Protokoll

4. Uplästes en berättelse om 2:ne barn af en ovanlig liten växt af Hr Sandel ifrån Hedemora. hvilken lämmades til Hrr Roséns och Ribes  öfverseende.

2. Til nästa Praesidis ombyte föreslogos Herr Prof. Sam. Aurivillius af Herr Acrell. Herr Ass. Bergius [och] Cammarherren Hasenkampf af Herr Stiernman. Assessor Sandel af Herr Brandt.

7. Nu företogs Votering om de til Ledamöter föreslagne Herrar och Män, som skal afgöra om deras Ordning på förslaget och fick
Hr. Landshöfdingen Örnsköld --- 21 ja. 8 Nej
Hr. Bergsådet Sandel ------ 29 -- 3.
Hr. Mynt-Werdien v. Engeström -- 26 -- 4.
Hr. Ingenieuren Modéer ---- 17 - 15.
Hr. Baron Hermelin ------- 23 -- 8.
Således blef deras tour.
l:o. Herr Sandel.
2. Hr. von Engeström.
3. Hr. Baron Hermelin.
4. Herr Örnsköld.
5. Herr Modéer.

2. Upl. Herr Bergs-Rådet Sandels vackra afhandling och Rön, om Berg-sprängning, som remitterades til Herrar v. Strussenfelt och Rinman.

6. Företogs votering öfver de til Ledamöter föreslagne Herrar och Män, som dels år 1768, dels 1769, genom det föregående Scrutinium blifvit på förslag upförde och fått sin tours: neml.
1. Herr CammarRådet Botin, som fick 22 ja emot 4 Nej.
2. Herr Provincial-Med. Doct. Montin, 17 ja -- 10 Nej.
3. Herr BergeRådet Sandel ------ 25 ja -- 1 Nej.
4. Mynt Werdien v. Engeström ----- 21 ja -- 5 Nej.
Emedan således 3 af desse, neml. Herrar Botin, Sandel och v. Engeström, fått fyllest röeter, och allenast 3 Rum voro ledige, så afstadnade Voteringen. Herr Montin, som nu ei hade nog röster, står dock qvar, primo loco, til nästa år.

6. Företogs votering öfver de til Ledamöter föreslagne Herrar och Män, som dels år 1768, dels 1769, genom det föregående Scrutinium blifvit på förslag upförde och fått sin tours: neml.
1. Herr CammarRådet Botin, som fick 22 ja emot 4 Nej.
2. Herr Provincial-Med. Doct. Montin, 17 ja -- 10 Nej.
3. Herr BergeRådet Sandel ------ 25 ja -- 1 Nej.
4. Mynt Werdien v. Engeström ----- 21 ja -- 5 Nej.
Emedan således 3 af desse, neml. Herrar Botin, Sandel och v. Engeström, fått fyllest röeter, och allenast 3 Rum voro ledige, så afstadnade Voteringen. Herr Montin, som nu ei hade nog röster, står dock qvar, primo loco, til nästa år.

1. De sist til Ledamöter valde Herrar Botin och Sandel, introducerades, utan annat Tal, än med hvar sin kort compliment.

6. Uplästes Baron Hermelins Mineral-Historia öfver Kongsbergs Silfver-Grufva i Norige. Re. til Herrar Tilas, Heykensköld och Sandel.

2. Herr Sandel berättade sig hafva fått Svar ifrån Herr Geissler i Fahlun, at Han, fastän, som det synes, ei särdeles gärna åtagit sig Commissionen, hvarom taltes vid Sista Sammankomst. Svar därom kommer at afgå til K. TrollhätteDirectionen.

4. Upl. Herr Halldins Beskrifning, huru Hus nu byggas af kopparslagg i Fahlun. Remitt. til Herrar Tilas och Sandel.

 2:o. at på den förnyade frågan, om bästa sättet at rätt använda vår ringa Folkhop, voro 8 Nya Svar inkomne. Til Censores öfver dem utnämndes Herrar Faggot, Clason, Kryger, Runeberg, B. Bergius, Westerman, Botin och Sandel.

7. Voterades om Ny Praeses.
Hans Excellence Grefve Rudenschöld fick 18 Röster.
Herr Présid. Friherre Lilljenberg --- 18.
Herr Presid. Grefve Cronstedt ----- 16.
Herr Bergs-Rådet Sandel -------- 14.
Herr CammarRådet Botin ------- 6.
Sedan de 3 närvarande, H. E. Gref Rudenschöld, Bar. Lilljenberg och Herr Sandel igenom Lottning dragit sig frie, var Herr Grefve Cronstedt sielfskrifven Praeses, hvilket Herrer Rönnow och Wargentin åtogo sig at notificera honom.

7. Voterades om Ny Praeses.
Hans Excellence Grefve Rudenschöld fick 18 Röster.
Herr Présid. Friherre Lilljenberg --- 18.
Herr Presid. Grefve Cronstedt ----- 16.
Herr Bergs-Rådet Sandel -------- 14.
Herr CammarRådet Botin ------- 6.
Sedan de 3 närvarande, H. E. Gref Rudenschöld, Bar. Lilljenberg och Herr Sandel igenom Lottning dragit sig frie, var Herr Grefve Cronstedt sielfskrifven Praeses, hvilket Herrer Rönnow och Wargentin åtogo sig at notificera honom.

2. Upl. Herr Sandels anmärkningar och tilläggningar vid Herr Halldins beskrifning på det i Fahlun försökta sättet at mura Hus af koppar-slagg. Se N:o 47 för sistledet år. Herr Praeses tog, på anmodan, bägge dessa Skrifter til sig, at vidare yttra sig öfver dem.

5. Herr Sandel, som äfven läsit Herr Ferbers Rön, tilstyrkte med åtskilliga skäl, at det borde särskildt tryckas, men ei införas uti Handlingarna. Denna fråga blef nu ei afgiord.

8. Ändteligen voterades om Ny Praeses, då
Herr Présid. Friherre Lilljenberg fick 25 Röster.
Hans Excell. Grefve Rudenschöld --- 21.
Herr Sandel ------------- 18.
Herr Botin ------------- 17.
Herr Lindblom ------------ 8. etc.
Af de 4, som ärhållit mästa Rösterna, och alle voro närvarande, föll Lotten på Herr Botin.

