1739-06-02
-
föreslog Anders Celsius som ny ledamot
(§ 3)
och antogs som ledamot
(§ 6).
Also mentioned in 1 item:
§ 10,
3. Så berättade Herr Bjelcke, huruledes han genom bref gifvit Herr Andr. Celsius till känna, huruledes man vore om denna inrättning, under namn af en Oeconomisk Wetenskaps Societet omtänckt, samt at han för sin del honom sonderadt om des håg at som Ledamot blifva antagen. Och som Hr Celsii svar derpå af d. 29 Maij ankommit, så uplästes det, och var af följande innehåll, nembl:n at Hr Celsius betygade sin fägnad öfver detta förehafvande, med berättelse at han länge önskat, det en dylik Societet i Stockholm måtte inrättas, som ville upgifva sina Acter. Hvarvid han i anseende till åtskillige andragne skäl förmente bäst vara, om man åt detta Sälskap gofve namn af en Wetenskaps Academie; men påminte deremot, at för all ting ingen måtte till Ledamot antagas, som icke har kärlek för nyttiga vetenskaper och jemväl insickt i någon viss del af dem, emedan eljest somlige torde vilja vara med allenast för namnets skull samt andre politiske afsickter: och hoppas i öfrigt, at uti denne Societeten en RiksRåd intet skall hålla sig för god at sittia till bords med en Handtvärckare, som ofta kan giöra riket mera nytta än den, som gådt och trampat på Parnassi högder öfver 40 år.
6. Och som Herrarne sig föresatt, at inga ställen i denna Academie efter tienst och embetes värdighet skulle lemnas, så kommo de sin emellan öfverens at derom för denna gången lotta; hvaremot hädanefter hvar och en ny ledamot kommer at sittia som han blifvit antagen. Igenom denna lottning kommo desse ofvannemde Herrar Ledamöter i sådan ordning: Herr Ahlström, Höpken, Bielcke, Linnæus, Triwald, Cederhielm.
10. Slutel:n proponerade Herr Præsidenten, om icke Herr Bielcke skulle svara Hr Celsius uppå sit bref och låta honom tils vidare veta, det Academien honom och Herr Klingenstierna till des Ledamöter utsedt, hvarom Academien vill dem särskilt medelst des igenom Secreteraren afsände kallelse bref ytterligare notificera.
1739-06-06
-
Mentioned in 4 items:
§ 4,
§ 11,
§ 13,
§ 15.
4. Men hvad de för correspondencen fordrade utgifter beträffar, så lofvade for detta året Hr Ahlström at dertill gifva Ett hundrade dahler Silfvermynt, samt Herr Höpken och Bielcke hvardera Femtijo dahler Silfvermynt.
11. I anledning härutaf frågade Præsidenten Ledamöterne, om icke de ville med det första söka at förfärdiga något arbete, som till den tiden deruti kunde inflyta, och om icke de nu något derutaf ville nämna, hvad de till den ändan ingifva ville? Hvarföre de ock angofvo följande:
1. Herr Præsidenten: observation om växters cultur, och huru man här i Sveriget skall cultivera de utländske.
2. Herr Höpken såsom Secreterare: förtalet och förberedelsen till Acterne.
3. Herr Bielcke: memoire om Almträn och deras förökande, hvarvid inlöpa anmärckningar om träns planterande i gemen.
4. Herr Triwald: påfund af nya Drifbänckar, genom ånga af varmt vatn.
5. Herr Ahlström låfvade at inkomma med efterrättelse om åtskilliga förslag, samt något rörande Schäferier.
13. Herr Bielcke lofvade till Academiens approbation inkomma med quæstioner i Agriculturen, på sätt som Engelska Societeten med mycken framgång och nytta meddelt det allmenna sådane frågor i åtskillige vetenskaper, hvarigenom han förhoppas, at man snarare torde vinna tillförlåtel:e efterrättelser om de flere nyttiga åkerbrukssätt, som här innom riket öfvas.
15. Och resolverades, at Herr Reuterholm och Cronstedt i mårgon komma at intagas, då Hr Höpken svarar på den förras. men Herr Bjelcke på den senares tahl.
1739-06-07
-
Mentioned in 2 items:
§ 2,
§ 4.
