Protokoll
Här kan du utforska Kungl. Vetenskapsakademiens mötesprotokoll 1739-1850. Du kan antingen söka i protokollen i fulltext, eller följa omnämnanden av en enskild person.
Protokoll 1897-11-10
Justeradt d. 8 Dec. 1897 Christian Lovén Protokoll, hållet hos Kongl. Vetenskapsakademien i Stockholm den 10 November 1897.
Närvarande: Præses, Herr Lovén,
Sekreteraren, Herr Lindhagen,
Herrar: Friherre Fock, Bolinder,
Friherre Nordenskiöld, Wærn
Friherre Skogman, K. Styffe
Key, Cleve,
Almén, Bergstrand,
Dahlander, Rubenson,
C. G. Styffe, Smitt,
Nilson, Åkerman,
Törnebohm, Malmström,
Lindström, Retzius,
Mittag-Leffler, Theel,
Arnberg, Sidenbladh,
Nordenström, Nathorst,
Rosén, Rossander,
Grefve Cronstedt, Odhner,
Hildebrandsson, Pettersson,
Svenson, Klason,
Hasselberg, Tigerstedt
Widman, Odmansson,
Almström, Aurivillius,
Montelius och Olivecrona,
Astronomen Bohlin,
Kamreraren Rehn,
Ombudsmannen Ramstedt,
Kalenderredaktören Sidenbladh samt
Amanuensen vid den meteorologiska centralanstalten Hamberg.
Protokollsjustering §: 1. Det hos Kongl. Vetenskapsakademien den 13 nästlidne Oktober förda protokoll upplästes till justering och godkändes.
Angående lediga rum. §: 2. Herr Præses tillkännagaf, att följande två ledamöter af Akademien efter sista sammankomsten med döden afgått, nemligen: bland de inländske: inom femte klassen förre Professoren i Kemi vid universitetet i Lund Christian Vilhelm Blomstrand, och bland de utländska: inom sjunde klassen Professoren i fysiologi vid universitetet i Breslau Rudolf Heidenhain; och beslöt Akademien i anledning häraf dels på tillstyrkande af närvarande ledamot af femte klassen, att det efter Professoren Blomstrand lediga rummet skulle till betygande af Akademiens saknad stå obesatt till nästinstundande Januarisammankomst dels ock, på tillstyrkande af närvarande ledamot af sjunde klassen, att det efter Herr Heidenhain lediga rummet skulle i vanlig ordning återbesättas.
Sekreteraren erinrade härvid, hurusom Akademien vid sin nästlidne Oktobersammankomst lemnat uppdrag åt Herr Blomstrand att till Akademiens Septembersammankomst nästa år, vid hvilken sammankomst Akademien beslutat högtidlighålla femtionde årsdagen af Berzelii död, författa en minnesteckning öfver denne; och berslöt Akademien i anledning häraf att anmoda sin femte klass att föreslå annanu åt hvilken detta uppdrag kunde lemnas.
Angående ålderstillägg åt Professoren Hj. Theel. §: 3. Föredrogs en skrifvelse till Akademien från Kongl. Ecclesiastikdepartementet af den 1. nästlidne Oktober, hvaruti meddelades Akademien till kännedom och vederbörandes förständigande, att Kongl. Maj:t, på Akademiens derom gjorda framställning, förklarat Intendenten Professoren Hjalmar Theel berättigad att från och med nästkommande år åtnjuta ett första ålderstillägg å lönen med femhundra kronor årligen.
Då, efter hvad Sekreteraren nu anmälde, vederbörande redan förständigats om ifrågavarande skrifvelses innehåll, föranledde samma skrifvelse ej annan åtgärd, än att den skulle lända till efterrättelse vid reqvisition i Kongl. Statskontoret af berörda ålderstillägg.
Angående fortsättning af de hydrografiska undersökningarne af de Sverige omgifvande hafven. §: 4. Sekreteraren anmälde att, sedan efter Akademiens sista sammankomst från Kongl. Maj:t ingått nådiga remisser å särskilda framställningar af den hydrografiska kommissionen dels angående anslag m m. för de svenska hydrografiska undersökningarnes fortsättning under nästa år dels ock angående åtgärder för beredande af samverkan mellan Sverige, Norge, Danmark och England vid hydrografiska undersökningar af Nordhafvet, Nordsjön och Östersjön, dessa ärenden, jemlikt Akademiens grundregler af Sekreteraren remitterats till två sakkunniga ledamöter af Akademien, Herrar Theel och Hildebrandsson, med anmodan att deröfver afgifva yttrande till Akademien; och att yttrande från Akademiens bemälde ledamöter, särskildt för hvarje af dessa ärenden, inkommit.