2. Upl. Baron Hermelins Rön om kopparsmältnings Processen uti Fohldalen i Ncrige. Rem. til Hr. Praeses.

Augustus, d. 19.
Behagade Hans Kongl. Maiestet lämna Dess Vetenskaps Academie företräde på Kongl. Slottet, då Praeses, Herr Sandel, med et kort och välförfattadt Tal gaf Academiens underdåniga önskan tilkänna, det ville Hans Maiestet i Nåder tillåta Academien at kalla Hans Majestet, det Han redan länge visat sig i sielfva verket vara, Academiens Höga Skydds-Herre. Hans Maiestet svarade därpå ganska nådigt, och gaf Sitt bifall til denna ansökning, försäkrande Academien om sitt hägn och om sin vänskap.

3. Uplästes Herr Praesidis samt Herrar Westermans, Krygers, Runebergs och Botins yttrande om de inkomna 8 Svaren på K. Academiens Fråga, om bästa sättet at använda en ringa Folkhop (Se d. 9 Jan.). De voro alle derom enige, at N:o 8, med Devise: Parcum genus est, patiensque laborum, vore det bästa; men de hade ock alle åtskilligt at påminna vid det Svaret. K. Academien stadnade i det slut, at Auctoron dertil skulle få den utlofvade Belönigen, men när han blefve bekant, skulle han anmodas at rätta och förbättra sitt Svar, i anledning af de gjorda påminnelser, innan det tryckes. Om Han det ei vill, må han trycka det, sådant som det är, för egen räkning, men utan K. Academiens approbation. När den dertillhörande förseglade Sedelen öppnades, fants Academiens Ämnesvän samt viceNotarien i K. Svea Hof-Rätt, Hr. Anders Gustaf Barchaeus, vara dess Författare, som var närvarande och lofvade gärna förbättra Sin Skrift, efter de Skrifteliga och muntliga påminnelser Han nu påhördt. Han fick strax sin Sparriska Gull Jetton af 10 Ducater.

5. Upl. Herr Camereraren Wäsströms Beskrifning på et nytt och försökt sätt, at utan minsta bränsle torka allahanda Spanmål och rök-fritt Malt vid Mas ugnar. Herr Praeses och Secreteraren, som sjelfve sedt denna inrättning vid Österby Bruk, och hördt den berömas af ägaren, såsom ganska fördelaktig til Skogs-besparing, tilstyrkte, at Beskrifningen och Ritningen skulle nu genast uti Handlingarna införs, hvilket bifölls.

3. Upl. Herrar Faggots, Clasons, Knutbergs, Botins och Sandels omdömen om de inkomne 5 Svaren på Academiens andra Fråga för sistledet år, angående bästa sättet at befordra Landtbrukets tilväxt. De kommo alla däruti öfverens, at N. 5 vore det bästa, men at ock det vore så ofullkomligt, at det ei förtjänte något Praemium. Andra mycket bättre Svar på samma Fråga äro ingifne til Patriotiska Sällskapet och redan tryckte. K. Academien fann därföre för gdt at å nyo upsätta denna Fråga, mot dubbelt Premium eller 20 Ducater för den som inom 1773 års slut inkommer med något Svar, som är bättre än de redan utgifne, om Landtbrukets hinder och hjälp.

1. Secr. ursäktade, at Praesidii ombytet ei i dag går för sig, efter som ärnat varit, fast än Qvartalet upvistes färdigt och Herr Praeses var tilreds. Orsaken til upskofvet är den stora Couren på Hofvet, der deras Excell. och flere Herrar Ledamöter vilja infinna sig, och därföre begärdt, at Praesidii ombytet ei denne dag skulle gå för sig.

10. Secreteraren gjorde föreställning, det han, för sina trägna göromål uti Kongl. Academiens tjänst, omöjeligen såge sig i stånd at så snart företaga, än mindre at så skyndsamt fullborda det arbete på et General-sjö-Kort öfver Östersjön, hvilket enligt Kon[g]l. Maj:ts nådiga Bref til Academien af 1770, blifvit honom och Herr Marelius ålagt, som sakens angelägenhet fordrar. Han bad derföre, at Kongl. Academien ville genom underdånig föreställning hos Kongl. Majestet söka utverka för honom dispensation ifrån detta arbete, samt at någon annan kunde dertil, jämte Hr. Marelius, förordnas. då han sade sig gerna villja göra dem alt det biträde han kunde, allenast han sluppe vara en af hufvudmännerne dervid. Kongl. Academien behagade, til min stora fägnad, finna mina skäl för giltiga, biföll derföre min föreställning, och anmodade Herr Praeses at sielf upsätta Brefvet här om til Hans Maiestet. 

9. Herr BergsRådet Sandel afträdde nu Praesidium, med et Tal, om Kongl. Academiens Inrättning och fortgång til närvarande tid, hvilket vann allmänt bifall.

På Kongl. Wetenskaps Academiens wägnar. Sam. Sandel.
p. t. Praeses.

1. Upvistes det nya Qvartalet af Handlingarna, hvar af Exemplar och en af Dalins Jettoner tildeltes Herr Praeses samt Herrar Martin och Marelius, som i detta Qvartal hafva hvar sitt Rön.

2. Upvistes Högstsalig Hans Maiestets Konung Adolph Fredrichs Portrait, samt framledne Hans Excell. Grefve Tessins, hvilka ed sina vackra Ramar, Herr CancellieRådet Berch behagat skänka K. Academien, tillika med Archiater Rosensteins och framl. ErcheBiskop Troilii i koppar stuckne Bilder. Herr Praeses aflade på K. Academiens vägnar, hos Honom såsom närvarande, hiärtelig tacksägelse för så kära och hederliga Skänker.

