Protokoll

6. Uplästes et bref och en memoire som varit adresserat til H. Baron Schefer, nu varande Svänsk envojé vid franska hofvet, ifrån en Boyle angående en invention af spårar som han inventerat. hvilket remiterades til H:r Hårleman.

6. H. Stockenström föreslog til Ledamot Directeuren vid Gull värket H. Hendrich Schefer til Ledamot, som äger en synnerlig kunskap om färgning, så väl som de öfriga delarna af Chymien.

2. voterades öfver H. Schefers antagande til Ledamot, då 18 Ia befunnos vara derföre, och 4 Nej deremot, blef altså Academiens slut at han skulle kallas til Ledamot, hvarom H. Stockenström, som honom föreslagit, blef anmodad.

1. H. Directeuren Scheffer, hvars vistande i staden var alenast för nogra dagar, anmälte sig, och åstundade at taga inträde i Academien, som också nu skedde. Uppå des tal svarade jag.

4. Uplästes en mathemtisk jemnförelse emellan Thonernas naturliga förhållande emot hvrannan uti musiquen, som H. Scheffer upsat och insändt til Academien. hvilken remiterades til Herrar Faggot och Palmquist.

2. Uplästes tvänne Herr Kalms bref til Secreteraren ock Herr Archiatern innaeus, daterade London den 3 sidstledne Junii, uti hvilcke han bland annat berättar at han med de penningar han fådt ei längre lär kunna uppehålla sig i America, hvart hän han nu med ett skepp om någre dagar täncker at begifva sig, än det högsta ett år. Ock fants för godt at denna saken skulle hvila til Secreteraren Elvii hemkomst, då Academien ville öfverlägga om någre penningar vidare kunde vara at tilgå. Emedlertid skulle Baron Scheffer genom bref anmodas at skaffa Herr Kalm Recommendations Bref til Franska Gouverneuren i Canada.

1. Uplästes af vetenskapernas historia angånde om Musiquen, upsat af H. Baron Palmquist i Secreterarens ställe at införas uti detta quartals handlingar i anledning af H. Scheffers handling om tonernas temperatur som infördes för Jan., Febr. och Mars månader detta år.

3. Uplästes et bref til H. Salberg ifrån H. Iohan Christiernin Adolphson, der han håller före at tiärade rep och linor äro bräckligare än otiärade, det discurerades här öfver om icke tiäran vore af de slags angripande oleosa, och kunde således väl utestänga vätskan men däremot repet invärtes och giorde det skört. Slutet blef at H. Scheffer så väl som Salberg utlofvade at häröfver göra försök.

4. Uplästes påminnelser om Resmils kolning skrifven af en bruksförvaltare i Vester i Bergslagen och inlämnad af H. Preses. Remiteras til Herrar Faggot, Stockenström och Scheffer.

5. Uplästes påminnelser giorde af samme autor om grunden under et masugns ställe äfven ingifven af H. Grill. Remiterades til H.H. Benzelstierna, Stockenström och Scheffer.

3. Likaledes har H. Lagerström insändt en tunna valklera tagen vid Götheborg. H. Alström lofvade at låta anställa försök der med huru vida hon kan svara emot den Engelska, emedlertid skulle H. Scheffer undersöka om hon innenöll mer eller mindre victriol och fetma och vore således mindre eller mera tienlig til valkning.

1. Schutzers rön om et carieust ben, uplästes.
2. Scheffers betänkande, om Masugns stället.
3. Om Res-kohl-milorna skal införas i Dagboken
4. Scheffers rön om Valk-leror.

1. H. Scheffers anmärkningar, om kalkens natur. Lemn. til H. Brandt.
2. Gisslers bref om Jordbäfningen och skepsvraket.
3. Rabens fiärillar, åt H. De Geer.
4. Ternströms Dagbok, der utur borde giöras utdrag.

2. Uplästes påminnelser dem Herr Brandt ingifvit vid Herr Scheffers memorial angående ett utdrag af ett bref insändt til Kongl. Academien under Tit. af en god vän, om Kalkens egenskaper. Remitterades til Herr Scheffer.

