Protokoll
Här kan du utforska Kungl. Vetenskapsakademiens mötesprotokoll 1739-1850. Du kan antingen söka i protokollen i fulltext, eller följa omnämnanden av en enskild person.
Protokoll 1899-06-07
Justeradt d. 13/9 99
Elis Sidenbladh Protokoll, hållet hos Kongl. Vetenskapsakademien i Stockholm den 7. Juni 1899.
Närvarande: Præses, Herr Sidenbladh
Sekreteraren, Herr Lindhagen,
Herrar: Friherre Nordenskiöld, Key,
Cleve, Bergstrand,
Rubenson, Styffe,
Smitt, Åkerman,
Forssell, Törnebohm,
Lovén, Malmström,
Lindström, Retzius,
Rosen, von Ehrenheim,
Bäcklund, Odhner,
Pettersson, Tigerstedt,
Ödmansson, Almström,
Aurivillius, Zander,
Olivecrona, Backlund,
Almqvist, Grefve Mörner,
Bohlin och Wiborg,
tjenstförrättande Kamreraren Rehn,
Ombudsmannen Lindhagen,
Kalenderredaktören Sidenbladh samt
Amanuensen vid den meteorologiska centralanstalten Hamberg.
Protokollsjustering. §: 1. Protokollét för Kong. Vetenskapsakademiens sista sammankomst den 10 nästlidne Maj upplästes till justering och godkändes.
Angående återbrättende af lediga rum. §: 2. Herr Præses tillkännagaf, att följande två Akademiens ledamöter inom dess femte klass efter sista sammankomsten med döden afgått, nemligen: bland de inländske Kongl. Landtbruksakademiens Agrikulturkemist Professoren Lars Fredrik Nilson och bland de utländske Professoren i organisk kemi vid universitetet i Paris, ledamoten af Franska institutet Charles Friedel; och beslöt Akademien i anledning häraf och på tillstyrkande af närvarande ledamot af nämnda klass, att de sålunda lediga rummen skulle i vanlig ordning återbesättas.
Angående nedläggande af en krans å Professoren L. F. Nilsons kista vid dennes begrafring. §: 3. Sekreteraren anmälde, att vid Akademiens nyligen aflidne ledamot Professoren L. F. Nilsons begrafning, en krans blifvit i Akademiens namn nedlagd å dennes kista; och godkände Akademien den vidtagna åtgärden.
Angående Kongl. Maj:t beslut i anledning af Vetenskapsakademiens utlåtande i fråga om förslaget att genom internationel samverkan utgifva en katalog å vetenskaplig litteratur. §: 4. Föredrogs en af Chefen för Kongl. Ecclesiastikdepartementet till Kongl. Vetenskapsakademien aflåten skrifvelse af den 28 sistlidne April, hvaruti meddelades Akademien till kännedom och Sveriges ombud vid den internationela katalogkonferensen i London 1898 för åvägabringande af en katalog, öfver vetenskaplig litteratur Akademiens Bibliotekarie E. W. Dahlgrens underrättande, att Kongl. Maj:t vid föredragning nyssnämnda dag af Akademiens underdåniga utlåtande i anledning af bemälde Bibliotekaries i hans ofvannämnda egenskap till Kongl. Maj:t inailna redogörelse öfver hans deltagande i omförmälda konferens, funnit annan åtgärd i detta ärende ej erfordras, än att det Akademiens berörda utlåtande åtföljande, af sakkunniga ledamöter utaf Akademien afgifna betänkande i ämnet skulle genom Kongl. Utrikesdepartementets försorg, öfverbringas till den vid ifrågavarande kongress tillsatta internationela komité.
Då, enligt hvad Sekreteraren nu meddelade, Bibliotekarien Dahlgren redan blifvit underrättad om Kongl. Maj:ts beslut i ärendet, lades Chefens för Kongl. Ecclesiastikdepartementet berörda skrifvelse, som i öfrigt ej erfordrade åtgärd från Akademiens sida, till handlingarne.
Angående Doktor Gunnar Andersson beviljadt understöd för att bevista en geografisk kongress i Berlin. §: 5. Med skrifvelse den 19. nästlidne Maj hade Chefen för Kongl. Ecclesiastikdepartementet meddelat Akademien till kännedom och vederbörandes förständigande, att Kongl. Maj:t i enlighet med hvad Akademien uti afgifvet yttrande af den 8 förutgående Mars tillstyrkt, tilldelat läraren vid Stockholms högskola Doktor Gunnar Andersson ett understöd af 400 kronor för att bevista en geografisk kongress i Berlin under innevarande år; och meddelade Sekreteraren härvid, att Doktor Andersson redan underrättats om det honom beviljade understödet.
Vid det sålunda upplysta förhållandet lades Chefens för Ecclesiastikdepartementet berörda skrifvelse, som i öfrigt ej erfordrade åtgärd, till handlingarne.
Angående Riksdagens framning om den gemensamma Svenska borgerliga tidens bringande till öfverensstämmelse med den så kallade Europeiska medeltiden. §: 6. Sekreteraren anmälde, att, sedan Kongl. Maj:t genom en efter Akademiens sista sammankomst inkommen nådig remiss å en af Riksdagen aflåten skrifvelse med framställning om vidtagande af åtgärd för Sveriges borgerliga tids bringande till öfverensstämmelse med den så kallade Europeiska medeltiden, detta ärende, som vore af brådskande natur, af Sekreteraren jemlikt Akademiens Grundregler remitterats till Herrar Lindhagen, Grefve Cronstedt, Hasselberg och Bohlin med anmodan att i detta ärende afgifva yttrande till Akademien, samt att det infordrade yttrandet inkommit; och blef samma yttrande, som nu för Akademien upplästes, af Akademien gilladt; skolande derpå grundadt underdånigt utlåtande i ärendet till Kongl. Maj:t aflåtas.
Angående förändring af almanachans namnlängd samt af uppställningen af den så kallade lilla almanachan. §: 7. Genom nu föredragen nådig remiss af den 19 nästlidne Maj häde Kongl. Maj:t anbefalt Kongl. Vetenskapsakademien att afgifva yttrande öfver Riksdagens i underdånig skrifvelse den 8 samma månad gjorda framställning, att Kongl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder att dels almanachans namnlängd måtte göras mera tidsenlig, och svensk dels ock den så kallade lilla almanachan måtte erhålla en förenklad och förbättrad uppställning, samt utan förhöjning af det nuvarande priset göras mera innehållsrik; och anmodade Akademien i anledning häraf dels Herrar Odhner, Hildebrand, Montelius, Esaias Tegnér och Annerstedt att till Akademien inkomma med yttrande angående den ifrågasatta förändringen af almanachans namnlängd dels ock Akademiens Præses, Sekreterare och Astronom samt Herrar Lovén och Retzius att till Akademien yttra sig öfver hvad Riksdagens skrifvelse i ämnet i öfrigt innehölle; börande de af Akademien utsedde komiterade för yttrandes afgifvande rörande namnförändringarne i almanachan sammanträda på kallelse af Herr Odhner samt Akademiens öfrige komiterade på kallelse af Sekreteraren.
