Protokoll

6. Secreteraren påminte om nödvändigheten af en Protocollists antagande, som skulle föra protocollet och biträda honom vid des sysla, hvartill han föreslog Hr Salvius. Biföls och antages Hr Salvius under titul af Eleve; kommandes han at föra protocollet och biträda Secreteraren, till hvilcken ända han till nästa sammankomst upkallas.

1. Inkom extraord. Cancellisten i Iustitiæ Revision Lars Salvius; och sedan Præsidenten gifvit vid handen, huruledes Academien behagat utse honom till protocollets förande och hielp för Secreteraren, med försäkran, at så snart Academien kommer i fördelacktigare omständigheter, skall hennes första omsorg syfta derhän, huru den flit och ömhet, som han dervid röna låter, må blifva belönt: yttrade han sin fägnad öfver denna Academiens berömliga inrättning och påsyftade ändamål: tackade för den ynnest Academien täckts härigenom honom tillskynda, och försäkrade at vilja så skicka sig vid den honom omförtrodde syslan, at han måtte kunna giöra sig hop och försäkran om Academiens ytterliga ynnest och gunstiga befordran.

13. Derpå beslöts, at ej allenast Hr. Salvius skulle efterfråga hvilcken boktryckare hade de bästa stilar och vore billigast i priset eller tryckarelön: utan ock at kallelses bref skulle upsättas til dem, som redan äro utsedde til Ledamöter i Academien, som i synnerhet Hr Strömmer, Hr Elvius, Hr Suab och Hr Stokenström.

7. Under det Hr Præsidenten yrckade på votering om Hr Rosensten skulle til Ledamot emottagas eller ej, steg Hr Salvius up och hemstälte Academien, om icke han efter Grundreglornes tydel:e innehåll skulle tillika med andre Ledamöter i Academien få äga votum: hvarpå Hr Præsidenten bad honom stiga ut i förmaket, och efter något litet öfverläggande blef han inkallad, då Herr Præsidenten förklarade honom Academiens deröfver fäldte utslag: nembl:n
At hon så mycket mindre kan betaga honom den begärte förmon at jemte andre vid omröstningar äga votum eller stämma, som Academiens Grundreglor tydel:n stadga, at den, som förer Academiens protocoll, sådant värckel:n åtniuta bör.

15. Hr Höpken löste alla desse 8 ducat til sig emot 1/2 dr kmts lage och gaf dem til Hr Salvius at förvaras, så at hela denne summan stiger sig til 148 dr. Hr Faggot lofvade gifva sin ducat en annan gång.

2. Sedan läste Hr Höpken up en skrift, som Hr Sahlstedt ingifvit til Academien, hvaruti han begärer at bli emottagen til at brukas vid afskrifningar eller ock protocollets förande. Hr Præsidenten frågade, om mannen giordt sig bekant igenom någon synnerl: vettenskap? Hvar till Hr Höpken svarade, det han ej sådant hördt vidare, än at han skall vara qvicker och studerat efter det vanliga sättet. Och som Hr Salvius uppå tilfrågan lofvade sig vilja sörja för protocollerne, trycket och acternes förvarande, så fant Academien ej nödigt at ännu taga någon in, förr än Hr Salvius sielf derom giör påminnelse, i fall arbetet framdeles skulle mera ökas, än han hinner med at fulgiöra. Imedlertid samtyckte Academiens Herrar Ledamöter dertill, at Hr Höpken skulle vid tilfälle läta honom förstå, uti hvad slut Academien häröfver stannat.

5. Härpå gaf Hr Ahlström til Academien de utlofvade 300 dr kmt, samt en ducat til tryckets omkostning. Hr Höpken tog de 300 drna til sig, och Hr Salvius, som kommer at betala å Academiens vägnar tryckare lönen, tog ducaten i förvar.

14. Hr Triwaldt ingaf sedan skriftel. hvad han funnit nödigt at påminna vid det af Hr Christ. Polhem til Academien insände nya påfund at undersöka eldens grader, hvaruti han ville visa, at detta snarare tiente til [at] utforska vädrets elasticitet än eldens grader. Men när Hr Gabriel Polhem yttrade sig, at med detta nya påfundet syftas enkannerl:n på den åtskilnad i värman, som af särskilte kol åstadkommes, så svarade Hr Triwaldt, at han ej annorlunda kunnat förstå, än at påsyftet härmd endast varit at utleta eldens grader til den högsta hetan: hvilcket han, andra skäl at förbigå, mente jämväl i anseende dertil ej kunna skie igenom et slikt rön, at innan elden hunnit til sin högsta grad i heta, skulle kulan deruti aldeles smälta bort; af hvilcken mening ock Hr Faggot var. Men, sade Hr Triwaldt än ytterligare, om detta endast syftar på den åtskilnad i värma, som kommer af särskilte slags kol, så är detta et oförlikneligit påfund, som visserl:n har sin stora nytta med sig. Efter något vidare öfverläggande resolverades, at Hr Salvius skulle skrifva til Hr Polhem derom, med begäran [at] han ville utförligare gifva Academien härutinnan sin mening til känna.

Detta biföls af samtel:e Herrar Ledamöterne, och i fölie deraf slöts, at Hr Præsidenten, Hr Höpken och Herr Salvius skulle, enär dem lägligt vore, träda tilsamman och utse de observationer til trycket, som af dem pröfvas vara hälst gagnelige och säkre at gifvas ut i det allmenna.

1. Sedan protocollet af den hujus var justerat, hemstälte Hr Höpken til Academiens godtfinnande hvilcka observationer el:r nya påfund, som til Academien blifvit ingifne, nu skulle pröfvas nödige at tryckas vid detta första quartalet? Herr Triwaldt svarade, det han för sin del mente, at sådant torde kunna så mycket mer lemnas til Hr Præsidis, Hr Secreterarens och Hr Actuariens ovälduga ompröfvande, som hvar och en i annor händelse gerna plägar gynna sin egen sak.

7. Hr Triwaldt upgaf sedan den uttolckning han gordt från Engelskan til Svenskan angående en plog, som der blifvit upfunnen, at kunna plöja, så och harfva på en gång. Hr Salvius tog emot samma skrift at öfversändas til Hr Christ. Polhem, så snart tilfälle dertil gifves, på det han deröfver måtte inkomma til Academien med sit betänckande.

8. Uppå tilfrågan af Hr Præsidenten om något mera vid trycket vore at påminna? hemstälte Hr Salvius, huru nödigt det vore, at hon deruti hade en redig och lika orthographie, hvarpå efter något öfverläggande Hr Salvius lofvade til nästa gång upsätta sina påminnelser deröfver.

9. Herr Salvius gorde allenast den påminnelsen härvid, at detta syntes strida emot tungomålets genie eller skickelse, som ingalunda tål in constructione substantivorum, at 2 el:r 3 substantiva genetivi casus sättas med et substantivum i nominativo. Om man nu skulle behålla qvar det Svenska målets urgamla häfd, så borde genetivus in constructione substantivorum stå efterst, hvilcket de gamle ej utan skäl tagit noga vara på: t7 sielfva naturen tyckes medgie, at den, som styres af en annan, bör följa efter; men denna förmån är längesedan borttapad i vårt tungomål. At 2 el:r flere genetiva skal sättas med et nominativo, som alla äro substantiva, det strider, som han mente, emot förnuftet, ålderdomen och alla andre tungomåls särskildte genium, men är icke des mindre igenom missbruk och vanart uti vanan hos oss nu så vedertagit, at man nästan skulle svärja på, at det är både rätt och billigt. E: g: man brukar och försvarar denna construction Stockholms stads Kiämnärs Cammares protocols extract. Detta är, sade han, ingalunda någon prydnad i et mål; derföre bör sådant igenom præpositiones visserl:n förekommas. Hvarföre ock hans mening var, at titulen på Acterne skulle således inrättas:

14. Hr Salvius upläste sina påminnelser vid orthographien, och Academien lemnade frihet at härmed göra som han pröfvar vara aldra bäst.

15. Nu började man tala om censuren: då Hr Præsidenten frågade, huru vida Hr Salvius dertil hade gordt? Hvilcken svarade, at han å Academiens vägnar varit hos Hr Secret. Helin, som nu i Hr Benzelstiernas frånvaro är Censor. Och som han sagt honom, at Academien ej behöfver underkasta sig denna olägenhet, så vida detta 1o vore en hel Societet, 2o hade endast at göra med Oeconomica, hvaremot censuren 3o endast är inrättad at förekomma hvarjehanda villosatser i den rena läran och sunda moralen: derföre ock censor 4o när något oeconomicum förefaller, gerna sänder det [at] censureras til något Collegium, hvarunder det plägar höra; så sade ock Hr Salvius, at han för desse omständigheter skul intet velat göra något härtil, för än han hade hemskutit detta ärendet til Academiens vidare godtpröfvande.

16. Men som Academien fant, at här ej allenast vore sådane män til Ledamöter intagne, som särskildt äga jus censurandi, utan här är ock et förenat samhälde: så resolverades, at Hr Salvius skulle följa boktryckaren til Secret. Helin, och om han i boktryckarens närvaro förde samma tal, och boktryckaren vore nögd dermed, så hade Academien als ingen olägenhet at fruckta före.

1. Hr Ahlström lät igenom Hr Triwaldt til Academien göra sin ursäkt, at han i dag intet kunde infinna sig.
Äfvenså berättade Hr Salvius, at han varit hos Hr Höpken, och at han för sin opaslighet skul intet kunde komma up.

