Logga in Sv | En

Protokoll

Här kan du utforska Kungl. Vetenskapsakademiens mötesprotokoll 1739-1850. Du kan antingen söka i protokollen i fulltext, eller följa omnämnanden av en enskild person.

Johannes Browallius

Bildkälla: Wikimedia commons

Svensk biskop i Åbo, vicekansler och professor i fysik. LVA.

Född 1707-08-30 i Västerås, död 1755-07-25 i Åbo.

Externa resurser:

Källor i Alvin

Omnämnanden i protokollen

Närvaro vid möten

Omnämnanden

1730s

1740s

1750s

1739-09-26

Nämns i 2 stycken: § 9, § 10.
9. Hr Bielcke gaf til Academien en Rus el:r Summach, som han sade vara växter på norra sidan om en mur. Han berättade jämväl, at han för denna gången intet trodde sig kunna vara tilstädes vid Præsidents ombytet, emedan han var sinnad at resa härifrån: dok, om möjeligit vore, skulle han söka at draga ut med resan öfver den dagen. Dessförinnan sade han sig nu ej kunna undgå att proponera Hr Professor Browallius til en Ledamot i Academien.

10. Och resolverades, at detta förslaget om Hr Browallius skulle läggas på bordet, at voteras om efter 14 dagar.

1739-10-13

Nämns i 1 stycke: § 17,
17. Det voterades sedan om Hr Professor Browallius, och beslöts efter pluraliteten, at han intet skulle tagas til Ledamot i Academien.

1740-01-02

Nämns i 1 stycke: onumr.,
S. d. voterades om Professor Browallius och beslöts efter pluraliteten, at han intet skulle tagas til Ledamot.

1740-04-12

föreslogs som ledamot av Augustin Ehrensvärd (onumr.)
Hr Ehrenswerd föreslog General Cronstedt och Professor Brovallius.

1740-04-26

antogs som ledamot (§ 4).
4. Sedan Hr Ehrenswerd upvist fulmacht af Hr Cronstedt, Hr Tilas och Hr Cederhielm, samt Hr Presid. berättat, at Hr Cederholm äfven anmodat honom för sig at omrösta til nya Ledamöters antagande, skred man til votering öfver de Herrar, som til Ledamöter blefvo d. 12 innevarande föreslagne, utaf hvilka vid balloterings lådans öpnande befunnos vara antagne: Hr Krigs Rådet Seth, Cammarherren Gref Strömborg, Cammarherren Ehrencreutz, Hr Secret. Standerhielm, hvilka förenämnde Hr Presidenten lofvade sondera. Til Hr Assessoren Borgström, Hr Öfversten Palmstierna, Hr Generalen Cronstedt och Hr Professoren Browallius kommer kallelsebref at afgå.

1740-06-04

Nämns i 1 stycke: § 3,
3:o Tacksägelse bref ifrån Browallius, för det Academien behedrat honom med Ledamots värdigheten.

1743 – deltog vid 3 möten.
26/2 - 4/6 - 2/7 -

1743-02-05

Nämns i 1 stycke: onumr.,
Brovallius om roströk i Fahlun gillas.

1743-02-19

Nämns i 1 stycke: onumr.,
ÖfverInspectoren Roman communiceres med Browallius.

1743-02-26

Nämns i 1 stycke: onumr.,
Consuln Lagerberg vil gifv i förvar sitt bibliotheque när han reser bort. Proponeres til ledamot. Brovallius hemställer om icke den som har någon god vetenskap dels uti oeconomie dels ock uti andre vetenskaper, som egentel:n röra de ämnen hvilka höra til Academiens göromål, men ej kunna uti Handlingarne införas, så vida Academien endast föresatt sig at låta uti Handlingarne införa rön ock försök sådane som ej äro förut allmänt bekante.

