Protokoll

Herr Retzius anförde derefter några egna fortsatta undersökningar öfver hjern-nerfvernas så kallade ursprung, och uppehöll sig särdeles vid nervus vagus, hvilken han på en series af preparater visade hafva sin utgång från ett ställe på ömse sidor af den förlängde märgen, hvilket han i en äldre afhandling kallat de Rhomboidala, gråa rutorne. Dessa långa, smala rutor motsvara de fåror på ryggmärgen i hvilka de bakre excitatoriska och sensitoriska colonnerne äro förenade med de excito-motoriska och viljo-colonnerne. På sidorne af den förlängde märgen, straxt öfver oliverne komma dessa ej i beröring med hvarandra, emedan den gråa substancen här bildar ett par betydliga ansvällningar, hvilka gå ända uti ytan af märgen. Hos nyfödda barn synas dessa organer ganska tydliga, såsom bestående af ren grå substans, men öfverspinnas sedermera af tunna snedt tvärsöfver gående chorder, af Burdach kallade Epithelium Medullae oblongatae. Från främre delen och öfre randen af ofvannämnde rutor utgå nervi vagi och ansåg Herr Retzius samma rutor vara de yttre sidorne af egna, andedrägten bestämmande excito-motoriska organer eller ganglier af ett stort physiologiskt interesse.