Protokoll

8:o. Discourerades om hwad jorden bidrager til wäxter, hwarom H. Commerci Rådet Polhem gaf skrifteligen sina tanker som blefwo communicerade med H. Triewald: men Hr Triewald war i anledning af H. Hales försök af en annan mening, och at det allenast wore wattnet som bidrog därtil.

7:o. Uplästes en inkommen skrift om Honungsdaggen af H:r Häradshöfdingen von Döbeln, och i anseende därtil at Autors meningar härutinnan ei wore bestyrkta med tilräckeliga och riktigt anstälde observationer, fant Kungl. Academien nödigt at därtil gifwa någon method, til den ändan påtog sig H:r Triewald at se efter hwad H:r Hales och andra skrifwit uti denna saken och däraf giöra utdrag: och H:r Strömer, af hwad som uti Academien inkommit i anledning af dess frågor och ännu ligga ad Acta.

4. Uplästes Herr De Geers beskrifning af små hvita maskar som förtära säden i spanmåls magaziner, och försök at utrota dem. hvarvid Hr Mejer påminte at Mr Hales uti des Instructions pour les mariniers de conserver l'eau douce, le bles &c. försökt det denna spanmål som är rökt med svafvel har mistat sin vegitationskraft, men funnit henne ej vara osund til bröd och dricka. detta kommer at gifvas Hr de Geer vid handen at taga i ackt i denna handling. hvilken eljest remiterades til Hr Linnaeus.

1. H. Praeses återstälte H. Gislers anledning at inna hafvets affall, hvarvid han ej hade nogot annat at påminna än at uti ingången deraf anfördes ibland annat orsaken til vatnets olika affall vara växternas lika myckenhet, statuerandes således det vatnet skulle förvandlas uti solida kroppar, efter Newtons nening, den der var grundad på Boyles försök at igenom 300 distilationer af samma vatn förvandla det i fasta particlar, men han kunde ej finna huru vida dessa rön vore påliteliga sedan som Boyle ej sielf hade varit närvarande vid flera än trenne, och om det icke kunnat insmygt sig dam eller annat, hölt således före at dena orsaken kunde utslutas., men H. Triewald anförde deremot hvad Dr Hales hade rönt med den stora solblomman, som hade upväxt alena af vatn. hvilket gaf således til känna at vatnet måste låta förvandla sig i solida kroppar, och man tyckte, at fast än den satsen toges an at vatnet i sig sielf ej kunde förvandla sin flytande natur så kunde det ändå deruti vara uplöste sådana och jordaktige particlar som kunde sätta sig tilbaka til fasta. men angånde den sista paragrafens uteslutande var academien straxt enig, såsom innehållande en onödig fråga sedan den första var etablerad. Dock kommer detta förut at communiceras med autor.

8. Upl. Herr Ferners Bref til Secreteraren, hvaruti Han föreställer om icke K. Academien skulle finna godt at för utlänningar framställa den Frågan, emot löfte om 30 Ducaters Belöning, hvilka Herr Ferner sielf vil bestå, för den som bäst Svarar: om något bättre sätt gifves at skaffa väderväxling på Skep, än de som redan af Triewald, Hales och Sutton äro påfundne? I den händelsen K. Academien därtil gifver Sitt bifall, bad dock Herr Ferner, at Han ei därvid må blifva nämnd.

3. Upl. Herr Wilckes utlåtande om det Italienska Svaret på Frågan angående Väderväxling på Skepp. Han gör väl åtskil liga påminnelser därvid, och visar at där uti ei är mycket nytt, men håller likväl före, at Auctoren i anseende til någon förbättring på Hales och Triewalds Methoder, kan ärhålla den utlofvade Belöningen. Därföre och som jämväl de öfrige Herrar Censores däruti instämdt, så öppnades nu den Svaret medföljande förseglade Sedel, hvaraf befants, at Abbé Ventura, Mathematicus vid Arsenalen i Venedig, är Auctor därtil. Och som Herr Ferner redan til Secreteraren aflemnat Sina 40 Ducater, anmodes denne at draga försorg om deras remitterande hvilket och skedde strax där efter.