8:o. Herr Mennanders insända berättelse, om et utur Jorden i Österbotn utvittrande Salt, uplästes, och det medföljande profvet upvistes, hvilket af Herrar Brandt, scheffer och Rudenschöld kommer at proberas.

16. Herr Praeses upviste en Tysk bok, hvilken han jämte bref ifrån H. Erkeb. Benzelius bekommit. H. Benzelius gifver tilkänna, at i denna bok finnas svar på några af K. V. Academien för några år sedan utgifna frågor. Academien anmodade Herrar Rudenschöld, Brandt och Scheffer, at se, om frågorna äro grundeligen besvarade. Då man sedan får komma öfverens, hvad vidare der vid är til giörande.

11. Herrar Svab och Scheffer yttrade sig om det af en Tysk under divis, Errando discimus, insända svar, på Academiens sistledne år utgifna fråga, angående orsaken til Jernets kallbräckta natur, och medel at förekomma det: nämligen at han ingalunda fullkomligen uplöst frågan, och således ei skattas värdig det på samma fråga upsatte praemium.

5. Ulästes Herr Scheffers anmärkningar öfver H. Seländers svar på en af Academiens frågor uti handlingerna för år 1740, angående förslag til en ferg, som finnes här henma i Landet, och i godhet och pris ken svara emot Brasillie färgen. Och emedan Herr Scheffers tankar befunnos ganska mogna, hölt Academien dem för värdiga, at införas i detta qvartals handlingar, allenast at H. Scheffer anmodas at mildra några ord, som tyckas stöta Herr Seländer. Til yttermera säkerhet remitteras dock alt til Herrar Linnaeus och Rudenschöld, i fall der vid skulle vara något at påminna. Seländers svar är inryckt uti det så kallade Hamburgische vermischte Bibliotheque, första tomen, pag. 982.

14. Upvistes pennor, svarte och röde, at rita och skrifva med, tillredde af en i Nerke befintelig Jord-art, jämte beskrifningen der på som uplästes, hvilka af Herr Hesselius voro inskickade. De remitteras til H. Rudensch. och Scheffer.

1. Doctor Wallerii tankar, om Kimrök eller Rödferg äro tjänligare at bevara jern-bleck. Remitt. til Herrar Rudenschöld, Scheffer och Salberg.

4. H. Biskop Browallii utdrag utur Amtmannen Schelderups beskrifning om Maäl-strömen, hvilket H. Browallius på Academiens anmodan giordt, och hvar om Herrar Strömer och Scheffer inkommit med sina påminnelser, beslöts at det skulle införas i Handlingarna, dock så, at Secreteraren först der vid i agt tager, hvad Herrar Strömer och Scheffer påmint

3. Documenterna om Direct. Hedmans påfundne sätt at bleka fina lerfter, upvistes nu af Secreteraren, som efter Academiens honom i sista sammankomst meddelta befallning blifvit upsökte. På Academiens anmodan togo Herrar Carleson, Rudenschöld, Faggot och Scheffer dem til sig, at uti en sammankomst rådgiöra, hvad svar Academien der om til Manufactur-Contoiret bör gifva.

3. Uplästes et vidlyftigt och vigtigt rön, som Herr Directeuren Scheffer ingifvit, om sättet at tilreda Pinschbach. Det lemnades til Herrar Benzelstierna, Psilanderhielm och Brandt.

3. Herr Lejel upviste prof af den Pinschbach, som han i anledning af H. Scheffers, om Pinschbachs tillredande ingifne rön, se Dagboken för d. 10 Novemb. 1750, och efter den der föreskrefne process, tilvärkat. Profvet hade ganska hög och vacker färg, samt berättades, at det en hel månad legat i fria luften, utan at förändras. Och emedan de öfrige, til hvilka detta rön varit lemnat til öfverseende gifvit det sitt bifall, gillades det nu, at införas i Handlingarna för näst instundande fjerdedels-år.

4. Upvistes någre Chymiske rön, som en Assessor uti Fredrics-hall i Norige, vid namn Thiie, genom Herr Öfverste Klinkowström, til Academien insändt. De lemnades strax til Herrar Brandt, Scheffer och Wallerius at dem öfverse, och derom inlemna Deras omdöme.