Dessa yttranden, som ny för Akademien upplästes, godkändes af Akademien, som beslöt att underdånigt utlåtande särskildt för hvarje af dessa ärenden skulle till Kongl. Maj:t aflåtas, grundade på det öfver ärendet afgefna yttrandet.
Angående understöd åt Docenten O. Nordenskiöld, för utgifvande af ett arbete.§: 5. Sedan efter Akademiens sista sammankomst från Kongl. Maj:t ingått en nådig remiss å en underdånig, ansökning af Docenten O. Nordenskiöld om understöd för utgifvande af ett vetenskapligt arbete, så hade Sekreteraren, jemlikt Akademiens Grundregler, remitterat detta ärende till två sakkunniga ledamöter af Akademien, Herrar Törnebohm och Nathorst, med anmodan att i detta ärende afgifva yttrande till Akademien; och hade det infordrade yttrandet nu inkommit.
Ifrågavarande yttrande, som nu för Akademien upplästes, godkändes af Akademien, som beslöt att på samma yttrande grundadt underdånigt utlåtande skulle till Kongl. Maj:t aflåtas.
Angående sökta understöd från anslaget till lärda verks utgifvande. §: 6. Föredrogos de särskilda yttranden, som enligt af Akademien lemnadt uppdrag i anledning af nådiga remisser från Kongl. Maj:t afgifvits dels af Friherre Skogman och Herr Törnebohm öfver en ansökning af Friherre Nordenskiöld om inlösen af tretio exemplar till ett pris af 150 kronor stycket af hans nyligen utgifna arbete "Periplus, utkast till sjökortens och sjöböckernas äldsta historia", dels af Herrar Rubenson och Hasselberg öfver en ansökning af Professoren H. Hildebrandsson om ett anslag å 1,500 kronor för utgifvande af ett arbete om särskilda, under åren 1896 och 1897 inom riket utförda molnmätningar och molnobservationer för utrönande af de öfre luftströmmarnes rörelse, dels ock af Herrar Smitt och Theel öfver en ansökning af Läroverksadjunkten C. A. Westerlund om ett bidrag af 800 kronor för utgifvande af ett arbete med titel "Synopsis molluscorum extramarinorum regiones palæaretica"; och blefvo dessa yttranden af Akademien godkända; skolande derpå grundade underdåniga utlåtanden från Akademien till Kongl. Maj:t aflåtas.
Angående framställning om statsbidrag för utgifvande af tidskriften Acta Mathematice. §: 7. I anledning af nådig remiss från Kongl. Maj:t å en af Professoren G. Mittag-Leffler gjord underdånig ansökning om fortfarande statsbidrag för utgifvande af tidskriften Acta Mathematica anmodade Akademien Herrar Rubenson och Hasselberg att till Akademien afgifva yttrande.
Angående inlösen af exemplar af ett utaf Friherre A. E. Nordenskiöld från trycket utgifvet nytt kartverk. §: 8. Sedan Friherre Nordenskiöld vid Akademiens nästlidne Oktobersammankomst, med företeende af förenämnda utaf honom från trycket utgifna arbete "Periplus, utkast till sjökortens och sjöböckernas äldsta historia", och med förmälan att detta arbete i viss mening utgjorde fortsättning utaf det af Friherre Nordenskiöld tillförene utgifna arbetet "Facsimile Atlas till kartografiens äldsta historia", hvars utgifvande af Kongl. Vetenskapsakademien underlättats genom inlösen af 10 exemplar à 150 kronor stycket, gjort framställning att Akademien måtte inlösa ett antal exemplar af det sist utkomna arbetet, samt Akademien med anledning häraf uppdragit åt Förvaltningsutskottet att, efter det Friherre Nordenskiöld inkommit med en särskild skriftlig ansökning härom, till Akademien afgifva yttrande i detta ärende; sa, och efter det Friherre Nordenskiöld uti en till Akademien ingifven skrift hemstält, att Akademien äfven af det senast utgifna arbetet måtte inlösa samma antal exemplar som af det först utkomna kartverket, hade Förvaltningsutskottet i detta ärende sig yttrat.
