Protokoll

Herr Rosén fick jakande röster 17, nekande 4. Altså antagen.
Om de öfriga 10 föreslagna, neml. H. Swab, Hof, Cronstedt, Schenmark, Sohlberg, Lehnberg, Elf, Nordencrans, Ehrenmalm och Rosenadler, kan voteras en annan gång, och medgaf Academien, at de til störste delen voro så värdige och skickelige män, at dem borde lemnas rum.

6. Företogs votering til nya Ledamöter, och blefvo Herrar Hoof och Tiburtius, som länge varit proponerade, genom stor pluralitet utvoterade. Der emot blef H. Sven Rinman, Öfvermasmästare och Bergs-inspector, genom en pluralitet af 21 röster emot 7, antagen til inländsk Ledamot, och Herr Bose, Physicus Professor i Wittemberg [sic], genom pluralitet af 24 emot 3, antagen til utländsk Ledamot. De öfrige proponerade, neml. Herrar Elff, Nordencrantz, Adelcrantz, Grise, Rosenadler och Torpadius, spardes til en annan gång. Med H. Rinman, som nu antogs, äro nu 99 inländske Ledamöter.
7. Sist voterades til ny Praeses, då rösterna, vid sedlarnas öppnande, voro mycket skingrade, och hade Herr Psilanderhielm 17 röster.
Herr De Geer 10
Friherre von Seth 10
H. Schützer 9
H. Malmerfeldt 8
H. Urlander 8
Hans Exc. Ehrenpraus 7
H. Faggot 7
Doctor Celsius 7
H. Tilas 5
etc.
8. Herrar Psilanderhielm, De Geer, von Seth och Schutzer, som hade högsta rösterna, lottade, då lotten föll på Herr De Geer, som Academien med största fägnad nu andra gången antog til Des Praeses.
9. Till honom afträdde Hans Excellence Friherre von Höpken des til Academiens största heder och förmån nu tredje gången förda Praesidium, och aflade Secreteraren, å Academiens vägnar, hos hans Excellence, Academiens tacksegelse, för all den öma vård, hägn och ynnest Hans Excellence haft ospard för Academien, ifrån Des första inrättning, til närvarande stund.

6. Företogs votering om de til Ledamöter föreslagne Candidater, då Kongl. Secreteraren H. Carl Alb. Rosenadler, genom pluralitet af 14 jakande röster, emot 2 nekande, blef antagen til Inländsk Ledamot, men H. Justitiae Rådet Langebek ifrån Köpenhamn, som nu vistas här i staden, samt H. Bonnet ifrån Genève, blefvo enhälligt valde til utländske Ledamöter. 

1. Höllo följande nya Ledamöter deras inträden, neml. H. Langebek, H. Rosenadler och Herr Cronstedt, De förra allenast med en kort tacksägelse för kallelsen, men den sistnämnde, H. Cronstedt, med et välutarbetat Tal, om Mineralogiska Vetenskapens uphielpande på säkrare grunder, än den här tils stått, hvilket Tal på Academiens begäran framlemnades til Trycket. H. Praeses svarade sielf på alla dessa Talen.

1. Herr Rosenadler upviste trenne vackra böcker, hvilka han skänkte til K. Academiens Bibliothek. neml.
1. Histoire Physiqve dela mer, par le Comt Marsilli. in folio. av. fig.
2. Traité des Petrifications. avec fig. Paris 1742. in Quarto.
3. Observations curieuses sur toutes les parties de la Physiqve. Tre Tomer in octavo. Paris 1731. alla i Franska band.

1. Uplästes Kongl. Majestets nådige bref och befallning til Academien, at undersöka Lieutenanten Boggenschölds upgifne sätt at inrätta Riebyggnader: men som Boggenschölds förslag ei var bifogat, låfvade H. Rosenadler at skaffa Academien kunskap, hvarest H. Boggenschöld är at igenfinna, på det Academien må med honom komma til munteligt öfverläggande.

1. Uplästes bref ifrån Herr Dalin, hvar uti för många emellankomne hinder och trägna ämbets syslor ursäktar sig, at det åminnelse Tal han åtagit sig at hålla öfver Baron Bielke, ei ännu blifvit något tilgiordt, och önskar at Academien ville anmoda någon annan der om. Och emedan Academien var högeligen bekymrad, at des pligt emot en så nitisk Ledamots minne så länge redan blifvit upskuten, och nu ingalunda ville låta der med längre draga på tiden, så anmodades Herr Rosenadler at åtaga sig denna Parentationen, hvar til han samtyckte. Derföre kommer H. Dalin at lemna ifrån sig til H. Rosenadler, de handlingar och underrättelser han fått om salig Baron Bielkes lefverne och förtjänster.

5. H. Rosenadler berättade sig hafva färdig Parentationen öfver salig Baron Bielke. Derföre utsattes dagen til des hållande, til nästföljande Torsdag eller d. 19 Dec.

Decemb. d. 19.
Hölt Herr Rosenadler et åminnelse Tal öfver K. Acad. framledne värde Ledamot och stiftare, Friherre Bielke. Närvarande voro, Herrar Psilanderhielm, Dangeul, Faggot, Polhem, Grill, Benzelstierna, Hans Exc. Gref Tessin, Ekström, Clason, Acrel, Celsius, Scheffer, Berch, Frih. von Seth, Hans Exc. Frih. Scheffer, Cronstedt, Knutberg, Rinman och Secreteraren. G. V. L. F. N. O. F. 

Hans Excell. RiksR. Frih. Scheffer hafva fått 16 röster Herr Adjutanten Lehnberg 13.
Herr Cancellie Rådet von Stiernman 12.
Herr Hof-Cancellern Gref Gyllenborg 9.
Herr Secreteraren Rosenadler 7.
Herr Faggot 6.
Friherre von Seth 6 etc.
Af de fyra, som hade flästa rösterna, föll lotten på Hans Exc. Friherre Scheffer, hvilken til Acad. fägnad emottog Praesidium.
7. Herr Schutzer tog afsked med et Tal, om Chirurgiens nu varande tilstånd. Manuscr. begärdes.

8. Voterades til ny Praeses, då 
H. Klingenstierna fick - - 15 röster.
Friherre von Seth - - 15.
H. von Stjernman 12.
H. Lehnberg 12.
H. Rosenadler 7.
H. Grefve Gyllenborg 6. etc.
Af de fyra, som hade högsta rösterna, föll lotten på Herr Klingenstierna, som inom några dagar väntas til staden och tänker blifva här hela hösten.
9. Hans Exc. afträdde då Praesidium, och höll et kort vackert Tal, om Vetenskapers, Vitterleks och Konster nuvarande tillstånd i vårt Fädernes land, hvilket på Academiens begäran utlemnades til trycket.
10. Academien kom öfverens, at öfver Rötmånen upskiuta med någon sammankomst.

Octob. d. 23.
Voro, på föregången kallelse, följande af Academiens Herrar Ledamöter församlade, at välja en ny Praeses. Deras Excellencier v. Höpken, Scheffer och Gyllenborg, samt Herrar Alströmer, Faggot, Klingenstierna, Brandt, Polhem, Strömer, Swab, Dalin, Mennander, Clason, Acrel, Celsius, Scheffer, Berch, Hellant, Frih. von Seth, Duraeus, Lehnberg, Cronstedt. Rosenadler, Kryger, Ferner, Jennings, Lehnberg, Maijer och Secreteraren.
Sedan exemplar af det nu utkomna tredje Qvartalets Handlingar voro utdelte til dem, som voro närvarande och ingifvit något rön, företogs strax Voteringen til en ny Praeses, då Herr Assessor Swab fick 22 röster.
Hans Excell. Gref Gyllenborg 18.
Herr Secreteraren Rosenadler 15.
Friherre von Seth 12.
Bergmästaren Adlerheim 12.
Herr Cronstedt 9 etc.

Igenom Lottning emellan Herrar v. Seth och Adlerheim, blef H. Adlerheim den fjärde Candidaten. Ibland Herrar Svab, Gyllenborg, Rosenadler och Adlerheim, föll lotten at blifva Praeses, på Hans Excellence Gref Gyllenborg, som var närvarande och emottog lyckönskningar.

9. Til honom afträdde Herr Rosenadler Praesidium, och höll et kort Tal, om Vetenskapernas tilväxt på några år här i Sverige.

