Protokoll

6. Och som Herrarne sig föresatt, at inga ställen i denna Academie efter tienst och embetes värdighet skulle lemnas, så kommo de sin emellan öfverens at derom för denna gången lotta; hvaremot hädanefter hvar och en ny ledamot kommer at sittia som han blifvit antagen. Igenom denna lottning kommo desse ofvannemde Herrar Ledamöter i sådan ordning: Herr Ahlström, Höpken, Bielcke, Linnæus, Triwald, Cederhielm.

Häruppå svarade Hr B. Cederhielm å Academiens vägnar med et tahl, som lades ad acta: och Herr Stobée  öfvergaf til Academien sin försäkrings skrift.

3. Hraf fick man tilfälle at. raisonnera åtskilligt om hvarjehanda utsädes art och godhet. Exempli gratia: uti brefvet vil Hr Rosensten säija, at den stora och med konst updrefne säden, som är vuxen i en altför fetgiödd jord, intet skal dåga uti stora ordinairt giödde åkrar til utsäde: ty den drager, som han menar, första året ut all näringssaften utur jorden, så at den intet förmår de följande åren gifva någon särdeles frukt från sig. Häremot mente Hr Cederhielm, at den säd til exempel, som i år sås, skal nästa år drifvas til högre växt och så consequenter til en naturligare fulkomlighet, ju oftare hon förplantas.

4. Vidare säger Rosensten uti sit bref, det han af förfarenheten funnit, at den säd, som växt i kallare climat, lyckas om hon blifver såd i et varmare. Hvaremot Hr Cederhielm mente, at det intet altid håller prof, och framdrog til exempel deraf det podoliska hvetet, som föres hit från varmare länder, men trifves likvist med särdeles framgång här i riket, hvarest är mycket kallare climat. Dertil svarade Hr Triwaldt, at det podoliska hvetet eller kornet har ock der kunnat vara vuxit i svartmylla, och blifvit här sådt i sandjord, som drifver säden starckare.

5. Hr Cederhielm sade ytterligare, det han funnit, at stöpter säd intet altid är rådeligt at bruka, ty den slår gierna felt, hälst när väta infaller. Hvartil Hr Stobée och Hr Nordenberg svarade, at det intet gierna slår felt, allenast kornen, sedan de äro stöpte, blifva torckade, innan de sås.

6. Vi äga, sade Hr Sahlberg, många vackra böcker skrefne om åkerbruket: vore allenast at önska, det någon ville taga på sig den mödan at utur dem samla det bästa, som mäst kan efterföljas. Hr StobÉE önskade för sin del, at man kunde utleta den bästa såningstiden: emedan man finner altför ofta, at 2:ne kunna så lika god säd i lika god jord, men den ena, antingen han sådt några dagar förr eller senare än den andra, vinner dermed så mycket som hans granne förlorar. Hr Ahlström berättade, at förfarne åkermän derföre pläga smaka och luckta på jorden och veta deraf at säija när hon är såningsför. Hr Triwaldt mente för sin del, at stöpandet här i Sveriget skulle vara ej mindre nödigt än nyttigt, för climatets hårdhet skull, men at höstsäd intet behöfves så stöpas som vårsäden. Hr Sahlberg sade, at åkerbruket lider ock mycket derigenom, at sädeskornen ej komma så diupt i jorden, som vederbör. Herr Cederhielm mente, at svafvel torde äga en födande kraft med sig för säden, hälst som han funnit, at som jorden omkring Gudheim i Wästergiötland är mycket svafvelfull, så bär hon ock en rik välsignelse på hvarjehanda säd; men Hr Nordenberg svarade dertil, at Sulphur crudum intet skal vara godt, men. väl ask- eller lutsalt, som efter hans mening aldrabäst skall hielpa sädesväxten fort.

2. Herrar Fundatores skulle väl sedan efter Grundreglornes innehåld lotta om Præsidentskapet; men som Hr Ahlström berättade, at han nu snart måste resa nid til Ahlingsåhs och således intet kunde vara tilstädes under det näst instundande quartalet: Hr Bielcke var ock nyligen bortrest til Åbo, och Hr Cederhielm låtit veta, at han ej eller för sina många enskylta ärender skul kunde infinna sig; ty var Hr Triwaldt allena qvar, hvilcken uppå Ledamöternes begäran framträdde och betygade, at fastän hans syslor voro ganska många, ville han dok intet undandraga sig at tiena Academien, om han ok derigenom skulle sätta nätterna til.

Af desse skäl fant Hr Cederhielm, at den förfatning, som Academien en gång behagat stadga och fastställa i detta ärendet, var både billig och skälig, och sade ytterligare, at han endast derföre nu ville framställa denna frågan, at han, för sin del, skulle få höra Academiens utlåtande häröfver, emedan han intet varit tilstädes, då Academien förra gången resonnerat ell:r rådgiordt härom.

2. Sedan detta var förbi, for man fort med protocollets justerande: och då man kom til det stället, som handlar om den Medaille Academien täncker för den, der bäst gitter utreda någon af de frågor Academien täncker låta upsätta; frågade Hr Cederhielm, hvarföre Academiens egna Ledamöter derifrån skulle vara uteslutne? Då Hr Höpken svarade, at sådant hade sina vigtiga skäl:

14. Hr Cederhielm fik på begäran hem med sig Hr Sahlbergs ingifne rön om gärdsgårdar af pijl, och lofvade dervid göra sina påminnelser.

Herr Præsidenten lät för sin del förstå, at ingen ting kunde snarare göra en ända på denna Academiens inrätning, än om en sådan blefve tagen til Præsident, som intet vore kunnig om ärenderna. Sådana rön, sade Herr Cederhielm, böra okså vara ej allenast nya, utan ok af Academien gillade. Men det är svårt at kunna sluta et vist deruti, emedan okså det kan hända, at et enda rön torde vara så godt som de flere, fast de okså vore aldrig så många; utom des så är en viss tid i Grundreglorna utsatt, innom hvilcken ingen kan bli Præsident.

4. Herr Cederhielm sade sig varit af den tanckan, at det intet skulle litet sätta Academiens Handlingar i tycke och gång i landet, om hon ville rent ut skäncka bort de 3 första quartals Handlingar.

13. Nu lästes Hr Sahlbergs påfund up om gärdsgårdar af pihl, tillika med hr Cederhielms dervid giorde påminnelser, och Hr Sahlberg tog dem bägge hem til ytterligare genomseende.

Hr Cederhielm önskade, at Hr Tourloen ville föra hem med sig från Ostindien något sådant ler, hvaraf de der göra sina porcellainer, och mente at sådant väl torde finnas här i Sveriget, allenast det gofves tilfälle at utröna det.

Hr Cederhielm hemstälte den frågan: på hvad sätt man må bäst kunna conservera trä ifrån förrutnelse? Hvartil Hr Brelin svarade, at intet proemium kan derföre gies, så vida Hr Polhem allaredan giordt det igenom sit rön kunnigt. Hemstälte för sin del den frågan: om någon kunde hitta uppå någon röd färg här hemma i landet, som i godhet i pris skulle gå up emot brisille färgen?

Hr Cederhielm mente, at Academien til den ändan kunde utse sig några vissa correspondenter i hvar och en province; men hon fant, at sådant hvarcken vore tilräckeligt eller nog påliteligt.

5. Nu kom man af et tilfälle at tala något om husbygnad, då Hr Cederhielm för sin del mycket berömde den bygnad, som skal vara gängse uti Skaraborgs län i Wästergötland, af et särdeles slags sten, som skal finnas der nedre i orten. Och som han beskref samma stenart, så hölt Hr Præsidenten före, at der skulle tvifvelsutan finnas stenkol. Han önskade jämväl, at Academien en gång kunde komma sig så vida före, at hon kunde sända ut vissa personer omkring i hela landet at grannel:n utröna hvad deruti funnes märckeligt, enkannerl:n hvad historia naturalis vidkommer, då han förmodade, at mycket skulle bli uptäkt, som nu i mörckret är fördolt.

8. Häruppå talte Hr Cederhielm om den Oeconomie Commission, som sat här i Stockholm 1727, och at til den blifvit ifrån alla provincier i riket insändt åtskilligt om den allmenna landthushåldningen i landet, och önskade at samma skrifter kunde vara til hands här i Academien. Hvarpå Herr Salvius berättade, at de nu skola förvaras på Landtmäteri Contoiret.

9. Och som man kom at nämna derom, at man af smaken skal kunna känna när en åker är sädesför, och Hr Salvius berättade, at han sedt det samma vara ibland andra rön omtalt uti et värck om landthushåldningen, som skal vara af en Rosenhane sammanskrifvit; så önskade en och annan af Ledamöterne, at Academien ägde samma arbete. Hvarpå Hr Cederhielm lofvade skäncka det til Academien: som med en särdeles vederkänslo och taksamhet blef uptagit.

11. Hr Cederhielm tog Hr Silvii arbete om landthushåldningen med Academiens tilstånd bort med sig, och lofvade dervid göra sina påminnelser och underställa dem Academiens ytterligare ompröfvande.

17. Häruppå läste Hr Cederhielm up en sin til Academien ingifne observation om göken.

1. Sedan protocollen af den 15 och 19 i denna månad voro justerade, lät Hr Præsidenten Academien förstå, huruledes Hr Cederhielm behagat skäncka til Academien Hr Rosenhanes arbete öfver landthushåldningen, hvarjemte et från bemälte Hr Cederhielm til Academien insändt bref blef upläst. Detta Hr Rosenhanes värck togs nu emot at förvaras ibland Academiens handlingar, då man okså mente, at Hr Cederhielm framdeles torde draga omsorg derom, at samma arbete blefve inbundit.

Observationer detta quartal inkomne:
1. Triewald: om Historia naturalis af stenkol.
2. item om stenvallar som afskiära stenkols floen.
3. item beskrifning af berg nafvrar och theras handlag.
4. item Huru stenkol i obrutne felt opletas.
5. item angående bot för renarnes siuka Curhma.
6. Eurenius: at opfinna Longitudo Loci.
7. Strömner: angående träns bortfrysande.
8. Christ. Polheims Tanckar om huusbygnad.
9. Faggot bestyrker at alun preserverar trä för eld.
10. Brelin: om bygnings timmers sprickande.
11. Cronstedt: om leer till tegelbruuk.
12. Heland: at mäta hastigheten af et skeps fart i hafvet.
13. Linnæus: om renarnes fluga Oestrum Rangiferinum.
14. Doct. Wallerius: om brömskuulor på boskap.
15. item angående brudbröd.
16. Faggot: förslag till at bota siukan Curhma.
17. Sahlberg: giärdsgårdar af pijhl.
18. Silvii rön angående åkerbruket i Upland.
19. Cederhielm: om giöken.
20. And. Celsii jämnförelse af Svenska foter med utländska.
21. Bref ifrån en som kallar sig Inländsk angående orthographien.
M. Triewald.
(Sigill)

D. 22 Decemb. lefvererades till Academien Hr Baron Cederhielms præsent af Hr Rosenhanes Manuscript öfver landthushåldningen, sedan jag opläst thes bref till mig, utj hvilket han mycket ädelmodigt utlåter sig vela skiäncka Academien 20 ducater till en medaille.

Hr Cederhielm tog Häradshöfdingen Silvii rön om Uplands landtbruuk med sig på landet och lofvade återställa desamma med sina påminnelser.

5. Häruppå frågades, hvem som nästa gång kommer at taga emot Præsidents syslan? Efter Grundreglornes föreskrift kan ingen låtta til Præsident, som icke varit et år i Academien Ledamot, och som detta nu är en ny inrätning, hvars Ledamöter intet ännu varit dervid et år, så skulle detta synas stanna vid Fundatores. Nu äro minsta delen af dem tilstädes, så at Hr Cederhielm skulle synas vara sielftagen, om han allenast vil komma til staden och taga emot denna syslan för detta fierndels året.

3. Nu skulle man skrida til lottning om en ny Præsident, och som det efter Grundreglornes föreskrift ännu i detta mål stadnade emellan Fundatores, af hvilcka eij flere voro nu tilstädes änn Hr Ahlström, men Hr Ahlström giorde sin ursächt, emedan han på någon tid kommer att resa härifrån, så trädde Hr Cederhielm fram och emottog Præsidents sysslan för nästinstundande fierndels år, hvarvid han också hölt ett vackert tal til Academien, däruti han vederkände sin ovärdughet, försäkrade att med all redlig hug och nit sökia Academiens upkomst och förkofring, önskade att sämja och endrägtighet måtte vara Ledamöternes dageliga nöije, och lämnade sig å lycktone uti allas vänskap och förtroende.