4. Sedan Herr Grefve Cronstedt och Herr Clason gått bårt, rådgjorde Herr Praeses med de öfrige Herrar Deputerade, om icke billigt vore, at de 1445 dr 30 % koppmt, för hvilka Herr Presidenten Crefve Cronstedt, och de 585 dr 31 % kmt. för hvilka Herr Consulen Clason finnas graverade, vid de gamla Räkenskapernas afslutande, borde dem eftergifvas och uti Räkenskaperna afskrifvas, 1:o i anseende til dessa Herrars stora förtjänster för Academien, i synnerhet Herr Grefve Cronstedts, som i många år ensam hade hela K. Academiens hushållning och Cassa verk om händer, och där med hade odrägeligt besvär, utan någon slags vedergällning, utom det at få af Herrar Ledaöter kunna med honom jämföras uti andra K. Academien gjorda tienster. 2:o. Emedan bägga dessa Ballancer härröra ifrån hvad som händt för mer än 20 år tillbaka. så at desea skulder, so ei förr än nu blifvit yppade och aldrig blifvit krafde, icke ens efter lag kunna utfordras. 3:o. Emedan de årens Räkenskaper förut varit öfversedde, utan at man någon sådan Ballance blifvit varse. 4:o. at de ei heller så långt efteråt kunna påminna sig sammanhanget och sig förklara, hvilket de tiläfventyrs hade kunnat, om i rättan tid anmärkning blifvit gjord. Och 5:o hvad Herr Clasons skuld angår, som härrörer ifrån den tiden Professoren Doctor Kalm vistades i America, så tyckes skulden sannolikt böra stadna på Herr Abraham Spalding i London, genom hvilken Hr. Clason för K. Academiens räkning remitterade penningar til Herr Kalm, och som uti en sin räkning tyckes hafva glömt at uptaga 585 dr 31 % kmt. Men det vore fåfängt och nästan skamligt at nu så långt efteråt oroa Herr Spalding här med, som bor i England, länge sedan öfvergifvit Handel, och likväl tilförne gjordt Academien nyttiga tjenster.

10. Sluteligen, sedan Ämnesvänner och andre främmande gått bårt och Secreteraren jämväl blifvit anmodad at på en liten stund afträda, proponerade Herr Sandel, om icke K. Academien ville något tilöka Secreterarens lön, som i dessa svåra tider varit så otillräckelig til hans utkost, at han i K. Academiens tjenst nödgats förtära alt hvad han i Contant fick med sin Sal. Hustru. och nu vore mycket bekymrad om sin och sina Barns framtid. Strax togs det beslut, at Dess lön, ifrån detta års början, skal ökas med 3000 Dal. kmt och således här efter blifva 9000 Dal. kmt. årligen. Hvar och en kan tänka, huru stor min glädje var, då jag inkallades och fick höra detta beslut. Jag önskar at Gud ville gifva mig krafter at genom trogen tjenst så visa K. Academien min tacksamhet, som K. Acadeniens myckna ynnest emot mig förtjenar. Sjelfva Beslutet bifogas här hos, in Originali. Så lyckligt äfven för mig slöts detta i alt afseende glada Praesidium.

6. Upl. utdrag af Manufactur Deputationens Protocoll, hvaruti K. Academien anmodas at utlåta sig om värdet af en Spinneri-Machine, som Fabriqveuren Ekerman angifvit, bestående deruti, at många spinnerskor, kunna spinna tillika på en Rock, utan at någon behöfver bemöda sig at trampa. Herrar Polhem, Meyer, Sandel och Wilcke anmodades at bese denna machine och meddela K. Academien sina tankar derom.

1. Secreteraren anmälte, at på K.Academiens Fråga, om bästa sättet at nyttja Skog, hvar på Svar väntades innan sistledna årets slut, var allenast et Svar inkommit, som uplästes och remitterades til Herrar Clasons, Heykenschölds, Knutbergs och Sandels utlåtande.

3. Upl. utdrag af Manufactur-Deputationens Protocoll, hvaruti K. Academien anmodas at bese en af Fabriksidkaren Paul Ekerman påfunnen och hos Riksens Ständer anmäld ny spinneri-Machine, med hvilken flera, ja så många Spinnerskor man vill, kunna på en gång och utan at hindra hvar andra spinna fortare och finare än på vanliga plägar kunna ske. Herrar Polhem, Meyer, Wilke, Sandel och Wargentin utnämndes at bese denna inrättning och at till K.Academien inkomma med sina tankar derom.

3. Upviste Herr Sandel et mussle-skal ifrån China, med några Perlor, som tämmeligen likna äckta Perlor, hvar af en satt fast i Skalet, men de andra voro lösbrutna, samt berättade, at Chinesernebruka på det sättet eftergöra äkta Perlor, at de uti musslan insläppa några Perlemos-perlor och släppa så musslan i hafvet några år igen: men efter någon tid, då musslan åter upfiskas, hafva Perlemos perlorna blifvit öfverdragna med en hinna, så at de likna äckta. Detta har blifvit meddelt af Herr Joh.Abr.Grill den yngre, hvilken i flera år uppehållit sig i China.

1. Innan Hans Majestet kom upp, afgjordes några Oeconomica såsom 1:o at sedan det gamla förlorade Staketet omkring Observatorium, gjordt af grofva ställningsbräder, som varit brukade vid byggnaden, dels är nedruttit, dels nu i vinter af tjufvar bårttagit, så at huset står helt bart och öppet, så fants nödigt at något varaktigt stängsel däromkring måste göras. Herrar Meyer, Clason, Acrell och Sandel anmodades at fara någon dag dit up, se hvad där är at göra, och bestyra at det med möjeligaste sparsamhet blir verkstäldt, hvad de besluta, om icke alt på en gång och i år, dock något, och så at det som göres blir beständigt och hederligt.

2. Upl. Hr Notarien Barchaei Memorial, hvar uti han anhåller om något understöd til en af honom påtänkt Resa til Sachsen, Liffland och några andra för god Landthushållning bekanta Länder, i afsigt at efter hemkomsten rickta Fäderneslandet med nyttiga underrättelser. K.Academien ansåg ändamålet för nyttigt, och som Hr Barchaeus är känd för insikt uti allmänna och enskilda Hushållningen, så tycktes K.Academien ej vara obenägen at med någon liten determinerad Summa bidraga til Resekostnaden. Men innan samma Summa utsättes, ville K.Academien genom några af sina Ledamöter rådgöra med honom, samt gifva honom en Instruction. Därtil utnämndes Herrar Clason, Kryger, B.Bergius, Westerman och Sandel.

