Protokoll

Junius, d. 3.
På allmän kallelse, infunno sig, K. Academiens Praeses Herr Runeberg, Hans Excellence Grefve von Höpken, samt Herrar Meyer, Adlerheim, Acrel, Rönnow, Ferrner, Zetzell, P. Bergius, Wilcke, Schulzenheim, B. Bergius, af Chapman, Bergman, Bar. Liljenberg, Marelius, Sandels, Bar. Hermelin, v. Arbin, Liliestråle, Odhelius, Sparrman, Wargentin och Nicander.

1. Under förväntan, at flere skulle samlas, uplästes Herr Forsters nu på Svenska öfversatte Beskrifning på Yerbua Capensis, jämte en liten tilläggning af Herr Sparrman. N. 28. Se 2/4.

2. Upl. Herr Qwists yttrande om de til K. Academien insända prof af förment eld-fast Lera. Efter anstäldta och här anförda noggranna försök med hvarje prof-stycke, har befunnits at ingen af dessa Leror var för sig sjelf verkeligen eld-fast af rätta slaget, men at dock tvänne af dem innehöllo någon blanning af eldfasta delar, som til vissa gröfre kärl eller bruk, hälst i blandning med veritable eldfast lera, kunde blifva til någon nytta. Herr Qwist tilstyrkte derföre, at den utlofvade mindre belöningen för detta ämne, som var 1200 Dal. kmt må delas imellan de tvänne, som insändt berörde ler-arter, men at den större belöningen, 1800 dr må utsättas än ytterligare, til dess någon här i Riket upfinner en eldfast Lera, som efter bränningen blir hvit. Detta bifölls af Kongl. Academien. Secreteraren W. gaf tilkänna, at den ena af dessa Lerarter är funnen på Runefalls egor i Eneby Socken, Kinda Härad uti ÖsterGöthland, och insänd af Cornetten Hr. Adolph Carlheim Gyllenschöld: men at han nu i hast ei kunde med visshet säga, hvarifrån den andra Ler-arten vore kommen, hvilket han dock lofvade utforska.

3. Upviste Herr Marelius, til K. Academiens synnerliga fägnad, nu färdige graverade Exemplar af Dess nya vackra General-Charta öfver Södra delen af Riket, och uplästes Dess Memorial, hvar uti han dels förklarar, dels visar skäl til några omständigheter uti denna Charta. Kongl. Academien önskade honom lifs-tid, hälsa och håg at fortfara med sitt Geograp[h]iska arbete, så at vi efterhand så fortmöjeligt är, kunna få flera så vackra Generela och Speciella Chartor öfver de delar och Landskaper af Riket, som ännu återstå.