Angående nådig remiss i Lektorn H. Sohlbergs ansökning om ett reseunderstöd för att besöka en geografisk kongress i Berlin §: 8. Sedan Lektorn H. Sohlberg hos Kongl. Maj:t anhållit om ett reseunderstöd af 150 kronor för att besöka ofvannämnda geografiska kongress i Berlin för att dervid förevisa en af honom konstruerad himmelsglob, så hade Sekreteraren, jemlikt Akademiens Grundregler, remitterat detta efter Akademiens sista sammankomst inkomna ärende till två sakkunnige ledamöter af Akademien Herrar Rosén och Bohlin med anmodan att till Akademien afgifva yttrande i detta ärende; och hade Akademiens bemälde ledamöter redan inkommit med det infordrade yttrandet, som nu för Akademien upplästes; varande deruti tillstyrkt beviljande af det sökta understödet.
Akademien, som godkände ifrågavarande yttrande, beslöt att till Kongl. Maj:t aflåta underdånigt utlåtande i detta ärende grundadt på samma yttrande.
Angående nådig remiss å framställning om periodisk omjustering af vågar m. m. §: 9. I anledning af nådig remiss från Kongl. Maj:t å en af Chefen för Kontroll- och Justeringsbyrån gjord framställning om periodisk omjustering af vågar samt i fråga om tiden för justerings giltighet med mera uppdrog Akademien åt Herrar Dahlander och Hasselberg att till Akademien inkomma med yttrande.
Angående tillsättande af en komite för uppresande af ett monument å Doktor A. F. Regnells graf i Brasilien. §: 10. Sekreteraren meddelade, att, sedan Akademien, i anledning af väckt förslag att å Doktor A. F. Regnells graf vid Caldas i Brasilien uppresa ett monument öfver denne mecenat, vid sin nästlidne Majsammankomst, med bifall till detta förslag, beslutat aflåta särskilda skrifvelser till de institutioner, som jemte Akademien erhållit donationer af Doktor Regnell, nemligen universitetet i Upsala, samma universitets medicinska fakultet, Karolinska mediko-kirurgiska institutet och Svenska läkaresällskapet, med inbjudning att ansluta sig till Akademien för att samverka för åstadkommande af ett dylikt monument samt med anhållan att, derest nämnda institutioner härtill lemnade bifall, en hvar af institutionerna måtte utse en ledamot i den komité, som Akademien för åndamålets förverkligande ernade tillsätta, skrifvelser från samtliga ofvanberörda institutioner ingått, hvaraf inhemtades, att alla dessa instioutioner biträdt samma förslag och utsett till ledamöter i en dylik komité: konsistoriet vid Upsala universitet Akademiens ledamot Professoren Th. M. Fries, Medicinska fakulteten vid nämnda universitet Akademiens ledamot Professoren S. E. Henschen, Karolinska institutet Akademiens ledamot Professoren Grefve K. A. H. Mörner och Svenska läkaresällskapet Docenten Doktor A. Levertin med Professoren F. Lennmalm såsom suppleant för sällskapets ledamot i komitén.
Som Akademien vid sin sista sammankomst sedan, under förutsättning af en allmän anslutning till ifrågavarande förslag, utsett sin ledamot Professoren V. B. Wittrock att å Akademiens vägnar vara ledamot af komitén, fann Akademien någon annan åtgärd i detta ärende för närvarande ej erfordras, än att, då det syntes Akademien vara af vigt, att komitén snart komme i verksamhet, Akademien ville hos Professoren Fries anhålla, att denne måtte åtaga sig att, så fort ske kunde, sammankalla komitén.
Angående uppförande å observatoriets tomt af en byggnad af trä. §: 11. Under erinran, hurusom Kongl. Vetenskapsakademien för en längre tid sedan hos Kongl. Maj:t gjort ansökning om tillstånd att å den af Akademien för observatoriets räkning disponerade tomten N:o 1 i qvarteret Bergsmannen större i Adolf Fredriks församling få utan hinder af den för Stockholms stad gällande byggnadsordning uppföra en byggnad af trä, afsedd att inrymma astronomiska instrument, meddelade Sekreteraren, att Stockholms Stads drätselnämnds första afdelning, som erhållit uppdrag af Stadsfullmäktiges beredningsutskott, hvars yttrande i ärendet infordrats, att genom underhandlingar med Akademien utröna, huruvida Akademien ville förbinda sig att till allmänt begagnande upplåta en å en bilagd kartekopia inom röda linier utmärkt del af Observatoriilunden, mot det att staden medgåfve användandet på ifrågasatt sätt af omförmälda dal af qvarteret Bergsmannen större, anhållit om upplysning i angifna hänseendet samt dervid tillika meddelat, att Generalkonsuln O. Blanck bemyndigats att å afdelningens vägnar i frågan vidare muntligen förhandla; och anmälde Sekreteraren härvid, att sedan Inspectorerne öfver observatoriet och Akademiens Astronom af Sekreteraren anmodats att i detta ärende afgifva utlåtande till Akademien, Förvaltningsutskottet, hos hvilket ärendet redan förevarit, förklarat sig skola, sedan det sålunda infordrade utlåtandet inkommit, taga ärendet under vidare ompröfning.
Så grund af hvad i ärendet förekommit, fånn Akademien någon åtgärd från Akademiens sida i detta ärende ej erfordras, förr än Förvaltningsutskottet uti samma ärende till Akademien inkommit med yttrande.
Angående Vetenskapsakademien understäldt förslag till Grundstadgar för Nobelstiftelsen. §: 12. Under erinran, hurusom, sedan exsekutorerne af framlidne Doktor Alfred Nobels testamente med skrifvelse till Akademien af den 29 sistlidne April understält Akademiens pröfning ett af särskildt utsedde komiterade upprättadt förslag till Grundstadgar för Nobelstiftelsen, samt Akademiens fjerde och femte klasser, som på kallelse af Sekreteraren sammanträdt för att afgifva yttrande öfver detta förslag men till Akademiens nästlidne Majsammankomst ej medhunnit att fullständigt behandla ifrågavarande förslag, anmält sig antagligen medhinna att till denna sammankomst inkomma med det infordrade yftrandet, Akademien vid sin nyssnämnda Majsammankomst beslutat, att detta ärende skulle förekomma vid innevarande sammankomst, meddelade Sekreteraren, att nämnda klasser slutbehandlat detta ärende; och anmäldes nu för Akademien samtliga ärendet rörande handlingar.
Akademien beslöt derefter att företaga till pröfning förslagets §§: i den följd, hvaruti de i förslaget förekomme; och fattade Akademien i afseende å de särskilda §.§. följande beslut:
Mot 1§: af komiterades förslag hade Akademien ingen annan anmärkning att framställa, än att de i förslaget med kursiverad stil upptagna ord ansågos böra tryckas med samma stil som förslaget i öfrigt, så vida icke motsvarande ord uti Doktor Nobels testamente vore understrukna
Första stycket af 2. §. godkändes enligt komitérades förslag.