3. Hr Sandel föreslog Grosshandlaren Herr Joh.Abrah, Grill den yngre till Ledamot.

1. Upl. Herrar Clasons, Knutbergs och Sandels yttrande om de tvänne Svar som förledet år inkommo på Frågan, antingen det är bättre at gallra och bläda sko eller at rent af låta fälla vissa partier? De voro af den tankan, at dessa Svar väl bägge hafva rätt i hufvudsaken, neml. at senare sättet är til Skogarnas conservation tjenligare; men at dock intetdera var tilräckeligt eller förtjänte tryckas. De tilstyrkte likväl, at auctorerne kunde fä hvarsin Silfver-Jetton, hvilket bifölls och beslöts at emedan några exemplar äro slagne af den Medaille, som framledne Medailleuren Hedlinger präglat til åminnelse af K.Academiens instiftelse, fast än den ena Stämpelen är skadad, så skulle Auctorerne få hvar sin af dem. Vid de Svaren medföljande förseglade Sedlarnas öppnande, fans Professoren Sven Hof vara auctor til det ena, och Bruks-Patron Joh.Fredr. Angerstein til det andra.

4. Upl. Herr Sandel en af honom upsatt Instruction för Hr Barchaeus på dess tiltänkta inrikes Oeconomiska Resa. Se Dagb.d.6 Maj och beviljade K.Academien honom nu 600 där til för innevarande år. Det beslöts ock, at han skal få en liten recommendation af K.Academien, at upvisa uti Orterne, där han sig anmäler.

6. Upvistes Hr. Gyllenhahls Anledning och Plan til Physiska Landbeskrifningar, et Manuscript, som han särskildt ärnar utgifva af trycket, och hvar på han anhåller om Kongl. Academiens approbation. Herrar Baron Tilas och Bergman hafva sedt det, och bäge i synnerhet den senare, gillat det. Herr Sandel anmodades at vidare öfverse detta Manuscript och inkomma med sitt betänkande därom.

Julius, d.15.
Voro de vanlige Herrar Deputerade, tillika med Hr. Praeses, före middagen, uti Contoiret, at öfverse Räkenskaperna, och deliberera om det vid Observatorium under händer varande arbetet på Murar, Staket m.m. och voro alle af den tankan, at fast än kostnaden blir dryg, bör man dock fortsätta det påbegynta, och göra alt både varaktigt och prydeligt, efter det af Herrar Clason, Acrel, Meyer och Sandel gjorda utkast. At röra K. Academiens fruktbara Capital, fans orådeligt, utan ansågs bättre at upnegotiera några tusen daler til detta behof, til dess penningar, förmodeligen inom kort, inflyta i Cassan. 

Octob. den 7.
Höll Herr Sandel på Riddarehuset et åminnelse Tal öfver framledne Herr Assessoren Swedenborg, hvilket vann mycken Approbation.

2. Anmältes at K.Academiens värde och högtälskade Ledamot, Friherre Tilas, d.26 dennes med döden afgått. Herr Sandel åtog sig, på anmodan, at hålla åminnelse Tal öfver honom, och Hr. Wargentin öfver Cammarherren Polhem.

2. Uplästes et Bref ifrån Herr Barchaeus, med ytterligare Journal på dess i Sommar gjorda Oeconomiska Resa och några anmärkningar. Herr Sandel tog dem, at correspondera med honom.

1. Secreteraren anmälte, at tvänne Svar på hvardera af de för förledet år upgifna Premie frågor inkommit. Til Censorer öfver dem, som angå Biskötsel, utnämndes Herrar De Geer, Bäck och bägge Bergii [P. & B.]: Öfver de andra, rörande bästa sättet at uphiälpa Landtbruket; Herrar Clason, Kryger, Runeberg och Sandel.

10. Uplästes Herr Bergmästaren Berndtsons Bref til Secreteraren, innehållande en berättelse om dess ansenliga Potaoes Plantage, hvarpå Han förledet år bergat 70 Tunnor. I anseende til några svårigheter därvid, som Herr Sandel förmodade sig kunna afhiälpa, genom förestållning uti den Oeconomie Commission, hvaruti han är Ledamot, tog han brefvet til sig.

1. Upl. K.Commerce Collegii Bref och begäran, det ville K.Academien yttra sig öfver et af Bruks Patron Kjellberg ingifvit förslag at tilverka Saltpeter så, at en ansenlig myckenhet gödsel, til åkerbrukets tjenst, derigenom skal kunna ärhållas. Remitt. til Herrar Sandels, v.Engeström och Lejonmark.

4. Upl. Hr [namn saknas] tankar om Ängs-skötslen. Remitt. til Hr. Sandels. 

6. Secreteraren anmälde, at Herr Sandels vore färdig med sin Parentation öfver Bar. Tilas, Herr Schönberg med Sin öfver Generalen Baron Eggers, samt Herr Schulzenheim med sin öfver Sal. Archiatern Rosenstein. Det beslöts, at de alle skulle hållas här, uti K.Academiens vanliga Sammankomsts Sal, men dagen kunde ei utsättas, förr än man får veta, huru vida Hans Majestet nådigst torde vilja bivista dessa Parentations Acter, hvar om Secreteraren fick befallning at genom någon af Deras Excellencer göra sig underrättad. Herr Schönberg förklarade då, at som det på det sättet sättet kunde draga längre på tiden, innan Hans Majestets tid tillåter Honom at upkomma, än omständigheterne tillåta Herr Schönberg at här i Staden fördröja, hvilket vore högst 8 dagar, så anhöll Han, at nästa Onsdag få göra ifrån sig Sitt Tal, hvilket bifölls.

1. Herr Sandels höll et Åminnelse-Tal öfver K.Academiens afledne Ledamot, Landshöfdingen Tilas.

2. Hr. Camereraren Abrah. Fougts Memorial uplästes, hvaruti han anhåller at K. Academien ville genom några sina Ledamöter låta besiktiga en af honom påfunnen Spinneri-Machine. Därom anmodades Herrar Meyer, Runeberg, Wilcke och Sandels. 