1743-07-02

Nämns i 1 stycke: onumr.,
Sluteligen förestälte Wrede om icke Kongl. Academien vore benägen at täncka på något-sätt, hvar-igenom Academiens secreterare Hr Faggot, för thess, nu länge redan, härvid hafde besvär, erviste oförtrutenhet, samt betygade nijt för Academiens bästa, kunde komma at niuta någon douceur och hugnad, samt således erhålla prof theraf, at Kongl. Academien, en sådan thess goda handräckning och ofärgade ömsinnighet, med nöje och välbehag upptagit. Och sedan Kl. Academiens nu närvarande Herrar Ledamöter, för sin del förklarat, huru skiäligit sådant vore, samt derföre häröfver åtskilligt discourerat, så väl, om then saknad Academien hafva skulle, i fall bemälte thess nuvarande Secreterare såsom för Academien omistelig, och then man fördenskuld önskade thervid blifva perpetuus, til äfventyrs nu skulle förtröttas, at längre gå Academien til handa; som angående Academiens egne medels närvarande tilstånd, theras ömma förvarande, samt ett och annat sätt til sames vidare förkofring: hvarjemte äfven frågat blef, om och huruvida Academiens Handlingar ännu kunde bära sig sielfve? med mera, Så förklarade Wrede sig vara redebogen at till ofvanberörde ändemål, för sin del erlägga fem ducater: hvarefter, Praeses äfven, ther til yttrade sig gärna vilja lemna 100 k:mnt. Blifvande häriämte beslutit, at i fall, sedan the öfrige Kl. Academiens så när- som frånvarande Hrr Ledamöter, hvilcka härom vidare hos sig torde öfverlägga, äfven, efter förmodan, behagat för sine delar thertill sammanskiuta, sådant doch icke skulle syas vara nog tillräckeligit, bristen då, af Academiens egne medel kommer at fyllas, så långt, at en silfver-skåhl om 100:de lod, til förenemde behof, och at tymedelst uppmuntra Hr Fagot til vidare fortfarande uti thess, för Academien altid betygade uppricktiga ömhet, må kunna med någon tiänlig inscription förfärdigad blifva. Och påtog sig Hr Bro- wallius at om värckställigheten häraf draga behörig försorg.

1746 – deltog vid 4 möten.
18/10 - 25/10 - 8/11 - 15/11 -

1746-10-11

var kandidat i presesval (§ 6).
6. Sedan Ledamöterna giort sig färdiga til votering befants efter sedlarnes öpnande Doct. Browaldius äga 19 vota, H. Palmstierna 15, HH. Faggot, Stobée och Mejer 14, H. Dalin 6, H. Meldercreutz 5, H. Rudenscöld 4, H. Malmerfelt 3, H. Brandt 2, HH. Svedenborg, Psilanderhielm, Wrede och Benzelstierna 1. emellan de trenne Herrarne som hade lika vota lottades och blefvo Faggot och Mejer candidater och de fyra Candidaterna. föll lotten på H. Mejer.

1746-10-25

föreslog Harald Urlander som ny ledamot (§ 7).
7. H. Secreteraren Urlander föreslogs å nyo af Doctor Browaldius.

1747 – deltog vid 14 möten.
17/1 - 24/1 - 31/1 - 7/2 - 14/2 - 21/2 - 28/2 - 7/3 - 14/3 - 28/3 - 11/4 - 18/4 - 25/4 - 3/5 -

1747-01-17

valdes till preses (§ 5) och var kandidat i presesval (§ 5).
5. företogs voteringen til Candidater för valet af en ny Praeses, då det vid sedlarnas öpnande befants för Dr Browaldius 25 röster, H. El. Palmstierna 24, H. Faggot 19, H. Brandt 13, H. H. Löfvenhielm och Stockenström 5, H. H. Rudensköld, Leyonankar och H:s El. Ehrenpreus 4, H. Dalin 3, H. H. Malmorfelt, Ekstrom, Stobé, Meldercreutz och B. Cederhielm 1. af de fyra förstnämde utvaldes D. Browaldius.

