föreslogs som ledamot av Johannes Browallius
(§ 7).
7. H. Praeses föreslog Prosten Gabr. Lauraeus i Loimiochi i Finland til Ledamot såsom ägande hvarjehanda nyttiga kunskaper.
Nämns i 1 stycke:
§ 1,
1. Uplästes en underrättelse om en öfverjordisk Iskällare upsatt af prosten Lauraeus, hvilken remiterades til H.H. Triewald och Meldercreutz.
antogs som ledamot
(§ 4).
Nämns också i 1 stycke:
§ 2,
4. Voterades öfver Prosten Lauraei antagande til Ledamot, då det befants med åtskilliga frånvarande Ledamöters röster, 21 Ia, 0 Nej. Detta Academiens val åtog H. Praeses sig at berätta honom.
2. H. Triewald upläste en beskrifning jemte ritning på en af sig förbätrad Iskällare, i anledning af den underättelsen som H. Prosten Lauraeus gifvit, hvar mod denna i närmaste kom öfverens. Ritningen med beskrifningen remiterades til H. Meldercreutz.
Nämns i 1 stycke:
§ 3,
3. Inkom H. Meldercreutz med sina påminnelser öfver H. Triewalds förbättring på Ryska Iskällare Hållandes före at de ventiler hvarmed aflops truman var försedd ej kunde göra den åstundade tiensten: vore ventilen tung, skulle vatnets utlop förhindras: vore den åter lätt, skulle den ej utehålla den upvärmda yttre luften, äfven så fruktade han at de fyra små skorstenarna ej skulle göra nogon tillräckelig väderväxling. Dessa inkast häfdes likväl igenom H. Triewalds åberopade erfarenhet, således at ingen ting förhindrade det både H. Lauraei handling och H. Triewalds tillägning blefvo nu gillade.
höll ett inträdestal
(onumr.)
Nämns också i 1 stycke:
onumr.,
l. H. Prosten Lauraeus intog sit säte såsom Ledamot, uppå des tal, som angek rätta sädes tidens utrönande igenom kännemärken af de vilda trädens beskaffenhet, svarade H. Praeses. Detta tal lofvade H. Lauraeus vidare utföra med bevisande rön då det kunde tiena tilt införas ibland academiens handlingar.
l. H. Prosten Lauraeus intog sit säte såsom Ledamot, uppå des tal, som angek rätta sädes tidens utrönande igenom kännemärken af de vilda trädens beskaffenhet, svarade H. Praeses. Detta tal lofvade H. Lauraeus vidare utföra med bevisande rön då det kunde tiena tilt införas ibland academiens handlingar.
Nämns i 1 stycke:
§ 2,
2. Som Svenska språkets upodlande är et af Acadeniens göremål så blof öfverenskommit at göra en början med utarbetande af et vist stafnings sätt, hvilket Academien altid ville bruka i sina skrifter, och det således der igenom på et vist sätt stadga och autoricera då andra som ej vore ensinte hade nogot at trygga sig vid fast ingen vore förbunden det at följa. Til den ändan anmodades följande af Academiens Ledamöter at träda tilsammans, näml. H:s Ell:ce Baron Höpken, H. Reutorholm, Faggot, Sandberg, Ribe, Pihlgren, Doct. Celsius, Roman, Benzelstierna, Rudenscöld, Dalin, H:s E:ll Gref Tessin, Doct. Brovallius, H:s El. Riksrådet Ehrenpreus, Stiernman, Carleson, Doct. Benzelius, Olof Celsius ok Lauraeus, Baron Lehusen kommer at biträda Secreteraren uti dessa göremål.
Nämns i 2 stycken:
§ 4,
§ 6.
4. Uplästes författade tankar angånde rätta Gödnings tiden, som blifvit insände til academien under et diktat namn af Gunnar Välsint. H. Baron Cederhielm hölt före at man härutinnan borde hafva afseende på jordmånen ock kunde denna method vid lera vara tienlig men ej vid sand. H. Lauraeus hölt åter före i anledning erfarenheten at denna method i Finland ej skulle stå at brukas, der så långa vintrar äro, stark frost och mycken snö skolandes alt sammans det fete lacka af med snö vatnet om våren. Detta remiterades til Herrar Praeses, Cederhielm och Lauraeus.
6. Uplästes H. Lauraei beskrifning huru man godt, starkt och snält räffelkrut med behändighet göra skall hvilket remiterades til H. Ehrensverd.
Nämns i 1 stycke:
§ 3,
3. Uplästes H. Lauraei berättelse om nogra försök som han giort med hagelbössor hvad ojämheter i krutkammaren hafva för influence på skottet och huru en sådan krutkammare til säkraste skott bör inrättas. Detta remiterades til H. Meyer.
Nämns i 1 stycke:
§ 1,
1. Uplästes H. Prosten Lauraei sätt at härda stål til alla handa behof. Som remiterades til Herrar Brandt och Ekström.