 2. Upl. Herrar Krygers, Botins och Sandels vidlyftiga utdrag af de 1 inkomna Svaren på K.Academiens Fråga om bästa sättet at befordra Åkerbrukets tillväxt, samt deras och Herrar And. Berchs, Meyers, Runebergs och Wäsströms yttrande öfver dem. De voro alle, utan undantag, enige därom, at N:o 12 vore det bästa och förtjent til Belöningen, samt N. 11 därnäst vore försvarligt. Det förras Auctor, som sedan fans vara Ingenieuren Modeer, skal derföre få de två tlogvade Gull-Jettonerne, samt Auctoren til N:o 11, 5 Silfver-Jettoner, om han vill blifva til namnet känd. Det befans sedan vara Oeconomiae Adjuncten vid Upsala Academie, Herr Barchaeus.

3. Upl. Herrar Meyers, Runebergs, Wilkes och Sandels betänkande om Camererren Fougts Spinn-Machine, Se Dagb. för d. 13 Apr. at den funnits i hufvudsaken lik Fabriqueuren Ekermans för några år sedan upgifna Spinn-machine, men i några mål fördelaktigare, hvar om utdrag af Dagboken skall Herr Fougt meddelas.

6. Herr Sandels åtog sig at hålla Åminnelse Tal öfver framledne Herr Hof-Marchalken Jennings.

6. Upl. Herr Berndtsons uppsatta vackra anledningar til löf-skogens nyttjande på de orter i Riket, där man för lång och svår Transport, ei kan sälja honom til ved: och det på anmodan, i anledning af K. Commerce Collegii Bref til K. Academien (Se Dagb. för d. 8 Dec.1773) Detta skall vidare öfverses och med tilläggningar förbättras af Herr Praeses, Herrar Knutberg, Sandels och andra.

4. Upl. Herrar Sandels och Bergii anmärkningar vid Herr Berndtsons anledningar til Löf-Skogens nyttjande (Se Dagb. för d. 6 Jul.) Beslöts, at något skulle ändras uti detta manuscript, och en afskrift deraf til K.Commerce-Collegium inlemnas, jämte et Memorial, hvilket Herr Sandels åtog sig at upsätta, som ock alt skedde.

7. Föreslogs åtskilliga fråge-ämnen til de Salgrenska Premierna och delibererades länge derom, men man kom ei heller nu därom til slut, utan anmodades Herr Praeses, at med Herrar Clason, Runeberg, Sandels, Wäsström och Secreteraren sammanträda enskildt til at närmare reglera dessa Frågor.

3. Upl. Hr. Hof-Junkaren Gripenstedts afhandling om Torf-mossar samt om Bränn-Torfs skärning och torkande, m. m. Remitt. til Hr. Sandels.

5. Upl. Herr Clas Alströmers, på dess Svär-Fader Hr. Sahlgrens vägnar insände yttrande om de af K.Academien föreslagne Praemie-propositioner, samt några af honom sjelf upgifna. Herrar Clason, Runeberg, Sandels och Grill anmodades at sammanställa och reglera dessa Frågor.

4. Margla agrum laetifica, som ock uptäckt et ansenligt lager af Sådan äkta Jordmärg här i Upland, samt med Jordbärs försök landtmätare betyg väl verificeradt sin upgift. Herrar Deputerade tilstyrkte, at fast än allenast en af dessa borde får den mindre Belöningen, eller 600 D. kmt; skulle dock alla få lika och hvarsina 600 D. 1:o Emedan det var svårt at decidera, hvilken af dem borde anses för mäst berättigad, då somlige väl angifvit flera ställen, men men svag och til större delen mindre god jordmärg, hvaremot abdre upvisat få ställen, men af bättre slag. 2:o Emedan de tvänne förste hade många ställen gemensamma med Hr. Rothof. 3:o Emedan ingen anmält sig til de utlofvade Premierna för sädes-korns anskaffande, och K.Academien således kan spara dem. 4:o och förnämligast at nu, då någre af de Sahlgrenske Premierna första gången skola utbetalas, visa sig frikostig och häldre gifva mer än mindre, än lofvadt varit, för at så mycket mer accreditera K.Academien och upmuntra allmänheten at täfla om dessa Premier.
I anseende til dessa skäl, och som Directeuren Sahlgren genom Bref ifrån Dess måg, som nu uplästes, det bifallit, samtyckte K.Academien, at alla 4 skola få 600 D. kmt. Då sedlarne öppnades, fans 1:o vara Commission Landtmätaren I Halland, Jac. Fredr. Schwartz. 2:o Oeconomiae Adjuncten i Upsala A.G. Barchaeus. 3:o Cammarherren Carl Gust. Wattrang, och :o Camreraren och K. Academiens Ledamot Hr Wäsström, som ingen soubçonnerade derom, och som ei varit med ibland de häröfver Deputerade Ledamöter. ibland de öfrige 7 medtäflare var ingen, som tycktes förtjena någon upmärksamhet, mer än Chemiae Adjuncten i Upsala Herr Tidström, hvilken utsatt sitt rätta namn och angifvit 140 ställen, dock nästan alla i en Trakt i Upland och omkring Upsala men som Han hvarken insändt prof eller intyg, kunde därpå intet afseende hafva.
Sluteligen tackade K.Academien Herr Praeses, samt Herrar Clason, Sandels och v. Engeström, som i synnerhet den sistnämnde, haft mycket besvär at försöka de många profven.

6. Klockgjutaren i Fahlun Flodströms ansökning hos K. Majestet om Praemium. för en påfunnen Trösk Machine, som af Hans Maj:t var i nåder remitterad til Academiens utlåtande, uplästes. Det befans, at K.Academien redan år 1770 yttrat sig derom. Se Dagboken för d. 31 Jan. och 7 Febr. samma år. Nu skall Machinen vara vidare förbättrad och försökt i stort, både med vatten och häst-vind. Kongl Academien anmodade Herr Praeses at tillika med Herrar Wilcke. Qvist. Sandels och Wäsström bese Modellet, tala med Mannen och sedan tlåta sig.
N.15.Se " Qvart.