Med bifall till hvad Förvaltningsutskottet hemstält beslöt Akademien att inlösa 10 exemplar af ifrågavarande arbete för det erbjudna priset och att det härför erforderliga beloppet 1,500 kronor skulle utgå af Akademiens reservfond.
Angående utgifvande af en minnesskrift med anledning af den Meteorologiska Centralanstaltens tjugofemåriga tillvaro.§: 9. Sedan föreståndaren för statens Meteorologiska centralanstalt Professoren R. Rubenson uti en till Kongl. Vetenskapsakademien ingifven skrift dels med anmälan, att nämnda anstalts tjenstemän och vetenskapliga biträden, med anledning deraf att anstalten med utgången af innevarande år haft en tjugofemårig tillvaro, hade för afsigt att genom vetenskapliga afhandlingar hugfästa minnet deraf, upplyst; att dessa afhandlingar, till antalet sex, skulle utgifvas förenade i en minnesskrift af omkring tjugofem tryckark, hvilken minnesskrift skulle tryckas såsom tilläggsband till det af centralanstalten redigerade arbetet "Meteorologiska Iakttagelser i Sverige" och att kostnaden för utgifvandet af detta tilläggsband skulle enligt bifogade kostnadsförslag komma att uppgå till omkring 3,850 kronor; dels ock, enär Akademien bekostade och utgåfve arbetet "Meteorologiska Iakttagelser i Sverige", och den afsedda minnesskriften skulle komma att utgöra ett supplementarband till detta arbete, anhållit, att Akademien jemväl måtte ikläda sig de för detta bands utgifning nödvändiga kostnader samt Akademien vid sin sista sammankomst anmodat Förvaltningsutskottet att uti detta ärende afgifva yttrande till Akademien, så hade, med anmälan, att Herr Rubenson uppgifvit, det han trodde, att af centralanstaltens medel skulle kunna för ifrågavarande ändamål disponeras ett belopp af 1,850 kronor hvarigenom endast 2,000 kronor skulle behöfva för samma ändamål af Akademien tillskjutas, Förvaltningsutskottet sig i ärendet yttrat, dervid Utskottet, som med hänsyn till den jemförelsevis korta tid, som den Meteorologiska centralanstalten varit i verksamhet, ansett sig icke böra förorda bifall till Herr Rubensons förevarande framställning, hos Akademien hemstält, att Akademien måtte medgifva, att de vetenskapliga afhandlingar, som vore afsedda att offentliggöras uti omförmälda minnesskrift, måtte få efter granskning i vederbörlig ordning intagas i någon af de utaf Akademien utgifna publikationer och att af de sålunda i Akademiens publikationer intagna afhandlingar måtte få på den Meteorologiska Centralanstaltens bekostnad tagas så stort antal separataftryck, som kunde önskas, för att i ett särskildt band sammanföras tillika med den historik öfver den meteorologiska centralanstaltens verksamhet under de förflutna tjugofem åren, som, efter hvad nu upplystes, nämnda centralanstalt hade för afsigt låta intaga uti den ifrågasatta minnesskriften.
Hvad Förvaltningsutskottet sålunda hemstält båfolls af Akademien.
Angående hyresbidrag åt Professoren F. A. Smitt. §: 10. Föredrogs en af Intendenten Professoren F. A. Smitt till Akademien ingifven ansökning i fråga om beredande af hyresbidrag åt honom, öfver hvilken ansökning Akademien anmodat Förvaltningsutskottet att afgifva yttrande; och hade Herr Smitt uti berörda ansökning med öfverlemnande af ett utaf öfverläkaren vid Sabbatsbergs sjukhus C. A. Ivar Svensson utgifvet betyg, utvisande, att Herr Smitt, af uppgifven anledning, icke kunde utan olägenhet och skada för sin helsa företaga längre promenader och än mindre ofta gå i många trappor, såsom han nu, enär hans bostad låge fyra trappor upp, tyvärr vore nödsakad till, och att det icke vore att förvänta, det Herr Smitts helsotillstånd skulle förbättras, med mindre än att han finge lefva under de mest gynsamma förhållanden, för hvilket ändamål nödvändigt erfordrades att han hade en god ej högt upp belägen bostad i närheten af sin arbetslokal på grund af innehållet af berörda läkarebetyg och på i öfrigt anförda skäl anhållit, att Akademien måtte bereda honom hyresbidrag med af honom uppgifvet belopp.
