Protokoll

6. Och som Herrarne sig föresatt, at inga ställen i denna Academie efter tienst och embetes värdighet skulle lemnas, så kommo de sin emellan öfverens at derom för denna gången lotta; hvaremot hädanefter hvar och en ny ledamot kommer at sittia som han blifvit antagen. Igenom denna lottning kommo desse ofvannemde Herrar Ledamöter i sådan ordning: Herr Ahlström, Höpken, Bielcke, Linnæus, Triwald, Cederhielm.

10. Slutel:n proponerade Herr Præsidenten, om icke Herr Bielcke skulle svara Hr Celsius uppå sit bref och låta honom tils vidare veta, det Academien honom och Herr Klingenstierna till des Ledamöter utsedt, hvarom Academien vill dem särskilt medelst des igenom Secreteraren afsände kallelse bref ytterligare notificera.

4. Men hvad de för correspondencen fordrade utgifter beträffar, så lofvade for detta året Hr Ahlström at dertill gifva Ett hundrade dahler Silfvermynt, samt Herr Höpken och Bielcke hvardera Femtijo dahler Silfvermynt.

11. I anledning härutaf frågade Præsidenten Ledamöterne, om icke de ville med det första söka at förfärdiga något arbete, som till den tiden deruti kunde inflyta, och om icke de nu något derutaf ville nämna, hvad de till den ändan ingifva ville? Hvarföre de ock angofvo följande:
1. Herr Præsidenten: observation om växters cultur, och huru man här i Sveriget skall cultivera de utländske.
2. Herr Höpken såsom Secreterare: förtalet och förberedelsen till Acterne.
3. Herr Bielcke: memoire om Almträn och deras förökande, hvarvid inlöpa anmärckningar om träns planterande i gemen.
4. Herr Triwald: påfund af nya Drifbänckar, genom ånga af varmt vatn.
5. Herr Ahlström låfvade at inkomma med efterrättelse om åtskilliga förslag, samt något rörande Schäferier.

13. Herr Bielcke lofvade till Academiens approbation inkomma med quæstioner i Agriculturen, på sätt som Engelska Societeten med mycken framgång och nytta meddelt det allmenna sådane frågor i åtskillige vetenskaper, hvarigenom han förhoppas, at man snarare torde vinna tillförlåtel:e efterrättelser om de flere nyttiga åkerbrukssätt, som här innom riket öfvas.

15. Och resolverades, at Herr Reuterholm och Cronstedt i mårgon komma at intagas, då Hr Höpken svarar på den förras. men Herr Bjelcke på den senares tahl.

2. Derpå justerade Herr Bielcke protocollet, som dagen förut el:r den 6. hujus var hållit.

4. Litet derefter lät Håfntendenten Hr Cronstedt veta, at han var tillstädes at nu blifva introducerad, hvarpå han straxt vardt införd: och sedan han hade hållit et tal till Academien, hvilcket är förvarat ad acta, svarade Hr Bielcke dertill å Academiens vägnar på sätt som finnes in actis.

3. Hvarvid kom at discureras om inrättningens ändamål af denna Academie, samt hvilcka ämnen kunde med skiäl föras till des utarbetande? Då Hr Bielcke för sin del hölt före, at derunder ej allenast borde förstås alt sådant, som igenom hvarjehanda rön och försök kunde upletas till Oeconomiens förbättring i landet och aldrig tillförene varit hvarcken här eller annorstädes bekant, utan ock sådane saker, hvilcka väl kunde syfta på samma ändamål, men vore af fremmande i utrikes orter upfundne, och således här hemma i riket ännu intet så allment bekante. Sådane, sade han, synes äfven igenom Academiens hugsamma flit [böra] undersökas, pröfvas, och när man om deras ricktighet vore förvissad, allment kunnige giöras. Hvartill ock alla de andre af Academiens Ledamöter gofvo deras bifall och samtycke.

4. Secreteraren lät Academien förstå, at han nyligen fåt et bref ifrån Hr Bielcke, hvilcken nu var vistandes i Upsala, uti hvilcket ibland annat yrkas derpå, at man ännu kunde låta förslaget om Baron Carl Gustaf Cederhielms emottagande till Membre correspondant uti Academien på någon tid hvila. Academiens ledamöter kunde ock så mycket mindre vara deremot, som de samfält höllo för godt och nyttigt at nu i början endast söka sådane Ledamöter, som här hemma i riket voro värckel:n vistande: hvarföre ock af alla samtycktes, at bemälte Cederhielm tillsvidare skulle strykas ut på omröstningslistan.

5. Hr Höpken läste sedan up et bref från Hr Baron Bielcke, jemte den derhos af honom insände observation om almträns planterande här i riket. Häraf fik Hr Ahlström tilfälle at yttra Sig, det han hållit före, at almträden vore af 2:ne slag, neml:n röd och hvit, hvarom han likväl i den upläste observation intet fant vara något omrört. Men Hr Præsidenten mente för sin del, at det ej finnes mer än et slag, och uppå tilfrågan hvad det enkannerl:n vore, som gorde denna åtskilnad? svarade Hr Ahlström, at den röda är i sielfva trädet röd, i sin växt rak och har små löf; deremot har den hvita mera utspridda grenar och större blad. Härtil lade han ock det, at den hvita allenast finnes här i Sveriget, men ej den röda. Hr Præsidenten ville dok intet medge, at det skulle vara mer än et species, fast den på hvarjehanda sätt kan synas skicka sig, äfven som det ock skal vara bekant, at i Ostindien finnes alm, hvaruppå växer bär, men kan derföre ej säjas vara något särskilt genus. Han frågade ytterligare, om den röda vore i trädet hårdare el:r ock blötare, än den hvita? Hvilcket Hr Ahlström sade sig ei så noga hafva pröfvat.

6. Hr Höpken tykte, at den methode, som Hr Bielcke brukat uti denne observation, var något vidlöftig, hälst som han först upräknar många särskildte auctorer, som skrifva om almträn, och vederlägger sedan deras meningar, förr än han kommer enkannerl:n at tala om sina rön och nya påfund dervid; men de andre Ledamöterne funno en sådan methode vara så mycket bättre, som derigenom ej allenast gifves tilfälle at få veta, om någon annan skrifvit i den saken, som handlas om, något förut, utan ock på hvad sätt de deruti tilförene gorde rön haft deras grund el:r ej.

Hr Brelin stämde med Hr Faggot öfverens, och lade det allenast til, at här äro sådane Ledamöter, som enskyldt äga jus censurandi. Hr Mellercreutz begaf sig aldeles til Hr Bielckes mening.

Hr Bielcke mente, at Academien ej skulle gerna kunna gå Censor förbi, så länge Academien af Konungen intet är auctoricerad; ty des förinnan tyckte han, at den ej annorlunda kunde hållas före än et enskyldt värk. Derföre trodde han det vara bäst, at Academien skulle förut häruti söka Cancellie Collegi tilstånd. [Tillägg i margen: talt HofCancelleren Giedda och derföre ändrat sin mening.]

Ytterligare gaf Hr Bielcke sin mening til känna härom, då han sade, at Ledamöterne, som merendels äro vistande här i Stockholm, ingalunda hafva tilfälle at härutinnan göra sådane försök som vederbör; ty härvid inlöpa alt för många omständigheter i anseende til tiden, orten, climatet, trädets el:r fröets art med mera, som kräfver en ständig och mycket granlaga varsamhet och flitig upmärcksamhet. Här förekomma ock mång gagneliga påfund, som hos fremmande brukas, men äro här så länge omöjelige i folckets tycke, som de intet blifvit af någon påbegynte och pröfvade. E: g: at Engelländarne med en synnerlig förmon pläga göda sina åkrar med ärters utsående, hvarpå de släppa svinen, hvilcka, under det de göda sig sielfva af ärtren, så göda de åkren med deras gödsel. Detta påminte han endast i den afsikt, at Academien ville vara omtänckt på sådane utvägar, hvarigenom hon kunde vinna slika observationer, som grunda sig på bepröfvade experimenter. Hvartil Hr Ribbe svarade, at Hr Faggot redan derom til Academien ingifvit sina tanckar, som nästa quartal komma at tryckas.

Hr Bielcke kunde för sin del icke se, huru detta ordet skulle kunna upväcka något missförstånd emellan Wetenskaps Societeten i Upsala och denna härvarande inrättning, enär detta blef såsom et hinder omtalt, hvilcket tycktes ligga i vägen, så at det ordet Svänska ej kunde inryckas. Ty, sade han, utom det at vår Academie har särskildte göromål från Upsala Societet, och at denna låter utgå sina Handlingar på Svenska, så äro de fläste Ledamöter i Upsala jämväl medlemmar i denna Academie. Men skulle detta ordet ändok synas föra något stöteligit med sig, det han likväl för sin del ej kunde finna, så hemstälte han til Academiens godtfinnande, om hon icke skulle behaga utnämna orten, hvaruti Academien hålles, til en differentia specifica: äfvensom det uti Franckriket finnes många dylika Societeter, som uti Paris, Lion, Montpellier, Bourdeaux med flere, men blifva alla nemde efter orten, deruti de äro inrättade. Således mente han, at man ock skulle kunna kalla denna inrätning E: g: Wetenskaps Academiens Handlingar i Stockholm.

