Protokoll

14. Sedan kom än vidare i öfvervägande, huruledes det skulle synas nödigt at nu med det första förstärka antalet af Ledamöterne, på det Academien medelst flere medarbetares gemensamma tillhielp måtte så mycket bättre vara i stånd at framgent låta des Acter till publici tienst utkomma, samt at de måtte innehålla någon märkelig varieté af ämnen, på det hvar och en mâtte deruti finna något till sit nöije och giöromåhl. Hvarföre ock Præsidenten proponerade åtskillige skickelige personer, som af alla Ledamöterne gemensamt antogos, hvardera särskilt som följer:
Herr Reuterholm, Pohlheim, Cronstedt, Nordenberg, Strömmer, Elvius, Suab, Brandt, Roberg, Ehrenswerd, Stockenström, Wallerius, Tillas.

6. Hvarefter proponerades, om icke Capitainerne Hr Ehrenswerd och Nordenberg, hvilcka för deras vitterhet, lärdom och frägd voro bekante, kunde vid nästa sammanträde blifva till Ledamöter i Academien emottagne: hvilcket enhällel:n beviljades och slöts, at de derom skulle få tidig efterrättelse. Imedlertid lottades om deras ställe och säte.

1. Sedan Ledamöterne voro samlade, trädde Capitain Ehrenswerd och Capitain Nordenberg in at nu blifva introducerade och till Ledamöter i Academien emottagne, och efter hållit tal till Academien, som sedan lades ad acta, svarade Secreteraren Herr Höpken derpå å Academiens vägnar och förklarade, at bemälte Herrar utaf rycktet och almän berättelse förmodel:n kunnat någorlunda inhämta afsickten till denna ännu späda inrättning; men så hade Academien likväl, på et ännu mera öfvertygande sätt, velat isynnerhet förvissa dem at här endast handlas om sådane vetenskaper, hvilcka tiena till Fäderneslandets upkomst, och at hon derföre med omsorg sammanletar de personer, hvilcka mäst dertill kunna bidraga. Och som Academien hade sig deras berömliga skickelighet bekant, och hennes åstundan, så väl som deras förmodel. önskan, bestod förnemligast uti et upsåt at tiena det allmenna, så hade hon ock orsak at glädia sig, så ofta hon i sine vahl blifver så lyckelig, som hon varit vid detta tillfället.

11. Hr Ehrenswerd åtager sig at framgie några nya försök uti Krigsbygnaden, och efter handen at giöra ritningar och beskrifningar på så många af Commercie Rådet Hr Polhems upfundne och bygde machiner, som han hunnit samla.

9. Hr Præsidenten tilsporde Hr Ehrenswerd, huru snart han ville komma in med sin observation? Så snart, sade han, som han får tilfälle at göra behörigt rön derpå i torrväder, hvilcket oumgängeligen bör skie förut.

2. Herr Ehrenswerd upläste sedan en af honom til Academien ingifven jemnförelse mellan Svensk och fremmande krut hvilcken Ledamöterne funno så gagnelig för det allmenna, at de enhälligt slöto, det denne observation skal inryckas uti des Acter.

3. Hr Triwaldt gaf sedan up en annan af Hr Torsel upritad dessein til Academiens devise. Hvarvid Hr Ehrenswerd för sin del tyckte, at carthugen på denne senare var mera gammalmodig, än på den förra. Och som vi nu hafva fransoser i landet, hvilcka i synnerhet äro berömde uti målning och ritningar, så mente han, at Academien giorde bäst, om hon ville lämpa sig efter deras tycke i detta fallet. Detta fant Academien billigt och slöt at hälst bli vid den dessein, som allaredan förut blifvit gillad och faststäld.

2. Och som Hr Gabriel Polhem, hvilcken af Academien enhälligt blifvit til en Ledamot kallad, nu var til den ändan at blifva intagen upkommen, så blef han införd och efter hållit tal til Academien, hvilcket lades ad acta, svarade Hr Ehrenswerd derpå. Hvarefter Hr Polhem framgaf sin försäkringsskrift, och hans namn infördes bland Ledamöterne efter ordningen.

20. hvilcken svarade, at det i dag skulle komma före i Rådet. Sedan läste Hr Ehrenswerd up en förtekning på alla af Herr Polhem inventerade machiner. Dervid hölts en förtekning på dem, som funnos vara först nödige at få in beskrifning öfver til Academien, som följer:
1. Sånings machine.
2. Stiernsunds dam.
3. Lerbråkan.
4. Väfstolen.
5. Tvin och spin mach.
6. Nål machine.
7. Tåg machine.
8. Krut machine.
9. förbätr. på brädtag.
10. Husby bro.
11. Mynt mach. i Cassel.
12. Dykare machine.
13. förlorade dammar.
14. nyt sätt på sågqvarnar.
15. Ask machine.
16. Träpumpar.
17. Svarfmachine.
18. Hackelse machine.
19. Takt machine.

Till Membra af Wettenskaps Academien antagne:
Hr Salvius, Lars, till Protocollist, Extraordinarius i Justitiæ revision.
Baron Reuterholm, Nils. Landshöfding i Örebro.
Grefv. Cronstedt, Carl Joh. Hoffintendent.
Hr Ehrensuerd, August. Capten mechanicus.
Hr Nordenberg, And. Joh. Capten vid Fortificationen af gardiet.
Hr Polheim, Christ. Commercie Råd.
Mag. Celsius, And. Professor Astronomie i Upsala.
Hr Tilas, Dan. vice notarius i Bergs Collegio.
Hr Sandberg, Olof. Regerings Råd.
Doct. Ribbe, Evald. Lif Medicus.
Hr Sahlberg, Julius. Ammiralitets Apothekare.
Hr Faggot, Jacob. Inspector vid Lantmäterij contoiret.
Hr Stobé ... General major vid fortificationen.
Hr Scheldon ... Skepsbygmästare vid flottan.
Doct. Roberg, Lars. Professor Medicinæ i Upsala.
Hr Klingenstierna ... Professor Matheseos i Upsala.
Hr Nordenberg ... Leutenant vid Fortificationen.
Hr Pihlgren ... Major.
Mag. Brelin, Nicolaus. Theologus.
Doct. Celsius, Olaus. Theologiæ Professor primarius i Upsala.
Mag. Wallerius, Nicol. Adjunctus philosophiæ i Upsala.
Doct. Moræus, Johannes. Physicus vid Fahlun.
Hr Elfvius, Petrus. Auscult. i Bergscollegio.
Doct. Brant, Georg. Ricksverdie.
Hr Polheim, Gabr.
Hr Rosensten, And. Major.
Hr Tourelong, Joh. Supercargue.
Hr Plomgren, Thomas. Handelsman i Stockholm.
Hr Mællercreutz, Jonas. Conducteur.
Hr Rosén, Nicol. Adjunctus Medicinæ i Upsala.

Observationer inkomne under första quartalet: Bielke om Almträds planterande.
Linnæus om Vexters cultur.
Trievald 1. om Drifmachin genom ånga för plantor.
2. om Humble skiötsel.
3. om träns cultur.
Ehrensuerd om Krut.
Nordenberg om Kackelugnar.
Polheim. Christ. om Elementernes värkan. Celsius, And. om Träds förlängande i Kiöld. Tilas om Prognosi mineralium.
Ribbe om Amausi genom vomitiv curerad.
Sahlberg om Gierdsgårdar af pihl.
[Sahlberg om] om järnplåtars och taktegels öfverstrykande.
Faggot om Experimenter vid Åckerbruket.
Bredlin om clavers förbättring.
Moræus om Aconiti gifft en casus.
Wallerius om Rep.
Rosensten om Flygsand och annat i oeconomicis.

