Protokoll

8. H. Praeses föreslog H. Envojén och Cancellie Rådet Carlson til Ledamot.

1. H. Praeses inlämnade en skänck utaf H. Cancellie Rådet Carlson uti

4. Voterades öfver H. Cancelli Rådet Carlson. befunnos 22 Ia och 3 Nej och derföre antagen hvilket H. Praeses kommer at berätta honom.

2. Tog H. CancelliRåde Carlson sit inträde uti Academien. uppå des tal svarade Secreteraren.

3. H. Carleson förestälte om man icke borde söka nu vid riksdagen at befordra H. Malmsten til den ämnade utrikes resan för färgeriernas förbättrande, hvartil Academien samtyckte, ock kommer at ske igenom bref til Secrete nandels och manufactur deputation.

2. Som Svenska språkets upodlande är et af Acadeniens göremål så blof öfverenskommit at göra en början med utarbetande af et vist stafnings sätt, hvilket Academien altid ville bruka i sina skrifter, och det således der igenom på et vist sätt stadga och autoricera då andra som ej vore ensinte hade nogot at trygga sig vid fast ingen vore förbunden det at följa. Til den ändan anmodades följande af Academiens Ledamöter at träda tilsammans, näml. H:s Ell:ce Baron Höpken, H. Reutorholm, Faggot, Sandberg, Ribe, Pihlgren, Doct. Celsius, Roman, Benzelstierna, Rudenscöld, Dalin, H:s E:ll Gref Tessin, Doct. Brovallius, H:s El. Riksrådet Ehrenpreus, Stiernman, Carleson, Doct. Benzelius, Olof Celsius ok Lauraeus, Baron Lehusen kommer at biträda Secreteraren uti dessa göremål.

8. Upvistes et manuscript angånde arcana i alchimien på Latin och Italienska skrifvit som H. Carleson kommit öfver uti Rom och lämnat Academien til afskrifning.

2. Uplästes H. Linnaei beskrifning på en sällsam Insect, som han förer til Phryganeas. Denna hafver H. Carleson funnit uti Moldavien och som H. De Geer denna beskrifning förut set och der vid ej haft nogot at påminna så blef den också nu straxt gillad.

1. Uplästes utur Kyrkoherdens Montans resebeskrifningar det som angår ön S:t Ascention, som efter H. Linnaei mening skulle kunna flyta in i handlingarna men man trodde at denna öö skulle vara alment bekant efter hon ligger i allnänna farvägen til OstIndien, hvilket H. Carleson åtog sig at se efter.

2. Uplästes tvänne hushåldrön hvars autor alenast gifvit sig til känna med första bokstäfverna I. C. S. Det ena var at förvara citroner och det andra at taga syran af förskämt miöl, vid hvilket tillfälle H. Carleson berättade et bequämare sätt at förvara citroner som han lofva skrifteligen lämna Academien, Emedlertid blef detta remiterat til H. Carleson.

6. Uplästes et rön at få gäst af bränvins sättning insändt af H. Iac. Siörtén. Detta remiterades til H. Carleson, vid hvilket tillfälle H. Malmerfelt berättade at Gen. Maj. Gripenhielm hade äfven et sätt at föröka gästen. H:s Exl. Hr Praeses ville skrifva honom til härom.

2. Nogra hushåldsrön af I. C. S. som blifvit remiterade til H. Carleson återkommo med en tillägning af et bättre sätt at förvara citroner hvilket kommer at införas jemte dessa hushåldsrön uti utdraget för Acad. dagbok för detta quartal.

3. Likaledes H. Shortéens sät et få gäst af bränvins sättning, som också H. Carleson haft at igenomse och återkom med en tillägning, kommer at införas i samma utdrag, hvarvid H. Vestbeck påminte at men altid på den gamla bränngen kan sätta til en ny utan annan gäst ehuru kort eller lång tid det kan vara deremellan eller om den surnat eller ej tager lika väl lag.

3. Skreds till Praesidii valet då efter sedlarnas öpnande befents för H. E. Riksrådet Ehrenpreus 19 vota, H. Meldercreutz 17, H. Rudenscöld 15, H. Stockenström 10, H. Carleson 5, Hr Strandberg och Psilanderhielm 2, H:rar Salender, Clason, Schultze, Blixenstierna, gr. Stromberg, Malmerfelt, Ekström, Plomgren, Dalin och Löwenhielm 1. Utaf de fyra förstnämde Candidaterna föll lotten på H. E. Riksrådet Ehrenpreus, som också såsom närvarande förklerade sig nögd det at emottaga.

