Protokoll

2. Herr Faggot anmälte, huruledes General Auditeuren Swaretz, som år 1747 giordt Academien tilbud, at i fall K. Academien ville på det kraftigaste bistå honom och pådrifva det Han må utfå en gammal förment fordran af Cronan, bestigande sig til 80000 dr. kopparmynt (hvilka framledne Fältmarskalken Grefve Torstenson skal hafva försträkt, och Grefve Thure Bielke, eller Des rätte innehafvare, Herr Svaretz uti K. Cammar Collegio blifvit til återbetalande afslagen) skulle Academien få hälften der af nu, sedan samma fordran jämväl hos hans Kongl. Majestet blifvit definitivt afslagen, begärer få igen sin Revers, som han, Svaretz, år 1746, d. 3 Decemb. der om aflemnat. Nu ehuruväl Herr Faggot, som varit Academiens fullmägtig i denna sak, jämväl vittnade, at ingen förhoppning mera vore, at Cronan skulle betala något af denna förmenta skuldfordran, dock som saken är af mycken vigt, och de öfrige närvarande Herrar Ledamöter ei hade sig det ringaste bekant om samma sak, beslöts, at der om skal rådgöras vid nästa allmänna sammankomst, och at Secreteraren i medlertid bör på Academiens vägnar underrätta sig hos Deras Excellentier, som äro Academiens Ledamöter, om icke ännu kunde vara någon förhoppning at utfå någon del af ofvanbemälte fordran.

1. Först föredrogs frågan, om General-Auditeuren Svaretz skal få sin revers tilbaka, se Dagboken, d. 21 Septemb. Secreteraren berättade sig, å befallning, hafva efterfrågat uti Den Expedition, hvarest saken skal hafva varit expedierad hos Hans Majestet, och fått svar, at ännu ei alt vore liqviderat emellan Cronan och Torstensonska sterbhusets rätts innehafvare, Herr Swaretz. Herr Faggot berättade, at Herr Svaretz föregifver, det vara en helt annan fordran, som ännu ei är deciderad, än den han velat göra Academien delagtig uti, hvilken aldeles skal vara afslagen. Academien beslöt at anmoda Herr Svaretz, at ingifva et extract af Hans Kongl. Majestets utslag i denna sak, eller åtminstone hafva tålamod, til des Academien kan göra sig fullkomligen underrättad om sammanhanget, då Academien, i fall intet hopp vore öfrigt at af Cronan ärhålla något på förbemälte förmenta fordran, ville ovedersägeligen, och med skyldig tacksägelse för Herr Svaretz's välmenta tilbud, återställa honom reversen.