5. Herr Ehrenswerd hemstälte, om icke Herrar Fundatores behagade inlefverera sina försäkrings skrifter til Academien på samma sätt som de andre Herrar Ledamöter? Herr Præsidenten mente för sin del, at det vore försäkring nog, enär de hade underskrifvit Grundreglorne. Men på det at sådant ej måtte gifva tilfälle til någon oreda el:r missförstånd, sade han för sin del gärna vilja underskrifva den vanliga försäkrings skriften, fast hon ock ännu vore i hårdare termer upsat; hvilcket han jämväl förmodade, at de öfrige Herrar Fundatores intet el:r underlåta skulle. Hvarföre han också tilsade Hr Salvius, at han til nästa sammankomst skulle skrifva några försäkrings skrifter färdige, på det Herrar Fundatores, som nu äro närvarande, må kunna derunder skrifva sina namn och sedan afgifva dem til Academien.

11. Likaledes fik Hr Ehrenswerd nu et exemplar gratis.

S. d. hemstälte H. Ehrenswärd om icke Herrar Fundatores behagade inlefverera sina försäkrings skrifter? Hvilket de närvarande straxt lofvade giöra, oacktad de altid ment sig hafva underskrifvit försäkrings skriften tillika med GrundReglorna, emedan densamma är ju en deel deraf. 

3. Herr Ehrenswerd frågade, om Academien ville taga emot någon observation om et sätt at göra ostar så goda som i Holland: hvarjemte han berättade, det han viste en man, som giordt prof derpå, hvilcken sagt, at han ville gifva in sit rön derom til Academien? Hvilcket Academien pröfvade för godt och lofvade med taksamhet uptaga det.

Detta hemställandet fants godt, och efter någodt öfverläggande beslöts, att Hr Drake, Cronstedt och Ehrenswerd tillika med de närvarande Fundatores och i stället för de frånvarande skulle träda tilsamman klockan 8 nästkommande Lördag att öfverläggia härom och sedan ingifva til Academien hvad i detta ärendet pröfvas vara aldrabäst och gagneligast för Academiens bästa i framtiden.

18. Nu hemstälte Hr Ehrenswerd, att efter Academien är sinnad att begära Hans Kongl. Maij:tts confirmation på Grundreglorne, om icke de då förut borde så rättas och lagas, som Academien finner det vara aldrabäst för framtiden.

2. Herr Presid. tog protocollet til sig och började föra det samma, då Secreteraren Höpken inkom, hvilcken Præsidenten anmodade att föra protocollet. Hr Secreteraren Höpken emottog det samma, men bad Hr Ehrenswerd i dag föra det, efter han var någodt sysslosatt.

6. Uplästes tvänne bref ifrån Hr Polhem, ett til Hr Cronstedt och Hr Ehrenswerd, jämte ett til Hr Presid., hvilcka sedan de voro upläste, lofvade Herr Presidenten uppå Herr Cederholms erhindran, sedan conceptet förut i Academien är justerat, att besvara Hr Polheim och tacka honom för den omsorg, han betygar för Academiens välgång.

9. Enär Herr Presidenten upläste conceptet til det vid förra session anbefalte svar uppå Hr Polheims bref, berättade Herr Ehrenswerd, det han tillika med Hr Cronstedt samma svar til Hr Polheim affört, hvilcket han med mycken tacksamhet emottagit, samt försäkrat att städse, så mycket hos honom står, bidraga til Academiens fördel samt aldrig undandraga sig att som Ledamot låta Academiens välgång vara sig om hiertat. Och vill til prof däruppå ingifva til Academien åtskillige nyl:n af honom upfundne machiner, hvilcka under Academiens namn kunna försäljas, och Hr Polheim sielf behålla af värdet tvänne trediedelar och Academien en.

14. Eljest berättar Herr Polheim om sättet at plantera tall och gran, äfven i anledning af en uti Academiens Handlingar utgifven fråga, och som Academiens tanka vid samma fråga endast var, huru tallar och granar genom frö kunna til växt updrifvas, så beslöts, at Hr Polheim om Academiens mening härutinnan skulle blifva underrättad genom Hr Ehrenswerd.

8. Uplästes Hr Ehrenswerds rön om böss smiederiets förbättrande här i Sverige, fattat i anledning af de observationer, som han vid dess resor utomlands giort, hvilket emedan det til dess stora nytta blef gilladt, så lofvade Hr Ehrenswerd låta thet afskrifva och til Svenska Classens öfverseende remittera, på det at et så nyttigt rön med första må kunna til trycket befordras.

10. Det af Hr Polheim ingifne bref, hvarutinnan nämnes om en härtil obekant machine at på beqvämligit sät upbruka åkrar, begärtes nu tilbaka. Hr Ehrenswerd åtog sig det samma til Herr Polheim at återlefverera.

5. Hr Ehrenswerd ingaf rentskrifvit dess underrättelse om böss smiederiets förbättrande här i Sverige, inrättat efter utländske observationer, hvilket blef til Svenska Classen remitterat.

11. Sedan någodt blifvit discurerat, huru många ark och kopparstycken må kunna gifvas ut på trycket uti hvart fierdedels års afhandling, samt til hvad pris Academiens Handlingar utom prænumerationerne för thetta quartalet kunna försäljas, blef beslutit, at vederbörande hafva at ställa sig thet til efterrättelse, som tilförene blifvit därom faststält. Hvarvid Hr Ehrenswerd utfäste sig at bestå kopparstickningen af egna medel, som kommer at följa dess rön om böss smiederiet, så framt det vid detta quartal blifver infört.

Och som hvar och en Ledamot ger in sin försäkring på heder och ära och uti den samma utfäster sig at understödia Academiens bästa samt afvärja alt det, som henne på någodt sät kan skada, så håller Hr Presidenten sielf hvar och en Ledamot för ovärdig at sittia uti Academien, som på någodt sät för sin nytta vil afböija Academiens fördel eller rygga de löften, som han til henne gordt. Hr Presidenten gör sig i öfrigit försäkrad, at som dess tanka hvad prænumerationerne angår likmätigt protocollet endast varit at genom deras inlösande låta det almänna förstå, som vore Academien om prænumeranter ej angelägen, så lärer den ej annorlunda, än den i sig siälf är, af Academien uttydas, i synnerhet som de ingifne 20 ducater ingen gemenskap med prænumerations summan hafver. Anhållandes det Academien ville genom resolution fastställa, antingen Hr Presidenten skulle behålla prænumerationerne eller ej, hvarefter Hr Presidenten afträdde, då Academien tog detta mål i behörigt öfvervägande och stadnade, i synnerhet i anledning af Hr Capitain Ehrenswerds förestälning, i följande slut:

11. Hvilken Hr Presidentens förestälning de öfrige Herrar Ledamöterne så mycket mera förklarade sig nögde at bifalla, som hvar och en utaf dem gör sig försäkrad, at Hr Höpken, i anseende til den kärlek och öma omsorg han vist för denna inrätning och dess upräthållande, ej lärer afslå Academien dess begäran, i fal hon, sedan det följande quartalet är til ända, skulle anmoda honom Secreterare sysslan åter uppå sig taga. Och på thet Academien nu måtte kunna stanna uti säkert slut uppå Hr Höpkens til Academien ankomne skrifvelse, förestälte Herr Presidenten, om icke Academien ville välja en Interims Secreterare. I anledning hvaraf Hr Ehrenswerd til Secreterare föreslogs, och blef genom omröstning samma syssla honom tillagd. Hr Ehrenswerd betygade emot detta tilbud dess tacksamma sinnelag och önskade at vid samma sysslas förvaltande kunna vara Academien til nöjes, hvaruppå Hr Presidenten svarade, at Academien så mycket mindre därom tviflar, som hans egit berömmeliga upförande i Academien och nitefulla omsorg för dess välgång berättigar honom det säkraste vitnesbörd därom.