3. Hr Salvius läste sedan up et til honom kommit bref från Hr Christopher Polhem, deruti han hemställer til Academiens skärskådande, huruledes han för sin del vore högel:n derom Sorgfällig och öm, at alt hvad nu under Academiens namn kommer at gifvas ut, måtte i görligaste måtto vara grundel:n utarbetat. Hvarjemte han också tilböd sig at ganska gerna lemna Academien sit utlåtande öfver de ämnen, som redan blifvit insände, så framt hon behagade skicka dem honom til handa.

4. Häraf tog Hr Salvius sig tilfälle at underställa, huru Academien behagade stadga dermed, i fal en frånvarande Ledamot ville begära ut några skrifter, som vore inkomne, endast i det afseende at igenom sina mogna dervid gorde påminnelser främia Academiens heder och det almennas förkofring; men skulle, ehuru oskyldig och gagnelig en slik afsikt vore, likafult vara skyldig at göra omkostnad på afskrifningar. Hvilcket efter hans mening skulle hindra mången at göra Academien sådant gagn, som hon kanske eljest intet kunde så lättel:n vinna. Ty hemstälte han, om Academien intet skulle behaga täncka på någon utväg at sielf sörja för den lilla omkostnad, som de til Academien ingifne nya röns afskrifter fordra skulle, på det någon frånvarande Ledamot af bepröfvad förfarenhet ej måtte med någon kostnad i dy mål tungas, enär han i et så oskyldigt upsåt vil tiena Academien.

10. Hr Salvius påminte, huru han omöjel:n kunde hinna til at sielf skrifva rent de skrifter, som af honom och Hr Pilgren blefvo öfversedde hvad tungomålets häfd och orthographiens renhet vidkommer: hemstälte för den skuld, om icke Academien ville det bestå särskildt, hvilcket biföls, och slöts at Hr Salvius kunde dertil taga af de p:r han hade under händer.

11. Likaledes gaf Hr Salvius Academien til förstå, at denne vaktmästaren nu fåt lön, och at han intet hade nog tid at upvakta här vid Academien. Ty hemstälte han, om icke Academien behagade utse sig en annan vaktmästare, i hvilcken händelse han ville ge förslag på en sådan, som tillika kunde gagna Academien med renskrifvande.

Blir således nu första frågan, huru vida Academien kan med skäl gå från et beslut, hvaruti hon en gång stannat? En sådan ombytelse uti besluten hölt han före vara ej mindre ovanlig än högst skadelig. Ovanlig i anseende dertil, at protocollerne, hvilcka til hvars och ens menings rediga utförande varda hålne, pläga alt stilla och böra jämväl hållas helige, och följaktel:n hvad i dem en gång blifver stadgat och faststält ingalunda ändras, utan högst trängande omständigheter sådant äska skulle. Härvid föl Hr Triwaldt honom i talet och sade, at Hr Salvius fördt et mycket ensidigt protocoll. Men Hr Höpken bad, at han utan hinder måtte få utföra sina tanckar, och sade ytterligare, at en sådan ostadighet uti besluten skulle jämväl så mycket åstadkomma, at intet beslut, som Academien en gång gordt, kunde hållas för vist el:r någonsin blifva fastståndande, hälst om hon den ena gången skulle rifva up et mål, som den andra blifvit afgordt. Sådant, sade han, vore just et medel at så ut misshälligheter ibland Academiens lemmar och följaktel:n göra hela denna gagneliga inrättningen, som endast grundar sig på inbördes sämio, aldeles med tiden til intet.

Herr Salvius har ganska lyckel:n utfördt i proctocollet deras skäl, hvilcka äro för de latinske stilarne: och iag önskar, at han också vore lika lyckelig at fulfölja mina tanckar, dem iag nu i detta ärendet jämväl är sinnad Edert skärskådande hemställa. Äfvenså skulle iag också gerna se, at Hr Bielcke, som sidsta gången enkannerl:n talt på deras vägnar, hvilcka yrcka så mycket på de latinske stilarne i Academiens tryckte Acter, nu måtte vara närvarande och åhöra, hvilcka skäl äro stridande deremot, och huru ömt et mål af sådan vigt, som detta är, bör handteras.

2. Hr Triwaldt yttrade sig ännu en gång, at Hr Salvius fördt et ensidigt protocol. Hvartil Hr Salvius svarade, det han ingalunda kunde förstå, huruvida sådant honom borde tilvitas, hälst som protocollet vederbörligen är justerat, då hvar och en äger påminna dervid hvad honom hälst behagar, och at et justerat protocol får aldrig jäfvas.

7. Hr Salvius upviste en til honom från Hr Christopher Polhem insänd discours om de latinske och Svenska caractererne; men Hr Höpken tog den til sig at efter Grundreglorne förut igenom se, innan den kunde läsas up i Academien.

Till Membra af Wettenskaps Academien antagne:
Hr Salvius, Lars, till Protocollist, Extraordinarius i Justitiæ revision.
Baron Reuterholm, Nils. Landshöfding i Örebro.
Grefv. Cronstedt, Carl Joh. Hoffintendent.
Hr Ehrensuerd, August. Capten mechanicus.
Hr Nordenberg, And. Joh. Capten vid Fortificationen af gardiet.
Hr Polheim, Christ. Commercie Råd.
Mag. Celsius, And. Professor Astronomie i Upsala.
Hr Tilas, Dan. vice notarius i Bergs Collegio.
Hr Sandberg, Olof. Regerings Råd.
Doct. Ribbe, Evald. Lif Medicus.
Hr Sahlberg, Julius. Ammiralitets Apothekare.
Hr Faggot, Jacob. Inspector vid Lantmäterij contoiret.
Hr Stobé ... General major vid fortificationen.
Hr Scheldon ... Skepsbygmästare vid flottan.
Doct. Roberg, Lars. Professor Medicinæ i Upsala.
Hr Klingenstierna ... Professor Matheseos i Upsala.
Hr Nordenberg ... Leutenant vid Fortificationen.
Hr Pihlgren ... Major.
Mag. Brelin, Nicolaus. Theologus.
Doct. Celsius, Olaus. Theologiæ Professor primarius i Upsala.
Mag. Wallerius, Nicol. Adjunctus philosophiæ i Upsala.
Doct. Moræus, Johannes. Physicus vid Fahlun.
Hr Elfvius, Petrus. Auscult. i Bergscollegio.
Doct. Brant, Georg. Ricksverdie.
Hr Polheim, Gabr.
Hr Rosensten, And. Major.
Hr Tourelong, Joh. Supercargue.
Hr Plomgren, Thomas. Handelsman i Stockholm.
Hr Mællercreutz, Jonas. Conducteur.
Hr Rosén, Nicol. Adjunctus Medicinæ i Upsala.

d. 7 Jun. Antogs Hr Salvius till eleve och Protocollist.

Detta togs sedan i öfvervägande, och beslöts, at Hr Salvius skulle gå til Hr Censor och på et tienligit sät säija honom, hvarföre Academien velat lindra hans omak i detta mål, och derigenom närmare utröna hans tanckar och utlåtande angående censurerandet af Academiens Acter.

4. Härpå berättade Hr Salvius huruledes han hördt, at Hr Censor varit hos boktryckaren och begärt förut få se alla observationer innan de tryckas; hvarföre okså Salvius sade sig hafva tilspordt boktryckaren, om han då, i afseende häruppå, intet ville mera fortfara med tryckandet, så framt han icke hade antingen Censoris approbation eller ock Kongl. Cancellie Collegii särskilta tilstånd för Academien at utan censur låta trycka sina Acter? Men som han dertil svarat, at han väl intet ville fråga derefter, utan låta trycket gå för sig, til des Censor värckel:n förbiuder honom; men skulle likvist gärna önska, at Academien ville utvärcka sig Cancellie Collegii tilstånd dertil, på det ej honom måtte framdeles något men derigenom tilskyndas; ty hemstälte okså Hr Salvius å boktryckarens vägnar Academiens ompröfvande, huru hon nu behagade göra härmed, och om det icke vore bäst nu i tid lägga in och söka Kongl. Cancellie Collegii enskylta tilstånd för Academien at utan censure få trycka sina Acter?

7. Under detta talades något om försäkrings skrifterne, då Hr Præsidenten frågade Hr Salvius, om alla ledamöterne gifvit sina försäkrings skrifter från sig? Och svarades af Hr Salvius, at det vore åtskilliga, som ännu intet gifvit deras försäkrings skrifter från sig, enkannerl:n de, som blifvit frånvarande kallade til Ledamöter i Academien. Och som Hr Höpken begärade, at Grundreglornes innehåld i detta mål måtte efterkommas, och at alla, särdeles närvarande Ledamöter i Academien, måtte afgifva deras försäkrings skrifter, så begärte Hr Præsidenten, at Hr Salvius til nästa gång skulle göra en förtekning på dem, som ännu intet gifvit deras försäkrings skrifter från sig.

Härtil svarade Hr Pilgren, at han altför gärna skulle se, at Academien ville låta läsa up alla observationer, innan de komma at tryckas, på det honom derigenom måtte gifvas tilfälle at i vänlighet öfverlägga med de andre Herrar Ledamöter i Academien, i fal något klarare sät at uttrycka Auctorens mening af en el:r annan torde påfinnas. Hvarjemte Hr Salvius yttrade sig vara af samma mening med Hr Pilgren hvad detta målet vidkommer.

Hvartil Hr Salvius svarade, at de vore åtskillige, som ännu intet gifvit några försäkrings skrifter, och gaf deruppå fram en förtekning. Och som Hr Mellercreutz fants vara deribland, frågade Hr Præsidenten hvarföre han ännu intet gifvit den vanliga försäkrings skriften från sig? Då Hr Mellercreutz svarade, at han dervid hade något at påminna, hvilcket han skriftel:n tänckt hemställa Academiens ompröfvande, men at hans dräng icke hunnit at skrifva det rent, innan tiden var inne, at han nu skulle gå up i Academien. Hr Præsidenten sade, at det vid Grundreglornes ricktighet ej vore tillåteligt göra några påminnelser, och bad således, at han nu straxt ville utlåta sig med ja eller nej, om han ärnade gifva in någon försäkrings skrift til Academien, eller ock intet.

