Protokoll

1. Berättelse om Hans Svensons siukdom,
2. Sätt at förekomma kopp-ärr
[1 & 2] remitt til Rosén och Bäck.
3. Academien antager Anders Örling til Bokhållare emot 300 Daler kopparmynts årlig lön.
4. Hellants Astronomiska Observationer.
5. Pilgrens död notificeras, samt at han giordt testamente til Academien, om hvars utsökande giöres anstalt.

5. Upl. Bokhållaren Örlings Memorial, hvar uti anhålles, at honom i stället för den förra årliga lönen 300 d. k. må anslås en viss procent af Academiens inkomst af Almanachorna. Academien fant detta för skäligt och nyttigt at på sådant sätt upmuntra honom at vara mån om afsättning: anslog honom derföre 5 procent af alt hvad årligen inflyter för Almanachor på de orter, hvarest ingen provision eller procent til Commissionairer tilförene betalas: hvilket kommer at börjas med detta året: dock på dessa vilkor 1:o at den förra lönen uphörer. 2:o. Bokhållaren bör hålla sig en hielpare, så at altid någon må vara tilstädes på Allmanachs Contoiret, de tider då allmanachor efterfrågas. 3:o förbehöll Academien sig at gifva mindre procent, om Almanachorna skulle komma at framdeles gälla mer, än här tils skedt, emedan hans omak ändå ei blefve större, men summan ansenligare.

8. Som Academiens Bokhållare, Örling, ännu icke inkommit med Räkenskaperna för åren 1753, 1754, 1755, icke heller låtit ifrån sig inventera Maculaturerna, efter Academiens stränga befallning d. 7 Febr. och d. 18 Septemb. 1756, samt många flera påminelser der om, anmodades Hans Exc. Herr Praeses, at tala med Academiens Skattmästare Herr Grefve Cronstedt der om, och Secreteraren fick befallning at tilsäga bokhållaren, det han bör vid tjänstens förlust, innan nästkommande Lördag, hafva giordt redo för maculaturerna, eller då upkomma i Academien och anföra, hvad som hindrar deras så länge och ofta påyrkade inventering.

Örling skal få bo qvar i Rummen til hösten och njuta sin lön til Michaälis, på vilkor, at han i medlertid gör behörig redo och räkning för sig.

Sist och efter föregången rådplägning, huru detta ombyte säkrast och beqvämligast må kunna värkställas, beslöts at Herr Grefven ville d. 22 Maji om morgonen, tillika med några Deputerade och Camereraren Myrman, infinna sig hos Bokhållaren Örling och börja at ifrån honom inventera hvad han om händer haft, neml. Cassan, Böcker, bref, Almanachor och Almanachs Maculaturer. Imedlertid bör Örling ei det minsta här af få veta. Samma dag bör en avertisement införas i afvisorna, at de som hafva någon räkning med Kongl. Vetenskaps Academien, hafva här efter at addressera sig til Herr Camerera[r]en Myrman, hvar om Secreteraren ock äfven förut genom bref har at underrätta Academiens Almanachs Comissionairer i orterna.

Sist och efter föregången rådplägning, huru detta ombyte säkrast och beqvämligast må kunna värkställas, beslöts at Herr Grefven ville d. 22 Maji om morgonen, tillika med några Deputerade och Camereraren Myrman, infinna sig hos Bokhållaren Örling och börja at ifrån honom inventera hvad han om händer haft, neml. Cassan, Böcker, bref, Almanachor och Almanachs Maculaturer. Imedlertid bör Örling ei det minsta här af få veta. Samma dag bör en avertisement införas i afvisorna, at de som hafva någon räkning med Kongl. Vetenskaps Academien, hafva här efter at addressera sig til Herr Camerera[r]en Myrman, hvar om Secreteraren ock äfven förut genom bref har at underrätta Academiens Almanachs Comissionairer i orterna.

Deputerade funno här af, huru mycket mera angeläget det är, at til al oredas förekomande och fullkomlig säkerhets ärnående, sätta värket på redigare fot, och gladde sig öfver den förtröstan Herr Grefven gaf, at Örling väl skulle kunna utreda sig.