7. Sedan uti Academien blifvit anmält, at Hr Lagman Malmer, som i dag kommer at introduceras, vore upkommen, blefvo Hr Ehrenswerd och Hr Cronstedt anmodade at honom införa, hvilket sedan det var värkstält, ingaf Hr Lagman dess försäkrings skrift samt hölt däruppå sit tal, hvilket så väl som Hr Presidentens svar däremot finnes ad acta.

8. Hr Presidenten berättade, at Hr Ehrenswerd bracht uti bättre ordning Herr Polheims beskrifning och rön om sättet at med en lychta under vatnet inlocka fiskar i bragder. Den blef upläsen och af Hr Triewaldt emottagen.

11. Hvilken Hr Presidentens förestälning de öfrige Herrar Ledamöterne så mycket mera förklarade sig nögde at bifalla, som hvar och en utaf dem gör sig försäkrad, at Hr Höpken, i anseende til den kärlek och öma omsorg han vist för denna inrätning och dess upräthållande, ej lärer afslå Academien dess begäran, i fal hon, sedan det följande quartalet är til ända, skulle anmoda honom Secreterare sysslan åter uppå sig taga. Och på thet Academien nu måtte kunna stanna uti säkert slut uppå Hr Höpkens til Academien ankomne skrifvelse, förestälte Herr Presidenten, om icke Academien ville välja en Interims Secreterare. I anledning hvaraf Hr Ehrenswerd til Secreterare föreslogs, och blef genom omröstning samma syssla honom tillagd. Hr Ehrenswerd betygade emot detta tilbud dess tacksamma sinnelag och önskade at vid samma sysslas förvaltande kunna vara Academien til nöjes, hvaruppå Hr Presidenten svarade, at Academien så mycket mindre därom tviflar, som hans egit berömmeliga upförande i Academien och nitefulla omsorg för dess välgång berättigar honom det säkraste vitnesbörd därom.

9. Hr Presidenten Höpken proponerade häruppå Academien följande:
1:o At som Hr Presid. af andra sysslor är så hindrad, at han näppel:n efter vanligheten hvar Onsdag och Lögerdag lärer kunna vara uti Academien tilstädes, och skulle ganska ogärna se, at någon sammankomst utom dess närvaro skulle skie, så vil Hr Presid., i fal Academien så behagar, remittera de inkommande rön til sina Classer, utan at Academien skal besväras at altid komma tilsammans, hvilken förestälning Herrar Ledamöterne pröfvade skiäligt at bifalla, allenast sedan vid sammankomsterne blifver anmält, hvilka rön inkommit och til hvilka Classer de blifvit remitterade.
2:o At ingen förestälning uti Academien må skie utan antingen igenom honom sielf eller Hr Ehrenswerd, som Secreterare sysslan under detta quartalet sig åtagit.

10. I anledning af Hr Triewaldts förestälning, at en Oeconomisk Class skulle inrättas, åtogo sig Hr Presid., Hr Linnæus, Hr Cronstedt, Hr Ehrenswerd, Hr Nordenberg och Hr Benzellstierna at vara uti samma Class Deputerade.

2. Den af en okänd under namn af Ne Simulabit inkomne beskrifning jämte ritning, huru oriad råg må kunna torkas och förvaras, blef remitterat til Hr Polheim at så väl däröfver inkomma med sine anmärkningar, som ock öfver Hr Geringii methode at afskiära tufvor, hvilka bägge Hr Ehrenswerd lofvade til Hr Commercie rådet at afsända.

4. Sedan Hr Ehrenswerd upvist fulmacht af Hr Cronstedt, Hr Tilas och Hr Cederhielm, samt Hr Presid. berättat, at Hr Cederholm äfven anmodat honom för sig at omrösta til nya Ledamöters antagande, skred man til votering öfver de Herrar, som til Ledamöter blefvo d. 12 innevarande föreslagne, utaf hvilka vid balloterings lådans öpnande befunnos vara antagne: Hr Krigs Rådet Seth, Cammarherren Gref Strömborg, Cammarherren Ehrencreutz, Hr Secret. Standerhielm, hvilka förenämnde Hr Presidenten lofvade sondera. Til Hr Assessoren Borgström, Hr Öfversten Palmstierna, Hr Generalen Cronstedt och Hr Professoren Browallius kommer kallelsebref at afgå.

3. Häruppå upläste Hr Ehrenswerd ett ifrån Hr Polheim inkommit bref angående en plog, som skal vara tienlig at uptaga tufvor, af hvilken han vil ingifva en ritning och låta den sedan uti Academiens Handlingar utkomma, thet almänna til nytta. I öfrigit råder han Academien at ingen ting oförsökt emottaga eller någodt på trycket utgifva, innan Academien är försäkrad, at thet låter värkställa sig.

3. Hr Ehrenswerd föredrog häruppå Academien, at Hr Cederhielm tilbaka sändt Hr Wullfs tankar om tiärbränneri, som med honom blifvit communicerade, at efter sit gorde löfte upsättia en ugn samt medelst den samma försöka, huruvida bemälte Hr Wullfs rön kan hafva sin riktighet eller ej. Nu som Academien ej lämnat Hr Cederhielm ritning, huru samma ugn skal vara construerad, så anhåller han, det täcktes Academien allenast lämna honom med första den samma, då han straxt vil låta Academiens befalning skrida til värkställighet. I följe härutaf tog Hr Nordenberg Hr Wullfs tankar til sig och lofvade dem genomse samt om Lögerdag lämna Academien om ritningens förfärdigande svar.

9. Slutel:n uplästes et af Hr Ehrenswerd författat förslag at i det längsta försvara breschen och facilitera retraiten. Hvilket af Hr Palmstierna emottogs, som lofvade med sine tankar skrifteligen däröfver inkomma.

5. Sedan lefvererades färdigt klipte zedlar til Herrar Ledamöterne at anteknas 4 ledamöters namn af dem, som vid detta tilfälle kunna til Candidater föreslås, hvilka sedan de uti en låda voro samblade och om hvarannan blandade, befants vid deras upläsande röster fallit på Hr Linnæus, 12 på Hr Drake, Hr Ribe 9, Hr Sahlberg 7, Hr Triewaldt 2, Hr Ahlström 5, Hr Cronstedt 3, Hr Nordenberg 4, och 2 på Hr Elvius. Och emedan de fläste vota fallit på Hr Linnæus, Hr Drake, Hr Ribe och Hr Sahlberg, blefvo de vid detta tilfälle Candidater. Ytterst skreds til lottning hvilken utaf desse 4 Candidater skulle blifva President, som skedde på det sättet, at 4 st. zedlar voro uti en hattkull blandade, hvarutaf på en af dem var skrifvit President med fina bokstäfver, och den utaf Herrar Candidaterne, som den sidst nämnde zedeln skulle emottaga, skulle behedras med Presidents värdigheten. Emedan Hr Ribe vid detta tilfälle var frånvarande, emottogs en zedel på dess vägnar af Hr Triewaldt, vid hvilkens öpnande befants, at Hr Ribe Presidentssysslan blifvit tildelt för detta quartal. Hr Ehrenswerd hölt äfven vid detta vahl protocollet, som til alla delar vid dess jämnförande var lika med det, som nu uti Herrarnes närvaro justeras.

