Nämns i 4 stycken:
onumr.,
onumr.,
onumr.,
onumr.
Januarius d. 30.
För Middagen voro någre af Herrar Deputerade, tillika med Herr Praeses, närvarande uti Contoiret, at öfverse Räkenskaperne och rådgöra om några Oeconomica. Då beslöts, 1:o at de 18000 dr kmt. som K. Academion har stående i Läne-Banqven, emot allenast 3 à 4 proCents interesse, skola uttagas och insättas uti Herr Grills Contoir emot 6 Pro-Cent. 2:o. Delibererades om Herr Sahlstedts ansökning, och beslöts, at den skulle föredragas in Pleno efter middagen. 3:o. På Secreterarens föreställning och i anseende til tryckende omständigheter hvaruti Academiens gamle och trogne Vagtmästare Smal råkat, genom sin vanartiga Sons vidlyftighet, beviljades honom en Nådegåfva af 300 Dal. kmt. 4. Bokhållaren Moléen anälte, at ContoirsSkrifvaren Sundelin, som sistledne höst blef antagen til hjälp uti Contoiret, under Sista Jul-helg, då afsättningen af Almanachor emot Contant var som störst i Contoiret, och Moleen var hindrad at dageligen inventera hos honom, stadnat uti en Ballance af inemot 3000 Dal. At Sundelin dag för dag försäkrat, det väntade han penningar ifrån Sin Fader, som varit RegementsFältskär vid Östgötha Infanterie, at betala denna skuld; men at fara vore värdt, det Sundelin, ehuru han äljest tyckes vara en stilla och ei oartad yngling, fore med osanningar. Herrar Deputerade råkade här öfver uti mycket bekymmer, och beslöto til en början, at 1:o taga Revers af Sundelin, hvaruti han ärkänner sin skuld, samt 2:o at Fadren bör tilskrifvas och frågas, om han vet af och vill betala den samma. 3:o at honom iedlertid intet vidare bör anförtros, och lönen innehållas.
Januarius d. 30.
För Middagen voro någre af Herrar Deputerade, tillika med Herr Praeses, närvarande uti Contoiret, at öfverse Räkenskaperne och rådgöra om några Oeconomica. Då beslöts, 1:o at de 18000 dr kmt. som K. Academion har stående i Läne-Banqven, emot allenast 3 à 4 proCents interesse, skola uttagas och insättas uti Herr Grills Contoir emot 6 Pro-Cent. 2:o. Delibererades om Herr Sahlstedts ansökning, och beslöts, at den skulle föredragas in Pleno efter middagen. 3:o. På Secreterarens föreställning och i anseende til tryckende omständigheter hvaruti Academiens gamle och trogne Vagtmästare Smal råkat, genom sin vanartiga Sons vidlyftighet, beviljades honom en Nådegåfva af 300 Dal. kmt. 4. Bokhållaren Moléen anälte, at ContoirsSkrifvaren Sundelin, som sistledne höst blef antagen til hjälp uti Contoiret, under Sista Jul-helg, då afsättningen af Almanachor emot Contant var som störst i Contoiret, och Moleen var hindrad at dageligen inventera hos honom, stadnat uti en Ballance af inemot 3000 Dal. At Sundelin dag för dag försäkrat, det väntade han penningar ifrån Sin Fader, som varit RegementsFältskär vid Östgötha Infanterie, at betala denna skuld; men at fara vore värdt, det Sundelin, ehuru han äljest tyckes vara en stilla och ei oartad yngling, fore med osanningar. Herrar Deputerade råkade här öfver uti mycket bekymmer, och beslöto til en början, at 1:o taga Revers af Sundelin, hvaruti han ärkänner sin skuld, samt 2:o at Fadren bör tilskrifvas och frågas, om han vet af och vill betala den samma. 3:o at honom iedlertid intet vidare bör anförtros, och lönen innehållas.
Januarius d. 30.