5. företogs voteringen til Candidater för valet af en ny Praeses, då det vid sedlarnas öpnande befants för Dr Browaldius 25 röster, H. El. Palmstierna 24, H. Faggot 19, H. Brandt 13, H. H. Löfvenhielm och Stockenström 5, H. H. Rudensköld, Leyonankar och H:s El. Ehrenpreus 4, H. Dalin 3, H. H. Malmorfelt, Ekstrom, Stobé, Meldercreutz och B. Cederhielm 1. af de fyra förstnämde utvaldes D. Browaldius.

1747-01-24

föreslog Gabriel Lauraeus som ny ledamot (§ 7).
7. H. Praeses föreslog Prosten Gabr. Lauraeus i Loimiochi i Finland til Ledamot såsom ägande hvarjehanda nyttiga kunskaper.

1747-03-28

Nämns i 3 stycken: onumr., onumr., § 2.
Art. 2. Omsorgen at stadga et vist stafnings sätt, som i Academiens skrifter sedan kommer at i acktagas updrogs följande af des Herrar Ledamöter, H. E. R. Höpken, H. Reuterholm, Sandberg, Ribe, Faggot, Dr Celsius, Roman, H. E. gr. Ekeblad, H. Benzelstierna, Dr Browalius, H. Rudenscöld, H. E. gr. Tessin, H. Dalin, H. E:e Ehrenpreus, D. Benzelius och H. Celsius.

Art. 1. H. Browallius, academiens nuvarande Praeses, och H. Rudenscöld, som voro nämde at igenomläsa H. vice Biblio[t]hecar. Laurels arbete, rörande Svenska Språket, hafva gifvit Academien derom sin berättelse, intygandes det H. Laurel deruti nedlagt mycken möda och flit, samt visat et synnerligit snille Ty ehuruväl de funit at han antagit nogra vilkorliga satser at komma til ändamålet, som är, at göra vårt tungomål efter des egenteliga art, både lätt och fullkomligit, igenom en enlighet uti ordens stafning och brytning, så har han dock väl och sinrikt fullfölgt och lämpat dem. Och fast än bemelte Autor derhos hafver sina egna och nya tankar samt gifver sådana förslag, som fordrar närmare öfverlägning, bepröfvande och granskning, för än de til allmänt bruk kunna anmälas, så håller dock Academien före, at detta H. Laurels vackra arbete, kunde vara det allmänna til mycken nytta, och vårt tungomåls älskare och idkare til särdeles upmuntring, samt icke ringa rättelse, om det utgofves igenom trycket. Hvilket intygar

2. Som Svenska språkets upodlande är et af Acadeniens göremål så blof öfverenskommit at göra en början med utarbetande af et vist stafnings sätt, hvilket Academien altid ville bruka i sina skrifter, och det således der igenom på et vist sätt stadga och autoricera då andra som ej vore ensinte hade nogot at trygga sig vid fast ingen vore förbunden det at följa. Til den ändan anmodades följande af Academiens Ledamöter at träda tilsammans, näml. H:s Ell:ce Baron Höpken, H. Reutorholm, Faggot, Sandberg, Ribe, Pihlgren, Doct. Celsius, Roman, Benzelstierna, Rudenscöld, Dalin, H:s E:ll Gref Tessin, Doct. Brovallius, H:s El. Riksrådet Ehrenpreus, Stiernman, Carleson, Doct. Benzelius, Olof Celsius ok Lauraeus, Baron Lehusen kommer at biträda Secreteraren uti dessa göremål.

1747-05-23

höll ett tal vid presidiets nedläggande (§ 3).
3. företogs voteringen til Praesidii Candidater och befunnos för H. R.R. Ehrenpreus och Lövenhielm 32, för H. Faggot 30, för R.R. Palmstierna 18, H. Dalin 10, H. Rudenscöld 8, Brandt 7, Plomgren 3, Tilas, Stockenström och Svedenborg 1. Af de fyra förstnämda Candidater såsom ägande mästa vota föll lotten på H. Faggot som också närvarande emottog praesidium som Doct. Browallius lämnade med et tal om Guds försyn vid vetenskapernas upkomst, hvilket han på Academiens begäran lofvade at lämna til trycket.