1. Sedan protocollet af den 6 hujus var justerat; frågade Hr Præsidenten, om Hr Salvius varit hos Censor och inhämtat des mening angående censurerandet af Academiens Acter? Dertil svarades ja, och at han utlåtit sig, at hans instruction innehåller, det han utan någon exception bör censurera alla Acter, som här skola tryckas, hvarföre han också begärt at få igenom se Academiens Acter, innan de varda tryckte. Hvarjemte han med synnerlig höflighet uptagit den lofven Academien behagat göra honom derutinnan, at han skulle få et exemplar af alt, som under hennes namn kommer at gifvas ut igenom trycket. Detta mål togs sedan än ytterligare i öfvervägande: då Hr Höpken nu som förr sade sig vara af den tanckan, at Academien intet behöfde bry sig något härom, til des Hr Censor sielf antingen ville förbiuda trycket, eller ock besvära sig deröfver hos Höga vederbörande. Härhos yttrade sig Hr Salvius, at boktryckaren talt med honom och förbehållit sig at blifva friad för alt åtal, i fal Hr Censor skulle besvära sig häröfver. Hvartil Hr Baron Höpken svarade, at Censor, såsom en förnuftig man, ingalunda lärer inlåta sig i sådant mål, som han väl förut ser sig ej kunna vinna något med.

2. Härpå tilsporde Hr Præsidenten, om Hr Salvius hade, efter Academiens sidsta befalning, giordt någon förtekning uppå de Herrar Ledamöter, som ännu intet gifvit deras försäkrings skrifter in til Academien?

5. Herr Ehrenswerd hemstälte, om icke Herrar Fundatores behagade inlefverera sina försäkrings skrifter til Academien på samma sätt som de andre Herrar Ledamöter? Herr Præsidenten mente för sin del, at det vore försäkring nog, enär de hade underskrifvit Grundreglorne. Men på det at sådant ej måtte gifva tilfälle til någon oreda el:r missförstånd, sade han för sin del gärna vilja underskrifva den vanliga försäkrings skriften, fast hon ock ännu vore i hårdare termer upsat; hvilcket han jämväl förmodade, at de öfrige Herrar Fundatores intet el:r underlåta skulle. Hvarföre han också tilsade Hr Salvius, at han til nästa sammankomst skulle skrifva några försäkrings skrifter färdige, på det Herrar Fundatores, som nu äro närvarande, må kunna derunder skrifva sina namn och sedan afgifva dem til Academien.

7. Herr Præsidenten gaf ytterligare tilfälle at tala om orthographien, som Hr Salvius tagit på sig at rätta vid trycket uppå Academiens begäran, och framdrog det ordet watten, hvilcket Hr Salvius uti näst aftryckte arcket låtit införas med e. Denna orthographie hölt Hr Præsidenten före vara aldeles ovanlig och sade, at det borde skrifvas watn, men när Hr Salvius vist, huruledes de gamble plägat utelemnae utur alla sådane tvestafviga ord; emedan de hållit före, at r, n, l, med flere consonantes hade liksom et e förut framför sig, såsom uti afl, alstr, fostr, modr, eftr, men at e i sednare tider blifvit med det skäl tilsat, at man funnit hurusom en consonans utan vocalis aldrig kan äga något liud; så blef det faststält, at detta ordet skal framdeles skrifvas med 2t och e.

16. Hr Höpken hemstälte, om icke en bok kunde beställas, hvaruti alla de målen, som böra til en viss tid läggas på bordet, måge efter hand inteknas, då man kunde slippa de många lappar? Hvilcket biföls, och at Hr Salvius skulle beställa derom för Academiens räkning. Likaledes påtog sig Hr Cronstedt at beställa en tafla til Academien.

3. Sedan framgaf Hr Salvius några försäkrings skrifter, dem han uppå Academiens sidsta gången yttrade åstundan hade renskrifvit. De blefvo nu hvar för sig särskildt underskrefne af Hr Triwaldt, Hr Ahlström, Hr Höpken och Hr Linnæus, och lades sedan i förvar bland de andre försäkrings skrifter, som förut af de öfrige Herrar Ledamöter til Academien blifvit inlefvererade.

6. Hr. Salvius berättade sedan, huruledes ämnen til trycket nu mera började tryta. Då Hr Præsidenten svarade, at om så hända skulle, så kunde de af honom i förflutne quartalet framgifne påfund fylla hvad som brister.

7. Hr Salvius lät derjemte Academien förstå, huruledes Herr Pilgren vore sinnad för sit hushåld skuld at nu snart resa hem igen til Östergötland, i hvilcken händelse han också sade sig ingalunda allena kunna igenomlöpa och så noga nagelfara Svenskan i hvar och en observation, som härtils skedt är. Då Hr Præsidenten gaf til svar, at hvar och en må då bli, som den är.

10. Hr Salvius framviste den af honom på Academiens befalning inköpte memorial boken.

7. Hr Salvius lofvade sammaledes til nästa gång upgie en förtekning på Ledamöterne, som kommer at tryckas. Och Hr Præsidenten tilsade Ledamöterne nästa Lögerdag til klåckan 9 träda tilsamman.

1. Sedan protocollet af d. 7 hujus var justerat, läste Hr Höpken up brefvet, som från Academien skulle afgå til Hr Christopher Polhem, deruti hon betygade sin taksamma vederkäntslo för des insände observation om husbygnad: hvarjemte Academien fan för godt, at Hr Salvius skulle särskilt skrifva honom til och underställa hans ompröfvande, om icke de vid samma observation giorde påminnelser kunde införas, antingen uti sielfva texten eller såsom noter derunder.

4. Hr Salvius framgaf en räkning til Academien på hvad han utgifvit af de honom ombetrodde peningar til tryck och annat småt för Academien: hvilcken räckning Herr Höpken tog til sig.

6. Nu hemstältes, om icke tvenne exemplar kunde, för Academiens räkning, bindas in i blått moir, at skänckas til deras Majestäter Konungen och Drotningen? Hvilcket samtycktes och slöts, at Hr Salvius skulle dertil uphandla en half aln moir.

7. Häruppå berättade Herr Salvius, huruledes han af Hr Doct. Alstrin fådt til läns de observationer, som Kongl. Wetenskaps Societeten i Upsala allaredan 1732 upsat och til Kongl. Cancellie Collegium insändt om en fast och stadig orthographie uti vårt Svenska tungomål. Denna skrift lästes up: hvarefter Herr Salvius hemstälte til Academiens godtfinnande, om icke hon skulle nu behaga bli vid de reglor, som i samma skrift voro til orthographiens redighet upgifne, hälst som de voro mycket väl grundade, och torde innan kort gifvas ut af Upsala Wetenskaps Societet på trycket til en almän efterrättelse? Hvilcket samtycktes, undantagandes hvad de accenter vidkommer, som i bemälte skrift vid et eller annat tilfälle föreslås, hälst som sådana i vårt tungomål ännu intet äro vedertagne; hvilcket ej eller lärer med lämpa kunna ske, så länge vi hafva vissa signa qvare öfver å, ä och ö, med hvilcka desse här projecterade accenter kunde confunderas både i läsning och tryck.

2. Hvarefter Herr Præsidenten påminte, at med trycket måtte så skyndas, at detta quartalet kunde bli färdigt til Jul, så väl för julfriheten skull, som enkannerl:n derföre at Academien skulle sedan kunna begära prænumerationer vid början af nästinstundande år. Herr Salvius svarade, at ingenting är som hindrar, med mindre trycket kan gå fort, allenast han kunde få in Hr Christ. Polhems observation från landet igen, emedan en stor del ingifne rön äro så fatte, at de böra följa på den samma. Herr Præsidenten yttrade sig härvid, at i fal samma observation intet i denna qväl komme tilbaka från landet, skulle Hr Salvius sända en exprès ut til Hr Polhem derefter.

3 Härnäst hemstälte Hr Salvius, om icke det skulle hållas för godt; at notification om Academiens utkomne Handlingar flere gånger blefve införd uti Avisorne, på det sådant måtte så mycket mera bli kunnigt i landet? Hvilcket samtycktes och beviljades.

4. Nu framtedde Hr Sahlberg en af Hr Linnæo ingifven observation om renarnas brömskulor i Lapland; hvilcken uplästes och gillades; hvarjemte faststältes, at Hr Salvius skulle igenomse Svenskan, innan den gifves til trycket.

7. Och som det pröfvades för godt, at en redig räkning skulle hållas uppå Academiens utgifter och inkomster; så lofvade Hr Salvius at upköpa en bok dertil för de peningar han har under händer.

Herr Salvius lofvade tilsäja Hr Kieswetter, at af de exemplar, han har skickat til Upsala, låta lefverera til Hr Celsius och Hr Wallerius hvar sit exemplar å Academiens vägnar.

3. Nu sade Herr Salvius, at tiden vore inne, på hvilcken voteringen borde gå för sig om Hr Eurenius och Kalmeter. Men Academien fant för godt, at skiuta up dermed til nästa sammankomst.

5. Nu frågade Hr Salvius, om icke de, som til Ledamöter vid sidsta sammankomsten blifvit upnämde, kunde efter det då fattade slut få läggas på bordet; desse voro enkannerl:n Hr Degér, Hr Oxenstierna, Hr Möhlman, Hr Ahllöf och Hr Roman? Hvilcket samtycktes, och resolverades, at förslaget om desse nu upnämde Herrar skulle efter vanligheten läggas på bordet, at voteras må derom efter fiorton dagar.

