Protokoll

5. Och när Præsidenten sedan gifvit Academien till känna, huruledes Herr Ribbe åstundar at få blifva Ledamot i Academien; så vardt ej allenast sådant beviljat, och i följe deraf resolverat, at bemälte Herr Ribbe om nästa Lögerdag efter Pingesthelgen, tillika med Herr Tillas och Herr Brandt, skulle introduceras, utan Academien fan jämväl för godt och nyttigt at enkannerl:n förstärcka sig med sådane Ledamöter, som här i Stockholm voro bofaste män, på det Academien ej måtte igenom alt för många lemmars bortovarande å vida aflägsne orter komma i des välgrundade inrättning och påsyftade ändamål i framtiden at taga något hinder.

Särdeles at följande vid nästa sammankomst skulle introduceras, nembl:n Hr Ribbe, Hr Brandt, Hr Sahlberg, Hr Faggot och Hr Polhem.

2. Sedan Herrarne nu hade satt sig nid, frågades om icke de voro tillstädes, som Academien vid sidsta sammanträdet hade beslutit at i dag intaga till ledamöter. Men som Hr Ribbe och Herr Brandt sades öfver helgen hafva rest på landet och ännu ej vara tillbaka komne; och at Hr Tillas vore allena tillstädes, så blef bemälte Hr Tillas inkallad: och efter hållit tal till Academien, som sedan lades ad acta, svarade Secreteraren derpå, hvaruti han betygade Academiens fägnad, när hon får tillfälle at vinna någon fördelacktig tillökning af medlemmar. Hon giorde sig jämväl nu förvissad af den förmon, som hon vid detta tillfället vunnit, at bemälte Hr Tillas ock lärer med all flit och åhoga gemensamel:n arbeta derhän, at denna ännu späda inrättningen må blifva evärdelig till vårt k. Fäderneslands heder och nytta.

1. Först trädde Hr Sandberg in, tillika med Hr Ribbe, Hr Sahlberg och Hr Faggot, hvilcka nu i Academien till Ledamöter skulle introduceras, och efter hållit tahl til Academien, af hvilcka Hr Ribbes och Hr Faggots, som voro skrefne, lades ad acta at förvaras, svarade Hr Höpken derpå. I samma svar betygade han Academiens fägnad öfver den tillökning hon nu bekom af vittre, lärde och skickelige män, som igenom enhälligt vahl blifvit kallade, och at Academien dervid å sido satt all afsickt på vänskap till deras personer, på det hon på et så mycket oväldugare sätt måtte kunna nyttia deras biträde till sit föresatte ändamål. Hvarföre hon ock giör sig förvissad, at ingen af dem lärer undandraga sig med oförtruten möda och flit trogit gå henne till handa, på det at denna nya inrättning må kunna blifva nyttig både för närvarande och tillkommande tider.

Hr Sandberg utlät sig härvid, det han hölt före, at ju mera man i tungomålet kunde följa simpliciteten efter, ju bättre vore det. Hr Ribbe sade, at Academien enkannerl:n ville vetenskapernes upodlande låta sig vara om hiertat: hvartill Hr Höpken svarade, at språket icke dess mindre, i följe af Grundreglornes tydel. innehåll, borde vårdas och skiötas, och upläste den 4 § af första Capitlet, som handlar derom. Hvarvid detta ärendet för denna gången stannade.

1. Först trädde Hr Sandberg in, tillika med Hr Ribbe, Hr Sahlberg och Hr Faggot, hvilcka nu i Academien till Ledamöter skulle introduceras, och efter hållit tahl til Academien, af hvilcka Hr Ribbes och Hr Faggots, som voro skrefne, lades ad acta at förvaras, svarade Hr Höpken derpå. I samma svar betygade han Academiens fägnad öfver den tillökning hon nu bekom af vittre, lärde och skickelige män, som igenom enhälligt vahl blifvit kallade, och at Academien dervid å sido satt all afsickt på vänskap till deras personer, på det hon på et så mycket oväldugare sätt måtte kunna nyttia deras biträde till sit föresatte ändamål. Hvarföre hon ock giör sig förvissad, at ingen af dem lärer undandraga sig med oförtruten möda och flit trogit gå henne till handa, på det at denna nya inrättning må kunna blifva nyttig både för närvarande och tillkommande tider.

11. Hemstälte Hr Ribbe huru nödigt det vore, at Academien får någon fond till sina utgifter, och om för den skuld ej skulle pröfvas för godt, at hvar och en Ledamot förskiuter någon välvillig gåfva dertill, enär han varder introducerad, och at han nu för sin del ville gifva till Academien 100 dr kmt.

14. Derpå kom Hr Ribbe fram och skiänckte til Academien de 108, som han tilförene hade lofvat. Hvilcka p:r Hr Secreteraren tog til sig. Utom dess gaf han til trycket ....... 1 Duc.
äfvenså Hr Præsidenten .... 1 Duc.
Hr Höpken .............. 1 Duc.
Hr Triwaldt .............. 1 Duc.
Hr Nordenberg för sig .......... 1 Duc.
för sin bror .............. 1 Duc.
Hr Sahlberg .............. 1 Duc.
Hr Pilgren .............. 1 Duc.
_________
8 st.

19. Hr Sahlberg mente, at man ej borde förhasta sig dermed. Detta är et påfund, sade han, som af fremmande blifvit upfunnit, och viste för den skuld ej, huruvida Academien kunde giöra sig någon heder deraf, vidare än at hon ville gifva ut det till allmän efterrättelse för sina landsmän, hvilcket ingalunda kunde skie til Academiens credit, med mindre här icke förut blifva försök el:r prof anstälte; och som han nu bekommit de snäckor, som fordras dertil, ty kunde Hr Præsidenten förut låta giöra försök på 2 el:r 3 personer, då det sedan med så mycket större tryghet kunde gifvas ut. Detta funno Hr Ledamöterne vara så mycket rådeligare, som hvarcken Hr Præsid:en el:r Hr Ribbe sågo, huru de deruti införde species voro så solventia, at stenen dymedelst skulle gå til grus sönder.

