Nämns i 1 stycke:
§ 3,
3. Uplästes Borgmästaren Lönboms bref til Friherre Lövenhielm af d. 12 sidstledne Junii, hvaruti berättas, at han af major Pihlgrens svåger Peruque makaren Gundelack fådt det svar, at han ei har vidare kundskap om det Testamente af 3000 Daler k:mt, som major Pihlgren på dess dödssäng skall hafva giordt til Kongl. Academien, än at en Präst på orten där H. Pihlgren blifvit död, lemnat honom del däraf. Gundelack låfvar dock, at om en 14 dagar vid des ankomst til Rusthållet Fristad, där H. Pihlgrens papper förvaras förseglade noga se efter om något skrifteligit Testamente finnes, samt på den händelsen öfversända det samma jemte de handlingar, som angå svenska språket, och til Kongl. academien äfven äro Testamenterade. Kongl. Academien beslöt, at detta ärende emedlertid skulle hvila til dess man får vidare bref från Gundelack.
Nämns i 1 stycke:
§ 20,
20. Öfverlades, hvad må stå til giörandes med Major Pihlgrens Testamente, på hvilket man ei ännu kunnat ärhålla redig efter-rättelse. Baron Löfvenhielm åtog sig åter, at låta bref afgå til Borgmästaren i Christinehamn, at upkalla bemälte H. Majors Svåger och enda Arfvinge Gundilach, och förhöra, om han ei godvilligt vil upgifva och ärkänna samma testamente, eller om han der om äger någon kundskep. Och emedan Academien ei ännu vist vet, om något testamente af Sal. Major Pihlgrén på lagligt sätt varit giordt, så hoppas Academien, at inga fatalier äro försumade, ehuruväl redan sex månader äro förlidne sedan det för Academien blef berättat, at något testamente skulle vara giordt: helst Academien giordt alla de steg hon på så liten anledning kunnat giöra.