5. Uplästes Hof-Junkarens och Directeurens vid Ädelfors Gullvärk, H. Swabs ingifne rön, om sättet at igenfinna malmgångar i Grufvor, som genom klyfter blifvit afskurne. Desse lemnades nu til H. Scheffer, som tillika med Herrar Tilas och Lejel hafva at der om inkomma med deras betänkande.

10. Upvistes et Malm-Cabinett, hvilket H. Excellence, Friherre von Höpken, likmätigt des afledne Broders Öfverste von Höpkens förklarade yttersta vilja, lemnat til Academien. Herr Praeses blef anmodad at hos H. E. derföre aflägga tacksejelse, och Herrar Scheffer och Lejel, at giöra, tillika med Secreteraren och Archivarien en förtekning på de der uti befintlige Metall- och berg-arter. 11. Efter giord påminnelse af Secreteraren, at sådant de förra åren skedt, utnämndes Herrar Nordenberg och Faggot at å Academiens vägnar besöka Herr Commerce-Rådet Polhem, lyckönska Honom til det nya året, och gifva Academien kundskap om denne des Värdeste Ledamots tilstånd på des höga ålderdom.

9. Omsider skreds til votering om en ny Praeses för instundande fjerde-dels år, då vid sedlarnas öppnande befants, at Gref Piper hade 32 röster, Herr Scheffer 22, Herr Psilanderhielm 16, Friherre Palmqvist 21, H. Malmerfelt 12, Herr Claesson 12, Herr Strandberg 10, Herr Plomgren 6, H. Urlander 5, H. Lejel 4 etc. och emedan Herrar Piper, Scheffer, Palmqvist och Psilanderhielm hade de flästa rösterna, lottades om dem, och då de närvarande, H. Palmqvist och Scheffer dragit sig först frie, drog Hans Excellence Gref Ekeblad för Gref Piper, på hvilken låtten til Academiens fägnad föll. Secreteraren fick befallning at gifva Herr Grefven Academiens val tilkiänna.

9. Omsider skreds til votering om en ny Praeses för instundande fjerde-dels år, då vid sedlarnas öppnande befants, at Gref Piper hade 32 röster, Herr Scheffer 22, Herr Psilanderhielm 16, Friherre Palmqvist 21, H. Malmerfelt 12, Herr Claesson 12, Herr Strandberg 10, Herr Plomgren 6, H. Urlander 5, H. Lejel 4 etc. och emedan Herrar Piper, Scheffer, Palmqvist och Psilanderhielm hade de flästa rösterna, lottades om dem, och då de närvarande, H. Palmqvist och Scheffer dragit sig först frie, drog Hans Excellence Gref Ekeblad för Gref Piper, på hvilken låtten til Academiens fägnad föll. Secreteraren fick befallning at gifva Herr Grefven Academiens val tilkiänna.

9. Herr Swabs rön (N. 3) om afskärande klyfter i grufvor upvistes, med Herrar Scheffers och Lejels approbationer.

3. Uplästes H. Salbergs Chemiske rön, om kalken. Remitt. til Herrar Bäck, Scheffer och Wallerius.

8. Der på skreds til Votering til en ny Praeses, då efter sedlarnas öppnande befants, at H. Strandberg hade 15 röster, Herr Scheffer 15, Herr Psilanderhielm 14, H. Clason 12, H. Excellence R.R. Frih. Wrangel 9, H. Lejel 7, H. Urlander 6, H. Blixenstierna 3. Ibland de fyra som ägde flästa rösterna, föll lotten på H. Clason, som altså blef antagen til Praeses för nästinstundande Ovartal. --

4. Uplästes en af Häradshöfdingen Hellenstierna insänd och bevitnad berättelse om en sjö i Jönköpings Län, som årligen fräter omkring sig på stranderna. Remitt. til H. Scheffer som sielf har sedt samma sjö.

4. Der på skreds til votering, då vid sedlarnas öppnande befants, at H. Lejel hade 13 röster, H. Strandberg 11, Herr Scheffer 11, Baron Palmqvist 8, Psilanderhielm 5, Blixenstierna och Plomgren hvardera 3 etc. Ibland de fyra, som hade högsta rösterna, föll Lotten på H. Lejel, hvilken var närvarande.