7. Det frågades sedan, om icke Ledamöterne nu kunde få sina tilärnade exemplar utaf det första quartalet? Hvilcket samtycktes, och deltes ut exemplar til underskrefne Ledamöter på sätt, som följer:
För ingifne observationer Exempl.
Herr Linnæus 1.
Herr Moræus 1.
Herr Ribe 1.
Herr Sahlberg 1.
Herr Brelin 1.
Herr Salvius 1.
_________
Sum. 6.

9. Nu började en och annan af Ledamöterne yrcka derpå, at Academien ville täncka på någon utväg at hielpa Hr Salvius til någon lön för des myckna omak så väl vid protocollet som trycket. Alla voro ense och villige dertil; men funno nu för godt at lemna til nästa gång at rådgöra ytterligare derom, då Hr Salvius bör taga sit afträde.

10. Och som Hr Christ. Polhems observation om husbygnader nu var kommen tilbaka från landet, tillika med hans svar på de af Academien dervid giorde påminnelser: desse senare uplästes nu och jämfördes, hvarpå Hr Præsidenten remitterade dem til Hr Faggots och Hr Salvii ytterligare jämkande och ompröfvande, huru vida de kunde föras in vid tryckningen.

Academien fant sådant för godt; och samtyckte der til, at Hr Salvius tager af de inkomne Handlingar 10 stycken undan för Academiens egen räkning. Hon kan likafult deraf föryttra så många, hon pröfvar skäligt, när hon så behagar.

6. Vice Præsidenten Hr Alström frågade, om Hr Faggot och Hr Salvius hade igenomsedt de påminnelser, som äro giorde vid Hr Christ. Polhems observation om husbygnader? Hvartil svarades ja, och at den samma redan är under trycket.

13. Hvad öfverlägningen vidkommer om lön för Hr Salvius, så ville Academien låta hvila dermed, til des Præsidenten sielf blir frisk.

17. Hvad lönen för Hr Salvius vidkommer, så upsköts det målet til nästa gång. Och således skildes de åt för denna gången.

7. Hr Præsidenten frågade jämväl, om icke Hr Scheldons resebeskrifning blifvit hit til Academien inlefvererad? Hvartil Hr Salvius svarade, at han aldrig blifvit den samma varse, sedan han kom hit: hvad förut är skedt hade han sig intet kunnigt. Hr Præsidenten yttrade sig, at han nu enkannerl:n ville veta, om icke han deruti något hade handlat om träns hugning: då Hr Cronstedt svarade, at derom är åtskilligt tilförene skrifvit, och nämde en Fransysk bok, Traité des bois, som skal här utinnan vara rät vacker.

8. Häruppå talte Hr Cederhielm om den Oeconomie Commission, som sat här i Stockholm 1727, och at til den blifvit ifrån alla provincier i riket insändt åtskilligt om den allmenna landthushåldningen i landet, och önskade at samma skrifter kunde vara til hands här i Academien. Hvarpå Herr Salvius berättade, at de nu skola förvaras på Landtmäteri Contoiret.

9. Och som man kom at nämna derom, at man af smaken skal kunna känna när en åker är sädesför, och Hr Salvius berättade, at han sedt det samma vara ibland andra rön omtalt uti et värck om landthushåldningen, som skal vara af en Rosenhane sammanskrifvit; så önskade en och annan af Ledamöterne, at Academien ägde samma arbete. Hvarpå Hr Cederhielm lofvade skäncka det til Academien: som med en särdeles vederkänslo och taksamhet blef uptagit.

18. Och som Academien nu ville rådgöra om lön för Hr Salvius, som satt vid protocollet, så bad Hr Præsidenten, at han skulle stiga ut: hvilcket också skedde. Hvad sedermera förelupit lärer vara i et särskildt protocoll upfördt, in til des Ledamöterna för denna gången skildes åt.

I anledning af Protocollet af d. 15 sidstl. beträffande det måhlet. som rörer H. Salvii till åthniutande löhn eller belöhning, och hvarvid den frågan förekom: Huru vida en ledamot, som förer Protocollet, kan åthniuta löhn derföre eller eij? företogs detta ährendet och fant Academien rådeligit att dervid fastställa som föllier: Academien skulle gierna önska, att uti detta måhlet kunna föllia sin egen böijelse och den tacksamhet hon hyser för H. Salvii nijtfulla upförande; men som detta jemvähl kommer at röra framtiden; så har Academien förnemligast fäst sin afsickt derpå och funnit betänckel:t samt af en farlig fölgd att lemna någon ständig löhn åth en Protocollist, så vida han derjempte ock är ledamot, och som H. Salvius eij vehlat afsäija sig de förmohner, som en ledamot tillkommer; altså kan Academien i anseende till desse åfvannembde omständigheter eij förunna honom H. Salvius någon ständig löhn. Men hvad belöhningen vidkommer för den förflutne tiden och för des under densamma hafde besvär med correcturet och öfverseendet af språket med mehra; så förblifver dermed vid beslutet af d. 15 December och har, hvad den tillkommande tiden angår, Academien dragit på annat sätt försorg derföre. Actum ut Supra. A. J. v. Höpken.

I anledning af Protocollet af d. 15 sidstl. beträffande det måhlet. som rörer H. Salvii till åthniutande löhn eller belöhning, och hvarvid den frågan förekom: Huru vida en ledamot, som förer Protocollet, kan åthniuta löhn derföre eller eij? företogs detta ährendet och fant Academien rådeligit att dervid fastställa som föllier: Academien skulle gierna önska, att uti detta måhlet kunna föllia sin egen böijelse och den tacksamhet hon hyser för H. Salvii nijtfulla upförande; men som detta jemvähl kommer at röra framtiden; så har Academien förnemligast fäst sin afsickt derpå och funnit betänckel:t samt af en farlig fölgd att lemna någon ständig löhn åth en Protocollist, så vida han derjempte ock är ledamot, och som H. Salvius eij vehlat afsäija sig de förmohner, som en ledamot tillkommer; altså kan Academien i anseende till desse åfvannembde omständigheter eij förunna honom H. Salvius någon ständig löhn. Men hvad belöhningen vidkommer för den förflutne tiden och för des under densamma hafde besvär med correcturet och öfverseendet af språket med mehra; så förblifver dermed vid beslutet af d. 15 December och har, hvad den tillkommande tiden angår, Academien dragit på annat sätt försorg derföre. Actum ut Supra. A. J. v. Höpken.

I anledning af Protocollet af d. 15 sidstl. beträffande det måhlet. som rörer H. Salvii till åthniutande löhn eller belöhning, och hvarvid den frågan förekom: Huru vida en ledamot, som förer Protocollet, kan åthniuta löhn derföre eller eij? företogs detta ährendet och fant Academien rådeligit att dervid fastställa som föllier: Academien skulle gierna önska, att uti detta måhlet kunna föllia sin egen böijelse och den tacksamhet hon hyser för H. Salvii nijtfulla upförande; men som detta jemvähl kommer at röra framtiden; så har Academien förnemligast fäst sin afsickt derpå och funnit betänckel:t samt af en farlig fölgd att lemna någon ständig löhn åth en Protocollist, så vida han derjempte ock är ledamot, och som H. Salvius eij vehlat afsäija sig de förmohner, som en ledamot tillkommer; altså kan Academien i anseende till desse åfvannembde omständigheter eij förunna honom H. Salvius någon ständig löhn. Men hvad belöhningen vidkommer för den förflutne tiden och för des under densamma hafde besvär med correcturet och öfverseendet af språket med mehra; så förblifver dermed vid beslutet af d. 15 December och har, hvad den tillkommande tiden angår, Academien dragit på annat sätt försorg derföre. Actum ut Supra. A. J. v. Höpken.

I anledning af Protocollet af d. 15 sidstl. beträffande det måhlet. som rörer H. Salvii till åthniutande löhn eller belöhning, och hvarvid den frågan förekom: Huru vida en ledamot, som förer Protocollet, kan åthniuta löhn derföre eller eij? företogs detta ährendet och fant Academien rådeligit att dervid fastställa som föllier: Academien skulle gierna önska, att uti detta måhlet kunna föllia sin egen böijelse och den tacksamhet hon hyser för H. Salvii nijtfulla upförande; men som detta jemvähl kommer at röra framtiden; så har Academien förnemligast fäst sin afsickt derpå och funnit betänckel:t samt af en farlig fölgd att lemna någon ständig löhn åth en Protocollist, så vida han derjempte ock är ledamot, och som H. Salvius eij vehlat afsäija sig de förmohner, som en ledamot tillkommer; altså kan Academien i anseende till desse åfvannembde omständigheter eij förunna honom H. Salvius någon ständig löhn. Men hvad belöhningen vidkommer för den förflutne tiden och för des under densamma hafde besvär med correcturet och öfverseendet af språket med mehra; så förblifver dermed vid beslutet af d. 15 December och har, hvad den tillkommande tiden angår, Academien dragit på annat sätt försorg derföre. Actum ut Supra. A. J. v. Höpken.

9. Och som ärendet om lön för Hr Salvius denna gången ytterligare hades före, hvarutinnan han genom et tal til Academien förklarat sig, hvilcket tal, tillika med hvad mera, som här utinnan förelupit, i et särskildt protocoll är på hans begäran utfördt; så läste nu Hr Höpken up et extract deraf.

4. Hr Höpken läste okså nu up til justering hvad han upsat til kundgörelse i samma ärende, som sedan gafs åt Hr Salvius at föras til trycket.