Det andra stycket af 2 §: ansåg Akademien böra erhålla följande lydelse: "Under begreppet" litteraturen "innefattas ej blott skönlitterära arbeten utan äfven andra skrifter, hvilka sa väl genom form och framställningssätt som genom innehåll ega litterärt värde".
Mot detta beslut anmälde Herr Olivecrona sin reservation under förklarande, det han ansåge slutorden uti ifrågavarande stycke efter orden "äfven andra skrifter" böra lyda så: "hvilka genom innehåll, form och framställningssätt ega litterärt värde."
Då derefter det tredje stycket af 2 §: föredrogs, yrkade Herr Aurivillius, att detta stycke måtte erhålla följande delvis ändrade lydelse: "Testamentets bestämmelse derom, att de årliga prisutdelningarne skola afse arbeten" under det förflutna året" bör så förstås, att föremål för belöning äro under det före bedömandet sist förflutna året gjorda upptäckter eller utgifna arbeten på de kulturområden, hvilka i testamentet åsyftas, men äldre arbeten allenast, i händelse deras betydelse först under senaste tiden blifvit ådagalagd.
Akademien åter godkände den af komiterade föreslagna lydelsen af ifrågavarande tredje stycke af sistnämnda 2 §:; mot hvilket beslut Herr Aurivillius anmälde sin reservation.
3. §: ansåg, Akademien böra hafva följande förändrade lydelse: "För att arbete skall kunna prisbelönas skall det genom erfarenheten eller sakkunnig pröfning befunnits vara af den framstående betydelse, som i testamentet uppenbarligen åsyftas
Skrift skall för att blifva föremål för prisbedömande hafva utkommit af trycket."
Mot 4. §: af komiterades förslag förekom ingen anmärkning.
I fråga om 5. §: beslöt Akademien dels hemställa, att första stycket af komiterades förslag måtte utgå; samt att andra stycket måtte erhålla följande förändrade lydelse: "Anses ej något af de arbeten, som kommit under bedömande vara af beskaffenhet att kunna prisbelönas, reserveras prisbeloppet till nästföljande år. Kan det reserverade prisbeloppet ej heller då utdelas, lägges detsamma till hufvudfonden, der ej tre fjerdedelar af de i afgörandet deltagande besluta, att det skall afsättas till en särskild fond för prisgruppen. Beslut skall, när reserveradt pris finnes från föregående år, alltid först fattas beträffande årsprisets utdelning. Afkastningen af den särskilda fonden må efter prisutdelarens bepröfvande användas till att annorledes än genom prisutdelning, främja de ändamål testator ytterst afsett; dels ock att tredje punkten skulle behandlas, sedan Akademien fattat beslut rörande 15 §: af förslaget.
Första stycket af 6. §: godkändes att enligt klassernas förslag erhålla samma lydelse, som komiterade hemstält med iakttagande deraf, att efter ordet "utses" i första raden af komiterades förslag infördes orden "för viss tid".
Då andra stycket af sistnämnda §: derefter föredrogs, yrkade Herr Cleve, dels att detta stycke måtte erhålla följande lydelse Angående sättet för utlåtandes atgifvande eger hvarje prisutdelare att fatta särskildt beslut; dels att tredje stycket måtte bibehållas oförändradt enligt komiterades förslag, dels ock, under förutsättning af bifall till Herr Cleves ifrågavarande hemställan att såväl sista stycket af 6. §: som hela 7 och 8 §. §: måt. te utgå ur förslaget.
Akademien godkände deremot för sin del det af komiterade afgifna förslaget till lydelse af så väl andra som tredje och fjerde styckena af samma 6. §:
Mot detta Akademiens beslut anmälde Herr Cleve sin reservation.
7. §: samt första stycket af 8§ godkändes enligt komiterades förslag.
Det andra stycket af 8. §: fann Akademien böra hafva följande lydelse:" Äro förslag eller till prisbedömande föreslagen skrift affattade på något språk, för hvars tolkning ej kan beredas utväg, utan synnerligt besvär eller afsevärd kostnad, vare prisutdelare ej pligtig att taga förslaget eller skriften under vidare pröfning."
Första stycket af 9§: godkändes enligt komiterades förslag.
Andra stycket af samma 9§: ansåg åter Akademien böra affattas sålunda: "Vederbörande prisutdelare eger inbjuda pristagare att, der sa ske kan, sist inom sex månader från högtidsdagen, i Stockholm, eller, der fråga är om fredspriset, i Kristiania hålla ett offentligt föredrag med anledning af det prisbelönade arbetet."
Lydelsen af 10 §: godkändes enligt komiterades förslag men borde till samma §. fogas ett nytt stycke så lydande: "Innehållet af de inom nobelkomité förekommande öfverläggningar och der förda protokoll må ej för någon yppas, utom för vederbörande prisutdelare."
Efter det åtskilliga förslag till lydelse af första stycket utaf 11 §: framstälts, beslöt Akademien, på tillstyrkande af Herr Åkerman, hemställa, att detta stycko måtte undfå följande lydelse: Till verkställande af sådan för prisbedömandet erforderlig utredning, som af prisutdelarne begäres, samt främjande i öfrigt af stiftelsens ändamål ega prisutdelarne inrätta vetenskapliga institutioner och andra anstalter.
Mot andra stycket af 11§: uti komiterades förslag hade Akademien icke någon anmärkning att framställa.
12, 13, 14 och 15 §. §: uti komiterades förslag föranledde ingen erinran.
Derefter företogs behandlingen af den utaf Akademien uppskjutna frågan om lydelsen af tredje stycket af ifrågavarande Grundstadgars 5§, och godkände Akademien för sin del den af komiterade föreslagna lydelsen af samma stycke
16, 17, 18 och 19 §. §: uti komiterades förslag lemnades utan anmärk ning.
20. §: ansåg Akademien böra blifva lika lydande med hvad komiterade föreslagit; dock att de två punkter, som §: omfattade, borde upptagas såsom särskilda stycken.
Mot 21 och 22 § §: af komiterades förslag och de under 1,2 och 3 af komiterade föreslagna "Öfvergående stadganden" förekom ingen anmärkning.
Vid föredragning derefter af de under 4 i komiterades förslag till sistnämnda stadganden upptagna bestämmelser begärde Herr Pettersson ordet och yrkade, på de af honom uti hans till fjerde och femte klassernas protokoll för den 13 nästlidne Maj afgifna reservation anförda skäl, att Akademien måtte lemna utan afseende komiterades uti sista stycket af ifrågavarande stadgande framstälda förslag derom, att de prisutdelare, hvilka icke ville inrätta Nobelinstitut, skulle tillåtas att afsätta 30,000 kronor till en särskild fond, hvars ändamål icke närmare angåfves.