7. Hr Ehrenswerd hölt ett tal til Hr Höpken tilbakas, hvilket finnes ad acta. Och kommer thet tal, som til Hr Ribe bör hållas, då at fulföljas, när bemälte Herre President sysslan tilträder.

Hr Höpken svarade häremot, det han väl är så sysslosatt, at knapt någon tid är öfrig at kunna Secreterare sysslan å sig taga och göra Academien den ständiga upvachtning, som samma fordrar, och önskade väl, at Hr Ehrensverd härutinnan ville änn framdeles vara Academien til tienst. Och ehuru thetta likmätigt Grundreglorne borde skrida til votering, så vil Hr Höpken dock ej undandraga sig at, så mycket dess tid tillåter, vara Academien medelst Secreterare sysslans förvaltande til tienst och behag.

Hr Presid. betygade emot bägge desse Herrar Academiens välvilja och erkäntsla: emot Hr Ehrenswerd, för det han under förra quartalet utom dess öfriga bearbetande varit Academien vid Secreterare sysslans förvaltande til fulkomligit nöje och behag, och emot Hr Höpken, för det han nu, så väl som tilförene, ej undandragit sig at göra Academien al mögelig handräkning.

2. Hr Presid. Ribe tackade häruppå Academien, som behagat hysa til honom det förtroende och vid sidsta sammankomsten uti dess frånvaro föreslagit honom til President; anhållandes at Academien ej ville ogunstigt uptaga, i fal han efter dess åstundan ej vore i stånd at uti alt upfylla det, som dess kall och embete under detta quartal skulle erfordra, emedan Hr Presidenten utom andre mångfaldige sysslor äfven är anförtrodt at skiöta Höga Öfverhetens dyra och oskattbara hälsa, och är således aldrig säker at kunna efter egit behag disponera någon tid: dock lofvade Hr Presidenten at så mycket hos honom står ej underlåta at uti alt, som denne dess syssla erfordrar, gå Academien til handa. Men skulle Hr Presidenten någon gång blifva så hindrad, at han ej sammankomsten kan bivista, så vil han så tidigt sådant tilkänna gifva, at en vice Præses skal kunna äränderne i des behörige ordning föredraga. Hr Ehrenswerds däremot hållne tal finnes ad acta.

5. Hr Ehrenswerd berättade häruppå, at han utaf andre sysslor denna tiden blifvit så öfverhopad, at han ej kan hinna med at förrätta den honom under förra quartalet anförtrodde Secreterare sysslan. Och som Academien samma syssla behagat honom updraga, likmätigt protocollet af d. 23 Martii sistl., så länge Hr Höpken President embetet skulle företräda, så vil han det förtroende, Academien honom härutinnan behagat betyga, Hr Höpken härmedelst tilbakas öfverlämna.

6. Hr Linnæus föreslog til Ledamot Hr Ammiralen Anckarcrona. Hr Ehrenswerd föreslog äfven til Ledamöter Majoren vid Artilleriet Hr Von Ficken och Hr Capitaine Rocksendorf, berättandes därjämte, at Hr Capitaine Rocksendorf skal vara den samma, om hvilken Hr Ehrenswerd tilförene berättat, och skal veta et tienligit medel at fördrifva maskar ifrån träd, som däruti skal bestå, at man tager ett lakan, hvaruppå en menniskia dödt, och skakar det öfver trädet, hvarefter de straxt skola försvinna.

3. Hr Ehrenswerd gaf tilkänna, at han har 2:ne rön om händer och vil dem med första til Academiens skiärskådande föredraga.

2. Hr Ehrensverd upläste häruppå ett ifrån Herr Cellsius inkommit rön angående Magnetens missvisning och afvikande från norrstrecket, hvilket blef gilladt och kommer på trycket at utgå.

3. Vid hvilket tilfälle Hr Ahlström berättade, att en compassmakare för honom sig utlåtit, at den Svenska ståltråden til compassers förfärdigande ej skal vara så god som den Engelska, hemställandes til Academiens ompröfvande, om icke samma compassmakare kunde upkallas, då Academien af honom kunde göra sig underrättad, hvad ett sådant föregifvande kunde hafva til grund eller ej. Hvilket Herrar Ledamöterne tykte vara mindre nödigt, isynnerhet som samma compassmakare aldrig lärer vara i stånd sitt påstående att kunna bevisa, ty emedan den Engelska ståltråden förfärdigas af Svenskt järn, tyckes naturligtvis den ståltråd, som uti Engeland blifver tilvärkad, ej hafva någon större förmon eller annan egenskap änn den Svenska; dock lofvade Hr Ehrenswerd härom lämna Hr Cellsius del.

4. Änn ytterligare upläste Hr Ehrenswerd et ifrån Hr Polheim ankommit bref, hvarutinnan han berättar, hurusom uti dess sidsta observation angående husbygnad influtit åtskillige frie ordasätt, hvilka Academien jämte rönet resolverat at trycka. Nu som Hr Polheim uti samma dess bref vid handen gifver, at de utlåtelser, som uti föromrörde observation blifvit inrykte, haft sitt afseende uppå thet förtroende han hyser för Academien, utan at någon tanka varit at lämna det almänna däraf någon del; så, til undvikande af alla påfölgder i framtiden, anhåller han, det Academien ville hädanefter alla de rön, som af honom framdeles ingifvas, sedan de uti Academien först blifvit skiärskådade, åter til dess egit genomseende tilbaka lämna, samt sedermera uti Academiens egit namn dem uti Handlingarne låta utgå; hvaröfver beslöts, det Academien väl vil bifalla til Hr Polheims begäran hvad den förra omständigheten angår, och beträffande den senare kommer härom bref til Hr Polheim at afgå, jämte anmodan att änn framdeles låta dess namn uti Handlingarne tilsättias vid de rön, som han sielf ingifver.

4. I anledning af en författad förtekning uppå de Herrar Ledamöter, som äro i stånd vid detta tilfälle til Candidater at föreslås, anteknades följande Herrars namn uppå zedlar, vid hvilkas upläsande befants, at 7 röster fallit på Hr Bielke, på Hr Cronstedt 8, Hr Ehrenswerd 6, Hr Nordenberg 4, Hr Drake 12, Hr Ahlström 5, Hr Stobée 13, Hr Faggott 3, Hr Triewaldt 1, och på Hr Sandberg äfven ett votum. Och emedan de fläste rösterne fallit på Hr Stobée, Hr Drake, Hr Cronstedt och Hr Bielke, lottades emellan desse 4 Herrar Candidater hvilken af dem skulle blifva President, på samma sätt som vid förra Presidents vahlet skiedde. Enär Hr Ehrenswerd öpnat den zedell Hr Cronstedt bort taga, befants, at President sysslan Hr Cronstedt var tildelt. Vid detta tilfälle hölt äfven Hr Höpken protocollet, som til alla delar är likt med det, som nu uti Herrarnes närvaro justeras.

4. I anledning af en författad förtekning uppå de Herrar Ledamöter, som äro i stånd vid detta tilfälle til Candidater at föreslås, anteknades följande Herrars namn uppå zedlar, vid hvilkas upläsande befants, at 7 röster fallit på Hr Bielke, på Hr Cronstedt 8, Hr Ehrenswerd 6, Hr Nordenberg 4, Hr Drake 12, Hr Ahlström 5, Hr Stobée 13, Hr Faggott 3, Hr Triewaldt 1, och på Hr Sandberg äfven ett votum. Och emedan de fläste rösterne fallit på Hr Stobée, Hr Drake, Hr Cronstedt och Hr Bielke, lottades emellan desse 4 Herrar Candidater hvilken af dem skulle blifva President, på samma sätt som vid förra Presidents vahlet skiedde. Enär Hr Ehrenswerd öpnat den zedell Hr Cronstedt bort taga, befants, at President sysslan Hr Cronstedt var tildelt. Vid detta tilfälle hölt äfven Hr Höpken protocollet, som til alla delar är likt med det, som nu uti Herrarnes närvaro justeras.