4. Företogs Frågan om Husköp, hvarvid Hans Excellence Grefve von Höpken gaf tilkänna, at Hans Majestet, för några dagar sedan, sjelf i nåder behagat bese alla Rummen uti Hr. Lefebures Hus, beledsagad af Hans Excellence och af Herr Bergs Rådet Sandels, samt funnit samma hus för Academien anständigt och tjenligare än det Dävelska huset, hvilket Hans Majestet tilförne sedt och kände. Hans Majestet hade derföre i Nåde tilstyrkt, at man skulle fortfara med underhandlingen om detta, neml. Lefebures Hus. Tillika berättade Hans Excellence, at Hans Majestet låtit i Nåde förstå, at Hans Majestet gerna såge, at Academien, ju förr ju häldre skaffade sig egna Husrum, antingen genom köp eller hyra, emedan de rummen uti det Konungen tilhörande så kallade Grefve Pehrs Hus, som Academien i några år innehaft, behöfvas för en af Hof-staten til nästa höst, och dessförinnan måste undergå någon ändring. Hans Excellences tanke var derföre, at K. Academien skulle, ju förr ju häldre, vara betänkt på boflyttning, och til undvikande af flera sådana besvärliga och kostsama flyttningar i framtiden, förse sig med eget hus. då K. Academien just til det behofvet fått til Skänks en så betydelig Summa af Herr Présidenten Rosenadler. För sin del, trodde Hans Excellence, at Lefeburska Huset vore för Academien det anständigaste och i flera afseenden det tjenligaste af de Hus, som nu äro fale. Academien vördade i underdånighet Hans Majestets nådiga omvårdnad, och fann nödvändigheten af skyndesam utflyttning utur Grefve Pehrs Hus, samt beslöt at genast höra sig om at få hyra någon våning uti något väl beläget Hus, åtminstone öfver nästa vinter, hvilket ock vore nödvändigt, om än K. Academien skulle nu genast köpa något af de föreslagna Husen, emedan Sielfva det Lefeburska huset, som aldraförst kan blifva fär digt at tilträdas, förnimmes ei kunna blifva ledigt förr än til d. 1 April nästkommande År, af orsak at dess nuvarande Hyresmän böra, efter Contract, njuta halft års upsägning förut. Men i anseende til Husköpet, voro Herrar Ledamöterne af mycket skiljaktiga tankar, i det månge ibland dem, i synnerhet Herr Praeses, Hr. Acrel, Herrar Bergii och nästan i allmänhet Herr Medici, hade mycket at påminna emot Lefebures Hus, såsom mörkt, mycket exponeradt för eldsvåda, beläget långt inne i Staden ifrån Norrmalm, där de fläste Ledamöterne bo, imellan tvänne höst vinter och vår merändels djupa och för fotgängare besvärliga gator, men i synnerhet såsom alt för dyrt för K. Academiens nu varande och tilförmodande tilgångar. Herr Presidenten Rosenadler hade väl til köpskilling skänkt 150000 dr kmt, dock med vilkor, at K. Academien skall i Hans lifstid til honom betala årligen 200 Riksdaler, och sedan evärdeligen 100 Riksd. Således vore af det skänkta Capitalet allenast 90000 dr kmt ograverade. Om då K. Academien köper Lefebures hus för 270000 kmt. sätter Academien sig i förbindelse at årligen betala Interesse för 180000 , och i skuld för et Capital af 120000 kmt, utan at hafva större inkomster än tilförne, som varit föga mer än tilräckelige til Academiens förra vanliga behof. K. Academien skulle knapt kunna betala det årliga interesset, men aldrig Capitalet, utan sänka sig uti en högst eftertänkelig skuld. Däremot sades af andra, at efter Presidenten Rosenadlers död, blir interesset lindrigare, at det på huset varande Banco-lån skulle lätta köpet och betalningen. samt at Huset jämväl kunde kasta någon hyra af sig, åtminstone för Vagns-husen och de källrar, som Academien ei sjelf behöfde. En och annan yrkade jämväl, at vissa utgifter, som K. Academien härtils haft och åtagit sig, kunde efterhand indragas och besparas. Der på svarades, 1:o at Academien hade orsak at både önska och hoppas, at Hr. Presidenten Rosenadler må länge lefva. 2:o at man försport, det Hr. Lefebure ärnade låta transportera en del af Banco-lånet in på et annat hus, och at den del deraf, som skulle blifva qvar vid huset, vore à 6 proCent uti interesse, så at alsintet dermed vore vunnet. 3:o at den lilla hyra, som kunde indragas af huset, väl behöfdes til årliga reparationer och de vanliga onera på husen, såsom gatu-renhållning, Lycktor m. m. 4:o At föga med heder kunde af vanliga utgifterne indragas eller besparas. Hvad Hans Majestets förklarade nådiga välbehag för Lef. huset angick,som af några mycket yrkades, sade sig andre, i anseende til Hans Majestets allmänt kända höga ynnest för Academien, vara försäkrade, at Hans Majestet ingalunda dermed velat förbinda Academien at emot sin fria vilja, à tout prix, köpa det huset, utan endast, så vida Academien funnit det huset för sig beqvämligt och dess råd och lägenhet tilsade at köpa et så dyrt hus.

Ändteligen, emedan månge af Herrar Ledamöterne sade sig 1:o ei rätt känna hvarken Lefebures eller Dävels hus, och 2:o ei vara nog underrättade om Academiens Cassas tilstånd och dess säkra tilgånger; så beslöts, 1:o at alle Herrar Ledamöter, som ville, skulle följande dagen följas åt och noga bese bägge de i fråga varande husen. 2:o at Camereraren, med Herrar Contoirs Deputerade, skulle til nästa Fredag eller d. 5 Junii, författa en Summarisk räkning på Academiens inkomster och utgifter, efter medium af de två sista åren, hvar af kunde ses, huru vida Staten kan bära sig. 3:o at Kongl. Academien, d. 5 hujus efter middagen, åter ville samlas at härom ytterligare rådgöra, hvarmed Herrarne för denna gången åtskildes.