Akademien åter godkände för sin del den af komiterade föreslagna lydelsen af de under 4. upptagna öfvergående stadgandena.
Mot detta Akademiens beslut anmälde Herr Pettersson sin reservation, dervid åberopande nyssnämnda af honom afgifna, härhos i bestyrkt afskrift bifogade reservation.
Sedan ifrågavarande Akademiens uräkning understälda förslag till Grundstadgar för Nobelstiftelsen sålunda genong. gåtts, uppdrog Akademien åt Akademiens Præses och Sekreterare samt Grefve Mörner att justera Akademiens protokoll rörande behandlingen af detta ärende hos Akademien; skolande derefter dels en sammanställning, upptagande, å ena sidan, det af de särskildt utsedde komiterade afgifna förslaget till ifrågavarande Grundstadgar och, å den andra sidan, det af Akademien enligt dess nu fattade beslut för dess del antagna förslag, till berörda Grundstadgar utarbetas samt, sedan den af Herr Præses, Sekreteraren och Grefve Mörner godkänts, till trycket befordras och derefter i tryckt exemplar biläggas detta protokoll, dels ock en skrifvelse, undertecknad af Akademiens Præses och Sekreterare å Akademiens vägnar, till exsekutorerne af Doktor Nobels testamente aflåtas med anmälan om Akademiens i ärendet fattade beslut, vid hvilken skrifvelse borde fogas utdrag af Akademiens i detta ärende förda protokoll.
Angående fastställelse af stadgar för användningen af Doktor Conrad Hahns donationsfond §. 13. Föredrogos särskilda protokoll, hållna den 6 nästlidne Maj och den 3 innevarande månad hos den af Kongl. Akademien utsedda komité för afgifvande af förslag till användande af den utaf framlidne Doktor Conrad Hahn till Akademien genom testamente öfverlemnade donation; och fann Akademien godt i enlighet med hvad nämnda komité föreslagit, till framtida efterrättelse fastställa följande stadga för ifrågarande donation, nemligen:
§: 1. Den å fonden upplöpande årliga räntan användes för understödjande af vetenskapliga forskningsarbeten eller vetenskapliga resor, omvexlande hvart annat år för de biologiska vetenskaperna (botanik, zoologi, palæontologi, anatomi, fysiologi) och hvart annat år för de fysiko-matematiska vetenskaperna (matematik, astronomi, mekanik, fysik, kemi, mineralogi, geognosi), dock så att räntan hvart femte år afsättes till donationskapitalets förökande.
§: 2. På lämpliga tider året näst före det, då understöd skola utdelas, införes i Post- och Inrikes-Tidningar kungörelser derom, att de vetenskapsidkare, som önska att härvid komma i åtanko, ega att innan utgången af samma års Oktober månad dertill anmäla sig genom till Akademien stälda och till Akademiens Sekreterare ingifna ansökningar med uppgift på det ändamål, för hvilket understöd sökes, äfvensom på det penningsbelopp, som för ändamålet önskas, samt med bifogande af de handlingar, genom hvilka sökande önskar ådagalägga sin kompetens
§: 3. Då medlen komma att användas till reseunderstöd, skall den, som undfår dylikt understöd, vara skyldig att inom tre månader efter återkomsten afgifva berättelse om den resa, han företagit.
§: 4. Vid sin derpå följande Novembersammankomst utser Akademien en komité, bestående af två ledamöter utaf hvardera af Akademiens sjette och sjunde klasser, då fråga är om de biologiska vetenskaperna, samt af en ledamot af hvar och en af de fem första klasserna i fråga om de fysiko-matematiska vetenskaperna, hvilken komité har att granska de inkomna ansökningarna samt senast till Akademiens derpå följande Januarisammankomst afgifva förslag till den disponibla årsräntans användande, hvarom Akademien vid sistnämnda sammankomst har att fatta beslut.
§: 5. Skulle något af de ifrågavarande åren då understöd åre att utdela några ansökningar icke hafva inkommit eller eljest giltig anledning förekomma att icke utdela något understöd eller ock understöd med endast någon del af årsräntan, läggas de sålunda besparade räntemedlen till donationskapitalet.
§: 6. Då i en framtid donationskapitalet, genom de i §: §. 1. och 5. stadgade förökningarne, möjligen kan hafva tillväxt till så högt belopp, att dess vidare förökning icke må anses vara ändamålsenlig, eger Akademien att fatta beslut såväl om denna föröknings upphörande som ock om användande för andra vetenskapliga ändamål än de här afsedda, af de räntebesparingar, som enligt §: 5. än vidare kunna uppkomma.
Angående aflåtende af skrifvelse till Vitterhets-Historie- och Antiqvitetsakademien angående utseende af Letterstedtsk stipendiat. §: 14. Som, enligt de för det Letterstedtska resestipendiet gällande bestämmelser, det i år tillkomme Kong. Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademien att utse Letterstedtsk stipendiat, beslöts, att en skrifvelse skulle till nämnda Akademi aflåtas med underrättelse härom.
Kalendarium öfverlemnat till Kommerskollegiet. §: 15. På grund af föreskriften i Kongl. brefvet den 25. Februari 1825 beslöt Akademien, att ett utaf Akademiens astronom upprättadt kalendarium för år 1901 skulle med skrifvelse från Akademien till Kommerskollegiet öfverlemnas till ledning vid uppgörande af förslag till marknader för nämnda år.
Berättelse om verkstäld granskning af Akademiens och Riksmuséets räkenskaper för år 1898. §: 16. Föredrogs en af Herrar Tigerstedt, Almström och Olivecrona, hvilka af Kongl. Vetenskapsakademien utsetts till revisorer för granskning af Akademiens och Riksmuséets räkenskaper och förvaltning för år 1898, afgifven berättelse om nu verkstäld revision; och hade bemälde revisorer dervid, enär vid omförmälda granskning ingen anledning till anmärkning förekommit, samt de särskilda räkenskaperna befunnits förda med omsorg och ordning, och, så vidt möjligt varit, vore försedda med behöriga verifikationer, tillstyrkt, att ansvarsfrihet för förvaltningen under år 1898 måtte varda vederbörande redogörare af Akademien beviljad; hvarjemte revisorerne hemstält, att en förändring i sättet för förandet af Akademiens räkenskaper måtte genomföras i syfte, att blott en hufvudbok fördes, uti hvilken skulle upptagas alla tillgångar i läst och fast, som stode under Akademiens förvaltning, samt såsom fordringsegare under särskilda konti alla de fonder eller institutione, hvilkas medel Akademien hade under sin omvårdnad.
Efter det Sekreteraren meddelat, att ifrågavarande revisionsberättelse förevarit hos Förvaltningsutskottet, tog Akademien samma berättelse under öfvervägande; och fann Akademien godt, i enlighet med hvad Förvaltningsutskottet hemstält, dels bevilja Akademiens Kamrerare ansvarsfrihet för förvaltningen af Akademiens ekonomiska angelägenheter under det sistförflutna året dels ock anmoda Förvaltningsutskottet att, efter det Akademiens Kamrerare yttrat sig öfver revisorernes ifrågavarande framställning rörande förändradt sätt för förande af Akademiens räkenskaper, till Akademien inkomma med utlåtande härom.