4. Upl:s ett af Hr Gabriel Polheim ingifvit påfund at slipa och justera stålvalssar til största fullkomlighet efter hårdningen, hvilket kommer på trycket at utgifvas, allenast Hr Ehrenswerd efter dess gorde löfte författat ritningen där uppå, i anseende hvartil det ock honom blef lämnat.

1. Sedan protocollet var justerat, föredrogs ett inkommit rön om rätta orsaken, hvarföre krut uti bombkastning, så väl som andra tyngders häfvande, intet värkar i samma proportion som dess myckenhet, när det är altsammans af lika godhet, hvilket remitterades til Hr Ehrenswerds genomseende.

12. Hr Strömmers ingifne rön hvarföre krut uti bombkastning så väl som andre tyngders häfvande ej värkar i samma proportion som dess myckenhet, enär det är altsammans af lika godhet, emottogs af Hr Ehrenswerd, som lofvade det samma genomse och til Academiens ytterligare bepröfvande meddela.

2. Hr Ehrenswerd berättade, att. ehuru Academien genom ett utlofvat præmium velat förbinda det allmänna at til sig lämna den nogaste underrättelse, på hvad sätt man bäst skal kunna bleka linnkläden, så har dock ej någon ännu därmed inkommit; och som han i dag tänker til Hr Commercie Rådet Polheim utresa, så vill han äfven anmoda honom dess uti denna omständighet inhämtade kundskap och giorde försök Academien meddela.

3. Uppå Hr Linnæi föreställning lofvade Hr Polheim och Hr Ehrenswerd anmoda Hr CommercieRådet sitt Contrefait til Academien lefverera.

Och så snart detta för sig gådt, vill Academien låta någre af sine Ledamöter träda tilsammans och det ytterligare genomläsa, samt tillika anmärka de ställen, som på någodt sätt kunna för nära röra den allmänna hushåldningen i riket. Hvartil nu i början föreslogs Hr Benzelius, Hr Benzellstierna och Hr Ehrenswerd, hvarvid Hr Faggott såsom Auctor sielf lofvade vara tilstädes.

4. Hr Elvius berättade, at han tillika med Hr Ehrenswerd och Hr Faggott besedt de tröskmachiner, om hvilka vid förra sammankomsten taltes och uti rådsförmaket blifvit dem viste: gifvandes sitt omdömme därom til protocollet således som följer:

7. Hr Ehrenswerd jämte Hr Elvius återlefvererade det af Hr Meldercreutz ingifne rön om längders mätning genom dåns tilhielp, som med dem varit communicerat. Och som de ej hafva någodt därvid at påminna, utan förklarade nu muntel:n det samma til alla delar vara både väl skrifvit och nyttigt, så kommer det ock gilladt uti denna quartals Handling at tryckas.

2. Däruppå upl:s ett af Hr Gabriel Polheim ingifvit rön om tunnsvickor, hvilka så äro inrättade, at de ej allenast öpna sig då dricka tappas, utan ock sluta sig sielfva igen, så snart man tappat ut så mycket som behagas. Hr Ehrenswerd och Hr Cronstedt gofvo härvid tilkänna, at de detta rön genomläsit, och tycka för deras del det samma vara så nyttigt, at det ju förr ju häldre borde det allmänna meddelas. I anseende hvartil detta rön blef gillat och kommer uti denna quartals Handling at tryckas.

3. Häruppå lefvererades färdigt klipte zedlar til Hrr Ledamöterne at antekna fyra namn uppå af dem, som hvar och en til Candidat kan föreslå. Sedan desse zedlar påskrifne voro återgifne och om hvarannan blandade, blefvo de af Hr Presidenten upläste, och befants, at 19 röster fallit på Hr Benzelius, på Hr Ehrenswerd 12, Hr Drake 22, Hr Stobée 16, Hr Benzellstierna 7, Hr Nordenberg 1, Hr Faggott 4, Hr Sandberg 1, Hr Ahlström 2 och på Hr Linnæus 1 votum. Och som de fläste röster fallit på Hr Benzelius, Hr Ehrenswerd, Hr Drake och Hr Stobé, altså skulle emellan desse 4 Herrar lottas, hvilken af dem skulle blifva President. Ehuru Hr Benzelius och Hr Ehrenswerd anhöllo at denna gången lottningen undangå, togo de dock uppå Academiens begäran hvar sin lottzedel. Emedan Hr Drake ej var närvarande, tog Hr Höpken en zedel, och Hr Triewaldt för Hr Stobé. Enär zedlarne öpnades, befants, at Presidentsysslan Hr Drake tilfallit, då vachtmästaren blef anbefalt at honom upkalla. Vid detta tilfälle hölt äfven Hr Höpken, Hr Cronstedt och Hr Ehrenswerd protocollet, som til alla delar är likt med det, som nu justeras.

3. Häruppå lefvererades färdigt klipte zedlar til Hrr Ledamöterne at antekna fyra namn uppå af dem, som hvar och en til Candidat kan föreslå. Sedan desse zedlar påskrifne voro återgifne och om hvarannan blandade, blefvo de af Hr Presidenten upläste, och befants, at 19 röster fallit på Hr Benzelius, på Hr Ehrenswerd 12, Hr Drake 22, Hr Stobée 16, Hr Benzellstierna 7, Hr Nordenberg 1, Hr Faggott 4, Hr Sandberg 1, Hr Ahlström 2 och på Hr Linnæus 1 votum. Och som de fläste röster fallit på Hr Benzelius, Hr Ehrenswerd, Hr Drake och Hr Stobé, altså skulle emellan desse 4 Herrar lottas, hvilken af dem skulle blifva President. Ehuru Hr Benzelius och Hr Ehrenswerd anhöllo at denna gången lottningen undangå, togo de dock uppå Academiens begäran hvar sin lottzedel. Emedan Hr Drake ej var närvarande, tog Hr Höpken en zedel, och Hr Triewaldt för Hr Stobé. Enär zedlarne öpnades, befants, at Presidentsysslan Hr Drake tilfallit, då vachtmästaren blef anbefalt at honom upkalla. Vid detta tilfälle hölt äfven Hr Höpken, Hr Cronstedt och Hr Ehrenswerd protocollet, som til alla delar är likt med det, som nu justeras.

7. Hr Brellin gaf vid handen, at Hr Ehrenswerd lånt ett ris af Academiens tryckpapper och lofvat det samma med första återställa.

Det andra består uti följande theorem: hvar och en uti en circkel inskrefven rättlinig figur hafver den största area, som kan inneslutas innom samma sidor och ställas sins emellan uti samma ordning. Hvilket remitterades til Mathemat. Classen och emottogs af Hr Ehrenswerd.

2. Hr Capitaine Ehrenswerd anförde, huruledes åtskillige fel uti de kopparstycken, som Academiens Handlingar medfölja, skola finnas, anhållandes fördenskull, at kopparstickaren måtte anbefallas honom upvisa sielfva kopparplåtarna, hvaruti stickningen giord är, innan de til boktryckaren måga lemnas.