Dock giorde Hr Bielcke den påminnelsen dervid, at om någon ville säja, det berörde privilegium ej skulle äga någon kraft, i fal Hr Höpken skulle afgå med döden, så kunde Academien i en så sorgelig händelse, som det vore, snart begära et annat hos Hans Kongl. Majestät.

2. Nu berättades, at Hr Mellercreutz var tilstädes och väntade at i dag blifva til medlem i Academien intagen. Hvarföre han ock straxt vardt införd, och sedan Hr Præsidenten låtit honom förstå, huruledes Academien, i anseende [til hans] berömliga skickelighet, velat utnämna och kalla honom til en medlem uti sit Sälskap, hölt han et tal til Academien, hvilcket lades ad acta. Hr Bielcke svarade honom å Academiens vägnar, och Hr Mellercreutz fik sedan et formulair til den vanliga försäkrings skriften, med tilsäjelse at til nästa gång dermed i Academien infinna sig.

11. Deraf fick Hr Bielcke tilfälle at utförl:n visa sin mening om tiden, på hvilcken fremmande trän bäst kunna fortplantas, nembl:n om våren, som äfven stämde öfverens med Hr Triwaldts ingifne observation. Detta beviste han så väl af trädens egen frodighet, och at de aldrig bära någon ymnig fruckt för än de börja aftaga deruti, som af exempel tagne af hvarjehanda växande ting i hela naturen, jemte egen härom pröfvad erfarenhet.

Hr Faggot lofvade participera med Hr Bielcke derutinnan.

2. Latinske caractererne äro redigare och tydeligare och i följe deraf läsas lättare och fortare och kosta mindre på ögonen. Hvilcket Hr Triwaldt intet kunde neka til; men ville likafult påstå, at Academiens Acter med latinske caracterer intet skulle förstås af bönder: men Hr Faggot yrckade deruppå, at de deremot ända in til bönder väl kunna förstås, de der öfver alt på sina korss öfver grafvar och märcken på hvarjehanda redskap intet annat bruka än latinske caracterer. Hr Bielcke bad, at han skulle få lof yttra än flere skäl, och sade således,

6. Härpå lät Hr Bielcke Academien förstå, huruledes de i Upsala vistande Ledamöter, då han nyligen var der, begärt, at han å deras vägnar vid återkomsten til Stockholm ville proponera i Academien huru omträngt det vore, at hon nu låter utgå sina Acter med latinske caracterer, hvarjemte han berättade, det han jämväl sielf så mycket mer vore af en och samma mening med dem, som han nogsamt såg hvad förmon sådant hela vår Svenska nation värckel:n tilskynda skulle. Ty kunde han för sin del intet finna hvilcka skäl förmåt leda Academien, som han sade sig fåt höra, från et så gagneligit författande, som detta är, då denna quæstion för någon tid sedan blifvit här i Academien omtald; önskade at han då kunnat vara tilstädes; men borde likvist nu ej undgå gifva Academien sina tanckar i det ärendet vid handen, med förmodan at hon ännu torde finna sig deruti, om hon allenast behagade närmare skärskåda och granneliga pröfva alla de skäl, som på båda sidor kunna derutinnan säjas och framföras. Hans ypperste skäl, hvarmed han viste, hvarföre Academien torde finna omträngt at vedertaga latinska caracterer vid Acternes tryckande, voro enkannerl:n följande:

7. Academien tog sedan detta ärendet i närmare öfvervägande. Och som en del intet ville gå från det beslut, som redan derom blifvit gordt, så tilböd sig Herr Mellercreutz och Hr Bielcke at vilja på egen bekostnad svara för deras tryckarlön, allenast Academien ville medgie, at halfparten af de 500 exemplar, som skola tryckas, kunde få komma ut på latinske caracterer. Detta biföls och resolverades, at 250 skulle på deras kostnad tryckas med latinske caract. och 250 på Academiens kostnad med Svenska, til at derigenom försöka hvilckendera hade bästa afsätningen.

8. Men härvid förbehölt Hr Bielcke och Hr Mellercreutz at, i fal de äga lika god afsättning på bägge slagen, skulle de latinske caractererne framdeles vid Academiens tryk bli vedertagne; hvilcket öfver alt beviljades och af alla samtycktes. Men Hr Faggot ville aldeles intet samtycka til denna söndring.

13. Hr Bielcke påminte vid Hr Sahlbergs observation om gärdsgårdar af pijl, det han af förfarenheten funnit, at boskapen äter gerna des löf och bryter således sönder des sköra qvistar; men Herr Sahlberg mente, at det intet skulle vara någon fara dervid. 2do At pil intet trifves i sandjord, hvarjemte Hr Bielcke frågade, hvilketdera slags pil han här förstod. Hr Sahlberg svarade, at här finnes 2:ne slag: den ludna och den glatta el:r släta; och at den senare trifves bäst på fuktiga, men den förra på torra platser.

Under det Hr Höpken således talade, kom Hr Bielcke in, och sedan han sat sig nid, fortsatte Hr Höpken sit tal och sade, at man måste ganska ömt umgås med publicum, och at folcket äger i almänhet en simpel curiosité; om nu den i början stötes för hufvudet igenom et latinskt tryck, så lärer Academien näppel:n och ej utan mycken olägenhet kunna återkalla den förmon, hon i annor händelse kunde lofva sig förmedelst det, at hon vinner folckets tycke, hvilcket icke ringa skulle hielpa til denna inrätningens upräthållande. Men så vida folcket är ännu ovant vid de latinske caracterer, så vore det ej el:r för Academien anständigt at göra början dermed.

Herr Salvius har ganska lyckel:n utfördt i proctocollet deras skäl, hvilcka äro för de latinske stilarne: och iag önskar, at han också vore lika lyckelig at fulfölja mina tanckar, dem iag nu i detta ärendet jämväl är sinnad Edert skärskådande hemställa. Äfvenså skulle iag också gerna se, at Hr Bielcke, som sidsta gången enkannerl:n talt på deras vägnar, hvilcka yrcka så mycket på de latinske stilarne i Academiens tryckte Acter, nu måtte vara närvarande och åhöra, hvilcka skäl äro stridande deremot, och huru ömt et mål af sådan vigt, som detta är, bör handteras.

1. Hr Bielcke var ännu icke upkommen, då protocollet af den 19 hujus börjades at justeras.

3. Under detta yttrade sig herr Bielcke, det han väl allaredan sidsta gången gifvit sina skäl Academien vid handen, hvarföre han för sin del häldre ville hålla med de latinske än de nu brukelige Svenska caractererne, och det så utförl:n at han nu intet hade något ytterligare dervid at påminna; allenast det, at detta ärendet ingalunda beror på några probabiliteter, som Hr Höpken ville säja; ty utom det, at Hans Excellence Gref Gyllenborg redan länge sedan låtit utgå en Engelsk Tragedie på Svenska med latinske caracterer, så äro mångahanda piecer på lika sät allaredan utkomne af trycket, så här i Stockholm, som i Upsala och Åbo, hvilcka haft en stor åtgång. Dessutom, sade han, så skrifva vi intet för oss, utan för det almenna. Nu är det en ovedersäjelig sanning, at ju bättre pris en bok kan säljas före, ju större blir des afsätning, och ju större afsättningen är, ju förr kommer hon ut i flere händer uti landet. Det är ock derjemte sant, at lika många saker med latinskt tryk intet taga in så mycket papper, som det Tyska, och således fordra de förra intet så stor kostnad som de sednare, hvarföre de också i slikt fal kunna säljas för bättre köp och följaktel:n hafva större åtgång, hvarigenom Academien värkel:n kommer til sit sanskylliga ändamål.

11. Hr Höpken och Hr Bielcke lofvade sedan upsätta project til ceremonierne vid Præsidents ombytningen och inkomma dermed til nästa onsdag i Academien.

Observationer inkomne under första quartalet: Bielke om Almträds planterande.
Linnæus om Vexters cultur.
Trievald 1. om Drifmachin genom ånga för plantor.
2. om Humble skiötsel.
3. om träns cultur.
Ehrensuerd om Krut.
Nordenberg om Kackelugnar.
Polheim. Christ. om Elementernes värkan. Celsius, And. om Träds förlängande i Kiöld. Tilas om Prognosi mineralium.
Ribbe om Amausi genom vomitiv curerad.
Sahlberg om Gierdsgårdar af pihl.
[Sahlberg om] om järnplåtars och taktegels öfverstrykande.
Faggot om Experimenter vid Åckerbruket.
Bredlin om clavers förbättring.
Moræus om Aconiti gifft en casus.
Wallerius om Rep.
Rosensten om Flygsand och annat i oeconomicis.

d. 2 Junii. Äffter Lottkastning emällan Fundatores blef ordningen 1. Ahlström, 2. Höpken, 3. Bielke, 4. Linnæus, 5. Triewald.