Sedan Herr Smitt uti detta ärende till Förvaltningsutskottet ingifvit en särskild skrift, hade Förvaltningsutskottet jemlikt nu föredraget protokoll, hos Akademien hemstält, att Akademien måtte, med hänsyn till de behjertansvärda förhållanden, som i ärendet förelåge, bevilja Herr Smitt ett hyresbidrag af 500 kronor att från och med nästkommande års början af de å Akademiens grundfond upplöpande räntemedel utgå, så länge Herr Smitt tjenstgjorde, för att sätta Herr Smitt i tillfälle att förskaffa sig en så beskaffad bostad, som, med hänsyn till det företedda läkarebetygets innehåll, för honom vore behöflig, samt att, derest Akademien härtill lemnade bifall, Akademien måtte i sammanhang med sitt beslut i ärendet, förklara, att af Akademiens ifrågavarande beslut något prejudikat icke finge anses hafva uppstått, som kunde anses hafva för Riksmusei Intendenter grundlagt anspråk på erhållande af en dylik förmån.
Då ärendet nu hos Akademien förekom till afgörande, begärde Herr Aurivillius, hvilken jemte Herr K. Styffe reserverat sig mot Utskottets i ärendet gjorda hemställan, ordet och anförde, att Akademien hittills städse uppdragit en skarp gräns mellan Riksmuséet och dess tjenstemän, å ena sidan, samt Akademiens egna institutioner och tjensteman, å andra sidan, och aldrig, så vidt kändt vore, beviljat Riksmuséet eller dess tjenstemän något årligt utgående anslag; att Akademien i officiela skrifvelser, senast hösten 1895, uttryckligen betonat, att Akademien ej förfogade öfver några medel, som kunde för ett sådant ändamål användas; att denna Akademiens grundsats hade medfört den stora fördelen att å ena sidan, Akademien varit befriad från alla dylika anspråk för de under dess vård stälda statsinstitutionerna samt helt och hållet kunnat använda sina tillgångar för utvecklingen af sina egna institutioner och för offentliggörandet af till Akademien inlemnade vetenskapliga afhandlingar samt, å andra sidan, gjort det möjligt för de Akademien underlydande statsinstitutionerna att af Riksdagen erhålla nödiga förhöjningar i sina anslag; att Akademien genom ett bifall till Utskottets förslag skulle bryta med hela sin hittills följda praxis samt gifva ett prejudikat, som kunde medföra betänkliga följder så väl för Akademien som isynnerhet för de under Akademiens uppsigt stälda statsinstitutioner; att Statsutskottet och Riksdagen skulle i så fall svårligen hädanefter låta öfvertyga sig derom, ett Akademien ej förfogade öfver medel, som kunde användas till anslag åt Riksmuséum; att den nytta, som Akademien nu genom ett bifall till Utskottets förslag påståtts kunna göra Riksmuséet, förty motvägdes flera gånger af den skada, som för framtiden skulle kunna tillfogas detsamma; men att Professoren Smitts af läkarebetyg styrkta sjuklighet emellertid kräfde, att han, sa fort som möjligt, kunde komma i sådana förhållanden, att han kunde taga all nödig, hänsyn till vårdande af sin helsa; hemställande Herr Aurivillius, att Akademien ville, för vinnandet af detta mål, i likhet med hvad som förr mången gång skett, förklara sig beredd att derest Professoren Smitt det önskade, meddela honom tjenstledighet utan afkortning af lönen på så sätt, att Professoren Smitt hemma i sin bostad i lugn finge fortsätta sina vetenskapliga studier samt sköta afdelningens brefvexling och räkenskaper med mera, hvaremot tillsynen öfver afdelningen under tiden finge anförtros åt någon af de andre zoologie intendenterne, hvilka hvar för sig i tur och ordning förklarat sig villiga att utan ersättning åtaga sig ett dylikt uppdrag.