4. Archivarien emottog af Hr Capitain Ehrenswerd Hr Elvii Theorema Geometricum til at befordra det til trycket.

9. Nu blef äfven voterat öfver Hr Capitaine Rocksendorf, som d. 10 Maij sidstl:e til Ledamot blifvit föreslagen. Enär balloterings lådan öpnades, befants at allenast 2:ne vota honom excluderat, men alle de andre til dess antagande bifallit. Hr Ehrenswerd lofvade tala vid honom, om han til medlemvil blifva intagen, samt sedan dess utlåtande låta Academien veta.

Ehrenswerd opponerar deremot.

Baron Wrede 10
Degeer 9
Polheim
Er. Benzelius 13
Bar. Biellke 9
Grill
Meyer
Malmer
Brelin
Stobée
Sandberg
Ehrenswerd
Drake
Sahlberg
Benselstierna

Sedan Kongl. Academien vid sidsta sammankomsten skridit til vahl af en ny Praeses, och efter skiedd votering, lotten fallit på Hr Degéer, Har Konglige Academien til honom, såsom vistande nu förtiden uti Upsala, härom låtit bref afgå, Men som bem:e Hr Degéer, uti derå aflemnat svar, hvilcket nu upplästes, sig samma syssla, för andragne orsaker, afsagt, Så fant kongl. Academien sig föranlåten, at vid detta tillfälle nyttia thet förslag, som under  föreställning af berörde händelse, redan förut giordes, Hvarföre Kongl. Academien äfven beslöt, att som vid ofvannemde vahl the flästa rösterne föllo på Hr Ehrenswerd; Så kommer han, under detta quartal at åtage sig Praesidis sysslan. Hvilcket honom, såsom nu eij tilstädes varande, skulle berättas.

l:o. Angående en släda at bruka i menföre af Herr Westbeck: uplaest d. 8 Mart. 1744, där också medföljer et modell uppå samma släda, hos Herr Ehrenswerd.

Lemnades til H. Presidenten modeln til släden. Se den 6. Augusty. Art. 1.

3:o. Uplästes en beskrifning på Frantsyska öfwer et PendelUhr som skulle wisa tillika både de Europäiska ock de Turkiska timarna inventerat af H. Perault: men H. Polhem har därtil gifwit mästa anledningen, då H:r Praeses lofwade at underwisa noga uhrmakare härom, som skulle willa förfärdiga et sådant.

4:o. Lemnade H:r Praeses muntel. sit omdömme om invention af slädan (se den 6 Aug. Art. 1), nämligen at invention war god, så länge man feck kiöra rätt fram, men hade någon olägenhet wid wändning när hiulen skulle brukas, men förtiänar at införas i handlingarna.

2:o. Förrättades voteringen för Presidents Candidater, och befants för H:r Horleman 6 Vota, för H:r Grefwe Ekeblad 8, H:r Palmstierna 13, H:r Baron Höpken 6, H:r Baron Funck 5, H:r Faggot 5, H:r Psilanderhielm 4, H:r Salander 1, H:r Salberg 5, H:r Dalin1, H:r Bentzelstierna 3, H:r Triewald 1, H:r Brandt 2, H:r Ehrenswerd 2, H:r Meldercreutz 1, H:r Mejer 1. I anledning härutaf borde H:r Horleman, Ekeblad, Palmstierna, och Höpken, lotta, såsom igenom Pluraliteten walda Candidater, men H:r Baron Höpken ursäktade sig efter hans syslor ei tillät honom nu at förrätta denna syslan, och hafwer dessutan haft den twänne gånger förut, men lofwade tiena Academien wid tilfällen såsom Vice Praeses. Derföre borde emellan H:rar Funck, Faggot och Salberg lottas til en Candidat, hafwandes alla 3 lika många Vota, men H:r Faggot ursäktade sig: blef altså H:r Funck igenom lottning den fiärde Candidaten, och af de fyra Candidaterne föll lotten uppå H:r Grefwe Ekeblad, ock efter han ei wid denne sammankomsten war närwarande,  kommer Secreteraren at berätta honom detta Academiens slut.

1:o. Uplästes och wistes en beskrifning och ritning på H:r Commercie Rådet Polhems invention at förhindra hästarna at skena utföre backar, som han lofwat den 25 Aug. Art. 5. Härwid påminte H:r Prof. Klingenstierna at uti L'Histoire de L'Academie des Sciences skall wara omnämt om en sådan at skilja hästarna ifrån wagnen när de skena. Denna inventionen, beslöt Academien, skulle inkomma uti handlingarna, men beskrifningen skulle förut sättas ordentligare up af Secreteraren, och äfwen ritningen göras något tydeligare, som H:r Ehrenswerd åtog sig.

3:o. Förestälte H:r Praeses om icke Academien borde taga sig an förwarandet af H:r Commercie Rådet Polhems inventioner och machiner för efterwärlden så at däruppå borde göras ritningar och  beskrifningar, och det medan H:r Polhem ännu lefwer, så at man kunde få hans underrättelser i hwad mål som kunde fordras. Detta behagade öfwermåttan Academien, och åtog sig Praeses at göra H:r Polhem en compliment häröfwer på Academiens wägnar. H:r König, Academiens Ämneswän anlitades at förfärdiga ritningarna under H:r Ehrenswerds inseende som lofwade at lämna därtil hwad han
här om annoterat, och som åtog sig at sätta up beskrifningarna.

2. Upvistes Hr Ehrensverds försök med Bomb kastning som blifvit giorde för Cadetternes excercice år 1744. hvilka Hr Ehrensverd kort för sin utresa lämnat at införas ibland Academiens handlingar. För dessa försök fant man likväl nödigt at gifva en underrättelse om ändamålet deraf och om sättet huru de äro anstälte.

1. Baron Höpken proponerade at de uti Academien hålne talen borde af tvänne Ledamöter öfverses och underskrifvas, innan de blefve tryckta, hvilket Academien stadfäste. hvad det i synnerhet vidkommer som Baron Höpken hållit öfver Prof. Celsius komma Hrr Ehrensverd och Horleman det at underskrifva som det redan öfversedt.

7. Anmodades Hrr Alström, Triewald, Ehrensverd, Polhem och Eliander at dagen deruppå taga den af Hr Brukspatron Steinholtz nu förfärdigade Väfskeds machinen i besiktning. som nu var upsat uti H:s Exl. Gref Tessins hus och derom gifva Academien sitt omdöme.

2. Uplästes en handling om åkerns läge och des mindre kostsamma förbättrande genom mullplog ingifven af H. Vestbeck. ehuruväl at academien fant det denna mulplog, hvaruppå model var insändt hade sina olägenheter och var för vigheten i bruket långt sämre än den vanliga, så hölt likväl en och annan af Academiens Ledamöter före at detta sättet at jämna åkern kunde vid visse tilfällen nytjas i synnerhet af gemene man. efter kostnaden och svårigheten i värkställandet uppå detta värktyg är så ringa eller aldeles ingen. H. Ehrensverd lofvade at göra jämförelse emellan dessa bägge plogars nytjande, härmed vil academien låta bero til des H. Ehrensverd inkommit med en sådan jämförelse.

3. Uplästes Hrr Riddarehus Directeurernas bref til Academien som innehölt at conclusum af den öfverenskommelse som giordes uti H.H. Academiens Deputerades sammanträde med Hrr Directeurerna och som Academien deruti anmodas at upsätta project til Instruction för Secreteraren i anseende til de föreläsningar han kommer at hålla öfver de Mathematiska och Physicaliske Vetenskaperna, så blef Secreteraren befalt et sådant at upsätta, hvarföre han också straxt lämnade sina tankar skrifteligen på hvad dessa föreläsningar borde tagas så at de måtte hafva nogot sammanhang med Secreteraresyslan och tillika göra den upbyggelse som testator åstundet. H.H. Triewald, Ehrensverd och Meldercreutz at närmare tänka här uppå til nästa sammankomst.

