Protokoll

1751-03-27
• Nämns i 2 stycken: onumr., onumr.

  Aflade Kongliga Vetenskaps Academien Des underdåniga upvagtning hos Deras Kongliga Majesteter, til at beklaga Hans högstsalige Kongl. Majestets Konung Fredrics frånfälle, samt lyck-önska Hans Kongl. Majestet Konung Adolph Fredric til Des anträde til Regeringen. Academiens Praeses, Herr Grefve Piper förde ordet, och beledsagades af följande ibland Herrar Ledamöterna. H. Exc. Frih. von Höpken, Grefve Cronstedt, Tilas, Brandt, G. Polhem, Rosen, H. Ex. Friherre Palmstierna, Hans Exc. Grefve Tessin, Dalin, Psilanderhielm, Friherre Hårleman, Schultze, H. E. Frih. Ehrenpreus, Blixenstierna, Berch och Frih. von Seth. De öfrige af Ledamöterna, hade ei i hastighet hunnit bådas. Hans Konglige Majestet försäkrade Academien om Des beständiga Nåd och välvilja, samt förbehölt sig at framgent såsom tilförene vilja vara Academiens skyddsHerre och Protector.
  

  Aflade Kongliga Vetenskaps Academien Des underdåniga upvagtning hos Deras Kongliga Majesteter, til at beklaga Hans högstsalige Kongl. Majestets Konung Fredrics frånfälle, samt lyck-önska Hans Kongl. Majestet Konung Adolph Fredric til Des anträde til Regeringen. Academiens Praeses, Herr Grefve Piper förde ordet, och beledsagades af följande ibland Herrar Ledamöterna. H. Exc. Frih. von Höpken, Grefve Cronstedt, Tilas, Brandt, G. Polhem, Rosen, H. Ex. Friherre Palmstierna, Hans Exc. Grefve Tessin, Dalin, Psilanderhielm, Friherre Hårleman, Schultze, H. E. Frih. Ehrenpreus, Blixenstierna, Berch och Frih. von Seth. De öfrige af Ledamöterna, hade ei i hastighet hunnit bådas. Hans Konglige Majestet försäkrade Academien om Des beständiga Nåd och välvilja, samt förbehölt sig at framgent såsom tilförene vilja vara Academiens skyddsHerre och Protector.
  

1751-07-06
• Nämns i 1 stycke: § 1,

  1. Uplästes H. Kalms bref til H. Faggot så väl som til Secreteraren, skrefne i Upsala, hvar uti han berättar at ehuruväl Des Följeslagare under Americanske resan, Trägårds-drängen Joungström, här tils ei vist sig ohugad at antaga det fördelagtiga tilbud at mot vissa förmåner få sätta sig neder i LandsCrona, til at der inrätta plantager af allhanda nyttiga träd och växter, hvilket tilbud Academien, genom Des Ledamots Herr Grefve Liewens bearbetande hos Hans Kongl. Majestet, för Jungström utvärkat, se Dagboken för den 2 Martii innevarande år, så har dock samme Jungström sedermera ändrat sig, och skal nu på intet sätt stå at öfvertala at begifva sig til Skåne, utan vil blifva boende i sin Födelse ort, Upland. H. Kalm föreställer derföre, om ingen utväg skulle finnas at skaffa Jungström någon tjänlig plats här i Upland föreslåendes der til någon gård vid Ekholmsunds kungsgård. Herr Faggot yttrade sig, at han kunde gifva et godt förslag til denna sakens afhielpande, vid Ekholmsund, och rådde derföre Academien at i underdånighet hemställa detta Hans Kongl. Majestet: hvilket af Academien fants godt, och beslöts at ofördröjeligen skl afgå til H. K. M. en böneskrift här om, med underdånig anhållan, at H. K. M. täckes höra det förslag, som H. Faggot der på vil giöra.
  