Arkitektens reparationsförslag §: 17. Jemlikt nu föredraget protokoll hade Förvaltningsutskottet anmält, att Utskottet medgifvit ett, sedan Akademiens Arkitekt, efter i vederbörlig ordning verkstäld hussyn, uppgjort förslag till byggnads- och reparationsarbeten för innevarande år dels i Kongl. Vetenskapsakademiens fasta egendomar, dels ock uti dén under Kongl. Akademiens förvaltning stälda egendomen i qvarteret Grönlandet Södra, för hvilka reparationer kostnaden belöpte sig till 7,755 kronor 5 öre för egendomen i Kungsbacken, till 348 kronor för observatoriet och till, 490 kronor för egendomen i qvarteret Grönlandet Södra eller tillhopa till 8,593 kronor 5 öre, de i nämnda förslag upptagna arbeten finge med undantag af omläggning utaf golf med ny trossfyllning i den Meteorologiska Centralanstaltens norra arbetsrum, af Arkitekten beräknadt att kosta 75 kronor, med hvilket arbetes utförande Utskottet ansett kunna ännu någon tid anstå, utföras; kommande sålunda den beräknade kostnaden för samtliga ifrågavarande reparationsarbeten att uppgå till 8,518 kronor 5 öre.
Af denna anmälan påkallades ej någon åtgärd från Akademiens sida.
Angående inspektering af meteorologiska stationer. §: 18. På derom af Föreståndaren för den meteorologiska centralanstalten gjord, af Inspektorerne för nämnda anstalt tillstyrkt framställning uppdrog, Akademien åt Amanuensen vid anstalten Doktor H. E. Hamberg, att under innevarande sommar inspektera statens meteorologiska stationer i Storlien, derenny station komme att upprättas, samt i Östersund, Bjuråker, Gefle, Falun, Vesterås, Karlstad, Strömstad, Skara, Jönköping, Göteborg, Halmstad och, om tiden det medgåfve, jemväl Nora, Karlshamn och Ulricehamn; egande Doktor Hamberg att för de resor som komme att af detta uppdrag föranledas, af den Meteorologiska centralanstaltens anslag åtnjuta rese- och traktamentsersättning enligt fjerde klassen i gällande resereglemente.
Afhandlingar och uppsatser antagna till införande i Akademiens skrifter. §: 19. Till införande i Akademiens skrifter antogos följande afhandlingar och uppsatser, hvilka, der så enligt gällande bestämmel ser erfordrats, i vederbörlig ordning granskats och vid denna granskning godkänts, nemligen:
dels i Akademiens Handlingar en af Docenten C. W. S. Aurivillius författad afhandling med titel "Animalisches Plankton aus dem Meere zwischen Jan Mayen-Spitzbergen-König Karls Land und der Nordküste Norwegens";
dels i Bihanget till Akademiens Handlingar en af Amanuensen Doktor G. O. Malme författad afhandling med titel "Beiträge zur Stictaceen-flora Feuerlands und Patagoniens";
dels ock i Öfversigten öfver Akademiens förhandlingar: 1:o "Preliminary notes on the arrangement of the genus Gobius, with an enumeration af its european species" af Akademiens ledamot Professoren F. A. Smitt; 2:o "Ueber ein neues Vorkommen von Vibrioden in der Splanzenzelle" af Professoren G. Lagerheim; 3:o "Morphologische Beobachtungen über Nebenblatt und Verrweigungsverhältnisse einiger audinen Alchemilla-Arten" af Doktor K. Bohlin; 4:o "Ueber Polarisationserscheinungen in Flammengasen" af Licentiaten T. E. Amén; 5:o "Einfluss Elektricität auf Pflanzen I" af Doktor H. Euler; och 6:o "Travaux de l'expédition suédoise au Spitzberg en 1898 pour la mesure d'un are du meridien. N. 1. Determinations du temps et dune longitude fondamentale" af Doktor V. Carlheim-Gyllensköld.
Afhandlingar inlemnade. §: 19. Till Akademien hade inlemnats följande för införande i Akademiens skrifter afsedda afhandlingar, nemligen dels i Akademiens Handlingar en afhandling af Akademiens ledamot Herr Cleve med titel "On the Plankton of the North Sca and Skagerrack in 1897; dels ock i Bihanget till Akademiens Handlingar följande två afhandlingar nemligen 1:o "Om kalktuffen vid Benestad" af Friherre Kurch; och 2:o "Ueber triodische Fossilien aus Beeren Eiland" af Doktor J. Böhm; och anmodade Akademien följande sina ledamöter att till Akademien inkomma med yttrande öfver dessa afhandlingar, nemligen öfver den första afhandlingen Herrar Pettersson och Theel, öfver den andra afhandlingen Herrar Wittrock och Törnebohm och öfver den tredjo afhandlingen Herrar Lindström och Theel.
Utgifna skrifter. §: 20. Tillkännagafs, att bandet 24 af Bihanget till Akademiens Handlingar, häftet N:o 3 (för Mars) af Öfversigten öfver Akademiens förhandlingar och nu förteckning öfver Akademiens ledamöter efter sista sammankomsten utkommit.
Tacksägelseskrifvelse för mottagen lyckönskan §: 21. Föredrogs och lades till handlingarne en från Kejserliga Vetenskapsakademien i St. Petersburg till Kongl. Vetenskapsakademien aflåten skrifvelse med tacksägelse för det lyckönskningstelegram, som Kongl. Vetenskapsakademien aflåtit med anledning af Ryska fysiska Centralobservatoriets femtioårsjubiléum.
Skänker. §: 22. Anmäldes, att Akademiens bibliotek efter sista sammankomsten fått emottaga åtskilliga värdefulla skänker, hvaröfver en förteckning som vanligt skulle införas i "Öfversigten". Dervid omnämndes särskildt att Hans Maj:t Konungen till Akademien öfverlemnat arbetet "Expéditions scientifiques du Travailleur et du Talisman-Locard. A. Mollusques testaces" 2 delar. Paris 1898.
Jettonutdelning. §: 23. Utdelades 44 jettoner, deraf en till en hvar af Akademikern Tchernychew från St Petersburg, Astronomen Hansky från Odessa, Doktor Carlheim-Gyllensköld, Docenten Hennig, Assistenten Lindström samt Amanuenserne Dahlstedt och Malme, hvilka öfvervarit sammankomsten.
In fidem:
Otto Sjögreen.
Reservation.
Enligt sista momentet af §. 4 i de öfvergående stadgandena af det af Redaktionskomitén författade och af Kongl. Vetenskapsakademiens fjerde och femte klasser tillstyrkta förslaget till grundstadgar för Nobel-stiftelsen, får undertecknad härmed inlägga reservation.