2. Sammaledes uplästes utaf Hr Baron Höpken en til Academien af Hr Ribbe ingifven anmärckning öfver en mansperson, som hade haft svarta starren, och derjemte varit lam uti den högra armen och handen, men endast och allenast genom upkastningsmedel återvunnit sin hälsa, jemte mästadelen af sin syn, hvilcken skrift jämväl lades ad acta.

3. Härvid yttrade sig Hr Ribbe, det han funnit, at folcket ingen städes i hela Europa vore så mycket besvärade med ögnesiuka och blinhet som här i norden. Och ehuruväl han intet kunde säija hvaraf sådant enkannerl:n skulle komma, antingen af climatet, näringen, eller någon annan tilfällighet, så önskade han likväl för sin del, at derom vid tilfälle måtte blifva undersökt, och at tienlige hielpemedel derföre måtte bli uptäckte.

1. Hr Nordenberg berättade, det han hade råkat Hr Ribbe, och at han bedt honom giöra sin ursäkt uti Academien, det han idag ej kunde vara tilstädes, emedan han blifvit befalt at före middagen vara ute vid Carlberg. Äfvenså upviste ock Hr Höpken et bref från bemälte Hr Ribbe, deruti han sammaledes giorde sin ursäckt.

7. Än upläste Hr Höpken et af Hr Ribbe insändt prof, hvarmedelst genera substantivorum uti Svenska tungomålet bäst skulle kunna skiljas och läras. Detta var enkannerl:n grundat på det slut, hvarmed et ord ändas in sensu definito. Academien uptog denna observation med särdeles välbehag; men vid Hr Höpens hemställande om det icke kunde införas i Academiens Acter? höllo Ledamöterne före, at detta vore et mål, som efter Grundreglornes innehåll, hvilcket ock nu uplästes, intet så enkannerl:n hörde til Academiens påsyftade ögnamärcke. Dessutan var detta et ärende, som kräfjer et granlaga öfverseende, innan det kan gifvas ut. Hvarföre det resolverades och påskrefs at förvaras, til des flere dylika observationer framdeles torde inkomma.

1. Sedan protocollet af d. 18 hujus var justerat, lät Hr Ribbe Academien förstå, huruledes en ung adelsman från Upsala Län, uti April månad innevarande år, blifvit af honom igenom vomitif hulpen til sin syn igen, och lofvade derom framdeles ingifva til Academien en utförlig berättelse.

7. Häraf fick man tilfälle at något tala, hvarifrån de stenar måtte vara komne, som dels ligga löse på marcken, dels ock på höga berg, dit de hvarcken af Skaparen synes från början vara lagde, ej eller sedermera med några krafter kunnat uphäfvas. Hr Ribbe mente, at de igenom Syndafloden kunnat komma i et sådant skik, hvaruti de nu finnes; ty, sade han, utom den almenna rubning, som då skiedde öfver hela jordkulan, hafver vatnet väl kunnat bortskiölja jorden undan stenarne, och således lemna dem uti en sådan stälning, lika som de med flit blifvit ditlagde. Han styrckte ytterligare sin mening med många exempel af fiskar, kräftor och hvarjehanda insecter, som blifvit tid efter annan fundne uti bergen; enkannerl:n sade han sig med egne ögon sådant sedt utur bergen vid Ilmenau i Cassel uphämtas, hvilcket alt efter hans mening nogsamt visar, at det måtte varit en flod, som fördt sådane och flere dylika ting up i bergen.

7. Enär detta uplästes, fick Hr Ribbe tilfälle at yttra sin mening om våra orangerier, deruti han önskade at luften skulle kunna på något behändigt sätt ventileras, hvilcket ej ringa skulle bidraga til växternes framgång och förkofring.

Hr Triwaldt mente, at det vore en sanskyldig åtskilnad dem emellan, om den ena finnes sprida sina grenar bredare ut än den andra. Äfvenså hölt ock Hr Ribbe före, at större och mindre blad skulle kunna göra differentiam specificam: men Hr Præsidenten svarade, at majus el:r minus på bladen intet hade något i slikt mål at säja, och framdrog exempel af biörcklöf, som kunna vara större och mindre, men derföre ej säjas göra särskilte species.

Ytterligare gaf Hr Bielcke sin mening til känna härom, då han sade, at Ledamöterne, som merendels äro vistande här i Stockholm, ingalunda hafva tilfälle at härutinnan göra sådane försök som vederbör; ty härvid inlöpa alt för många omständigheter i anseende til tiden, orten, climatet, trädets el:r fröets art med mera, som kräfver en ständig och mycket granlaga varsamhet och flitig upmärcksamhet. Här förekomma ock mång gagneliga påfund, som hos fremmande brukas, men äro här så länge omöjelige i folckets tycke, som de intet blifvit af någon påbegynte och pröfvade. E: g: at Engelländarne med en synnerlig förmon pläga göda sina åkrar med ärters utsående, hvarpå de släppa svinen, hvilcka, under det de göda sig sielfva af ärtren, så göda de åkren med deras gödsel. Detta påminte han endast i den afsikt, at Academien ville vara omtänckt på sådane utvägar, hvarigenom hon kunde vinna slika observationer, som grunda sig på bepröfvade experimenter. Hvartil Hr Ribbe svarade, at Hr Faggot redan derom til Academien ingifvit sina tanckar, som nästa quartal komma at tryckas.