4. Häruppå lästes det Capittlet upp utur Grundreglorne, som handlar om Præsidentens syssla och ämbete; hvarpå Præses Hr Cederhielm äskade, att han måtte få Academiens härtills håldne protocoller til sig, på det han därutur måtte kunna inhämta hvad härtills i Academien blifvit slutit och afgiordt.

10. Och Hr Præsid. lofvade draga försorg om Grundreglornes afskrifning. Hvarpå han tilsade Ledamöterne att i nästa Onsdag komma tilsamman. Och således slöts sammankomsten för denna gången.

1. Man kom att tala om i hvad band de böcker skola inbindas, som Academien täncker under sitt namn låta utgå, eller ock såsom uti sitt Bibliotheque förvara, då det pröfvades för godt, att de skulle bindas i sådant pergamentsband, som vid Upsala Bibliotheque är brukeligit. Och hvad stämpelen på böckerne vidkommer, så lofvade Hr Præsidenten att laga en sådan för Academien, som hon därtill utväljandes varder. Hr Ribe mente, att han skulle kunna skaffa bästa pris på den samma.

2. Och som Hr Stiernelds beskrifning och afritning på kalckugnar blifvit til Hr Cronstedt remitterad, och Hr Cronstedt den samma nu i Academien upvijste, så tog Hr Presidenten den til sig och lofvade vid första tilfälle sända den öfver til Hr Polheim att därom inhämta des utlåtande. Des förinnan bad Hr Presidenten, att Hr Tilas ville lägga någodt därtill, som han hade därvid att påminna.

5. Hr Præsidenten påminte, att alt hvad nu blifvit talt om Kongl. Maij:tts confirmation på Grundreglorne måtte hållas så tyst Academiens lemmar emellan, att ingen nämner någodt därom för någon utom Academien.

6. Och som man nu kom att tala någodt om censuren, så berättade Presidenten, att han hade sedt ett bref af Konung Carl den Xi utgifvit vid det tilfället, som attantioan skrefs, däruti högstbemälte Konung frikallar alla sådane män från att underkasta sine skrifter någodt censure, som äro kunnoge att äga någon synnerlig vijsdom och framsteg uti det ärendet, som de tagit sig före att låta utgå någodt arbete uti.

10. Herr Præsidenten utlät sig, att han för detta fierndels året ville påtaga sig att genomsee correcturerna vid trycket, emedan han sade sig finna, att Hr Salvius intet hinner med så mycket, och att han i förra quartalen märckt åtskillige tryckfel. Hr Salvius yttrade sig, att som han ingalunda ville undandraga sig ifrån denna sysslan, så bad han, att hvad Hr Presidenten nu således velat påtaga sig intet måtte tydas honom Salvius til någon efterlåtenhet i framtiden.

13. Herr Præsidenten sade sig hafva af protocollerne inhämtad, att Hr Eurenius blifvit voterad til Ledamot. Ty frågade han, hvarföre bemälte Hr Eurenius intet allaredan blifvit introducerad? Hvartill Hr Höpken svarade, att han ännu intet kommit inn med sitt svar på Academiens skrifvelse angående hvad som blifvit påmint vid hans insände påfund, om huru Longitudo loci skulle igenfinnas, och des förinnan har intet Academien velat kalla honom.

15. Nu taltes något, om icke Hr Presidenten och Hr Secreteraren kunde äga frijhet att correspondera med någre i landsorterne om sådant, som de pröfva nödigt att inhämta någon uplysning uti, då Hr Drake hölt så före, att hvar och en Ledamot kunde för sig utleta vissa correspondenter uti landsorterne.

17. Hr Presidenten tilsporde Academien om kopparstickningen eller ock tryckningen borde gå förut, då Ledamöterne höllo för bäst, att det så lämpas, att kopparstyckerne bli förut färdige, på det att trycket må så mycket bättre rättas därefter.

2. Nu berättades, att Hr Cederholm var tilstädes, som nu skulle bli introducerad. Hr Plomgren och Hr Triewaldt togo honom emot och förde honom inn i Academien. Och sedan han hade tagit in sitt ställe, förklarade Presid. Academiens fägnad däröfver. att hon nu fick taga honom emot uti sitt sällskap. Och sedan Hr Höpken läst upp det första Capittlet af Grundreglorne, hölt Hr Cederholm ett tal til Academien, hvilcket lades tillika med hans försäkrings skrift ad acta. Herr Presid. svarade därpå å Academiens vägnar, hvilcket svar också lades i förvar bland Academiens handlingar.

4. Nu hemstälte Hr Presidenten, om icke Academien skulle pröfva för godt att taga emot en Archivarius, hvars syssla skulle vara att förvara Academiens skrifter och handlingar? Och i fall Academien skulle falla på den tanckan, så lofvade jemväl Hr Presidenten att skaffa en skickelig man därtill.

5. Hr Triewaldt yttrade sig härvid, att sådant vore så mycket nödigare, som Academiens handlingar nu varda under Hr Salvii inseende alt för illa vårdade. Til bevijs däraf framdrog han en sin redan uti Septemb. månad förledit år til Academien ingifne observation, om främmande träns plantering här i riket, hvilcken han sade sig funnit på gålfvet. Hr Salvius svarade häruppå, huruledes han för sin del ingalunda vijste på hvad sätt Hr Triewaldt sådant kunde förebära, enär han väl sielf hade sig kunnigt, att han tog samme observation uppå Academiens tilstånd tilbaka igen, så snart som den var upläst. Men då Herr Triewaldt sade, att hvad Herr Salvius i dy måhl föregaf intet var sant, samt yrckade änn ytterligare därpå, att ackterne varda alldeles försummeligen acktade, som således blifva på gålfvet efterlämnade, utlät sig Hr Presidenten, att Herr Salvius härutinnan vijst en stor nacklässighet. Hvarpå Hr Salvius yttrade sig ännu en gång i den mening, att Hr Triewaldt värckeligen sielf tagit samma sin observation tilbaka.

6. Herr Presidenten tilsporde Hr Salvius, om icke han hade någon särskilt förteckning på Academiens handlingar och rön? Hvartill Herr Salvius svarade, att han intet härtills sådant behöfft, så vijda de intet varit flere, änn att han lijkafult kunnat hålla dem i förvar och ordning, hälst som det altid varit vanligit att föra det til protocolls, så väl när någon observation kommit inn, som när han blifvit utgifven.

8. Herr Salvius utlät sig häröfver, att Hr Cronstedt måtte då visserligen gifvit til Hr Nordenberg bemälte observation extra protocollum, hvarföre han för sin del intet kunde vara ansvarig. Häruppå intygade Hr Tilas, att han sedt Hr Cronstedt gifva samma observation til Auctoren igen extra protocollum. Och som Herr Presidenten utlät sig, att här i Academien förut varit på tal, om icke en Archivarius skulle tagas emot, och Hr Salvius hindrat det samma; så borde han ock nu med större achtsamhet taga vara på Academiens handlingar. Hr Salvius svarade, att han intet viste hvaruti han då varit så försummelig: han sade sig hafva fölgt den författning, som Academien behagat giöra, och om någodt skulle fela, så kunde det framdeles hielpas til rätta igen; men Hr Presid. utlät sig, att han dock intet kunde undgå att proponera en Archivarius til Academien, med förmodan att Ledamöterne ville til nästa eller andra sammankomsten utlåta sig däröfver. Dessförinnan fant Academien för godt, att Hr Salvius uprättar en särskilt lista eller förteckning på Academiens inkomne rön och handlingar, så att hvar och en, som tager uth någon observation, måge därvid straxt quittera den samma med egen hand.

9. Herr Presidenten berättade, att Herrar deputerade til Grundreglornes igenomseende varit tilhopa, men hade ännu intet hunnit til slut därmed, utan förmodade til nästa sammankomst hinna så vijda, att de kunde til Academiens fastställande föredragas.

10. Ytterligare hemstälte Herr Presid. til Academiens ompröfvande, huru nödigt och angelägit det vore, att en viss Classification til följe af Grundreglorne blefve faststäld, så att Ledamöterne delte sig til visse skiften eller flockar efter särskildte vetenskaper, däruti hvar och en kunde finna sig äga den bästa böijelsen och förfarenheten, så att han kunde igenomsee de rön och förslag, som i den vettenskapen inkomma. Ty sade han, såsom det är nästan ogörligit, att en President altid skal kunna veta, i hvilcken vettenskap hvar och en Ledamot enkannerligen kan vara hemma, så kan det hända, att han intet altid finner sig, til hvilcken han med rätta bör remittera en observation, som skal igenomses; ty hemstälte han nu, om icke Herrar Ledamöterne skulle behaga til nästa gång inkomma til Academien med deras utlåtande, hvar för sig, uti hvilcken vetenskap som de enkannerligen tänckia att arbeta, på det de sedermera måge kunna tilbörligen classificeras i vissa flockar, hvarigenom dock ingen betages tilfälle att jämväl arbeta i någodt annat, i fall han någon gång sådant behaga skulle. Hr Triewaldt hölt detta förslaget vara så mycket billigare, som han fant för sin del, att en Ledamot således kunde vara viss och säker om sitt rön, att det blifvit behörigen pröfvat och undersökt, enär det til en sådan Classe varder remitteradt, hvars Ledamöter äga bästa insicht och förfarenhet i samma vetenskap. Och som samtelige Ledamöterne samtyckte härtill, så bad Hr Presid., att Hr Tilas ville taga en lista af Hr Salvius på alla Ledamöterne och däraf inhämta, hvilcka äro frånvarande, och således correspondera med dem öfver detta ärendet.

11. Då detta hades för händer, berättades, att Hr Grill var upkommen i mening att nu bli introducerad. Hvarföre Hr Linnæus och Hr Ribe gingo ut att följa honom in i Academien. Hr Præsidenten yttrade å Academiens vägnar en fägnad öfver des tilkomst. Och sedan Hr Grill gifvit sin försäkrings skrift från sig til Academien, hölt han ett tal, som tillika med försäkrings skriften lades i förvar. Häruppå läste Hr Strömmer upp det första Capittlet utur Grundreglorne, och sidst svarade Herr Presidenten å Academiens vägnar på det talet, som Hr Grill hållit, hvilcket svar jämväl lades ad acta.

12. Nu upvijste Hr Presidenten Hr Pohlheims så kallade tanckar om Mechaniquen, som aldrafrämst komma, efter Academiens länge sedan giorde fastställning, att tryckas uti detta fierndels års Handlingar; och somdetta nu var til Svenskan genomsedt af Hr Salvius, så lofvade Hr Presidenten att taga det til trycket med det aldraförsta.

13. Hr Triewaldt upläste nu ett af honom författadt nytt rön och påfund om Rijugnar, jämte en ritning därpå, och begärade att det samma måtte bli remitterat til Hr Pohlheims igenomseende. Men som Herr Strömmer nu snart skulle komma att resa til Upsala, så bad Hr Presidenten, att han ville taga det med sig och förut däröfver inhämta Hr Klingenstiernas tanckar och utlåtande.

14. Likaledes remitterade Herr Presidenten nu til Hr Drake att genomsee Svenskan uti Hr Triewaldts rön om utländske träns plantering i Sveriget.

Herr Presidenten mente ock vara rådeligast, att bee Herr Cederholm eller Drake, som känna folck af detta slag, att skaffa någon.

Hr Præsid. tyckte skiäligt, att han intet straxt borde få sin lön, utan att det vore tienligast antaga någon ung person på recommendation. Academien hemstälte detta ärendet til de Deputerade af Academien, som öfversee Grundreglorne, att häröfver inkomma med deras betänckiande, tillika med de öfrige oeconomiske mål.

1. Sedan Hr Salvius upläst det förra protocollet, steg han upp, tackade Academien för var dag han haft den äran att betiena henne; och som Academien fådt orsak att vara missnögd med hans upförande, hvilcket han igenom Hr Capitain Triewaldt förra gången hördt, så sade han sig taga afsked ifrån det stället i Academien, som han innehaft, hvarpå han lefvererade ifrån sig en bunt försäkrings skrifter, en bunt med correspondencer och en bunt med ingifne rön, hvilcka tilförene voro framlagde på bordet. Hr Salvius gaf äfven nyckeln ifrån sig til Academiens pulpet och lofvade villja lefverera de öfrige handlingarne til Hr Brellin och giöra räkning för det han haft under händer. Hr Presidenten frågade, om han jämväl toge afskied såsom Ledamot, hvartill han sade, att Academien intet lärer hålla honom värdig därtill, utan därföre tog sitt afträde: recommenderandes sig uti alla oväldugas goda åtancka, hvartill Hr Presidenten svarade, att Academien jämväl recommenderade sig uti hans goda minne.