1747-05-30

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Efter H. Kongl. Höghets nådige tilstånd kommer des svar at tryckas tillika med Praesidis D. Browalli tal som giordes då H.K. H. emottog Academin första gången sedan han åtagit sig hennes protection Titteln til H. K. H. blifver nådigste arffurste.

1747-07-18

Nämns i 2 stycken: § 2, § 4.
2. H:s Exl. RiksRådet Ehrenpreus gaf en berättelse om en papegoja som nu värpt ägg första gången efter 27 års vistande här i Sveriget som remiterades til Herrar Linnaeus, Browallius och Kalm.

4. Uplästes angånde en observation giord af H. Anders Svab angånde et reflecterat sken i Solsta grufvor som liknade Nordskon, hvilket remiterades til Herrar Klingenstierna och Browallius.

1747-08-22

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. Uplästes en theorie af metallers smältningar som en vid namm Benden insänndt hvilken remiterades til Herrar Brandt, Browallius och Blixenstierna.

1747-09-19

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Sedan förmiddagen samma dag hos H:s Exl. R.. Höpken af Academiens Herrar Ledamöter H:s E:lle R.R. Ehrenpreus, H. Ribe, H. Faggot, H. Rudenscöld, H. Roman, Doct. Benzelius jemte Secret. Elvius varit tilsammans med H. Professor Laurel at höra des tankar om svenska språkets reglerande, giorde H:s Exel. R.R. Ehrenpreus som i Academien ver närvarande sin berättelse om bem:te H. Laurels project, och som man fant at han det samma mycket granskat, sedan det upvistes förra gången i Academien och Doct. Browallius och H. Rudenscöld då gofvo sina betänkande så anmodades bem:te Herrar at lämna til Academien deras tankar deröfver skrifteligen.

1747-12-12

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. H. Doctor Ioh. Gotsk. Walerius har nu igenom trycket låtit utgå en Mineralogie som han sammanskrifvit på Svenska språket. Häraf har han förärt Academien et exemplar. Uppå des bref af d. 7 Dec. som dermed fölgde svaras med tacksägelse af S. Elvius. Härvid förestälte H. Meldercreutz om icke, i fall detta arbete innehölt nogon ny uptäckning Academien borde af den samma gifva det almänna del uti sina handling. och således borde denna mineralogie lämnas til en och annan af des Ledamöter at derom gifva academien sin berättelse, såsom H.H. Linnaeus, Tilas och Browallius, men H. Tilas som var närvarande berättade at därutinnan såsom en method at känna stenar, jordarter och metaller ej innehölt nogra nya rön.

1748-03-05

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Uplästes et af Secret. Elvius upsat pro memoria såsom et förslag til propositionen man ärnar göra bokbindare ämbetet angående almanachorna, hvarvid påmintes at det vore nödigt at äfven uplägga en finsk almanacha hvaröfver likväl H. Doctor Browallii utlåtande kommer at inhämtas om häraf skulle blifva nogon afsätning, men för öfrigit utlät Academien sig med altsammans nögd och lämnade til H. Presidis, Räntmästerens och Secreterarens anstaltende och afgörande.

1749-01-07

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Uplästes trenne bref ifrån H. Kalm, til Herr Linnaeus, Baron Bielke och Secreteraren af Academien, alla daterade uti Philadelphia i October månad förledit år, hvaruti anfördes sumariter hvad han observerat der på orten, hvilket academien beslöt skulle införas i handlingarna ibland utdragen af dagboken, men som 2:o af dessa bref förnams at H. Kalm ville inskränka sin resa innom Virginien, tvärt emot hvad han feck i commision vid sin afresa näml. at han skulle gå så långt han kunde i Norden af America, på det man måtte få sådene växter som kunde här i Riket skötas och trifvs så fick Secreteraren af Academien i befallning at antyda honom at fullfölja detta academiens upsåt och på det medel måtte ernås til denna resas fortsättande som redan lärer stigit til så kommer Academien at skrifva manufactur Contoiret til med påminnelse om des lofven at vilja biträdo med hvad som kunde öfverskiuta sedan andra stater förut utfäst hvad medel de der til kunde disponera, fördenskull kommer bref at afgå til Dr Browallius i Åbo hvad nu kan vara at få af H. Kalms lön i Åbo.