1. Praeses, Herr Rosenadler upviste 48 de första Tomerna af Histoire Generale des Voyages par M:r Prevot, in 8:o väl bundne, hvilka han behagade skänka til Academiens boksamling. Hvad tacksägelser vankade, är lätt at föreställa sig.

5. Secreteraren berättade, det han på Academiens anmodan påmint Herr Rosenadler om Parentationens skyndesamma fullgörande öfver framledne Directeuren Ekström: och at Herr Rosenadler, för åliggande ämbets-syslor och andra förhinder, ei kunnat lofva at snart giöra den ifrån sig, utan önskade at Academien ville der til utse någon annan, emot försäkran det han en annan gång ei ville undandraga sig. Academien anmodade då Secreteraren at åtaga sig Ekströms äreminne, hvar til han samtyckte.

3. Herr Rosenadler åtog sig, på Academiens begäran, at hålla Åminnelse Tal öfver Academiens framledne Ledamot, Stats-Secret. Frih. Klinckowström.

8. Beslöts at K. Academien ville anmoda Des Ledamöter, Deras Excell. Gref Höpken och Friherre Scheffer, samt Herrar Rudenschöld, Celsius, Berch och Rosenadler, tillika med Herrar Faggot, Kryger, Runeberg och Secreteraren, at gå i Samråd med Kongl. Secreteraren Sahlstedt, angående den nya Svenska Ordabokens utarbetande.

6. Secreteraren anmälte, at K. Academien kan få K. Bergs-Collegii tilstånd at til sina sammankomster tils vidare nyttja det Rum, hvaruti den ena af K. Collegii divisioner här tils setat; emedan K. Collegium här efter ei kommer at fördelas i Divisioner. Så månge af Herrar Bergs-Råden, som äro i Staden, hafva med nöje där til samtyckt. K. Academien fägnade sig mycket där öfver, och anmoda Herr Praeses at anhålla där om hos Herr Praesidenten Liljeberg, så snart Han inkommer i Staden.

7. Herr Rosenadlers korta men vackra afträdes Tal angick Fabriqvernas nytta, bevist med nya skäl.

6. Skedde vanlig omröstning til Ny Praeses, och fick
Herr Öfver-Intend. Grefve Cronstedt --- 20 Röster.
Herr Justit. Cancelleren v. Stockenström 18.
Hans Excell. Riks. Grefve Löwenhielm -- 17.
Herr Praesidenten Carleson ------ 11.
Hans Exc. RiksRådet Grefve Liewen ---- 8.
Herr Öfver-Intendenten Adelcrantz ---- 2. etc.
Jag påminner mig ingen så enhällig votering til Praeses.
Sedan Herrar v. Stockenström och Carleson, som voro närvarande, dragit sig frie genom Lottning, drog Herr Rosenadler för Hans Exc. Gref Löwenhielm, på hvilken Lotten föll at blifva Praeses. Herr Rosenadler åtog sig at efter slutad Session, tillika med Secreteraren, notificera Hans Excellence Academiens val.

Herr Rosenadler förböd Secreteraren at i dag nämna här om för någon i Academien, samt at sedan lemna flera än några få af Herrar Ledamöter del däraf: därföre tog Secreteraren nu allenast emot detta Document at förvaras, med al den glädje och tacksägelse, som en så stor betygad välvilja för Academien ei annat kunde än hos Honom upväcka.

1. Herr Rosenadler lemnade til Secreteraren en Testamentarisk Disposition, skrifven med egen hand, lydande Ord ifrån ord, som följer.
Som Jag haft tilfälle, at samla et tämmeligen vackert Bibliotheqve, och hvaribland äfven finnas åtskillige sådane Böcker, hvilka sällan kunna fås, så har jag tidigt velat vara betänkt uppå, at derest jag, efter den högstes behag, skulle utan någon Bröstarfvinges efterlemnande med döden afgå, berörde Bok-samling må komma något publiqvt Verk til goda och oförryckt bibehållas. Jag påminner mig här vid billigt, hvad ärkänsla å allänheten som jag för min särskilda del, är den Kongl. Svenska Vetenskaps Academien skyldig, och tror mig därföre ei kunna bättre disponera om mitt Bibliotheqve, än då jag, som här med sker, på förenämnde händelse, til K. Svenska Vetenskaps Academien testamenterar hela min Bok-samling, uti det stånd det vid min dödsstund befinnes, utan annan tunga för Kongl. Academien, än at samma Bibliotheqve oförskingradt förvaras, och inga andra Böcker däraf föryttras, än dem Kongl. Academien förut kan äga, och följakteligen blifva onödiga doubletter, för hvilka den inflytande försälgnings Summan användes efter Kongl. Academiens eget godtfinnande. Til yttermera visso har jag icke allenast denna min Testamentariska Disposition egenhändigt skrifvit och underteknat, utan ock begärdt af nedanstående Herrar och Män, at den samma såsom vitnen vilja bestyrka. Stockholm d. 19 Januarii, 1767. Carl. A. Rosenadler.
L. S.
Såsom vittne. Såsom Vittne.
Axel Arnell.
S. Bunge.

8. Herr Praeses giorde ock påminnelse om Jettoners slående öfver några dels redan döde dels än lefvande af Academien högt förtjänte Ledamöter, såsom Alströmer, Psilanderhielm, Klingenstierna, Rosenadler etc. Beslöts, at så snart unge Medailleuren Ljungberg hemkommer ifrån Sina resor, skal med honom accorderas om en i sönder af dessa Jettoner: ty nu, sedan Herr Fehrman för Sin svåra sjukdom ei är i stånd at arbeta, är här ingen dugelig at tilgå, som har tid eller för skälig betalning vil göra det.

3. Notificerades Hans Exc. R.R. och Academiens Ledamots Grefve Löwenhielms timade dödsfall. De fläste närvarande föreslogo Herr Stats-Secreteraren Rosenadler, at hålla åminnelse Tal öfver Honom, och Secreteraren fick befallning at anmoda Honom därom.

3. Uplästes Herrar Bäcks, Berchs, Celsii och Rosenadlers tilstyrkande at K. Secreteraren Sahlstedt bör tilhållas at rätta sig efter de anmärkningar vid Latinen uti Dess Svenska Ordabok, som Kongl. Secreteraren Wibiörnsson gjordt, hvartil Sahlstedt finnes ovillig. Detta lofvade Secreteraren honom förehålla.

3:o. at i anledning af det utlofvade Premium af 50 Ducater för den, som insände den bäst skrefna Eloge öfver framledne Herr Öfverståthållaren Baron Lantingshusen, voro 3 sådane Eloger inkomne, til hvilkas bepröfvande utnämndes Deras Excellencer Grefve Höpken, Grefve Ekeblad och Grefve Rudenschöld, samt Friherre Adelcrants, Herr Rosenadler och Doct. Celsius.

Samma gång yttrade sig de Herrar Ledamöter, som varit anmodade at genomläsa och pröfva de 3 inkomna Äreminnen öfver framledne Herr Öfverståthållaren Baron Lantingshausen: som voro, Deras Excellencer Grefve v. Höpken, Grefve Ekeblad och Grefve Rudenschöld, samt Herrar Rosenadler, Baron Adelcrantz och Doctor Celsius. De voro samtelige af den tankan, at N:o 3 alsintet dugde, at N:o 1 vore rätt vackert, men at N. 2 dock hade företrädet, i anseende til en mera eldig vältalighet och i synnerhet de många instructiva påminnelser för Generaler och officerare, som i anledning af Bar. Lantingshausens militäriska förrättningar äro inströdde, hvilka uti N. 1 saknas. När den til N. 2 hörande förseglade Sedelen öppnades, fanns Capitaine vid Dal-Regementet samt Ridd. af S. O. Hr. Edvard Gyldenstolpe, vara Dess författare, hvilken därföre kommer at få den hos K. Academien deponerade Belöningen af 50 Ducater, uti en eller flera Medailler. Samtelige Censores önskade dock, at Auctoren til N. 1 äfven ville af Trycket utgifva sitt hederliga arbete.

Kongl. Academiens fägnad öfver en så stor och oförmodad skänk, samt anordnad til et så högst angeläget och nyttigt behof, kan omöjeligen beskrifvas, och beslöts, at någre Deputerade af K. Academiens Ledamöter, ibland hvilka Hans Excell. Herr RiksRådet Grefve von Höpken skulle anmodas at vara, anförde af Herr Praeses, skulle besöka Herr Praesidenten Rosenadler, emottaga penningarna, och på K. Academiens vägnar derföre aflägga tacksägelse.