Men som Hr Salvius påminte, huruledes Academien redan vid början af des inrätning gillat de tanckar, som Hr Christopher Polhem insändt om Mechaniquen, och faststält at de såsom et företal skulle tryckas främst i det 3:die quartalet, hvarjemte Hr Tilas utlät sig, at han gerna ville lemna rum åt den mannen; så blef det slutet, at denna Hr Tilases observation skal komma at tryckas näst efter samma Hr Polhems tanckar om Mechaniquen i nästkommande quartals Handlingar. Desförinnan tog Hr Tilas samma sin observation hem med sig.

Hvad som af Academien blifvit beslutit angående någon belöning för Hr Salvius'S besvär vid trycket med mera, finnes vid Acterne af mig underskrifvit och af Hr Baron Höpken contrasignerad, hvaraf et exemplar blifvit Hr Salvius tillstält.

Hvad som af Academien blifvit beslutit angående någon belöning för Hr Salvius'S besvär vid trycket med mera, finnes vid Acterne af mig underskrifvit och af Hr Baron Höpken contrasignerad, hvaraf et exemplar blifvit Hr Salvius tillstält.

S. d. resolverades, at H. Salvius skulle för det besvär han detta året haft med trycket o. s. v. niuta en discretion af 100 dr smt, som H. Baron Höpken lofvade tilställa honom af Akademiens medell.

S. d. rådgiordes om lön för Hr Salvius.

6. Och som man nu kom at tala om kundgörelsen igenom Avisorne angående prænumerationers emottagande på Academiens Handlingar för hela detta året 1740, och det blef faststält, at hela prænumerations summan skulle utsättas til 8 dr kmt, samt at tryckte quittencer skulle dertil lagas färdige; så påtog sig Herr Salvius at styra derom, så at kundgörelsen til nästa Måndag kommer in i Avisorne.

1. Protocollet af den 2:dra hujus justerades, och som tiden nu var inne, på hvilcken Præsidis ombyte skulle skie, så giorde den nu varande Præsid. Hr Triewaldt aldraförst sin räkning öfver alla de utgifter och inkomster, som under hans tid vid Academien blifvit giorde, medelst en så kallad hufvudbok och räkenskaper, bestående 1:o af Capital Conto, som i en fölgd beständigt skrifves; 2:do hvardera Handlingens särskilte Conto, som hvar gång afsluts; 3:o Särskilt Conto för hvarje Handling med de personer, som sådane utsälja, hvilcka för de förflutne 2:ne fierdedels åren voro Bokförarne Kiesewetter och Lochner, Boktryckaren Horn, Magister Brelin och Hr Salvius, hvilcken bok Hr Præsid. Triewaldt til Academien skiänckte. Lijkaledes läste han också upp en förteckning, genom utdrag af Protocollerne, uppå alla de mål och ärender, som under samma tid i Academien blifvit gillade och fullel:n faststälte.

6. Nu skiftades uth 11 stycken af det sidsta fierndels års Handlingar til de Herrar Ledamöter, hvilckas rön i samma quartal finnas tryckte, jämte et til Hr Censor och Kongl. Bibliothequet, hvilcka senare Hr Salvius emottog att aflefverera.

10. Herr Præsidenten utlät sig, att han för detta fierndels året ville påtaga sig att genomsee correcturerna vid trycket, emedan han sade sig finna, att Hr Salvius intet hinner med så mycket, och att han i förra quartalen märckt åtskillige tryckfel. Hr Salvius yttrade sig, att som han ingalunda ville undandraga sig ifrån denna sysslan, så bad han, att hvad Hr Presidenten nu således velat påtaga sig intet måtte tydas honom Salvius til någon efterlåtenhet i framtiden.

1. Under det att protocollet af d. 9 hujus justerades, påmintes Hr Salvius att gå til Hr Ahlström och tala med honom å Academiens vägnar, att han ville ge ifrån sig til Hr Fagott den utlofvade förteckningen på hvarjehanda alnmått, innan han reser härifrån.

5. Hr Triewaldt yttrade sig härvid, att sådant vore så mycket nödigare, som Academiens handlingar nu varda under Hr Salvii inseende alt för illa vårdade. Til bevijs däraf framdrog han en sin redan uti Septemb. månad förledit år til Academien ingifne observation, om främmande träns plantering här i riket, hvilcken han sade sig funnit på gålfvet. Hr Salvius svarade häruppå, huruledes han för sin del ingalunda vijste på hvad sätt Hr Triewaldt sådant kunde förebära, enär han väl sielf hade sig kunnigt, att han tog samme observation uppå Academiens tilstånd tilbaka igen, så snart som den var upläst. Men då Herr Triewaldt sade, att hvad Herr Salvius i dy måhl föregaf intet var sant, samt yrckade änn ytterligare därpå, att ackterne varda alldeles försummeligen acktade, som således blifva på gålfvet efterlämnade, utlät sig Hr Presidenten, att Herr Salvius härutinnan vijst en stor nacklässighet. Hvarpå Hr Salvius yttrade sig ännu en gång i den mening, att Hr Triewaldt värckeligen sielf tagit samma sin observation tilbaka.

6. Herr Presidenten tilsporde Hr Salvius, om icke han hade någon särskilt förteckning på Academiens handlingar och rön? Hvartill Herr Salvius svarade, att han intet härtills sådant behöfft, så vijda de intet varit flere, änn att han lijkafult kunnat hålla dem i förvar och ordning, hälst som det altid varit vanligit att föra det til protocolls, så väl när någon observation kommit inn, som när han blifvit utgifven.

7. Härvid påminte Hr Triewaldt om en observation, som Hr Nordenberg ingifvit, hvilcken af Academien blifvit remitterad til Hr Cronstedts igenomseende, och då han nu frågar Hr Salvius, så vet han intet annat svara, änn at Hr Cronstedt måtte ha honom qvar, fast änn Hr Cronstedt länge sedan gifvit samma observation tilbaka igen til Hr Nordenberg.

8. Herr Salvius utlät sig häröfver, att Hr Cronstedt måtte då visserligen gifvit til Hr Nordenberg bemälte observation extra protocollum, hvarföre han för sin del intet kunde vara ansvarig. Häruppå intygade Hr Tilas, att han sedt Hr Cronstedt gifva samma observation til Auctoren igen extra protocollum. Och som Herr Presidenten utlät sig, att här i Academien förut varit på tal, om icke en Archivarius skulle tagas emot, och Hr Salvius hindrat det samma; så borde han ock nu med större achtsamhet taga vara på Academiens handlingar. Hr Salvius svarade, att han intet viste hvaruti han då varit så försummelig: han sade sig hafva fölgt den författning, som Academien behagat giöra, och om någodt skulle fela, så kunde det framdeles hielpas til rätta igen; men Hr Presid. utlät sig, att han dock intet kunde undgå att proponera en Archivarius til Academien, med förmodan att Ledamöterne ville til nästa eller andra sammankomsten utlåta sig däröfver. Dessförinnan fant Academien för godt, att Hr Salvius uprättar en särskilt lista eller förteckning på Academiens inkomne rön och handlingar, så att hvar och en, som tager uth någon observation, måge därvid straxt quittera den samma med egen hand.

10. Ytterligare hemstälte Herr Presid. til Academiens ompröfvande, huru nödigt och angelägit det vore, att en viss Classification til följe af Grundreglorne blefve faststäld, så att Ledamöterne delte sig til visse skiften eller flockar efter särskildte vetenskaper, däruti hvar och en kunde finna sig äga den bästa böijelsen och förfarenheten, så att han kunde igenomsee de rön och förslag, som i den vettenskapen inkomma. Ty sade han, såsom det är nästan ogörligit, att en President altid skal kunna veta, i hvilcken vettenskap hvar och en Ledamot enkannerligen kan vara hemma, så kan det hända, att han intet altid finner sig, til hvilcken han med rätta bör remittera en observation, som skal igenomses; ty hemstälte han nu, om icke Herrar Ledamöterne skulle behaga til nästa gång inkomma til Academien med deras utlåtande, hvar för sig, uti hvilcken vetenskap som de enkannerligen tänckia att arbeta, på det de sedermera måge kunna tilbörligen classificeras i vissa flockar, hvarigenom dock ingen betages tilfälle att jämväl arbeta i någodt annat, i fall han någon gång sådant behaga skulle. Hr Triewaldt hölt detta förslaget vara så mycket billigare, som han fant för sin del, att en Ledamot således kunde vara viss och säker om sitt rön, att det blifvit behörigen pröfvat och undersökt, enär det til en sådan Classe varder remitteradt, hvars Ledamöter äga bästa insicht och förfarenhet i samma vetenskap. Och som samtelige Ledamöterne samtyckte härtill, så bad Hr Presid., att Hr Tilas ville taga en lista af Hr Salvius på alla Ledamöterne och däraf inhämta, hvilcka äro frånvarande, och således correspondera med dem öfver detta ärendet.

12. Nu upvijste Hr Presidenten Hr Pohlheims så kallade tanckar om Mechaniquen, som aldrafrämst komma, efter Academiens länge sedan giorde fastställning, att tryckas uti detta fierndels års Handlingar; och somdetta nu var til Svenskan genomsedt af Hr Salvius, så lofvade Hr Presidenten att taga det til trycket med det aldraförsta.