Efter en längre öfverläganina rörande detta ärende, fann Akademien godt, med afslag å hvad så väl Herr Smitt som Förvaltningsutskottet i ärendet föreslagit, bifalla hvad Herr Aurivillius hemstält.
Angående bortgifvande af den Wallmarkska belöningen. §: 11. I enlighet med hvad den af Kongl. Vetenskapsakademien utsedda komitén för afgifvande af förslag till bortgifvande af den Wallmarkska belöningen, jemlikt nu föredraget protokoll af den 6 innevarande månad, föreslagit, beslöt Akademien att fördela den för innevarande år å Wallmarkska fonden disponibla räntan i två lika stora delar, af hvilka Akademien tilldelade sin fysiker Herr Hasselberg den ena delen såsom belöning för de flera utmärkta arbeten rörande metallernas spectra i elektriska flambågen, som han under de senare åren offentliggjort i Akademiens Handlingar, samt Amanuensen vid den Meteorologiska Centralanstalten Doktor Hugo Emanuel Hamberg den andra delen för hans arbete "Skogarnes inflytande på Sveriges klimat", hvaraf sista afdelningen under år 1896 utkommit.
Angående anvisande af understöd från Regnellska zoologiska gåfvomedlen. §: 12. Jemlikt hvad den permanenta Regnellska komitén uti nu föredraget protokoll af den 6 innevarande månad föreslagit beslöt Akademien
dels att af den disponibla behållningen för innevarande år å Doktor A. F. Regnells zoologiska gåfvomedel, utgörande 2,023 kronor utdela följande understöd, nemligen
1:o till Doktor Yngve Sjöstedt 600 kronor för att under nästkommande år på Riksmuséi entomologiska afdelning bearbeta Pseudoneuroptera, insamlade af honom från Kamerun och tillhörande Riksmuséum; och
2:o till Herr A. d'Ailly 250 kronor för att fullfölja ordnandet och bestämmandet af Riksmuséi Mollusksamling från Kamerun;
dels ock att återstående 1,173 kronor skulle reserveras till framtida utdelning.
Angående ansökningar om det Letterstedtska resestipendiet §: 13. Sedan anmäldt blifvit att till erhållande af det Letterstedtska resestipendiet, hvilket i år skulle bortgifvas för teoretiskt studium af naturvetenskaperna, inom den bestämda ansökningstidens utgång sig anmält Amanuensen G. O. Andersson-Malme samt Docenterne W. Palmær och O. Carlgren, anstäldes val af fem personer att afgifva förslag till stipendiets bortgifvande; och tillföllo dervid de flesta rösterna Præses Herr Lovén, Sekreteraren Herr Lindhagen samt Herrar Nilson, Wittrock och Theel.
Angående val af utskott att bortgifva det Byzantinska stipendiet. §: 14. Efter det Sekreteraren meddelat uppgift å de personer, som af vederbörande Hushållningssällskap och Patriotiska sällskapet föreslagits till erhållande af det Byzantinska resestipendiet, öfver hvilket Akademien egde att för åren 1898, 1899 och 1900 lärlaga anstäldes val al de åtta ledamöter uti det utskott, jemte Akademiens Præses och Sekreterare, som enligt de för detta stipendium gällande bestämmelser egde att bortgifva stipendiet och tillföllo dervid de flesta rösterna Herrar Almén, Åkerman, Bergstrand, Nilson, Wittrock, Cederblom, Sidenbladh och Pettersson.
Angående inkommen ansökning till det Wahlbergska stipendiet. §: 15. Sekreteraren anmälde, att till erhållande af det Wahlbergska stipendiet inom ansökningstidens utgång sig anmält Docenten C. W. S. Aurivillius och anmodade Akademien sjette och sjunde klasserna att afgifva förslag till stipendiets bortgifvande.
Angående återbesättande af ledigt rum. §: 16. Upplästes protokoll från Kongl. Vetenskapsakademiens tredje klass, hvaraf inhemtades, att Professoren i Vägoch Vattenbyggnadskonst vid Tekniska högskolan Per Wilhelm Almqvist enhälligt föreslagits att intaga det efter Norske jernbanedirektören Carl Abraham Pihl inom klassen lediga rum bland Akademiens inländske ledamöter; och blef vid anstäld omröstning öfver detta förslag detsamma enhälligt förklaradt för hvilande till nästa sammankomst, då val skulle företagas.