8. H. Baron Cederhielm upläste sin berättelse om de försök han giort at kläcka ut kyklings ungar, hvilken lämnades til H. Linnaei, Baecks och Carlesons öfverseende.

3. H. Carleson hade för en tid sedan upvist och lämnat uti Academien petrificater eller stenvendlingar af åtskilligt slags träd som han hämtat vid en by Belgrad benämd 2 mil ifrån Constantinopel, H. Carlesons beskrifning om detta ställe blef nu inlämnad och upläst som tillika med petrificaten lämnades til Herrar Linnaei och Tilases utlåtande.

2. Vid detta tillfälle uplästes H. öfverste Klinkowströms underdånige skrifvelse til H. K. M. hvaruti 1:o. nyttan och nödvändigheten föreställes af astronomiska observationers anställande vid Norska gränsmätningen så väl för Longitudens som Latitudens utsättande. 2:o. föreslås H. Helland til at förrätta dessa observationer och 3:o. at antingen et nytt lnstrument kunde beställas til denna förrätning eller ok et redan färdigt inlösas ef observatorium i Upsala. H. K. M. har åstundat des och Riksens Cancelli Collegii underd. utlåtande öfver detta ärende hvilket åter genom H. Cancelli R. Carleson derom ville inhämta Academiens tankar. Det discourerdes fördenskull häröfver följande, hvad den första puncten vidkommer är ingen tvifvel at det icke blifver en synnerlig rättelse för Riks Chartan om de föreslagne observationer giordes och at det är mycket försummat at det ej sked under den förut giorda mätningen, som lätteligen kunnat ske alenast igenom observationer af Latituden emedan gränsnätningen altid sträkt i Norr och Söder. Frågan lärer alenast blifva den samma som hit in tils varit hindret huruvida flera tuber och quadranter kunde föras och handteras på fiällbergen. men at dessa svårigheter kunna häfvas viser nogsamt 1776 (?) års franska expedition. Hvad H. Hellandt vidkommer så kan härtil ej väljas skickeligare ämne, han är bekant om orten, han har bevistat förenämde franska expedition, han har också sedermera sielf giort observationer hvarigenom Longituden af Torneå är utsatt. Med Instrument til desse observationer förstås utan tvifvel en quadrant at taga polhögden med. den 3 fots quadrant som fins på Upsala observatorium och man kunde til detta behof få inlösa är tienlig der til och har äfven varit brukad vid franska expeditionen. men dessutan fordras för observationer af Longituden en 18 fots tub och et pendel ur hvarmed H. Hellant sielf lärer vara försedd, för öfrigit kan academien för sin del ej annat än högeligen önska det denna H. Öfverste Klinkowströms berömvärde föreställning måtte värkställas såsom den der ej alenast länder at fullkomna vår Svenska Geographie, utan också hela Europas der H. Hellandt finge befallning at göra sådana observationer vid NordCap.

2. Uplästes H. Canoellie Rådet Carlesons version af Marquis de Sagramozas hålne inträdestal i Academien hvilket beslöts skulle tryckas.

3. företogs valet til en ny Praeses. då H. Grill hade 21 vota, H. Meldercreutz 13, H. Malmerfelt 11, H.H. Carleson, Ekström och Psilanderhielm 6, Stockenström och Dalin 5, Löfvenhielm 4, Plomgren, Blixenstierna och Strandberg 2, Urlander, Acrel, Salander och Heike 1. altså blefvo H.H. Grill, Meldercreutz, och Malmerfelt voro tre vissa Candidater men af H.H. Carleson, Ekström och Psilanderhielm som låttade om President Candidet föll lotten på H. Carleson och då det seden lottades til Praeses föll lotten uppå H. Grill.

3. företogs valet til en ny Praeses. då H. Grill hade 21 vota, H. Meldercreutz 13, H. Malmerfelt 11, H.H. Carleson, Ekström och Psilanderhielm 6, Stockenström och Dalin 5, Löfvenhielm 4, Plomgren, Blixenstierna och Strandberg 2, Urlander, Acrel, Salander och Heike 1. altså blefvo H.H. Grill, Meldercreutz, och Malmerfelt voro tre vissa Candidater men af H.H. Carleson, Ekström och Psilanderhielm som låttade om President Candidet föll lotten på H. Carleson och då det seden lottades til Praeses föll lotten uppå H. Grill.