2. Herr Liliestråle upläste et af K. Academiens Ledamot, Herr Praesidenten och Riddaren Rosenadler upsatt Och af Hans Majestet redan i nåder stadfäst Gåfve-Bref på Ethundrade Femtio Tusen Sex hundrade Dal. kmt. hvilka 150600 Dal. kopparmynt i Contante penningar, Herr Praesidenten behagat skänka och nu genast med varm hand vill aflemna til Kongl. Vetenskaps Academien, med Vilkor, at K. Academien 1:o skall för denna Summa och något tilskott af egna medel, om så behöfvas, köpa et väl beläget och tjenligt hus, där K. Academien kan hålla sina sammankomster, upställa och förvara sitt Bibliothek, sina Naturalie-samlingar m. m. 2:o I Herr Praesidentens lifstid, årligen til Herr Praesidenten sielf betala Tvåhundrade Riksdaler, men efter hans död evärdeligen allenast 100 Riksd. årligen, til 3 af framledne Assessoren Behms descendenter, med mera, som sjelfva Gåfvebrefvet tydeligare innehåller.

1. Uplästes Herr Presidenten Rosenadlers Gåfve-Bref på 150600 Daler kopparmynt, hvilka Han på vissa vilkor skänkt och redan i Contant aflemnat til K. Academien, at derföre, med något tilskott af egna medel, om så behöfves köpa et eget vackert, beqvämligt och väl beläget hus, för Kongl. Academiens sammankomster och öfriga behof.

3. Anmodades Hans Excellence Grefve v. Höpken, at tillika med Herr Praeses, någre Ledamöter och bägge Secreterarne, besöka Herr Presidenten Rosenadler, och hos honom, på K. Academiens vägnar, aflägga tacksägelse för denna ansenliga och til et så hufvudsakeligen nödigt behof anordnade gåfva, (hvilket skedde d. 17 Jan.) med försäkran, at K. Academien skal oryggeligen upfylla de föreskrefna vilkoren, nemligen, at i Herr Presidentens lifstid, årligen betala til honom sjelf Tvåhundrade Specie Riksdaler, samt efter dess afgång, evärdeligen Etthundrade Riksdaler årligen, til tre-skiftes, åt dem af framledne Assessoren Albrecht Behms efterkommande uti rätt nedstigande linia, som finnas et sådant understöd bäst behöfva.

4. Herr Liliestråle, som tillika med Herr Sandels, af Herr Presidenten Rosenadler emottagit penningarna, sade sig, på det de ei skulle stå ofruktbare, til dess K. Academien kommer i accord om något tjenligt Hus, hafva insatt dessa Daler 150600 kmt hos Discont Compagniet, emot 4 ProCent, hvars Revers nu til Secreteraren Wargentin, emot dess quitto, aflemnades.

1. Herr Praeses berättade, at han, beledsagad af Hans Excell. R. Rådet Grefve v. Höpken, Herr Praesidenten Bar. Liljenberg m. fl. på K. Academiens vägnar, aflagt tacksägelse hos Herr Praeside[n]ten Rosenadler, för den stora gåfvan.

2. I anledning af Hans Exc. R.R. v. Höpkens genom S. Wargentin gjorda föreställning, beslöts, at Professoren Kraft bör anmodas at, för K. Academiens räkning, göra Hr. Rosenadlers Portrait, samt Herr Professoren Ljungberger, at modellera honom i vax, til framdeles behof, då K. Acad. vill låta slå en Medaille eller Jetton til hans heder.

9. Beslöts, at den tilämnade Medaillen öfver Hr. Presidenten Rosenadler, skall blifva af samma storlek, som den var, hvilken slogs öfver Herr Sahlgren.

4. Företogs Frågan om Husköp, hvarvid Hans Excellence Grefve von Höpken gaf tilkänna, at Hans Majestet, för några dagar sedan, sjelf i nåder behagat bese alla Rummen uti Hr. Lefebures Hus, beledsagad af Hans Excellence och af Herr Bergs Rådet Sandels, samt funnit samma hus för Academien anständigt och tjenligare än det Dävelska huset, hvilket Hans Majestet tilförne sedt och kände. Hans Majestet hade derföre i Nåde tilstyrkt, at man skulle fortfara med underhandlingen om detta, neml. Lefebures Hus. Tillika berättade Hans Excellence, at Hans Majestet låtit i Nåde förstå, at Hans Majestet gerna såge, at Academien, ju förr ju häldre skaffade sig egna Husrum, antingen genom köp eller hyra, emedan de rummen uti det Konungen tilhörande så kallade Grefve Pehrs Hus, som Academien i några år innehaft, behöfvas för en af Hof-staten til nästa höst, och dessförinnan måste undergå någon ändring. Hans Excellences tanke var derföre, at K. Academien skulle, ju förr ju häldre, vara betänkt på boflyttning, och til undvikande af flera sådana besvärliga och kostsama flyttningar i framtiden, förse sig med eget hus. då K. Academien just til det behofvet fått til Skänks en så betydelig Summa af Herr Présidenten Rosenadler. För sin del, trodde Hans Excellence, at Lefeburska Huset vore för Academien det anständigaste och i flera afseenden det tjenligaste af de Hus, som nu äro fale. Academien vördade i underdånighet Hans Majestets nådiga omvårdnad, och fann nödvändigheten af skyndesam utflyttning utur Grefve Pehrs Hus, samt beslöt at genast höra sig om at få hyra någon våning uti något väl beläget Hus, åtminstone öfver nästa vinter, hvilket ock vore nödvändigt, om än K. Academien skulle nu genast köpa något af de föreslagna Husen, emedan Sielfva det Lefeburska huset, som aldraförst kan blifva fär digt at tilträdas, förnimmes ei kunna blifva ledigt förr än til d. 1 April nästkommande År, af orsak at dess nuvarande Hyresmän böra, efter Contract, njuta halft års upsägning förut. Men i anseende til Husköpet, voro Herrar Ledamöterne af mycket skiljaktiga tankar, i det månge ibland dem, i synnerhet Herr Praeses, Hr. Acrel, Herrar Bergii och nästan i allmänhet Herr Medici, hade mycket at påminna emot Lefebures Hus, såsom mörkt, mycket exponeradt för eldsvåda, beläget långt inne i Staden ifrån Norrmalm, där de fläste Ledamöterne bo, imellan tvänne höst vinter och vår merändels djupa och för fotgängare besvärliga gator, men i synnerhet såsom alt för dyrt för K. Academiens nu varande och tilförmodande tilgångar. Herr Presidenten Rosenadler hade väl til köpskilling skänkt 150000 dr kmt, dock med vilkor, at K. Academien skall i Hans lifstid til honom betala årligen 200 Riksdaler, och sedan evärdeligen 100 Riksd. Således vore af det skänkta Capitalet allenast 90000 dr kmt ograverade. Om då K. Academien köper Lefebures hus för 270000 kmt. sätter Academien sig i förbindelse at årligen betala Interesse för 180000 , och i skuld för et Capital af 120000 kmt, utan at hafva större inkomster än tilförne, som varit föga mer än tilräckelige til Academiens förra vanliga behof. K. Academien skulle knapt kunna betala det årliga interesset, men aldrig Capitalet, utan sänka sig uti en högst eftertänkelig skuld. Däremot sades af andra, at efter Presidenten Rosenadlers död, blir interesset lindrigare, at det på huset varande Banco-lån skulle lätta köpet och betalningen. samt at Huset jämväl kunde kasta någon hyra af sig, åtminstone för Vagns-husen och de källrar, som Academien ei sjelf behöfde. En och annan yrkade jämväl, at vissa utgifter, som K. Academien härtils haft och åtagit sig, kunde efterhand indragas och besparas. Der på svarades, 1:o at Academien hade orsak at både önska och hoppas, at Hr. Presidenten Rosenadler må länge lefva. 2:o at man försport, det Hr. Lefebure ärnade låta transportera en del af Banco-lånet in på et annat hus, och at den del deraf, som skulle blifva qvar vid huset, vore à 6 proCent uti interesse, så at alsintet dermed vore vunnet. 3:o at den lilla hyra, som kunde indragas af huset, väl behöfdes til årliga reparationer och de vanliga onera på husen, såsom gatu-renhållning, Lycktor m. m. 4:o At föga med heder kunde af vanliga utgifterne indragas eller besparas. Hvad Hans Majestets förklarade nådiga välbehag för Lef. huset angick,som af några mycket yrkades, sade sig andre, i anseende til Hans Majestets allmänt kända höga ynnest för Academien, vara försäkrade, at Hans Majestet ingalunda dermed velat förbinda Academien at emot sin fria vilja, à tout prix, köpa det huset, utan endast, så vida Academien funnit det huset för sig beqvämligt och dess råd och lägenhet tilsade at köpa et så dyrt hus.