2. Uplästes H. Gesvoren Cronstedts rön, om jern-malmer. Remitterades til Herrar Tilas och Scheffer.

3. Uplästes Herr Brandts vackra rön, om Järnets förhållande emot andra kroppar, och om Orsaken til kall- och röd-bräckt järn. Remitterades til Herrar, Praeses, Scheffer, Heike och Benzelstierna.

Uplästes H. Geschvoren Cronstedts märkvärdiga rön, om en malm-art, funnen vid Cobolt-grufvan uti Ferilla Sochn i Helsingland, hvilken efter många anstälda försök ei tyckts kunna föras til någon af de förr bekante malm- eller metall-arter. remitt. til Herrar Benzelstierna, Brandt, Scheffer och Leijell.

4. Upvistes en ritning jämte kort beskrifning på en art af fördelagtige Wattu-sprutor, som nyligen i Frankrike blifvit påfunnen. Denne har blifvit inskickad af Hans Exc. Frih. Scheffer ifrån Paris. Lemnades nu til Herrar Sheldon, Polhem och Meijer, at utlåta sig, hvar uti detta påfund öfvergår de vanliga och förr bekanta sprutor. har sedan funnits vara skepsbyggmäst. Acrell

3. Fru Ricks Rådinnan Ekeblaads beskrifning om sättet at giöra Tvål, til Bomuls-lerfts blekerier. Lemn. til Herrar Rudenschöld och Scheffer.

7. Der på skreds til votering på en ny Praeses, då vid sedlarnas öppnande befants, at H. Dr Benzelius hade 27 röster, Lejonankar 24 röster, Klinkowström 10, Psilanderhielm 10, Plomgrén 8, Dr Browallius 8, Grefve Liewen 7, Strandberg 7, Scheffer 6. Af de fyra, som hade högsta rösterna, föll lotten på Lejonankar, som var tilstädes, och tog emot Academiens lyckönskan.

5. Upl. H. Rudenschölds betänkande om Grefvinnan Ekeblads förledit år ingifne beskrifning at bleka bom-uls garn: i kraft hvar af, så väl som af H. Scheffers skrifteliga utlåtelse, samma beskrifning nu gillades.

6. H. Rudenschölds ytterligare försök, om Tvåls tilredande af Ormbunkeaska, såsom tjänande til uplysning i det salig Capit. Triewald der om låtit införa i Handlingarna. Remitt. til H. Scheffer.

4. Der på skreds til Votering om en ny Praeses, då H. Scheffer fick 16 röster, Herrar Strandberg och Psilanderhielm hvarsina 15, Herr Plomgren 9, Herrar Malmerfelt och Ljungqvist 6, Dr Benzelius, Salander och Palmqvist 5, etc. Af de fyra, som hade högsta rösterna föll Lotten på Herr Strandberg, som derföre blef förklarad för Academiens Praeses för nästa qvartal: hvar om, efter han nu ei var tilstädes, Herrar Faggot, Ekström och Secreteraren blefvo utnämnde at gifva honom underrättelse.

4. Herrar Swab, Heike och Scheffer proponerade Konstmästaren vid Fahlu grufva, Herr Sohlberg, såsom en ibland de qvickaste och solidaste Mechanici [i] Riket, at upföras ibland Candidaterna til Ledamöter.

1. Inlemnade H. Faggot et vidlyftigt, och om det finnes giltigt, ganska vigtigt rön, om et nytt och säkert sätt at probera kruts styrka. Auctoren har ei velat gifva sitt namn til känna, innan han genom H. Faggot, får veta Academiens tankar här om. det uplästes och Remitterades til Herrar Faggot, Ljungqvist, Strömer, Scheffer och Meijer.

1. Efter några föregångna små deliberationer, om Ternströms änkas suppliqve, som afslogs, om salig Dr Hasselqvists skuld, m. m. företogs votering til en ny Praeses, då det vid sedlarnas öppnande befans, at H. Scheffer hade 9 röster, H. Psilanderhielm 9, Herr Ljungqvist 8, H. Klinkowström 5, H. Palmqvist, Salander och Berch hvar sina 3. Ibland de 4, som hade högsta rösterna, föll Lotten på H. Ljungqvist, som strax emottog lyckönskningar.