2. Herr Presid. tog protocollet til sig och började föra det samma, då Secreteraren Höpken inkom, hvilcken Præsidenten anmodade att föra protocollet. Hr Secreteraren Höpken emottog det samma, men bad Hr Ehrenswerd i dag föra det, efter han var någodt sysslosatt.

9. Herr Presidenten frågade, hvad Academien beslutit om Doctor Wallerii redan förledne quartal inskickade försök; hvarpå Hr Linnæus svarade, att det första af Academien intet blifvit gilladt, och att det senare vore honom anbefalt att försöka nästkommande sommar. Hr Höpken mente, att man emedlertid borde svara honom härpå.

10. Hr Cronstedt gaf ett project til Classification. Hr Presid. berättade, att Hr Tilas jämväl hade ett dylikt project, och understälte Academiens ompröfvande, om icke bägge desse project kunde remitteras til de 8 Herrar Deputerade, och om icke Hr Tilas finge lof att sielf bivijsta rådslagen. Hvilcket bifölts.

At denna månads Protocoll äro med de i Academien justerade Concept Protocoller lijka sådant bevittnas
Carl Wilh. Cederhielm
p. t. Præsident.
(Sigilll)
Arwed Ehrenmalm
Notarius.

1. Sedan Herr Ehrenmalm blifvit inkallad, förestälte Herr Presid. honom, om han ville besörja protocollet här i Wettenskaps Academien, hvarpå, och som han därmed förklarade sig nögd, blef han i förstone en månad på prof antagen att föra protocollet härstädes.

2. Herr Linnæus gaf Academien tilkänna, hurusom Herr Degeer med mycken berömmelig flit giordt åtskillige anmärckningar öfver insecterne, hvaruti han isynnerhet vid handen gifver och theruti nämner en slächt af insecter, som skal vid stierten hafva lijka som en spänstig fiäder, hvaruppå det hoppar, hvilcket nya rön skall vara så mycket sällsyntare, som ingen af dem, hvilcka om insecter skrifvit, eij en gång den lärda Reaumur, jemte flere någon dylik nämnt, förmodandes han att bemälte Hr Degeer af kärlek för thet allmänna samma dess prijsvärda berättelse jemte flere lärer låta i dagsliuset komma och genom trycket i Academiens Handlingar utgå; hvartill Hr Degeer äfven uppå Hr Presidentens anmodan försäkrade sig både vara förbunden och villig, och lofvade samma sitt rön med det första til Academien ingifva, så att det i detta fierndels års Handlingar kunde inflyta.

3. Häruppå gaf Hr Brellin tilkänna, det Hr Salvius ingifvit 2:ne st. räkningar, den ena på de tryckte exemplaren af Wettenskaps Academiens Handlingar, hvilcka han haft under händer, och återlefvererat af de samma 61 exemplar, den andra för 35 dr koppmt, med hvilcka han äfven låtit följa det, som hos honom innestådt, och bestiger sig til 25 dr 10s. kmt. Räkningarne så väl som medlen emottogos af Hr Presidenten. Och blef Ehrenmalm vid detta tilfälle antydd att noga genomgå protocollerne och därvid i acht taga de rön, som äro inkomne, med mera.

6. Uplästes tvänne bref ifrån Hr Polhem, ett til Hr Cronstedt och Hr Ehrenswerd, jämte ett til Hr Presid., hvilcka sedan de voro upläste, lofvade Herr Presidenten uppå Herr Cederholms erhindran, sedan conceptet förut i Academien är justerat, att besvara Hr Polheim och tacka honom för den omsorg, han betygar för Academiens välgång.

10. Herr Presid. tog sig anledning af thet upläste rönet att berätta, thet uti södra delen af Ryssland och Ukraine förbättras svaga ängiar på thet sättet, att man låter en del af dem hvarje år stå oslagne ett år, och andra våren därpå afbrännes then upvuxne förnan, medan tiälen ännu är i jorden, hvarefter sedan frodigt gräs växa skall.

11. Häruppå gafs vid handen, att Hr Salvius vore närvarande, hvilcken, sedan honom var inträde lämnat, frågade Hr Presid. honom om han hade 1:o Baron Bielckes rön om almträds planterande, 2:o den utaf Wettenskaps Academien i Upsala utgångne tractaten om Svenska ortographien, 3:o om någre Academiens Handlingar ännu vore hos honom, samt 4:o om Hr Polheim uti bref til honom med någre nye rön inkommit.

15. Ytterligare förestältes, om eij prænumerations tiden på Academiens Handlingar, som uti innevarande år komma att utgå, kunde förlängas i anseende därtill, att tilräckelige prænumeranter ännu sig eij anmält, hvartill Hr Presidenten eij kunde lämna sitt bifall, emedan det eij vore för Academien fördehlachtigt att låta andra märckia, det hon om prænumeranter är angelägen, utan vill Hr Presidenten häldre eij allenast använda de ducater, hvilcka han låfvat till en Medaille, utan ock af egne medel til Academien ingifva hvad som betarfvas til fylnad af den til prænumerationerne hörande summan, som Academien sig eljest af prænumeranter förväntar, med hvilcket samtelige Academiens Ledamöter förklarade sig nögde.

17. Hr Presidenten skiänckte vid detta tilfälle til Academien en bok af Iv tomer och tvenne band under titul af Secrets concernant les Arts et les Métiers.

18. Hr Degeer lofvade med egen bekostnad låta utsticka kopparplåten, hvilcken Hr Presidentens gåfva, så väl som Hr Degeers giorde löfte Academien med tacksamhet emottog.

19. Slutel:n gaf Hr Presidenten tilkänna, det ingen sammankomst skier förr änn nästkommande Onsdag, som är d. 6 Febr. (emedan Kyndersmäss dagen innefaller på Lögerdagen), då Academiens Ledamöter efter utfärdat anslag lofvade sig infinna.

7. Vid detta tilfälle berättades, att Hr Capellmästaren Roman nu vore tilstädes, och som han i dag til Ledamot skulle antagas och introduceras, emottogs och infördes han af Hr Cronstedt och Hr Fagott, och sedan bemälte Herr Capellmästare dess försäkrings skrift afgifvit samt yttrat dess tacksamma sinnelag öfver den hedern honom härmedelst blifvit vederfaren, intog han dess säte. Samma Hr Romans tal och Hr Presidentens däremot hållne svar finnes ad acta.

9. Enär Herr Presidenten upläste conceptet til det vid förra session anbefalte svar uppå Hr Polheims bref, berättade Herr Ehrenswerd, det han tillika med Hr Cronstedt samma svar til Hr Polheim affört, hvilcket han med mycken tacksamhet emottagit, samt försäkrat att städse, så mycket hos honom står, bidraga til Academiens fördel samt aldrig undandraga sig att som Ledamot låta Academiens välgång vara sig om hiertat. Och vill til prof däruppå ingifva til Academien åtskillige nyl:n af honom upfundne machiner, hvilcka under Academiens namn kunna försäljas, och Hr Polheim sielf behålla af värdet tvänne trediedelar och Academien en.

11. Ytterst framgafs den af Hr Tilas författade classification uppå de vettenskaper, som här uti Academien mäst komma att förehafvas, så att hvar och en Ledamot tecknar sitt namn under den vettenskaps class, hvaruti han äger största kundskap; och beslöts äfven, att bref skulle afgå til de frånvarande Ledamöterne och inhämtas under hvad Class de sielfva vilja att deras namn skola upföras, hvarefter deras namn härstädes kunna undertecknas. Hr Höpken förestälte äfven om icke en hufvudman för hvar class kunde antagas, hvartill äfven de öfrige Academiens ledamöter biföllo. Hr Presidenten lofvade härom sondera Hr Professoren Klingenstierna.

12. Slutel:n tilsade Hr Presidenten, att Academien eij förr änn nästkommande Lögerdag kommer tilsammans.

1. Sedan det vid förra sammankomsten håldne protocoll blifvit justerat och ändrat hvad därvid var att påminna, gaf Hr Presidenten tilkänna, att the rön och försök, som vid sidsta sammankomsten blifvit remitterade til den Classen, som har att öfversee hvad som vid Svenska språket kan vara att erhindra, voro nu redan färdige, och emottog Hr Presid. dem att til trycket befordra.

4. Hr Höpken upläste ett af Hr Sahlberg tilförene inkommit rön om sättet att innom 2 à 3 års förlopp kunna få en gärdesgård så starck, att den sedermera uti ganska lång tid utan understödiande kan bestå. Och som nuvarande Hr Presid. efter undfången del däraf med des anmärckningar inkommit, samt Hr Sahlberg sig däröfver förklarat, och så väl den förras som den sednares skiljachtige tanckar redan äro förenade på et särskilt papper, lämnades samma rön att öfverses utaf Classen om åkerbruk och plantager, och som Bothaniquen äfven kommer däruti att röras, lofvade Herr Linnæus samma rön äfven skiärskåda.

6. Häruppå berättade Hr Presid, det han varit hos Hr Assessoren Löfgren, som betygat ett särdeles nöije öfver denna hälsosamma och nyttiga inrättning, med försäkran att på alt uptänckeligit sätt söka Academiens välstånd att befordra, hvarföre Hr Nordenberg och Hr Triewaldt honom til Ledamot föreslogo. Vid samma tilfälle föreslog Hr Triewaldt äfven til Ledamot Biskopen Hr Eric Benzelius, Hr Cronstedt Hr Cammarherren Ehrencreutz och Herr Tilas Hr Archiatern Stobéus och Stipendiaten Sam. Sohlberg, Hr Nordenberg Stads Ingenieuren Tilæus; Hr Linnæus föreslog Medicinæ Doctoren och Lectoren vid Wexiö gymnasium Hr Rotman. Och som ganska få af Academiens Ledamöter underskrifvit Classen om Svenska språket, föreslog Hr Höpken Cabinett CammarHerren Gref Strömborg. Ofvanstående Herrars namn blefvo antecknade på ett papper, som 14 dagar skal liggia på bordet, hvarefter om deras antagande kommer att voteras.

11. Vid det Hr Presidenten anmodade Academiens Ledamöter att vara omtänckte om ett förtal til det andra quartals Handlingar, som uti innevarande år komma att utgå, gaf Hr Höpken tilkänna, att han redan är uti begrep att författa ett uti Medecine. Eljest gaf Hr Presid. vid handen, det han äfven anmodat Hr Plomgren at villa til samma ändamåhl utarbeta någodt, hvarföre Hr Grill blef anmodad att honom theruti biträda.

13. Utaf de i Wettenskaps Academien af Hr Presid. upvijste 2:ne project til stämplar, bägge med divise af Svenska Wettenskaps Academien uti 3 rader; den ena utaf dem, som var med mindre styl, blef gillad, dock så att Cronorne uteslutes.

1. Til följe af den Academiens Herrar Ledamöter emellan tilförene skiedde öfverenskommelse, att utom Academien någre skulle sammanträda och sig företaga så väl Academiens Grundreglor, som ock dess Oeconomiske författningar, och hvad som tilförene vore faststält antingen gilla eller ock efter närvarande omständigheter uphäfva och förändra, samt sedermera deras giöromål Academiens ompröfvande underställa, gaf Hr Presidenten tilkänna, det sådant redan skal vara värckstält, i anseende hvartill Grundreglorne först uplästes, då det, som Herrar Deputerade vid de samma tilgiordt, til alla delar blef gilladt.

6. Sedan en liten stund blifvit talt om Ledamöter endast för Svenska språkets uparbetande kunde antagas, utan att de äga särdeles kundskap i någon vettenskap, blef denna fråga af Hr Presid. Academien förestäld, då Herrar Ledamöterne enhälligt stadnade i följande

9. Eljest anmodade Hr Presidenten Hr Linnæus med första inkomma med en berättelse de genere plantarum vid Caput bonæ spei, hvilcket Hr Presid. förmenar bör meddelas med Wettenskaps Academien i Frankrijket, på thet en nära förbindelse desse Academier emellan kunde åstadkommas.

2. Hvarefter Hr Presidenten gaf tilkänna, det de rön, som tilförene til den Classen, som har att öfverse Svenska språket, blifvit remitterade, redan voro öfversedde; och pröfvade Academien nödigt att änn en gång de samma genomläsa och anmärckia hvad änn ytterligare vid dem kan vara att påminna.