Observationer inkomne under första quartalet: Bielke om Almträds planterande.
Linnæus om Vexters cultur.
Trievald 1. om Drifmachin genom ånga för plantor.
2. om Humble skiötsel.
3. om träns cultur.
Ehrensuerd om Krut.
Nordenberg om Kackelugnar.
Polheim. Christ. om Elementernes värkan. Celsius, And. om Träds förlängande i Kiöld. Tilas om Prognosi mineralium.
Ribbe om Amausi genom vomitiv curerad.
Sahlberg om Gierdsgårdar af pihl.
[Sahlberg om] om järnplåtars och taktegels öfverstrykande.
Faggot om Experimenter vid Åckerbruket.
Bredlin om clavers förbättring.
Moræus om Aconiti gifft en casus.
Wallerius om Rep.
Rosensten om Flygsand och annat i oeconomicis.

Till Membra af Wettenskaps Academien antagne:
Hr Salvius, Lars, till Protocollist, Extraordinarius i Justitiæ revision.
Baron Reuterholm, Nils. Landshöfding i Örebro.
Grefv. Cronstedt, Carl Joh. Hoffintendent.
Hr Ehrensuerd, August. Capten mechanicus.
Hr Nordenberg, And. Joh. Capten vid Fortificationen af gardiet.
Hr Polheim, Christ. Commercie Råd.
Mag. Celsius, And. Professor Astronomie i Upsala.
Hr Tilas, Dan. vice notarius i Bergs Collegio.
Hr Sandberg, Olof. Regerings Råd.
Doct. Ribbe, Evald. Lif Medicus.
Hr Sahlberg, Julius. Ammiralitets Apothekare.
Hr Faggot, Jacob. Inspector vid Lantmäterij contoiret.
Hr Stobé ... General major vid fortificationen.
Hr Scheldon ... Skepsbygmästare vid flottan.
Doct. Roberg, Lars. Professor Medicinæ i Upsala.
Hr Klingenstierna ... Professor Matheseos i Upsala.
Hr Nordenberg ... Leutenant vid Fortificationen.
Hr Pihlgren ... Major.
Mag. Brelin, Nicolaus. Theologus.
Doct. Celsius, Olaus. Theologiæ Professor primarius i Upsala.
Mag. Wallerius, Nicol. Adjunctus philosophiæ i Upsala.
Doct. Moræus, Johannes. Physicus vid Fahlun.
Hr Elfvius, Petrus. Auscult. i Bergscollegio.
Doct. Brant, Georg. Ricksverdie.
Hr Polheim, Gabr.
Hr Rosensten, And. Major.
Hr Tourelong, Joh. Supercargue.
Hr Plomgren, Thomas. Handelsman i Stockholm.
Hr Mællercreutz, Jonas. Conducteur.
Hr Rosén, Nicol. Adjunctus Medicinæ i Upsala.

97 Utgifvet till Wacktmästaren ....... 36 dlr kpmt.
Inkommit d. 6 Jun. Ahlström 300
Inkommit d. 6 Jun. Höpken 150
Inkommit d. 6 Jun. Bielke 150
Inkommit d. 20 Jun. Ribbe 108
Inkommit d. 5 Aug. Roberg 300 men ej incasserat.
Inkommit d. 5 Aug. Sahlberg 120 till papper.
Inkommit d. 8 aug. Linnæus 18
Inkommit d. 8 aug. Ribbe 18
Inkommit d. 8 aug. Höpken 18
Inkommit d. 8 aug. Ahlström 18
Inkommit d. 8 aug. Trievaldt 18
Inkommit d. 8 aug. Nordenberg 18
Inkommit d. 8 aug. Nordenberg frater 18
Inkommit d. 8 aug. Sahlberg 18
Inkommit d. 8 aug. Faggot 18
Inkommit d. 8 aug. Pihlgren 18

7. Det frågades sedan, om icke Ledamöterne nu kunde få sina tilärnade exemplar utaf det första quartalet? Hvilcket samtycktes, och deltes ut exemplar til underskrefne Ledamöter på sätt, som följer:
För ingifne observationer Exempl.
Herr Linnæus 1.
Herr Moræus 1.
Herr Ribe 1.
Herr Sahlberg 1.
Herr Brelin 1.
Herr Salvius 1.
_________
Sum. 6.

7. Häruppå började man att votera om Hrr Berndt Cederholm och Claes Grill skulle tagas in til Ledamöter i Academien, emedan förslaget om dem hade allaredan legat öfver sin tid i Academien på bordet. Och som de per pluralitatem votorum blefvo emottagne, så fants godt, att Hr Ribe skulle tala med Hr Grill, och Hr Höpken med Hr Cederholm härom.

1. Man kom att tala om i hvad band de böcker skola inbindas, som Academien täncker under sitt namn låta utgå, eller ock såsom uti sitt Bibliotheque förvara, då det pröfvades för godt, att de skulle bindas i sådant pergamentsband, som vid Upsala Bibliotheque är brukeligit. Och hvad stämpelen på böckerne vidkommer, så lofvade Hr Præsidenten att laga en sådan för Academien, som hon därtill utväljandes varder. Hr Ribe mente, att han skulle kunna skaffa bästa pris på den samma.

11. Då detta hades för händer, berättades, att Hr Grill var upkommen i mening att nu bli introducerad. Hvarföre Hr Linnæus och Hr Ribe gingo ut att följa honom in i Academien. Hr Præsidenten yttrade å Academiens vägnar en fägnad öfver des tilkomst. Och sedan Hr Grill gifvit sin försäkrings skrift från sig til Academien, hölt han ett tal, som tillika med försäkrings skriften lades i förvar. Häruppå läste Hr Strömmer upp det första Capittlet utur Grundreglorne, och sidst svarade Herr Presidenten å Academiens vägnar på det talet, som Hr Grill hållit, hvilcket svar jämväl lades ad acta.