3. H. Praesidis märkvärdiga försök med den nya Metalarten, som är påfunnen i America, af Spaniorerna kallad Platina del Pinto, men af H. Praeses kallad Hvitt guld, som visa des natur och skildnad ifrån andra metaller.

[1] Åtog sig Praeses, at til detta qvartal skrifva en historia om guldskedningar.

Decemb. d. 19.
Ehuru i dag ej var någon vanlig sammankomst, beslöts dock af H. Praeses, at på den händelse 6 a 8 af Academiens Herrar Ledemöter skulle gifva sitt bifall därtil, at Academiens Vaktmästere Anders Smal kunde af Hennes Cassa undfå Ett hundrade Femtio Dal. k:mt til någon understöd uti det fattiga tilstånd, hvaruti han genom en långlig ock tärande Feber råkat, så skulle Utdrag af Dagboken därom til Academiens Skattmästare Herr Grefve Cronstedt lämnas.

5. Der på aflade Herr Scheffer Praesidium, och hölt et Tal om Mynt, hvilket på Academiens vägnar besvarades af Des Archivarius, Friherre Seth.

3. H. Fris antogs på H. Praesidis föreskrift, til ämnesvän.

7. Herr Scheffers fortsättning om skedningar, upvistes färdig skrefven, som sedan den af Herrar Brandt och Swab är öfversedd, kommer at inflyta uti detta qvartals Handlingar, i stället för Historia. 

2. Uplästes H. Gottsk. Wallerii insände Rön, om mineraliska vegetationer. R:s til Herrar Brandt och Scheffer.

3. H. Urlanders rön, huru man kan sätta en vacker svart färg på Kllne-tyger, med miölon-ris. R:s til Herrar Scheffer och Rudenschöld.

4. Talades om Projectet til Praemierna, hvilket i gemen aldeles gillades, men för några små omständigheters justerande och reglerande, anmodades Hans Exc. Friherre Scheffer, at taga Secreterarens der om ingifne Memorial til sig, och, i samråd med Herrar De Geer, Faggot, Bäck och Scheffer, sätta up sielfva Reglementet, hvar efter Academien kommer at rätta sig, så vid urskillningen som annat.

2. Uplästes K. Majestets remiss til Academien, med befallning at inkomma med utlåtelse öfver den konst en främmande Man, vid namn Wesouteine, tilbudit sig emot 50000 Riksdalers belöning, at uptäcka, huru eld vid vådeldar kan i hast, samt med ringa möda och kostnad utsläckas. Alla bifogade acter och redan af Brand-försäkrings Contoiret aflemnade utlåtelser, blefvo först upläste. Sedan berättade H. Faggot, at emedan om denna mannens tilbud redan några månader varit mycket talat, och man jämväl tämmeligen redan utspanat, hvaruti des föregifna hemlighet består, hade en viss Man upsatt en berättelse angående alla hit tils bekanta sätt at släcka eld, jämte tankar, huru vida hvart och et gör den åstundade värkan vid stora elds-vådor. Hvar på han i synnerhet gör aplication til Wesouteins förmenta påfund, som skal bestå uti et med vissa Salibus saturerat vatten, hvilket med spräng-käril eller på annat sätt utspridt eller påöst i elden, skal släcka bättre än vatten allena. Detta sätt bevises vara icke allenast länge sedan bekant, och et Svänskt påfund, som blifvit med fördel brukat vid sista Stetinska belägringen, utan ock otilräckeligt vid de flästa tilfällen, då vådeldar oförmodeligen upkomma. Herr Faggot, som hade denna skrift med sig, upläste den samma, til Academiens fullkomliga nöje, så at Academien beslöt, at icke allenast i anledning der af aflåta Des underdåniga yttrande til K. Majestet, utan och låta sielfva memorialet, mutatis mutandis, inflyta uti detta qvartals Handlingar, i stället för den vanliga vetenskaps Historien. H. Scheffer anmodades allenast, at taga det til sig, och jämka några utlåtelser, som kunde vara mindre enlige med de här tils giorde Chymiske försök.

