Protokoll

7. Upl. Herr David Widens Beskrifning på et nytt af honom påfunnit Perspectifritnings Instrument.

Emedan de alle medgifvit, at N:o 49, ehuru aldeles intet theoretiskt, vore det bästa, bifölls, at dess auctor skulle få 20 Ducater, samt Auctorerne til N:o 24 och 35, hvarsina 15 Ducater. Vid de til dessa 3 Svaren hörande förseglade Sedlars öpnande, fans Capitaine och Riddaren Bilang vara Auctor til N. 49, Directeuren David Widén til 24, och en vid namn Algrén, ifrån Blekingen, til Svaret N:o 35.

Således blef Academien fri för denna tröttsamma Fråga.

7:o) Anmältes det Hrr. Sandels, Hermelin och Qvist tillika med Nicander, i följe af K. Academiens anmodan, d. 9 Sistl. varit tillsammans, för att under behörig granskning taga, de till Praemii ärhållande, ifrån åtskilliga Lands-orter, insände Tak-skiffer-Prof, hvilka voro följande:
1:o) Ett ifrån Remsbergs Grufvor.
2:o) Ett ifrån Strömstad, insändt af Borgmästaren Zimmerberg därstädes.
3:o) Ett ifrån Soitsvuari Bärg på Paimala Bys ägor i Marie Socken och Finland, insändt af Bataillons-Adjutanten S. F. Fingerroos.
4:o) Ett ifrån Tenala Socken och Nylands Län, ininsändt af Sergeanten Joh. Bong.
5:o) Jfrån Säteriet Högen i Steneby Socken och Dals-Land, insändt af Arendatoren Jonas Kilberg genom Capiten Brelin.
6:o) Ett ifrån Kalvola Socken i Tavastehus-Län.
7:o) Ett ifrån Salmis By i Björneborgs-Län. 8:o) Ett ifrån Birkala Socken i Samma Län. Dessa Tre Sistnämnde insände af Herr Gadd i Åbo, dock icke af Honom påfundne.
Utaf föregående uppräknade Prof befunno Deputerade N:o 1, 2, 3, 8 alldeles otjenliga och ovaragtiga till Taktäckning; men att de öfriga fyra förtjente uppmärksamhet. N:o 4 var väl af olika halt, Somliga stycken blandade med skimmer, dock Somliga tämmeligen dugliga, hvilket gaf tillkänna, att Bärget, där de blifvit tagne, var af olika art; N:o 5 var ett ganska godt prof och det bäste af de inkomne; N:o 6 och 7 voro äfven Skäligen vackra, ehuru af skörare Sammansättning. Nu kom an på myckenheten och Transporten, huruvida dessa fyra Sistnämnde prof kunde komma i fråga till Praemium. Undersökning på ställena vore derföre oundgängelig; och hvad det vid Högen i Steneby Socken angick, hade Herr Baron Hermelin redan åtagit Sig, att under Sin i Sommar förestående resa till Dal undersöka; men till att beqvämligen få de öfriga Brotten i Finland besigtigade, föreslogo Deputerade, det Herr Gadd i Åbo och Sluss-Byggnads-Directeuren i Tavastehus-Län Herr Widen kunde dertill anmodas, näml. Herr Gadd att undersöka Brotten vid Tenala och Salmis By; Herr Widen det i Kalvola Socken; Dock borde till desto Säkrare efterrättelse bitar af de inkomna profven till dem öfversändas, på det misstag måtte undvikas och jämförelse på stället kunna ske; för öfrigt borde ock till mödans lättande vid undersökningen förenämnde Herrar med tillräckliga Rese-penningar af Academien förses, på det ingen kostnad under expeditionen dem måtte hända. Kongl. Academien biföll allt detta och var dermed till fullo nögd.