Det tal H. E. Riksrådet Höpken ämnade hålle til hennes höghet hade H. Carleson emottagit at uppå B. Höpkens vägnar upläsa uti Academien och således inhämta om dervid vore nogot at påminna, efter han sielf tillika med de öfriga af D. Exell. som voro af Academien nu voro i rådet och ville förenade sig med de andre Ledamöterna uppe uti H. Höghets rum. När denna ceremonien var öfverstånden anmodde Academien H. E. Baron Höpken, så väl at öfverlämna des egit tal skrifteligen som at på Academiens vägnar anhålle om Hennes Höghets svar på det de måtte med det första blifva tryckte.

4. H. Carleson lämnade en Gemma som han kommi öfver vid Babylon. uppå hvars båda sidor äro ingrafde caracterer som för de lärde der i landet voro obekante, förmente dem likväl vara af en Turkisk eller arabisk dialect vid namn Chafti.

6. Herr Praeses understälte Kongl. Academien om icke Praesidii ombyte kunde upskiutas til i dag 3 veckor, i synnerhet som större delen af Herrar Ledamöterne voro bortreste, så at Kongl. Academien efter utseende ei kunde nästkommande lördag, då tiden fuller vore inne til nytt Praesidentsval, blifva så talrik, at man kunde företaga någon votering. Kongl. Academien gaf sitt bifall därtill, ock kom dessutan öfverens at emedlertid uphöra med sammankomsterne.

9. Herr Carleson slutade sitt Praesidium med ett tal om fiskeriernes nytta, som besvarades å Kongl. Academiens vägnar af Hennes ledamot RiksRådet Herr Baron v. Höpken.

11. Förestälde Herr Carlson för Academien, at Boktryckaren Merckel i Post-Tidningarna kundgiorde, at han under praenumeration vil utgifva arktals en historia Animalium på Svenska, och det vore til befarande, at denna historia, så vida des auctor vil vara okiänd, torde blifva mindre fullkomlig. Frågades fördenskuld, om icke Academien ville söka det at förekomma, och beslöts, at bref skall afgå til Kongl. Cancellie Collegium, med anhållan, at få del af bemälte arbete, innan det begynner at tryckas, på det Academien må kunna gifva Auctoren anledning at utarbeta sit värk så mycket fullständigare, til det allmännas tjänst och vår Nations heder.

14. Herr Cancel.R. Carleson berättade, at en Tysk uplöst K. Vet. Academiens förledit år emot Praemium upgifne fråga, om orsakerna til Jernets kallbräckta Natur. Academi en yttrade sig, at när hon får del af detta Tyska arbete, och det hunnit vederbörligen skiärskåda, vil Hon sig vidare er öfver utlåta.

2. Herr Carlson upviste en böneskrift til hans Kongl. Majestet, underskrefven af Herrar Hallman, Voltemat, Göransson &c. angående frihet at inrätta här i Staden en historisk Academie, jämte stadfästelse på samma Academies Grundreglor, vilken böneskrift af H. Majestet blifvit til Kongliga Cancellie Collegii betänkande remitterad, och hvar om högbemälte Cancellie Collegium begärat Vet. Academiens utlåtelse, huru vida Academien kunde hafv något der vid at påminna. Hans Excell. Baron von Höpken yttrade sig här vid, at ehuruväl Academien ei ville missunna någon den hedren, at med slika nyttiga inrättningar gagna det almänna, trodde Han dock at Academien kunde andraga sit eget exempel, som ei anhölt om några förmåner innan hon först med sina arbeten skaffat sig det allmännas bifall och visat prof af sin skickelighet at fullgiöra hvad hon sig åtagit. Och ehuruväl historien ei egenteligen hörer til Vet. Academiens göromål, så vida Academien vid sin inrättning ei tiltrodde sig at altid i framtiden hafva tilgång til goda historici, såsom hvilka få nationer, ehuru de eljest ei hafva brist på andra lärda män, hafva at beröma sig af, och desutom de documenter, som vår historia bör stödja sig vid, äro i så heliga gömor förvarade, til hvilka Academien hade försyn at begära tilgång, så trodde han dock, at samma orsker skulle ock hindra framgången af denna tilämnade historiska Academie. Dessa skiäl hölt Academien för så mogna, at Hon beslöt at på dem grunda sin til Cancellie Collegium tilgifvande utlåtelse.