7. Uplästes H. Cronstedts ingifne ytterligare försök med den uti Los Cobolt grufvor fundne nya malm-arten, hvar om han tilförene, år 1751, något skrifvit i handlingarna. Remitterades til Herrar Brandt och Scheffer.

2. Upl. Commissions Secreterarens vid Engelska Hofvet, Herr Wynants berättelse, om et i England påfunnit sätt, at göra salt-siö vattnet sött och smakeligt at dricka, hvilket af K. Cancellie-Collegio blifvit K. Academien meddelat. Lapis infernalis, som säges skola brukas vid distilleringen, jämte calcinerade ben, berättades ei vara den samma, som vi vanligen kalle Lapis infernalis, utan något praeparatum af rafinerad pott-aska, hvilket ock H. Scheffer fant troligare. H. Scheffer berättade här vid, at det länge varit bekant, huru man genom simpel destillering, utan minsta tilsats, kan få salt-vattn sött. Han lofvade upsätta skrifteliga anmärkningar der om.

5. Justerades det svar, som ifrån Academien kommer at afgå til Hans Kongl. Majestet, angående Wesouteins tilbudne nya konst at släcka eld vid elds-vådor. Se Dag-boken för d. 9 Febr. innevarande år. Det Memorial, som den gången, angående eld-släckning, uplästes, och som H. Scheffer gillat, berättade H. Faggot nu, at det var upsatt af Academiens Ledamot Herr Meijer.

6. Upl. Frih. Funks ingifna utförliga underrättelse om bästa sättet at tilvärka harts. Rem. til Herrar Swab och Scheffer.

7. Uplästes början af en vacker och vidlöftig handling på Tyska, upsatt af Geheimerådet Waitz i Cassel, och ingifvit af H. Grefve Liewen, angående orsakerna til den dubbla strömen, som finnes den ena mot den och öfver den andra, gå genom Sundet vid Gibraltar. Herrar Klingenstierna, Scheff. och Secreteraren hafva redan med särdeles nöje läsit det igenom och önskat at det måtte öfversättas och införas i Handlingarna. Secreteraren lofvade sielf öfversätta det.

1. Uplästes Herr Joh. Gottsch. Wallerii förnyade, och i anledning af några giorda påminnelser, förbättrade Rön, om qvick-silfrets vegetation, hvar vid Herr Scheffer sade sig ei vidare hafva at påminna. Herr Praeses tog det til sig at genomse, och sedan visa det åt Herr Brandt.

1. Academien anmodade Herrar Ehrensverd, Faggot, Ekström och Scheffer, at tillika med Herr Meijer och Secreteraren sammanträda någon dag i nästa vecka, at undersöka Brukssmeden Nymans upgifna nya sätt at gjuta järn-Canoner och Bomber etc. på det Academien i anledning der af, må låta afgå Des underdåniga betänkande der om til Hans Majestet, enligt nådig befallning. Se d. 31 Aug.

2. I anledning Af Academiens, förledit år, d. 21 Januarii fattade beslut, at af Grefve Fredr. Sparres Testamentes interesse årligen gifva tvänne Praemier, och til följe af de samma gång för samma Premiers utdelning faststälde grund-reglor, som nu uplästes, utnämndes genom Votering, Herrar Faggot, Meijer, Bäck, Clason och Scheffer, at genomläsa det förflutna årets tryckte Handlingar, och ibland de der införde Rön urskilja tvänne, som i anledning af förbemälte Reglor och vilkor hälst synas hafva giordt sig förtjänte til någon belöning och heder. Secreteraren fick befallning at lemna dessa Herrar hvar sin afskrift af Raglorna, och de lofvade inom en Månad lemna Academien deras samfälta betänkande.

