Protokoll

7. Samma Kyrkoherdes sons, studiosi H. Jac. Stenii bihang til en för et år sedan, uti en oration på Finska Landskaps mötet i Upsala, meddelt beskrifning om Rije- och Hässje-liders byggnad. Den lemnas til Baron Brauner at öfverse.

9. Upvistes åtskilliga modeller af åkerbruks-redskap, som studiosus ifrån Österbotn, H. Jacob Stenius inlemnat. Vidare undersökning der om, spardes til et annat tilfälle.

2. Upl. Kongl. Cammar-Collegii bref, hvar uti anhålles, det K. Academien ville gifva förslag på en Man, som vore skickelig at åtaga sig inseende öfver ström-rensningen i Finland, anmälandes där hos, det Doctor Gadolin i Åbo därtil föreslagit en Student vid namn Stenius. Och ehuru väl någre af närvarande Herrar Ledamöter kände samma Stenius och gåfvo honom fördelaktigt vittnesbörd, ville dock Academien höra Herr Thunberg, som de förra åren fördt Directionen öfver detta arbete, och bäst känner dem som där til varit brukade.

8. Emedan svar ifrån Herr Thunberg inkommit, at han ock anser Magister Stenius för den skickeligaste nu är at tilgå at förestå strömrensningen i Österbotn, så beslöts, at hos Kongl. Cammar-Collegium, uti svar på Des bref, se Dagboken d. 17 Febr. sistledne, anmäla Honom där til.

2. Uplästes Herrar Carlesons och Faggots betänkande öfver Probsten Stenii ingifna afhandling om Mossars upodling: neml. at det vore bäst, om Auctoren ginge därmed til Censor och läte denna Afhandling särskildt trycka, emedan Academien ei kan bifalla des method at upbränna i stälet för at upodla Mossar.

Hvad svaret N. 14 angår, ehuru där uti är mycket godt, pröfvade dock Herrar Deputerade det ei tjänligt at tryckas i denne samling, emedan 1:o det ei egenteligen går ut på Mosslupna ängars upodlande, utan på Mossars eller Kärrs upodling. 2:o. Emedan det är för vidlöftigt, och bättre tjänar at särskildt för Auctorens egen räkning tryckas. 3:o och förnämligast, emedan Auctoren där til är bekant, och förut ingifvit denna afhandling til Academien, som yttrat sig ei kunna på något sätt taga del i detta arbete, af orsak at Eldens bruk vid sådana upodlingar där uti alt för mycket recommenderas. Därföre kunde Auctoren, som är Herr Kyrkoherden Stenius, få igen sitt Manuscript, och låta det under vanlig Censure utgifva, om Honom så behagar.

2. Herr Praeses upläste des skrifteliga utlåtande öfver svaren N. 9 och 17 på frågan om Mosslupna ängar, och deciderade, at N. 9 vore det bästa. Altså blef Praemium des auctor tilärkändt. Detta svarets Auctor har kalladt sig Idog och redelig. Vid sede[le]ns öppnande, fants Magister Jacob Stenius, som nu för tiden har at sysla vid strömrensningen i Österbotn, hafva skrifvit detta svar.

4. Upl. et Bref ifrån Herr Magister Stenius, som förledet år fick Prémium för bästa svaret på Frågan om Mosslupna ängar; hvaruti han tilbjuder sig, at af alla de inkomna dels utgifna dels outgifna Svaren på sistnämnda fråga. såsom ock af andra utgifna Böcker i Ängs-skötslen, sammandraga och i systematisk ordning bringa det bästa. K. Academien pröfvade detta vara ganska nyttigt, och ansåg jämväl Herr Stenius för skickelig där til: men hölt dock för betänkeligt at skynda härmed, i anseende til den skada förläggaren af de tryckta Svaren där af kunde taga. Likväl ville Academien upmuntra Stenius at arbeta därpå, och samtykte til den ändan, at de otrykte Svaren må honom Communiceras, med förbehåll, at utdraget ei utgifves, innan Academien det gillat, och funnit det kunna ske utan någons förfång.