6. Hr Presidenten sade å Hr Brelins vägnar, att Hr Brelin väl hade uti Academiens närvaro samma thess röns richtighet vijsat, så framt han icke uti dess upsåt af kölden blifvit hindrad. Tilläggandes Hr Brellin, att honom skall thet vara lijka mycket, om thetta rön blifver tryckt eller eij. Dock vill han änn framdeles, och så snart väderleken blifver någodt fogligare, sielf vijsa prof af limmets richtighet, men aldrig har han hvarcken sedt eller hördt denna sorte lim uti böcker omrördt eller af androm omtalt; och beslöts, att som Hr Brelin uti Hr Fagotts närvaro uppå dess här i Academien giorde intygan värckstält dess rön och åtskilligit sammanlimmat, så dristar Academien sig att låta det samma tryckias samt vid slutet tilläggia, att detta rön uti Academiens närvaro vore pröfvat och richtigt befunnit. Hvilcket ock Hr Brelin åtog sig att giöra.

7. Nu berättades, att Hr Assessoren Benzellstierna var upkommen, som i dag kommer til Ledamot att antagas, och sedan han utaf Hr Cederholm och Hr Tilas blifvit införd, aflefvererade han dess försäkrings skrift samt tackade Academien för den ynnest honom härmedelst blifvit vederfaren. Hr Presid. hölt däremot ett tal tilbakas, hvilcket så väl som Hr Assessorens finnes ad acta.

10. Hr Presid. uptedde någre reglor uti Svenska språket, hvilcka han af Rijks Rådet Ehrenpreus undfådt. De emottogs af Hr Höpken, som lofvade tillika med Svenska Classen dem genomse.

11. Herr Presid. upvijste en af Hr Sahlberg ingifven beskrifning uppå ett slags salt, som finnes 1/2 mihl när Uhmeå. Saltet är tilförene i Academien framtedt, och beskrifningen lämnades til Classen om Mineralogien.

12. Slutel:n berättade Herr Presidenten, det han för någre dess angelägenheter skull nödgas blifva ute på landet til nästkommande Lögerdag, men önskar dock högeligen, att Academien ville nästkommande Onsdag, ehuru han vore frånvarande, sig infinna och de oafgiorde ärender företaga.

Det senare vore så mycket fördehlachtigare, som det allmänna äfven därigenom kunde betienas. Hr Presidenten gaf vid handen, att han talt med en vid namn Holmwall, som sagt sig äga god kundskap uti schrifftgiuterie, men tviflar därjämte om man med honom kan komma öfverens, emedan han först vill hafva förlag af Academien, och sedan utläta sig om priset, hvilcken hans begäran Academien så mycket mindre är i stånd att villfara, som denne inrättning är så ung och begynd af så ringa fond, att dess nu varande vilckor eij kunna tillåta någon sådan osäker försträckning. Hr Presid. har äfven förestält honom, om han ville på Hr Presidentens gård ute på landet begynna samma arbete, då Hr Presid. jämte någon annan ville försträckia honom alla materialier och endast betala honom arbets lön, hvarvid han eij heller kunnat finna sig. Hr Cronstedt nämnde en annan vid namn Holmerus, som äfven uti schrifftgiuterie skal vara inkommen, hvilcken han väl förmodade lärer kunna vara Academien til nöijes och utan någodt förlag begynna thetta arbete. Uppå Hr Presidentens begäran lofvade Hr Cronstedt skaffa denne Holmerus med sig til tals.

Det senare vore så mycket fördehlachtigare, som det allmänna äfven därigenom kunde betienas. Hr Presidenten gaf vid handen, att han talt med en vid namn Holmwall, som sagt sig äga god kundskap uti schrifftgiuterie, men tviflar därjämte om man med honom kan komma öfverens, emedan han först vill hafva förlag af Academien, och sedan utläta sig om priset, hvilcken hans begäran Academien så mycket mindre är i stånd att villfara, som denne inrättning är så ung och begynd af så ringa fond, att dess nu varande vilckor eij kunna tillåta någon sådan osäker försträckning. Hr Presid. har äfven förestält honom, om han ville på Hr Presidentens gård ute på landet begynna samma arbete, då Hr Presid. jämte någon annan ville försträckia honom alla materialier och endast betala honom arbets lön, hvarvid han eij heller kunnat finna sig. Hr Cronstedt nämnde en annan vid namn Holmerus, som äfven uti schrifftgiuterie skal vara inkommen, hvilcken han väl förmodade lärer kunna vara Academien til nöijes och utan någodt förlag begynna thetta arbete. Uppå Hr Presidentens begäran lofvade Hr Cronstedt skaffa denne Holmerus med sig til tals.

Det senare vore så mycket fördehlachtigare, som det allmänna äfven därigenom kunde betienas. Hr Presidenten gaf vid handen, att han talt med en vid namn Holmwall, som sagt sig äga god kundskap uti schrifftgiuterie, men tviflar därjämte om man med honom kan komma öfverens, emedan han först vill hafva förlag af Academien, och sedan utläta sig om priset, hvilcken hans begäran Academien så mycket mindre är i stånd att villfara, som denne inrättning är så ung och begynd af så ringa fond, att dess nu varande vilckor eij kunna tillåta någon sådan osäker försträckning. Hr Presid. har äfven förestält honom, om han ville på Hr Presidentens gård ute på landet begynna samma arbete, då Hr Presid. jämte någon annan ville försträckia honom alla materialier och endast betala honom arbets lön, hvarvid han eij heller kunnat finna sig. Hr Cronstedt nämnde en annan vid namn Holmerus, som äfven uti schrifftgiuterie skal vara inkommen, hvilcken han väl förmodade lärer kunna vara Academien til nöijes och utan någodt förlag begynna thetta arbete. Uppå Hr Presidentens begäran lofvade Hr Cronstedt skaffa denne Holmerus med sig til tals.

1. Sedan det vid sidsta sammankomsten hållne protocoll var justerat, förestälte Hr Presidenten, huru dyrt tryckeriet är här i Sverigiet, så att Academien, hvad henne enskylt angår, måst se den vinst, hon utaf dess Handlingar borde hafva, til största delen gå bort til tryckare lön, hvarföre han ock varit omtänckt om medell att skaffa Academien ett särskilt tryck, hvilcket Hr Presidenten äfven öfverlagt med någre öfrige af Academiens Ledamöter.

3. Eljest berättade Herr Presidenten, att han varit omtänckt om ett annat sätt til att erhålla en sådan inrättning, nembl:n i fall Academien eij kunde få någon schrifftgiesser, man i sådant fall kunde accordera med en pitschers stickare att allenast gräfva uth stämplarne, och hon sielf besöria om giutningen.

5. Hr Presid. tyckte, att förtalet til detta rön kunde fattas kortare, hvilcket Hr Nordenberg äfven lofvade giöra. Det blef remitterat til Chymien.

6. Hr Presid. berättade, att en fru på landet skall låta tvätta linnkläder utan tvål med ganska liten lut, hvilcket sätt, som det skulle giöra en stor nytta i det allmänna, i fall det blefve kunnogt, så har han ock förmådt henne att framdeles under obekandt namn gifva beskrifning på det sätt, som vid sådant tvättande brukas.

7. Vid slutet af det rön, som Hr Nordenberg utgifvit om sättet att bota bristfällige hus, därmedelst att man inlägger nya syllar och stockar, blef efterföljande uppå Hr Tilas och Hr Presidentens erhindran ord ifrån ord tilsatt:

11. Hr Höpken ingaf en räkning uppå prænumerationerne til innevarande års Handlingar, jämte 55 dr 16 s. koppmt, hvilcka jämte räkningen af Hr Presid. emottogs.

Att denna månads protocoller äro med de i Academien justerade concepter lijka lydande, sådant bevittna
Carl Wilh. Cederhielm
p. t. Præsident.
(Sigill)
Arwid Ehrenmalm
Notarius.

2. Hr Presid. ingaf uti Academien de protocoller rentskrefne och förseglade, som uti Ianuarii månad blifvit hållne; concepterne brändes upp uti samtelige Herrar Ledamöternes närvaro.

3. Häruppå uplästes ett af Hr Polheim inkommit bref, hvarutinnan förmäles om ett särdeles sätt att så och bruka åkrar, som eij allenast skall hafva den förmon med sig, att jorden blifver mycket brukeligare, utan ock vid sielfva såendet besparas mycken säd, i anseende til hvilcken nytta bemälte Hr Polheim eij vill denna machine låta allmänt kunnog giöra, innan någon vedergällning därföre skulle erläggas. I anledning af Hr Presidentens giorde föreställning beslöts, det bref kommer att afgå til Herr Polheim, hvarutinnan Academien bör betyga dess tacksamhet öfver det ömma sinnelag, bemälte Herr Polheim äfven härigenom vill betyga för Academiens heder, och lämnar honom fritt att sielf utvälja hvad steg Academien bör taga att bäst kunna giöra Hr Polheim vid machinens inlösande til nöijes, om icke rådeligast vore att låta ett avertissement härom vid slutet af Academiens Handlingar inflyta, på thet hvar och en så mycket mer må blifva uptänd att förskaffa sig en så nyttig machine.

4. Uppå det bref Hr Presidenten i följe af Academiens begäran til Hr Klingenstierna låtit afgå, med förfrågan under hvilcken vettenskaps Class han vill blifva undertecknad, är nu svar inkommit, hvaruti han sielf tilkännagifver, att hans största kundskap består uti Arithmetiquen, Geometrien, Mechaniquen och Physiquen; bemälte Herr Klingenstierna berättar äfven i samma bref, att Hr Cellsius vill hålla sig til Classen uti Astronomien. Eljest vill han af Academien veta, om tilförene varit bekandt, hvilcken krop rullar fortare på segmentum af en circkel, antingen en cylinder eller en kula. Och kunde Academiens Ledamöter eij erhindra sig, att thenne observation hvarcken inneller utomlands til förene är kunnig.

2. Hr Presidenten gaf häruppå tilkänna, det Hr Baron Åkerhielm för honom upvijst en växt, som til många delar skal vara lik bomull; och emedan bemälte Herr Baron nu var närvarande, blef han inkallad, hvilcken då han var inkommen, samt satt sig på ena sidan ett stycke ifrån bordet, framtedde han denne af Hr Presidenten omnämde bomulls art och berättade, at den skal växa på Kägelholms gård uti Närcke i en trägård, på buskar; den tager til och växer om våren, men förvissnar om hösten. Men som bemälte Hr Baron samma bomulls art ej sielf uti dess växt sedt, så anmodade Herr Presidenten honom än vidare om dess egenskaper göra sig underrättad samt sedan lämna Academien del af det, som kan vara märkvärdigt at observeras, hvilket Herr Baron ock låfvade samt däruppå afträdde.

7. Hr Presidenten berättade härå, at et rön inkommit ifrån Hr Carlmann om åkerbruket i Gestrikeland, och Hannunge sochn; det lades til de öfrige rönen om åkerbruk och kommer framdeles at föredragas.

8 Det tilförene inkomne rönet at utan tvål och såpa med ganska liten lut tvätta lindkläder blef nu upläst. Herr Presidenten gaf ock tilkänna, at Häradshöfdingen Funchs Fru Låtta Frölich vore den samma, som detta rön ingifvit, men hon vil ej, at hennes namn skal blifva kunnogt uti det almänna, isynnerhet som bemälte Fru är then första utaf fruentimber, som någodt rön til Academien ingifvit. Och emedan samma sät at tvätta linkläder mäst öfver hela Sveriget skal vara bekant, så kommer thetta rön ej på trycket at utgå, utan blef det lagdt ad acta.

10. Vid det at den § uplästes, som förmår, at uti de trykte Handlingarne böra deras namn, som ingifvit några rön, behedras med så stor siffra, som de med rön in alles uti Academien inkommit, blef discurrerat, om icke äfven så nyttigt vore, at storleken af siffran skulle jämkas efter det, som de rön allenast uti det quartalet ingifvit; hvilcken omständighet Hr Presidenten proponerade til omröstning, hvarefter per pluralitatem votorum blef faststält, at detta vid §:s tydeliga innehåll skulle förblifva, blifvandes således Herrar Deputerades göromål äfven härutinnan gilladt.

16. Herr Presidenten gaf tilkänna, det boktryckaren upsändt 28 st. böcker med papper, som skola i hörnen vara söndrige och til tryckande otienlige. Och på thet samma papper til någodt må kunna användas, ty beslöts, at Academiens anslag, hvarmedelst Herrar Ledamöterne om sammankomsterne blifva underrättade, på samma papper hädanefter skola blifva tryckte.

17. Slutel:n berättade Hr Presidenten, at Gref Cronstedt til Academien skiänkt 3 st. böcker, den ena under namn af Compendio dell Architettura generale di Vitruvio, opera di Mons. Perrault, 2:o Trattato dell' Antimonio opera del Signor Niccolo Lemery, 3:o Abraham Bosses Regelmässige Zeichnungen und vortheilhafte Handschrifte, wornach man die Steine richtig bauen, und damit fast und zierlich bauen kann.