5. Sedan Herr Linnaeus tagit afträde, berättade Herrar Faggot, Meijer, Bäck, Clason och Scheffer, at de, enligt Academiens anmodan, genomläsit förra årets tryckta Handlingar, och funnit, at ibland de Auctorer, som ingifvit Rön i Oeconomiska ämnen, har Herr Stridsberg i synnerhet giordt sig berättigad til et af de Sparriska Praemierna, för des nya Rön om Hummelgårdar. Det andra Praemium hafva de tildömt Herr Linnaeus, för des ingifna nyttiga och vackra anledning, at bättre nyttja vissa i våra Fiäll vildt växande växter, än här tils skedt, och at på Fiällen plantera några andra nyttiga träd och växter, som växa på utländska Fiäll, och derföre förmodeligen lika lätt kunde komma fort på våra. Des utom Proponerade de, om icke K. Academien skulle behaga gifva Kyrkoherden Hedin en Jetton af silfver, til någon heders betygelse för des ingifna mogna oeconomiska beskrifning öfver Kräklinge soken i Nerike, til at der med upmuntra andra, at på samma sätt beskrifva vissa soknar och orter? Sist proponerades, om icke Acad. ville visa sin ärkänsla för Herr Lidbeck, som ingifvit et vackert Rön, om Mulbärs-trädens skötsel, i det K. Academien antoge honom til Ledamot? Hvilket alt af K. Academien med största nöje och fägnad gillades. Herr Praeses tackade Herrar deputerade på Academiens vägnar, som så oväldugt och enhälligt afgiordt detta målet.

4. Upvistes tvänne slags ler-arter, inskickade ifrån Saxen af Herr Bose, hvar af gemene man der å orten tagit sig före at baka bröd. Se Dagboken för d. 15 Febr. innevarande år. H. Scheffer tog dem til sig at probera.

5. Upl. Seilfeldters tankar om Stål-tilvärkningen, som remitterades til Herrar Scheffer och Ekström.

6. Upvistes tvänne af de så kallade orm-stenar, som skola tjäna at utdraga giftet utur giftiga sår, hvilka H. Generalen Baron Flemming skickat ifrån Dannemark. Den ena lemnades til Herr Scheffer at pröfva, af hvad natur de äro.

2. Herr Scheffers genväg at finna huru mycket bly är blandat i Tenn.

2. Herrar Swabarnas och Scheffers påminnelser vid Herr Olofssons afHandling om råkoppar smältningen i Falun, se N. 46. i anledning hvaraf, samma afhandling skal återskickas til Auctoren jämte anmärkningarna, at något tillägga och rätta.

3. Upl. et ifrån Secreta Handels och Manufactur Deputationen til Academiens yttrende remitterat Memorial af Cornetten Lejonadler, angående några des förmenta påfund, i synnerhet angående en Rödfärga, som han af varp-högarna vid den förfallna Klefva Koppar-grufva i Smolen tilvärkat. Academien fan de upgifna Machiner, som uti model upvistes, goda nog, men förr bekanta. Rödfärgen pröfvades vara åtminstone så god som den vanliga. Huru vida hon efter Lejonadlers påstående vore bättre, förmedelst starkare Vitriolhalt, så at ingen tilsats af Vitriol eller tjära skulle behöfvas vid anstrykningen, såsom med vanlig rödfärga sker, anmodas Herr Scheffer at utröna.

5. Upvistes prof af en i Finland funnen svart stenart, som förmenes vara svart Marmor. Äfven af Svensk äkta Porcelaine. Bägge lämnades til Herr Scheffer at pröfva.

2. Uplästes et Memorial, som en Färgare ifrån Norrköping vid namn Ezechias Westrel, til Riksens högl. Ständers Secreta Handels och Manufactur Deputation ingifvit, och som Deputationen til Academiens utlåtande remitterat, angående en af honom påfunnen och af Svenska Vexter, som likväl icke voro nämde, tilredd Indigo-färg. Och som detta Memorial, tillika med profvet af färgen, redan var, til tidens vinnande, remitterat til Academiens Ledamot, H. Directeuren Scheffer, så uplästes ock tillika des utlåtande öfver denna sak, af innehåll at fären var god och hållit alla prof, som vanlig blå Indigo färg: at indio kan tilredas af Weide, men med förlust: äfven af bloman af en Svensk ört, vid namn Gallio, dock utan vinst: men om Herr Westrell giordt denna färg af någon annan ört, som finnes i tilräckelig ömnoghet i Sverige och ei brukas til något annat dyrbarare, vore han största heder och belöning värd. Derföre beslöts, det Academien skulle styrka Secreta Handels och Manufactur Deputationen, at genom försäkran om et hederligt praemium söka förmå Westrell at strax upgifva et så nyttit påfund, för Kongl. Vet. Academien, som lofvade bidraga alt hvad hos henne står, at bringa påfundet til al mögelig fullkomlighet, det allmänna til så mycket snarare tjänst, utan at derföre vilja på minsta sätt med Westrel dela den heder och belöning, som honom, såsom första upfinnare borde vara förbehållne, så framt påfundet hade nyss nämda fördelaktiga egenskaper.