2. Häröfver discurerades sedan åtskilligt, til des målet började skrida til votering, då Hr Bielcke fik tilfälle at göra til Academien den proposition, om icke hon behagade pröfva det för godt, at alla förefallande mål, som äro af någon consequence, måtte til någon viss föresat tid läggas på bordet, innan de slutel:n varda afgorde, på det ej allenast de närvarande Herrar Ledamöter måtte hafva tid och rådrum at i bästa måtto öfverväga hvart och et ärende, utan ock at de frånvarande må kunna höras deruti, förän man skrider til et fast slut derutinnan. Derigenom, sade han, kunna många ledsamheter och hastiga öfverilningar, som annars ske, lämpeligen förekommas, och intet ärende utan mogit eftersinnande afslutas; men när också något på sådant sätt efter pluraliteten blifvit afgordt, så må det ej, utan ganska starcka skäl och omständigheter, mera åtras el:r ändras.

5. Härnäst förekom den frågan, hvilcka nu för denna gången enkannerl:n borde lotta om Præsidents skapet? Då Hr Bielcke mente för sin del, at alla, som varit Ledamöter i Academien vid detta första quartalet, borde lotta tillika med Fundatores: hvaremot Hr Triwaldt hölt så före, at Grundreglornes föreskrift i detta mål, så väl som i alla andra, borde efterlefvas, hvilcka säja, at ingen ny Ledamot får lotta om Præsident skapet för än efter et år, sedan han blifvit emottagen; nu har ingen af Ledamöterne ännu varit et år i Academien: bör således des förinnan lottningen endast ske Fundatores emellan. Hvartil de öfrige gofvo deras samtycke.

9. Hr Bielcke gaf til Academien en Rus el:r Summach, som han sade vara växter på norra sidan om en mur. Han berättade jämväl, at han för denna gången intet trodde sig kunna vara tilstädes vid Præsidents ombytet, emedan han var sinnad at resa härifrån: dok, om möjeligit vore, skulle han söka at draga ut med resan öfver den dagen. Dessförinnan sade han sig nu ej kunna undgå att proponera Hr Professor Browallius til en Ledamot i Academien.

97 Utgifvet till Wacktmästaren ....... 36 dlr kpmt.
Inkommit d. 6 Jun. Ahlström 300
Inkommit d. 6 Jun. Höpken 150
Inkommit d. 6 Jun. Bielke 150
Inkommit d. 20 Jun. Ribbe 108
Inkommit d. 5 Aug. Roberg 300 men ej incasserat.
Inkommit d. 5 Aug. Sahlberg 120 till papper.
Inkommit d. 8 aug. Linnæus 18
Inkommit d. 8 aug. Ribbe 18
Inkommit d. 8 aug. Höpken 18
Inkommit d. 8 aug. Ahlström 18
Inkommit d. 8 aug. Trievaldt 18
Inkommit d. 8 aug. Nordenberg 18
Inkommit d. 8 aug. Nordenberg frater 18
Inkommit d. 8 aug. Sahlberg 18
Inkommit d. 8 aug. Faggot 18
Inkommit d. 8 aug. Pihlgren 18

2. Herrar Fundatores skulle väl sedan efter Grundreglornes innehåld lotta om Præsidentskapet; men som Hr Ahlström berättade, at han nu snart måste resa nid til Ahlingsåhs och således intet kunde vara tilstädes under det näst instundande quartalet: Hr Bielcke var ock nyligen bortrest til Åbo, och Hr Cederhielm låtit veta, at han ej eller för sina många enskylta ärender skul kunde infinna sig; ty var Hr Triwaldt allena qvar, hvilcken uppå Ledamöternes begäran framträdde och betygade, at fastän hans syslor voro ganska många, ville han dok intet undandraga sig at tiena Academien, om han ok derigenom skulle sätta nätterna til.

6. Han lät också Academien förstå, huruledes han funnit på et rön om petroleum eller valklera: samt huru han genom bref för någon tid sedan sändt et rön til Hr Bielcke om trän, som så förvandlat sig til jord, at qvistar, grenar och sielfva safranden deruti kunnat skönias.

Hr Salvius svarade härå, det Hr Bielcke samma dess ingifne rön återtagit att ändra och lärer hafva det med sig til Finland; men hvad Svenska ortographien angår, så emedan samma var honom af en dess vänner lämnad, så har han den ock til någon utlånt, hvilckens namn han sig eij kan erhindra; dock låfvade Hr Salvius vid dess igenfående den samma til Academien ingifva. Men han sade sig eij hafva någre Academiens Handlingar vijdare om händer, eij heller har Hr Polheim lämnat honom del af någre nye rön.

11. Häruppå gafs vid handen, att Hr Salvius vore närvarande, hvilcken, sedan honom var inträde lämnat, frågade Hr Presid. honom om han hade 1:o Baron Bielckes rön om almträds planterande, 2:o den utaf Wettenskaps Academien i Upsala utgångne tractaten om Svenska ortographien, 3:o om någre Academiens Handlingar ännu vore hos honom, samt 4:o om Hr Polheim uti bref til honom med någre nye rön inkommit.

9. Emedan Hr Scheldons uti Academien ingifne resebeskrifning uppå efterfrågan eij kunde igenfås, samt någre utaf Academiens Ledamöter förmente, att Hr Bielcke skulle hafva densamma, ty beslöts, att bref härom til Hr Bielcke kommer att afgå.

2:do Svar ifrån Hr Bielke, hvaruti han berättar, det han aldrig sedt, mindre til sig tagit Scheldons resebeskrifning, men rörande den berättelsen om almträds plantering, som han förledne höst til Academien ingifvit, så emedan han sedermera vid närmare eftersinnande påmint sig en och annan omständighet, hvilken bordt tilläggas, har han samma berättelse återtagit, i mening at den framdeles fulkomligare ingifva; men som bemälte Hr Bielke vid dess försökande af den starka ovanliga kölden blifvit hindrad uti dess upsåt, så har han ock achtat rådeligare med dess ingifvande någodt at dröja. Eljest lofvar han innan kort til Academiens bepröfvande lämna 2 à 3 rön, ibland hvilka är jämväl et svar på en uti Handlingarne utkommen fråga om sättet til tall- och granskogars anläggande. At Professor Spöring, som uti Academien til Ledamot är antagen, ej ännu med svar uppå Academiens kallelse bref inkommit, berättar Hr Bielke därutaf skal härröra, at han det ej förr til Academien vil insända, förr änn han blir färdig med någodt rön. Sluteligen proponerar Hr Bielke til Ledamöter Probstarne Lauræus och Krok, hvilka jämte mycken kunskap i Physiquen skola jämväl äga en långsam och med mycket flit vunnen grundelig erfarenhet i landshushåldningen. I anledning af Grundreglorne bifölls, at desses namn skulle skrifvas på et papper, som kommer 14 dagar at ligga på bordet, hvarefter om deras antagande skal omröstas.

2. Hr Bielke berättade häruppå, det den nu förordnade Commissions Secreteraren uti Spanien Hr Rudenschiöld hade förfärdigat et rön, som han framdeles tänker til Academien ingifva, hvilken omständighet så väl som dess vistande i Spanien, hvarest han genom nya röns införskaffande kan göra Academien mycken nytta, gör at Hr Bielke vid detta tilfälle föreslår honom til ledamot. Men som bemälte Hr Commissions Secreterare innan någre dagar kommer at resa här ifrån, så hemställer Hr Bielke, om icke Academien uti denna synnerliga omständighet kunde någodt skrida ifrån Grundreglorne och nu straxt om dess antagande votera, hvilket väl utaf Academien bifölls, men med thet förbehåll at sådant ej skal tiena til någodt præjudicat i framtiden.

3. Häruppå skreds til omröstning, och vid balloterings lådans öpnande befants, at alla rösterne til Hr Rudenschiölds antagande enhälligt bifallit. Hr Bielke lofvade honom härom sondera, då han vid nästa sammankomst kan blifva intagen och Academien vid samma tilfälle vid handen gifva det, som Academien isynnerhet åstundar af Hr Commis. Secret. genom dess resa at inhämta.

7. Hr Bielke lofvade äfven 3:ne rön til Academien ingifva.

8. Hr Presidenten upviste och lofvade til Academien ingifva dess observationer angående pleuresier och andre hitziga febrer, hvilka han i förl:n våhr uppå Sundhets Commissionens befallning sammanfattat och sedermera på trycket låtit utgå. Hr Bielke berättade härvid, at isynnerhet de, som varit mycket begifne på brändvins supande, hafva i Finland ej stådt at hielpa.

9. Slutel:n upviste Hr Bielke ett salt, som skal vara tagit uti en källa i Österbottn. Christallerne äro af en särdeles beskaffenhet och sluta sig i pyramidiske figurer. Hr Bielke lofvade på saltet ingifva beskrifning samt hitskaffa någre bouteiller af källvatnet, hvarest samma salt är tagit.

6. Hr Bielke berättade, at Hr Commiss. Secret. Rudenschiöld d. 1 innevarande bortrest och således ej kunnat närvarande betyga dess tacksamma sinnelag för den heder, Academien honom vid sidsta sammankomsten ertedt, men försäkrar dock att hafva all möda ospard at med dess vistande utomlands vara Academien til nöjes.

