Nämns i 1 stycke:
§ 2,
2. Herr Carlson upviste en böneskrift til hans Kongl. Majestet, underskrefven af Herrar Hallman, Voltemat, Göransson &c. angående frihet at inrätta här i Staden en historisk Academie, jämte stadfästelse på samma Academies Grundreglor, vilken böneskrift af H. Majestet blifvit til Kongliga Cancellie Collegii betänkande remitterad, och hvar om högbemälte Cancellie Collegium begärat Vet. Academiens utlåtelse, huru vida Academien kunde hafv något der vid at påminna. Hans Excell. Baron von Höpken yttrade sig här vid, at ehuruväl Academien ei ville missunna någon den hedren, at med slika nyttiga inrättningar gagna det almänna, trodde Han dock at Academien kunde andraga sit eget exempel, som ei anhölt om några förmåner innan hon först med sina arbeten skaffat sig det allmännas bifall och visat prof af sin skickelighet at fullgiöra hvad hon sig åtagit. Och ehuruväl historien ei egenteligen hörer til Vet. Academiens göromål, så vida Academien vid sin inrättning ei tiltrodde sig at altid i framtiden hafva tilgång til goda historici, såsom hvilka få nationer, ehuru de eljest ei hafva brist på andra lärda män, hafva at beröma sig af, och desutom de documenter, som vår historia bör stödja sig vid, äro i så heliga gömor förvarade, til hvilka Academien hade försyn at begära tilgång, så trodde han dock, at samma orsker skulle ock hindra framgången af denna tilämnade historiska Academie. Dessa skiäl hölt Academien för så mogna, at Hon beslöt at på dem grunda sin til Cancellie Collegium tilgifvande utlåtelse.