5. Uplästes H. Schultzes berättelse om des försök med skånska och finska bohvetet som han förledit år med dessa bägge slagen har giort tillika vid hvilket tillfälle H. Ehrensverd berättade hvad hände med des försök at då man i höstas försummade i hans frånvaro at uptaga det då upväxte bohvete, och det således spildes ut, ock fik så sig igen samma höst igen har det legat i jorden öfver hela förleden vinter och nu i vår upkommit och står ferdigt. Härom lofvade han sedan det blifvit mogit och bärgat inkomma til academien med sin berättelse.

6. Uplästes H. Lauraei beskrifning huru man godt, starkt och snält räffelkrut med behändighet göra skall hvilket remiterades til H. Ehrensverd.

6. H. Hårleman upläste des tenkar öfver trävärkets förvarande, som lämnades til Com.R. Polhems, H. Ehrensverds, Fagots, DeGeers och Elianders öfverseende.

1. Hans Kongl. Höghet som benådade Academien med sin höga närvarelse meddelte Academien H. Major Ehrensverds relation om mätningen af en basis dragen ifrån Vaxholms fästning til Wermdö landet af 15053 al:rs 4/10 tums längd. som var updragen uppå en charta öfver tracten deromkring. Denna basis var mätt med största noghet på Isen af Adjutanten Lenberg och Lieutenanten Rosenborg under bemelte Majors direction. och ändamålet af denna basis i synnerhet var at derigenom utsätta rätta belägenheten af Vaxholms och Oxdiups fästningsvärk i anseende til Stockholm så väl som andra deromkring liggande orter. Så var äfven den nyttan doraf för Academien at hämta, det liudets hastighet på den längd som är emellan Stockholm och eller Vaxholm skulle stå at determinera igenom styckeskått som skulle höras och synas i S. Catrinae kyrkotorn.

8. Herr Lehnbegs rättelser, på H. Belidors sätt, at determine rätta krutladdningen i minor. Rem. til H. von Ungern, Ehrenswerd, och Klingenstierna.

12. Herr Adjutanten Lehnbergs rättelser på Belidors sätt at determinera rätta krut-laddningon i minor. Remitt. til Herrar Von Ungern, Ehrenswerd och Klingenstierna.

5. En fisk, kallad sju-rygg-fisk, upskickad i spiritu vini, af H. Major Ehrenswerd ifrån Vaxholm, upvistes. Herr Linnaeus skal frågas, om han vil se den.

3. Hans Excellence, R.R. Grefve Ekeblad, gaf tilkiänna, det Academiens värde Ledamot, Praesidenten, Friherre Cronstedt, den 13 hujus genom döden aflidit. Academien tog då strax i öfvervägande, hvilken skulle utses at parentera öfver honom, och beslöts at anmoda H. Öfversten Ehrensverd derom. Men i fall han för sin tilärnade resa til Finland ei kunde sig det åtaga, låfvade Herr Dalin at uti et så värdigt ämne vara tolk af Academiens ärkänsla öfver den afledne Herrens förtjänster, samt af des sorg öfver Hans saknad.

3. Upvistes modell til en Torfplog, af Capit. Rosenborg, jämte beskrifning, och som der uti åberopades Öfverste Ehrenswerds vitnesbörd, som der med giordt försök, beslöt Academien at höra Des utlåtelse.

4. Uplästes Hans Kongl. Majest:s allernådigste befallning til Academien, at inkomma med Des betänkande, huru vida det af Bruks Smeden Hans Nyman upgifne nya giutnings sätt af jern-Canoner, på kalla jern stift, kan, efter physiska grundreglor och Principier, äga den nytta, at blåsor under gjutningen, hvar af gallror pläga förorsakas, der med stå til at förekomma. Academien utnämnde Herrar Ehrenswerd, Faggot, Tilas, Meijer, Swab och Secreteraren, at någon dag i nästa vecka träda tilsamman, förekalla Smeden Nyman, och undersöka denna saken, samt til nästa sammankomst inkomma med deras Tankar.

1. Academien anmodade Herrar Ehrensverd, Faggot, Ekström och Scheffer, at tillika med Herr Meijer och Secreteraren sammanträda någon dag i nästa vecka, at undersöka Brukssmeden Nymans upgifna nya sätt at gjuta järn-Canoner och Bomber etc. på det Academien i anledning der af, må låta afgå Des underdåniga betänkande der om til Hans Majestet, enligt nådig befallning. Se d. 31 Aug.

2. H. Öfverste Lieut. Cunninghames betänkande uplästes, angående Nymans Påfund at gjuta Järn-Canoner och Bomber. det går der på ut, at ännu flera försök projecteras, och som detta var enligt med det betänkande, som et utskott af några K. Academiens Ledamöter, neml. Ehrensverd, Faggot, Meijer, Ekström och Secret. redan der om gifvit, ty beslöts, at underdånigt svar til hans K. Majest. der om skal afgå, med utlåtelse, at Nymans påfund ei är aldeles til föraktande, men at ännu flera försök, neml. dem H. Cunninghame föreslagit, behöfva anställas.

4. Vid omröstningen til ny Praeses, föllo rösterna således,
Herr Ferner fick ------- 13.
Herr Tilas ---------- 12.
Herr Ehrenswärd ------- 8.
Herr Grefve Cronstedt ---- 7.
Herr Klingenstierna ----- 6.
Herr Berch --------- 6.
Herr Kryger--------- 4 etc.
Af de 4, som fått flästa rösterna, föll Lotten på Herr Tilas.

5. Vid Voteringen til ny Praeses, fick
Herr Högström ------ 21 röster.
Herr Ax. Cronstedt --- 20 ---
Herr Ferner -------- 19 ---
Herr And Swab ------- 12 ---
Herr Doct. Mennander ---- 6 ---
Herr Ehrenswärd ------- 3 etc.
Af de 4, som fått de flästa rösterna, föll Lotten på Herr Högström, som var närvarande och lyckönskades.

6. Därpå företogs votering til ny Praeses, sedan Secreteraren på Herr Ferners begäran anmält, det Han nu, såsom ständigt vistande vid Hofvet, hade svårt at vara tilstädes, så ofta det behöfdes, om Praesidium nu skulle komma på honom. Icke des mindre fick Herr A. Cronstedt ------ 14 röster. Herr Gener. Ehrenswärd --- 12.
Herr Bisk. Dr Mennander --- 12.
Herr Berch --------- 7.
Herr Ferner --------- 7.
Herr Grefve Cronstedt ---- 4.
Herr Acrel --------- 4 etc.

5. Voterades om ny Praeses, då Herrar
Ax. Cronstedt
Dr Mennander
A. Ehrenswärd
och E. Lidbeck
fingo de flästa rösterna. Ibland dem föll Lotten på Herr Biskopen Doctor Mennander, hvilken var närvarande och lyckönskades.

4. Voterades på Candidater til Ny Praeses, då
Herr Generalen Ehrenswerd fick ---- 25 Röster.
Herr Lidbeck ---------- 20.
Herr Grefve Cronstedt ---- 17.
Hans Excellence Grefve von Höpken -- 16.
Hans Excellence Friherre Scheffer 16.
Herr von Swab --------- 7. etc.
Deras Excellencer, som hade lika röster til fjärde rummet, lottade, då lotten föll på Hans Excellence Scheffer at blifva Candidat. Sedan lottades imellan de 4 Candidaterne, då Herr Lidbek blef Praeses.