Angående uppskof med afgifvande af förslag till återbesättande af ett ledigt rum inom sjunde klassen. §: 17. Uti nu föredraget protokoll hade Kongl. Vetenskapsakademiens sjunde klass hemstält att, då till ett nu ledigt rum inom nämnda klass bland Akademiens inländske ledamöter efter Professoren Alarik Frithiof Holmgren föreslagits Professorerne Grefve Carl Axel Hampus Mörner och Salomon Eberhard Henschen, hvilket förslag nu vore hvilande för att i dag slutbehandlas, Akademien måtte medgifva uppskof till nästinstundande Decembersammankomst med afgifvande af förslag till återbesättande af det inom klassen bland Akademiens inländske ledamöter lediga rum efter Professoren vid universitetet i Kristiania Hjalmar Heiberg; och lemnade Akademien härtill sitt bifall.
Angående återbesättande af lediga rum. §: 18. Föredrogos ånyo från sista sammankomsten hvilande protokoll från nedannämnda Kongl. Vetenskapsakademiens klasser hvaraf inhemtades att å förslag till återbesättande af följande inom Akademien lediga rum blifvit uppförda
dels bland Akademiens inländske ledamöter:
af sjunde klassen efter Professoren Alarik Frithiof Holmgren Professoren i kemi och farmaci vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet Grefve Carl Axel Hampus Mörner med tio röster och Professoren i praktisk medicin vid universitetet i Upsala Doktor Salomon Eberhard Henschen med en röst;
dels ock bland Akademiens utländske ledamöter:
af femte klassen, efter ledamoten af franska institutet Alfred Louis Olivier Des Cloiseaux och Direktorn för kemiska laboratorium i Wiesbaden Professoren Carl Remigius Fresenius, Sekreteraren vid Royal Society i London Lord John William Strutt Rayleigh och Professoren i kemi vid universitetet i nämnda stad William Ramsay enhälligt; och
af sjette klassen, efter f. d. Professoren i zoologi vid universitetet i Köpenhamn Johannes Japetus Smith Steenstrup, Professoren vid universitetet i Freiburg Geheimerådet Doktor August Weismann med fem röster, Sir John Lubbock med två röster och Ryske Akademikern verkliga Statsrådet Friedrich Smidt med en röst.
Efter det omröstningar blifvit öfver hvart och ett af dessa förslag anstälda utsågos till ledamöter af Akademien inom sjunde klassen Professoren Henschen med 25 röster mot 7 som tillföllo Professoren Grefve Mörner;
inom femte klassen Lord Rayleigh och Professoren Ramsay enhälligt samt
inom sjette klassen, efter det i första omröstningen öfver detta förslag Herr Weismann erhållit 14. röster, Herr Lubbock 13 och Herr Schmidt 1 och sålunda, vid det förhållandet att ingen erhållit det uti Akademiens grundregler bestämda antalet af hälften utaf de afgifna rösterna, vid den nya omröstning, som enligt samma grundregler anstäldes mellan de två, som erhållit högsta antalet röster, Herr Wiesmann med 17 röster mot 15, som tillföllo Herr Lubbock.
För de sålunda valde skulle i vanlig ordning utfärdas kallelsebref.
Uppskof med val af ledamöter utaf åttonde och nionde klasserna §: 19. På förslag af Friherre Nordenskiöld uppsköt Akademien, då tiden var långt framskriden, behandlingen af de från förra sammankomsten hvilande förslag till en utländsk ledamot af åttonde klassen efter Herr Peter von Tunner och till en ledamot af nionde klassen efter Friherre Oscar Dickson.
Angående Lektorn E. Jäderins framställning om anställande af en gradmätning å Spetsbergen §: 20. I anledning af en utaf Lektorn E. Jäderin gjord framställning om utförande af en gradmätning å Spetsbergen beslöt Akademien att inhemta yttrande af Friherre Nordenskiöld samt Herrar O. Torell och Rosén.