2. Derpå justerade Herr Bielcke protocollet, som dagen förut el:r den 6. hujus var hållit.
4. Litet derefter lät Håfntendenten Hr Cronstedt veta, at han var tillstädes at nu blifva introducerad, hvarpå han straxt vardt införd: och sedan han hade hållit et tal till Academien, hvilcket är förvarat ad acta, svarade Hr Bielcke dertill å Academiens vägnar på sätt som finnes in actis.
1739-06-09
-
föreslog okänd Möller som ny ledamot
(§ 8).
Also mentioned in 1 item:
§ 3,
8. Chirurgien, sade Herr Bielcke, är ock en del af Academiens syslor, ty förestälte han om icke Herr Möller, som deruti är mäckta berömd, kunde emottagas: men som Academien ej ville introducera tvenne Medicos på en gång, så beslöts, at detta förslaget jämväl skulle läggas på bordet, at voteras om efter 14 dagar.
3. Hvarvid kom at discureras om inrättningens ändamål af denna Academie, samt hvilcka ämnen kunde med skiäl föras till des utarbetande? Då Hr Bielcke för sin del hölt före, at derunder ej allenast borde förstås alt sådant, som igenom hvarjehanda rön och försök kunde upletas till Oeconomiens förbättring i landet och aldrig tillförene varit hvarcken här eller annorstädes bekant, utan ock sådane saker, hvilcka väl kunde syfta på samma ändamål, men vore af fremmande i utrikes orter upfundne, och således här hemma i riket ännu intet så allment bekante. Sådane, sade han, synes äfven igenom Academiens hugsamma flit [böra] undersökas, pröfvas, och när man om deras ricktighet vore förvissad, allment kunnige giöras. Hvartill ock alla de andre af Academiens Ledamöter gofvo deras bifall och samtycke.
1739-06-16
-
Mentioned in 1 item:
§ 4,
4. Secreteraren lät Academien förstå, at han nyligen fåt et bref ifrån Hr Bielcke, hvilcken nu var vistandes i Upsala, uti hvilcket ibland annat yrkas derpå, at man ännu kunde låta förslaget om Baron Carl Gustaf Cederhielms emottagande till Membre correspondant uti Academien på någon tid hvila. Academiens ledamöter kunde ock så mycket mindre vara deremot, som de samfält höllo för godt och nyttigt at nu i början endast söka sådane Ledamöter, som här hemma i riket voro värckel:n vistande: hvarföre ock af alla samtycktes, at bemälte Cederhielm tillsvidare skulle strykas ut på omröstningslistan.
1739-09-08
-
föreslog Nils Rosén von Rosenstein som ny ledamot
(§ 8).
Also mentioned in 2 items:
§ 5,
§ 6.
8. Uti berörde bref föreslås ock Hr Archiater Roséen af Hr Bielcke til Ledamot i Academien: hvilcket Hr Præsidenten sade nu vara femte gången af honom skiedt. Hr Triwaldt påminte sig härvid, det han hade hört Hr Roséen säja, at han intet ville vara Ledamot med Hr Roberg uti Upsala Societet. Men sådant oacktadt slöt likväl Academien nu, at detta förslaget om Hr Roséen skulle läggas på bordet at röstas öfver efter 14 dagar, hälst som han sielf låtit förstå, at han gerna önskar detsamma, då Hr Præsidenten för några veckor sedan var i Upsala.
5. Hr Höpken läste sedan up et bref från Hr Baron Bielcke, jemte den derhos af honom insände observation om almträns planterande här i riket. Häraf fik Hr Ahlström tilfälle at yttra Sig, det han hållit före, at almträden vore af 2:ne slag, neml:n röd och hvit, hvarom han likväl i den upläste observation intet fant vara något omrört. Men Hr Præsidenten mente för sin del, at det ej finnes mer än et slag, och uppå tilfrågan hvad det enkannerl:n vore, som gorde denna åtskilnad? svarade Hr Ahlström, at den röda är i sielfva trädet röd, i sin växt rak och har små löf; deremot har den hvita mera utspridda grenar och större blad. Härtil lade han ock det, at den hvita allenast finnes här i Sveriget, men ej den röda. Hr Præsidenten ville dok intet medge, at det skulle vara mer än et species, fast den på hvarjehanda sätt kan synas skicka sig, äfven som det ock skal vara bekant, at i Ostindien finnes alm, hvaruppå växer bär, men kan derföre ej säjas vara något särskilt genus. Han frågade ytterligare, om den röda vore i trädet hårdare el:r ock blötare, än den hvita? Hvilcket Hr Ahlström sade sig ei så noga hafva pröfvat.