7. Vid Ministern Hr Gref Ekeblad har Hr Bielke äfven i förtroende talt, om han skulle emottaga ledamots värdigheten, i fall den blefve honom anbuden, hvartil han vist sig mycket nögd och åstundar ej högre än at kunna vara samma heder värdig.

4. I anledning af en författad förtekning uppå de Herrar Ledamöter, som äro i stånd vid detta tilfälle til Candidater at föreslås, anteknades följande Herrars namn uppå zedlar, vid hvilkas upläsande befants, at 7 röster fallit på Hr Bielke, på Hr Cronstedt 8, Hr Ehrenswerd 6, Hr Nordenberg 4, Hr Drake 12, Hr Ahlström 5, Hr Stobée 13, Hr Faggott 3, Hr Triewaldt 1, och på Hr Sandberg äfven ett votum. Och emedan de fläste rösterne fallit på Hr Stobée, Hr Drake, Hr Cronstedt och Hr Bielke, lottades emellan desse 4 Herrar Candidater hvilken af dem skulle blifva President, på samma sätt som vid förra Presidents vahlet skiedde. Enär Hr Ehrenswerd öpnat den zedell Hr Cronstedt bort taga, befants, at President sysslan Hr Cronstedt var tildelt. Vid detta tilfälle hölt äfven Hr Höpken protocollet, som til alla delar är likt med det, som nu uti Herrarnes närvaro justeras.

4. I anledning af en författad förtekning uppå de Herrar Ledamöter, som äro i stånd vid detta tilfälle til Candidater at föreslås, anteknades följande Herrars namn uppå zedlar, vid hvilkas upläsande befants, at 7 röster fallit på Hr Bielke, på Hr Cronstedt 8, Hr Ehrenswerd 6, Hr Nordenberg 4, Hr Drake 12, Hr Ahlström 5, Hr Stobée 13, Hr Faggott 3, Hr Triewaldt 1, och på Hr Sandberg äfven ett votum. Och emedan de fläste rösterne fallit på Hr Stobée, Hr Drake, Hr Cronstedt och Hr Bielke, lottades emellan desse 4 Herrar Candidater hvilken af dem skulle blifva President, på samma sätt som vid förra Presidents vahlet skiedde. Enär Hr Ehrenswerd öpnat den zedell Hr Cronstedt bort taga, befants, at President sysslan Hr Cronstedt var tildelt. Vid detta tilfälle hölt äfven Hr Höpken protocollet, som til alla delar är likt med det, som nu uti Herrarnes närvaro justeras.

2. Hvarefter upl:s det Capittel uti Grundreglorne, som handlar om Presidents vahl, och lämnades til gemensamt genomseende en lista på dem, som vid detta tilfälle til Candidater kunna föreslås; och som Hr Ahlström äfven på samma zedel blifvit nämnd, anhölt han at ej til Candidat blifva föreslagen, i anseende til de många så väl Riksdags som andre sysslor, hvarmed han denne tiden är öfverhopad. Sedan zedlarne blifvit samblade och om hvarannan blandade, befants vid deras upläsande 10 röster fallit på Hr Drake, Hr Stobé 13, Hr Cederholm 12, Hr DeGeer 11, Hr Faggott 2, Hr Nordenberg 2, Hr Ahlström 3, Hr Linnæus 3, Hr Triewaldt 1, Hr Bielke 2 och på Hr Cederhielm 1 votum. Och som de fläste rösterne fallit på Hr Drake, Hr Stobé, Hr Cederholm och Hr DeGeer, lottades emellan desse 4 Hrr Candidater, och vid den zedelns öpnande, som Hr Benzelius tog för Hr Cederholm, befants att lotten att blifva President för detta fierndels år bemälte Herre tilfallit. Hr Cederhielm och Hr Stobée höllo äfven vid detta tilfälle protocollet, som til alla delar är likt med det, som nu uti Herrarnes närvaro justeras.

4. Hr Höpken berättade, det han uti Cancelliet blifvit upkallad, til hvilken ända han ej längre denna sammankomst kan bivista, men aflefvererade likväl förut de af Hr Bielke utlofvade och i går til honom lämnade 150 dr koppmt. De emottogs af Hr Cronstedt, som Academiens medell om händer hafver.

3. Upl. Hr Bielkes ingifne tankar om Botaniquens nödvändighet och nytta uti hushåldningen, hvarmed dock ej denna gången hants til ända, utan kommer därmed ytterligare nästa sammankomst at fortfaras.

8. Sedermera fortsattes at upläsa Hr Bielkes tankar om Botaniquens nytta i landthushåldningen, hvarmed ej denna gången hants til ända.

Bielkens proposition at alla praesidis tal böra skie för öpna dörar.

Bielkens tal.

Emedan Praeses Hr Bielke ej var upkommen åtog sig Hr Cederhielm i dag uti dess frånvaro at föra praesidium.

Baron Wrede 10
Degeer 9
Polheim
Er. Benzelius 13
Bar. Biellke 9
Grill
Meyer
Malmer
Brelin
Stobée
Sandberg
Ehrenswerd
Drake
Sahlberg
Benselstierna

Sedan Herrar Ledamöterne voro samlade, förestälte Hr Praeses i anledning af det, som tilförne esomoftast i Kongl. Academien blifvit discourerat, om ock huruvida de tal, hvilka vid hvarje Praesidis ombyte komma at hållas, böra skie för öpne dörar, på samma sätt, som parentationer uti Kongl. Academien ske, med begäran, at Herrar Ledamöterne nu sig sluteln öfver denna omständigheten ville utlåta, på det han vid sitt afträdende ifrån Praesidis sysslan må hafva den fägnad at först få åtlyda en lag, som Academien nu vil fastställa.

Deruppå anmältes at Riksrådet Friherre Wrangel vore upkommen, ock begärte sitt ställe uti Academien, uppå det honom meddelte kallelse bref til Ledamot, at nu få intaga. Bemälte Herre emottogs af Hr Wrede ock Hr Benzellstierna; samt sedan han inkommit hölt Preeses Hr Bielke til honom et litet tal, hvilket uti Handlingarne finnes förvarat.

Sedan härom en stund ytterligare blifvit discoure beslöts: At det tal, som Hr Bielke vid Praesidii eflägande, kommer at hålla, skal skie för öpne dörar,  kommandes hvad vid ceremonien skal i agt tagas nästkommande lögerdag fredags eftermiddag at öfverläggas: då sielfva Praesidis ombytet innom Academien sker, men dagen til talets hållande utsättes til nästkommande lördag.

Hölts en sammankomst uppå Herr Baron Bielkes begäran, hos Praeses Herr Polheim.

1:o. Innan H:r Baron Bielke war upkommen uplästes H:r Linnaei tankar om de til honom remitterade handlingar; hwad det första om Rackelhanarne widkom blef beslutit at det skulle tryckas, ock

3:o. H:r Baron Bielke upwiste för Kongl. Academien åtskilliga Siberiska örter, som woro tagne uti botaniske trägården i Pettersburg; hwaribland woro åtskilliga frodiga grässlag af wäpling ock andra örter som wäxte wilda i Siberien, samt Medicinal wäxter, såsom Lacrisrot, Baggsöta, samt trän såsom Larix ock Siberisk Ceder, som skola wara mycket tienliga för skeppsbyggeri ock nu nyttias därtil i Ryssland. I anledning härutaf understälte H. B. Bielke Academiens godtfinnande, om icke det borde på publique omkostnad utsändas twänne eller flera Botanici at samla sådane frön men hwad Larix ock Cederfrön widkommer, kunde fås igenom wåra Ministrar wid Ryska Hofwet, utaf Baronerna Stroganoverne som äro ägare af sådane orter i Siberien, där dessa trän finnas. Dette hafwer Herr Baron Bielke sielf widare skrifteligen utfört. Detta fant Kongl. Academien wara nödigt at communicera med H. A. Linnaeus, ock därom inhämta hans betänkande; Baron Bielke skulle också då resa til Upsala ock sielf berätta honom altsammans nogare.

4:o. Herr Baron Bielke förärde en liten Tractat om Petersburgs wetenskaps Academiens bygnader, Bibliotheque och Konstkammare.

Afgeck bref til H:r Linnaeus angående H. Baron Bielkes propositioner. Se d. 18 Aug. Art. 3.