4. Secreteraren W. berättade, at Herr Praesidenten Rosenadler tilbjuder Academien at på halft eller helt år, ja så länge K. Academien behagade, få emot 4000 dr kmts hyra bebo bästa våningen uti Dess vid Mynt-torget belägna hus, bestående samma våning af 11 Rum, utom Vind och källrar. Detta fägnade K. Academiens samtelige Ledamöter ganska högt, och anmodades Herr Praeses tillika med Secreteraren at än ytterligare förvissa sig hos Hr. Rosenadler om denna förmån.

3. Herr Praeses berättade, at han, tillika med Secreteraren Wargentin, besökt Herr Presidenten Rosenadler, som, för sin iråkade blindhet på bägge ögonen, ei kan, efter sin önskan, infinna sig i K. Academien, och fått af honom försäkran, at Kongl. Academien skall nästkommande d. 1 Octob. få tilträda den bästa våningen, 1 1/2 Trappa up, uti Herr Presidentens stora Hus vid K. Myntet, at hyra på halft eller helt år, eller så länge K. Academien behagade, emot en hyra af Tre-tusen Sex hundra Dal. kopparmynt årligen, eller 200 Riksdal. Specie. Här jämte berättade Herr Praeses, at Herr Presidenten yttrat sig, at fast än han skänkt K. Academien 150600 dr kmt, at derföre, med tilskott af egna medel, köpa et eget tjenligt hus, vore det dock ingalunda hans tanke, at K. Academien borde nu strax skrida til et sådant hus-köp, utan at K. Academien kunde et eller annat år hyra sig et tjenligt hus, och imedlertid låta penningarna stå för Ränta på säkra händer, tildes K. Academiens lägenhet bättre tilsäger at köpa et dyrt hus, och til des något i alla måtto tiänligt hus blifver til Salu, hvarom någon af Stadsens edsvorne Mäklare kunde anmodas at imedlertid oförmärkt efterspana. 

4. Detta fägnade Kongl. Academien högeligen, och förklarade sig nu månge, i synnerhet af de Herrar Ledamöter, som förut tilstyrkt at man skulle köpa Dävels hus, af den tankan, at K. Academien ej borde förhasta sig med Hus-köp, utan på et eller flera år hyra en våning uti Présidenten Rosenadlers så öfvermåttan väl belägna och vackra hus, bestående af 11 à 12 rum, utom tilhörige vind och källare, med hvilka K. Academien troddes på några år kunna vara väl belåten. Fördelen deraf vore ögonskenlig, i det Kongl. Academien kunde imedlertid hafva öfver 500 Riksdaler uti årligt interesse af Rosenadlerska Capitalet, men ei behöfva uti hushyra utgifva mer än 200 Riksd och således 300 Riksdaler årligen besparas, tildes något tjenligare hus, än de båda nu föreslagna, för drägelig köpe-skilling kunde erhållas.

5. Men Hans Excellence, Grefve v. Höpken, och flere Ledamöter med honom, förestälte, 1:o at då Herr Rosenadler skänkt Academien et Capital, expressè med det vilkor, at det bör användas til at köpa et hus, skulle det, om icke för Herr Rosenadler sjelf, dock för allmänheten se ut, som ville K. Academien annorlunda, än Donator förordnat, använda penningarna, så framt ei vilkoret snart ginge i verkställighet, hvarigenom andre, som kunna vara sinnade at på vissa vilkor skänka Academien något, derifrån skulle afstyrkas. 2:o kunde sjelfva Rosenadlerska Capitalet imedlertid löpa någon fara, igenom den beklageligen nog allmänna osäkerheten för utlånta Capitaler, i anseende til ofta förefallande Banquerouter, hvaremot det vore aldrasäkrast förvaradt, då det nedlades uti fast egendom. Hans Excellence tillade här vid, at han af Academiens CassaConto funnit, at ej alla K. Academiens förra och egna små Capitaler tycktes stå på lika säkra händer, och tilstyrkte derföre, at de efter hand skulle upsägas och antingen läggas i Fastigheter, eller säkrare placeras. 3:o at den våningen uti Rosenadlerska huset, som K. Academien vill hyra, väl vore tjenlig på en kårt tid, hvarföre ock Hans Excellence tilstyrkte, at man den skulle hyra på et halft eller helt år, til des eget hus kan tilträdas, men at den för längre tid vore mindre tjenlig och otillräckelig, emedan Salen är alt för liten til Sammankomsterne, då Academien är tal-rikt samlad, och hela våningen ei innehåller mer än 11 à 12, til en del små rum, då likväl K. Academien, efter egen upgift, behöfver 18 à 20 rymliga rum. 4:o at osäkert vore, huru länge K. Academien kunde få hyra denna våning, och Academien således kunde blifva exponerad til flera flyttningar, så mycket mera besvärliga och kostsamma här efter, som Academiens Cabinetter, Bibliothek och andra tilhörigheter dageligen ökas. 4:o kunde en annan gång, då Academien nödgades, utan vidare upskof, köpa et eget Hus, ei något så vackert och, i Hans Excellences tycke, så tjenligt hus, stå til buds, som det Lefeburska är. Hans Excellence tilstyrkte derföre Faderligen, at K. Academien nu genast skulle inlåta sig i handel med Herr Lefebure.

  7. Hr. Praeses berättade, at sedan det Capital af 150 dr kmt, som Herr Presidenten Rosenadler skänkt Academien til husköpet, och i några månader varit förräntade uti Discont-Contoiret, nu vore af samma Contoir, med uplupen Ränta, återstäldt, hade han, i samråd med Hr Sandels och Secreteraren, aflemnat til Herr Ad[v]ocat-Fiscalen Ekman, som af Herr Lefebure var befullmägtigad at emottaga och på dess vägnar quittera den betingade delen af köpeskillingen, Dal. kmt, emot Dess quitto, som nu, jämte fullmagten, upvistes.

1. Secreteraren frågade, om icke Présidenten Rosenadlers Donation och Academiens Hus-köp borde, Honom til heder, notificeras uti allmänna Tidningarna? Svarades visserligen, men at det tycktes bäst kunna ske, då den Medaille, som K. Academien låter prägla öfver honom, blir färdig, hvilket snart förmodas ske, då alt på en gång kan notificeras uti avisorna.

9. Friherre Adelcrantz berättade, det han nyligen fått Hans Maj:ts befallning at flyttja Öfver-Intendents-Contoiret ifrån Slottet, til nästa Månads slut, och at han nu vore förlägen om några rum dertil, emot Hyra, samt önskade, at han kunde få hyraåtminstone et par rum uti den våningen af Présidenten Rosenadlers hus vid K. Myntet, som K. Academien sig betingat öfver nästa år. K. Academien svarade, at uti den hyrda våningen vore väl månge rum, men til en del små, och alla med hvarandra så sammanhängande, at de svårligen kunde åtskiljas, samt at Camereraren med Contoiret nödvändigt måste ditflytta: men at dock K. Academien skulle tilse, om icke et par små rum, som man tänkt låta Secreteraren Nicander bebo, kunde på vissa vilkor inrymas Herr Baron och Öfver-Intendenten til Contoir.

4. Upvistes de nu färdige Medailler, som K. Academien låtit slå til Herr Praesidenten Rosenadlers heder, nämligen en i Guld, och 12 af Silfver, och anmodades Herr Praeses at, tillika med bägge Secreterarne, på K. Academiens vägnar, aflemna til Herr Praesidenten den af Guld och 6 af Silfver, hvilket följande dagen skedde.

6:o Om En Guld- och 6 Silfwer Medailler til Praes. Rosenadler, som gafs honom d. 28 Nov.

3. Upl. Comministerns i Täirijärfvi i Österbottn, Georg Mathesii Bref, hvaruti han angifver sig för Auctor til Svaret på K. Academiens fråga om axens afskärning, med devise: Labor improbus, och gifver sitt samtycke til, at Svaret må tryckas, hvarföre han ock skall få en af de öfver Presidenten Rosenadler slagne Medailler i Silfver, Se Dagboken för d. 6 Martii detta år.