Martius, d. 27.
Behagade Hans Majestet allernådigast infinna sig uti den så kallade Rundelen i gamla Kongs-huset, där Academien på nådig befallning samlades at afhöra Herr Sandels Åminnelse Tal öfver K.Academiens framledne Ledamot, Herr Jennings. Sorgen ökades af den tidning K.Academien då fick, at Dess gamle och värdige Ledamot, Herr Bergs Rådet Heykensköld natten förut hastigt och oförmodeligen med döden afgått.

Martius, d. 27.
Behagade Hans Majestet allernådigast infinna sig uti den så kallade Rundelen i gamla Kongs-huset, där Academien på nådig befallning samlades at afhöra Herr Sandels Åminnelse Tal öfver K.Academiens framledne Ledamot, Herr Jennings. Sorgen ökades af den tidning K.Academien då fick, at Dess gamle och värdige Ledamot, Herr Bergs Rådet Heykensköld natten förut hastigt och oförmodeligen med döden afgått.

7. Upl. et Memorial ifrån en kyrkoherde i Skåne, vid amn Cornér, innehållande anmärkningar vid Skånska Åkerbruket. Rem. til Herr Sandels.

3. Herr Praeses anmälte Hans Maj:ts nådiga befallning til Academien at i underdånighet yttra sig öfver et påfund, som en Fransk Man, vid namn Mesme angifvit, dels at tilreda et långt bättre och varaktigare Murbruk, än det vanliga, dels ock at af sand och grus, med ringa kostnad och snart, kunna göra hård sten, i hvad form man behagar, etc. Mesmes Memorial uplästes och remitterades til Herrar Qvist, Sandels och Engeström.
N.16.Se 2ra Qvart.

7. Upl. Herr Bergs Rådet Sandels och Herr V. Engeströms gemensama betänkande, angående det af en Fransman, vid namn Mesme, upgifne påfund af bättre murbruk m.m. Se Dagboken för d. 20 Mart. sistledne. De ansågo saken för möjelig och nyttig.

Herrar Liliestråle och Sandels anmodades at oförmärkt efterfråga, hvilka hus nu här i Staden kunna vara fale, på det K. Academien ibland dem må hafva at välja det för sig beqvämligaste och tjenligaste. Imedlertid skulle penningarne insättas på Ränta hos Herrar Directeurer af Discont-Compagniet.

4. Herr Liliestråle, som tillika med Herr Sandels, af Herr Presidenten Rosenadler emottagit penningarna, sade sig, på det de ei skulle stå ofruktbare, til dess K. Academien kommer i accord om något tjenligt Hus, hafva insatt dessa Daler 150600 kmt hos Discont Compagniet, emot 4 ProCent, hvars Revers nu til Secreteraren Wargentin, emot dess quitto, aflemnades.

4. Secreteraren W. berättade sig hafva blifvit, för några dagar sedan, kallad til sal. Hof-Marschalken Baron De Geers änkeFru, som befalt honom gifva K. Academien tilkänna, at hon vill Skänka K. Academien hela sin Sal. Herres Naturalie-samling (utom Mineralie-Cabinettet) med Skåp och alt tilbehör, samt med et stort Engelskt Microscop. Kongl. Academien, af hvars närvarande Ledamöter månge sedt denna dyrbara Samling, betygade här öfver högst billig fägnad, och anmodade Hans Exc. Grefve Stockenström (i Hr. Praesidis ställe, som ännu är opasslig) at jämte Friherre Lilljenberg och Herr Sandels samt den ena Secreteraren, hos Fru Friherrinnan De Geer, på K. Acad. vägnar, aflägga tacksägelse för denna stora och högstangenäma skänk, samt at tillika anhålla, at Samli[n]gen må få blifva qvar på Löfsta Bruk, til des Academien får hus och tjenliga rum at den emottaga. 

Le Feburska Huset, som Herrar Liliestråle och Sandels tilstyrkte, förkastades af Bar. Adelcrants och andra, såsom beläget midt in i tjockaste Staden, på alla sidor omgifvet af andra hus, vid en höst- vinter- och vår-tiden merändels oren, djup och besvärlig gata, och uti hvilket Hus många Rum äro nog mörka. 

Detta biföllo Herrar Sandels och Liliestråle, men de öfrige närvarande Herrar Ledamöter, i synnerhet Herr Praeses, Herrar Meyer och Adelcrants, hade mycket at invända emot Le Feburska husets situation vid trånga och mörka gator, och emot husets dyrhet, då litet eller intet deraf kunde uthyras. Hvad det sednare eller dyrheten angår, svarade Herr Sandels, at Herr Bruks-Patron Le Febure lemnar huset til 15000 Riksdaler eller 270000 kmt. och troddes kunna öfvertalas at ännu afslå något på priset: at på Huset vore ansenligt Banco-lån, som skulle lätta köpet, med mera.

Detta biföllo Herrar Sandels och Liliestråle, men de öfrige närvarande Herrar Ledamöter, i synnerhet Herr Praeses, Herrar Meyer och Adelcrants, hade mycket at invända emot Le Feburska husets situation vid trånga och mörka gator, och emot husets dyrhet, då litet eller intet deraf kunde uthyras. Hvad det sednare eller dyrheten angår, svarade Herr Sandels, at Herr Bruks-Patron Le Febure lemnar huset til 15000 Riksdaler eller 270000 kmt. och troddes kunna öfvertalas at ännu afslå något på priset: at på Huset vore ansenligt Banco-lån, som skulle lätta köpet, med mera.

