Protokoll

2. Upl. Kongl. Secreteraren Sahlstedts memorial och ansökning, det ville K. Academien gå i förskott med 6000 dr kmt. til Dess Svenska Ordaboks tryckande, på vilkor at sjelf göra sig betalt igenom de 300 Dal. kmt som årligen til nästa Riksdag af Stats-medlen äro dertil anordnade, hvaraf de 3000 för innevarande år snart kunna utfås. Derjämte uplästes Dess med Boktryckaren Stolpe ingångne Contract om tryckningen, hvaruti Han, utom annat, förbinder sig at inom detta års slut praestera hela verket tryckt, om Han nu får 6000 dr i förlag. Efter någon öfverläggning härom beviljades ansökningen, med vilkor, at penningarna skola lemnas uti Herr Stolpes händer och emot dess quittence.

2. Secreteraren understälde, om det nu, sedan vi vete at snart infaller Riksdag, är rådeligt at förskjuta 6000 dr kmt til Sahlstedts Ordaboks tryckning, så vida ovisst vara kan, om tilkommande Ständer vilja af allmänna medel gifva något til detta behof, och således allenast 3000 dr, som utfalla för innevarande år, innan Riksdagen tager sin början, äro med säkerhet at tilgå til ärsättning för berörde förskott. K. Academien höll detta för nog betänkeligt, men som det ock på andra sidan vore illa, om det med Tryckningen skulle afstadna och verket blifva liggande, sedan det redan så mycket är af Publico påkostadt, så beslöts, at K. Academien, utom de 3000 dr kmt som skola förskjutas, och för hvilka ärsättning uti Kongl. Stats Contoiret snart ärhålles, lemna Herr Stolpe andra 3000 dr, såsom Praenumeration på 125 Exemplar af Verket.

1. Beslöts, at de 3000 dr kmt. som i år bra utfalla i Stats-Contoiret til Tryckningshiälp för Sahlstedts Ordabok, och som K. Academien redan förskutit til Boktryckaren Stolpe, skola nu utrequireras, hvilket strax skedde, och penningar erhöllos.

3. Företogs til sluteligt afgörande Stilgjutaren Holmeri sak, hvar vid det kom an på at rätt förstå meningen af Kongl. Majestets nådiga Resolution för honom, neml. at han skall få en Belöning af 2000 Dal. Silfvermynt, enär han upvisar et af honom gutit och af Vetenskaps Academien gilladt nvtt Alphabeth af flera brukliga stilar. Nu har han väl upvist icke allenast et NB, utan 3 särskildte Alphabether, men alla 3 af en och samma Stil, nemligen Mittel-cursiv, hvilken stil ei kan anses för complett, utan 3 Alphabeter, nemligen et til de små Bokstäfverna, et til Versaloch et til Capitäl-Bokstäfver, som tillika med skiljeteken, dubbla Bokstäfver och Ciphror utgöra en så kallad kast af en Stil. En sådan kast af Mittel-Cursiv Stil har han verkeligen praesterat. Om nu uti Hans Majestets Resolution ordet af, efter somliga Ledamöters tanka, skal betyda det samma som ibland, och meningen således är et Alphabeth ibland de flera brukliga Stilar, eller et Alphabeth af någon ibland de brukliga Stilar; så har han redan gjort sig förtjent til Belöningen: och ansågo någre den meningen för mycket tydeligare, som et enda Alphabeth, och det ändock af flera brukliga Stilar, syntes orimeligt. Andra åter höllo före, at meningen vore, et Alphabet af hvardera bland flera brukliga stilar; och som enligt Boktryckarne Langes, Hesselbergs och Stolpes intygande, som nu åter uplästes, Se Dagboken för d. 8 Dec. sistledne, til en full Sats af Latinsk Mittel-Cursiv Stil, fördrades jämväl et Alpahbeth af den så kallade Antiqva Stilen, så hade Holmerus icke ens praesterat en Sats af Stil, mindre flera Stilar. Däremot medgafs, at Holmeri tre Alphabeter utgöra en complet kast af Mittel-Cursiv, och at K.Majestets Nådiga Bref ei gifver anledning at fordra hela Satser af Stilar. Uti så beskaffade omständigheter, hade det väl varit bäst at hos K.Majestet i underdånighet förfråga sig om rätta meningen, och om med Stilar borde förstås Satser eller kaster af Stilar, samt huru många borde räknas för flera: men som Kongl.Commerce Collegium redan en gång förfrågat sig, och fått sådant Svar, som Dagboken för d. 8 Dec. tilkänna gifver, så beslöts, at K. Academien skulle, uti Svar til Kongl. Commerce Collegium, förklara sin villrådighet i detta mål, anföra skälen mot och med, bilägga Boktryckarnes betänkande och ändteligen hemställa K.Collegii bepröfvande, om icke Holmerus til upmuntran at vidare fortfara med Sitt Stilgjuteris förbättrande, som K.Majestet i Nåder förklarat sig påsyfta, kunde för denna gången få den begärda belöningen.

3. Upl. Boktryckaren Wennbergs Memorial, hvar uti Han anhåller om at få trycka någon af de små Almanackorna, hvilket han tilböd sig at göra för 30 D. kmt. 1000 Exempl. som är 6 D. mindre, än K.Academien gifver andra. Herrar Deputerade förklarade sig ei kunna gå ifrån de andra Boktryckarne som här tils tryckt de små almanackorna så vida de gjordt det försvarligt och hållit sitt contract och sjelfve ville än längre dermed fortfara. Bokhållaren anmodades derföre at fråga Hr. Stolpe, om Han ville Lemna Götheborgs Almanach til Hr Wennberg. Secreteraren så väl som Bokhållaren förklarade dock, at de hade mera förtroende til Stolpe, och at K.Academien hos Wennberg kunde på flera sätt blifva lidande.