7. Uplästes Hr Ribes, Hr Linnæi och Hr Brandts observation öfver den berättelse, som Hr Sahlberg ingifvit angående en matk, som genom urin gången kommit ifrån ett qvinfolck, hvilcka blefvo lagde ad acta.

11. Hr Roman emottog til Svenska Classen Hr Ribes berättelse de generibus substantivorum.

8. Föredrogs en af Hr Schönheider til Academien ingifven casus chirurgicus och anatomicus; den emottogs til genomseende af Hr Ribe.

3. Hr Ribe berättade häruppå, at han genomläst den af Hr Öfversten och Sveriges rikes Minister vid Kongl. Danska Håfvet Hr Palmstierna införsända casus chirurgicus, och skal vid den samma ej vara någodt särdeles at påminna eller anmärkia, emedan samma siukdom, som i denna berättelsen omnämnes, är allmänn, och kommer fördenskul denna berättelse at läggas ad acta.

5. Sedan lefvererades färdigt klipte zedlar til Herrar Ledamöterne at anteknas 4 ledamöters namn af dem, som vid detta tilfälle kunna til Candidater föreslås, hvilka sedan de uti en låda voro samblade och om hvarannan blandade, befants vid deras upläsande röster fallit på Hr Linnæus, 12 på Hr Drake, Hr Ribe 9, Hr Sahlberg 7, Hr Triewaldt 2, Hr Ahlström 5, Hr Cronstedt 3, Hr Nordenberg 4, och 2 på Hr Elvius. Och emedan de fläste vota fallit på Hr Linnæus, Hr Drake, Hr Ribe och Hr Sahlberg, blefvo de vid detta tilfälle Candidater. Ytterst skreds til lottning hvilken utaf desse 4 Candidater skulle blifva President, som skedde på det sättet, at 4 st. zedlar voro uti en hattkull blandade, hvarutaf på en af dem var skrifvit President med fina bokstäfver, och den utaf Herrar Candidaterne, som den sidst nämnde zedeln skulle emottaga, skulle behedras med Presidents värdigheten. Emedan Hr Ribe vid detta tilfälle var frånvarande, emottogs en zedel på dess vägnar af Hr Triewaldt, vid hvilkens öpnande befants, at Hr Ribe Presidentssysslan blifvit tildelt för detta quartal. Hr Ehrenswerd hölt äfven vid detta vahl protocollet, som til alla delar vid dess jämnförande var lika med det, som nu uti Herrarnes närvaro justeras.

5. Sedan lefvererades färdigt klipte zedlar til Herrar Ledamöterne at anteknas 4 ledamöters namn af dem, som vid detta tilfälle kunna til Candidater föreslås, hvilka sedan de uti en låda voro samblade och om hvarannan blandade, befants vid deras upläsande röster fallit på Hr Linnæus, 12 på Hr Drake, Hr Ribe 9, Hr Sahlberg 7, Hr Triewaldt 2, Hr Ahlström 5, Hr Cronstedt 3, Hr Nordenberg 4, och 2 på Hr Elvius. Och emedan de fläste vota fallit på Hr Linnæus, Hr Drake, Hr Ribe och Hr Sahlberg, blefvo de vid detta tilfälle Candidater. Ytterst skreds til lottning hvilken utaf desse 4 Candidater skulle blifva President, som skedde på det sättet, at 4 st. zedlar voro uti en hattkull blandade, hvarutaf på en af dem var skrifvit President med fina bokstäfver, och den utaf Herrar Candidaterne, som den sidst nämnde zedeln skulle emottaga, skulle behedras med Presidents värdigheten. Emedan Hr Ribe vid detta tilfälle var frånvarande, emottogs en zedel på dess vägnar af Hr Triewaldt, vid hvilkens öpnande befants, at Hr Ribe Presidentssysslan blifvit tildelt för detta quartal. Hr Ehrenswerd hölt äfven vid detta vahl protocollet, som til alla delar vid dess jämnförande var lika med det, som nu uti Herrarnes närvaro justeras.

6. Sedermera hölt Hr Presidenten sitt tal angående Öfverflöd. Aflefvererandes däruppå Academiens protocoller för detta quartal jämte en förtekning uppå the märkvärdigaste ärender, som under dess tid varit förehafde och afgorde; en lista uppå inkomne ledamöters antal; de rön som äro utarbetade och de som vidare öfverseende förtiena; samt ett quartals förslag uppå Academiens cassæ tilstånd. Hvilket alt nästa sammankomst skal Hr Presidenten Ribe öfverlämnas.

7. Hr Ehrenswerd hölt ett tal til Hr Höpken tilbakas, hvilket finnes ad acta. Och kommer thet tal, som til Hr Ribe bör hållas, då at fulföljas, när bemälte Herre President sysslan tilträder.

Hr Presid. betygade emot bägge desse Herrar Academiens välvilja och erkäntsla: emot Hr Ehrenswerd, för det han under förra quartalet utom dess öfriga bearbetande varit Academien vid Secreterare sysslans förvaltande til fulkomligit nöje och behag, och emot Hr Höpken, för det han nu, så väl som tilförene, ej undandragit sig at göra Academien al mögelig handräkning.