8. H. Carleson berättade, det åtskillige Vetenskapers älskare redan både in och utom Academien, giordt sammanskått åt Doctor Hasselqvist, til en summa af 2000 daler kopparmynt.

2. Herr Carleson upviste en Tröskmachine, sådan som den öfveralt skal brukas i Österländerna varandes af en mycket enfaldig sammansättning, nemligen allenast med en hop flintor, som på kant voro inslagne uti et tre alnar långt och vid pas sex qvarter bredt samt qvarters tiokt bräde, hvilket med någon proportionerad tyngd på skal dragas öfver den på bara marken utbredde säden, då flintorna krossa ut kornen. Academien utnämnde Herrar Alström, Nordenberg och Schultze, som, jämte Secreteraren, skulle fara ut med H. Carleson någon dag, och giörs försök, med denna mechine, samt sedan giöra berättelse för Academien om des värkan och fördelagtighet.

9. H. Carleson upviste et upstolpadt skin af en Haij, som Fiskerie Directionen skiänkt til Academiens Cabinette. H. Carleson anmodes at å Academiens vägnar tacka derföre.

2. Sammaledes giorde ock de, som varit deputerade at försöka H. Carlesons Tröske-machine, sin berättelse, nemligen at den til deras synnerliga nöje visat god värkan, i det med en häst och tvänne karlars tilhielp, 7 Tunnor säd innom fyra timar under bar himmel blifvit uttröskade, så at intet sutit qvar i halmen. Härigenon bespares logars kostsamma byggnad, vinnes mycket i tid och omkostnader med dagsvärken, med mera. Dock fordrar det mycket vackert väder, när tröskas skal. Halmen blir ock här af mycket krossad.

3. Notificerade Herr Carleson, at Academiens Ledamot, Amiralen och Landshöfdingen AnkarCrona i förleden vecka aflidit, då Academien tog i öfvervägande, hvilken skulle anmodas, at Parentera öfver honom. H. Carleson tilböd sig der til, hvar med Academien var ganska nögd.

4. Anmälde H. Carleson, at han redan hade sin Parentation färdig öfver framledne Amiralen Ankarcrona. Och emedan han redan af deras Excellentier von Höpken och Ehrenpreus var öfversedd, utsattes dagen til des hållande til nästkommande Onsdag eller den 5 hujus, hvar til Secreteraren hafver at foga behöriga enstalter.

Uti 40 Ledamöters och den största myckenhets af förnämt och hederligt folks närvaro uti stora Riddarhus-salen, som någonsin vid sådena tilfällen plägat infinna sig, hölt H. Cancellie-Rådet Carleson des parentation öfver salig Amiralen AnkarCrona. Den lemnades seden til trycket.

11. Deputerades Herrar Löwenhielm, Carleson och Secreteraren at å Academiens vägnar aflägga tacksejelse hos Herr Directeuren Arwidson för den hederliga skänk han behagat giöra Academien af den dyrbara Boken, Valentijns beskrifning öfver Ost- och Westindiska Colonier, som tilhöra Republiqven Holland, hvar om ses Dagboken för den 15 Decembris sistledne.

1. Uplästes H. Carlesons ingifne beskrifning, om de Orientaliske Folk-slagens trösknings sätt, jämte berättelse om de försök som här i landet äro der med lyckligen giorde, (se dagboken för år 1750, d. 22 Sept.). Remitt. til Herrar Faggot och Schultze.

8. Uplästes Baron Brauners bref til Secreteraren, med berättelse, huru vida försöket för honom lyckats med Flint-drögen til tröskning. Academien beslöt at et utdrag der af skulle bifogas H. Carlesons beskrifning på samma Drög, som nu gillades at införas i detta qvartals Handlingar.

2. Uplästes beskrifningen på en ny Tröskmachine, hvilken tillika med Modellet der på, blef upskickad af en som kallat sig I. A. Remitterades til Herrar Faggot och Carleson.

2. Utsattes dagen til Parentationen öfver Acad. framledne Ledamot, Herr Plomgrén, til nästkommande Torsdag eller d. 14 hujus, emedan H. Carleson sade sig nu hafva honom färdig.