1752-04-25
• Nämns i 1 stycke: § 4,

  4. Uplästes Hans Kongl. Majest:s allernådigste befallning til Academien, at inkomma med Des betänkande, huru vida det af Bruks Smeden Hans Nyman upgifne nya giutnings sätt af jern-Canoner, på kalla jern stift, kan, efter physiska grundreglor och Principier, äga den nytta, at blåsor under gjutningen, hvar af gallror pläga förorsakas, der med stå til at förekomma. Academien utnämnde Herrar Ehrenswerd, Faggot, Tilas, Meijer, Swab och Secreteraren, at någon dag i nästa vecka träda tilsamman, förekalla Smeden Nyman, och undersöka denna saken, samt til nästa sammankomst inkomma med deras Tankar.
  

1753-09-15
• Nämns i 1 stycke: § 5,

  5. Vid samma tilfälle yttrade sig Herrar Faggot, Polhem, Meijer, Ekström och Lehnberg, som tillika med Secreteraren, på Academiens anmodan, och likmätigt hans Kongl. Majestets Academien gifne allernådigste befallning (se Dagboken för den 10 Martii innevarande år) besiktigat en så kallad vädervexlings Machine, inrättad på Pråmen Hercules vid Skepsholmen, sådan som i Carlscrona skal vara påfunnen och med fördel brukad på krigs skeppen derstädes, af Varfs-Majoren Psilanderschöld. Den bestod här uti trä-trummor, som gingo in igenom hvar sin stycke-port, och medelst knä, nästan til angulos rectos bögdt, med andra ändan stucke ned uti en af öppningarna på det undre däcket. En sådan trumma sat på hvardera skeps-bordet. Meningen är, at på hvad sida vädret blåser, skal det altid af endera trumman, som var vidare vid öfre öppningen, emottagas och föras ned under skeps-däcket, samt sedan gå ut igenom andra trumman, och såmedelst förorsaka drag igenom hela skeppet, när trummorna äro långt ifrån hvar andra. Afsigten är, at allenast bruka sådana, när skeppen ligga i hamn, i freds-tider, aftaklade. Herrar deputerade berättade, at ehuru det vid besiktningen något blåste, befans dock ei det minsta drag uti någondera röret. Deras me ning var, at ehuru der igenom vid stark storm, kunde upväckas något drag, hälst om fyra sådana trummor, tvänne på hvardera bordet, fram och ackter i skeppet, såsom i CarlsCrona skal vara skedt, inrättades, så syntes dock detta medel ei tilräckeligt at hålla skadelig fucktighet ute utur skeppen, om icke tillika någondera af de förr brukeliga sätten applicerades. Dock såsom Secreteraren upläste Bref ifrån Carlscrona, hvar uti berättades, at H. Psilanderschölds method, efter rätt och noga anstälde försök, der skal hafva funnits göra god värkan, och detta är en sak, som förnämligast kan afgöras genom försök, ty beslöt Academien at låta afgå underdånigt betänkande här om til Hans Kongl. Majestet, i anledning af hvad här är berättadt, samt i lika underdånighet underställa, om icke H. K. Majestet skulle täckas inkalla Protocoller och ransakningar ifrån Carlscrona, om hvad der, under upfinnarens egen handläggning, är funnit och utrönt.
  

1754-03-02
• Nämns i 1 stycke: § 5,

  5. Justerades det svar, som ifrån Academien kommer at afgå til Hans Kongl. Majestet, angående Wesouteins tilbudne nya konst at släcka eld vid elds-vådor. Se Dag-boken för d. 9 Febr. innevarande år. Det Memorial, som den gången, angående eld-släckning, uplästes, och som H. Scheffer gillat, berättade H. Faggot nu, at det var upsatt af Academiens Ledamot Herr Meijer.
  

1754-08-31
• Nämns i 1 stycke: § 1,

  1. Uplästes Kongl. Majestets nådige bref och befallning til Academien, at undersöka Lieutenanten Boggenschölds upgifne sätt at inrätta Riebyggnader: men som Boggenschölds förslag ei var bifogat, låfvade H. Rosenadler at skaffa Academien kunskap, hvarest H. Boggenschöld är at igenfinna, på det Academien må med honom komma til munteligt öfverläggande.