2. Hr Presid. Ribe tackade häruppå Academien, som behagat hysa til honom det förtroende och vid sidsta sammankomsten uti dess frånvaro föreslagit honom til President; anhållandes at Academien ej ville ogunstigt uptaga, i fal han efter dess åstundan ej vore i stånd at uti alt upfylla det, som dess kall och embete under detta quartal skulle erfordra, emedan Hr Presidenten utom andre mångfaldige sysslor äfven är anförtrodt at skiöta Höga Öfverhetens dyra och oskattbara hälsa, och är således aldrig säker at kunna efter egit behag disponera någon tid: dock lofvade Hr Presidenten at så mycket hos honom står ej underlåta at uti alt, som denne dess syssla erfordrar, gå Academien til handa. Men skulle Hr Presidenten någon gång blifva så hindrad, at han ej sammankomsten kan bivista, så vil han så tidigt sådant tilkänna gifva, at en vice Præses skal kunna äränderne i des behörige ordning föredraga. Hr Ehrenswerds däremot hållne tal finnes ad acta.

8. Gafs tilkänna, at denna Academie vachtmästare anhållit at ernå et utdrag af protocollet såsom en försäkran af den ynnest, Academien honom vid dess antagande ertedt, isynnerhet som sådant honom ej ännu blifvit lämnat; och emedan vid protocollernes genomseende befants, at han vid Academiens början, eller under första quartalet år 1739, til vachtmästare uti denna Academie blifvit antagen, samt har emot Academiens och isynnerhet Hr Presidentens ständiga upvachtande att niuta Etthundrade tiugu dr koppmts årlig lön, så varder honom detta utdrag af protocollet uppå dess begäran såsom ett bevis däraf meddelt.

9. Slutel:n gaf Hr Presidenten tilkänna, at ingen sammankomst nu vidare under rötmånen lärer skie, isynnerhet som någre af Herrar Ledamöterne lära komma at resa ut på landet, anhållandes at de Herrar Ledamöter, som äro sinnade at utresa, ville sådant Hr Presid. tilkänna gifva, på thet Hr Presidenten må hafva sig bekandt vid deras sammankallande, hvilka äro i staden eller ej.

2. Hr Presid. berättade häruppå, hurusom rön ej til Handlingarnes tryckande för detta quartal äro tilräckelige, utan har Hr Brelin, som trycket nu om händer hafver, gifvit Hr Presid. tilkänna, det allenast 2:ne ark äro färdige af de rön, som varit at tilgå.

5. Upl:s et af Hr Presidenten ingifvit rön angående den nytta åderlåtning och laxerande medell förskaffa uti kåppor och mässling, hvilket blef gillat och kommer på trycket at utgå.

6. I anledning af Hr Presidentens påminnelse lofvade Hr Linnæus med första inkomma med en förtekning på de örter, som äro nyttige til mat, och på hvad sätt de skola tilredas.

8. Hr Presidenten upviste och lofvade til Academien ingifva dess observationer angående pleuresier och andre hitziga febrer, hvilka han i förl:n våhr uppå Sundhets Commissionens befallning sammanfattat och sedermera på trycket låtit utgå. Hr Bielke berättade härvid, at isynnerhet de, som varit mycket begifne på brändvins supande, hafva i Finland ej stådt at hielpa.

Hr Cederhielm anförde häremot, at brist utaf rön, vid detta tilfälle är, lärer mäst därutaf härröra, at de fläste varit nu i sommar sysselsatte med deras försökande, och således Academien materia ej altid lärer kunna fattas, anförandes åter emot Hr Presidentens påstående de skiähl, som af Hr Triewaldt tilförene äro andragna vid fol. 136.

3. Hr Presidenten föredrog Academien, om icke ganska nödigt vore, emedan inga rön nu äro at tilgå, at et circulair bref borde til alla Ledamöter afgå, med påminnelser at med nya rön och försök inkomma, hvartil constitutionerne så mycken större anledning gifva, som the förmå, at en ledamot, som ej innom 2:ne år någodt nyttigt til Academien ingifver, bör uteslutas; hvaröfver beslöts, at emedan Grundreglorne ej ännu äro af Hans Maj:tt confirmerade och således ej heller på trycket utkomne, så bör utur dem ledamöternes skyldigheter extraderas och sedan hvar och en del til deras efterlefnad lämnas.

11. Herr Presidenten föredrog Academien, om icke de trykte Handlingarnes utgifvande kunde förändras ifrån 1/4 år til 1/2, emedan förfarenheten nu gifver vid handen, at Academien väl kan få brist uppå rön, föredragandes i öfrigit Academien samma skiähl, som Hr Höpken under sitt Presidentskap Academien å daga lagt vid prot. fol. 136 [d. 30 April 1740].

At de rentskrefne protocoller för Julii, Augusti och Septemb. månader äro lika lydande med de i Academien justerade concepter betyga
Evald Ribe
p. t. Præses.
Arwid Ehrenmalm.

2. Hr Presidenten föredrog häruppå åter Academien angående Handlingarnes ändrande ifrån 1/4, til 1/2 år, hvaröfver the närvarande Herrar Ledamöterne stadnade i det slut, det hvar och en väl vil bifalla därtil, at tryckandet af Academiens Handlingar kunde förändras ifrån ett fierdedels år til ett halft, men med det förbehåld, at Academien aldrig tager detta steg, innan högsta nöden fordrar och rön alldeles komma at fattas, hvarefter Grundreglorne ock inrättas böra: således näml:n at Academien utfäster sig at låta sina trykte Handlingar hvart 1/4 år på trycket utgifvas, eller åtminstone hvart halft år.

5. Slutel:n hölt Hr Presidenten Ribbe sitt tal angående den nytta Physiquen förorsakar uti Medicine, hvilket han uppå Hr Cederholms och the öfrige Herrar Ledamöternes begäran lofvade låta trycka; aflefvererandes de under dess tid hållne protocoller, en lista uppå inkomne Ledamöters antal, de rön, som äro utarbetade, och de, som vidare öfverseende förtiäna, jämte inkomne försäkrings skrifter. Emedan Hr Cronstedt ej var i staden, kunde ej heller någodt nytt uprättat cassæ förslag ingifvas.