Novemb. d. 14.
Höll Herr Carleson des åminnelse Tal öfver framledne borgmästaren Plomgren, uti et ganska Talrikt Auditorium. Af Herrar Ledamöter voro närvarande Psilanderhielm, H. Ex. von Höpken, Faggot, Polhem, Grill, Benzelstierna, Stockenström, H. Ex. Palmstierna, H. E. Gr. Ekeblad, Rudenschöld, Ekström, Salander, Bäck, Clason, H. Ex. gr. Ehrenpreus, Acrel, Celsius, Scheffer, Schutzer, Berch, Klinkowström, von Seth, H. Ex. Frih. Scheffer, Rosenadler och Secreteraren, och ändå 4 til, som jag ei lärer hafva blifvit varse, ty vid voteringen hafva 29 varit med. Efter Talets slut, kom Academien öfverens at nu strax votera angående Herr Dangeuls antagande, emedan Academien ei kan blifva Talrikare, än hon nu var, och Dangeul inom högst tre veckor vill resa här ifrån. Han fick 29 jakande röster emot en nekande.

2. Blefvo Herrar, Gref Cronstedt, De Geer, Meijer, Mennander och Carleson utnämnde, at urskilja, hvilke af dem, som förledit år ingifvit något Rön til Academiens Handlingar, skola få de tvänne Sparriska Premierna för samma år, til hvilken ända dem skal meddelas et utdrag af 1754 års Dagbok, hvarest Conditionerna, som fordras til samma Rön, och sättet at urskilja dem, stadgas.

Nov. d. 8.
Herr Hof-Cancelleren Carleson höll åminnelse Tal öfver K. Vet. Acad. framledne Ledamot Herr ÄrchBiskopen Henr. Benzelius, vid hvilket tilfälle voro närvarande Praeses, Herr Heike, Deras Excellencer von Höpken, Ekeblad, Löwenhielm, Ehrenpreus och Scheffer, samt Herrar Alströmer, Cronstedt, Faggot, Polhem, Rosén, Grill, Rudenschöld, von Swab, Bäck, Clason, von Stjernman, Acrel, Celsius, Scheffer, Wargentin, Schultzer, Berch, von Seth, P. Lehnberg, Rosenadler, C. Carleson, Kryger, C. Lehnberg, Jennings, Runeberg och Bergius, samt stora salen fullpackad af åhörare.

2. Uplästes Herrar Carlesons och Faggots betänkande öfver Probsten Stenii ingifna afhandling om Mossars upodling: neml. at det vore bäst, om Auctoren ginge därmed til Censor och läte denna Afhandling särskildt trycka, emedan Academien ei kan bifalla des method at upbränna i stälet för at upodla Mossar.

3. Upl. någre af de inkomna svaren, om Mossens utrotande af ängar, och som Academien ei mer i detta år lärer komma tilhopa, beslöts, at til tidens vinnande nu strax remittera de inkomna svaren til följande Herrar Ledamöter. Hr Nordenschöld,
Faggot,
Clason,
Schultze,
Carleson.

Desutom uplästes Herr HofCancelleren Carlesons yttrande, hvilket gynnade N. 9 och altså var Pluralitet för N. 9. Men som Herr Carleson ei läsit N. 17 och 18, så kommo samtelige Herrarne öfverens, at afbida Herr Grefve Cronstedts yttrande, hvilken läsit alla svaren.

Desutom uplästes Herr HofCancelleren Carlesons yttrande, hvilket gynnade N. 9 och altså var Pluralitet för N. 9. Men som Herr Carleson ei läsit N. 17 och 18, så kommo samtelige Herrarne öfverens, at afbida Herr Grefve Cronstedts yttrande, hvilken läsit alla svaren.

Majus d. 5.
Sammanträdde på föregången kallelse följande Herrar Ledamöter, neml. Praeses, Herr Knutberg, samt Herrar Tilas, Faggot, Nordenschöld, Meldercreutz, von Dalin, Mennander, Schultze, Ribe, Carleson, Wargentin, Frih. von Seth, P. Lehnberg, Kryger, Runeberg, Bergius och Wilcke.

1. Secreteraren berättade, at på de tvänne af K. Academien förledet år framstälda frågor, voro åtskilliga Svar inkomne: neml. 10 på den som angick Maskars utödande på fruktträden, och 6 på den, om Ekars Barkning. Beslöts, at de förra skulle remitteras til Herrar v. Linné, Gr. Cronstedt, De Geer, Faggot, Bäck, Classon, Carleson, Adelcrants och Bergius. Den senare til Herrar v. Linné, Gr. Cronstedt, Faggot, Brandt, Polhem, Rudenschöld, Schultze, Clason, Carleson Knutberg och Kryger.