1759-01-13
• Nämns i 1 stycke: § 1,

  1. Secreteraren berättade sig hafva fått Kongl. Majestets munteliga befallning at infordra K. Academiens utlåtande öfver en imellan Kongl. Krigs- och Amiralitets Collegierna upkommen tvist, angående bästa skapnaden på Sjö-Canoner. De här om växlade skrifter uplästes til en del, och de giorda Ritningar upvistes. De närvarande Herr Meijer och Lehnberg yttrade sig, at K. Krigs-Collegium tycktes hafva rätt, och som saken är pressant anmodades de at inkomma med deras skrifteliga betänkande.
  

1760-08-13
• Nämns i 1 stycke: § 1,

  1. Uplästes Kongl. Majestets Nåd. befallning at inkomma med utlåtande, angående et af Majoren Schechta anmält nytt påfund at förvara bräde-Tak ifrån förruttnelse. Bemälte Major Schechta inkallades och upviste några små bräde-stycken, öfverstrukne med en materia, som han ei ville uptäcka. Det såg ut och lucktade såsom kåda eller Harts, var något tjockt påstrukit, kändes hårdt och tätt, nästan som en glassure. Ändteligen lät han öfvertala sig at för tvänne af Academiens Ledamöter, neml. Herrar Polhem och Meyer, uptäcka, hvar af Materien består, och hvad vid des applicerande på Tak bör i akt tagas. Desse Ledamöter yttrade sig sedan, det ämnet til Materien ei är mycket kostsamt, och finnes i Landet, samt at det ei, så vida dem veterligt är, förr blifvit af någon brukadt til detta ändamål: at dem ock syntes sannolikt, det påfundet kunde hafva sin nytta, besynnerligen, om den praeparation som bräderna förut skola undergå, innan de anstrykas, gör den af Majoren Schechta utlofvade värkan, at förekomma, det bräderne ei skola spricka, eller af luftens förändringar krympa etc. dock som detta och mycket annat här vid kommer an på giltiga försök, kunde bemälte Ledamöter ei med visshet förutse, om påfundet i längden kan hålla bättre prof, än tjära och annat, som förut blifvit brukadt. Efter lång öfverläggning här om stadnade Academien i det slut, at i underdånighet yttra sig, det man, i anseende til någon probabilitet, at påfundet ei torde vara aldeles til föraktande, samt i anseende til ändamålets onekeliga nytta, borde förmå Majoren Schechta at göra försök i stort, på det man efter flera År, kunde se, huru det förhåller sig, i jämförelse emot tjära.

1760-11-12
• Nämns i 1 stycke: § 1,

  1. Upl. Kongl. Majestets Nådiga befallning til Academien at ingifva des utlåtande öfver några Probsten Westbecks inventioner, hvar på han nu ingifvit beskrifning och Ritningar. De uplästes, och utnämndes Herrar Faggot, Meijer, Clason, Knutberg och Runeberg at derom afgifva deras betänkande.

1771-02-12
• Adolf Fredrik I (kung) dog

1779-03-27
• Nämns i 1 stycke: § 2,

  2. Likaledes beslöts, at Academien skulle låta afgå underdånig Skrifvelse til Hans Majestet, med ansökning om ersättning för den kostnad af vid pass 17500 dr kmt, som K. Academien, åren 1770 och 1771, nödgades använda på de Rummens reparation uti Gref Pehrs hus, som K. Academien några år innehade, hvarom Academien gör sig så mycket säkrare hopp, som högstSalig Hans Majestet derom allernådigst försäkrade, då Han uti Nådig Skrifvelse af d. 25 Sept. 1769, uplät samma rum til Academiens nyttjande.

Viktigaste omnämnanden

• 1771
1771-02-12
• Adolf Fredrik I (kung) dog