3 Häruppå berättade Hr Presidenten, hurusåsom det quartalet är til ända, under hvilket Academiens angelägenheter varit Hr Presid. anförtrodde at besörja, och påminte Herrar Ledamöterne at vid det nya Presidents vahl, som i dag skal skie, endast hafva sitt afseende på Academiens fördel, hvarefter upl. utur Grundreglorne det Cap., som handlar om Presidenten.

6. Hvarefter Hr Ribe Presidentstolen afträdde. Hr Höpkens til honom hållne tal finnes ad acta. Emedan Hr Cronstedt ej är närvarande, ej heller i staden, kommer det tal, som til honom bör hållas, då at fullföljas, när bemälte Herre President sysslan tilträder. Och därmed slöts denna sammankomsten.

1. Sedan protocollet var justerat, betygade Hr Presidenten skrifteligen sin tacksamhet för det förtroende, Academien honom vid sidsta Presidents vahl betygat, hvilket tal, så väl som Hr Höpkens svar, finnes ad acta.

3. Emedan Academien vid sidsta Presidents ombytet resolverat, at det tal, som vid samma tilfälle af Hr Ribe, vid det han Presidentstolen afträdde, blef hållit, skulle på trycket utgifvas, ingaf han nu det samma rentskrifvit, hvilket af Hr Sahlberg uppå dess begäran til genomläsande blef lämnat.

2. Sedermera ingaf Hr Sahlberg det tal, som Hr Ribe vid sidsta presidents ombytet hölt och til dess genomseende varit lämnat. Uppå Hr Ribes begäran blef uppå titulbladet utstrukit, at det samma är trykt uppå Academiens befallning, utan allenast på dess omkostnad.

3. Hr Ankarcrona inlefvererade en beskrifning på Femfingers fisken kallad, hvilken blef gillad och kommer på trycket at utgifvas. Prof uppå sielfva fisken upvistes och finnes uti Archivet i spiritu vini förvarad. Änn ytterligare ingaf Hr Ankarcrona trenne glas af guld- och sölfverfiskar, äfven uti spiritu vini förvarade. Hr Presidenten betygade Academiens erkäntsla emot den af Hr Ankarcrona viste nit för Academiens välgång och dess trykte Handlingars förkofran och tilväxt.

4. Hr Höpken ingaf det tal rentskrifvit och inbundit, som han hölt, då han Presidents sysslan til Hr Ribe öfverlämnade.

6. Hr Brellin ingaf til Hr Presidenten en räkning uppå den fordran, som han hos Academien skall äga, som isynnerhet angår dess löhn för de 2 quartaler, som han trycket och Archivet under händer haft. Och som utaf Academiens protocoller befinnes, at en summa af etthundrade plåtar Hr Brellin til årlig löhn blifvit lofvat, altså kommer ofvannämnde räkning af Academiens medell att utbetalas.

8. Hr Elvii rön om uhrpendlar emottogs af Hr Presidenten.

1. Sedan protocollet var justerat, gaf Hr Linnæus vid handen, hurusom han utaf andre förnummit, det rychte skal vara utspridt, at han fält någre vidrige omdömen om det tal, Hr Ribbe vid sidsta Presidents ombytet hölt angående Medecinen, isynnerhet hvad den puncten i samma tal rörer, hvaruti påstås, at ädla stenar äro onyttige i medicamenter, i anseende hvartil Hr Linnæus sig nu uti Academien i Hr Ribes närvaro velat förklara. Det en sådan om honom gord berättelse vore falsk och ogrundad bestyrktes med följande skiähl, til det första at hvar och en kan lätt finna, at ädla stenar uti medicamenter ej kunna hafva någon annan värkan, änn om man ville gifva en siuk sönderstödt fin sand, til det andra Hr Linnæus vid samma tals upläsande ej någodt däremot invändt, och ändteligen til det tredie, at han var den första, som begärte at det samma måtte genom trycket blifva det allmänna communicerat, hvilket han ej gordt, om någodt varit däremot at påminna.

7. Slutel:n blef discurrerat om flygsands hämmande, som isynnerhet uti Skåne gordt mycken skada. Hvarvid Hr Presidenten berättade, at Hr Cammarherren Palmcreutz redan under första quartalet därom vore tilskrefven, emedan honom skal vara bekant medell, på hvad sätt denna sand kan förekommas, men ännu ej med någodt svar därpå inkommit; och därmed slöts denna sammankomsten.

1. Sedan det protocoll var upläst och gillat, som hölts vid sidsta sammankomsten, berättade Hr Presidenten, det Hr Polheim förbättrat och återsändt rönet om järn och stångjärns beredande, hvilket, sedan det var upläst, resolverades, at det samma skal uti Handlingarne inflyta.

2. Hr Ribe upviste en del af en annatomicerad menniskias inelfvor, som i lifstiden dragits med svår och långsam siukdom. Efter dess död har man vid dess öpnande blifvit varse ett flytande och tärande slem ifrån strupen til magmun, lefvern ej uppå sitt rätta ställe, gallblåsan sprängd med mera, om hvilket alt Hr Ribe lofvade ett rön til Academien ingifva, jämte ritning uppå det som han nu upvist.

3. Sedan Hr Ribe upläst en af honom författad beskrifning uppå ett annatomiskt försök, som blifvit giordt d. 13 Martii sidstl:e uppå en död menniskia, och den samma gillad, skildes Herrar Ledamöterne åth, emedan de ville se uppå den nu utgående Galere Esquader.