Afhandlingar och uppsatser ett intagas i Akademiens skrifter. §: 21. Till införande i Akademiens skrifter antogos följande afhandlingar hvilka, der så erfordrats, i vederbörlig ordning granskats och godkänts nemligen: dels i Handlingarne "Untersuchungen über die Spectra der Metalle im electrischen Flammenbogen, IV Spectrum des Mangans" af Akademiens ledamot Professoren B. Hasselberg; dels i Bihanget till Akademiens Handlingar "Die Flechtén der ersten Regnell'schen Expedition I. "Die Gattung Pyxine (F). Nyl." af Doktor Gust. O. Andersson-Malme; dels ock i Öfversigten: 1:o "Om en ceramiumform från Gotland, ett bidrag till hafsalgernas biologi" af Akademiens ledamot Professoren F. R. Kjellman; 2:o "Zur Morphologie und Biologie cinzelliger Algen" af Amanuensen Knut Bohlin; 3:o "Ueber die Transpiration der Halophyten" af Kandidaten O. Rosenberg, utgörande meddelande från Stockholms högskola N:o 166, 4:o "Triazolföreningar, framstälda af aldehyder och dicyanfenylhudrarin III" af Studeranden E. S. Rinman, utgörande meddelande för Upsala kemiska laboratorium; 5:o "Nivåsextant, konstruerad för Andrées polarballong" af Lektorn Edv. Jäderin och 6:o "Till teorien för kometernas uppläsning i meteorsvärmar" af Amanuensen Östen Bergstrand.
Derjemte medgaf Akademien, att följande tre afhandlingar, som vid dess nästlidne sammankomst antagits till införande i Öfversigten linga i stället intagas i Bihanget till Handlingarne, nemligen: 1:o "Zur Kentniss der 13 substituirten Hydroxylamine" af Doktor Carl Kjellin; 2:o "Ueber einige oliphantische Abkömlinge des Oxylhioharnstoffs" af bemälde Doktor Kjellin och Doktor K. G. Kuylenstjerna; och 3:o "Ueber Bisnitrosylbenzyle" af de båda sistnämnde.
Afhandling inemnad till Akademien. §: 22. En af Kandidaten S. Forsling till Akademien inlemnad, för införande i någon af dess skrifter afsedd afhandling med titel "Om spectra hos prascodidym"remitterades till Herrar Rubenson och Hasselberg för att deröfver afgifva yttrande till Akademien.
Utgifven skrift. §: 23. Anmäldes att häftet N:o 7. (för September) af "Öfversigten öfver Akademiens förhandlingar" för innevarande år efter sista sammankomsten utkommit.
Föredrag och meddelanden.§: 24. Föredrag och meddelanden.
Herr Nathorst. Herr Nathorst redogjorde för planen för nästa års Svenska polarexpedition till Spetsbergen och länderna öster derom - Kung Carls land och Ny Island - samt meddelade att, tack vare frikostiga bidrag från Hans Maj:t Konungen, Friherre Oscar Dickson, Lars Hiertas minne, Herrar Aug. Rökss, Hj. Sjögren, Åke Sjögren, Olof Wijk, A. Burman, Friherre Gustaf Åkerhielm till Margretelund samt en vän till Biologiska muséet, hvilken önskar vara okänd, nu så mycket (61,500 kr) vore tecknadt, att expeditionen kunde anses betryggad, ehuru visserligen ytterligare bidrag fordrades för att expeditionen skulle kunna utföras till den omfattning, som den ursprungliga planen afsett, och hvartill beräknats 70,000 à 75,000 kronor.
Herr Pettersson. Herr Pettersson höll ett föredrag om nyare upptäckter på den oorganiska och fysikaliska kemiens område.
Herr Smitt. Herr Smitt förevisade den vid Riksmuséet uppstoppade brefdufvan från Andrées expedition.
Herr Mittag-Leffler. Herr Mittag-Leffler öfverlemnade till Akademien 21:t bandet af Acta Mathematica.
Skänker. §: 25. Slutligen anmäldes, att Akademiens bibliotek efter sista sammankomsten fått emottaga åtskilliga värdefulla skänker, hvaröfver en förteckning som vanligt skulle intagas i Öfversigten.
Jettonutdelning. §: 26. Utdelades 14 jettoner, deraf en till ahvar af Professoren Conwentz från Danzig, Lektorn Jäderin, Assistenten Lindström, Konservatorn A. Svensson samt Amanuenserne Carlheim Gyllensköld, Dahlstedt, Gunnar Andersson och Malme, hvilka öfvervarit sammankomsten.
In fidem:
Otto Sjögreen.
Föregående möte