7:o) Anmältes det Hrr. Sandels, Hermelin och Qvist tillika med Nicander, i följe af K. Academiens anmodan, d. 9 Sistl. varit tillsammans, för att under behörig granskning taga, de till Praemii ärhållande, ifrån åtskilliga Lands-orter, insände Tak-skiffer-Prof, hvilka voro följande:
1:o) Ett ifrån Remsbergs Grufvor.
2:o) Ett ifrån Strömstad, insändt af Borgmästaren Zimmerberg därstädes.
3:o) Ett ifrån Soitsvuari Bärg på Paimala Bys ägor i Marie Socken och Finland, insändt af Bataillons-Adjutanten S. F. Fingerroos.
4:o) Ett ifrån Tenala Socken och Nylands Län, ininsändt af Sergeanten Joh. Bong.
5:o) Jfrån Säteriet Högen i Steneby Socken och Dals-Land, insändt af Arendatoren Jonas Kilberg genom Capiten Brelin.
6:o) Ett ifrån Kalvola Socken i Tavastehus-Län.
7:o) Ett ifrån Salmis By i Björneborgs-Län. 8:o) Ett ifrån Birkala Socken i Samma Län. Dessa Tre Sistnämnde insände af Herr Gadd i Åbo, dock icke af Honom påfundne.
Utaf föregående uppräknade Prof befunno Deputerade N:o 1, 2, 3, 8 alldeles otjenliga och ovaragtiga till Taktäckning; men att de öfriga fyra förtjente uppmärksamhet. N:o 4 var väl af olika halt, Somliga stycken blandade med skimmer, dock Somliga tämmeligen dugliga, hvilket gaf tillkänna, att Bärget, där de blifvit tagne, var af olika art; N:o 5 var ett ganska godt prof och det bäste af de inkomne; N:o 6 och 7 voro äfven Skäligen vackra, ehuru af skörare Sammansättning. Nu kom an på myckenheten och Transporten, huruvida dessa fyra Sistnämnde prof kunde komma i fråga till Praemium. Undersökning på ställena vore derföre oundgängelig; och hvad det vid Högen i Steneby Socken angick, hade Herr Baron Hermelin redan åtagit Sig, att under Sin i Sommar förestående resa till Dal undersöka; men till att beqvämligen få de öfriga Brotten i Finland besigtigade, föreslogo Deputerade, det Herr Gadd i Åbo och Sluss-Byggnads-Directeuren i Tavastehus-Län Herr Widen kunde dertill anmodas, näml. Herr Gadd att undersöka Brotten vid Tenala och Salmis By; Herr Widen det i Kalvola Socken; Dock borde till desto Säkrare efterrättelse bitar af de inkomna profven till dem öfversändas, på det misstag måtte undvikas och jämförelse på stället kunna ske; för öfrigt borde ock till mödans lättande vid undersökningen förenämnde Herrar med tillräckliga Rese-penningar af Academien förses, på det ingen kostnad under expeditionen dem måtte hända. Kongl. Academien biföll allt detta och var dermed till fullo nögd.

Af allt detta fann Kongl. Academien, att, till praemii undfående, på intet annat Skifferbrott kunde göras något afseende, än endast det i Kalvola Socken och Tavastehus Län; men Som detta Skifferbrott redan år 1773 var bekant af framl. Fältmarskalken Hr. Grefve Ehrensvärd, och Skiffer-prof deraf till K. Academien blifvit insändt af Hr. Gadd, utan afseende på någon belöning, Så beslöts, uppå Hrr. Qvists och Hermelins tillstyrkande, att den utlofvade belöningen, Som detta Brott i öfrigt tycktes tillkomma, på det Sättet till brytningars därstädes befrämjande skulle användas: att 1:o) BrytningsJnstrumenter uppköpas för 50 R:dr och skänkas åt Jord-ägarena, Som äro fattige Bönder; 2:o) att 150 R:dr bestås till Brytnings-premier, Som efter handen utgifvas visst för hvart 1000:de, allt efter Som man finner arbetet med hog drifvas. 3:o) att 100 R:dr gifvas åt Hr. Widén, om han åtager Sig att underrätta Jord-ägarena om brytnings och tillverknings-Sättet, Samt att skaffa dem afsättning, Så mycket hos honom står.
Utomdess, Som Jnspectoren Kilberg på Skiffer-tillgången i Tisselskogs Socken användt någon kostnad, i anseende till någon gjord brytning; och Skiffren där befans af god art, ehuru icke så ymnig, Så ville äfven K. Academien, det Kilbergs kostnad skulle ärsättas med 50 R:dr.