2. Hr Linnæus inlefvererade följande observationer:
Hr Assessor Rottmans beskrifning om en svamp, hvilken blef gillad och lämnades til Hr Brellin.
Hr Assessor Pihls i Gothland ingifne beskrifning jämte ritning uppå en lefvande groda, som blifvit funnen uppå ett berg, hvilken remitterades til Hr Ribes genomseende.

Vid sedlarnes upläsande befants at 8 röster fallit på Hr AnkarCrona, på Hr von Otter 13, på Hr Tilas 9, Hr Elvius 9, Hr Meijer 3, Hr Polhem 2, Hr Strömmer 3, Hr Ahlström 2 och Hr Faggott 3 vota. Hr Triewaldt, Hr Ribe och Hr Drake hade hvardera ett votum.

Hr Ribe har til Kongl. Academien insändt sin lefvernes beskrifning förseglad, hvilken uti Archivet i förvar lades.

Höpkens af Ribé förtiänar ej namn af botemedel men dristar ej neka til försöket. Lämnat til Spöring.

Hr Spöring ingaf en af honom författad observation om en hastig och brå död timad hos en mann, samt orsaken dertil igenfunnen i den aflednas [kropp] sedan den blef öpnad. Gillad af Ribé.

Dernäst uplästes et ifrån Linnaeus inkommit rön om fallande soten i Skåne och Verns Härad. Coram protocollo gillat af Spöring och communicerat med Ribe.

Upl.
1:o. Spöringens beskrifning på en siukdom hos barnen kallad borst. Archiatern Ribe sett observationen ock gillat densamma. Communiceres med Linnaeus ock Rosén.

2:o. Utdrag uhr framledne Landshöfding Hiernes Actis Laboratorii, Stockh. Tentam. 6 om Hedegräset, til Kongl. Academien ingifwit af en god Wän. Upläst d. 16 May 1744, communiceras med H. Ribbe, H. Linnaeus och H. Salberg.

2:o. Uplästes en Catalogue öfwer Barnens årliga antal, som blifwit födda uti Upsala stad under de sistförflutna åren, af Herr Elvius. Herr Triewald hölt före, at sådane Cataloguer ei borde publiceras uti Academiens handlingar; utländningarna skulle därigenom få en altför stor uplysning om wårt Lands alt för ringa antal af Inwånare. H. Ribbe berättade at sundhets commission får årligen sådana Cataloguer öfwer födda och döda, hwarwid de dödas ålder äro anteknade. Detta upsköts til dess man skulle få widare underrättelse om dessa Cataloguer.

3:o. Uplästes en öfwersättning af H. Mounseys berättelse om den Cur han giort på Qwinnan i Åbo, som gådt med sitt foster i 13 åhr, hwarom Doctor Spörings berättelse redan inkommit i Handlingarne för Aprill, May ock Iuny Månader detta åhr öfwersättningen är giord af H. Triewald, och blef under genomläsningen jämnförd med det Engelska originalet af H. Ribbe. Det beslöts at denna berättelse skulle tryckas i nästa Quartals handlingar; Herr Ribbe wille den likwäl widare öfwerse förut, och tog den altså til sig.

Inkom den af H. Ribe öfwersedde handlingen. Se den 11 Aug. Art. 3

2:o. Uplästes en handling om twänne Chirurgiska rön och operationer wid ögonsiukdomar af H:r C. F. Ribe som remiterades til H:r . Ribes och H:r  Roseens öfwerseende.

4. Uplästes Hr Dalins berättelse om en dumbe som kan siunga jemte Hr Linnaei påskrift om Glömska af alla namn aphonia substantivorum e podagra occipitis. som sköts til Herrar Ribarnas öfverseende.

2. återgaf Hr C. Fr. Ribe berättelsen om dumben med sin tillika med Hr Archiatern Ribes påskrift at handlingen förtienar at införas i academiens handlingar, hvilket altså af academien beviljades.

4. Uplästes en berättelse om 2:ne barn af en ovanlig liten växt af Hr Sandel ifrån Hedemora. hvilken lämmades til Hrr Roséns och Ribes  öfverseende.

5. Uplästes en berättelse af Herr Rinman om et metallkorn som var funnit uti en oxeniure jemte sielfva kornet. Hr Legel åtog sig at förskaffa vidare säkerhet om sielfva factum och handlingen remiterades til Hr Ribé, Archi.

3. H. Ribes betänckande angånde B. Cederhielms project at lämpa hästcurer för den gångbara Boskapssiukan i Skåne (se d. [datum saknas]) inkom, och bestod uti berättelser ifrån orterna angånde dessa siukdomer så väl på hästar som andra Creatur, hvaraf man kunde döma huru vida sympthomata voro lika hos dem, och derföre huru vida enahanda botemedel kunde lämpas der til. detta alt lades ad acta til videre.

3. Skreds til val af Praeses hvarföre den nu varande H. Praeses berättade et han i synnerhet kallat Academien tilsammans. då H. Baeck hade 10 vota til candidet. H. Meldercreutz 9. Herrar Brandt och Mejer 8 hvardera. H.H. Plomgren och Malmerfelt 3. H.H. Höpken, Triewald, Ekström och Ribe 2, Klingenstierna, Salander och Schultze 1. som gör 52 vota varandes 14 sedlar för de tilstädes varande Ledamöter. Utaf de 4 Candidaterna som hade mästa rösterna föll låtten på H. Baeck.