1. Sedan Hr Salvius upläst det förra protocollet, steg han upp, tackade Academien för var dag han haft den äran att betiena henne; och som Academien fådt orsak att vara missnögd med hans upförande, hvilcket han igenom Hr Capitain Triewaldt förra gången hördt, så sade han sig taga afsked ifrån det stället i Academien, som han innehaft, hvarpå han lefvererade ifrån sig en bunt försäkrings skrifter, en bunt med correspondencer och en bunt med ingifne rön, hvilcka tilförene voro framlagde på bordet. Hr Salvius gaf äfven nyckeln ifrån sig til Academiens pulpet och lofvade villja lefverera de öfrige handlingarne til Hr Brellin och giöra räkning för det han haft under händer. Hr Presidenten frågade, om han jämväl toge afskied såsom Ledamot, hvartill han sade, att Academien intet lärer hålla honom värdig därtill, utan därföre tog sitt afträde: recommenderandes sig uti alla oväldugas goda åtancka, hvartill Hr Presidenten svarade, att Academien jämväl recommenderade sig uti hans goda minne.

8. Hr Höpken proponerade för Academien om en ny Notaries antagande i stället för Hr Salvius, som nu tagit afsked, hvarvid granneligen vore att ackta, det ingen, som åtoge sig någon syssla til Academiens oeconomiske betiening, skulle få bli Ledamot, hvarigenom all den subordination, som bör vara emellan befallande och lydande, gemenligen kommer att lida. I synnerhet borde Notarien få en apart instruction, i kraft hvaraf han hvar månad skulle vara skyldig inlefverera protocollerne, då han skulle få sin lön, men i vidrig händelse skulle han intet niuta sin lön til godo.

Hr Salvius svarade härå, det Hr Bielcke samma dess ingifne rön återtagit att ändra och lärer hafva det med sig til Finland; men hvad Svenska ortographien angår, så emedan samma var honom af en dess vänner lämnad, så har han den ock til någon utlånt, hvilckens namn han sig eij kan erhindra; dock låfvade Hr Salvius vid dess igenfående den samma til Academien ingifva. Men han sade sig eij hafva någre Academiens Handlingar vijdare om händer, eij heller har Hr Polheim lämnat honom del af någre nye rön.

Hr Salvius svarade härå, det Hr Bielcke samma dess ingifne rön återtagit att ändra och lärer hafva det med sig til Finland; men hvad Svenska ortographien angår, så emedan samma var honom af en dess vänner lämnad, så har han den ock til någon utlånt, hvilckens namn han sig eij kan erhindra; dock låfvade Hr Salvius vid dess igenfående den samma til Academien ingifva. Men han sade sig eij hafva någre Academiens Handlingar vijdare om händer, eij heller har Hr Polheim lämnat honom del af någre nye rön.

3. Häruppå gaf Hr Brellin tilkänna, det Hr Salvius ingifvit 2:ne st. räkningar, den ena på de tryckte exemplaren af Wettenskaps Academiens Handlingar, hvilcka han haft under händer, och återlefvererat af de samma 61 exemplar, den andra för 35 dr koppmt, med hvilcka han äfven låtit följa det, som hos honom innestådt, och bestiger sig til 25 dr 10s. kmt. Räkningarne så väl som medlen emottogos af Hr Presidenten. Och blef Ehrenmalm vid detta tilfälle antydd att noga genomgå protocollerne och därvid i acht taga de rön, som äro inkomne, med mera.

11. Häruppå gafs vid handen, att Hr Salvius vore närvarande, hvilcken, sedan honom var inträde lämnat, frågade Hr Presid. honom om han hade 1:o Baron Bielckes rön om almträds planterande, 2:o den utaf Wettenskaps Academien i Upsala utgångne tractaten om Svenska ortographien, 3:o om någre Academiens Handlingar ännu vore hos honom, samt 4:o om Hr Polheim uti bref til honom med någre nye rön inkommit.

1:o. Upwistes en prenumerations sedel uppå de Lärda tidningarne jämte de redan utkomne 7 numror däraf, som H:r Salvius hilken dessa tidningar uplägger, förärt Academien.

5:o. Likaledes förestälte H:r Baron Höpken om icke Academien wille taga sig an at befordra uplägningen af et Swänskt Lexicon, han hade också fådt et Manuscript om händer, hwartil Autor har warit Assessoren i Hofrätten H:r----: om nu detta Manuscript ei skulle wara så tienligt för wåra tider, som sig borde, så kunde det åtminstone tiena til grund för et bättre: frågades om icke Academien kunde här til anwända tullfriheten på papperet som hon anhållit om och förmodar ärhålla af Konungen, men innan Academien hade fådt denna friheten kunde ingenting fastställas: dock emedlertid skulle detta  Manuscript wara opp uti Academien til widare ompröfwande. Härwid berättades at H:r Salvius hade et Swänskt Lexicon i arbete, och äfwen Bokföraren Kiesewetter at trycka et sådant uti Greipswald.

3:o. Föredrog H:r Faggot en anhållan af H:r Salvius at få 10 Exemplar af Handl. ifrån början, hwilka han wil utbyta emot Danska böcker: detta lämnades til H:r Gref Cronstedts besörjande, såsom rörande Cassans förwaltning.

5. Hr Praeses anmälte Hr Salvii anhållan at nytja Koppar plåtarna som höra til scademiens handlingar emedan han ville af dem betiäna sig til en version af samma handlingar som han ärnar uplägga antingen på Latin eller fransyska. Academien kom öfverens at här öfver vidare utlåta sig. vid samma tilfälle berättade Secreteraren huru som en man här i staden som också hafver bokhandel är sinnad at låta trycka en fransysk version af handlingarna antingen uti Hamburg, Leipzig eller Amsterdam, til hvilken ända han ärnar anhålla hos Herrarna af Academien at de hvar ock en ville öfverse sit rön.

4. Angående Hr Salvius ansökning at få betiäna sig af Academiens kopparplåtar til en öfversätning af handlingarna. Häröfver åstundade academien Hr Grefve Cronstedts betänckande, som lofvade til nästa sammankomst der med inkomma.

1. Uplästes et memorial af Boktryckaren Salvius, hvaruti han begär det Academien ville lämna honom tryckningen af de der hålne tal med sådana vilkor som et upvist förslag innehåller, hvilket också blef upläst. deruppå uplästes äfven Boktryckaren Grefings memorial, der han förmodar Academien vil bibehålla honom vid den rättighet han förmodar sig hafva til talens tryckande, och lofvar at taga sig til vara för felacktigt tryck, som man nu skyller honom före uti Hr Salbergs tal, alenast han blefve försedd med rent skrefna manuscripter. Men som academien fant at de af Hr Salvius tilbudne vilkor voro för academien fördelacktige, at han var försedd med goda stylar och trycker accurat, så beslöt academien at ingå contract med honom. i anseende til Grefingens contract om handlingarnas tryckande fant academien sig ej vara bunden i anseende til talen, varandes allenast en muntelig öfverenskommelse om tiugu exemplars lefvererande af alle de tal han komme at trycka som kan ses af Dagboken för d. 12 Dec. 1744. Contractet justerades fördenskull och lämnades til Praesidis och Secreterarens vidare afslutande.

2. Upvistes contractet med Hr Salvius underskrifvit.

3. H. Salvius begären skriftlig transport på tullfriheten af de 30 Risen som honom bestås i anledning af des contract. hvilket academien beviljade.

4. Academien fant för godt at lämna uti H. Salvii boklåda nogra exemplar af de saker som Academien uplagt med egen kostnad, hvarom Gref Cronstedt tilsades.

4. H. Salvius besvärade sig uti Academien at han ej i anledning af Contractet kunde niuta hela tullfriheten af papperet til goda i anseende til de andra pålagorna af manufactur fond etc. H. Malmerfelt lofvade at rätta alt detta, hvarföre Salvius kommer at uti detta målet adresseras til honom.

för H:s E. Riksrådet Wrede 5 Nej. 24 I.
Biblioth. Laurel   21   8
Assessor Vult   23   6
Secret. Carleson   14   9
Camh. och Assessorn Bonde   14   15
Prosten Wettersten   14   10
Lectorn Hielm   26   3
Assessor Biörner   23   6
Salvius   12   17
Secret. Kruger   16   13
Professor Ihre   25   4
Körkh. Mörk   21   6
Herr Törngren  20  7

4. Upläste jag min undersökning huruvida jämnvigtspunctens belägenhet i skep förmår at göra det svårare eller lättare at segla snedt för vinden i anledning af defensions deputationens giorde frågor, hvilken remiterades til H. Klingenstierna. 5. Uplästes H. Grefings anhållan om et års förlängning af des contract om handlingarnas tryckande hvaröfver Academien ville betänka sig til nästa sammankomst, och i ansende der til at han yrkar på lindring, kommer andre boktryckare emedlertid at höras om de ej vilja gå in i samma contract, i synnerhet H. Salvius som fram för andra gör sin flit med nethet i tryckande och derjemte har vidare bokhandel.

2. Uplästes en skrift af Hr Salvius, hvaruti han anhåller at emot 2000 d:r Kop:mts betalande i et för alt måtte få hädenefter uplägga både handlingarna och talen efter som de deröfver giorde Contracten nu mera uphöra. Och som Academien fant angelägenheten deraf at des arbeten borde på et ställe tryckas och H. Salvius för sin del visat så mycken flit för literaturens upkomst och kringspridande i Riket, så stannade Academien i det slut at hon borde heldre updraga honom handlingarnas tryckande tillika med talen, än H. Grefing talen til handlingarna som han hit intil uplagt. Dock kommer förut project til contractet at uti Academien justeras.

5. Uplästes och justerades contractet med H. Salvius om handlingarnas, talens och andre af Academien uptagne arbeten.

8. At ställe i värket Academiens upsåt at få kunskap om de utländska lärda arbeten beslöts at Academien borde hålla sig för detta år til en början Iournal des scavans som uplägs i Holland och de Gotingska tidningar är det så at Consistorium i Upsala vill bestå kostnaden på upköpet emot Academiens postfrihet, så kunna de öfversändas til Upsala til igenomläsande, med det förbehåll at de återsändas at förvares i Academien, i anseende til postporto eller ock om H. Salvius vill ingå detta contract för lärda tidningarna som han utlåtit sig för H. Praeses.