1:o) Anmälte Hr. Praeses, det Herr Presidenten och Riddaren Rosenadler skänkt till K. Academien en nära fullständig Samling af Svenska Böcker, stigande öfver 2000 Band. Sjelfva gåfvo-Brefvet uplästes äfven, hvilket var undertecknadt af Herr Presidenten Sjelf Samt af de tillkallade Hrr. Sandels och B. Bergius. Tillika uplästes det Bifall, Som Hr. Presidentens Fru Ulrica Boneauschöld till denna gåfva gifvit, hvilket Bifall var af Henne Sjelf underskrifvit och bevittnadt af Hrr. C. L. Segercrona, och Ad. Fredenstjerna.

2:o Upl. Ett Förslag till en Vettenskaps-Krönika inlemnadt af Herr Rosenadler; ett förslag Som Syntes nog vidsträckt, för att någonsin kunna Verkställas.

5:o) Uplästes å nyo (Se Dagb. för d. 6 Dec. 1781 [sic]) Herr Presidenten Rosenadler gjorde Förslag till en VetenskapsKrönika, men kunde nu af Samma skäl Som förra gången för det närvarande icke bifallas; dock lofvade Academien, i anseende till de nyttiga ändamål, som dermed påsyftades, framdeles vida re taga Saken i öfvervägande, då utsigterna kunde blifva mer gynnande om tillräckliga arbetare För ett Så vidlöftigt verk.

1:o) Beviljades, att Hus-Prädikanten hos Presidenten och Riddaren Rosenadler, Magister Nordvall Skulle, för hafde besvär, med de Böcker, Som Hr. Presidenten förärat till K. Academien, undfå en Gratification af Trettio Tre Riksd. 16 sk; likaledes Hr. Presidentens 2:ne Drängar, Som vid Böckrens öfverförande varit behjelpelige, Fem Riksd. hvardera i Drikspenningar; och blefvo dessa penningar strax upräknade och af Secret. Nicander emottagne för att dagen efter Nordvall och Drängarna tillställas. 

3:o) Upl. Tvänne af Herr Bergman insände Yttrande; det ena öfver Hr. Blads Afhandling om Hafs-Vattnets Sälta (Se Dagb. d. 26 Jan. 1780.) med anmärkning, att några stötande ord emot Hr. Sparrman uti Jngressen af denna Skrift böra ändras, på det missförstånd Academiens Ledamöter imellan må undvikas; det andra öfver Herr Rosenadlers Förslag till en Vetenskaps Krönika, om hvilket Herr Bergman talar med beröm, och lofvar äfven vid dess utgifvande biträda, i fall K. Academien framdeles finner för godt och lägligt att en Sådan Krönika företaga.

6:o. Beslöts, att det af Hr. Presidenten Rosenadler till Kongl. Academien Skänkta Svenska Biblioteket, hädanefter skall ökas, på Kongl. Academiens egen kostnad, med alla nyttiga skrifter och arbeten, Som i hvad ämne som hälst, årligen utkomma ifrån Svenska Bokprässarna.

1:o) Ett Memorial inlemnadt af Hr Grill upplästes, af innehåll, att Som han i 12 år reviderat Academiens Räkenskaper, kände och förmodligen deraf bätre Dess Pänninge ställning än någon annan, Så vore det hans skyldighet att gifva tillkänna, hurudan den verkligen befunne Sig: Jnnan Academien köpte Sitt hus, var Kassen i beständigt tilltagande år ifrån år, men Sedermera har den åter varit i ett beständigt aftagande, hvilket kom dels deraf, att för Husets räkning årligen utgingo omkring 800 R:dr, Sammanräknade reparationer, intresset för lånet i Banken och den fördel, Som Hr Presidenten Rosenadler förbehöll Sig, då han skänkte Summan af 8333 1/3 R:dr till Husets inköpande; dels deraf, att Academien i Senare åren blifvit frikostigare i pänningars borrtgifvande än Hon förut varit. Om Således Kassen icke till Slut skall komma på obestånd, och Academien i följe deraf i förlägenhet vid behofvens bestridande, Så vore nödigt att i tid tänka på medel deremot. Men nu vore fåfängt att föreslå någon minskning i de utgifter, som härstammade ifrån hus-köpet, ty desse voro Så godt som fixerade och nödvändige; de enda utvägar Således öfrige, till Kassens räddning och Vid magt hållande, voro i Hr. Grills tanke följande: 1:o Att på några år inga onödiga böcker inköpas, inga gratificationer, pensioner, fruktlösa Resepänningar åt mindre skickliga personer bevilljas eller borrtgifvas 2:o Att för allt ting icke Sådana bevillningar måtte ske i Sittande Academi utan att Jnspectores Aerarii först derom blifvit hörde; och på det ock desse icke måtte vara för hastiga i sina omdömmen, Så föreslogs härtill 3:o) Att flere Jnspectores Aerarii skulle väljas, på det vid öfverläggningar i Contoret, angående Lån, Gratificationer och premier m. m., utslaget icke måtte bero af få personer, Som ofta mer kunna hafva afseende på den Sökande än på Kassen; hvilket alltsammans efter middagen i Academien skulle föredragas, dock på det likväl visse omständigheter i Hr. Grills Memorial icke måtte komma till främmandes kunskap, så beslöts, att detsamma i Academien icke helt och hållet skulle uppläsas, utan endast innehållet nämnas i korrthet och till slut in extenso de förslag, som uppgåfvos till en bättre hushållning.

1:o) Herr CanzliRådet Ferrner och Herr BergsRådet Sandels anmälte nu, det de Sedan Sista Session, enligt Kongl. Academiens begäran, besigtigat dess Hus på stora Nygatan, och äfven examinerat de Hushållnings Förslag, Som Hr. Assessor Odelius i Sitt Samma Session ingifna Memorial anfört, öfver hvilket allt de upsatt Sitt betänkande, Som upplästes och var följande:

Till fullgörande af hvad Kongl. Academien behagat oss undertecknade uppdraga, böra vi yttra våra tankar om en Sådan fördelning af rummen i Academiens vid stora Nygatan belägna hus, Som närmast stämmer öfverens med Academiens Ändamål och förmon.
Vi böra först nämna, huru alla rummen nu för tiden äro upptagne, och hvilka af dem nyttjas för Academiens eget behof; Alla bebos af Ämbetsmän och betjening vid Academien, eller äro till främmande uthyrda.
Academien uppbär icke hyra af andre eller flera rum, än för 2:e Hvalf eller Pack-bodar i nedersta våningen, samt ett stall och ett Vagnshus, upplåtna till Boktryckaren Lange för -------------------- R:dr 100: För en stor källare af Hofkällarm. Langenberg --- 44: 21,4 För 2:ne smärre källare af Hr. BergsR. Lefebure 12: tillsammans R:dr 156: 21,4
De rum åter, som icke gifva Academien någon inkomst äro:
J nedersta våningen
Academiens Kamererare-Contor
Vaktmästarens rum
En Bagar-stuga
4 Smärre rum, Som nyttjas af de i huset boende till Skafferier.
J Våningen en trappa upp
På vänstra Sidan om trappan Herr Professor Wilckes rum med kök och Skafferi.
På högra Sidan, en Sal, däruti Mineralie- och andre Naturalie-Samlingar äro uppställde.
2:ne rum innom Salen nyttjas icke,
Ännu 2:ne rum bebos af Hr. Professor Sparrman.
J Våningen 2 trappor upp
På vänstra Sidan om trappan, den stora höga Salen, Som nyttjas Sommartiden till Sessions rum, med dess förmak. Ett kök och ett Skafferi lediga.
På högra Sidan, Academiens vanliga Sessions Sal, hvilken också nyttjas af Hr. Prof. Wilcke vid föreläsningarna i Experimental-Physiken.
2:ne rum innan för Salen, icke vidare nyttjade än att där stå några Böcker.
Ännu 2:ne rum, Som Secret. Nicander bebor; i det yttra är uppställd den Samling af Svänska Böcker, Som Hr. Presidenten Rosenadler Skänkt Academien.
J Våningen tre trappor upp
På vänstra Sidan, intager högden af stora Salen jämväl denna våning, Så att där allenast äro ett kök och en Kammare, som Hr. Kammereraren Moleen innehafver.
På högra Sidan, Kammererarens Boningsrum, Samt 3:ne rum, där Academiens Apparatus physicus står uppställd.
Grunden till denna fördelning af rummen, eller med hvad rättighet den ene eller den andre kommit till nyttjande deraf, känna vi icke; förmodligen har Sedan husköpet Skedde, och Academiens Samlingar och inventarier Samt dylikt mera, som där skulle inrymmas, den ene och andre, som dermed haft befattning, efter handen upptagit de lediga rummen, under förväntan af Academiens vidare förordnande härom, hvilket likväl Sedermera eller intill denna tid icke lärer vara påtänkt. När vi således nu skola yttra oss om disposition af huset hädanefter, Sätta vi å sido, hvilka hittils innehaft rummen; dock under förbehåll att vara ursägtade om vi dermed skulle röra någon oss okänd rättighet, som en eller annan kunde uppvisa.