6. Hr Höpken tykte, at den methode, som Hr Bielcke brukat uti denne observation, var något vidlöftig, hälst som han först upräknar många särskildte auctorer, som skrifva om almträn, och vederlägger sedan deras meningar, förr än han kommer enkannerl:n at tala om sina rön och nya påfund dervid; men de andre Ledamöterne funno en sådan methode vara så mycket bättre, som derigenom ej allenast gifves tilfälle at få veta, om någon annan skrifvit i den saken, som handlas om, något förut, utan ock på hvad sätt de deruti tilförene gorde rön haft deras grund el:r ej.
1739-09-15
-
Mentioned in 7 items:
unnumbered,
unnumbered,
unnumbered,
unnumbered,
unnumbered,
§ 2,
§ 11.
Hr Brelin stämde med Hr Faggot öfverens, och lade det allenast til, at här äro sådane Ledamöter, som enskyldt äga jus censurandi. Hr Mellercreutz begaf sig aldeles til Hr Bielckes mening.
Hr Bielcke mente, at Academien ej skulle gerna kunna gå Censor förbi, så länge Academien af Konungen intet är auctoricerad; ty des förinnan tyckte han, at den ej annorlunda kunde hållas före än et enskyldt värk. Derföre trodde han det vara bäst, at Academien skulle förut häruti söka Cancellie Collegi tilstånd. [Tillägg i margen: talt HofCancelleren Giedda och derföre ändrat sin mening.]
Ytterligare gaf Hr Bielcke sin mening til känna härom, då han sade, at Ledamöterne, som merendels äro vistande här i Stockholm, ingalunda hafva tilfälle at härutinnan göra sådane försök som vederbör; ty härvid inlöpa alt för många omständigheter i anseende til tiden, orten, climatet, trädets el:r fröets art med mera, som kräfver en ständig och mycket granlaga varsamhet och flitig upmärcksamhet. Här förekomma ock mång gagneliga påfund, som hos fremmande brukas, men äro här så länge omöjelige i folckets tycke, som de intet blifvit af någon påbegynte och pröfvade. E: g: at Engelländarne med en synnerlig förmon pläga göda sina åkrar med ärters utsående, hvarpå de släppa svinen, hvilcka, under det de göda sig sielfva af ärtren, så göda de åkren med deras gödsel. Detta påminte han endast i den afsikt, at Academien ville vara omtänckt på sådane utvägar, hvarigenom hon kunde vinna slika observationer, som grunda sig på bepröfvade experimenter. Hvartil Hr Ribbe svarade, at Hr Faggot redan derom til Academien ingifvit sina tanckar, som nästa quartal komma at tryckas.
Hr Bielcke kunde för sin del icke se, huru detta ordet skulle kunna upväcka något missförstånd emellan Wetenskaps Societeten i Upsala och denna härvarande inrättning, enär detta blef såsom et hinder omtalt, hvilcket tycktes ligga i vägen, så at det ordet Svänska ej kunde inryckas. Ty, sade han, utom det at vår Academie har särskildte göromål från Upsala Societet, och at denna låter utgå sina Handlingar på Svenska, så äro de fläste Ledamöter i Upsala jämväl medlemmar i denna Academie. Men skulle detta ordet ändok synas föra något stöteligit med sig, det han likväl för sin del ej kunde finna, så hemstälte han til Academiens godtfinnande, om hon icke skulle behaga utnämna orten, hvaruti Academien hålles, til en differentia specifica: äfvensom det uti Franckriket finnes många dylika Societeter, som uti Paris, Lion, Montpellier, Bourdeaux med flere, men blifva alla nemde efter orten, deruti de äro inrättade. Således mente han, at man ock skulle kunna kalla denna inrätning E: g: Wetenskaps Academiens Handlingar i Stockholm.
Dock giorde Hr Bielcke den påminnelsen dervid, at om någon ville säja, det berörde privilegium ej skulle äga någon kraft, i fal Hr Höpken skulle afgå med döden, så kunde Academien i en så sorgelig händelse, som det vore, snart begära et annat hos Hans Kongl. Majestät.