Art. 2. Omsorgen at stadga et vist stafnings sätt, som i Academiens skrifter sedan kommer at i acktagas updrogs följande af des Herrar Ledamöter, H. E. R. Höpken, H. Reuterholm, Sandberg, Ribe, Faggot, Dr Celsius, Roman, H. E. gr. Ekeblad, H. Benzelstierna, Dr Browalius, H. Rudenscöld, H. E. gr. Tessin, H. Dalin, H. E:e Ehrenpreus, D. Benzelius och H. Celsius.

2. Som Svenska språkets upodlande är et af Acadeniens göremål så blof öfverenskommit at göra en början med utarbetande af et vist stafnings sätt, hvilket Academien altid ville bruka i sina skrifter, och det således der igenom på et vist sätt stadga och autoricera då andra som ej vore ensinte hade nogot at trygga sig vid fast ingen vore förbunden det at följa. Til den ändan anmodades följande af Academiens Ledamöter at träda tilsammans, näml. H:s Ell:ce Baron Höpken, H. Reutorholm, Faggot, Sandberg, Ribe, Pihlgren, Doct. Celsius, Roman, Benzelstierna, Rudenscöld, Dalin, H:s E:ll Gref Tessin, Doct. Brovallius, H:s El. Riksrådet Ehrenpreus, Stiernman, Carleson, Doct. Benzelius, Olof Celsius ok Lauraeus, Baron Lehusen kommer at biträda Secreteraren uti dessa göremål.

2. Uplästes H. Roséns bref til H. Baeck, hvaruti han anförer åtskilliga observationer som han giort och inhämtat angånde binike masken i anledning af H. Spörings handling som varit under hans öfverseende. Detta remiterades til Herrar Arch. Ribe och Strandberg.

3. Uplästes en handling af H. Acrel innehållandes en anmärkning öfver et harmynt piltebarn som så födt var och blef botat vid 3/4 års ålder. Detta remiterades til Hr Baeck och hofchirurgen Ribe.

2. Sedan förmiddagen samma dag hos H:s Exl. R.. Höpken af Academiens Herrar Ledamöter H:s E:lle R.R. Ehrenpreus, H. Ribe, H. Faggot, H. Rudenscöld, H. Roman, Doct. Benzelius jemte Secret. Elvius varit tilsammans med H. Professor Laurel at höra des tankar om svenska språkets reglerande, giorde H:s Exel. R.R. Ehrenpreus som i Academien ver närvarande sin berättelse om bem:te H. Laurels project, och som man fant at han det samma mycket granskat, sedan det upvistes förra gången i Academien och Doct. Browallius och H. Rudenscöld då gofvo sina betänkande så anmodades bem:te Herrar at lämna til Academien deras tankar deröfver skrifteligen.

1. Uplästes en til Kongl. Academien inkommen berättelse om en Dräng uti Vermeland ock Frÿcksdals Sokn, hvars Excrementa utgå genom sidan ock veka lifvet, ock är dock starck, frisk ock frodig. Denna berättelse remitterades till Herrar Rosén, Bäck, Ribe ock Acrell.

1. Uplästes en skrift ifrån Apothecaren von Aken hvaruti han gifver vid handen huru häst och boskaps siukor, som gådt i svang förledit år i Nerike och Wermeland blifvit af honom botade, samt huru rofdiur efter des föreskrifning blifvit fångade och utödde. Detta remiterades til Herrar Archiat. Ribe och Assessor Baeck at efterse om uti denna skrift finnes nogot nytt medel som ej blifvit infört i denne von Akens hus och Landt apotheque hvaraf tvänne exemplar medfölgde et af hvardera editionen.

2. H. Evald Ribe medicinae studiosus och Archiatern Ribes son blef antagen til ämnesvän.

6. Uplästes H. Acrels rön och anmärkningar vid svulnaden, Spina bifida kallad hvilken remiterades til H.H. Ribe, Rosén och Baeck.

9. Uplästes H. Acrells rön, om Svarta Starren, förorsakad af frossa, och botad med Hankar. rem. til Herrar Rosén, Bäck och Ribe.

4. Uplästes H. Acrells beskrifning på en Bondedräng, som varit född allenast med et lår, samt jämväl i andra mål är underligen växt, och dock är frisk och rörlig. Herr Ribe tog denna berättelse med sig till sig, kommandes den sedan at genomses af H. Rosén och Bäck.

15. Uplästes en historia, om Mademois. Stephens medicaments värkan på en, som varit plågad af sten-passion, upsat såsom en journal om Patientens tilstånd hela sin siukdom igenom, af Academiens ämnesvän, Herr Boltenhagen. Academien anmodade honom at fortfara med observerandet här af, til des Patienten kan blifva aldeles frisk. I medlertid remitterades denna dagbok til Herrar Ribe, Bäck och Rosén.

5. Uplästes Herr Roséns berättelse om et af honom upfunnit och bepröfvadt nytt sätt at praeservera barn ifrån svåra och dödande koppor. Detta vigtiga rön har H. Rosén på Hans Excellence, Frih. von Höpkens tilstyrkande ingifvit. Det remitterades för sed skull, til Herrar Ribe, Bäck och Strandberg.

2. H. Arch. Ribes rön på en öpnad död menniskio kropp, som haft vattu-sot i buken. Lemnades ock til H. Bäck.

7. Notificerades H. Archiatern Ribes dödsfall.

1. Beslöts at i fall H. Bäck ei kunde påtaga sig at Parentera öfver framledne Archiater Ribe, skulle H. v. Dalin der om anmodas.

3. Utsattes dagarna til de Parentationer H. Mörk kommer at hålla öfver Academiens afledne Ledamöter, Ribe och Brelin, til den 13 och 14 i denna månad.

4. Herrarna tilsades, at nästkommande Onsdag blir Parentation öfver salig Arch. Ribe, och torsdag öfver Doctor Brelin.