Jag finner det nemligen vara förenligt med testators vilja och testamentets lydelse, att de utaf prisutdelarne, som vilja inrätta ett särskildt institut (s. k. Nobel-institut) i och för en grundlig pröfning af de uppfinningars och upptäckters värde, som skola prisbelönas, få för anordnande af sitt Nobel-institut använda en summa af 300,000 kronor utaf stiftelsens medel, men jag finner det alldeles oberättigadt, att de prisutdelare, hvilka icke vilja inrätta Nobel-institut, skola tillåtas att afsätta 300,000 kronor till en särskild fond, hvars ändamål icke närmare angifves.
Derföre får jag härmed fritaga mig från delaktighet uti klassernas förslag hvad denna sak beträffar och yrka, att Kongl. Vetenskaps-Akademien måtte lemna detsamma utan afseende.
Stockholm den 13 Maj 1899.
O. Pettersson
L. K. V. A.
Afskriftens riktighet bestyrkes
ex officio:
Otto Sjögreen.
Grundstadgar för Nobelstiftelsen.
De särskildt utsedda komiterades förslag.
Stiftelsens ändamål.
1 §.
Nobelstiftelsen är grundad på ingeniören doktor Alfred Bernhard Nobels den 27 november 1895 upprättade testamente, hvilket i hithörande delar lyder:
»Öfver hela min återstående realiserbara förmögenhet förfogas på följande sätt: kapitalet, af utredningsmännen realiseradt till säkra värdepapper, skall utgöra en fond, hvars ränta årligen utdelas som prisbelöning åt dem, som under det förlupna året hafva gjort menskligheten den största nytta. Räntan delas i fem lika delar, som tillfalla: en del den, som inom fysikens område har gjort den vigtigaste upptäckt eller uppfinning; en del den, som har gjort den vigtigaste kemiska upptäckt eller förbättring; en del den, som har gjort den vigtigaste upptäckt inom fysiologiens eller medicinens domän; en del den, som inom litteraturen har producerat det utmärktaste i idealisk rigtning; och en del åt den, som har verkat mest eller bäst för folkens förbrödrande och afskaffande eller minskning af stående arméer samt bildande och spridande af fredskongresser. Prisen för fysik och kemi utdelas af Svenska Vetenskapsakademien; för fysiologiska eller medicinska arbeten af Karolinska institutet i Stockholm; för litteratur af Akademien i Stockholm samt för fredsförfäktare af ett utskott af fem personer, som väljas af Norska Stortinget. Det är min uttryckliga vilja, att vid prisutdelningarne intet afseende fästes vid någon slags nationalitetstillhörighet, sålunda att den värdigaste erhåller priset, antingen han är skandinav eller ej.»
Testamentets ofvanstående föreskrifter skola för stiftelsen lända till efterrättelse med de förklaringar och närmare bestämmelser, som innehållas i dessa stadgar äfvensom i en med vissa testators arfvingar den 5 juni 1898 upprä̈ttad förlikningshandling.
2 §.
Med den i testamentet omförmälda »Akademien i Stockholm» afses Svenska Akademien.
Under begreppet »litteraturen» innefattas ej blott skönlitterära arbeten utan äfven andra skrifter, hvilka genom form och framställningssätt ega litterärt värde.
Testamentets bestämmelse derom, att de årliga prisutdelningarne skola afse arbeten »under det förlupna årets» bör så förstås, att föremål för belöning äro de nyaste resultaten af verksamhet på de kulturområden, hvilka i testamentet åsyftas, men äldre arbeten allenast i händelse deras betydelse först under senaste tiden blifvit ådagalagd.
3 §. Skrift skall för att blifva föremål för prisbedömande hafva utkommit af trycket.
4 §.
Ett prisbelopp kan lika fördelas på två arbeten, hvilka hvart för sig anses förtjenta af pris.
Hafva två eller flera tillsammans utfört ett arbete, som belönas, må priset tilldelas dem gemensamt.
Arbete, utfördt af person, som sedermera aflidit, är ej föremål för prisbelöning; dock må, i händelse dödsfallet inträffat sedan förslag om arbetets belönande blifvit i stadgad ordning väckt, pris kunna utgå.
På hvarje prisutdelare ankommer att bestämma, huruvida pris, som han utdelar, må kunna tillerkännas jemväl institution eller förening.
5 §.
Ej må arbete prisbelönas, der det ej genom erfarenheten eller sakkunnig pröfning befunnits vara af den framstående betydelse, som i testamentet uppenbarligen åsyftas.
Anses ej något af de arbeten, som kommit under bedömande, vara af den beskaffenhet nu är sagd, reserveras prisbeloppet till nästföljande år. Kan priset ej heller då utdelas, lägges prisbeloppet till hufvudfonden, der ej tre fjerdedelar af de i afgörandet deltagande besluta, att det skall afsättas till en särskild fond för prisgruppen. Afkastning af dylik fond må efter prisutdelarens bepröfvande användas till att annorledes än genom prisutdelning främja de ändamål testator ytterst afsett.
Särskild fond skall förvaltas i sammanhang med hufvudfonden.
6 §.
För hvarje svensk prisgrupp utses av prisutdelaren en af tre eller fem personer bestående »nobelkomité» för att afgifva utlåtande i fråga om prisutdelningen. Den för fredsprisets utdelade erforderliga utredning verkställes af Norska Stortingets i testamentet omförmälda utskott.
För behörighet att inväljas i nobelkomité erfordras ej att vara svensk undersåte eller att tillhöra den prisutdelande institutionen. I norska utskottet kunna andra än norrmän vara medlemmar.
Ledamot i nobelkomité må för det med uppdraget förenade arbete tilläggas skälig ersättning, som bestämmes af prisutdelaren.
Der så för särskildt fall pröfvas nödigt, eger prisutdelaren förordna sakkunnig person att såsom ledamot deltaga i nobelkomiténs öfverläggningar och beslut.
7 §.
För att ifrågakomma till erhållande af pris fordras att vara skriftligen föreslagen af dertill behörig person. Ansökning om erhållande af pris upptages icke till pröfning.
Behörighet att väcka förslag tillkommer såväl inländske som utländske målsmän för kulturområdet i enlighet med de närmare bestämmelser, som meddelas af prisutdelaren.
Hvarje års prisbedömande omfattar de förslag, som inkommit under det näst före den 1 februari förflutna året.
8 §.
Förslag bör vara motiveradt samt åtföljdt af de skrifter och andra handlingar, som åberopas.
År förslag ej affattadt på något af de skandinaviska språken eller på engelska, franska, tyska eller latin, eller är för bedömande af ett föreslaget arbete prisutdelaren hufvudsakligen hänvisad till att taga kännedom om innehållet i skrift, affattad på något språk, för hvars tolkning ej kan beredas utväg utan synnerligt besvär eller afsevärd konstnad, vare prisutdelaren ej pligtig taga förslaget under vidare pröfning.
9 §.