4. Företogs Frågan om Husköp, hvarvid Hans Excellence Grefve von Höpken gaf tilkänna, at Hans Majestet, för några dagar sedan, sjelf i nåder behagat bese alla Rummen uti Hr. Lefebures Hus, beledsagad af Hans Excellence och af Herr Bergs Rådet Sandels, samt funnit samma hus för Academien anständigt och tjenligare än det Dävelska huset, hvilket Hans Majestet tilförne sedt och kände. Hans Majestet hade derföre i Nåde tilstyrkt, at man skulle fortfara med underhandlingen om detta, neml. Lefebures Hus. Tillika berättade Hans Excellence, at Hans Majestet låtit i Nåde förstå, at Hans Majestet gerna såge, at Academien, ju förr ju häldre skaffade sig egna Husrum, antingen genom köp eller hyra, emedan de rummen uti det Konungen tilhörande så kallade Grefve Pehrs Hus, som Academien i några år innehaft, behöfvas för en af Hof-staten til nästa höst, och dessförinnan måste undergå någon ändring. Hans Excellences tanke var derföre, at K. Academien skulle, ju förr ju häldre, vara betänkt på boflyttning, och til undvikande af flera sådana besvärliga och kostsama flyttningar i framtiden, förse sig med eget hus. då K. Academien just til det behofvet fått til Skänks en så betydelig Summa af Herr Présidenten Rosenadler. För sin del, trodde Hans Excellence, at Lefeburska Huset vore för Academien det anständigaste och i flera afseenden det tjenligaste af de Hus, som nu äro fale. Academien vördade i underdånighet Hans Majestets nådiga omvårdnad, och fann nödvändigheten af skyndesam utflyttning utur Grefve Pehrs Hus, samt beslöt at genast höra sig om at få hyra någon våning uti något väl beläget Hus, åtminstone öfver nästa vinter, hvilket ock vore nödvändigt, om än K. Academien skulle nu genast köpa något af de föreslagna Husen, emedan Sielfva det Lefeburska huset, som aldraförst kan blifva fär digt at tilträdas, förnimmes ei kunna blifva ledigt förr än til d. 1 April nästkommande År, af orsak at dess nuvarande Hyresmän böra, efter Contract, njuta halft års upsägning förut. Men i anseende til Husköpet, voro Herrar Ledamöterne af mycket skiljaktiga tankar, i det månge ibland dem, i synnerhet Herr Praeses, Hr. Acrel, Herrar Bergii och nästan i allmänhet Herr Medici, hade mycket at påminna emot Lefebures Hus, såsom mörkt, mycket exponeradt för eldsvåda, beläget långt inne i Staden ifrån Norrmalm, där de fläste Ledamöterne bo, imellan tvänne höst vinter och vår merändels djupa och för fotgängare besvärliga gator, men i synnerhet såsom alt för dyrt för K. Academiens nu varande och tilförmodande tilgångar. Herr Presidenten Rosenadler hade väl til köpskilling skänkt 150000 dr kmt, dock med vilkor, at K. Academien skall i Hans lifstid til honom betala årligen 200 Riksdaler, och sedan evärdeligen 100 Riksd. Således vore af det skänkta Capitalet allenast 90000 dr kmt ograverade. Om då K. Academien köper Lefebures hus för 270000 kmt. sätter Academien sig i förbindelse at årligen betala Interesse för 180000 , och i skuld för et Capital af 120000 kmt, utan at hafva större inkomster än tilförne, som varit föga mer än tilräckelige til Academiens förra vanliga behof. K. Academien skulle knapt kunna betala det årliga interesset, men aldrig Capitalet, utan sänka sig uti en högst eftertänkelig skuld. Däremot sades af andra, at efter Presidenten Rosenadlers död, blir interesset lindrigare, at det på huset varande Banco-lån skulle lätta köpet och betalningen. samt at Huset jämväl kunde kasta någon hyra af sig, åtminstone för Vagns-husen och de källrar, som Academien ei sjelf behöfde. En och annan yrkade jämväl, at vissa utgifter, som K. Academien härtils haft och åtagit sig, kunde efterhand indragas och besparas. Der på svarades, 1:o at Academien hade orsak at både önska och hoppas, at Hr. Presidenten Rosenadler må länge lefva. 2:o at man försport, det Hr. Lefebure ärnade låta transportera en del af Banco-lånet in på et annat hus, och at den del deraf, som skulle blifva qvar vid huset, vore à 6 proCent uti interesse, så at alsintet dermed vore vunnet. 3:o at den lilla hyra, som kunde indragas af huset, väl behöfdes til årliga reparationer och de vanliga onera på husen, såsom gatu-renhållning, Lycktor m. m. 4:o At föga med heder kunde af vanliga utgifterne indragas eller besparas. Hvad Hans Majestets förklarade nådiga välbehag för Lef. huset angick,som af några mycket yrkades, sade sig andre, i anseende til Hans Majestets allmänt kända höga ynnest för Academien, vara försäkrade, at Hans Majestet ingalunda dermed velat förbinda Academien at emot sin fria vilja, à tout prix, köpa det huset, utan endast, så vida Academien funnit det huset för sig beqvämligt och dess råd och lägenhet tilsade at köpa et så dyrt hus.

6. I dag hade ock Herr Bruks-Patron Lefebure, på kallelse, företräde, då K. Academien frågade honom, på hvad vilkor, och i synnerhet til hvad pris han ville sälja sitt hus. Svaret blef, hvad priset angick, at han ei kunde eller ville det ringaste afslå af den genom Herr Sandels betingade köpeskillingen, 15000 Riksdaler Specie, ehvad man sökte derpå afpruta: at huset ei kan, i anseende til Contractet med dess nuvarande Hyresmän, tilträdas förr än d. 1 April 1779: at alla väggfasta meubler skola medfölja på samma köp, utom et Dörrstycke och 3 de störste Speglarne med deras Trumauxer, hvilka han förbehöll sig at få lösa med 4000 dr kmt, at han för den del af köpeskillingen, som han strax finge upbära, ville betala 6 ProCent uti interesse til den dagen, då K. Academien får emottaga huset, och at K. Academien af de 6000 Riksdalers lån, som Banqvengjort på huset, ei får behålla mer än hälften, eller 3000 Riksdaler, hvilka väl ännu äro à 6 ProC. i verkeligt årligt interesse, men efterhand blifva til 4 Procent. Den öfriga hälften af samma lån vill han transportera på et annat hus; med mera, som han uti köpe-Contractet vill närmare upgifva, när så vida kommer.