Februarius, d. 15.
För hvarjehanda hinder, kom Praesidis ombytet ei at gå för sig, förr än denne dag, då för-Middagen, Hans Excellence Herr Praeses behagade med de vanlige Herrar Deputerade sammanträda uti Contoiret, at öfverse Räkenskaperna och deliberera om några Oeconomiska ärender, ibland hvilka det angelägnaste denna gången var, at accordera med Boktryckarne Lange, Stolpe och Hesselberg om Arfodet för de små Almanachornas tryckning. Ty de hade förut i flera år nögt sig med 36 dr kmt, i tryckarelön för hvarje 1000 Exemplar af de små Almanachorna, men nu nyligen låtit Secreteraren förstå, at de här efter ei kunde komma ut med, eller trycka dem för mindre än 45 dr kmt. De voro derföre nu kallade at höras. Hesselberg och Stolpe infunno sig, men Herr Lange var hindrad och hade låtit förstå, at han ville vara nögd med hvad accord de andre två ingingo.
Desse påstodo så enträget en tilökning af 9 dr på 1000 Almanachor, öfver förra vanligheten, under många skäl af tidernas dyrhet, arbetslöners, stilars, Oljors m. m. stegrade pris och myntets ändrade värde, at ingen föreställning til afprutning hos dem gälde. Derföre, som tiden redan är inne at Almanachorna för nästa år 1778 böra tagas under Pressen, och Stolpe redan gjordt början med Götheborgs Almanach, K. Academien jämväl häldre vill hafva at göra med dessa, än med någon annan af våre Boktryckare, nödgades Herrar Deputerade för detta år bevilja dem 45 dr kmt för hvarje 1000 små Almanachors tryckning, men förbehöllo sig at til nästa år höra sig om lindrigare vilkor hos andra Boktryckare. Detta anmältes sedan hos K. Academien, som dertil gaf sitt bifall.

Februarius, d. 15.
För hvarjehanda hinder, kom Praesidis ombytet ei at gå för sig, förr än denne dag, då för-Middagen, Hans Excellence Herr Praeses behagade med de vanlige Herrar Deputerade sammanträda uti Contoiret, at öfverse Räkenskaperna och deliberera om några Oeconomiska ärender, ibland hvilka det angelägnaste denna gången var, at accordera med Boktryckarne Lange, Stolpe och Hesselberg om Arfodet för de små Almanachornas tryckning. Ty de hade förut i flera år nögt sig med 36 dr kmt, i tryckarelön för hvarje 1000 Exemplar af de små Almanachorna, men nu nyligen låtit Secreteraren förstå, at de här efter ei kunde komma ut med, eller trycka dem för mindre än 45 dr kmt. De voro derföre nu kallade at höras. Hesselberg och Stolpe infunno sig, men Herr Lange var hindrad och hade låtit förstå, at han ville vara nögd med hvad accord de andre två ingingo.
Desse påstodo så enträget en tilökning af 9 dr på 1000 Almanachor, öfver förra vanligheten, under många skäl af tidernas dyrhet, arbetslöners, stilars, Oljors m. m. stegrade pris och myntets ändrade värde, at ingen föreställning til afprutning hos dem gälde. Derföre, som tiden redan är inne at Almanachorna för nästa år 1778 böra tagas under Pressen, och Stolpe redan gjordt början med Götheborgs Almanach, K. Academien jämväl häldre vill hafva at göra med dessa, än med någon annan af våre Boktryckare, nödgades Herrar Deputerade för detta år bevilja dem 45 dr kmt för hvarje 1000 små Almanachors tryckning, men förbehöllo sig at til nästa år höra sig om lindrigare vilkor hos andra Boktryckare. Detta anmältes sedan hos K. Academien, som dertil gaf sitt bifall.

Februarius, d. 15.
För hvarjehanda hinder, kom Praesidis ombytet ei at gå för sig, förr än denne dag, då för-Middagen, Hans Excellence Herr Praeses behagade med de vanlige Herrar Deputerade sammanträda uti Contoiret, at öfverse Räkenskaperna och deliberera om några Oeconomiska ärender, ibland hvilka det angelägnaste denna gången var, at accordera med Boktryckarne Lange, Stolpe och Hesselberg om Arfodet för de små Almanachornas tryckning. Ty de hade förut i flera år nögt sig med 36 dr kmt, i tryckarelön för hvarje 1000 Exemplar af de små Almanachorna, men nu nyligen låtit Secreteraren förstå, at de här efter ei kunde komma ut med, eller trycka dem för mindre än 45 dr kmt. De voro derföre nu kallade at höras. Hesselberg och Stolpe infunno sig, men Herr Lange var hindrad och hade låtit förstå, at han ville vara nögd med hvad accord de andre två ingingo.
Desse påstodo så enträget en tilökning af 9 dr på 1000 Almanachor, öfver förra vanligheten, under många skäl af tidernas dyrhet, arbetslöners, stilars, Oljors m. m. stegrade pris och myntets ändrade värde, at ingen föreställning til afprutning hos dem gälde. Derföre, som tiden redan är inne at Almanachorna för nästa år 1778 böra tagas under Pressen, och Stolpe redan gjordt början med Götheborgs Almanach, K. Academien jämväl häldre vill hafva at göra med dessa, än med någon annan af våre Boktryckare, nödgades Herrar Deputerade för detta år bevilja dem 45 dr kmt för hvarje 1000 små Almanachors tryckning, men förbehöllo sig at til nästa år höra sig om lindrigare vilkor hos andra Boktryckare. Detta anmältes sedan hos K. Academien, som dertil gaf sitt bifall.