Nämns i 1 stycke:
§ 5,
5. Upvistes en skrift Svenska stensvarfvan kallad. Det första stycket innehölt 1:o. Svenska bokstäfvernes inrätning efter vårt språks natur, 2:o. en grundelig och vig bokstafvering af Hr Lars Laurell vice Bibliothecarius i Lund och medlem af den oeconomiska societeten. Denna skrift remiterades til H. praeses och H. Rudenscöld.
Nämns i 4 stycken:
onumr.,
onumr.,
onumr.,
§ 1.
Art. 1. H. Browallius, academiens nuvarande Praeses, och H. Rudenscöld, som voro nämde at igenomläsa H. vice Biblio[t]hecar. Laurels arbete, rörande Svenska Språket, hafva gifvit Academien derom sin berättelse, intygandes det H. Laurel deruti nedlagt mycken möda och flit, samt visat et synnerligit snille Ty ehuruväl de funit at han antagit nogra vilkorliga satser at komma til ändamålet, som är, at göra vårt tungomål efter des egenteliga art, både lätt och fullkomligit, igenom en enlighet uti ordens stafning och brytning, så har han dock väl och sinrikt fullfölgt och lämpat dem. Och fast än bemelte Autor derhos hafver sina egna och nya tankar samt gifver sådana förslag, som fordrar närmare öfverlägning, bepröfvande och granskning, för än de til allmänt bruk kunna anmälas, så håller dock Academien före, at detta H. Laurels vackra arbete, kunde vara det allmänna til mycken nytta, och vårt tungomåls älskare och idkare til särdeles upmuntring, samt icke ringa rättelse, om det utgofves igenom trycket. Hvilket intygar
Art. 1. H. Browallius, academiens nuvarande Praeses, och H. Rudenscöld, som voro nämde at igenomläsa H. vice Biblio[t]hecar. Laurels arbete, rörande Svenska Språket, hafva gifvit Academien derom sin berättelse, intygandes det H. Laurel deruti nedlagt mycken möda och flit, samt visat et synnerligit snille Ty ehuruväl de funit at han antagit nogra vilkorliga satser at komma til ändamålet, som är, at göra vårt tungomål efter des egenteliga art, både lätt och fullkomligit, igenom en enlighet uti ordens stafning och brytning, så har han dock väl och sinrikt fullfölgt och lämpat dem. Och fast än bemelte Autor derhos hafver sina egna och nya tankar samt gifver sådana förslag, som fordrar närmare öfverlägning, bepröfvande och granskning, för än de til allmänt bruk kunna anmälas, så håller dock Academien före, at detta H. Laurels vackra arbete, kunde vara det allmänna til mycken nytta, och vårt tungomåls älskare och idkare til särdeles upmuntring, samt icke ringa rättelse, om det utgofves igenom trycket. Hvilket intygar
Art. 1. H. Browallius, academiens nuvarande Praeses, och H. Rudenscöld, som voro nämde at igenomläsa H. vice Biblio[t]hecar. Laurels arbete, rörande Svenska Språket, hafva gifvit Academien derom sin berättelse, intygandes det H. Laurel deruti nedlagt mycken möda och flit, samt visat et synnerligit snille Ty ehuruväl de funit at han antagit nogra vilkorliga satser at komma til ändamålet, som är, at göra vårt tungomål efter des egenteliga art, både lätt och fullkomligit, igenom en enlighet uti ordens stafning och brytning, så har han dock väl och sinrikt fullfölgt och lämpat dem. Och fast än bemelte Autor derhos hafver sina egna och nya tankar samt gifver sådana förslag, som fordrar närmare öfverlägning, bepröfvande och granskning, för än de til allmänt bruk kunna anmälas, så håller dock Academien före, at detta H. Laurels vackra arbete, kunde vara det allmänna til mycken nytta, och vårt tungomåls älskare och idkare til särdeles upmuntring, samt icke ringa rättelse, om det utgofves igenom trycket. Hvilket intygar
1. H. Praeses och H. Rudenscöld som academien hade anmodat at igenomläsa H. Laurels arbete, Svenska stensvarfven kellat, gofvo nu derom sin berättelse, intygandes at H. Laurel deruti nedlagt mycken möda och flit, samt visat et synnerligt snille at göra vårt språk både lätt och fullkomligt uti en enlighet i ordens bokstävering och brytning, och fast denna fullkomlighet i sielfva värket ej stode nu straxt at ernå, så kunde man likväl derutinnan hafva et mål, hvarthän man efter hand kunde söka at leda tungomålet. I anledning hvaraf Academien hölt före det vara nyttigt at detta arbete igenom trycket utgofves.
Nämns i 1 stycke:
§ 1,
1. Uplästes en skrift af vice Bibliothecarie Laurel hvaruti han viser nödvändigheten af en förbättring både i bögelsesättet och stafningen af vårt språk den förra finner han hafva varit fullkomlig god hos våra äldsta förfäder, och ännu mögelig at rätta för oss, men den sennare, som aldrig varit god, bör sedan rättas derefter, visandes igenom nogra exempel huru de inrotade felen böra efter denna grund rättas, men också hvad svårigheter forefalla i anseende til bruket.
antogs ej som ledamot
(onumr.)
för H:s E. Riksrådet Wrede 5 Nej. 24 I.
