Protokoll

14. Hr Præsidenten proponerade Hr Kierman, likasom Hr Triewaldt proponerade Hr Broman och Hr Tisselius til Ledamöter i Academien; och resolverades, att desse förslager skulle läggas på bordet att voteras öfver efter 14 dagar.

5. Nu företog sig Academien att på det vanliga sättet omrösta om Kyrkioherden Tisselius, Kyrkioherden Broman, Assessoren Benzellstierna och Capitain Leijonanckar skulle til Ledamöter antagas, och sedan lottningen var för sig gången, befants att the öfrige voro antagne undantagandes Kyrkioherden Broman, som eij mer änn ett votum undfådt.

3. Uplästes et ifrån Hr Kyrkioherden Tisselius til Academien ankommit bref, hvaruti han förklarar sig nögd at emottaga den hedern at blifva Ledamot uti Academien, hvilken honom blifvit tilbuden, och kommer Academiens kallelse bref til Hr Kyrkioherden at afgå.

3. Upl. Hr Tisselii svar uppå Academiens til honom afgångne kallelse bref, hvaruti han försäkrar at efter sina krafter och förmågo vara Academien til tienst.

4. Dessutom insänder Hr Tisselius en berättelse om en gåsse a 13 eller 14 år, som genom en olykshändelse blifvit ganska illa skadd i sidan, så at tarmarne utföllo, jämte hvad medel til sårets skyndosamma läkande blifvit brukat; men som uti det upläste receptet finnes infört fint stött venedianiskt glas, som uti sår aldrig kan hafva någon god värkan, så blef thetta ingifne recept såsom odugeligit ansedt, förmenandes Hr Linnæus, at vid det tilfället har naturen mer arbetat änn det nu vid handen gifne medicament.

3. Upl:s bref jämte tvänne försök inkomne af Hr Kyrkioherden Tisselius, det ena at fördrifva masken ifrån åkrar på det sätt, att man rycker upp en ung gran ifrån marken med rötterne, sedan qvistar man den samma ifrån ofvan til nedan, dock så att någodt qvistar blifva qvar vid roten, hvilket sedan det är skedt, sticker man granen med toppen i marken på det stället, hvarest masken gör skada, hvarutaf den straxt skal försvinna. Detta försöks visshet bestyrktes af Hr Cederhielm, som berättade, det han hört samma sätt att fördrifva rågmasken af Hr Soldan, som därom af Hr Presid. Hierta blifvit underrättad, hvilken senare sielf sedt det med förmon uti Turkiet försökas. At det äfven går ann här i Sverigie bekräftade Hr Cederhielm, som det försökt. Desse omständigheter lofvade Hr Cederhielm tilsättia och dem tillika med rönet återlefverera, då Academien sedermera vill låta det samma på trycket utgifvas.

4. Det andra försöket, som bemälte Hr Kyrkioherde ingifvit, om maskens fördrifvande ifrån kåhl, kommer at hvila tils vidare.

5. Hr Kyrkioherden föreslår äfven uti bref dess broder Hr Bruks Patronen Tisell til ledamot.

11. Hr Linnæus föredrog at, ehuru efter Grundreglorne redan den tiden är til ända, på hvilken Academien borde skrida til votering öfver Hr Bruks Patronen Tisell, som til Ledamot af dess broder Hr Kyrkioherden Tisselius varit föreslagen: dock som Academien redan äger ett så tilräckeligit antal af Ledamöter, så hemställer han til Academiens godtfinnande, om icke Academien hädanefter ej borde någon ny ledamot antaga, som icke förut någodt nyttigt rön ingifvit, eller af hvilken Academien någon besynnerlig tiänst och nytta sig kan förvänta. Hvilken föreställning emedan den af Herrar Ledamöterne blef gillad, beslöts enhälligt, det Academien med voteringen om Hr Bruks Patronen Tisells antagande ännu en tid vill hafva anstånd, och til dess han förut vist någodt prof af det arbete, han til Academien vill ingifva.

6. Hr Cederhielm återgaf Hr Tisselii för detta ingifne rön om rotemaskens fördrifvande ifrån rågbrådden, jämte sin egen därvid bifogade anmärkning. Hvarvid Hr Linnæus anförde, det han ej vill styrka Academien at låta denna observation, såsom stridande emot physiquen och förnuftet, på en enda mans försök det allmänna meddela, på det at, i fal detta rön vid dess ytterligare försökande af publiquen skulle misslyckas, Academien ej må underkasta sig det äfventyr at blifva af publiquen förachtad, i anseende hvartil ofvannämnde försök lades ad acta.

9. Hr Præses framtog Kyrkoherden Tisselii rön at genom granträd kunna fördrifva mask ifrån rågbrådden, och ehuru det synes ovanligit at genom et träds up och nervändande kunna förgiöra maskar; dock som Kyrkoherden Tisselius ej allenast sielf detta sit rön försökt, utan ock Hr Cederhielm och Hr Roman des ricktighet bepröfvat; altså fan Academien för godt at detta rön til trycket befordra, allenast det uppå Hr Höpkens förestälning til skrifarten blifver något ändrat. Hvilket Hr Faggot åtog sig at giöra.

2. Däruppå berättade Hr Faggott, at han uppå Academiens befallning förändrat i anseende til ordningen Hr Tisselii rön om maskars fördrifvande genom granträd, hvilket nu åter blef upläst och til trycket remitterat.

Upl:s tacksägelse bref ifrån Tisselius. lofvar insända sine skrefne böcker til Archivet jämte någre nattvards frågor och påminnelser om bromsar.