1. Sedan det vid sidsta sammankomsten hållne proctocoll blifvit justerat, ingaf Hr Presid. Februarii månads protocoller rentskrefne, collationerade och förseglade. Concepterne blefvo upbrände i Herrar Ledamöternes närvaro.

5. Häruppå gafs tilkänna, at kopparstickaren Bergquist vore upkommen, och sedan honom inträde var lämnat, tilsade Herr Presidenten uppå Academiens vägnar honom den förmon at uti Academien vid öfverläggningar få vara tilstädes, dock utan at någodt blanda sig med Academiens enskylta göromål, så framt han ej blifver anmodad eller tilspord. Han emottog denna hedern med tacksamhet.

14. Hr Höpken berättade, at han til Hr Presidenten betalt Academiens hos honom innestående penningar, sig bestigande til 839 dr koppmt, de 30 ducater inberäknade, och anhölt därjämte at framdeles blifva entledigad ifrån besväret at hafva Academiens räkenskaper och medel om händer.

16. Hr Höpken föredrog Academien, huru nödigt det vore at en Archivarius uti Academien skulle antagas, samt likmätigt constitutionerne en af Herrar Ledamöterne ville allenast åtaga sig upseendet öfver Archivum. I anledning hvaraf Hr Presidenten anmodade Hr Brelin samma besvär å sig taga samt sielf draga försorg at förskaffa en Eleve, som under dess inseende kunde förrätta de sysslor, som en Archivarius tilkommer. Hvilket ock Hr Brelin lofvade göra.

17. Hr Presidenten gaf tilkänna, thet Hans Excellence Riksrådet Ehrenpreus skiänkt til Academien et träd, under namn af Ramus plicatus abietis.

1:o Huru tiära skal kunna brännas utan skogarnes så ansenliga aftagande, som härtils skedt, hvarvid Hr Presidenten tyckte äfven borde vara anhängigt, på hvad sät beck samt bekolja förfärdigas här i Stockholm, hvaraf tiärebrännarne på landsbygden synes med större fördel sig betiena kunna.
2:o Medel at läka kylsår.
3:o Huru en oriad säd må äfven så väl kunna conserveras som den riade.
4:o Huru säden på åkern må ständigt kunna ökas til 40:de kornet; hvilka bägge senare remitterades til Oeconomiske Classen.
5:o Om sättet at härda stål, så at man därmedelst må kunna tälja järn och rista glas, hvilket remitterades til Experimental Physiquen.

2. Sedan berättade Herr Presidenten, at vid det han varit hos Hans Excellence Riks Rådet Ehrenpreus och betygat Academiens tacksamhet däröfver, at han skiänkt til Academien det vid sidsta session upviste trädet, har Hans Excellence än ytterligare lämnat til Academien en kruka tagen uti en ättebacka, hvarest döda ben blifvit förvarade, en brynsten äfven uti en sådan ättebacka funnen, jämte en sten som gemene man kalla Thorsvigg.

3. Dess utom berättade äfven Herr Presid., at han talt vid Hr Lagman Malmer, som til Ledamot uti Academien blifvit föreslagen, angående det vid Uhmeå befintelige och oftanämnde Sal Natron, som tämmeligen noga skal hafva sig bekandt belägenheten utaf den ort, hvarest detta saltet finnes, hvilka byar närmast därintil liggia, och skal marken vara Krono. Och i fal Academien skulle åstunda samma kronohemman under sig lägga, så har han en frälse ränta at fordra til 40 dr smt, hvarföre til låtit är begära vederlag, hvarest hälst åstundas, hvilken han til Academien emot betalning uplåta vil, i fal Academien det skulle åstunda och finna nyttigt sig de samma hemman underlägga och til någon inkomst för sig drifva tilvärkningen af detta Sal Natron, samt inrätta varma bad. Hvilket Hr Presidenten förmente kunna blifva för et ringa förlag en Academiens rikeliga och säkra inkomst med tiden.

10. Äljest berättade Herr Presidenten, at et vist sälskap sig här i staden sammansatt, under namn af Språk gille, at vertera böcker ifrån utländska språk til Svänskan, hvaröfver Academien så mycket mer bör fägna sig, som vetenskaperne därigenom upodlas, och thet äfven tyckes vara et hederligit foster af denna inrätning.

2. Herr Presidenten gaf härå tilkänna, at som han i dag varit plågad af en ganska svår hufvudvärk, så är han ock ej i stånd at längre vara uti Academien närvarande, utan nödgades taga afträde.

6. Slutel:n blef någodt discurerat, hvad Herr Presidentens egenteliga tanka varit, då han för någon tid sedan, enär om prænumerations tidens förlängande blifvit talt, sig utlåtit, som ville Hr Presidenten ej allenast använda de ducater, han velat til Academien ingifva til en medailles förfärdigande, til fylnad af det capital, Academien sig äljest af prænumeranter förväntar, utan ock, i fal de ej vore tilräckelige, af egna medel upfylla det, som i prænumerations summan skulle fattas. Och härmed slöts denna sammankomsten.

Emedan Hr Presidenten likmätigt protocollet och Academiens förra resolution af d. 30 Febr. sielf åtagit sig besväret och omkostnaden vid prænumerations sedlarnes inlösande för Academiens uti innevarande år utkommande Handlingar, så lämnar ock Academien det samma än vidare uppå Hr Presidentens benägna omsorg och behag.

Emedan Hr Presidenten likmätigt protocollet och Academiens förra resolution af d. 30 Febr. sielf åtagit sig besväret och omkostnaden vid prænumerations sedlarnes inlösande för Academiens uti innevarande år utkommande Handlingar, så lämnar ock Academien det samma än vidare uppå Hr Presidentens benägna omsorg och behag.

Och som hvar och en Ledamot ger in sin försäkring på heder och ära och uti den samma utfäster sig at understödia Academiens bästa samt afvärja alt det, som henne på någodt sät kan skada, så håller Hr Presidenten sielf hvar och en Ledamot för ovärdig at sittia uti Academien, som på någodt sät för sin nytta vil afböija Academiens fördel eller rygga de löften, som han til henne gordt. Hr Presidenten gör sig i öfrigit försäkrad, at som dess tanka hvad prænumerationerne angår likmätigt protocollet endast varit at genom deras inlösande låta det almänna förstå, som vore Academien om prænumeranter ej angelägen, så lärer den ej annorlunda, än den i sig siälf är, af Academien uttydas, i synnerhet som de ingifne 20 ducater ingen gemenskap med prænumerations summan hafver. Anhållandes det Academien ville genom resolution fastställa, antingen Hr Presidenten skulle behålla prænumerationerne eller ej, hvarefter Hr Presidenten afträdde, då Academien tog detta mål i behörigt öfvervägande och stadnade, i synnerhet i anledning af Hr Capitain Ehrenswerds förestälning, i följande slut:

Och som hvar och en Ledamot ger in sin försäkring på heder och ära och uti den samma utfäster sig at understödia Academiens bästa samt afvärja alt det, som henne på någodt sät kan skada, så håller Hr Presidenten sielf hvar och en Ledamot för ovärdig at sittia uti Academien, som på någodt sät för sin nytta vil afböija Academiens fördel eller rygga de löften, som han til henne gordt. Hr Presidenten gör sig i öfrigit försäkrad, at som dess tanka hvad prænumerationerne angår likmätigt protocollet endast varit at genom deras inlösande låta det almänna förstå, som vore Academien om prænumeranter ej angelägen, så lärer den ej annorlunda, än den i sig siälf är, af Academien uttydas, i synnerhet som de ingifne 20 ducater ingen gemenskap med prænumerations summan hafver. Anhållandes det Academien ville genom resolution fastställa, antingen Hr Presidenten skulle behålla prænumerationerne eller ej, hvarefter Hr Presidenten afträdde, då Academien tog detta mål i behörigt öfvervägande och stadnade, i synnerhet i anledning af Hr Capitain Ehrenswerds förestälning, i följande slut:

Och som hvar och en Ledamot ger in sin försäkring på heder och ära och uti den samma utfäster sig at understödia Academiens bästa samt afvärja alt det, som henne på någodt sät kan skada, så håller Hr Presidenten sielf hvar och en Ledamot för ovärdig at sittia uti Academien, som på någodt sät för sin nytta vil afböija Academiens fördel eller rygga de löften, som han til henne gordt. Hr Presidenten gör sig i öfrigit försäkrad, at som dess tanka hvad prænumerationerne angår likmätigt protocollet endast varit at genom deras inlösande låta det almänna förstå, som vore Academien om prænumeranter ej angelägen, så lärer den ej annorlunda, än den i sig siälf är, af Academien uttydas, i synnerhet som de ingifne 20 ducater ingen gemenskap med prænumerations summan hafver. Anhållandes det Academien ville genom resolution fastställa, antingen Hr Presidenten skulle behålla prænumerationerne eller ej, hvarefter Hr Presidenten afträdde, då Academien tog detta mål i behörigt öfvervägande och stadnade, i synnerhet i anledning af Hr Capitain Ehrenswerds förestälning, i följande slut:

Och som hvar och en Ledamot ger in sin försäkring på heder och ära och uti den samma utfäster sig at understödia Academiens bästa samt afvärja alt det, som henne på någodt sät kan skada, så håller Hr Presidenten sielf hvar och en Ledamot för ovärdig at sittia uti Academien, som på någodt sät för sin nytta vil afböija Academiens fördel eller rygga de löften, som han til henne gordt. Hr Presidenten gör sig i öfrigit försäkrad, at som dess tanka hvad prænumerationerne angår likmätigt protocollet endast varit at genom deras inlösande låta det almänna förstå, som vore Academien om prænumeranter ej angelägen, så lärer den ej annorlunda, än den i sig siälf är, af Academien uttydas, i synnerhet som de ingifne 20 ducater ingen gemenskap med prænumerations summan hafver. Anhållandes det Academien ville genom resolution fastställa, antingen Hr Presidenten skulle behålla prænumerationerne eller ej, hvarefter Hr Presidenten afträdde, då Academien tog detta mål i behörigt öfvervägande och stadnade, i synnerhet i anledning af Hr Capitain Ehrenswerds förestälning, i följande slut:

1. Under thet at protocollet justerades af d. 12 innevarande, berättade Hr Presidenten, at han utaf det samma förmärker, huru som en discurs vid sidsta sammankomsten varit Herrar Ledamöterne emellan, hvad Hr Presidentens egenteliga tanka varit, då han för någon tid sedan uti Academien sig utlåtit, vid det at uti Academien blifvit talt om prænumerations tidens förlängande, at han ej allenast vil använda de ducater, han eljest är sinnad at ingifva til en Medailles förfärdigande, til fylnad af den summa. Academien sig äljest af prænumeranter förväntar, utan ock. i fal de ej vore tilräckelige, af egna medel upfylla det, som i prænumerations summan skulle fattas. Herr Presidenten anförde härå, at han, ehuru protocollet ej ger honom anledning til, likväl af andre förmärkt, at under samma samtal sådane utlåtelser hade influtit, som skulle han af egennytta bevekt gordt Academien detta tilbud, hvaröfver Hr Presid. förklarar sig så mycket mera missnögd, som dess tanka aldrig varit annan än så tilförene som under dess varande Presidentskap på alt mögeligit sät söka at befordra Academiens tilväxt och befordran; tilläggandes at dess tiltagande är med Hr Presidentens egen fördel så nära förenad, at han häldre ville eftersätta sin särskilta nytta än se Academien på någodt sät lida, hvilket hvar och en rätsint äfven af dess under detta Presidentskap gorde räkningar lärer inhämta.

2. Här uppå gafs vid handen, at Hr Elvius vore närvarande och åstundar sit säte uti Academien såsom sittande Ledamot intaga, och ehuru han är en af Herrar Correspondenterne, så blef han dock utaf Hr Drake och Hr Fagott införd, samt däruppå ingaf sin försäkrings skrift. Det tal, som Hr Elvius hölt, jämte Hr Presidentens svar därpå, lades ad acta. Dess namn blef uppå ledamots listan antecknadt uti de sittande Ledamöternes column under samma datum, som svaret uppå Academiens kallelse bref inkommit.

4. Uppå Hr Presidentens förestälning voterades nu öfver Hr Lagman Malmers antagande til Ledamot, och Hr Adlerheims såsom ämnesvän, hvilka bägge efter skiedd omröstning på det vanliga sättet befunnos vara, den förre til Ledamot och den senare til ämnesvän antagen. Hr Presidenten lofvade sondera Hr Lagman Malmer härom.

5. Äljest berättade Hr Presidenten, thet han i dag 14 dagar til kommer at afsäga sig dess Presidentskap, hvarföre Herr Presidenten likmätigt Oeconomiske reglorne velat sådant förut tilkänna gifva, på thet at samtelige här i staden vistande Herrar Ledamöter måge sig infinna.