Å stiftelsens högtidsdag, som är årsdagen af testators död den 10 december, skola prisutdelarne offentliggöra besluten om prisutdelningarne samt till pristagare öfverlemna anvisning å prisbeloppet jemte diplom och en med testators bild och lämplig inskrift försedd medalj i guld.
10 §.
Mot prisutdelarens beslut i fråga om prisutdelning må någon talan icke föras. Hafva skiljaktiga meningar förekommit, få de ej tagas till protokollet eller eljest yppas.
11 §.
Till biträde vid den för prisbedömandet erforderliga utredning samt främjande i öfrigt af stiftelsens ändamål ega prisutdelarne inrätta vetenskapliga institutioner och andra anstalter.
Dessa stiftelsen tillhöriga institutioner och anstalter kallas nobelinstitut.
12 §.
Hvarje nobelinstitut står under ledning af den prisutdelare, som inrättat detsamma.
Till den yttre anordningen och i ekonomiskt hänseende skola instituten vara fristående. Deras tillgångar må förty ej användas till bestridande af omkostnader för prisutdelarnes eller andra institutioners egna inrättningar. Ej heller må vetenskapsman, som vid svenskt nobelinstitut innehar fast aflönad befattning, samtidigt innehafva sådan anställning vid annan institution, der ej Konungen för särskildt fall sådant medgifver.
Så vidt prisutdelarne finna sådant lämpligen kunna ske, skola nobelinstituten inrättas inom ett sammanhängade område och likformigt organiseras.
Vid nobelinstituten må äfven utländska män eller kvinnor kunna af prisutdelarne anställas.
13 §.
Af den andel i hufvudfondens afkastning, hvaröfver hvarje prisgrupp årligen eger förfoga, aftages en fjerdedel från prisutdelningen. Sedan de omedelbara utgifterna för prisutdelningen afgått, användes det aftagna beloppet för öfrigt till bestridande af prisgruppens omkostnader för dess nobelinstitut. Hvad som ej åtgår till årets utgifter besparas för institutets framtida behof.
Stiftelsens förvaltning
14 §.
Stiftelsen företrädes af en styrelse, som har sitt säte i Stockholm och består af fem svenske män, deraf en, som skall vara styrelsens ordförande, förordnas af Konungen och de öfrige utses af prisutdelarens fullmägtige. Styrelsen väljer inom sig en verkställande direktör.
För den af Konungen utsedde ledamoten förordnas en och för öfrige ledamöter väljas två suppleanter.
De af prisutdelarnes fullmägtige utsedde styrelseledamöter jemte suppleanter väljas för två år, räknadt från den 1 maj.
15 §.
Styrelsen förvaltar stiftelsens fonder och öfriga medel äfvensom annan stiftelsens egendom, såvidt den är för prisgrupperna gemensam.
Det tillkommer styrelsen att till pristagare utbetala honom i enlighet med dessa stadgar tillerkändt pris och i öfrigt efter behörig reqvisition verkställa för prisutdelning, nobelinstitut eller annat ändamål erforderliga utbetalningar. Styrelsen bör jemväl på anmodan gå dem, som ega befattning med stiftelsen, tillhanda i stiftelsen rörande angelägenheter, som icke äro af vetenskaplig natur.
Styrelsen eger förordna ombud att söka, kära och svara å stiftelsens vägnar, så ock eljest föra stiftelsens talan. Styrelsen antaget jemväl för dess förvaltning nödiga biträden samt bestämmer desses löne- och pensionsförmåner.
16 §.
Prisutdelarne utse för två kalenderår i sender femton fullmägtige, deraf Vetenskapsakademien väljer sex och enhvar af de öfrige prisutdelarne tre. Att vid förfall för fullmägtig tjenstgöra utses af Vetenskapsakademien fyra och af annan prisutdelare två suppleanter.
Fullmägtige välja inom sig ordförande. Till sådant val sammankallas de af den till lefnadsåren äldste bland Vetenskapsakademiens fullmägtige.
För besluts fattande erfordras att minst nio fullmägtige äro tillstädes. Försummar någon prisutdelare att utse fullmägtige, utgör den omständigheten ej hinder för öfrige fullmägtige att i förekommande ärenden besluta.
Är fullmägtig bosatt å annan ort än den, der sammanträde hålles, eger han af stiftelsens gemensamma medel njuta skälig godtförelse för den med inställelsen förenade kostnad.
17 §.
Styrelsens förvaltning och räkenskaper skola för hvarje kalenderår granskas af fem revisorer, deraf hvarje prisutdelare före samma års utgång utser en och Konungen förordnar en, som tillika skall vara revisorernas ordförande.
Före februari månads utgång skall berättelse öfver förvaltningen af styrelsen öfverlemnas till revisorernas ordförande, hvarefter revisorerna hafva att före den 1 april fullborda granskningen och deröfver till pristutdelarnes fullmägtige afgifva berättelse.
I revisionsberättelsen, som bör kungöras i allmänna tidningarne, skall lemnas en öfversigt öfver användningen af de särskilda fondernas afkastning.
18 §.
Revisor skall ega ständig tillgång till stiftelsens alla böcker, räkenskaper och andra handlingar; och må af honom begärd upplysning angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras. Stiftelsens alla värdehandlingar skola minst en gång årligen af revisorerna genomgås och granskas.
19 §.
Prisutdelarnes fullmägtige ega att med anledning af revisorernas berättelse besluta om ansvarsfrihet för styrelsen eller mot styrelsen eller medlem deraf vidtaga de åtgärder, hvartill fog må förefinnas. Anställes ej talan inom natt och år från det styrelsens berättelse aflemnats till revisorerna, anses ansvarsfrihet vara meddelad.
20 §.
Konungen bestämmer verkställande direktörens lön samt skäligt arfvode för öfriga ledamöter i styrelsen äfvensom för revisorerna. Föreskrifter i afseende å förvaltningen utöfver hvad grundstadgarne innehålla meddelas i särskildt reglemente, hvilket utfärdas af Konungen.
21 §.
Af hufvudfondens behållna årliga afkastning lägges en tiondedel till kapitalet. Till nämnda fond afsättes jemväl den ränta, som inflyter å prisbelopp, intill dess detta varder utdeladt såsom pris eller, på sätt i 5 § sägs, öfverföres till hufvudfonden eller särskild fond.
Ändring af grundstadgarne.
22 §.
Fråga om ändring i dessa stadgar kan väckas af hvarje prisutdelare, prisutdelarnes fullmägtige samt styrelsen. Öfver förslag, som väckts af prisutdelare eller af styrlesen, skall utlåtande afgifvas af fullmägtige.
I afgörandet om väckt förslag deltaga pristutdelarne och styrelsen, dervid Vetenskapsakademien eger två röster samt öfriga prisutdelare och styrelsen en röst hvar. Vinner förslaget ej minst fyra röster eller har, der ändringen afser ensamt en prisutdelares rätt och befogenhet, denne ej samtyckt till förslaget, är detsamma förfallet. I annan händelse skall genom styrelsen förslaget underställas Konungens pröfning.