Kom H. Linnaei swar, däruti han berättar at Baron Bielke också communicerat med honom mer än 200 botaniska örter, och nästan alla af Botanici ohörda ock osedde, och at alla dessa örter tåla wåra wintrar och med tiden kunna blifwa en prydnad för wåra trägårdar äfwen som Pioner.

l:o. Uplästes H. Linnaei swar, angående de Siberiska örterna (se d. 29 Aug) då det också widare discourerades om H. Baron Bielkes giorde propositioner (se d. 18 Aug. Art. 3) och stadnades wid dessa slut. l:o. angående en resa för en eller hälst twänne unga Botanici til Siberien eller hälst til Norra America skulle hos Hans Excellence Gref Gyllenborg Kongl, Academien förena sin anhållan til H. Professor Linnaei, at det blefwe twänne stora stipendier wid Kongl. Academien i Upsala därtil anslagna, hwarom Herr Professor Linnaeus skulle tilskrifwas. 2:o. angående frön af den Siberiska Cedern och Larix, påtog sig H. Baron Höpken at på Kongl. Academiens wägnar tilskrifwa Hans Excellence RiksRådet Cedercreutz om dessa fröens undfående af Baronerna Stroganoverne. 3:o. för de förmåner bokhwetet hafwer, och den säkerheten at det Siberiska bokhwetet skall trifwas i wårt Climat, 1 anledning af Herr Linnaei rön uti handlingarna för detta åhr pag. 117., har Kongl. Academien hållit före wara sin skyldighet at i underdånighet gifwa Kongl. May:st detta wid handen, på det en quantitet sådant bokhwete måtte kunna införskrifwas ifrån Lifland eller andra orter af Ryska riket, til utsäde, på det at det widare måtte propageras i wårt Land, och det igenom bref til Hans Kongl. May:st.

4:o. Hr Baron Höpken ursäktade sig at det kommit at draga så långt ut på tiden med parentation öfwer sahl. H. Celsius, men försäkrade at det skulle ske innan årets slut: men som parentation öfwer Doctor Eric Benzelius borde gå förut, beslöts at Baron Bielke som åtagit sig at giöra den, skulle tilskrifwas härom, med begiäran det han wille med det första utlåta sig om han kunde innom detta åhrets slut wara därmed färdig, i annat fall wille K. Academien anmoda någon annan af sina ledamöter därom.

Afgeck bref til H:r Baron Bielke i Jönköping (see den 26 Sept. 4 Art.).

2:o. taltes om parentation öfwer sal. Doctor Eric Bentzelius och som Baron Bielke ei inkommit med swar uppå brefwet som afgeck d. 28 Sept så i anledning af d. 26 Sept. anmodades H:r Faggot at åtaga sig denna sysslan, hwilken han också efter någon enskyllan påtog sig. Detta bör berättas för Baron Bielke, när man får säkrare kundskap hwar han wistas.

Bref ifrån H:r Baron Bielke från Åbo, deruti han afsäger sig parenterandet öfwer Doct. Benzelius, och åstundar at det måtte widare påminnas angående dess Botaniska proposition.

5:o. Uplästes twänne H:r Baron Bielkes bref til mig angående Bokhwetet, hwaraf H:r Baron wil öfwersända 2:ne tunnor til Academien, harföre han skulle på Academiens wägnar tackas, och med CancellieRådet Klinkowström skulle talas om dess öfwersändande med posten, men man trodde at det ei ändå skulle komma för sent at såås, fast det skulle sändas med öppet watn.

l:o. Afgeck Bref til H:r Baron Bielke med tacksägelse på Academiens wägnar för dess omsorg för fröns oh Bokhwetets anskaffande til Åbo. (Se d. 30 Ian.)

Bref til H:r Baron Bielke i Åbo, angående fröns och bokhwetes hitsändande med Posten, hwartil tilstånd är erhållit.

4. Uplästes et bref til Secreteraren ifrån Hr Baron Biellke af den 6 Iunii, hvaruti han berättar hvad anstalt han giort om Bokhvetets öfversändande ifrån Borgo siövägen, hvilka ochså för nogra dagar sedan voro ankommit och nu upvistes i Academien, och ehuruväl Hr Baron Bielke begärde at detta Bokhvete skulle utdelas ibland academiens ledamöter, så fant likväl Academien rådeligit at der med hafva anstånd til en nästkommande vår emedan tiden at så det vore nu redan förbi, och det emedlertid skulle bäst kunna förvaras tilsammans uti academien. Dock kommer at öfversändas nogot til Prof. Linnaeus och äfven tog Hr Trivald et stop at försöka slaget.

5. Härjemte hafver äfven Hr Baron Bielke öfversändt Hr Prosten Poppii berättelse om Bokhvete med et bifogat kort företal om svedjelandets nödvändighet och nytta i Savolax, hvilken remiterades til Linnaei öfverseende.

3. Hr Baron Bielke påminte om de trenne af honom förledit år giorde förestälningar. Hvad Siberiska bokhvetets införskaffande vidkommer så hölt han det för nästan omögeligit i anseende til den ortens aflägsenhet, hvarest det skall finnas näml. vid Krasnagar nogra hundrade mil här ifrån, men 2:o. at införskaffa Cedern och Larix kom man öfverens om efter nogot rådgörande at våra Ledamöter som äro handlande skola antingen igenom Volf eller Bardevik, tvänne Engelska köpmän i Petersburg som hafva underslagit sig hela den asietiska handelen, införskrifva et partie frö af bägge dessa trän. I synnerhet bör man taga i ackt at de förblifva i sina kottar emedan de då ej skola så snart härskna. Det samma kunde också ske med te frö ifrån Norra delen af China som skall vara bättre the än det som förs hit ifrån Canton eller Bengalen. Och 4:o. angående en botanisk resas anställande kom Hr Baron Bielke öfverens med det Hr Linnaeus yttrat sig här om at det skulle vara fördelacktigare at anställa en sådan til Norra America, åt Hudsons vik och åt Canada, hälst som resebeskrifningarna gifva anledning at der upsöka många nyttige örter, som de likväl ofullkommeligen beskrifva, såsom mulbärs trän, vilt ris, &c. desutan skola der finnas et slags vilda oxar hvars hår skulle tiena til spånad.

7. Hr Baron Bielke anhölt at en eller annan af Kongl. Vetenskaps Academiens ledamöter ville göra sig den mödan at vara honom följacktig til Löfstad straxt vid Upsala, at der bese de försök han giort med åtskilliga gräslags culturer, dels utländska dels svänska som lända at förbättra våra ängar, och nu ju för ju heldre innan samma gräs förfalna. för hvilken inventation Kongl. Acadomien tackade och giorde sig et nöje af at blifva här om underrättad, och åtogo sig altså Hrr Alström, Triewald och Faggot at jemte Secreteraren göra denna resan. och skulle man äfven anmoda Hr Professor Linnaeus at också vid samma tilfälle infinna sig på Löfstad.

Sedan besåg man nogra små tracter af nog sterile backar och skogsmarker som blifvit hägnade för boskapens utbetande hvarigenom åtskillige grässlags frön fådt mogna och såt sig, samt derigenom utrota och förquäfva mossan som allenast i annat fall tager öfverhanden. Sist besåg man et uptagit kärr som var til en del öfversådt med dels inländska dels dels utländska grässlag til 60 diferente Species som merändels alla växte med en ovanlig frodighet. Uppå dessa växter lofvade Hr Baron Bielke sielf ingifva förtekning jemte Historien om deras skötsel och mosans uptagande.

2. Företogs voteringen till Candidater för praesidium då det befants för Hrr Faggot och Horleman 13 röster, för H:s Exl. Grefve Tessin 11, för Hr Mejer 7, Hr Brandt 6, Hrr Meldercreutz och Psilanderhielm 4, Hr Palmstierna 3, Hr Triewald och Cronstedt 2, Hr Alström Bielke och  Benzelstierna 1. som göra til sammans 68 Namn för de 17 närvarande Ledamöterna. utaf de 4 Candidaterna föll lotten at vara Praeses uppå Hans Exell. Grefve Tessin, och efter han ej var närvarande kommer Baron Höpken och Secreteraren at förkunna honom detta Academiens val.

5. Hr Baron Bielke citerade sin proposition om en Botanisk reses anställande til Norra delen af America hvartil han nu så väl som tilförende föreslog Hr Kalm, och bad academiens Ledamöter täncka på nogon utväg til medel der til, at denna resa måtte anställas ju förr ju häldre medan Hr Kalm vore i de tienligaste omständigheter så väl i anseende til ålder som engagement.

2. Som ibland de oafslutne ärender var upförd den förestälning Hr Baron Bielke giordt uti Academien angånde den botaniska resan til America så blef deröfver discurerat och mente Baron Bielke at åtskilliga privata skulle der til göra et sammanskot allenast de blefve deruti nogot understödde af publique medel, hvartil han redan sonderat en ock annan, och ehuruväl H:s Exel:s förestelte sig at det skulle blifva nog svårighet at der til erhålla nogot af publicum, så mente han likväl at det skulle gifvas nogon utväg, allenast man upsatte et memorial eller Instruction för en sådan resande hvarutaf man kunde inhämta nvttan och nödvändigheten af resan, hvilken Baron Bielke i samråd med Hr Linnaeus ville göra.

1. Uplästes Hr Hesselii rön och försök om nogra Iord och Torfarters praeparerande til olje och vatn färgor, som voro 13 sorter hvaraf prof följde så väl af sielfva materien som målning deraf. detta remiterades til H.H. Bielke, Baeck, Salberg och Leyel.

6. Hr Baron Bielke upläste sit betänkande jemte tillägning til de giorde försöken om honungsdaggen och lofvade uppå academiens begäran at sätta up detta alt i form af en handling.