På andra Frågan, angående Ekars barkning på Roten, voro 6 svar inkomne. Öfver dem hade Herrar Carleson och Rudenschöld skrifteligen yttrat sig. De närvarande Censores öfver desa Svaren, voro Herrar Faggot, Bäck, Clason, Kryger och Runeberg. Samtelige Desse Herrar förklarade sig ei hafva funnit Frågan vara af någon nöjaktigt besvarad, så at någre tilstyrkte, at intet Praemium borde denna gången gifvas, utan frågan å nyo framställas. Dock biföls ändteligen, at Praemium skulle gifvas, för at bibehålla Academiens förtroende hos allmänheten: och fick Svaret N:o 2 de flästa rösterne, hvaruti Ekars Barkning på roten ogillas. Men på det allmänheten må se skälen så väl med som mot, fants för godt at äfven låta trycka Svaren N:o 5 och 4. samt gifva Auctore[r]ne hvar sin Silfver-Jetton. Vid Sedlarnes öpnande, fants Kyrkoherden Ahlelöf i Halland vara Auctor til N. 2. Fabriqveuren Lars Zetelius, til N. 5, och Kyrkoherden Wetterling i Smålen, til N. 4.

2. Anmältes, at Herr Présidenten Carleson behagat åtaga sig åminnelse Talet öfver Sal. Hans Exc. Gref Bielke: Celsius, öfver Herr von Dalin, Kryger, öfver Herr Nordenschöld etc.

Herr Praesidenten Carleson, som ock var en af de Deputerade, men för andra göromål ei kunnat komma up i K. Academien, hade upskickat Sitt Skrifteliga yttrande, hvar uti Han förklarar sig hålla Svaret N. 13 för det bästa och förtjäntaste til Premium.

6. Skedde vanlig omröstning til Ny Praeses, och fick
Herr Öfver-Intend. Grefve Cronstedt --- 20 Röster.
Herr Justit. Cancelleren v. Stockenström 18.
Hans Excell. Riks. Grefve Löwenhielm -- 17.
Herr Praesidenten Carleson ------ 11.
Hans Exc. RiksRådet Grefve Liewen ---- 8.
Herr Öfver-Intendenten Adelcrantz ---- 2. etc.
Jag påminner mig ingen så enhällig votering til Praeses.
Sedan Herrar v. Stockenström och Carleson, som voro närvarande, dragit sig frie genom Lottning, drog Herr Rosenadler för Hans Exc. Gref Löwenhielm, på hvilken Lotten föll at blifva Praeses. Herr Rosenadler åtog sig at efter slutad Session, tillika med Secreteraren, notificera Hans Excellence Academiens val.

6. Skedde vanlig omröstning til Ny Praeses, och fick
Herr Öfver-Intend. Grefve Cronstedt --- 20 Röster.
Herr Justit. Cancelleren v. Stockenström 18.
Hans Excell. Riks. Grefve Löwenhielm -- 17.
Herr Praesidenten Carleson ------ 11.
Hans Exc. RiksRådet Grefve Liewen ---- 8.
Herr Öfver-Intendenten Adelcrantz ---- 2. etc.
Jag påminner mig ingen så enhällig votering til Praeses.
Sedan Herrar v. Stockenström och Carleson, som voro närvarande, dragit sig frie genom Lottning, drog Herr Rosenadler för Hans Exc. Gref Löwenhielm, på hvilken Lotten föll at blifva Praeses. Herr Rosenadler åtog sig at efter slutad Session, tillika med Secreteraren, notificera Hans Excellence Academiens val.

7. Omröstningen til ny Praeses utföll så, at
Herr Justit. Cancell. von Stockenström fick --- 28 Röster.
Herr Öfv. Intend. Grefve Cronstedt ------- 25.
Herr Présidenten Carleson ----------- 16.
Herr von Swab ---------------- 12.
Herr Acrel ---------------------- 11.
Herr Kryger ---------------- 6.
Herr B. Bergius ------ 6. etc.
Af de 4, som fått flästa rösterna, och som alla voro närvarande, föll Lotten på Herr v. Stockenström, hvilken nu emottog Praesidium,

1. Anmäldes K. Academiens Ledamots Herr Presidenten Carlesons död, och beslöts, at Herr Schönberg skal anmodas om Åminnelse Tals hållande öfver Honom.

10:o Landscamereraren Ljungs afhandling om Picus Jávanensis remitterades til Herr Présidenten och Commendeuren von Carleson och Professor Sparrman.