1739-08-29
-
Nämns i 2 stycken:
§ 4,
§ 6.
4. Derpå upläste Hr Höpken et til Academien insändt bref från en man vid namn Eurenius, hvaruti han tiltror sig at kunna visa, huruledes man skal med visshet kunna finna igien longitudinem loci, på hvad ställe man hälst må vistas. Begärer för den skuld af Academien bli underrättad, huru han kunde giöra sig förvissad om den recompense, som i utrikes orter blifvit utlofvad för den, hvilcken samma invention kunde utleta.
6. Uti berörde bref lofvar ock bemälte Hr Eurenius uppgie et nytt och gagneligit modell på en skiepsdocka, som här i Stockholm utan någon särdeles omkostnad skulle kunna ställas i värcket. Hr Cronstedt mente, at til en sådan inrätning skulle vid Hammarbysiön finnas et godt tilfälle. Men Hr Triwaldt svarade, at han haft tilfälle [taga] den belägenheten i noga ögnasickte och funnit, at slussvärcket skulle der komma at kosta 6 gånger mer än i Carlscrona, til at förtiga, at vatnet skulle då tappas utur siön til en stor afsaknad för Danviks qvarnen.
1739-09-01
-
Nämns i 1 stycke:
§ 5,
5. Derpå justerades svaret til Hr Eurenius, som af Hr Höpken blifvit upsatt.
1739-10-31
-
Nämns i 2 stycken:
§ 2,
§ 3.
2. Hr Höpken lät Academien förnimma, huruledes han nu fåt svar från Hr Eurenius uppå Academiens til honom afgångne skrifvelse ang:de den af honom giorde lofven at vilja inkomma och underställa Academiens ompröfvande et nyt påfund, som han utgrundat til at upfinna longitudo loci. Uti samma Hr Eurenii bref, som nu intet blef upläst, sade Hr Höpken, at han begärte, at detta hans påfund, antingen det approberas eller ock intet, måtte hållas lönt, hvilcket af alla samtycktes.
3. Dernäst lät Hr Höpken Academien förstå, huruledes han längesedan varit omtänckt at sammansätta et project til de reglor, hvarefter Academien framdeles ville rätta sig vid de inkommande nya röns tilbörliga öfverseende; men at han funnit dervid inlöpa så många omständigheter, at han intet kunde se, huru några vissa reglor härutinnan stode at uprätta. Ty hemstälte han, om icke det vore bäst, at Hr Præsidenten ville, så snart något nytt påfund blefve upläst, straxt gifva det til en el:r flere af Ledamöterne, som pröfvades vara mäst hemma uti samma ärende, til at noga nagelfara samma påfund, och sedan inkomma til Academien med hvad dervid vore at påminna. Detta fants vara godt, och derföre tog okså Hr Faggot nu til sig Hr Eurenii, och lofvade nästa gång inkomma med sina påminnelser dervid, på det de sedan måtte kunna af Secreteraren öfversändas til Hr Anders Celsius i Upsala, som deröfver än ytterligare må förklara sin mening.
1739-11-03
-
föreslogs som ledamot av Mårten Martin Triewaldt
(§ 5).
Nämns också i 2 stycken:
§ 4,
§ 5.
5. Häraf tog Hr Præsidenten sig tilfälle at proponera Hr Eurenius til en Ledamot i Academien. Och som han efter Hr Faggots intygan, hvilcken uppå Hr Præsidentens befalning igenomsedt samma Hr Eurenii påfund, derutinnan vist et lyckeligt genie, så at om de grunder, dem han sätter förut, vore riktige, skulle detta hans påfund väl kunna gå för sig; altså resolverades, at detta förslaget om Hr Eurenius skulle läggas på bordet at voteras öfver efter 14 dagar.
4. Häruppå justerades brefvet, som Academien lät afgå til Hr Anders Celsius til at inhämta hans utlåtande öfver Hr Eurenii til Academien ingifne nya rön om östra och västra längdens igenfinnande.
5. Häraf tog Hr Præsidenten sig tilfälle at proponera Hr Eurenius til en Ledamot i Academien. Och som han efter Hr Faggots intygan, hvilcken uppå Hr Præsidentens befalning igenomsedt samma Hr Eurenii påfund, derutinnan vist et lyckeligt genie, så at om de grunder, dem han sätter förut, vore riktige, skulle detta hans påfund väl kunna gå för sig; altså resolverades, at detta förslaget om Hr Eurenius skulle läggas på bordet at voteras öfver efter 14 dagar.
1739-11-10
-
Nämns i 2 stycken:
§ 2,
§ 3.
2. Sammaledes justerades det bref, som til följe af Hr Celsii inkomne svar uppå Academiens til honom giorde hemställande til Hr Eurenius skulle afgå om des til Academien insände förslag at utröna östra och västra längden. Post scriptum begärade Academien i samma bref, at han ville ingifva sit nya påfund om en dockas inrättande på et fördelaktigt sätt. Academien behölt qvar sielfva originalet af hans insände skrift om longitudo loci, til des han sielf äskar den samma tilbaka.
3. Härvid kom Hr Faggot at tala något om uhrets riktighet, som Hr Eurenius supponerar uti sin invention. Derföre komma, sade han, enkannerligen 3 ting at taga vara på, såsom: 1. skeppets rörelse, 2. luftens ändring til köld och värma, och 3. jordens hvälfning el:r luftens tryckning, hvilcka ledsamheter efter hans mening kunna hielpas sålunda, at man justerar uhret på landet uti en slik rörelse, som i det närmaste kan svara mot skeppets gång på hafvet: at man håller et dertil giordt rum i skeppet uti en så stadig och jämn värma, som vederbör; när det sker, så mente han, at luftens tryckning intet skulle hafva stort at säja, hälst när man räknar sin meridian efter den ort, hvarifrån man sidst utseglade.
1739-12-01
-
Nämns i 1 stycke:
§ 3,
3. Nu sade Herr Salvius, at tiden vore inne, på hvilcken voteringen borde gå för sig om Hr Eurenius och Kalmeter. Men Academien fant för godt, at skiuta up dermed til nästa sammankomst.