5. Uplästes Hr Linnaei beskrifning på en Pomerantz med et inneslutit foster, inlämnad til Kongl. Academien af H:s Ex. Gref Tessin, som lämnades til Hr Baron Bielkes öfverseende. (se d. 6. Upläste Gref Cronstedt sina påminnelser om Skånska halmtaken med tillägning af de här brukliga ordtermer, och lofvade Hr Cronstedt at låta renskrifva denna handling ändrad efter påminnelser som Academien fant skäliga, som sedan skulle öfversändas til at derom inhämta autorns bifall innan den trycktes.

7. vid detta tilfälle viste Hr Praeses et Bref utaf des bror Professor Rosén skrifvit d. 9 Ian. ifrån Göthingen deruti han berättar at der varit så lindrig vinter at man plåckat der på vallarna åtskillige örter såsom Senecia, Viola, Auricula Ursi, samt neglikor i trägårdarna. Baron Bielke berättade också at här i Stockholm i tägårdarna har syring trän slagit ut.

5. Hr Baron Bielke upläste des handling om Finska Bokhvetet hvilken remiterades til Hr Linnaeus.

7. Af det Finska bohvetet som H. Baron Bielke insändt til Academien kommer nu utdelning at göras, samt deras namn som deraf undfåt, at införas i handl.

1. Uplästes en handling af H. Professor Berch om sädens förspillande under bergningen som remiterades til H.H. Bielke, Triewald och Faggot.

5. H. Baron Bielke upviste 1:o. prof af Siberiskt bokhvete som nu ökat sig til en tunna hos honom på Löfstad gård. 2:o. Svenskt bokhvete som fins öfveralt som syntes rät så frodigt som det finska men ej som det Siberiska. 3:o. En stånd af Vicia till 6 al:rs längd. 4:o. af det Siberiska perrenna linet som han berättade försök vara giort med at bråka och bereda. 5. åtskilliga artslag Siberiska mognade. härom lofvade Baron Bielke inkomma med särskilda handlingar i synnerhet bokhvetet.

6. Desutan berättade H. Baron Bielke det han funnit et sätt at bereda Järnslagg så at den skall vara tienlig til taktäckning, och det igenom hvalsning sedan han efter giutningen väl fåt stadga sig, sade sig häruppå redan hafva anstält försök. som skulle visa möjeligheten och förmånen.

7. B. Bielke och H. Faggot återlämnade H. Berohs handling om sädens förspilning, med beröm förklarandes at den vore värdig at komma ibland handlingarna. hvilket Academien också beslöt.

1. Uplästes H. Kalms berättelse om rön af åtskilliga Siberiska örters nytta i landthushåldningen, som varit cultiverade på B. Bielkes gård Löfstad vid Upsala. Och som H. Linnaeus redan gifvit denna handling sin aprobation så blef det beslutit at den i detta quartal skulle tryckas, och dervid bifogas et utdrag utur Academiens dagbok angånde den berättelse som Academiens Herrar deputerade giorde i Academien angånde H. Baron Bielkes cultur af de Siberiska örterna som de uppi Löfstad besedt i Iulii månad 1745.

4. Uplästes et utdrag utur Riksens ständers Cammar, Oeconomie och Comercie deputations Cammar Oeconomie utskotts protocoll d. 6 Mart. 1747, hvaruti Utskottet anmodar Academien at så föranstalta det ju förr ju häldre påliteliga underrättelser så väl om otatos plantering och skötsel som om sådana skogsträns som här i riket bäst kunna fortkomma och äro nyttigast. B. Bielke åtog sig straxt at inkomma med hvad han i detta målet kunde åstadkomma, men H. Linnaeus konmer här om at anmodas, emedlertid vill Academien med det första svara deputation det hon vill efterkomma des åstundan, men deput. föreställa at til detta ändanålet vore nödigt at låta inkomma en quantitet potatos som man ej i orterna, der denna plantering skulle idkas, hade deraf tillgång. H. Triewald påminte det H. Roman hade vid Academiens början inlämnat en trykt skrift om oxelträns plantering och nytta hvilken vid detta tillfälle kunde vara nyttig, i fall den ej finnes kommer H. Roman at at vidare derom anmodas. H. Praeses berättade också det Ass. Biörner skall hafva et manuskript om oxelbärs bruk, som hans fader skall hafva sammenskrifvit.

2. H. Baron Bielke upläste et pro memoria hvaruti han förestälte huru nyttigt det vore för lendthushåldningen om modeller af utländska åkerredskap i synnerhet plogar blefve införskrefne föreslåndes om icke Academien kunde anhålla hos R. ständers oeconomie deputation om medel der til, då modellerne sedan til allmän tienst kunde förvaras uti Academien, en Academien fant tienligast det B. Bielke sielf anmälte detta uti deputation då Academien torde få tilfälle igenom nogot betänkande at styrka dertil.

6. H. Baron Bielke berättade at en piga har varit i Vesmanland som haft en besynnerlig rörelse uti sternum och så häftig ibland åkommen at den omsider ätit hål uti halsen, om denna piga skal H. Rosén hafva kunskap, kommer derföre at tilskrifvas om underrättelse, likaledes kommer, uppå H. Baron Bielkes berättelse om en funnen lera i Sala silfvergrufva som under des upförsel i dagen förvandlet sig til fast sten Baron Funck at tilskrifvas derom.

1. H. Roman lämnade up uti Academien nogra arcana, som en resande kommit öfver uti Manheim och nu tilböd academien at hämta derutur hvad som henne täcktes, och som dessa arcana angå åtskilliga ämnen så blef HerrarCronstedt, Baeck, Salberg, Baron Bielke och H. Malmerfelt anmodade at se dem igenom och antekna hvad som befants vara af värde, som sedan fö Academien skulle afskrifvas.

8. Uplästes en beskrifning öfver et slags häst och boskaps foder vicker kallat utan Auctorens namn, det remiterades til H. Baron Bielke.

3. H. Kielberg vice Actuarius uti Commercie Collegio har i år 1747 låtit utgå förstn flocken af rön och försök till Landthushåldningens och handaslögders uphielpende, hafvandes anhållit uti bemelte collegio om tryckomkostnaden til detta värk, men Kongl. Collegium her funnit för godt det Kielberg måtte underkasta detta sit arbete Academiens censur, hvilket också H. Kielberg nu giorde igenom et memorial af denne 17 Oct. Altså remiterades nu denna förste flocken til Herrar Bielke, Faggot och Baeck.

1. H. Baron Bielke föreslog H. Capitaine Utfall til Ledamot i anseende til des förfarenhet och håg för landtskötseln af hvilken mening han berättade at Herrar Linnaeus och Kalm vore den sennare så mycket mera som han nu besedt des anstälta rön och försök på en des gård vid Götheborg, hvilket des bref så väl til Baron Bielke som Secreter. Elvius intygat, hvaruti ibland annat H. Kalm berättar at han vil sända til Academien en machin hvarmed chineserna ränsa sin säd eller ris, som är ganska simpel och bequäm.

1. Secret. Elvius upläste sit betänkande angånde almanachornas uplaga och debiterande bestånde dels uti uträkningar som viste huru stor academiens vinst kunde blifva och dels hvad sorter af Almanachor Academien borde uplägga, vid hvilket tilfälle H. Baron Bielke berättade at uti Stats Contoiret har en bokbindare sig anmält at emot 12000 d:r Kop:mts erläggande til Kronan få ensam uplägga och drifva handel med almanachor, men H. Baron Bielke ville vidare underrättade sig på hvad fot bem:te Bokbind. ville drifva denna handel, om den vore sådan at Academien kunde gå in med honom i nogot contract, sedan almanachs värket blifvit henne updragit. Sedan han fåt underrättelse härom kommer af honom tillika med Gref Cronstedt och Secret. Elvius denna saken at uterbetas och lämnas til Academiens öfverläggande och beslut vid nästa Praesidii ombyte. Hvad som Academien nu fant angelägnast at afgöra för Almanachornas tidiga utfärdande för år 1749, var at få åtskilliga slag deraf ofördröjeligen väl och correct utarbetade igenom nogon af des Ledamöter, och som deribland H. Observatorn Hiorter ej alenest äger en grundelig insigt uti Astronomien, utan ock vid flera tillfällen ådaga lagt en ogemen skickelighet uti Astronomiska uträkningar, så föll Academien på den tankan at anförtro honom detta arbete, och som i anseende til både tid och möda som deruppå kommer at användas, i synnerhet som jemte de vanliga almanachor med den skilnad som vederbör för 4 horizonter åtminstonne, näml. för Stockholm, en norr derom för Umeå, och tvänne söder för Götheborg och Lund, äfven en Astronomisk Calender kommor at uträknas, så anslog Academien för denna gången 400 d:r Kop:mt, såsom en ärkänsla mot H. Hiorter förmodandes at inkomsten af almanachvärket lärer tillåta Academien at den samma vidare förbättra. Hvad sådane underrättelser som pläga bifogas almanachorna angår så vil Academien sedermera drage derom försorg.

4. Uplästes nogre rön i Landthushåldningen ef H. Brukspatron Linfors insände til K. Academien hvilka remiterades til H.. Faggot och Schulze samt Baron Biellke.