Underlåter någon att öfver väckt förslag inom fyra månader från delfåendet afgifva yttrande, hindrar detta ej frågans afgörande.
Öfvergående stadganden.
1. Omedelbart efter det Konungen faststält stiftelsens grundstadgar, utses af prisutdelarne för tiden intill 1901 års utgång föreskrifvet antal fullmägtige, hvilka så snart ske kan sammanträda i Stockholm för val af ledamöter i stiftelsens styrelse.
Vid beräkning af tjenstgöringstiden för de första gången utsedde styrelseledamöterna iakttages dels att det år, under hvilket de blifvit valda, tillägges den stadgade tjenstetiden, som räknas från den 1 nästkommande maj, dels att efter lottning bestämmes att två ledamöter skola afgå efter ett år räknadt från berörda dag.
2. Stiftelsens styrelse öfvertaget med ingången af år 1900 stiftelsens tillgångar; dock må, i den mån testamentsexekutorerna pröfva nödigt, ännu återstående för boutredningens afslutande nödiga åtgärder fortfarande under loppet af nämnda år kunna genom dem vidtagas.
3. Första utdelningen af pris eger rum för alla prisgrupper år 1901.
4. Af stiftelsens tillgångar aftages dels för hvarje prisgrupp ett belopp af 300,000 kronor eller tillhopa 1,500,000 kronor att, jemte ränta från den 1 januari 1900, i mån af behof utanordnas till bestridande af organisationskostnader för nobelinstituten, dels det belopp styrelsen efter fullmägtiges hörande finner erforderligt för anskaffande af egen lokal för stiftelsens förvaltning jemte högtidssal.
Prisutdelarne må kunna besluta, att berörda 300,000 kronor jemte ränta eller någon del deraf afsättas till prisgruppernas särskilda fond.
Vetenskapsakademiens tillstyrkanden eller ändringar eller tillägg.
Stiftelsens ändamål.
1 §.
De med kursiverad stil i motstående förslag upptagna ord böra tryckas med samma stil som förslaget i öfrigt, så vida icke motsvarande ord i doktor Nobels testamente äro understrukna.
Lika med komiterades förslag.
2 §.
Lika med komiterades förslag.
Under begreppet »litteraturen» innefattas ej blott skönlitterära arbeten utan äfven andra skrifter, hvilka så väl genom form och framställningssätt som genom innehåll ega litterärt värde.
Lika med komiterades förslag.
3 §.
För att arbete skall kunna prisbelönas, skall det genom erfarenheten eller sakkunnig pröfning befunnits vara af den framstående betydelse, som i testamentet uppenbarligen åsyftas.
Skrift skall för att blifva föremål för prisbedömande hafva utkommit af trycket.
(§ är affattad så, att 1:a stycket af 5 § i komiterades förslag med någon jemkning i redaktionen här i 3§ in tagits såsom 1:a stycke och att såsom 2:a stycket bibehållits 3§ enligt komiterades förslag.)
4 §.
Lika med komiterades förslag.
Lika med komiterades förslag.
Lika med komiterades förslag.
Lika med komiterades förslag.
5 §.
Anses ej något af de arbeten, som kommit under bedömande, vara af beskaffenhet att kunna prisbelönas, reserveras prisbeloppet till nästföljande år. Kan det reserverade prisbeloppet ej heller då utdelas, lägges detsamma till hufvudfonden, der ej tre fjerdedelar af de i afgörandet deltagande besluta, att det skall afsättas till en särskild fond för prisgruppen. Beslut skall, när reserveradt pris finnes från föregående år, alltid först fattas beträffande årsprisets utdelning. Afkastningen af den särskilda fonden må efter prisutdelarens bepröfvande användas till att annorledes än genom prisutdelning främja de ändamål testator ytterst afsett.
Lika med komiterades förslag.
6 §.
För hvarje svensk prisgrupp utses för viss tid af prisutdelaren en af tre eller fem personer bestående nobelkomité för att afgifva utlåtande i fråga om prisutdelning. Den för fredsprisets utdelande erforderliga utredning verkställes af Norska Stortingets i testamentet omförmälda utskott.
(1:a stycket af 6 § är lika lydande med komiterades förslag, endast med den ändring att uti första raden efter ordet »utses» inskjutas orden »för viss tid».)
Lika med komiterades förslag.
Lika med komiterades förslag.
Lika med komiterades förslag.
7 §.
Lika med komiterades förslag.
Lika med komiterades förslag.
Lika med komiterades förslag.
8 §.
Lika med komiterades förslag.
Äro förslag eller till prisbedömande föreslagen skrift affattade på något språk, för hvars tolkning ej kan beredas utväg utan synnerligt besvär eller afsevärd kostnad, vare prisutdelaren ej pligtig att taga förslaget eller skriften under vidare pröfning.
9 §.
Lika med komiterades förslag.
Vederbörande prisutdelare eger inbjuda pristagare att, der så ske kan, sist inom sex månader från högtidsdagen, i Stockholm, eller, der fråga är om fredspriset, i Kristiania hålla ett offentligt föredrag med anledning af det prisbelönade arbetet.
10 §.
Lika med komiterades förslag.
Innehållet af de inom nobelkomité förekommande öfverläggningar och der förda protokoll må ej för någon yppas, utom för vederbörande prisutdelare.
11 §.
Till verkställande af sådan för prisbedömandet erforderlig utredning, som af prisutdelarne begäres, samt främjande i öfrigt af stiftelsens ändamål ega prisutdelarne inrätta vetenskapliga institutioner och andra anstalter.
Lika med komiterades förslag.
12 §.
Lika med komiterades förslag.
Lika med komiterades förslag.
Lika med komiterades förslag.
Lika med komiterades förslag.
13 §.
Lika med komiterades förslag.
Stiftelsens förvaltning
14 §.
Lika med komiterades förslag.
Lika med komiterades förslag.
Lika med komiterades förslag.
15 §.
Lika med komiterades förslag.
Lika med komiterades förslag.
Lika med komiterades förslag.
16 §.
Lika med komiterades förslag.
Lika med komiterades förslag.
Lika med komiterades förslag.
Lika med komiterades förslag.
17 §.
Lika med komiterades förslag.
Lika med komiterades förslag.
Lika med komiterades förslag.
Lika med komiterades förslag.
18 §.
Lika med komiterades förslag.
Lika med komiterades förslag.
19 §.
Lika med komiterades förslag.
20 §.
Lika med komiterades förslag; dock att de två punkter § omfattas upptagas såsom särskilda stycken.
21 §.
Lika med komiterades förslag.
Ändring af grundstadgarne.
22 §.
Lika med komiterades förslag.
Lika med komiterades förslag.
Lika med komiterades förslag.
Öfvergående stadganden.
Lika med komiterades förslag.
Lika med komiterades förslag.
Lika med komiterades förslag.
Lika med komiterades förslag.
Lika med komiterades förslag.
Lika med komiterades förslag.
Föregående möte