Som en Secreterare bor husfritt på Academiens observatorium, så Synes efter vår tanke både billigt och med Sysslornas beskaffenhet enligt, att en Secreterare må, när ock det så länge utan hinder af andre omständigheter ske kan, i Academiens hus njuta fria husrum. Härvid lärer åtminstone nu möta mindre betänklighet, Så länge Secretariatet och physices Professionen äro på sätt, som nu skedt, hos en person förenade. Men ehuru Således ingen fråga lärer blifva om de boningsrum, Som Hr. Secreteraren och Professoren Wilcke hittils innehaft, utan han komma dervid att bibehållas, så äro likväl de rummen, där apparatus Physicus förvaras och föreläsningsrummen mindre beqvämt afpassade; ty han bor en trappa upp, håller föreläsningar två trappor upp, och har i 3:e våningen, hvad som fordras till experimenterna.

Innan vi utlåte oss, huru denna olägenhet må hjelpas, böra vi ärhindra, att de rum, Som Secreteraren Nicander innehaft, blifva lediga, när han den 1 April flyttar till Observatorium; och att hvad Hr. Prof. Sparrman och Kamme[re]raren Moleen angår, det helt och hållet beror på Kongl. Academiens godtfinnande, huruvida de ännu vidare måga bibehållas vid några rum i Academiens hus med eller utan hyra, Så att i afseende på rummen, som de nu innehafva icke något hinder ligger i vägen, att så rätta indelningen af rummen för Academiens egna behof, som kan bäst passa Sig; hvarvid må tilläggas, att i händelse några rum i huset utan hyra skulle dem beviljas, en sådan förmon icke måtte anses annorlunda än såsom personell; ty ingen angelägenhet är, att den, som har inseende öfver naturalie Samlingarna, och Kammereraren, utom Academiens Contor, bo i huset. För sina göromål njuta de sina arfvoden eller löner i pänningar; Sysslorna fordra icke deras närvaro annorlunda än vissa timmar om dagen; men huset kostar Academien omkring 30,000 plåtar af egen fond, och kostar än årligen genom reparationer och utlagor, hvaremot det icke gifver i hyra, så mycket som Svarar emot tredjedelen af räntan på detta Capital, hvilket illa står tillsammans med Academiens i Senare åren medtagna pänningfond.

Vår mening är dock icke, det Academien skulle gå längre i uthyrande af rum, än att Academiens egna beqvämligheter och behof böra gå förut; hvarvid vi påminna oss det redan tagna Tvärt om äro vi af den tanken, att Academiens på Observatorium förvarade Boksamling, bör därifrån flyttas till huset i staden, och i Så måtto har det förefallit oss, att huset för det närvarande och tills vidare hälst skulle på följande Sätt disponeras:
I nedersta Våningen blifver ingen ändring.
J andra våningen behåller Herr Secreteraren och Professoren Wilcke Sina boningsrum utan hyra; Salen blir Academiens Sessions Rum, där ock föreläsningarna i Experimental Physiken hållas. De tre rummen frammanför Salen nyttjas för Biblioteket och Apparatus Physicus; och det fjerde, som är i bredd med Salen och har sin utgång åt förstugan, kan tjena till Förmak, där Ledamöterne få lägga Sina kappor och Vaktmästaren under Sessionerna vistas. Härvid hafve vi väl funnit de olägenheter, att i Salen är stengolf och Spisel; men Spislen är Snart nedtagen och en kakelugn i stället uppsatt, hvilket utan afseende på ändringen med rummens nyttjande lika fullt måste ske, om i Vinter-Månaderna Naturalie-samling en skall kunna vårdas och beses. På sten-golfvet kan läggas under bordet en bräd-botten, af den längd och bredd, att sten-golfvet endast är bart utomkring vid väggarna.
J tredje Våningen eller två trappor upp behåller Academien Sin stora Sal med dess förmak till Sessions rum Sommartiden och vid högtidliga tillfällen. Salen på andra sidan förvandlas ifrån Sessions-rum till Naturalie-Cabinett, hvartill ock läggas de tvänne rummen innanför Salen, Så att Mineralie-samlingarna såsom mycket tunga där uppställas till mindre påkänning för bjälkarne än i ett större rum.

Flera rum behöfver icke Academien för det närvarande, utan kan Således disponera till annan sin förmon de två rummen på den norra sidan om den mindre salen, eller det nu föreslagne Naturalie-Cabinettet, tillika med köket och rummet där innanföre, Samt hela öfversta våningen, eller de rummen, där Apparatus Physicus nu står, och dem, som Kammereraren bebor. Om Kammereraren icke skulle få dem i sin tjenstetid behålla, och när de öfriga nu lediga rummen uthyras, torde vara bäst att icke intaga några hushåll, hälst på ett så väl beläget ställe, icke kunna tryta andra hyresmän, hvilka gifva äfven Så mycken hyra, som ett litet hushåll. Jnnan vi skilja oss ifrån huset böra vi nämna tvänne för Husets conservation högst angelägna omständigheter: Den ena, att fönstren för norra gafveln af den stora Salen, som nu äro igensatte med bräder, måtte med mur tillslutas; ty om någon eld skulle komma lös antingen ifrån granskapet på norra sidan, eller ifrån ved-bodarne i Academiens hus, kunde den igenom de med bräder tillslutna fönsteröppningarna Snart bryta in uti stora huset; Den andre, att det lilla kringbyggde gårds-rummet, Som måste bibehållas för att gifva dag åt förstugan och några rum, ständigt hållas ren ifrån Snö och vatten; ty i annat fall blifva murarne däromkring alldeles nedrutna. Om ock Vaktmästaren skulle för det besväret, få någon liten påökning i den lön, Som han nu njuter af 55 R:dr 26 s 8 %, Så vill det mindre betyda, än att låta huset fördärfvas; hvarföre det bör blifva hans ovilkorliga skylldighet, att dagligen hålla denna gård så ren, att där alldrig får Samlas vatten, Snö, eller någon Slags orenlighet, Så kärt honom är att vid Sysslan varda bibehållen.
Igenom det, som förberördt är, angående indelningen af rummen i huset, hafve vi redan yttrat oss öfver hvad i den delen Herr Assessor Odelii till vårt utlåtande remitterade memorial innehåller; och i öfrigt instämma vi med Herr Assessorens yttrade tanke, att öfver Bibliotek, NaturalieSamlingar, Jnstrumenter, med mera, böra upprättas fullständiga Jnventarier, som sedermera ständigt fortsättas, och att Så Snart Biblioteket och Musaeum kommit i behörig ordning, de böra hållas öppna en förmiddag i hvarje vecka ifrån 10 till ett.

Likaledes få vi till Academiens bifall hemställa den af Herr Assessoren föreslagna ordning och noggranhet vid ingifna Röns och Afhandlingars granskning, pröfning och införande i Qvartals-Handlingarna; ankommande nu på Academien att välja de deputerade, som efter Academiens redan tagna beslut, skola i år vid ämnenas väljande och rangerande för Handlingarna att biträda Praeses och Secreterarne.
Om Herr Assessoren, enligt sitt yttrande i Memorialet, kan få tryckare-lönen för Almanachorna nedsatt Åtta Skilling för Riset, sker Academien dermed en betydlig förmon och besparing; ty efter Kammererarens uppgift äro för år 1783 till de Små Almanachorna uppgångna 873 Ris Papper; men som Academien tillika bör vara säker, att icke något uppehåll må ske i Tryckningen, torde Academien finna för godt, att öfverlemna till Praeses, Secreterarne och några af Jnspectores Aerarii, att gemensamt med Herr Assessor Odelius bringa accorderne om Almanachs-Tryckningen till ett för Academien förmonligt och Säkert Slut.