10. Vid omröstningen til ny Praeses, fick
Herr Grefve Cronstedt ------- 25 Röster.
Herr Generalen Ehrenswärd ------ 25.
Herr Berch ----- 15.
Herr Acrel ---------- 14.
Herr von Swab -7.
Herrar Kryger och Clason hvar sina- 5 etc.
Ibland de 4, som fått högsta rösterne, föll Lotten på Herr Berch, som var närvarande och lyckönskades.

5. Herr Praeses gaf tilkänna, at Han i högst angelägna ärender nödgades inom et par dagar resa til Finland, utan at kunna afbida Qvartalets slut. Kongl. Academien aflade därföre nu strax tacksägelse för Herr Generalens så altid tilförn som i synnerhet nu under Des Praesidii tid bevista ynnest, och önskade Honom lycklig Resa och snar återkomst.

6. Emedan nu intet Tal, för den afträdande Praesidis frånvaro, hölls, hvilket Han dock vid återkomsten lofvat ingifva Skrifteligen, så uplästes et par Rön neml.
1. Herr Hof-Medici Odelii försök med extractum Daturae, giorde på Lazarettet med god Verkan.
2. Ingenieuren Modeers Oeconomiska Beskrifning på Halltorps och Voxtorps Soknar i Calmare Län, hvar af dock, för des vidlyftighets skull, allenast en del handt upläsas.

2. Upl. det Tal, som Herr Generalen Ehrenswärd var sinnad at hålla, då Han förledet år skulle nedlägga Praesidium i Kongl. Academien, men som Han för Sin hastiga afresa ei handt få färdigt. Det angår Svensk Sjömagt. Academien gaf nu med största nöje Sitt bifall, at det må tryckas, såsom hade det verkeligen varit hållet.

9. Upvistes Hr. Thunbergs Ritning på en af honom påfunnen Machine, hvar med Ängar kunna vattnas i torra Somrar. Som Maschinen skal vara försökt af Hr. Generalen Ehrenswärd, beslöts, at genom Bref anmoda Honom om underrättelse, huru försöket aflupit.

6. Upl. Herr Generalen Ehrenswärds Bref til Secreteraren, med tilstyrkande, at Dir. Thunbergs Maschine at vattna ängar, N. 23, må uti Handlingarna beskrifvas. Herr Polhem anmodades at äfven gifva Sitt omdöme om samma Machine.

Det var i sanning en stor välgärning (: hvar til Herr Generalen Baron Ehrenswärd skal hafva gifvit första anledningen:) at Academien nu ändteligen fått propriam et fixam sedem, och den så rymlig, at där jämväl blifver plats för Academiens apparatus Physicus, Natural-Samlingar m. m. för den förra har hus här tils dels måst hyras: de senare hafva i trängsel och oordning varit inpackade på Observatorium.

Emedan i dag intet Tal hölls, åtskildes nu Herrar Ledamöterne. Herr v. Strussenfelt har dock lofvat skrifva uti något ämne och insända det, i form af Tal, at tryckas, såsom några gånger tilförne händt, när Praeses ej hunnit afbida Qvartalets slut, e. g. Herrar Nordenschöld, Alströmer och Ehrenswärd. 

2:o) Uppvistes framledne Fältmarskalken Grefve Ehrensvärds Portrait, Som var inköpt för 20 Rdr.

Af allt detta fann Kongl. Academien, att, till praemii undfående, på intet annat Skifferbrott kunde göras något afseende, än endast det i Kalvola Socken och Tavastehus Län; men Som detta Skifferbrott redan år 1773 var bekant af framl. Fältmarskalken Hr. Grefve Ehrensvärd, och Skiffer-prof deraf till K. Academien blifvit insändt af Hr. Gadd, utan afseende på någon belöning, Så beslöts, uppå Hrr. Qvists och Hermelins tillstyrkande, att den utlofvade belöningen, Som detta Brott i öfrigt tycktes tillkomma, på det Sättet till brytningars därstädes befrämjande skulle användas: att 1:o) BrytningsJnstrumenter uppköpas för 50 R:dr och skänkas åt Jord-ägarena, Som äro fattige Bönder; 2:o) att 150 R:dr bestås till Brytnings-premier, Som efter handen utgifvas visst för hvart 1000:de, allt efter Som man finner arbetet med hog drifvas. 3:o) att 100 R:dr gifvas åt Hr. Widén, om han åtager Sig att underrätta Jord-ägarena om brytnings och tillverknings-Sättet, Samt att skaffa dem afsättning, Så mycket hos honom står.
Utomdess, Som Jnspectoren Kilberg på Skiffer-tillgången i Tisselskogs Socken användt någon kostnad, i anseende till någon gjord brytning; och Skiffren där befans af god art, ehuru icke så ymnig, Så ville äfven K. Academien, det Kilbergs kostnad skulle ärsättas med 50 R:dr.

5:o Genom skriftlig proposition af en Kongl. Academiens ledamot lydande så som följer anmältes Herr Contreamiralen m. m. Carl Olof Cronstedt at blifva Ledamot af Academien i 1:a Classen. Kongl. Academien har genom GeneralAmiralen Grefve Ehrensverds frånfälle förlorat en agtningsvärd Medlem af krigsståndet som älskade vetenskaper upmuntrade deras idkare och gärna lemnade dem alt det understöd, som i hans förmåga stod. Uppå förtekningen på Academiens Ledamöter finnas för det närvarande endast 2:ne öfrige af samma stånd, Amiralerne af Chapman och Nordenankar, bägge ganska kunnige och hedervärde män, men bägge också redan komne til en ålder af nära 80 år, så at Academien icke mer får räkna på deras närvaro vid dess sammankomster. Vid åtskilliga tilfällen förekomma likväl sådana ämnen, som fordra en mera practisk kunskap i krigsvetenskaperne, Derom vitna flera i acterne intagne afhandlingar. At Academien vid sådana händelser icke måtte sakna nödigauplysningar föreslås til Ledamot efter GeneralAmiralen Ehrensverd, ContreAmiralen vid armeens flotta, GeneralAdjutanten och Commendören med stora korsset af Kongl. SverdsOrden Carl Olof Cronstedt. Upfostrad och danad til Officer af den förtjente Fältmarskalken Grefve Ehrensverd och vidare tilvand och nyttjad af hans son Generalamiralen, har han af deras efterdöme fattat en utmärkt böjelse för Vetenskaper, dem han ifrån sin ungdom med mycken framgång idkat. Hans nit om kunskapers befordrande i krigsståndet. och hans förtjenster vid vår Hydrographie, som i synnerhet ligger honom om hjertat, och igenom hans omsorg och bemödande år från år mycket förbättras synes dessutom göra honom förtjent af Academiens ihugkomst vid denna ledighet.

Lån af Stämplar åt Krigs Wetenskaps Academien22:o Herr af Tibell anmälte, att Furst Hessenstein i lifstiden till Kong[liga] Krigs Wetenskaps Academien aflemnat en Summa att såsom pris utsättas för en afhandling i ett visst ämne af Artilleri Wetenskapen. Som efter en längre tids förlopp åtskillige afhandlingar af verkligt värde, till frågans besvarande numera inkommit, så att otvifvelaktigt syntes att det bestämda priset komme att utdelas, och möjligt vore att den, hvilken priset tilldömes skulle hellre vilja erhålla detsamma uti en Guld Medalj, än i penningar, hemställde Herr af Tibell, om icke i sådant fall, och derest Kong[liga] Vetenskaps Academien äger stämplar till någon minnespenning öfver Fält Marskalken Grefve Ehrensvärd, det skulle kunna tillåtas Krigs Wetenskaps-Academien att till prägling af en sådan medalj få nyttja berörde stämplar.