1. Angående Almanechsvärket hvarföre uplästes en bokbindares memorial til Presidenten i Stats Contoiret H. Gref Bielke som bemelte Praesident haft den godheten at gifva Academien del af. Sama bokbindare tilbiuder Cronan 6000 d:r Kop:mt der han finge privilegium på Almanachorna och sälja för 2 styck. H. Praesidenten kommer för den benägna comunication at tackas, och berätta det Academien vil söka at göra sig detta anbud til nytta, hvad som sig göra låter.

9. H. Alström föredrog et pro memoria om de stycken hvaruti shiffror discontern skola informeras, hvilken varit upläst i Kongl. Commercie Collegio och remiterad til Academien, beslöts at häröfver inhämta Baron Bielkes och H. Linnaei utlåtande.

2. Uplästes et bref ifrån H. Kalm til H. Hårleman dat. Grimstad i Norige d. [datum saknas] Jan. 1748. som innehölt åtskillige af honom giorde rön angånde tecken til vatnets affall i hafvet vid Norska stranderna, angånde åtskillige slags muslor snäckor, och ostron med nyttor deraf, angående växter och åkerbruket i Norige. och som detta bref således innehölt åtskilligt märkvärdigt och gagneligit hölt man före at det kunde införas ibland handlingarna, remiterades fördenskull til Baron Bielke och H. Linnaeus.

8. H. Baron Bielke hade insändt 2 fiärdingar Siberiskt bohvete at utdelas uti Academien.

2. Upläste H. E. gref Bonde sina tankar om nyttan af löfven på trän som han upsatt i anledning af den frågan som Vetensk. Academien i Bourdeaux framstält at vinna praemium. Denna handling remiterades til Herrar B. Bielke och D. Linnaeus.

4. H. Rosén hade uplämnat et utdrag af H. Aurivilli bref ifrån Berlin angånde 2:ne rön som H. Gleditsches giort för vexternas fortbringande och förmerande, det ena igenom vägg mossa och det andra igenom vatn. Remiterades til Herrar Bielke och Linnaeus.

1. Uplästes trenne bref ifrån H. Kalm, til Herr Linnaeus, Baron Bielke och Secreteraren af Academien, alla daterade uti Philadelphia i October månad förledit år, hvaruti anfördes sumariter hvad han observerat der på orten, hvilket academien beslöt skulle införas i handlingarna ibland utdragen af dagboken, men som 2:o af dessa bref förnams at H. Kalm ville inskränka sin resa innom Virginien, tvärt emot hvad han feck i commision vid sin afresa näml. at han skulle gå så långt han kunde i Norden af America, på det man måtte få sådene växter som kunde här i Riket skötas och trifvs så fick Secreteraren af Academien i befallning at antyda honom at fullfölja detta academiens upsåt och på det medel måtte ernås til denna resas fortsättande som redan lärer stigit til så kommer Academien at skrifva manufactur Contoiret til med påminnelse om des lofven at vilja biträdo med hvad som kunde öfverskiuta sedan andra stater förut utfäst hvad medel de der til kunde disponera, fördenskull kommer bref at afgå til Dr Browallius i Åbo hvad nu kan vara at få af H. Kalms lön i Åbo.

4. Uplästes H. Kalms trenne bref, daterade uti America och Pensilvanien den 14 October 1748 till H. Linnaeus, Baron Bielke och Secret. af Academien, hvaraf Academien fant nödigt at utdrag borde göras och föras in i detta quartals handlingar.

2. Angånde den frågan som Riksens ständers Manufactur contoir giort Academien om H. Hedmans utgifne bleknings method, hvarföre honom med hvilkor blifvit lofvat premium, vore redan påfunnen, har man väntat på de Herrars utlåtelse hvartill den varit länlad at hos Autorer och på annat sätt härom göra sig underrättade. H. Linaeus hade väl straxt berättat det han läsit nogot dylikt hos nogon autor men ännu ej fådt rätt på stället. Baron Bielke råder till at (under till) at här om göra förfrågan i Berlin om icke uti Slesien der både mycket lärft blekes och ymnig gran är till fångs, at till bleket hämta kådan efter Hedmans sätt, hvarföre här om skrefs til Baron Höpken för detta Kongl. M:ts minister vid Berlinska hofvet, hvaruppå likväl intet svar kommit, men som Manufactur contoiret yrkar på svar så måste man nöga sig med den kunskap som våre egna handlingar gifva vid handen. Uti 1741 års handlingar p. 212 berättar Herr Nordenberg at han giort god och mycket spislig tvål af renad kåda med tillsatts af litet påtaska eller lut. Således har grankåden til et dylikt gagn varit förut bekant.

1. Uplästes bref från Herr Högström til Secreteraren af d. 6 Septemb. ang:de ett vildt sädeslag, som växer uti Hafsklipporne i Skärgårdarne i Schellefteå. Detta bref remitterades jemte profvet, som Herr Högström äfven insändt däraf til Herrar Linnaeus ock Bielcke.

16. Uplästes Herr Tourséns ingifna under-rättelse, om Ekars Plantering, som remitterades til Herrar Linnaeus, och Cederhielm och Baron Bielke.

9. H. Mennanders berättelse, om Råg, som kommit sig före å nyo af roten, sedan den af kiöld blifvit skadd som tilförene redan hade gått i ax. Remitterades til Herrar Faggot, Schultze och B. Bielke.

12. Extract af H. Bohnsacks bref uplästes, hvar uti han gifver förslag til Eke-skogars planterande och bättre upkomst. Remitt. til Herrar, Baron Cronstedts och B. Bielkes utlåtande och betänkande, huru vida Academien sig med denna, i sig sielf nyttiga, sak, kan inlåta.

13. Secreteraren fick befallning, at af Baron Bielke begiära något Bohvete, til deras tjänst, som det vilja til utsående bruka.

3. Uplästes Baron Bielkes utlåtelser öfver Tourséns sätt at plantera Ekar, dito Bonsachs memorial angående Ekskolor, samt Mennanders, om kiöldskadda Rågväxter, och Alströms om Potatoes Planteringen.

6. Herr Sundells inkomna rön, huru Sädens förderfvande af kiöld skal förekommas. Detta blef strax af de närvarande Herrar gilladt, kommer dock at, innan det tryckes, meddelas Herrar Schultze, B. Bielke, och, om tiden tillåter, Major Nordenberg.

10. H. Tourséns anmärkningar öfver Wolffs rön, om Sädens underbara förmering, uplästes, och remitterades til Herrar Linnaeus, Bielke och Schultze.

9. Frön af Aspalathus eller det Siberiska ärteträdet, hvilka Herr Baron Bielke inskickat, utdelades, tillika med en liten underrättelse, huru de skola planteras. Herr Baron Bielke bör på det högsta betackas för denna rara gåfva, och anmodas at inlemna någon ytterligare beskrifning, om trädet, des nytta och skiötsel.

2. Samma Herr Hammars artiga tankar, om vilda djurs tämjande. Till Herrar Linnaeus och Bielke. Han bör få et höfligt bref til tack.

3. Herr Baron Bielkes bref och utlåtelser öfver några til honom remitterade rön, uplästes.

4. H. Bielkes beskrifning om Siberiska ärte-trädet, uplästes. Remitterades til H. Linnaeus.

1. Uplästes Friherren Bielkes beskrifning på åtskilliga slag af Bohvete, besynnerligen det Siebriska. Remitt. til Hrr Linnaeus och Faggot,

2. Uplästes et af Herr Avelin, Bruksbokhållare, inlemnat försök at utöda mullvadar. Remitt. til H. Exc. R.R. G. Bonde och Herr Baron Bielke.

5. Uplästes H. Baron Bielkes bref til Secreteraren, hvar uti berättas, at han til Academien öfversändt fyra fjerdingar Siberiskt bohvete. Och som Academiens Archivarius, Friherre von Seth anmälte, at samma Bohvete reden var ankommit, så fingo de af Academiens Ledamöter, som der med vilja giöra försök, frihet at der af hämta något, til utsäde Frih. von Seth anmodedes at å Academiens vägnar hos H. B. Bielke aflägga tacksejelse.

5. Fants för godt, at äfven af dessa fröen skulle något öfversändas til H. Baron Bielke, samt af det öfriga utdelas til en och annan, som för kundskap i Botaniqven, eller synnerlig håg för trägårds-skiötsel vore bekant.

4. Uplästes Doctor Hagströms rön, om Orrarnas föda, och hvad örter de hälst äta. Remitt. til Herrar Linnaeus, Nordenberg och Bielke.

6. Hans Ex. Gref Bondes och Friherre Bielkes anmärkningar öfver H. Avelins den 19 Maji upläste försök, at utrota mullvadar, hvar af så väl som af Gref Bondes och Baron Bielkes anmärkningar kommer at giöras utdrag, som vid tilfälle kan införas i dagboken.

3. Uplästes H. Hellants ingifne rön och anmärkningar, om Bohvetets trefnad under Pol-Cirkelen. Remitt. til Friherren Bielke och H. Linnaeus.