2. Nu berättades, at Hr Mellercreutz var tilstädes och väntade at i dag blifva til medlem i Academien intagen. Hvarföre han ock straxt vardt införd, och sedan Hr Præsidenten låtit honom förstå, huruledes Academien, i anseende [til hans] berömliga skickelighet, velat utnämna och kalla honom til en medlem uti sit Sälskap, hölt han et tal til Academien, hvilcket lades ad acta. Hr Bielcke svarade honom å Academiens vägnar, och Hr Mellercreutz fik sedan et formulair til den vanliga försäkrings skriften, med tilsäjelse at til nästa gång dermed i Academien infinna sig.
11. Deraf fick Hr Bielcke tilfälle at utförl:n visa sin mening om tiden, på hvilcken fremmande trän bäst kunna fortplantas, nembl:n om våren, som äfven stämde öfverens med Hr Triwaldts ingifne observation. Detta beviste han så väl af trädens egen frodighet, och at de aldrig bära någon ymnig fruckt för än de börja aftaga deruti, som af exempel tagne af hvarjehanda växande ting i hela naturen, jemte egen härom pröfvad erfarenhet.
1739-09-19
-
Mentioned in 6 items:
unnumbered,
§ 2,
§ 6,
§ 7,
§ 8,
§ 13.
Hr Faggot lofvade participera med Hr Bielcke derutinnan.
2. Latinske caractererne äro redigare och tydeligare och i följe deraf läsas lättare och fortare och kosta mindre på ögonen. Hvilcket Hr Triwaldt intet kunde neka til; men ville likafult påstå, at Academiens Acter med latinske caracterer intet skulle förstås af bönder: men Hr Faggot yrckade deruppå, at de deremot ända in til bönder väl kunna förstås, de der öfver alt på sina korss öfver grafvar och märcken på hvarjehanda redskap intet annat bruka än latinske caracterer. Hr Bielcke bad, at han skulle få lof yttra än flere skäl, och sade således,
6. Härpå lät Hr Bielcke Academien förstå, huruledes de i Upsala vistande Ledamöter, då han nyligen var der, begärt, at han å deras vägnar vid återkomsten til Stockholm ville proponera i Academien huru omträngt det vore, at hon nu låter utgå sina Acter med latinske caracterer, hvarjemte han berättade, det han jämväl sielf så mycket mer vore af en och samma mening med dem, som han nogsamt såg hvad förmon sådant hela vår Svenska nation värckel:n tilskynda skulle. Ty kunde han för sin del intet finna hvilcka skäl förmåt leda Academien, som han sade sig fåt höra, från et så gagneligit författande, som detta är, då denna quæstion för någon tid sedan blifvit här i Academien omtald; önskade at han då kunnat vara tilstädes; men borde likvist nu ej undgå gifva Academien sina tanckar i det ärendet vid handen, med förmodan at hon ännu torde finna sig deruti, om hon allenast behagade närmare skärskåda och granneliga pröfva alla de skäl, som på båda sidor kunna derutinnan säjas och framföras. Hans ypperste skäl, hvarmed han viste, hvarföre Academien torde finna omträngt at vedertaga latinska caracterer vid Acternes tryckande, voro enkannerl:n följande:
7. Academien tog sedan detta ärendet i närmare öfvervägande. Och som en del intet ville gå från det beslut, som redan derom blifvit gordt, så tilböd sig Herr Mellercreutz och Hr Bielcke at vilja på egen bekostnad svara för deras tryckarlön, allenast Academien ville medgie, at halfparten af de 500 exemplar, som skola tryckas, kunde få komma ut på latinske caracterer. Detta biföls och resolverades, at 250 skulle på deras kostnad tryckas med latinske caract. och 250 på Academiens kostnad med Svenska, til at derigenom försöka hvilckendera hade bästa afsätningen.
8. Men härvid förbehölt Hr Bielcke och Hr Mellercreutz at, i fal de äga lika god afsättning på bägge slagen, skulle de latinske caractererne framdeles vid Academiens tryk bli vedertagne; hvilcket öfver alt beviljades och af alla samtycktes. Men Hr Faggot ville aldeles intet samtycka til denna söndring.
13. Hr Bielcke påminte vid Hr Sahlbergs observation om gärdsgårdar af pijl, det han af förfarenheten funnit, at boskapen äter gerna des löf och bryter således sönder des sköra qvistar; men Herr Sahlberg mente, at det intet skulle vara någon fara dervid. 2do At pil intet trifves i sandjord, hvarjemte Hr Bielcke frågade, hvilketdera slags pil han här förstod. Hr Sahlberg svarade, at här finnes 2:ne slag: den ludna och den glatta el:r släta; och at den senare trifves bäst på fuktiga, men den förra på torra platser.