7. Hr Presidenten berättade, at kopparplåtarne för första och andra quartalet äro til Archivet inlefvererade, och komma de uti Academiens inventario at införas.

4. Sedermera berättades, at Hr Adlerheim, som medelst votering utaf Academien til ämnesvän uti Oeconomiske Classen blifvit antagen, vore närvarande, hvarefter, sedan honom inträde lämnades, berättade Herr Presidenten, at Academien om dess skickelighet blifvit underrättad, samt i anseende til den nytta, hon sig i framtiden af honom förväntar, har Academien antagit honom til Ämne svän, önskandes honom al lycka och välsignelse, samt at detta steg måtte vara honom et tilfälle til vidare befordran.

5. Hr Adlerheim betygade häremot dess vördnad och högachtning för den förmon Academien behagat honom lämna, försäkrandes at genom dygd och arbetsamhet söka göra sig Academiens ynnest och öma åtanka värdig. Sedermera blef Classification honom lämnad at genomse och utvälja til hvilken vetenskaps Class han sielf vil begifva sig, hvarefter han betygade sig nögd at blifva vid den Classen, til hvilken Academien honom antagit. Ofvannämnde af Herr Bibliothecarien Laurell ingifne rön lämnade Herr Presidenten til bemälte Herr Adlerheim at genomläsa, som en stund därefter berättade, at han ingen ting hade därvid at andraga, men anförde allenast, at mullvadar äfven på thet sättet ifrån träscholar kunna fördrifvas, at man strör glas ikring och uti dem. Samma rön lämnades til Oeconomiske Classens genomseende.

7. Sedan uti Academien blifvit anmält, at Hr Lagman Malmer, som i dag kommer at introduceras, vore upkommen, blefvo Hr Ehrenswerd och Hr Cronstedt anmodade at honom införa, hvilket sedan det var värkstält, ingaf Hr Lagman dess försäkrings skrift samt hölt däruppå sit tal, hvilket så väl som Hr Presidentens svar däremot finnes ad acta.

8. Hr Presidenten berättade, at Hr Ehrenswerd bracht uti bättre ordning Herr Polheims beskrifning och rön om sättet at med en lychta under vatnet inlocka fiskar i bragder. Den blef upläsen och af Hr Triewaldt emottagen.

9. Uplästes et ifrån Regements Fäldtschären Wulf til Hr Linnæus ankommit svar på Academiens fråga, huru tiära på bästa sättet skal kunna brännas. Och som bemälte Hr Regements Fäldtscher däruti nämner om en särdeles ungn, som därtil skal isynnerhet vara tienlig, så hemstälte Hr Triewaldt, om icke Academien skulle pröfva en sådan ungn vara ganska nyttig och i anseende därtil en dylik med egna omkostningar låta upbygga, isynnerhet som därigenom bäst lärer skönjas, om detta af Hr Regements Feldtschären vid handen gifne försök äger någon tilförlåtelig visshet eller ej. Hvartil Hr Presidenten svarade, det han ute på sin gård på landet en sådan ungn vil låta upsättia, samt hvad han medelst den samma försöker Academien vid handen gifva, på det Academiens svaga medel ej nu i början måtte användas til försöks anställande. Detta upläste svar lämnades först til Chymiska Classen at inkomma, i fal vid bränningen någre anmärkningar skulle göras, och sedan hvad murens construction angår, kommer thet med Mechaniska Classen at communiceras.

10. Vidare uplästes Hr Höpkens til Academien inkomne skrifvelse, hvarutinnan han berättar, huru som han för åtskillige omständigheter är föranlåten dess här vid Academien förvaltade Secreterare syssla at aflägga, men försäkrar dock, at dess ifver och nit för Academiens välgång aldrig skal uphöra. Öfver hvilken Hr Höpkens inkomne skrifvelse Academien väl i förstone förklarade sig mycket missnögd, isynnerhet i anseende til den nytta han Academien vid correspondencens förande och öfriga bearbetande tilskyndat. Men Hr Presidenten förestälte, om icke detta på bästa sättet således kunde hielpas, at Academien väl nu vil befrija Hr Höpken til en tid ifrån Secreterare sysslan, men däremot anmoda honom at icke draga sig undan, i fal Academien skulle vilja för näst instundande quartal tilbiuda honom Presidents ämbetet, i synnerhet som han jämte Commercie Rådet Ahlström äro de endaste af Herrar Fundatores, som icke varit Presidenter, och Hr Linnæus jämte Hr Triewaldt under discurserne utlåtit sig, at de vilja gärna samma heder för denna gången undgå, och Hr Ahlström samma vigtiga syssla så mycket mindre lärer emottaga, som han om dess ständiga vistande här i staden lärer vara oviss.

11. Hvilken Hr Presidentens förestälning de öfrige Herrar Ledamöterne så mycket mera förklarade sig nögde at bifalla, som hvar och en utaf dem gör sig försäkrad, at Hr Höpken, i anseende til den kärlek och öma omsorg han vist för denna inrätning och dess upräthållande, ej lärer afslå Academien dess begäran, i fal hon, sedan det följande quartalet är til ända, skulle anmoda honom Secreterare sysslan åter uppå sig taga. Och på thet Academien nu måtte kunna stanna uti säkert slut uppå Hr Höpkens til Academien ankomne skrifvelse, förestälte Herr Presidenten, om icke Academien ville välja en Interims Secreterare. I anledning hvaraf Hr Ehrenswerd til Secreterare föreslogs, och blef genom omröstning samma syssla honom tillagd. Hr Ehrenswerd betygade emot detta tilbud dess tacksamma sinnelag och önskade at vid samma sysslas förvaltande kunna vara Academien til nöjes, hvaruppå Hr Presidenten svarade, at Academien så mycket mindre därom tviflar, som hans egit berömmeliga upförande i Academien och nitefulla omsorg för dess välgång berättigar honom det säkraste vitnesbörd därom.

14. Slutel:n anmodade Hr Presidenten Herrar Ledamöterne at infinna sig här uti Academien nästkommande Lögerdag endast för protocollets justering, på det at det samma i dag åtta dagar til för Martii månad måtte vara rentskrifvit och färdigt vid Presidents valet at ingifvas.

1. Ehuru Academien vid förra sammankomsten faststält, at intet annat i dag skulle företagas än det protocollets justering, som vid förra session blifvit hållit, dock blef, sedan det var justerat, på Hr Brelins begäran nu i protocollet uptagit, at han ingifvit til Hr Presidenten en Banco transport zedel, stor 100 dr kopmt, i afräkning på de trykte Handlingar, som han til försäljande emottagit.
At denna månads protocoller äro med de i Academien justerade concept protocoller lijka lydande sådant bevittna
Carl Wilh. Cederhielm
p. t. Præsident.
(Sigill)
Arwid Ehrenmalm
Notarius.

5. Hvarefter Hr Presid. Cederhielm hölt sit tal, som uppå samtelige Herrar Ledamöternes begäran kommer at tryckas. Hvilket sedan det var ändat, afträdde Hr Cederhielm Presidentsstolen.

3. Som nu i dag den tiden var inne, på hvilken Presidents ombytet skulle skie, så anförde Hr Presidenten Cederhielm följande til protocols:

2. Det af Hr Sahlberg tilförene ingifne rön om åker stängsel blef nu upläst, jämte de anmärkningar Hr Cederhielm däröfver inkommit, hvilka så väl som sielfva rönet komma på trycket at utgifvas, sedan allenast den tilsats förut blifver tillagd, at Hr Sahlberg detta sit rön sielf försökt.

5. I anledning af samma rön har Hr Adlerheim författat någre anmärkningar jämte tilsatser, hvilka äfven blefvo upläste. Och blef Hr Adlerheim anmodad at ändra Bar. Cederhielms på någre ställen, jämte dess egit allenast i rubriquen, så at i ställe för samma Hr Adlerheims rön nu har namn utaf anmärkningar öfver Bar. Cederhielms, så kommer thet at rubriceras såsom svar öfver en utaf Academien utgifven fråga. Hvarefter så väl det förra som det senare på trycket kommer at utgå.

6. Slutel:n föredrogs et utaf en obekant inkommit förslag til skogarnes besparing och conservation, som isynnerhet däruppå beror, at skogar väl achtas, planteras, och de härtils varande almänningar emellan deras delägare skiftas. Hvaröfver Hr Cederhielm med dess anmärkningar inkommit, som jämte förslaget kommer at läggas ad acta.

4. Sedan Hr Ehrenswerd upvist fulmacht af Hr Cronstedt, Hr Tilas och Hr Cederhielm, samt Hr Presid. berättat, at Hr Cederholm äfven anmodat honom för sig at omrösta til nya Ledamöters antagande, skred man til votering öfver de Herrar, som til Ledamöter blefvo d. 12 innevarande föreslagne, utaf hvilka vid balloterings lådans öpnande befunnos vara antagne: Hr Krigs Rådet Seth, Cammarherren Gref Strömborg, Cammarherren Ehrencreutz, Hr Secret. Standerhielm, hvilka förenämnde Hr Presidenten lofvade sondera. Til Hr Assessoren Borgström, Hr Öfversten Palmstierna, Hr Generalen Cronstedt och Hr Professoren Browallius kommer kallelsebref at afgå.

3. Hr Ehrenswerd föredrog häruppå Academien, at Hr Cederhielm tilbaka sändt Hr Wullfs tankar om tiärbränneri, som med honom blifvit communicerade, at efter sit gorde löfte upsättia en ugn samt medelst den samma försöka, huruvida bemälte Hr Wullfs rön kan hafva sin riktighet eller ej. Nu som Academien ej lämnat Hr Cederhielm ritning, huru samma ugn skal vara construerad, så anhåller han, det täcktes Academien allenast lämna honom med första den samma, då han straxt vil låta Academiens befalning skrida til värkställighet. I följe härutaf tog Hr Nordenberg Hr Wullfs tankar til sig och lofvade dem genomse samt om Lögerdag lämna Academien om ritningens förfärdigande svar.

4. Vidare uplästes et ifrån Herr Cederhielm införsändt bref, skrifvit utaf en Magister vid namn Älf, som stadfäster den af den förra ingifna berättelsen angående göken, som blef lagdt ad acta.

I anledning hvaraf Hr Cederhielm förestälte, at närprof på det vid Uhmeå befintelige Sal Natron ingafs, Academien då redan anmodade Hr Malmer at på det nogaste alla inlöpande omständigheter vid saltets skiärskådande Academien vid handen gifva. Och som Hr Malmer nu reser til den ort, hvarest detta saltet finnes, så är för honom så mycket lägligare därom tilräckelig kundskap inhämta. Hvilket Hr Malmer nu närvarande lofvade låta vara sig så mycket mer angelägit, som Academiens fördel med dess nöje och fägnad är ganska nära förknippad.

7. Det gafs tilkänna, at Hr Öfversten och Ministern vid Kongl. Danska Håfvet Hr Palmstierna vore upkommen och ville sit säte såsom ledamot uti Academien intaga. Hvarefter sedan han utaf Hr Cederhielm och Hr Cronstedt blifvit införd, ingaf dess försäkrings skrift, hvilken så väl som Hr Presidentens däruppå hållne svar finnes ad acta.

Hr Nordenberg tillade, at om Grundreglorne allenast således skulle ändras, at Academien vil låta sina Handlingar, så länge mögeligit är, på lika sätt som härtils är skedt, hvart quartal eller åtminstone hvart halft år utkomma. Hvilket af Hr Cederhielm bifölls, och kommer denna omständighet änn ytterligare til sluteligit afgiörande at företagas.

Hr Cederhielm anförde häremot, at brist utaf rön, vid detta tilfälle är, lärer mäst därutaf härröra, at de fläste varit nu i sommar sysselsatte med deras försökande, och således Academien materia ej altid lärer kunna fattas, anförandes åter emot Hr Presidentens påstående de skiähl, som af Hr Triewaldt tilförene äro andragna vid fol. 136.

5. Hr Cederhielm begärte sitt vid Presidents ombytet d. 2 Aprill hållne tal tilbaka, emedan det ej ännu blifvit trykt efter Academiens resol:n, och vill sielf trycka det. Hr Höpken berättade däremot, at samma tal väl blifvit trykt under dess quartal, om allenast Hr Cederhielm uppå dess begäran velat ändra någre omständigheter uti det samma. Hr Cederhielm invände häremot, at om någodt fel vid realiteten vore begångit, så hade han väl velat tillåtit, at det tilförene af Academien blifvit ändrat, men som det ej härtils på så lång tid skedt, så anhåller han at få det tilbaka och vil på sin egen omkostnad låta det trycka, hvaruppå Hr Cederhielm afträdde, och beslöts: emedan Hr Cederhielm ej vil uppå Academiens föreställning ändra det tal, han vid Presidents ombytet den 2 Aprill hållit, så varder det honom ock uppå begäran återlämnat.