8. Upvistes H. Hiorters manuscript af Astronomisk Calender för innevarande år som kommer at tryckas hos H. Salvius ofördrögeligen.

1. Uplästes en Recension af Dr Celsii Hierobotanicon som H. Mag. Aurivilius hade upsatt hvilken kommer at lämnas til H. Lars Salvius at insättas i lärda tidningarna.

9. H. Salvius hade giort den proposition, at som han ville hålla sig de Göthingska lärda tidningarna, till at deraf hämta ämne för sina tidningar, så understälte han Academiens godtfinnande om hon ej ville på det sättet deruti interessera at dessa tidningar kunde inkomma under Academiens postfrihet. hvilket samtycktes med det förbehåll at samma tidningar sedan stannade uti Academien.

3. H. Salvius anhåller at få inlösa alla exemplar af de af Academien uplagde tal för halfva priset emot det hvarföre de i minut försäljes.

3. Upkom H. Secreteraren Salvius, och skiänkte til K. Vet. Acad. hela samlingen af det så kallade Bibliotheque raisonnée, bestående af 42 Tomer. För denna hederliga gåfva betygade Academien strax en synnerlig ärkänsla.

1. Utdeltes til de närvarande Ledamöterna hvar sina två exemplar af den tryckte Förtekningen på De af H. Kalmhemförde frön, och berättade Secreteraren, det han med Salvius ingått sådant contract, at Academien tager af samma tryckta Förtekning 200 exemplar, til 6 öre kopparmynt arket: hvar med Academien var nögd. Secreteraren har ock redan skickat Exemplar här af til dem som låfvat utdela både frön och beskrifningar åt andra, hvar å sin ort, besynnerligen til Skåne, samt Öster och WesterGiöthland. De närmast til Stockholm boende kunna sielfve hafva tilfälle at köpa samma Förtekning hos H. Salvius.

3. Discourerades, huru man skulle kunna, til Prästerskapets underrättelse och upmuntran, få ut på Svenska någon Bok, angående nyttan och rättaste sättet at inrätta de så kallade Mortalitets-listorna, emedan Academien förspordt så stor okunnighet, treskhet och vårdslöshet hos somliga af Prästerskapet i detta mål, hvilken til större delen skulle kunna häfvas, om någon väl skrefven Bok uti detta ämne skulle komma i allas händer. Secreteraren föreslog här til en Tysk Auctor, vid namn Süssmilch, som skal vara väl skrefven och begripelig för alla, samt anföra många exempel af dessa Listors stora nytta, jämväl uti Theologiska qvaestioner. Han mente at H. Salvius skulle lätteligen kunna öfvertelas at låta öfversätta denna Bok på Svenska, samt trycka henne: då Academien kunde genom et underdånigt Memorial hos Hans Majestet hemställa, om icke et exemplar af samma Bok kunde på Cronans bekostnad skickas til hvart Consistorium ock hvart Probsteri i Riket, hvilket förmodeligen skulle hafva ganska god värkan. Academien tyckte om dette förslag, men efter Boken, hvilken Secreteraren upviste, tycktes vara något vidlöftig, anmodades Herr Faggot, at se igenom Henne och utmärka, om något kunde utan skada uteslutas, eller om allenast et utdrag der af kunde göra tilfyllest.

3. Upl. Herr Adjuncten Lidbecks ifrån Lund inskickade berättelse om de Americanska växternas lyckliga fortkomst der uti Academiae Trä-gården. Academien pröfvade för godt, at införa et utdrag här af uti Academiens Handlingar, men at tillika lemna hela brefvet til Salvius, at införas i Lärda tidningar.

2. Upl. H. Commissarien Lundgréns ifrån Norköning insända anmärkningar, om Bi-skötsel, hvar uti Academien ei fan något, som tjänte til Handlingarna, men som dock väl vore värdt at tryckas särskildt, såsom et bihang til samma Lundgréns utgifne lilla Tractat om Bi-skötsel, hvar til H. Salvius torde kunna öfvertalas.

4. Anmältes på Herr Salvii vägnar, det des stjufbarn ei vilja låta utlösa sig för deras andel uti Academiens ännu osålde Handlingar, hvar af Han är förläggare, och förestäldes, om icke Academien ville räcka honom handen at förmå dem der til, emedan om de skulle få qvartaler af Handlingarna in natura, skulle Handlingarna icke allenast skingras och ei finnas til köps på et ställe, utan Handlingarna skulle och komma i vanpris, då stjufbarnen med fördel kunde sälja sina qvartaler lindrigare, än vanligt varit. Academien fant påfölgderna der af, men trodde sig ei kunna på annat sätt biträda Herr Salvius härutinnan, än at ei lemna stjufbarnen frihet at nyttja plåtarna til koppar-styckerna, som Academien. sielf tilhöra: hvilket blef faststäldt.

6. Secreteraren beklagade, at Dir. Salvius, för brist på papper, ei ännu kunnat börja at trycka Qvartalet, samt at det synes draga långt ut, innan papper inkommer, hvar på är allmän brist i staden.

1. Secreteraren upgaf orsaken, hvarföre Quartalet ei ännu börjat tryckas, och hvarföre det denna gången lärer långt der med på tiden utdraga: neml. at tjänligt papper ei är på tryckerierna at tilgå, men at Dir. Salvius likväl inom kårt väntar et partie ifrån Hålland.

5. Uplästes et Memorial, underskrifvit af Directeurerna Momma och Salvius samt Boktryckaren Nyström, hvar uti de påstå sig ei finna sin utkomst med det förra contractet angående Almanachs tryckningen, då dem beviljades 30 dr kmt i tryckarelön för hvarje 1000 Exemplar Almanachor: utan at de nu, i anseende til Materialiernas och Daglönernas större dyrhet, begära 40 dr kmt. K. Academien upsköt til nästa almänna sammankomst at öfver detta ärende fatta något visst slut.

2. Uplästes et Memorial, ingifvit af Herr Directeuren Salvius, hvaruti Han föreställer, huru genom Papperets, Arbets-lönernas och andra Tryckeri omkostningars i de senare åren upstegna dyrhet, til mer än dubbelt öfver förra vanligheten, Han nu mera ei ser sig i stånd at fortfara med Academiens Handlingars upläggande, och med utbetalande af de 2000 Daler kopparmynt, som Han här tils årligen gifvit Academien pro Labore, utan at sielf därigenom ansenligen lida; så framt Han ei får lof at här efter taga 3 dr hvart qvartal af Academiens Handlingar, i stället för 10 mark, som man här tils därföre gifvit. K. Academien fant nogsamt, det Herr Directeuren Salvius kunde vara befogad at anhålla om någon förbättring på des contract med Academien, om Handlingarnes och Talens tryckning, i anseende til den nu varande grufveliga dyrheten på al ting: men befarade, at Handlingarnes afsättning, som redan förut är nog ringa, kunde än mera minskas, om priset ökades. Därföre, och ehuru ömt det vore at minska Academiens inkomster, höllo månge af Herrar Ledamöterne före, at bättre vore, eftergifva något af de 2000 dr, som Herr Dir. Salvius här tils årligen betalt för Privilegium. Secreteraren fick därföre befallning, at höra Herr Direct. Salvii tankar om detta alternativet, samt huru stort afslag på de 2000 dr Han trodde sig skäligen kunna begära, såsom svarande refusion emot den begärda halfva Dalerns tilökning. Om berörde afslag ei vore för drygt och känbart för Academien, ville K. Academien taga i vidare betänkande, antingen at bevilja en skälig afkortning på de 2000 Daler, eller tilökning i priset på Handlingarne.

7. Samtyktes, at Herr Directeuren Salvius, i anseende til de uti Des Memorial, (: se Dagb. för d. 26 Jan. innevarande År:) andragna skäl, må här efter taga 3 Dal. k:mt för hvart Qvartal af Academiens Handlingar, i stället för 2 1/2, som de här tils gullit. Dock komma de, som taga hela Samlingen, at få dem för gamla priset, som är 10 dr k:mt för hvarje Tom.

3. Upl. Stads-Physici i Westervik, Doctor Faxes Memorial hvar uti Han anhåller om tilstånd at utur K. Academiens tryckta Handlingar få utdraga och särskildt utgifva alla där införda Medicinska och Chirurgiska Rön, samt dem som eljest på något sätt kunna interessera Läkarekonsten. K. Academien ansåg för högst betänkeligt at där til gifva sitt bifall, emedan sådant utdrag ofelbart skulle minska afsättningen på Handlingarna, som redan är alt för knapp, och kunde det gå så långt, at Academien icke allenast mistade den inkomst Hon här tils haft af Handlingarna, för hvilka förläggaren Hr Direct. Salvius årligen betalt 2000 dr kmt. utan ock kunde finna Svårighet at få någon förläggare, ehuru intet pro labore skulle gifvas, så at K. Academien på slutet kunde nödgas at på eget förlag utgifva dem.

2. Emedan Directeuren Salvius ei kunnat öfvertalas at fortfara med Stockholms små Almanachors tryckning, förr än man måst lofva Honom någon tilökning i tryckarelön, och ingen annan Boktryckare här i Staden, som har goda stilar, vill för gamla priset åtaga sig tryckningen, så anmodades Secreteraren at accordera här om med Dir. Salvius, och bjuda til at i stället för 6 dr tilökning på 1000 Almanachor, som Han påstår, bringa honom til 3 à 4 dr.