Herr Grefven yttrade sig här öfver, det Han äfven på någon tid varit missnögd med Bokhållaren Örling, samt at Han vore aldeles nögd, det en annan tilsattes, til hvilken man kunde hafva era förtroände. Hvad Academiens säkerhet angår, yttrade Herr Gfven sig nogsamt vilja vara ansvarig för hvad han sielf af Bokhållaren eller eljest emottagit, men trodde sig ei böra svara för hvad Bokhållaren Örling emot förmodan kunde blifva skyldig.

Herr Grefven yttrade sig här öfver, det Han äfven på någon tid varit missnögd med Bokhållaren Örling, samt at Han vore aldeles nögd, det en annan tilsattes, til hvilken man kunde hafva era förtroände. Hvad Academiens säkerhet angår, yttrade Herr Gfven sig nogsamt vilja vara ansvarig för hvad han sielf af Bokhållaren eller eljest emottagit, men trodde sig ei böra svara för hvad Bokhållaren Örling emot förmodan kunde blifva skyldig.

I anledning af alt detta och så väl til Academiens som Herr Grefvens säkerhet, samt til oredas förekommande i framtiden, förestälde Herrar Deputerade, om icke Herr Grefven med dem funne rådeligt, at i tid skilja sig vid förra Bokhållaren Örling, samt utse en annan i Des ställe som efter en til författande Instruction förer Bokhålleriet samt gör hvad til den förras sysla hördt.

Men derjämte ville Herrar Deputerade välment varna Herr Grefven för Bokhållaren Örling, som här tils blifvit brukad så vid upbörden som vid Böckernas och räkenskapernas hållande och renskrifvande, under Herr Grefvens vård och öfverinseende: Emedan bemälte Örling icke allenast i många mål varit försumelig, tresk och olydig, utan ock för des oordenteliga lefnad är öfver alt berycktad. Igenom försumelse kunde Academiens tjänst och bästa ofta hafva blifvit eftersatte, oacktadt all Herr Grefvens vaksamhet och sorgfällighet, besynnerligen uti Herr Grefvens frånvaro flera månader å rad om somrarna, då de angelägnaste göromålen förefalla. Örlings oordenteliga och slösaktiga lefnad gifver ock skälig orsak at befara, det han ei altid torde til Herr Grefven så noga upgifva alla de medel han upburit, utan något afvända. Och ehuruväl Academien, som har säkerhet nog hos Herr Grefven sielf, ei hade någon mistning här af at befara, kunde dock ei annat än öma Academien, om Herr Grefven här igenom skulle komma något at lida.

Men derjämte ville Herrar Deputerade välment varna Herr Grefven för Bokhållaren Örling, som här tils blifvit brukad så vid upbörden som vid Böckernas och räkenskapernas hållande och renskrifvande, under Herr Grefvens vård och öfverinseende: Emedan bemälte Örling icke allenast i många mål varit försumelig, tresk och olydig, utan ock för des oordenteliga lefnad är öfver alt berycktad. Igenom försumelse kunde Academiens tjänst och bästa ofta hafva blifvit eftersatte, oacktadt all Herr Grefvens vaksamhet och sorgfällighet, besynnerligen uti Herr Grefvens frånvaro flera månader å rad om somrarna, då de angelägnaste göromålen förefalla. Örlings oordenteliga och slösaktiga lefnad gifver ock skälig orsak at befara, det han ei altid torde til Herr Grefven så noga upgifva alla de medel han upburit, utan något afvända. Och ehuruväl Academien, som har säkerhet nog hos Herr Grefven sielf, ei hade någon mistning här af at befara, kunde dock ei annat än öma Academien, om Herr Grefven här igenom skulle komma något at lida.

Men derjämte ville Herrar Deputerade välment varna Herr Grefven för Bokhållaren Örling, som här tils blifvit brukad så vid upbörden som vid Böckernas och räkenskapernas hållande och renskrifvande, under Herr Grefvens vård och öfverinseende: Emedan bemälte Örling icke allenast i många mål varit försumelig, tresk och olydig, utan ock för des oordenteliga lefnad är öfver alt berycktad. Igenom försumelse kunde Academiens tjänst och bästa ofta hafva blifvit eftersatte, oacktadt all Herr Grefvens vaksamhet och sorgfällighet, besynnerligen uti Herr Grefvens frånvaro flera månader å rad om somrarna, då de angelägnaste göromålen förefalla. Örlings oordenteliga och slösaktiga lefnad gifver ock skälig orsak at befara, det han ei altid torde til Herr Grefven så noga upgifva alla de medel han upburit, utan något afvända. Och ehuruväl Academien, som har säkerhet nog hos Herr Grefven sielf, ei hade någon mistning här af at befara, kunde dock ei annat än öma Academien, om Herr Grefven här igenom skulle komma något at lida.