1739-09-22
-
Mentioned in 5 items:
unnumbered,
unnumbered,
§ 1,
§ 3,
§ 11.
Under det Hr Höpken således talade, kom Hr Bielcke in, och sedan han sat sig nid, fortsatte Hr Höpken sit tal och sade, at man måste ganska ömt umgås med publicum, och at folcket äger i almänhet en simpel curiosité; om nu den i början stötes för hufvudet igenom et latinskt tryck, så lärer Academien näppel:n och ej utan mycken olägenhet kunna återkalla den förmon, hon i annor händelse kunde lofva sig förmedelst det, at hon vinner folckets tycke, hvilcket icke ringa skulle hielpa til denna inrätningens upräthållande. Men så vida folcket är ännu ovant vid de latinske caracterer, så vore det ej el:r för Academien anständigt at göra början dermed.
Herr Salvius har ganska lyckel:n utfördt i proctocollet deras skäl, hvilcka äro för de latinske stilarne: och iag önskar, at han också vore lika lyckelig at fulfölja mina tanckar, dem iag nu i detta ärendet jämväl är sinnad Edert skärskådande hemställa. Äfvenså skulle iag också gerna se, at Hr Bielcke, som sidsta gången enkannerl:n talt på deras vägnar, hvilcka yrcka så mycket på de latinske stilarne i Academiens tryckte Acter, nu måtte vara närvarande och åhöra, hvilcka skäl äro stridande deremot, och huru ömt et mål af sådan vigt, som detta är, bör handteras.
1. Hr Bielcke var ännu icke upkommen, då protocollet af den 19 hujus börjades at justeras.
3. Under detta yttrade sig herr Bielcke, det han väl allaredan sidsta gången gifvit sina skäl Academien vid handen, hvarföre han för sin del häldre ville hålla med de latinske än de nu brukelige Svenska caractererne, och det så utförl:n at han nu intet hade något ytterligare dervid at påminna; allenast det, at detta ärendet ingalunda beror på några probabiliteter, som Hr Höpken ville säja; ty utom det, at Hans Excellence Gref Gyllenborg redan länge sedan låtit utgå en Engelsk Tragedie på Svenska med latinske caracterer, så äro mångahanda piecer på lika sät allaredan utkomne af trycket, så här i Stockholm, som i Upsala och Åbo, hvilcka haft en stor åtgång. Dessutom, sade han, så skrifva vi intet för oss, utan för det almenna. Nu är det en ovedersäjelig sanning, at ju bättre pris en bok kan säljas före, ju större blir des afsätning, och ju större afsättningen är, ju förr kommer hon ut i flere händer uti landet. Det är ock derjemte sant, at lika många saker med latinskt tryk intet taga in så mycket papper, som det Tyska, och således fordra de förra intet så stor kostnad som de sednare, hvarföre de också i slikt fal kunna säljas för bättre köp och följaktel:n hafva större åtgång, hvarigenom Academien värkel:n kommer til sit sanskylliga ändamål.
11. Hr Höpken och Hr Bielcke lofvade sedan upsätta project til ceremonierne vid Præsidents ombytningen och inkomma dermed til nästa onsdag i Academien.
1739-09-26
-
Mentioned in 6 items:
unnumbered,
unnumbered,
§ 2,
§ 5,
§ 9,
§ 97.
Observationer inkomne under första quartalet: Bielke om Almträds planterande.
Linnæus om Vexters cultur.
Trievald 1. om Drifmachin genom ånga för plantor.
2. om Humble skiötsel.
3. om träns cultur.
Ehrensuerd om Krut.
Nordenberg om Kackelugnar.
Polheim. Christ. om Elementernes värkan. Celsius, And. om Träds förlängande i Kiöld. Tilas om Prognosi mineralium.
Ribbe om Amausi genom vomitiv curerad.
Sahlberg om Gierdsgårdar af pihl.
[Sahlberg om] om järnplåtars och taktegels öfverstrykande.
Faggot om Experimenter vid Åckerbruket.
Bredlin om clavers förbättring.
Moræus om Aconiti gifft en casus.
Wallerius om Rep.