Biblioth. Laurel 21 8
Assessor Vult 23 6
Secret. Carleson 14 9
Camh. och Assessorn Bonde 14 15
Prosten Wettersten 14 10
Lectorn Hielm 26 3
Assessor Biörner 23 6
Salvius 12 17
Secret. Kruger 16 13
Professor Ihre 25 4
Körkh. Mörk 21 6
Herr Törngren 20 7
föreslogs som ledamot av Carl Didrik Ehrenpreus
(§ 3).
Nämns också i 1 stycke:
§ 2,
3. H:s Exl. R.R. Ehrenpreus föreslog H. Laurel til Ledamot.
2. Sedan förmiddagen samma dag hos H:s Exl. R.. Höpken af Academiens Herrar Ledamöter H:s E:lle R.R. Ehrenpreus, H. Ribe, H. Faggot, H. Rudenscöld, H. Roman, Doct. Benzelius jemte Secret. Elvius varit tilsammans med H. Professor Laurel at höra des tankar om svenska språkets reglerande, giorde H:s Exel. R.R. Ehrenpreus som i Academien ver närvarande sin berättelse om bem:te H. Laurels project, och som man fant at han det samma mycket granskat, sedan det upvistes förra gången i Academien och Doct. Browallius och H. Rudenscöld då gofvo sina betänkande så anmodades bem:te Herrar at lämna til Academien deras tankar deröfver skrifteligen.
antogs som ledamot
(§ 7).
Nämns också i 1 stycke:
§ 9,
7. Voterades öfver de föreslagne Ledamöterne då för H. Landtmerskalken Baron von Ungern voro Ia 26, Nej 1, derföre antagen, men för H. Professor Laurell Ia 21 och Nej 7. Om des antagande upkom derföre nogon disput antingen man skulle taga ordningen sådan at 3/4 jämt som detta var, intoge den föreslagne, eller 1/4 uteslöte honom, man kom omsider öfverens at för denne gången låta bero vid det förra, men til nästa votering anmodades H:s Exel. R.R. Höpken at tillika med Secreteraren projectera nogon viss lag.
9. H. Laurel kommer at anmodas at parentera öfver sal. H. Triewald.
höll ett inträdestal
(§ 2).
2. H. Professor Laurell intog likaledes sit rum, och des tal blef besvarat af Acad. Secreter.
Nämns i 1 stycke:
§ 2,
2. H. Rudenscöld lämnade des betänkande öfver Laurels arbete om Svenske skrifkonsten, som intygade at des lagde grundval är naturlig och redig, och hvad han derpå bygt med goda skäl understödt, han har fuñit at des tankr äro merändels nye, och gåt diupare än nogon i dy mål har för detta gådt, och tviflar at i nogot språk skrifkonsten är inrättad med så få reglor och så få afvikningar ifrån dem, hemställandes til Academien ike desmindre at detta arbete genast under des namn kunde gifvas på trycket vid hvilket tillfälle hvar ock en kunde anmodas men i synnerhet Academien och Scolan af Cencelli Collegium anbefallas at innom et års tid med sina påminnelser deröfver inkomma hvaruppå sedan et vist skrifsätt kunde uprättas i samråd med Kl. Cancelli Collegium och gemensemt til K. M:ts höga gillande och fastställande anmälas, förmenandes st men på detta sättet kunde få enehanda skrifsätt vid alla lärostäder, Collegier och domstolar hvrefter hvr ock en enskylt sedan lärer sig rätta. Academien fant detta förslag väl låta höra sig, men åstundade innan det värkstältes de öfriga Herrarnas tankar af denna Classen.
Nämns i 1 stycke:
§ 5,
5. H. Laurel anmälte det han nu var färdig med sit åminnelse tal öfver sal. Capitaine Triewald hvarföre Academien anmodade Herrar Meldercreutz, Rudenscöld och Roman at det efter sedvanan igenomläsa innan det proclamerades.
Nämns i 2 stycken:
§ 3,
§ 9.
3. H. Meldercreutz giorde å des och H. Rudenscölds vägnar berättelse om Parentation som H. Laurel sammanskrifvit öfver fr. H. Triewald och som dessa Herrar varit anmodade at öfverse, således at den sedan nogra små rättelser blifvit giorda den med ell heder för Academien kan proclameras, hvartil Academien utsatte nästkommande onsdag som är d. 23 Dec. der H. Laurel vore dermed nögd.
9. H. Meldercreutz anmälte på sina och H. Rudenscölds vägnar at de hafva afhört H. Laurels åminnelse tal öfver H. Triewald och funnit det efter en ock annan liten påminnelse, til Academiens heder kunna publiceras, som Academien utsatte derföre til nästk. onsdag eller 24 Dec.