1749-11-04

Nämns i 1 stycke: § 11,
11. Acad. Ämnesvän H. Alstrin, inlemnade en öfversättning af Schelderups danska beskrifning öfver Malströmen i Norige. Der om kommer at inhämtas H. Browallii, Tilas och Strömmers betänkande.

1749-11-18

Nämns i 1 stycke: § 8,
8. Uplästes en ifrån landshöfdingen Liljeberg i Åbo, insänd beskrifning, på en Corall-växt, funnen på ön Tenerifa af en siöfarande. Denna beskrifning berättades i et bifogat bref vara upsatt af H. Landshöfdingen, i samråd med Herrar Browallius, Hasselbom, Menander, Leche och Lauraeus i Åbo. Sielfva Corallen låfvar H. Landshöfdingen med första tilfälle hit försända, och til Academien skiänka. Beskrifningen remitt. til H. Linnaeus.

1750-06-02

Nämns i 2 stycken: onumr., § 2.
l. Uplästes en af Magister Juvelius författad, samt af Biskop Browallius til Academien insänd beskrifning öfver nejon-ögons-fisket i Österbotn. Remitt. til Hrr Bäck, Lejel och Gissler.

2. Uplästes berättelse, om en i Savolax ibland Boskapen och andra Djur gångbar sjuka, upsatt af Mag. Borgström, samt insänd af Doctor Browallius. Den remitterades til H. Lecke, at undersökas.

1750-09-08

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. H. Biskop Browallii utdrag utur Amtmannen Schelderups beskrifning om Maäl-strömen, hvilket H. Browallius på Academiens anmodan giordt, och hvar om Herrar Strömer och Scheffer inkommit med sina påminnelser, beslöts at det skulle införas i Handlingarna, dock så, at Secreteraren först der vid i agt tager, hvad Herrar Strömer och Scheffer påmint

1751 – deltog vid 4 möten.
7/9 - 14/9 - 19/10 - 26/10 -

1751-09-14

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Upvistes och utdelades några exemplar af en vacker Disputation hvilken af Academiens ämnesvän, Herr Welin i Åbo blifvit utgifven, angående Landt-hushållningens förbättrande i Finland. En och annan Paragraph der af uplästes, hvar öfver Academien förklarade mycket nöje, och befalte Secreteraren genom bref gifva honom det tilkänna. Vid samma tilfälle betygade ock Academien för H. Browallius sit välbehag der öfver, at Han vid Academien i Åbo så mycket upmuntrat ungdomen at lägga sig på Physiska och Oeconomiska studier, samt der uti utgifva sina snille-prof på Svenska, så at Åbo Academie nu altid upvisar flera sådana för det allmänna nyttiga arbeten, än både de öfriga Academierna tilhopa.

1751-12-14

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. Uplästes H. Professor Berchs utkast och prof-ark på et oeconomiskt dictionaire, som han vil åtage sig at utarbeta, och emedan Han menar at alla kyrkor i Riket skulle kunna förmås at praenumerera på et så nyttigt värk, så lemnas förslaget, i anseende til denna Omständigheten, til Herr ÄrkeBisk. Dr Benzelius, samt Bisk. Browallius.

