Nämns i 1 stycke:
§ 3,
3. Upl. Organisten Söderströms och Orgbyggare Gesällen Swalbergs ansökning at få undergå examen, huru vida de kunna pröfvas skickelige at bygga Orgverk. Efter någon öfverläggning härom, anmodades Herrar Faggot, Polhem, P. Lehnberg, Kryger och Runeberg, at uti Orgbyggare Directeurerne Greens och Stråhles närvaro, examinera dem.
Nämns i 11 stycken:
§ 1,
§ 3,
§ 6,
§ 8,
§ 11,
§ 13,
§ 15,
§ 16,
§ 19,
§ 20,
§ 24.
1. Hvad Längd och Diameter fordras för piporne i en Octav, alla lntervalla igenom, så at de få en lika sväfvande temperatur, och den bästa harmoniska låt, som in praxi görligt är?
Sv. Söderström. Om härmed frågas, hvad Längd den största Pipan bör hafva emot den sidsta, och alla de medlersta, kan därpå a priori ej så noga svaras, men praktik[en‘ gifver vid handen: At såsom en spänd sträng af dubbel längd, vid lika spänning gifver en Octav gröfre Ton, är och vid Pipor, at en dubbel längd ger Octaven: hvilket likväl endast inom två Octaver låter sig göra, de gröfre och finare afvika härifrån, och Örat måste då rätta skilnaden. De öfriga medeltoner tager efter den Linia Musica som Stråle till K. V. A. ingifvit, fastän man icke förstår sig på at nyttia, den därstädes af Hr Faggot anförde Trigonometriska uträkningen. Temperaturen på medeltonerne till Renhet kan svårligen efter mått, utan bäst af Örat afgöras. Emedan därvid icke allena på pipornas längd, utan deras innehåll ankommer.
Sv. Svalberg Kan ej annat än det som sagt är därom svara, hälst han af Herrar Directeurerne hans Läromästare icke därutinnan blifvit undervist.
3. Fr. för Hvad längd och vidd fordrar grofva C af en Octav pipa, som skall äga 16, 8, 4, 2, efter 1 fots Ton
Svalb. Är det Cammarton, göres en pipa till 2 fots Ton, efter bruket 21 tum decimal.
6:te Frågan. Hvilka Stämmor man egenteligen kan åtaga sig at göra, och hvilka man icke tilltror sig at förfärdiga?
Svalb: De Vanliga, Principal, Octav, Spetsfleut, Flagg fleut, et Snarrvärk, vid flera har han icke varit med.
Söderstr. Tror at flera kunde af dem inrättas, allenast det ankommer på at känna deras beskaffenhet.
8 Fr: Hvilka Stämmor äro nödiga uti medelmåttiga Värk, som bestå af Manual, Pedal, Öfvervärk el:r RyggVärk. och hvilka stämmor då kunna umbäras, och Värket likafult få en god harmonie.
Svalb: Om principalen har 16 f. i pedalen, kan den i manualen bli 16 ell[e]r 8, en Subbas 16 f. En Octav i hvardera 5:ta 6 fot. 8:va 4 f. 5:ta 3 f. då mycket quinter blir kan det på annat sätt inrättas.
Söderst. Det är lika mycket hvilka.
11. Fr. Huru skall en tunga rätt stryckas och böjas så at hon gifver et rent Liud.
Svalb: Hon stryckes så at hon blir en fullkomlig Cirkel helt accurat, hvilket på öfning ankommer. I ändan böies hon litet ifrån Cirkeln.
Södrstr. Tungan slår väl an, men Ton och behagligheten träffas ej bättre än genom practisk jämkning, är ton för hög så är pipan för kort, och är ton lägre ändras längden practice.
13. fr. När man för Rummets skuld är förbunden at göra Corpora för halfva stämman af half Längd, eller at förbyta dem ifrån runda till fyrkantiga, huru sådant bör uträknas och afmätas, så at deras Toner blifva i görligaste måtto egala?
Södrstr. Cirkeln göres till Quadrat. efter proportion 785: 1000 som visar Cirkelens förhållande till Quadraten af Diametern.
Svalberg, på tillfrågan säger sig och kunna göra denna uträkning.
15. Fr. Huru stora och många Bälgor fordras till et Värk af gifna Stämmor, så at det får tillräckeligt Väder?
Svalb: 30 Stämmor skulle fordra 8 tillräckeligt stora bälgor.
Söderstr: Bättre är at taga flera, än alt för stora bälgor. Han har et instrument hvarmed vädrets styrka kunde afmätas, som ankommer på Intonation. Tungorna böra och rättas efter Vädrets Styrka.
16 Fr. Huru skall en Bälg rätteligen förfärdigas till bästa effect och varaktighet?
Svalb: fältornas proportion rättas efter bottnarne, de böra väl limmas, Luftens och genom lim och och färgs påstrykning hindras gå igenom trädet.
19 Fr. Hvad vidd böra Väderrören och Canalerne äga, emot Värkets Storlek och nödtorft?
Södrstr. Canalen bör stå full, någon närmare mensur upgifves icke, dock är aldrig bra, at låta Vädret gå igenom smala rör då det skall äga stor kraft.
Svalb. Någon proportion gifves härvid, som ej så noga kan determineras, man gör som man bäst vara tycker.
20 Fr. Huru trävirke bör vara beskaffat och ansat, som fordras till Väderlådor, samt huru de skola till Canaler och Vädersäk indelas, så at alla Pipor få fyllest Väder.
Svalb: Mensur härtill vet man ej, Canalen bör vara full af Väder. Trävirket skikas till, torkas flera År. furu utan yta är bäst, icke Tiurfuran utan Lenfuran är fastaste trä.
24 Fr. Hvilken är bästa blandning af bly och tenn efter olika Stämmor.
Södrstr. Detta gör iust ingen skilnad vid olika stämmor. Principalen plägar göras af purt tenn. Svalb. Någon viss blandning torde behöfvas och vara nödig efter Tennpipor som stå uti Ekträd funnits vara däraf angripne. Herrar Directeurerne frågade till Slut. Hwad nu egenteligen är deras Ändamål?
Svar. At få roa sig därmed, och om uti de nästgränsande kyrkor något förefaller, at utan tilltal därvid få brukas. På Hr ÖfverDirecteuren Faggots föreställning, huru granlaga detta Arbete är, och at det är Samvets Sak, at påtaga sig det man kan göra skada och Omkåstnad för andra vid: Svarades. At andra det törse af pur Okunnoghet hafva giordt, och bortskämt sådane Värk, det man dock ej tänker göra.
Nämns i 2 stycken:
onumr.,
§ 1.
Oplästes det, den 24:de i denne månad, vid examen med 2:ne Orgbyggare Hr Söderström och Svalberg, hållne Protocoll, som lämnades dem till genomläsande.
1. Uplästes Protocollet, med Frågor och Svar, på den examen, som d. 23 hujus blifvit hållen, samt Hr Directeuren Greens påminnelser vid Svaren. I anledning hvar af, så väl som af Herr Faggots yttrande, Söderström och Swalberg ei ännu pröfvades äga nog insigt och kundskap, at kunna bygga Orgor, utan behöva än vidare öfva sig i konsten.