För Middagen voro någre af Herrar Deputerade, tillika med Herr Praeses, närvarande uti Contoiret, at öfverse Räkenskaperne och rådgöra om några Oeconomica. Då beslöts, 1:o at de 18000 dr kmt. som K. Academion har stående i Läne-Banqven, emot allenast 3 à 4 proCents interesse, skola uttagas och insättas uti Herr Grills Contoir emot 6 Pro-Cent. 2:o. Delibererades om Herr Sahlstedts ansökning, och beslöts, at den skulle föredragas in Pleno efter middagen. 3:o. På Secreterarens föreställning och i anseende til tryckende omständigheter hvaruti Academiens gamle och trogne Vagtmästare Smal råkat, genom sin vanartiga Sons vidlyftighet, beviljades honom en Nådegåfva af 300 Dal. kmt. 4. Bokhållaren Moléen anälte, at ContoirsSkrifvaren Sundelin, som sistledne höst blef antagen til hjälp uti Contoiret, under Sista Jul-helg, då afsättningen af Almanachor emot Contant var som störst i Contoiret, och Moleen var hindrad at dageligen inventera hos honom, stadnat uti en Ballance af inemot 3000 Dal. At Sundelin dag för dag försäkrat, det väntade han penningar ifrån Sin Fader, som varit RegementsFältskär vid Östgötha Infanterie, at betala denna skuld; men at fara vore värdt, det Sundelin, ehuru han äljest tyckes vara en stilla och ei oartad yngling, fore med osanningar. Herrar Deputerade råkade här öfver uti mycket bekymmer, och beslöto til en början, at 1:o taga Revers af Sundelin, hvaruti han ärkänner sin skuld, samt 2:o at Fadren bör tilskrifvas och frågas, om han vet af och vill betala den samma. 3:o at honom iedlertid intet vidare bör anförtros, och lönen innehållas.
Januarius d. 30.
För Middagen voro någre af Herrar Deputerade, tillika med Herr Praeses, närvarande uti Contoiret, at öfverse Räkenskaperne och rådgöra om några Oeconomica. Då beslöts, 1:o at de 18000 dr kmt. som K. Academion har stående i Läne-Banqven, emot allenast 3 à 4 proCents interesse, skola uttagas och insättas uti Herr Grills Contoir emot 6 Pro-Cent. 2:o. Delibererades om Herr Sahlstedts ansökning, och beslöts, at den skulle föredragas in Pleno efter middagen. 3:o. På Secreterarens föreställning och i anseende til tryckende omständigheter hvaruti Academiens gamle och trogne Vagtmästare Smal råkat, genom sin vanartiga Sons vidlyftighet, beviljades honom en Nådegåfva af 300 Dal. kmt. 4. Bokhållaren Moléen anälte, at ContoirsSkrifvaren Sundelin, som sistledne höst blef antagen til hjälp uti Contoiret, under Sista Jul-helg, då afsättningen af Almanachor emot Contant var som störst i Contoiret, och Moleen var hindrad at dageligen inventera hos honom, stadnat uti en Ballance af inemot 3000 Dal. At Sundelin dag för dag försäkrat, det väntade han penningar ifrån Sin Fader, som varit RegementsFältskär vid Östgötha Infanterie, at betala denna skuld; men at fara vore värdt, det Sundelin, ehuru han äljest tyckes vara en stilla och ei oartad yngling, fore med osanningar. Herrar Deputerade råkade här öfver uti mycket bekymmer, och beslöto til en början, at 1:o taga Revers af Sundelin, hvaruti han ärkänner sin skuld, samt 2:o at Fadren bör tilskrifvas och frågas, om han vet af och vill betala den samma. 3:o at honom iedlertid intet vidare bör anförtros, och lönen innehållas.
Nämns i 3 stycken:
onumr.,
onumr.,
onumr.
Maj, den 1.
Herrar Deputerade voro för middagen i Contoiret församlade, hvarest i synnerhet rådgjordes om Contoirs Skrifvaren Sundelins iråkade Ballance, huru K. Academien skulle få den betalt, eller huru sådan förlust på annat sätt må kunna ärsättas. Secreteraren berättade, at han, efter befallning, se Dagboken för d. 30 Jan. skrifvit til Sundelins Fader, hvars svar nu uplästes, hvar uti han säger sig ei veta af Sonens skuld, och ei vara i stånd at den på en gång betala, men dock vilja efter hand ärsätta den samma, om Sonen får blifva bibehållen vid sysslan, hvilken Han då skulle bestrida utan all lön, til dess skulden igenom lönens innehållande och något Fadrens tilskott, vore clarerad; men detta förslag förfaller aldeles, i anseende därtill, at man ei vidare kan förtro något i hans händer, och således blefve han aldeles onyttig. Et annat förslag gafs at Han skulle få sälja tiensten, och Academien til sin ärsättning behålla Accord-Summan, men det ansågs med Skäl för högst orådeligt och farligt, emedan man då kunde blifva bunden vid en betjänt, som vore odugelig, eller til hvilken man ei ägde fullt förtroende. Herrar Deputerade ansågo därföre. för bättre at lida nu något, om ei annan utväg gifves, än exponera sig för at lida mer en annan gång. Och som Sundelin jämväl nu, alt sedan Påsk, gjordt sig osynlig, så beslöts, at Secreteraren skulle skrifva til Fadren, med undsägelse, at därest Fadren ei vill godtgöra åtminstone någon skälig del af Sonens skuld, skal Academien låta lysa efter honom öfver hela Riket.