1. Upl. Herr Directeuren Salvii Memorial, hvaruti Han afsäger sig at vidare förlägga K. Academiens Handlingar och Tal, om Han icke får eftergift på hälften af det årliga Honorarium Han här tils gifvit, som varit 2000dr kmt. Likaledes begärer Han 39 dr för hvarje Tusende exemplar af de små Almanachorna i Tryckare lön, i stället för 30 dr som Han här tils njutit, om Han där med skal hafva sin utkomst. Hr. Faggot och Secreteraren anmodades at accordera med Honom det närmaste som ske kunde, och häldre eftergifva något, än gå ifrån Hono, emedan K. Academien äljest ei utan svårighet och knapt kunde få hvarken Handlingar eller Almanachor så väl tryckte.

1. At Direct. Salvius ei på annat sätt kunnat öfvertalas at än i 3 år fortfara med Academiens arbetens upläggande, än at Han, i stälet för 2000 dr kmt. som Han här tils årligen gifvit för Privilegium, skal de 3 nästa åren slippa med 1200 dr. Likaledes påstår Han 36 dr kmt för 1000 för de små Almanachorna, och det jämväl för det sistförflutna året. Ehuru stor känning och mistning detta blifver för K. Academien, såg man sig dock ingen annan utväg, at få Handlingar, Tal och Almanachor väl tryckta, än ingå dessa hårda Vilkor med Dir. Salvius, emedan Hr. Grefing, den ende Boktryckare, som kunde göra det lika väl, dels ei vil åtaga sig det, dels ock redan för 20 år sedan giordt än hårdare påstående.

3. Secreteraren berättade, at på någon tid så många til en del vidlyftiga Rön til K. Academien inkommit, at de ei alla kunnat få rum uti de tryckta Handlingarna, och at nu voro öfver 30 gillade Rön otryckte, som tilhopa väl skulle utgöra et helt års Handlingar at somlige Auctorer voro orolige öfver drögsmålet: och hemstälde därföre K. Academien, hvad utväg kunde tagas antingen til skyndesammare utgifvande, eller Auctorernes tilfreds ställande. Denna sak togs i öfvervägande, och fägnade det Academien, at nu är så god tilgång på Rön, hvarpå de förra åren ofta varit brist. Hvad angår deras snara utgifvande i Handlingarna, voro de fläste i förstone af den tankan, at man kunde göra Qvartalerne et ark drygare, än här tils varit vanligt, och öka priset där efter. Där vid påminte Secreteraren, at han sielf varit af den tankan, men at han trodt sig först böra där öfver höra förläggaren, Herr Dir. Salvius, hvilken högeligen afstyrkt någon tilökning i Volumen på Handlingarne, emedan det skulle öka des redan nog dryga förlag, och genom ökadt pris förmodeligen minska den redan alt för knappa afsättningen, så at han i den händelsen skulle nödgas aldeles afsäga sig förläggandet. Desutom rådde andre til god hushållning och besparing af Rön, emedan lätt hända kan, at tilgången framdeles åter blir mindre, då man vore glad at hafva något i förråd. Efter långt samtal här om, stadnade K. Academien i det slut, at än et år på prof låta bero med vanliga Volumen à 5 eller 5 1/2 ark i Qvartalet at så mycket möjeligt är, och nödig blandning af ämnen samt kopparstycken och andra omständigheter tillåta, utvälja til införande de Rön, som längst väntat, at Secreteraren genom Bref eller mundteligen upmuntrar de öfrige Auctorer til tolamod, m. m.

7. Bifölls Hr. Camereraren Wäströms begäran, at särskildt få trycka de Rön han ingifvit til Academien af Skogsbesparing genom de af honom påfundna fördelaktiga Mält- och Torkhus för Spanmål i Bergslagerne, sat han dertil får nyttja Academiens kopparplåtar til Figurerne dock at han förut är derom öfverens med Handlingarnas Förläggare, Herr Directeuren Salvius.

October, d. 27.
För middagen, hade Academiens Finance och Oeconomie-Utskott, bestående af Herrar Meyer, Clason Acrel, Berch, Ferner, Runeberg och P. Bergius, jämte Praeses och Secreteraren, sammanträde uti Contoiret, efter sista öfverenskommelse. Bokhållaren Moleen förelade dem då det sammandrag han gjort af K.Academiens vanliga och ordinaira inkomster och utgifter under de 5 sistförflutna åren, hvaraf syntes, at årliga inkomsten af Almanachorna varit per medium ... 32244 D. kmt. Dir Salvius, för rättigheten at trycka K.Academiens Handlingar och Tal, har gifvit årligen .. 1200 D. kmt. Altså hela inkomsten 33444 Dal.kmt.

11. Hr. Bergius frågade, om icke K.Academien ville låta inropa några vackra och nyttiga Böcker, hörande til Sciencerne, på Auctionen af Sal. Directeuren Salvii ansenliga Boksamling. Det bifölls med nöje, och Herr Banco-Commissarien Bergius anmodades at, efter samråd med Academiens Secreterare, derom besörja. 

1. Som framledne Dir. Salvii Tryckeri nu är såldt til Herr Lange och Dess Enka jämväl död, har det med honom i lifstiden ingångne contract af sig sjelft uphördt. Nu voro tvänne nya Förlaäggare i förslag, neml. Herr Secreteraren och Ridd. Fougt, samt Herr Dir. Lange. Den förre hade strax eft. Dir, Salvii död, fått löfte derom, och til den ändan förskrifvit ifrån England nya präcktiga Stilar til Handlingarnas tryckning; hvarföre ock K.Academien hälst hade ingått öfverenskommelse med honom: men han har nu låtit förstå, at han ei vill trycka Handlingarna och Talen, eller åtaga sig föralget af dem, så framt han ei tillika får trycka alla både större och smärre Almanachorna, som med Contoirs Almanchen utgöra ei mindre än 9 särskilda slag. Detta funno Herrar Deputerade ganska betänkeligt, emedan man fruktade at et enda Boktryckeri ei skulle medhinna at i rättan tid praestera tilräckeliga quantiteter af alla slagen, i synnerhet af de små Almanachorna, hvarigenom K.Academien kunde blifva ganska mycket lidande uti sin förnämsta inkomst. Aldraminst kunde man så högt förtro sig til Kongl. Tryckeriet, emedan hända kunde, at man då vore som mäst sysselsatt med Almanachorna torde någre K.Förordningar och Acta Publica mellankomma, som utan uppehåll borde tryckas, då Almanachorna nödvändigt skulle på någon tid åsidosättas. Secreteraren och Camereraren intygade ock, at sådant redan ofta händt uti Herr Fougts Tryckeri, så at fast han härtils ei haft mer än 5 slags Almanachor at trycka, och dem sådana, af hvilka minsta uplaget fördrats [sic], har man dock sällan fått dem i rättan tid och utan många påminnelser färdiga. Herrar Deputerade nödgades derföre gå ifrån Herr Fougt, och nkalla Herr Lange, at höra om och på hvad villkor han ville åtaga sig förlaget.

2. Herr Lange svarade, på Herr Praesidis tilfrågan, at han vore nögd at åtaga sig förlaget af Handlingarna och Talen emot tvänne vilkor; neml. 1:o om honom beviljades någon eftergift uppå den årliga Recognition, som Sal. Dir. Salvius i lifstiden, och Dess Enka sedermera betalt til K. Academien, pro labore, som i de senare åren varit 1200 D. kopparmynt, emedan Han sade sig ei finna sin räkning vid at årligen gifva så mycket. 2:o Emedan afsättningen på Handlingarne är mycket trög och ringa, hvilket han förmente härröra förnämligast deraf, at man nu för tiden har svårt at få hela samlingen af Handlingarna, bestående af 35 Tomer, complett, af orsak at en del af de förste Tomerna äro utgångne, hvilka han ock tviflade om det lönte mödan at å nyo uplägga: at ock hela samlingen är dyr, så at ei månge mägta den köpa: at månge, som ifrån början köpt efter hand de utkommande Tomerne, äro nu döde, och at deras arfvingar uphört at köpa dem, samt at de, som ei hafva de föregående Tomerna, icke hafva lust at taga de följande; med mera; så tilstyrkte han at K.Academien skulle göra någon slags ändring med Handlingarna, antingen uti Formatet eller endast på Titelen, i det de kunde kallas K.W.Academiens nya Handlingar, och at den nya Suiten kunde börjas med Tomen 1. Han trodde, at månge de skulle dels complettera den gamla Suiten dels börja at hålla och köpa den nya, hvarigenom afsättningen skulle åter tiltaga.
Hvad det förra eller Recognitionen angår, frågades Herr Lange, huru mycket han årligen skulle vilja gifva, hvar på han svarade, 600 D. kmt.
Herr Lange anmodades at på en liten stund afträda, då Herrar Deputerade togo dessa Propositioner i betänkande, och funno, at Herr Lange hade skäl til dessa sina påståenden, samt kommo öfverens, at, i anseende til det förra begära af honom 800 D., samt lofva det ville Deputerade hemställa det senare til K.Academiens eget öfvervägande; hvarpå han åter inkallades, och åtog sig förlaget med löfte om 800 D. årligen pro labore.

3. Skänkte Hr. Arch. Bäck til Acad. Bibliothek La Vie de M. Des-Cartes. 1. Partie. a Paris. 1691 par A. B. 4:to 2 Vol. jämte
Archiater v. Linnés eget Manuscript öfver Insecterna i H. M. Drottn. Lovisa Ulricas cabinett när han dem första gången beskref på Drottningholm omkring År 1760 och sedan utgafs 1762 i Stockholm hos Salvius i 8:o s. t. Musaeum Reginae och därom han i Företalet til samma bok säger - conjeci in schedulas observatiunculas meas nonnullas propria inprimis usui dicatas.