Protokoll

6. Til ämneswänner antogos Herr Schultze Samuelson, Conducteuren Brelin, Auscultanten Bernson, och Conducteuren Drufva.

2. Herr Lieutenanten Brelins Rön i samma ämne.

1. Upl. Riksens Ständers Bergs- samt Cammar- och Oeconomie-Deputations Remiss til Acad. utlåtande, öfver några af Lieutenanten Brelin hos Riksens Ständer angifna påfund, neml.
l:o en ny inrätning af köks-spis, liknande en Bakugn, på hvars öfre bottn äro hål för Grytor och pannor, hvarigenom Brelin förmenar, at utom andra förmoner, mycket ved skal kunna besparas.
2:o. En inrättning af kakelugn, hvaruti Bröd och bakelse tillika kan gräddas.
3:o. En ny invention af Pust, utan läder.
4. En inrättning af dubbla Bak-ugnar, som med eldning allenast i den ena kunna upvärmas.

l:o at köks-spisen värkeligen har åtskilliga förmoner, såsom at köksbetjäningen slipper olägenheten af eldsken och hetta; at intet sot-eld gerna kan upkomma i sådana köks-skorstenar m. m. men hvad ved-besparingen angår, trodde månge, at den skulle blifva ingen, utan at snarare mer ved uti sådane spisar skulle åtgå, emedan det är bekant, at uti sådana drag-ugnar brinner veden fortare, än på öppen spis, utan at göra mycket större värkan, hälst vid matlagning man ofta med starkare eld mer skadar än gagnar, och kokningen vil hafva sin tid. Til närmare visshets ärhållande uti denna hufvudsakeliga omständighet, kommo Ledamöterne öfverens, at anställa prof uti bägge slags spisarne, uti Hr. Brelins närvaro. För öfrigt bevistes, at en sådan inrätning af köks-spisar ei är aldeles ny, utan at dylika brukas i Hessen och annorstädes.

1. De fläste af desse Herrar hade varit med i besigtningen af Hr. Lieutenant Brelins Inventioner, och giorde nu sina berättelser därom, neml.

3. Pusten liknar mycket de Chinesiska hand-pustar, och befans hafva flera olägenheter än förmoner. At Lädarbälgar, efter Hr. Brelins föregifvande, ei skulle vara mer än 5 eller 6 år, visades vara ogrundadt, emedan de med tilbörlig ans pläga vara mans-åldrar: at långt fördelaktigare träbälgar förut äro här i Riket, besynnerligen vid Stiernsund brukelige.

1. De Herrar, som varit närvarande vid prof-kokningen på Hr. Brelins köks-spis, berättade:
l:o at lika mycket af samma slags ved, litet fortare afbrunnit uti drag-ugnen, än uti öppen spis.
2:o at lika mycket vattn, uti et samma käril, fortare upkokades eller braktes til siudning uti öppen spis, än på drag-ugnen; ty på den förra kokade vattnet efter 24 à 25 minuter, men på den senare, efter 29 à 30 minuter.
3:o at af lika mycket kalt vattn uti samma käril, utdunstade mer på lika tid, då det kokades på öppen spis, än på drag-ugnen. 
Här af tycktes Academien med full visshet kunna sluta, at ehuru Brelins köks-spis i öfrigt har åtskilliga förmoner och beqvämligheter, lärer dock ingen synnerlig besparing hvarken på ved eller tid därigenom kunna ärhållas.

2. Capit. Brelin framgaf et Exemplar af Des utgifna anmärkningar vid Byggningskonsten, hvilken Han Dedicerat til K. Academien. Dedicationen uplästes, och Herr Preses tackade Honom på Academiens vägnar.

1. Upvistes en väl ritad och efter nogaste kustmätning updragen Charta öfver hela kusten, ifrån Carlscrona til Ölands Norra Udde, ingifven af Capitaine P. Brelin. K. Academien såg den med nöje och böd Secreteraren förklara Des tacksamhet.

3. Upl. Kongl.Majestets Nådiga Befallning til Academien, at inkomma med underdånigt utlåtande öfver Capitaine Brelins ansökning, at få Saltpeter-sjuderi verket på Kongsholmen under sin disposition med andra stora förmoner, til at där anlägga en stor Plantage. tillika uplästes Brelins supplique och flera Memorialer i denna sak, som vid sista Riksdag varit under ventilation. Kongl. Academien discourerade något hår om, och begärde betänke tid.

1. Upl. et ytterligare Memorial af Capit. Brelin, med vidlyftiga förslag, huru han ville nyttja Rolambshofs Saltpeterverk. K. Academien syntes benägen at unna honom all möjelig förmon, men ansåg för ganska ovisst, om han skulle kunna hålla vad Han lofvat, hälst han ei är känd för den, som förstår eller lagt hand vid plante ringar. Det stadnade ei heller i något slut.

2. Delibererades åter om Capitaine Brelins sak, men beslöts, at först höra derom Hr. Bar. Adelcrants.

7. Öfverlades än ytterligare, om det underdåniga yttrande, som skall afgå til Kongl. Majestet, angående Capit. Brelins ansökning, Se Dagb, för d, och 18 Nov. samt d.16 Dec. 1772) men som Friherre Adelcrants ei ännu inkommit med sitt utlåtande, upsköts saken än vidare.

5. Uplästes det af Friherre Adelcrantz ingifna mogna yttrande om Capitaine Brelins ansökning, som väl i det mästa bifölls, men kom ändock ei denna gången til sluteligt afgörande.

5. Upl. åter Friherre Adelcrantzes yttrande öfver Capitaine Brelins ansökning, hvilket ändteligen, med några små restrictioner, blef bifallet och lagdt til grund för det underdåniga utlåtande, som inom få dagar expedierades, angående denna sak.

4. Upl. Herr Berndtsons yttrande öfver Herrar Bierkanders och Brelins förledet år ingifne Rön om Potaters plantering, som ingendea gillades, emedan det förra ei var nytt, och det senare tvifvelaktigt.

3. Capit. Brelins ansökning om et lån af 1000 Dal. afslogs.