Maj, den 1.
Herrar Deputerade voro för middagen i Contoiret församlade, hvarest i synnerhet rådgjordes om Contoirs Skrifvaren Sundelins iråkade Ballance, huru K. Academien skulle få den betalt, eller huru sådan förlust på annat sätt må kunna ärsättas. Secreteraren berättade, at han, efter befallning, se Dagboken för d. 30 Jan. skrifvit til Sundelins Fader, hvars svar nu uplästes, hvar uti han säger sig ei veta af Sonens skuld, och ei vara i stånd at den på en gång betala, men dock vilja efter hand ärsätta den samma, om Sonen får blifva bibehållen vid sysslan, hvilken Han då skulle bestrida utan all lön, til dess skulden igenom lönens innehållande och något Fadrens tilskott, vore clarerad; men detta förslag förfaller aldeles, i anseende därtill, at man ei vidare kan förtro något i hans händer, och således blefve han aldeles onyttig. Et annat förslag gafs at Han skulle få sälja tiensten, och Academien til sin ärsättning behålla Accord-Summan, men det ansågs med Skäl för högst orådeligt och farligt, emedan man då kunde blifva bunden vid en betjänt, som vore odugelig, eller til hvilken man ei ägde fullt förtroende. Herrar Deputerade ansågo därföre. för bättre at lida nu något, om ei annan utväg gifves, än exponera sig för at lida mer en annan gång. Och som Sundelin jämväl nu, alt sedan Påsk, gjordt sig osynlig, så beslöts, at Secreteraren skulle skrifva til Fadren, med undsägelse, at därest Fadren ei vill godtgöra åtminstone någon skälig del af Sonens skuld, skal Academien låta lysa efter honom öfver hela Riket.
Maj, den 1.
Herrar Deputerade voro för middagen i Contoiret församlade, hvarest i synnerhet rådgjordes om Contoirs Skrifvaren Sundelins iråkade Ballance, huru K. Academien skulle få den betalt, eller huru sådan förlust på annat sätt må kunna ärsättas. Secreteraren berättade, at han, efter befallning, se Dagboken för d. 30 Jan. skrifvit til Sundelins Fader, hvars svar nu uplästes, hvar uti han säger sig ei veta af Sonens skuld, och ei vara i stånd at den på en gång betala, men dock vilja efter hand ärsätta den samma, om Sonen får blifva bibehållen vid sysslan, hvilken Han då skulle bestrida utan all lön, til dess skulden igenom lönens innehållande och något Fadrens tilskott, vore clarerad; men detta förslag förfaller aldeles, i anseende därtill, at man ei vidare kan förtro något i hans händer, och således blefve han aldeles onyttig. Et annat förslag gafs at Han skulle få sälja tiensten, och Academien til sin ärsättning behålla Accord-Summan, men det ansågs med Skäl för högst orådeligt och farligt, emedan man då kunde blifva bunden vid en betjänt, som vore odugelig, eller til hvilken man ei ägde fullt förtroende. Herrar Deputerade ansågo därföre. för bättre at lida nu något, om ei annan utväg gifves, än exponera sig för at lida mer en annan gång. Och som Sundelin jämväl nu, alt sedan Påsk, gjordt sig osynlig, så beslöts, at Secreteraren skulle skrifva til Fadren, med undsägelse, at därest Fadren ei vill godtgöra åtminstone någon skälig del af Sonens skuld, skal Academien låta lysa efter honom öfver hela Riket.