1. Upl. Herr Baron Palmqvists sammandrag af H. Sven Algréns för mer än et år sedan ingifne beskrifning på framledne Doctor Brelins Cymbal. tangenter, hvar uti några Herr Scheffers och H. Palmqvists egna anmärkningar voro inryckte.

3. Uplästes Herr Gadds nyligen insände anmärkningar öfver Saltpetters alstring och Saltpeter Ladors inrättning, hvar öfver Herrar Swab och Scheffer sig strax yttrade, at Herr Gadds theorie om Saltpetterns alstring, är enlig med hvad sunde Chymici redan skrifvit: och at Herr Gadd borde anmodas at anställa försök med sådana Saltpeter Lador, som han föreslagit, och sedan gifva Academien del af hvad han genom rön och förfarenhet funnit.

1. Uplästes Herr Scheffers betänkande och Rön om ormbunke askans nytta, i anledning af Herr Rudenschölds år 1752 derom ingifna Rön och berättelse, som skal communiceras med Herr Rudenschöld.

2. Upl. Herr Scheffers ingifne anmärkningar öfver de af Herr Levis uti Pilosophical Transactions införde rön om den nya Metallens, Platina di Pinto eller hvita gullets natur och egenskaper, som remitterades til Herrar Klingenstierna, Swab och Cronstedt.

2. Upl. en af Herr Scheffer ingifven berättelse med nyttiga anmärkningar, om alla bekanta slag af Pott-aska, deras olika tilrednings sätt och olika bruk. Och ehuru väl Auctor ei skrifvit detta i afsigt, at det skulle komma i Handlingarna, fant Academien det likväl så interessant, at Secreteraren fick befallning at anmoda Herr Scheffer, det ville han tillåta, at denna afhandling må införas uti det qvartal, som nu komer at tryckas, såsom en del af Vetenskapernas Historia.

1. Academien beklagade des nyligen ledna förlust af tvänne hvar på sitt sätt omisteliga Ledamöter, Herr CommerceRådet Lagerström, som giordt Academien så mångfaldiga tjänster, samt Herr Directeuren Scheffer, om hvars mogna insigter och beredvillighet at med Rön gå K. Academien tilhanda, Des Handlingar vittna. Man besparde til en annan gång at utnämna dem, som skola hålla Åminnelse Tal öfver dessa Män.

6. Upv. salig Dir. Scheffers afhandling om Pinschbach, som redan år 1750 varit upläst och gillad, men af auctor återtagen och nu efter hans död återfunnen.

3. Herr Praeses berättade, at Han, tillika med Herrar Faggot, Bäck, Swab och Wargentin, haft sammanträde och öfverlagt, hvilke synas hafva giordt sig mäst förtjänte til de Sparriska praemie-Jettoner, för sistledit år, samt at de stadnat i det slut, at Herrar Klingenstierna och Rosen tycktes vara sielftagne, i anseende til de vackra och väl utarbetade Rön, som de ingifvit, den ene om Lius-strålars brytning, den andre, om BinnikeMasken: men at de desutom funnit et af framledne Directeuren Scheffer ingifvit, om Pinschbacks Metallens tilredning, af den vit och beskaffenhet, at det ei heller borde lemnas obelönt. Kongl. Academien biföll, at desse tre må få hvar sin Jetton af Guld, med förbehåll, at här efter ei mer än tvänne Jettoner Årligen må utdelas för frivilligt åtagne ämnen: hälst Academien här efter vil utgifva tvänne andra, för vissa determinerade ämnen, hvilka såsom frågor blifva framstälde emot löfte om Praemium.