Rosensten om Flygsand och annat i oeconomicis.
d. 2 Junii. Äffter Lottkastning emällan Fundatores blef ordningen 1. Ahlström, 2. Höpken, 3. Bielke, 4. Linnæus, 5. Triewald.
2. Häröfver discurerades sedan åtskilligt, til des målet började skrida til votering, då Hr Bielcke fik tilfälle at göra til Academien den proposition, om icke hon behagade pröfva det för godt, at alla förefallande mål, som äro af någon consequence, måtte til någon viss föresat tid läggas på bordet, innan de slutel:n varda afgorde, på det ej allenast de närvarande Herrar Ledamöter måtte hafva tid och rådrum at i bästa måtto öfverväga hvart och et ärende, utan ock at de frånvarande må kunna höras deruti, förän man skrider til et fast slut derutinnan. Derigenom, sade han, kunna många ledsamheter och hastiga öfverilningar, som annars ske, lämpeligen förekommas, och intet ärende utan mogit eftersinnande afslutas; men när också något på sådant sätt efter pluraliteten blifvit afgordt, så må det ej, utan ganska starcka skäl och omständigheter, mera åtras el:r ändras.
5. Härnäst förekom den frågan, hvilcka nu för denna gången enkannerl:n borde lotta om Præsidents skapet? Då Hr Bielcke mente för sin del, at alla, som varit Ledamöter i Academien vid detta första quartalet, borde lotta tillika med Fundatores: hvaremot Hr Triwaldt hölt så före, at Grundreglornes föreskrift i detta mål, så väl som i alla andra, borde efterlefvas, hvilcka säja, at ingen ny Ledamot får lotta om Præsident skapet för än efter et år, sedan han blifvit emottagen; nu har ingen af Ledamöterne ännu varit et år i Academien: bör således des förinnan lottningen endast ske Fundatores emellan. Hvartil de öfrige gofvo deras samtycke.
9. Hr Bielcke gaf til Academien en Rus el:r Summach, som han sade vara växter på norra sidan om en mur. Han berättade jämväl, at han för denna gången intet trodde sig kunna vara tilstädes vid Præsidents ombytet, emedan han var sinnad at resa härifrån: dok, om möjeligit vore, skulle han söka at draga ut med resan öfver den dagen. Dessförinnan sade han sig nu ej kunna undgå att proponera Hr Professor Browallius til en Ledamot i Academien.
97 Utgifvet till Wacktmästaren ....... 36 dlr kpmt.
Inkommit d. 6 Jun. Ahlström 300
Inkommit d. 6 Jun. Höpken 150
Inkommit d. 6 Jun. Bielke 150
Inkommit d. 20 Jun. Ribbe 108
Inkommit d. 5 Aug. Roberg 300 men ej incasserat.
Inkommit d. 5 Aug. Sahlberg 120 till papper.
Inkommit d. 8 aug. Linnæus 18
Inkommit d. 8 aug. Ribbe 18
Inkommit d. 8 aug. Höpken 18
Inkommit d. 8 aug. Ahlström 18
Inkommit d. 8 aug. Trievaldt 18
Inkommit d. 8 aug. Nordenberg 18
Inkommit d. 8 aug. Nordenberg frater 18
Inkommit d. 8 aug. Sahlberg 18
Inkommit d. 8 aug. Faggot 18
Inkommit d. 8 aug. Pihlgren 18
1739-10-03
-
Mentioned in 1 item:
§ 2,
2. Herrar Fundatores skulle väl sedan efter Grundreglornes innehåld lotta om Præsidentskapet; men som Hr Ahlström berättade, at han nu snart måste resa nid til Ahlingsåhs och således intet kunde vara tilstädes under det näst instundande quartalet: Hr Bielcke var ock nyligen bortrest til Åbo, och Hr Cederhielm låtit veta, at han ej eller för sina många enskylta ärender skul kunde infinna sig; ty var Hr Triwaldt allena qvar, hvilcken uppå Ledamöternes begäran framträdde och betygade, at fastän hans syslor voro ganska många, ville han dok intet undandraga sig at tiena Academien, om han ok derigenom skulle sätta nätterna til.
1739-12-24
-
Mentioned in 1 item:
§ 6,
6. Han lät också Academien förstå, huruledes han funnit på et rön om petroleum eller valklera: samt huru han genom bref för någon tid sedan sändt et rön til Hr Bielcke om trän, som så förvandlat sig til jord, at qvistar, grenar och sielfva safranden deruti kunnat skönias.