6. Hr Cederhielm berättade, at han talt vid Hr Cammarherren Ehrencreutz, som med all tacksamhet emottagit Academiens kallelse bref at blifva ledamot och vill vid sin inkomst til staden uti Academien betyga sin fägnad däröfver.

5. Det af Hr Cederhielm ingifne rön angående Göken emottogs af Hr Linnæus, som lofvade det samma allenast uti skrifarten och ordningen ändra och förbättra.

3. Upl:s bref jämte tvänne försök inkomne af Hr Kyrkioherden Tisselius, det ena at fördrifva masken ifrån åkrar på det sätt, att man rycker upp en ung gran ifrån marken med rötterne, sedan qvistar man den samma ifrån ofvan til nedan, dock så att någodt qvistar blifva qvar vid roten, hvilket sedan det är skedt, sticker man granen med toppen i marken på det stället, hvarest masken gör skada, hvarutaf den straxt skal försvinna. Detta försöks visshet bestyrktes af Hr Cederhielm, som berättade, det han hört samma sätt att fördrifva rågmasken af Hr Soldan, som därom af Hr Presid. Hierta blifvit underrättad, hvilken senare sielf sedt det med förmon uti Turkiet försökas. At det äfven går ann här i Sverigie bekräftade Hr Cederhielm, som det försökt. Desse omständigheter lofvade Hr Cederhielm tilsättia och dem tillika med rönet återlefverera, då Academien sedermera vill låta det samma på trycket utgifvas.

6. Hr Cederhielm ingaf 8 trykte exemplar af det tal, som han hölt vid det han Presidentsysslan sig afsade d. 2 sistl:ne April.

3. Hr Wullfs tankar om tiärbränneri, som med Hr Nordenberg varit communicerade, blefvo nu återlefvererade samt uti bättre ordning brachte. Och bör detta förslag jämte den af Hr Nordenberg författade ritning Hr Cederhielm meddelas, som i anledning af sitt gorde löfte har at försöka, huruvida ofvanbemälte ugn kan befordra tiärbrännandet eller ej.

9. Hvarefter upl:s ett af en obekant ingifvit betänckande, som teknat sitt namn med M: O: N:, huru mullbete skall skiötas och förmeras, där onyttig eller skoglupen mark är, jämte underrättelse om skogar och huru de böra vårdas, hvilket til Hr Cederhielms genomseende blef lämnat.

Uppå Academiens begäran emottogs detta betänckande af Hr Cronstedt, som lofvade låta det samma, så snart Hr Cederhielm det förut genomsedt, uti Riksens Ständers Cammar och Oeconomie Deputations Cammar Utskott upläsa, och tillika berätta, uppå Hr Faggotts gorde förbehåld, at det utaf en Obekant blifvit til Academien insändt, och väl upläst men ej ännu skiärskådat.

6. Hr Cederhielm återgaf Hr Tisselii för detta ingifne rön om rotemaskens fördrifvande ifrån rågbrådden, jämte sin egen därvid bifogade anmärkning. Hvarvid Hr Linnæus anförde, det han ej vill styrka Academien at låta denna observation, såsom stridande emot physiquen och förnuftet, på en enda mans försök det allmänna meddela, på det at, i fal detta rön vid dess ytterligare försökande af publiquen skulle misslyckas, Academien ej må underkasta sig det äfventyr at blifva af publiquen förachtad, i anseende hvartil ofvannämnde försök lades ad acta.

7. Uplästes tvänne af Hr Cederhielm ingfine försök, det ena at fördrifva mullvadar utur trägårdar genom St. Britas lök, och det andra at fördrifva råttor utur vånings rum genom igelkåttar. Hvilka väl blefvo gillade, dock kommer det förra at hvila, til dess Academien kan få prof utaf St. Britæ lök, emedan samma ört til namnet härtils varit obekant.

9. Hr Cederhielm föredrog häruppå, hurusom ett utskott af Riksens Ständers Oeconomie Deputation anmodat Academien at ingifva ett förslag til hushåldningens uphielpande i Sverigie, som är på ganska svaga fötter. Och på det Academien åtminstone ville visa sin beredvillighet at efterkomma Ständernes befallning, så hemstälte han til Academiens ompröfvande, om icke nu snart ett svar borde afgå af det innehåld, at ehuru Academien varit omtänkt på alla medell och utvägar at gifva det allmänna tilkänna, på hvad sätt hushåldningen i riket kunde förbättras, men så är hon så mycket mindre i stånd denna sin åstundan at värkställa på annat sätt, änn redan uti de utgångne Handlingar är skedt, som hon ej äger en tilräckelig kundskap om alla de i Sverigie liggande provincier, deras belägenhet med mera, denna inrättning äfvenväl vid dess början ej haft någodt annat förlag, änn det enskylta personer til dess nödvändiga utgifter sammanskutit, och således i anseende til dess ringa medell ej kunnat kosta uppå någon privat person at resa landet igenom och insambla de nödige underrättelser, Academien utaf hvart lähn skulle önska at kunna inhämta. Vid slutet af detta svar kunde en påminnelse göras, om icke Riksens Ständer ville pålägga embetsmännerne i riket at gifva noga achtning uppå det, som uti hvar quartals Handling utkommer och til hushåldningens uphielpande kan lända, samt låta det samma i hvarje landsort värkställas. Detta svar lofvade Hr Faggott upsättia och det sedan i Academien justera.

1. Sedan protocollet var justerat jämte det memorial, som til Cammar och Oeconomie Deputations Utskott kommer at afgå, med förtekningen uppå de begärte örter och medicinalier, berättade Hr Presid., at Riksens Ständers Manufactur Deputation utsedt en vid namn Bonde, jämte Hr Funch, at bese de tiärugnar någre Tyskar inrättat vid Fredrichshall, och hvarom Hr Funch tilförene af Academien är anmodad under sin resa i sommar til bergvärken göra sig underrättad, samt tildelt dem hvardera i resepg:r 500 dr smt.

8. Hr Presid. anmodade Hrr Ledamöterne at i morgon kl:n 1/2 tolf upkomma at genomse det sidsta correcturet af den nu utkommande Handling.

9. Äfvenväl gaf Hr Presid, tilkänna, at Hr Presid. är sinnad i dag 14 dagar til sin nu 1/4 år innehafde syssla aflägga.

9. Nu gafs tilkänna, at bokföraren Kiesewetter vore upkommen, och sedan honom företräde blifvit lämnat, frågade Hr Presid. honom, hvarföre han nu ej framdeles ville åtaga sig besväret at försälja Academiens Handlingar, hvaruppå Hr Kiesewetter svarade, at orsaken därtil egentel:n vore: emedan honom ej blifvit lämnat uppå Handlingarne utaf första quartalet för år 1740, så kunde han ej de öfrige emottaga, emedan de, som kiöpa Academiens Acter, vilja gemenligen på en gång hafva alla Handlingarne för hela det förflutne året. Däremot tilsade Hr Presid. bokföraren Kiesewetter, at ej någre exempl:r af Academiens Handlingar för första quartalet af år 1740 äro at tilgå, hvarefter Hr Kiesewetter förklarade sig nögd at de öfrige Handlingarne framdeles försälja, och däruppå tog han afträde.

12. Hr Cederhielm upviste en liten blyplåt, hvaruppå åtskillige sorter af Latinske bokstäfver voro präglade med sådane stämplar, som Hr Cederhielm til et tryckeri för Academien ämnat. Den remitterades til den Classen, som har at giöra med Svenska språkets förbättrande.

13. Slutel:n uplästes ett af Häradshöfdingen Von Döbeln ingifvit rön om tufvor, hvilket remitterades til Oeconomiska Classen, och emottogs af Hr Cederhielm.

Hr Drake betygade emot en sådan Academiens ynnest och vid detta tilfälle ärtedde förtroende sin ärkäntsla, samt försäkrade att hafva all möda och flit ospard att under detta 1/4 år visa huru stor dess ömhet och nit är at tiäna Academien och gå henne tillhanda. Men som Hr Presid. af många andra sysslor under nu påstående Riksdag dagel:n är öfverhopad, så anhåller han, at Herrar Ledamöterne genom deras oförtrutna medarbetande ville lätta dess besvär, och i fal han ej uti alt skulle kunna sin skyldighet til fyllest giöra, de då benägit sådant ville ursächta. Hr Höpkens däremot hållne tal tog han väl sielf tilbaka, men lofvade dock framdeles återgifva.

1. Sedan protocollet var justerat, förestälte Hr Presid., hurusom den tiden redan är til ända, under hvilken Academiens angelägenheter varit honom anförtrodde att besörja, och har Hr Presid. til den ändan i dag Hrr Ledamöterne sammankallat, at denne syssla efter föregångit vahl sin efterträdare öfverlefverera, påminnandes Hrr Ledamöterne att vid detta vahl hafva endast sitt afseende på Academiens nytta och fördel.

2. Hr Cederhielm frågade, om de vid detta tilfälle til Candidater kunna föreslås, som väl i anseende til quartalet, men ej efter det datum, då de til Ledamöter blifvit antagne, varit ett år Ledamöter. Hvaröfver beslöts, at som lagarne uttryckel:n föreskrifva, at ingen må til Candidat föreslåsvid någodt Presidents vahl, som ej varit ett år Ledamot; altså bör ej heller någon vid detta tilfälle til Candidat utnämnas, som ei varit ett år Ledamot, ifrån den dagen räknat, då han sin försäkrings skrift til Academien ingaf.

7. Sedan Hr Presid. emottagit de af dess företrädare aflefvererade papper, blef discurrerat om priset uppå Handlingarne, och om Academien ej hädanefter kunde sälja hvart exempl:r til 2 dr och 16 sk. koppmt, hvartil alla Herrar Ledamöterne så mycket häldre samtykte, som en sådan tilökning bidrager til Academiens inkombster, de kiöpande ej heller för 8 sk. koppmts högre pris kunna afhållas ofvannämnde Handlingar til sig lösa; Herr Cronstedt jämvähl, då summan för hvart exemplar är altid lika stor, undgår mycket besvär vid räkningarnes författande.

9. Hr Cederhielm hemstälte, om icke det af Hr Cederholm hållne tal borde tryckas, och lofvade Hr Cederholm sielf det änn vidare genomse och sedan til Academien återlämna, men anhåller, at det på trycket ej måtte utgifvas.

2. Däruppå berättade Hr Triewaldt, det han kort för änn han uti Academien upkommit råkat Hr Höpken, som gifvit tilkänna, at Hr Presid. utaf andre sysslor blifvit hindrad, och kan således ej denna sammankomsten bivista, utan anmodat honom at i dag præsidium uti Academien föra: hvilken begäran Hr Höpken väl velat efterkomma, om han ej nu på stunden fådt befallning att uti Cancelliet upgå, samt bedt Hr Triewaldt dess ursächt uti Academien anmäla. Och som Hr Triewaldt var den äldsta utaf de närvarande Herrar Ledamöterne, altså blef han anmodad att Presidentstolen tilträda, hvilket han ock giorde: återgifvandes först Häradshöfdingen Döbelns rön om tufvor, deras orsak samt huru de må förekommas, som til Oeconomiska Classen varit remitterat, och hvaröfver Hr Linnæus, Hr Triewaldt och Hr Cederhielm med sine skriftelige utlåtelser inkommit; och som de åtskilligt därvid haft at påminna, Academien äfven nu vid rönets handterande finner, at ej ännu är tilräckel:n bevist, om de medell, som uti detta rön föregifves, äro tiänlige til ändamålets ärnående; altså kommer detta rön tils vidare uti Archivet at förvaras.

Res. Hr Baron Cederhielms förestälning blifver samtyckt.

Hr Baron Cederhielm påminte härvid, at angelägit vore, det mölnaren skulle hålla som et espece af protocoll öfver tiden, som under åtskillig slags säds malning kunde tilgå, emedan åtskillig säd på olika tid males, hvilket af Academien biföls, så väl som at denna skriften skulle i Academiens Handlingar införas, hvarföre hon til Archivarien lemnades, som äfven emottog sielfva qvarnmodelen at förvara.

3. Herr Baron Cederhielm berättade Academien, at Professor Ihre i Upsala af sorgfällighet för Svenska språkets upbrukande nu 2:ne terminer upmuntradt och öfvertalt den derstädes studerande ungdomen at en gång i vickan hålla tal på vårt modersmål, hvartil han sielf gifvit dem eftersyn medelst et vackert tal, som han vid denna inrättnings början hållit, hvilket Hr Baron med nöje sielf afhört. Och som ungdomen härutinnan redan åstadkommit mer och större framsteg giort, än man af honom vid högre ålder kunnat förvänta, så förmente Herr Baron, at nyttan af sådane tal til vårt modersmåls upodlande skulle blifva större, om de genom trycket giordes allmänna. och hemstälte fördenskull Academiens ompröfvande, om icke Professor Ihre kunde genom bref anmodas at ber:de tal låta trycka.