1752 – deltog vid 3 möten.
2/5 - 6/6 - 11/7 -

1752-01-25

var kandidat i presesval (§ 7).
7. Der på skreds til votering på en ny Praeses, då vid sedlarnas öppnande befants, at H. Dr Benzelius hade 27 röster, Lejonankar 24 röster, Klinkowström 10, Psilanderhielm 10, Plomgrén 8, Dr Browallius 8, Grefve Liewen 7, Strandberg 7, Scheffer 6. Af de fyra, som hade högsta rösterna, föll lotten på Lejonankar, som var tilstädes, och tog emot Academiens lyckönskan.

1752-06-06

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Uplästes Hans Kongl. Majestets Nådigste bref til Academien, af d. 19 Maji, hvar uti gifves tilkänna, at H. K. M., på Riksens ständers secreta utskotts underdåniga föreställning, funnit i nåder för skäligt at stadga, det Academien här efter skal få taga 3 öre silfvermynt för de små Almanachorna, på vanligt sätt häftade och skurne. Och som detta länder Academien til en ganska märkelig förmån, samt förmodas kunna giöra Des inkomst af Almanachorna åtminstone dubbelt större än tilförene, så fägnade sig Academien så mycket mera der öfver, som Hon icke ens understått sig at begära samma förmån, utan har honom blott af Riksens ständers ynnest och förtroende samt af Hans Kongl. Majestets nåd. Dock emedan Academien sedermera förnummit, at desse följande Herrar i synnerhet der til med deras föreställningar bidragit, nemligen Friherre Hårleman, Friherre von Ungern, Grefve Piper, Dr Benzelius, Dr Browallius, och Herr Plomgren, så finner sig Academien så mycket mer förbunden, at evigt vörda Deras benägenhet för Vetenskaperna och för Academien, som de här igenom försäkrat Academien om evigt bestånd i framtiden, åtminstone så mycket som hos dem stått, ty det blir nu Academiens eget fel, om hon icke kan framhärda och förkofra sig.

1752-07-11

föreslog Lars Johan Ehrenmalm som ny ledamot (§ 5). Nämns också i 1 stycke: § 2,
5. Herr Browallius föreslår Landshöfdingen Ehrenmalm til Ledamot.

2. H. Dr Browallius framgaf Landshöfding Ehrenmalms Memorial, om folk-bristen i Finland, som uplästes, och fans vara grundeligt och eftertänkeligt: men som Academien ei tordes införa i Handlingarna. Vid hvar punct föreföllo upbyggelige discourser i mellan Ledamöterna.

1753-10-20

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. Secreteraren berättade, det han spordt, at Academiens Ledamot Doctor Lauraeus vore med döden afgången, redan i sistledne Julii Månad, och at han redan genom bref anmodat Biskop Browallius at draga försorg, det Academien kunde få någon underrättelse, om den aflednas lefverne.

1755-07-25

Johannes Browallius dog

1755-11-29

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Samma nya Ledamot anmodades at åtaga sig Parentation öfver salig Biskop Browallius, hvar til han samtyckte.

1756-03-13

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. Herr C. Carleson begärde dag til Parentationens hållande öfver framledne Biskop Browallius. Den utsattes til nästkomande Torsdag, d. 18.

1756-03-18

parenterades över av Carl Carleson (onumr.)
Martius d. 18.
Voro vid parentationen öfver framledne Biskop Browallius, som denne dagen höls af Herr Lagmannen Carleson, utom en ganska talrik samling af andra åhörare af bägge könen, följande af Academiens Ledamöter tilstädes. Praeses, Herr Dr Mennander, Deras Excellencer, Frih. von Höpken, Palmstierna och Gref Ehrenpreus Herrar Alströmer, Faggot, Nordenschöld, Polhem, Grill, Stockenström, Rudenschöld, Adlerheim, Heijke, Schultze, Ribe, Acrel, Carleson, Dr Benzelius, Scheffer, Ljungqvist, Wargentin, Schutzer, Högström, Berch, Gr. Liewen, Frih. v. Seth, Gadolin, Gr. Gyllenborg, Cronstedt, Knutberg, Duraeus, Liedbek och Kryger.