1. Herr Praeses föredrog orsaken til Academiens sammankomst i dag, nemligen at de öfver Academiens räkenskaper Deputerade Herrar Ledamöter med stort missnöje funnit, det Academiens afsatte Bokhållare Örling giordt en Balance på 5800 dr kmt vid pass. Frågades därföre, hvad utväg man med honom skulle taga? Efter lång öfverlämning och emedan hos Örling skal vara liten eller ingen tilgång, Academien ei heller ville producera sina räkningar för Domstolar, stadnade man enhälligt i det slut, at eftergifva Örling hela denna skuld, och låta afkrifva den i Räkenskaperna.

Herrar Deputerade beslöto at hemställa Academien, om den afsatte Bokhållaren Örling skal få de honom vid upsägningen, d. 22 Maji 1758 lofvade Fyra Månaders lön ifrån upsägnings dagen.

3. Anmäldes den förr middagen uti Contoiret omförmälta saken, angående den afsatta Bokhållaren Örlings återstående fyra månaders lön, och stadnade Academien i det slut, at ehuruväl de fyra Månaders lön var honom lofvad på vilkor, at han i medlertid skulle göra nöjaktig redo och räkning för sin förda förvaltning, men hans bok-slut likväl, til Academiens stora missnöje stadnat i en ansenlig Balance, och han därföre så mycket mindre hade fog at begära den honom vilkorligen lofvade gratificationen, som Academien honom sedermera eftergifvit hela hans ansenliga skuld (se Dagboken för d. 25 Nov. 1758); icke desto mindre och af synnerlig gunst och medlidande, ville Academien förunna honom de begärda Fyra Månaders lön, eller 400 dr kopparmynt, och således vara ifrån honom skild, samt aldrig hafva något vidare med honom at beställa.

5. Den afsatta Bokhållaren Örlings suppliqve, at åter få någon sysla vid Academien, blef aldeles afslagen.

Jämte det jag förut aller-underdån-ödmjukast til höglofl. Kongl. Academiens Herrar Ledamöter haft nåden ärindra rörande bibehållandet af hwad mig hittils blifwit förunnat; får äfwen i lika ödmjukhet, hwad då blef förgätit, erindra. Min företrädare Bokhållaren Öhrling hade äfwen fria husrum, där Contoiret war ifrån Martij 1751, til Octob. Månad 1758, då Kongl. Academien betalte hyran, hwilket af Räkenskaperne är at finna. Öhrlings Lön war inrättad på 12 Procent, som för år 1758 steg til 1273 dr Kpmt. I stöd häraf blef ock min wissa löhn faststäld til 1200 Kpmt årligen, såsom swarande mot då warande arbete, med löfte om någon Discretion om jag kunde drifwa afsättningen högre än förut; Denna Discretion blef sedermera för mig förwandlad til äfwen 12 ProCent utaf hwad Almanachs afsättningen öfwersteg 1758 års försälgnings Summa. Detta är, hwad jag allerunderdån ödmjukast får anföra.
A. Moleen.

Jämte det jag förut aller-underdån-ödmjukast til höglofl. Kongl. Academiens Herrar Ledamöter haft nåden ärindra rörande bibehållandet af hwad mig hittils blifwit förunnat; får äfwen i lika ödmjukhet, hwad då blef förgätit, erindra. Min företrädare Bokhållaren Öhrling hade äfwen fria husrum, där Contoiret war ifrån Martij 1751, til Octob. Månad 1758, då Kongl. Academien betalte hyran, hwilket af Räkenskaperne är at finna. Öhrlings Lön war inrättad på 12 Procent, som för år 1758 steg til 1273 dr Kpmt. I stöd häraf blef ock min wissa löhn faststäld til 1200 Kpmt årligen, såsom swarande mot då warande arbete, med löfte om någon Discretion om jag kunde drifwa afsättningen högre än förut; Denna Discretion blef sedermera för mig förwandlad til äfwen 12 ProCent utaf hwad Almanachs afsättningen öfwersteg 1758 års försälgnings Summa. Detta är, hwad jag allerunderdån ödmjukast får anföra.
A. Moleen.