11:o. Sedan i följe af Kongl. Academiens beslut d. 16 sistl. Maj, Herrarne Baron och Bergsrådet Hermelin, Professoren och Riddaren Gadd i Åbo, och Slussbyggnads Directeuren i Finland David Widén blifvit anmodade att på ställena undersöka de till praemii ärnående uppgifna och bäst befunna Tak-skiffer Profven N:o 4, 5, 6 och 7; näml. Herr Baron Hermelin Profvet N:o 5 ifrån Säteriet Högen i Tisselskogs-Socken och Dals-land; Hr. Gadd Profven N:o 4 ifrån Tenala Socken och Nylands Län Samt N:o 6 ifrån Kalvola Socken och Tavastehus-Län; Hr. Widén Profvet N:o 7 ifrån Salmis By och Björneborgs-Län; Och desse Herrar Sedermera Samma Commissioner sig åtagit, förleden Sommar förrättat Samt nu inkommit med sina berättelser derom, Herrar Gadd och Widén Skriftligen och Hr. Bar Hermelin muntligen, Så företogs frågan om berörde Tak-skiffer prof till Slutligt afgörande, hvarvid Hr. Bar. Hermelin Såsom Sjelf närvarande muntligen gaf tillkänna, det han befunnit Skif[fer]brottet N:o 5 af tämlig god art, men ej af Sådan ymnoghet och belägenhet, Som Kongl. Academien äskade. Sedermera Upplästes Hr. Gadds skriftligen ingifna berättelse, af innehåll: att Brottet N:o 4 var af hård och grof-klufven art, dock icke vittrande i Luften; kunde Således icke frambringa annan Skiffer än endast Sådan, Som kunde tjena till Tak-täckning med underlag af Näfver. Hvad åter Skiffren N:o 6 ifrån Kalvola angick, Så berömdes den mycket; uppå Keikola och Sauvala Byars ägor Skulle den vara bäst och befinnas i lång sträckning, mörkgrå till färgen, fingrynig och lätt-klufven, Samt icke mer än 1/3 mil ifrån Lahis By i Säxmaki Socken belägen, Som ligger vid durkfarten imellan Björneborg och Tavastehus. Slutligen upplästes också Hr. Widéns skriftligen insände berättelse af innehåll: att Skiffren vid Salmis By N:o 7 var till finnandes i ymnoghet, men glimmerrådande, Skiljagtig i hårdhet och Skifvornas tjocklek, dock troddes den blifva lättklufven, om de uppbrutna Blocken finge ligga, till väderlekens åverkan, oklufna en eller annan Vinter.

4:o) Uppl. Ett Bref ifrån Sluss-Byggnads-Directeuren i Finland Hr. Widén dat. Rikala d. 24 Jul. 1782, hvaruti han gifver tillkänna, det han i följe af Academiens anmodan (Se Dag-Bok. d. 5 Dec. 1781) varit i Calvola Socken och gjort försök med brytning uti de där angifna Tak-skiffer-gångarna, men att intet försök velat lyckas, ehuru han likväl Sådana anställt på flera ställen och i flera gångar; icke heller fans någon skiffer gång i näjden, som lofvade någon god utsigt, annat än i några lösa stenar här och där, hvilka voro af föga betydlighet. En så beskaffad berättelse kunde icke annat än vara för Academien oförmodad; men som Hon likväl icke var hugad att misstänka deras ärlighet, Som upvist Skiffer-prof ifrån den orten, Så skulle Hr. Widen än vidare anmodas att vid lägligt tillfälle göra i granskapet af det angifna stället än ytterligare undersökning och försök.