4. Baron Cederhielms rön om fördrifvande af mullvadar och möss kommer at öfversändas til Hr Linnæi vidare öfverseende.

Upl:s Hans Kongl. Maj:tts til Academien ankomne nådige bref, med befalning at inkomma med sitt underdåniga utlåtande, om de ekar, som i safvetiden afbarkas på stubben, icke taga någon skada, fastän de icke förr, än därpå följande vinter fälde blifva; Och blef detta ämne meddelt Hr Linnaei, Hr Leijonankars, Hr Cederhielms, Hr Polhems, Hr Grills och Hr Degers öfvervägande, som sitt betänkande til Academien däröfver komma at ingifva. Upl:s ett ifrån Hr And. Cellsius ankommit bref, hvarjämte han öfversänder tvänne observationer, som til Vetenskaps Academien i Upsala blifvit ingifne, begärandes det Kongl. Academien behagade däremot lämna de til sig ankomne af hvilka Academien sig ej kan betiäna. I följe härutaf befaltes at Hr Cederholms beskrifning om runstafvar til Hr Cellsius skulle öfversändas.

Emedan Praeses Hr Bielke ej var upkommen åtog sig Hr Cederhielm i dag uti dess frånvaro at föra praesidium.

6:o. At parentera öfwer framledne Herr Wasenberg skulle H:r Beron Cederhielm anmodas.

Bref til H:r Baron Cederhielm med anmodan at åtaga sig paranterandet öfwer H:r Wasenberg, (see d. 30 Ian.)

H:r Baron Cederhielms swar uppå mit bref af den 13 Febr., däruti han lofwar åtaga sig at göra Parentation öfwer H:r Wasenberg.

l. Introducerades Hr Commisions Secreteraren Rudenschöld som tilförende för des vistande i Spanien ej kunnat skedt. uppå des tal svarade Baron Cederhielm.

4. Hr Baron Cederhielm berättade at han väl vore färdig med parentation öfver sal. Hr Wasenberg men han understälte Academiens bepröfvande huruvida man borde göra sådana parentationer öfver de Ledamöter som ej på nogot sätt visat sig i Academien med nogon handling eller annan tienst, och derföre i ansende til Grundreglorna vore sina rum förlustiga, men Academien beslöt at parentation öfver Hr Vasenberg skulle hållas. emedlertid ville Hr Ledamöterna betäncka sig på den generela question. Hr Bar. Cederhielm begärte at Academien ville utnämna 2:ne af Ledamöt. at förut öfverse des tal, som blefvo Hr Faggot och Gr. Ekeblad och faststältes at denna sed altid skulle tagas i ackt hädanefter.

8. Uplästes et sätt at fånga vargar igenom förgift ingifvit af Hr Cederhielm. remiterades til Hr Malmerfelt och Doct. Baeck.

var Academien tilsammans at afhöra parentation af Baron Cederhielm öfver des Ledamot framledne Hofrådet Hr Vasenberg. närvarande voro H. E. Gref Tessin, Baron Höpken, Gr. Cronstedt, Hr Tilas, Hr Salberg, Hr Faggot, Hr Polhem, Hr Meldercreutz, Hr Benzelstierna, Hr Malmerfelt, Hr Palmstierna, Hr Mejer, Hr Salander, Hr Horleman, Hr Classon, Hr Ribe, Hr Legel, och Secreteraren.

5. Hs Exelense utlät sig at hvarföre han anmodat Kongl. Academien at komma tilsammans i dag vore det, at man kunde utsätta dag til Praesidii ombyte, Academien mente at om H:s W:l. så behagade kunde det straxt gå för sig, hvarföre voteringen skedde. då man vid sedlars öpnande fant för Hr Palmstierna 26. namn, för Hr Horleman 25. Hr Rosen 19. Hr Faggot 17. Hr Mejer 10. Hrr Brandt och Malmerfelt 3. Hr Meldercreutz 2. Hrr Höpken, Cederhielm och Rudenschöld 1 hvardera. gör tilsammans 108 Namn för 27 sedlar. af de fyra Candidaterna Hrr Palmstierna, Horleman, Rosén och Faggot som alla voro närvarande, föll lotten på på Hr Rosén.

2. Uplästes en af Baron Cederhielm ingifven och attesterad berättelse om Räfsaxarnas bruk, upsat och försökt af en LandtIägmästare vid namn Gartman, denna berättelse fant academien vara nyttig at utgifva i handlingarne. dock kommer Hr Salberg at nogare uti vigt utsätta quantiteten af de der införde ingredienier til räfvittring.

6. Uplästes et botmedel för Boskapssiukan hvilket Hr Baron Cederhielm insändt. och ehuruväl det i synnerhet varit brukat för hästar i en dylik siukdom i Franckrike så trodde han at det äfven skulle kunna lämpas til boskapen.

9. Uplästes bref ifrån H. Baron Cederhielm til Secreter., deruti han undanber sig at lämna sin parentation til trycket.

3. H. Ribes betänckande angånde B. Cederhielms project at lämpa hästcurer för den gångbara Boskapssiukan i Skåne (se d. [datum saknas]) inkom, och bestod uti berättelser ifrån orterna angånde dessa siukdomer så väl på hästar som andra Creatur, hvaraf man kunde döma huru vida sympthomata voro lika hos dem, och derföre huru vida enahanda botemedel kunde lämpas der til. detta alt lades ad acta til videre.

l. uplästes en beskrifning at tilreda blån til en likhet med bomull hvilken Baron Palmquist gifvit efter fru Silfversparres försök. detta remiterades til H:ar Triewald och Cederhielm.

7. Baron Cederhielm berättade academien at nu erhållit kycklingar utkläckte uti en ungn, inlämnade också sin dock bok öfver detta försökets framgång och lofvade framdeles inkomma med en fullkomlig berättelse sedan han giort flera försök.

2. Baron Cederhielm upläste tvänne arcana som han tilhandlat sig at göra lin miukt, hvilka skulle försökas tillika med det at tilreda blår såsom bomull H. Faggot åtog sig at vara närvarande vid detta tilfället.

6. Uplästes en beskrifning som H. Brelin författat angånde en af sig uptänkt lerplog, som han den kallar, bestånde i synnerhet i torfvens ristande i många delar innan plogen den omvänder. denna handling remiterades til H. Linnaeus, B. Cederhielm och H. Schulze.

5. företogs voteringen til Candidater för valet af en ny Praeses, då det vid sedlarnas öpnande befants för Dr Browaldius 25 röster, H. El. Palmstierna 24, H. Faggot 19, H. Brandt 13, H. H. Löfvenhielm och Stockenström 5, H. H. Rudensköld, Leyonankar och H:s El. Ehrenpreus 4, H. Dalin 3, H. H. Malmorfelt, Ekstrom, Stobé, Meldercreutz och B. Cederhielm 1. af de fyra förstnämde utvaldes D. Browaldius.

4. Vid öfverläggandet om Academiens inkomster och eras förvaltande hvar uppå Hr Grefve Cronstedt hade inlämnat et årligit förslag jemte quartals räkningen ant Academien angelägit, til värkställande af det den 4:de October fattade slutet, at anmoda H. Baron Cederhielm det han tillika med Secreteraren ville igenomse de förra räkenskaperna innom nästa praesidii ombyte, samt infordra til Academien original obligationerna.

4. Uppå H. Baron Cederhielms förestälning kommer den handling, som han hade inlämnat angånde stuterier, at tryckas för sig sielft, och at lämnas til vanlig censur aldenstund den rör giorde inrätningar.

4. Uplästes författade tankar angånde rätta Gödnings tiden, som blifvit insände til academien under et diktat namn af Gunnar Välsint. H. Baron Cederhielm hölt före at man härutinnan borde hafva afseende på jordmånen ock kunde denna method vid lera vara tienlig men ej vid sand. H. Lauraeus hölt åter före i anledning erfarenheten at denna method i Finland ej skulle stå at brukas, der så långa vintrar äro, stark frost och mycken snö skolandes alt sammans det fete lacka af med snö vatnet om våren. Detta remiterades til Herrar Praeses, Cederhielm och Lauraeus.

4. Företogs Presidents valet då til Candidater voro nämde H:s Exl. R.R. Ehrenpreus 22 g:r, H:s Ex. Palmstierna 19, H. Dalin 14, H. Löwenhielm 12, H. Stockenström 8, H.H. Brandt och Rudenscöld 5, H. Malmerfelt 3, Herrar Plomgren och Salander 2, H. Cederhielm, R.R. Ekeblad, Baeck och Blixenstierna 1. Af de 4 första Candidater som fläste gångor nämde föll lotten uppå H. Exl. R.R. Palmstierna, hvilket utslag efter han ej var närvarande honom kommer at berättas lgenom Secreteraren.

1. H. Baron Cederhielm återlämnade B. Palmquists rön om linblånens redande til en likhet med bomull, och berättade at han igenom försök funnit detta sätt hafva sin riktighet, hvarföre det gillades.

3. Uplästes en beskrifning huru svin kunna gödas med häste dynga, hvilket sätt H:s E:ll. R.Rådets Palmstiernas fru moder med stor förmån betiänt sig af. Detta remiterades til B. Cederhielm.

1. Uplästes Auscultanten i hofrätten H. Schislers handling angånde 1:o tobakens ringa consumtion i Liusdals soken hvarom H. Kyrkoherden Brunelius berättelse redan är upläst under N. 47. 2:o om Ostgörning i Helsingland. 3:o om surmiölks tilvärkan. Detta remiterades til Baron Cederhielm och H. Berch.

8. H. Baron Cederhielm upläste sin berättelse om de försök han giort at kläcka ut kyklings ungar, hvilken lämnades til H. Linnaei, Baecks och Carlesons öfverseende.

6. Uplästes H. Hofmästaren Wadströms beskrifning om des nya inrätning för drägten af plogar och trästockar i stället för det skadeliga bukoket, detta remiterades til Baron Cederhielm och H. Schulze.

8. Uplästes . Doctor Gislers rön om stäkgräsets nytta, hvilket remiterades til Herrar Linnaeus, Cederhielm och Baeck.

7. Uplästes en beskrifning om stäke Siukan ingifven af herr Gisler, som remitterades til Herrar Rosén, Bäck, Cederhielm, Schultze, och Linnaeus.

4. H. Baron Cederhielm upviste porsfrön som han hölt före at den brännande smak de hafva skulle göra samma värkan och nytta som peppar i synnerhet för gemene man, men ehuru patriotiskt detta förslag syntes, så fruktade man at detta porsfrö skulle hafve nogon skadelig förvirrande art. dock kommer H. Linnaei utlåtande här om at inhämtas.

16. Uplästes Herr Tourséns ingifna under-rättelse, om Ekars Plantering, som remitterades til Herrar Linnaeus, och Cederhielm och Baron Bielke.

5:o. Upvistes prof af et slags mossa, hvar med man i Norige plägar förgifva vargar, tillika med en kort beskrifning, huru sana mossa skal brukas. Berättelse här om tillika med profvet har Danska Gen.Majoren och Gräntse-Commissarien Mangelsen lemnat til Herr öfversten och Gräntse-Commissarien Klinkowström, hvilken åter til Hans Konglige Höghet det samma i underdånighet upskickat. Hafvandes Hans Konglige Höghet nu allernådigst behagat lemna Academien del der af. Secreteraren fick befallning, at skicka någon del af mossan til H. Linnaeus, at få under-rättelse, på hvad träd den växer. Det öfriga jämte beskrifningen lemnades til H. Baron Cederhielm, at giöra försök om des värkan.

Det förflutna året har varit gladt och lyckligt för Academien. Allenast en Ledamot, Baron Cederhielm, har blifvit död, hvilken i många år varit civiliter mortuus.

L'établissement que Votre Altesse Royale honore maintenant de La présence, est un monument honorable du patriotisme Suédois. Quelques particuliers distingués par leurs talens et leurs connaissances, Triewald, Ahlström, Höpken, Linné, et Cederhjelm, se reunirent en 1739, pour former cette société littéraire, sous le nom d'Academie de Sciences. La Maison qu'elle occupe, les fonds possède, ses collections et sa Bibliotheque, elle les doit uniquement à la munificence de ces Concitoyens, qui ont trouvé juste de venir au secours d'une société, qui faisait tant pour l'honneur de la Suède.