10. Uplästes en Friherren St. C. Bielke inlemnad berättelse, om en ko, som förmentes hafva i tre års tid gått drägtig med en och samma kalf, och när hon i sistledne Decembris månad slagtades, ei allenast befans sielf hafva en ovanlig fetma, utan ock kalfven utan lyte, stor och fet, som hade han varit giödd. Remitt. til H. Rosén, Bäck.

9. Friherren Bielkes berättelse om kon och des kalf, se N. 15, håller samma Class före böra giömas ibland de handskrefne papperen.

3. Friherre Bielke upläste en berättelse, huru han af saften utur omogne Maijs-strån, kokat en skiön socker söt sirap, hvar öfver Academien förklarade mycket nöje. H. Bielke tog åter til sig berättelsen, at vidare lägga något der til.

4. Upvistes en af Friherren Brauner författad handskrefven Tractat, om Ängs-skötsel, hvilken han begiärde, at Academien ville uti Des Namn utgifva. Academien lemnade Boken til Herrar Bielke, Faggot och Schultze at genomläsa: och om de den gilla, vill Academien gerna utgifva Boken, hälst ämnet är et af de angelägnaste.

7. Upvistes af H. Roman, en fälla, jämte beskrifning at fånga mull-vadar. Den vant bifall, och beslöts, at införas uti Handlingarna, jämte de tilförene af Herrar Avelin, Frih. Bielke och H. Ex. Gref Bonde i samma ämne ingifne underrättelser.

7. Upkom Landshöfdingen och Comend. af K. Nordst. Orden Friherre Friesendorff, och viste en stor hop modeller af allahanda nyttiga värktyg uti Landt-hus-hållningen, hvilka til honom blifvit lemnade af en i Dess Lähn boende idog Landtman, at upvisa för Academien. Academien Tackade Herr Landshöfdingen, och låfvade låta se på alla dessa saker. Frih. Bielke låfvade taga dem hem til sig, at jämte flera kiännare noga examinera dem.

9. H. Chydens Tractat, om Backars upodling. Den låfvade H. Praeses sielf tillika med Friherre Bielke at öfverse.

7. Upvistes H. Capit. Winblads tractat, om Ladu-gårdar, som han underställer Academiens Censure at utgifvas. Herrar Bielke och Faggot anmodades at se den igenom.

3. Upl. Frih. Bielkes tankar om fördelen och mögeligheten af Elgars tämjande til allahanda hushålls behof och sysslor.

3. Kammarherren Falkenberg inlemnade, på Riks. ständers secreta Utskotts befallning, et utdrag af Friherre Bielkes til Riksens ständer ingifne anmärkningar öfver de ifrån hela Riket i de sista åren insamlade Mortalitets listorna. På Academiens anmodan tog H. Bielke dem til sig, och låfvade der öfver göra några reflectioner, samt meddela Academien, at införas uti Handlingarna, för hvilket arbete Academien förklarade sig blifva Honom mycket förbunden.

1. Notificerades den mistning Academien giordt af tvänne ibland Des värda Ledamöter: Den ena, Friherren Bielke, en ibland Academiens första stiftare, och som altid högeligen älskat och vårdat sig om Academien. Den andra Doctor Brelin. Secreteraren har redan condolerat sorgen igenom Bref til änkorna, samt begärdt underrättelser om de aflednas lefvernes omständigheter. Herr Dalin utnämdes i medlertid at parentera öfver den förra och H. Mörk öfver den sednare.

Academien har detta år mistat 7 af sina Ledamöter, nemligen Baron Hårleman, Baron Bielke, H. Salberg, H. Brelin, H. Blixenstierna, H. Lauraeus och H. Urlander, ibland hvilka saknaden af de tvänne förstnämde Herrar lärer öma i det längsta.

1. Uplästes bref ifrån Herr Dalin, hvar uti för många emellankomne hinder och trägna ämbets syslor ursäktar sig, at det åminnelse Tal han åtagit sig at hålla öfver Baron Bielke, ei ännu blifvit något tilgiordt, och önskar at Academien ville anmoda någon annan der om. Och emedan Academien var högeligen bekymrad, at des pligt emot en så nitisk Ledamots minne så länge redan blifvit upskuten, och nu ingalunda ville låta der med längre draga på tiden, så anmodades Herr Rosenadler at åtaga sig denna Parentationen, hvar til han samtyckte. Derföre kommer H. Dalin at lemna ifrån sig til H. Rosenadler, de handlingar och underrättelser han fått om salig Baron Bielkes lefverne och förtjänster.

2. Herr Faggot anmälte, huruledes General Auditeuren Swaretz, som år 1747 giordt Academien tilbud, at i fall K. Academien ville på det kraftigaste bistå honom och pådrifva det Han må utfå en gammal förment fordran af Cronan, bestigande sig til 80000 dr. kopparmynt (hvilka framledne Fältmarskalken Grefve Torstenson skal hafva försträkt, och Grefve Thure Bielke, eller Des rätte innehafvare, Herr Svaretz uti K. Cammar Collegio blifvit til återbetalande afslagen) skulle Academien få hälften der af nu, sedan samma fordran jämväl hos hans Kongl. Majestet blifvit definitivt afslagen, begärer få igen sin Revers, som han, Svaretz, år 1746, d. 3 Decemb. der om aflemnat. Nu ehuruväl Herr Faggot, som varit Academiens fullmägtig i denna sak, jämväl vittnade, at ingen förhoppning mera vore, at Cronan skulle betala något af denna förmenta skuldfordran, dock som saken är af mycken vigt, och de öfrige närvarande Herrar Ledamöter ei hade sig det ringaste bekant om samma sak, beslöts, at der om skal rådgöras vid nästa allmänna sammankomst, och at Secreteraren i medlertid bör på Academiens vägnar underrätta sig hos Deras Excellentier, som äro Academiens Ledamöter, om icke ännu kunde vara någon förhoppning at utfå någon del af ofvanbemälte fordran.

4. Upl. utdrag af Mortalitets listorna för år 1750, hvilket af salig Baron Bielke vid sista Riksdag blifvit ingifvit til Secreta utskottet, och derifrån Remitterat til Kongl. Academien. Den utvisade proportionerna emellan hela menighetensoch de årliga födda och dödas antal, huru mycket folkhopen årligen tilväxer, huru många äkta barn emot hvart oäckta, änkor emot änklingar, proportion af bägge könen genom alla åldrar etc. uti hvilka åldrar och genom hvad sjukdomar de fläste blifvit hädanryckte. Academien fant uti detta mycket nöje. Men af et år, hvar uti äfven åtskilliga Lähn fattas, och ifrån några andra uppenbarligen oriktiga listor inkommit, kan ei ännu något synnerligen visst slutas.

5. H. Rosenadler berättade sig hafva färdig Parentationen öfver salig Baron Bielke. Derföre utsattes dagen til des hållande, til nästföljande Torsdag eller d. 19 Dec.

7. Herr Melanders yttrande öfver Herr de Vaussenvilles förmenta solution på Problemet om Quadratura Circuli. 8. Voterades om ny Praeses, då
Frih. Lilljenberg fick 31 Röster.
Herr Qvist ..... 25.
Herr Dalberg .... 22.
Hans Exc. Grefve Bielke 20.
Friherre C. Sparre, 14. etc.

11. Til honom afträdde nu Hans Excellence Grefve Bielke Praesidium, sedan han hållit et ganska vackert Tal, om svenska Hushållningens första lyckliga Tidehvarf, under kon. Gustaf den 1:s Regering.

1. Secreteraren berättade, at Blank, se Dagb. d. 17 April, anmält sig, at inom några dagar hafva sitt Modell färdigt at för Kongl.Academien upvisa: men at man förnummit, det han ej, efter Hans Maj:ts nådiga Bref, Se Dagb. för d. 17 April. gjort Modell til en Mudder-Machine, utan til en Machine, hvarmed Pålar efter gamla bryggor, samt stubbar och mera sådant, kunde utur jorden upryckas. På tilfrågan, hvarföre han ei gjort Modell til Mudder-Machine, har han svarat 1:o at han fått mundtelig befallning, utan at kunna säga af hvem, at göra Modell af Machinen til Pålars updragande, förmodel. antingen af Hans Exc. Grefve Bielke, eller Praesidenten Grefve Cronstedt. 2:o at han ei för så liten belöning, som 1800 D. kmt kunnat eller velat göra et Modell til sin Mudder-Machine, utan at han för det Modellet bordt hafva 2 à 3 dubbelt större belöning, samt at Modellet til Machinen at updraga Pålar vore det enda, som han lofvat praestera för 1800 D. kmt. då han likväl förbehållit sig at få kostnaden för sjelfva Modellets förfärdigande särskildt betalt.
I så beskaffade omständigheter var K.Academien villrådig, hvad Hon skulle göra, och proponerades af några, at K.Academien skulle i underdånighet förfråga sig hos Hans Majestet. Dock beslöts, at man först skulle se hans Modell och tala med honom. Dertil utnämndes Herrar Meijer, Clason, Runeberg, Wilke, Lindblom, von Arbin och Wäsström, jemte K.Academiens Praeses och Secreterare.