Det kunde väl hända, att de större Almanachorna skulle blifva något begärligare, om efter Herr Assessorens förslag, uti Historiska Calendern flera af Ämbetsmän och Betjenter i Landsorterna skulle införas och om Stockholms och i synnerhet Hof-Calendern blefve prydd med vackra vignetter; men till underrättelsers insamlande ifrån Landsorterna om där varande flera tjenstemän, än uti Historiska Calendern redan äro införde, torde mera besvär och kostnad uppgå, och vignetterne likaledes blifva kostsammare, än att den förmodade större afsättningen Sådant ärsatte; dock om Academien så behagar, kunde försök göras med en eller annan Vignett för Hof-Calendern.
Om Opera och Nummer-Lotterie Almanachorna lärer nu ingen öfverläggning kunna ske, innan Academien blir underrättad, Hvad Hr. Presidenten Baron Liljencrants, efter sitt benägna löfte, kunnat uträtta, att af dessa Almanachor befordra Academien till någon större inkomst.

Med detta betänkande conformerade Sig Herrar Jnspectores Aerarii och tillade endast 1:o) att den föreslagne Jnventeringen Så väl af förut varande som sedermera tillkomna Naturalier och Böcker borde ske årligen innan sista Praesidii ombytet, på det Academien då måtte få höra tillståndet af alltsammans. 2:o) Att Vaktmästaren Viklunds lön hädanefter skall förhöjas till 60 Rdr, hvaremot han skall vara förpligtad att renhålla huset, lilla gården och ränn-stenarne, såsom i föregående betänkande anfördt är.

Kongl. Academien emottog med nöje och erkänslan detta ytterligare vedermäle af Herr Presidentens benägenhet at gagna Vetenskaperne och K. Academien, och beslöt: at detta Utdrag tur Protocollet, Herr Presidenten skulle meddelas, ej mindre til bevis at förenämde 333 1/3 Rd:r Specie, blifvit til Kongl. Academien uti Banco Transportsedlar afgifne, än til försäkran at desamma på det af honom åstundade sätt skola användas. äfven som ock K. Academien vill hafva all omsorg ospard, at den genom Herr Présidentens åtgerd, i K. Academiens förvar komna samling varder för evärdeliga tider oförryckt bibehållen. Hvarom ock til vederbörlig tacksägelsers afläggande Hr. Praeses, jämte Secreteraren och Kamereraren til Penningarnes mottagande, Herr Presidenten upvagta.

Kongl. Academien emottog med nöje och erkänslan detta ytterligare vedermäle af Herr Presidentens benägenhet at gagna Vetenskaperne och K. Academien, och beslöt: at detta Utdrag tur Protocollet, Herr Presidenten skulle meddelas, ej mindre til bevis at förenämde 333 1/3 Rd:r Specie, blifvit til Kongl. Academien uti Banco Transportsedlar afgifne, än til försäkran at desamma på det af honom åstundade sätt skola användas. äfven som ock K. Academien vill hafva all omsorg ospard, at den genom Herr Présidentens åtgerd, i K. Academiens förvar komna samling varder för evärdeliga tider oförryckt bibehållen. Hvarom ock til vederbörlig tacksägelsers afläggande Hr. Praeses, jämte Secreteraren och Kamereraren til Penningarnes mottagande, Herr Presidenten upvagta.

Kongl. Academien emottog med nöje och erkänslan detta ytterligare vedermäle af Herr Presidentens benägenhet at gagna Vetenskaperne och K. Academien, och beslöt: at detta Utdrag tur Protocollet, Herr Presidenten skulle meddelas, ej mindre til bevis at förenämde 333 1/3 Rd:r Specie, blifvit til Kongl. Academien uti Banco Transportsedlar afgifne, än til försäkran at desamma på det af honom åstundade sätt skola användas. äfven som ock K. Academien vill hafva all omsorg ospard, at den genom Herr Présidentens åtgerd, i K. Academiens förvar komna samling varder för evärdeliga tider oförryckt bibehållen. Hvarom ock til vederbörlig tacksägelsers afläggande Hr. Praeses, jämte Secreteraren och Kamereraren til Penningarnes mottagande, Herr Presidenten upvagta.

Kongl. Academien emottog med nöje och erkänslan detta ytterligare vedermäle af Herr Presidentens benägenhet at gagna Vetenskaperne och K. Academien, och beslöt: at detta Utdrag tur Protocollet, Herr Presidenten skulle meddelas, ej mindre til bevis at förenämde 333 1/3 Rd:r Specie, blifvit til Kongl. Academien uti Banco Transportsedlar afgifne, än til försäkran at desamma på det af honom åstundade sätt skola användas. äfven som ock K. Academien vill hafva all omsorg ospard, at den genom Herr Présidentens åtgerd, i K. Academiens förvar komna samling varder för evärdeliga tider oförryckt bibehållen. Hvarom ock til vederbörlig tacksägelsers afläggande Hr. Praeses, jämte Secreteraren och Kamereraren til Penningarnes mottagande, Herr Presidenten upvagta.

Presidenten hade tillika erinrat, at Han redan uti ations brefvet af den 21 October 1780 til Kongl. Academien hemstält, om icke alla Doubletter måtte föryttras och de derföre inflytande penningar til inbindningens förbättrande nyttjas förmodandes Herr Présidenten, at därigenom och medelst de nu aflemnade 333 1/3 Rd:lr Specie den erforderliga kostnaden torde kuna bestridas.

Presidenten hade tillika erinrat, at Han redan uti ations brefvet af den 21 October 1780 til Kongl. Academien hemstält, om icke alla Doubletter måtte föryttras och de derföre inflytande penningar til inbindningens förbättrande nyttjas förmodandes Herr Présidenten, at därigenom och medelst de nu aflemnade 333 1/3 Rd:lr Specie den erforderliga kostnaden torde kuna bestridas.

2:o Anmältes, at Kg:l Academiens Ledamot Presidenten och Ridd. af Kg:l Nordstjerne Orden, Välborne Herr Carl Albert Rosenadler förärat en Summa af 6000 D:lr kmt. eller TrehundradeTrettio-Tre, Riks:dr Sexton Skil. Specie, at användas til bättre inbindning af de tryckta Svenska Böcker, som han tid efter annan til Kg:l Academien uti gåfva öfverlemnat och hvaraf större delen kunde behöfva at förses med tjenligare och såkallade halffranska Band.

4. Såsom inkomne présenter anmältes ock:
från Professor Petr. Rossi i Pisa des utgifne: Fauna Etrusca. 2 Vol. 4:to Liburni 1790.
från Hr. S. Ödman des öfversättning af: Gref M. Aug. Beniowskis Lefnadslopp och Resor. 8:o Stockh. 1791. 8:o
från H. Presid. Rosenadler en samling af 25 Vol. äldre svenska Böcker för Svenska Bibliotheket.

1. Herr Schönberg --- 2. Herr Liljestråle ---- 3. 
1. Herr Rosenadler--- 2 Herr Schönberg ------ 3 Herr Liljestråle
4. H:s Excell:ce H:rr Grefve Scheffer 5 H:s Ecell:ce H:rr Grefve Sparre 6 Herr Adlerbeth
7. Herr von Rosenstein 8 Herr Franc ---------- 9 H:s Excell:ce H:rr Baron Reuterholm
10. Herr Rosenblad --- 11 Herr Silverstolpe.

4:o Anmältes at Notification til Kongl. Academien ankommit om framlidne Herr Presidenten och Riddaren af Kongl. Nordstierne Orden Carl Rosenadlers dödliga frånfälle som timade den 30 Dec. 1799. Vid samma tilfälle åtog sig äfven Herr Cancellie Rådet och Riddaren Adlerbeth at i Academien hålla Åminnelse Tal öfver bemälte Herr President.

1:o Emedan den skyldigheten var Kongl. Vetenskaps Academien åliggande, enligt framlidne Herr Presidenten och Riddaren af Kongl. NordstjerneOrden Carl Albrecht Rosenadlers testamentariska författning af Martii månad år 1777, at efter dess infallande död af den fond, som han til Academien donerat, utdela til treskiftes åt dem, som vore i rät nederstigande linia härstammande ifrån framlidne Assessoren i BergsCollegium Herr Albrecht Behm, och deraf kunde vara i mästa behof, Ethundrade Riks dr specie årligen, och som händelsen af bemälte Herr Presidents och Riddares dödsfall nu inträffat, då förenämnde dess författning af Academien borde sättas i verkställighet, altså företog Academien detta mål til afgörande. Til en början uplästes omförmälte af Herr Presidenten och Riddaren Rosenadler gjorda Testamentariska författning, och sedermera de flera til Academien ingifna ansökningar elfva til antalet, som i anledning af den annonce, hvilken i Februarii månad innevarande år härom i Jnrikes Tidningen finnes införd, blifvit gjorda af dem som förmenat sig hafva någon rättighet til åtnjutande af hvarsin trediedel af berörde testamenterade 100 Riks dr . Dessa ansökningar voro af följande. 1:o Herr Capiten Adlerhielm. 2:o Fru Maria Elisabeth Sebaldt född Behm. 3:o Fru Charlotta Hårleman född Hård. 4:o Mamsell Hedvig Ulrica Chöler. 5:o Herr Häradshöfdingen Lejonstolpe för sin moder Fru Stina Chaisa Unge. 6:o Fröken Brigitta Christina Cedercrona 7:o Fru Christina Johanna Wangel född Utter. 8:vo Capiten och TullJnspectoren vid Sandhamn Herr Gabriel Noréen för sin Fru född von Schaey. 9:o Framlidne Herr ÖfversteLieutenanten och Riddaren Johan Jsaac Cedercrona för sin äldsta dotter fröken Charlotta Ulrica Christina Cedercrona. 10:o Herr Ryttmästaren Adlerheim för sin dotter Fröken Loise Charlotte Adlerheim; och 11:o Herr ÖfversteLieutenanten Baron Lars Hjerta med anhållan, at tvänne af framlidne Herr ÖfversteLieutenanten och Riddaren Cedercronas efterlemnade barn måtte ihugkommas med omförmälte pension, emedan de varit nog olycklige at sedan ansökningen af bemälte Herr ÖfversteLieutenant och Riddare til Academien för sin äldsta dotter var inlemnad, at genom döden förlora denne sin fader, och derigenom råkat i så mycken mera torftighet. Til at kunna för Kongl. Academien upgifva alla de omständigheter, hvilka så väl i anseende til den i Rosenadlerska Testamentet föreskrifna skyldskap å mödernesidan med Testator, som i anseende til större eller mindre torftighet, hvarå i följd af samma Testamente äfven härvid afseende hafvas bör, kunna göra dessa nu upräknade sökande mera eller mindre berättigade til åtnjutande af den i Testamentet anslagna förmån,, den ena af dem för den andra, hafva Academiens Herrar Jnspectores Aerarii i sit sammanträde den 8 sistlidne Sept. granskat alla dessa nu upläste ansökningsskrifter i anseende til så väl den ena som den andra af dessa föreskrifna omständigheter, i följd hvartil Dagboken i detta ämne hållen i Jnspectura aerarii berörde dag äfven nu uplästes, och hvarutinan de skäl äro anförda, hvilka Herrar Jnspectores Aerarii för sin del funnit vara mera gällande för följande fem af de upräknade elfva sökande, nämligen Fru Hårleman, Mamsell Chöler, Fröken Brigitta Christina Cedercrona, och Fröken Charlotta Ulrica Christina Cedercrona med en dess syster, än för de öfriga sex, at komma under omröstning vid detta tilfälle för at erhålla de testamenterade 100 Riks til treskiftes. Och emedan Academien fann de af Herrar Jnspectores Aerarii anförda skäl och omständigheter vara väl grundade, beslöt också Academien at dessa fem sistnämnde sökande, näml. Fru Hårleman, Mamsell Chöler, Fröken Brigitta Christina Cedercrona, Fröken Charlotta Ulrica Christina Cedercrona och en dess syster skulle komma under omröstning, och at de 3:ne som då erhöllo de flästa rösterne äfven skulle komma at årligen njuta til treskiftes de 100 Riks dr specie, som framlidne Herr Presidenten och Riddaren Rosenadler i detta afseende har testamenterat. Derefter anstäldes votering med lyckta sedlar, vid hvilkas öpnande fanns at Fru Hårleman erhållit nitton röster, Mamsell Chöler elfva, Fröken Brita Christina Cedercrona treton, Fröken Charlotta Ulrica Christina Cedercrona tolf, och dess syster två röster. Och emedan Fru Hårleman, Fröken Brigitta Christina Cedercrona, och Fröken Charlotta Ulrica Christina Cedercrona således af dessa fem föreslagne erhållit de flästa rösterne, så komma de derföre af Kongl. Vetenskaps Academien at årligen erhålla hvardera Tretiotre Riks skill. specie.

4:o Anmälte Herr Adlerbeth at han nu vore färdig til Åminnelsetalets hållande öfver Academiens framlidne Ledamot Herr Presidenten och Riddaren Carl Albrecht Rosenadler, hvartil nästkommande Onsdag den 3 December utsattes.

3:o Föredrogos af följande til Academien inlemnade ansökningar at blifva delagtige af den efter framlidna Fru Horleman född Hård lediga pension stor 33 R 16 Banco enligt salig Herr Presidenten och Ridd. Rosenadlers Testamente; nämligen af 1:o Mademoiselle Hedvig Ulrica Cöhler, 2:o Herr Baron och Öfverstelieutenanten Hjerta för sin Syster Dotter Fröken Wilhelmina Cedercrona; 3:o Fru Maria Elisabeth Sebalt född Behm; 4:o Herr Häradshöfdingen Lejonstolpe för sin Moder född Unge; och 5:o Herr Capiten Noréen för sin Fru född Schaij. Derefter uplästes Dagboken hållen i Academiens Herrar Jnspectorum Aerarii sammanträde d. 21. Aug. sistlidne af innehåll, at H:rr Jnsp:s Aerarii granskat förenämnde ansökningsskrifter och funnit alla sökanderne hafva vederbörlig competance, men kunde icke annat än för sin del tilstyrka, at Mamsell Hedvig Ulrica Cöhler i anseende til sin ålder och myckna torftighet måtte vid detta tilfälle komma i Academiens benägna åtanka. Samtlige Academiens Herrar Ledamöter instämde äfven härutinan och utnämnde Mamsell Hedvig Ulrica Cöhler til den omförmälte pensionen af 33 R 16 Sk. Banco årligen.

I sammanhang med hvad Botaniska Inspectionen uti dess omförmälde berättelse anfört, angående de vid Bergielund befintlige handskrifneHandskrifne berättelser vid Bergilund samlingar, hvilka Herr Baron von Ehrenheim till deras beskaffenhet undersökt, tillkännagaf bemälde Herr Baron, att desse samlingar, bland annat, funnits innehålla flere äldre K. Bref i original, Officielle bref i Academiens ärender af Professoren Bergius, Handskrifter och bref af Rosenadler, Ascheberg och Dahlberg m. fl. Handlingar af mer och mindre märkvärdighet.

Då framlidne Presidenten Rosenadlers Testamente icke föreskrifver att innehafvaren af de utaf honom stiftade pensioner böra dem frånträda i händelse af giftermål, och ifrågavarande pension blifvit utan något sådant vilkor dåvarande fröken Cedercrona tillagd, fann Kong[liga] Academien skäl förklara henne berättigad, att, utan hinder af sitt giftermål, meranämde pension bibehålla.

Rudbäcks Atlan-
tica21:o Då under sommaren år 1831 uti här utkommande Dagblad blifvit till försäljning utbjudne delar af Rudbäcks Atlantica, och Kongl. Wetenskaps Academien vid samma tid förnummit att utur det Henne tillhöriga, af framl. Presidenten Rosenadler förärade Bibliotek, på okändt sätt bortkommit serskilde tomer af nämde arbete, hade efter vunnen underrättelse att Herr Bruks Patronen von Schinkel ägde kännedom rörande köpet om den annoncerade 4:de delen, Academien funnit sig föranlåten vidtaga åtgärder i ändamål till en början att få utredt huruvida den till försäljning utbjudne berörde tom vore densamme som Academien förlorat. Angående denna fråga hade Herr Bruks-Patronen v. Schinkel förmält sig icke genast kunna meddela någon fullständig upplysning, af orsak att boken skall till utrikes ort blifvit afsänd, men sedan det numera lyckats Herr Bruks Patronen att tillrättaskaffa nämde bok hade han den till Academien öfverlemnat med förklarande, att om samma exemplar vore det för Academien förkomne, ville han med nöje, utan all ersättning, det till Academien återställa.