1. Herr Praeses anmälte, at Hans Majestet i Nåder låtit gifva tilkänna, det Hans Majestet gerna såge, om K. Academien kunde ju förr ju häldre evacuera rummen, två trappor up uti Gref Pehrs Hus: men at Contoiret i nedersta våningen kunde få quarblifva til Michaëlis. Detta ansåg Academien för en befallning, och befalte derföre Secreterarne at strax i nästa vecka börja med boflyttningen. Efter öfverläggning, hvart sakerne skulle flyttas, då Academien ei får tilträda den hyrda våningen förr än i början af Octob. beslöts, at Herr Wilcke skulle emottaga hela apparatus Physicus, då K. Academien ville bestå honom hela hushyran, där han nu bor, til des han får inflytta uti K. Academiens eget hus: at bord, stolar, Portraiter m. m. skulle flyttas, dels til Observatorium, dels til Herr Sandels, som benäget lofvade lemna rum dertil öfver sommaren, uti sitt vid Rosenbad belägna hus, där han ock tilböd K. Academien at hålla sina Sammankomster, hvilket med tacksamhet mottogs.

4. Herr Sandels sade sig ytterligare hafva accorderat med Hr. Lefebure om köpe-vilkoren, men ei kunnat erhålla något vidare afslag på köpe-skillingen. Dock hade Hr. Le Febure utfäst sig at betala 4000 kopparmynt för det ena Dörrstycket och de 3 Speglarna, som han förbehållit sig at få undantaga, samt at betala 6 ProCent uti årligt interesse för den delen af köpeskillingen, som han strax får upbära, til des Academien får tilträda huset.

5. Frågades, huru snart huset kan få tilträdas, hvarpå Herr Sandels svarade, at det väl kan ske d. 1 April nästkommande år, men at dock så väl Herr Lefebure sjelf som Dess Hyresmän önskade få bo där qvar til d. 1 Octob. 1779. Detta togs i öfvervägande, och då det befans, at Academien kunde af Herr Lefebure få 10 à 11000 dr kmt uti interesse på Rosenadlerska Capitalet til den tiden, men ei behöfde betala mer än 3600 dr i hushyra på samma tid, vore det ren vinst för Academien at ej inflytta i huset förr än i Octob. 1779, då Academien imedlertid kunde väl begå sig med Rosenadlerska våningen, och flyttningen beqvämligare kunde gå för sig om hösten än i Vår-slasket; fann K. Academien ingen annan svårighet därvid, än i anseende, dels til någon nödig reparation uti huset, som bör vara gjord, innan K. Academien inflyttar, dels ock i synnerhet, til De Geerska Naturalie-Cabinettet, som nästa sommar i god tid skall hitflyttas och strax bör insättas uti nya huset. Herr Sandels trodde, til denna svårighets häfvande, at Hr. Lefebure väl skulle kunna förmås at nästa Sommar i god tid afträda åtminstone den stora Salen, som han sjelf föga nyttjar, uti hvilken De Geerska Cabinettet kunde vid hitkomsten tils vidare inrymas.

6. Lät Herr Banco-Fiscalen Ekman anmäla sig til företräde: då han inkallades, upviste han Hr. Bruks-Patronen Lefebures Fullmagt at på dess vägnar afsluta köpe-Contractet med K. Academien, samt framgaf nu et utkast dertil, som uplästes och befans vara af samma innehåll som Herr Sandels mundteligen berättat, med några flera conditioner af mindre betydelse. Honom frågade K. Academien, om icke stora Salen uti Lefeburska huset skulle kunna afträdas i början af Julii månad nästa år, och de två rummen näst därintil i Aug. Månad, i hvilken händelse Herr Lefebure och Dess Hyresmän kunde få bo qvar i huset til Sept. Månads slut, 1779. Herr Advocat-Fiscalen svarade sig väl ei i den omständigheten kunna positivt yttra sig, men trodde dock at Hr. Lefebure ei dervid skulle göra någon svårighet.

7. Herr Praeses tog köpe-Contractet til sig at öfverse, och anmodades at tillika med Herr Sandels och Secret. Wargentin vidare accordera.

  7. Hr. Praeses berättade, at sedan det Capital af 150 dr kmt, som Herr Presidenten Rosenadler skänkt Academien til husköpet, och i några månader varit förräntade uti Discont-Contoiret, nu vore af samma Contoir, med uplupen Ränta, återstäldt, hade han, i samråd med Hr Sandels och Secreteraren, aflemnat til Herr Ad[v]ocat-Fiscalen Ekman, som af Herr Lefebure var befullmägtigad at emottaga och på dess vägnar quittera den betingade delen af köpeskillingen, Dal. kmt, emot Dess quitto, som nu, jämte fullmagten, upvistes.

7. Och emedan uti samma fullmagt är Herr Adv. Fascalen (sic.) Ekman updraget, at på Hr. Lefebures vägnar afsluta med K. Academien, hvad ännu kan återstå, rörande Hus-köpet, så fick Secreteraren befallning, at i samråd med Hr. Praeses och Herr Sandels, med honom afhandla och besörja. Hvad Upbud och annan Lagfart angår, kunde Actuarien Brun der uti gå tilhanda. 

7. Secreteraren berättade, at Herr Bergs-Rådet Sandels lofvat låta Hr. Secret. Nicander behålla öfver nästa år de Rum han uti Dess hus härtils bebodt, då Herr Bar. Adelcrantz kunde til Öfver-Intendents-Contoir få hyra tvänne Rum uti den af K. Academien hyrda våningen uti Rosenadlerska Huset, för hvilka tvänne rum han lofvat betala 1200 dr kmts hyra på et år, hvar Secret. Nicander kan få betala sin Hyra hos Hr. Sandels. Här med var Kongl. Academien väl til freds.

3. Anmältes Boktryckaren Langes ofvannämnde påstående, angående Förlaget til Handlingarna. Somlige tilstyrkte, at K. Academien skulle skaffa sig eget Tryckeri, och sjelf förlägga sina arbeten: deremot sades af andra, at et sådant tryckeri, som dertil behöfdes, skulle kosta en ansenlig Summa, och ei kunde påtänkas nu, då Academien redan sitter i stor skuld, hvarförutan ock eget förlag fordrade stort förskott och vore många äfventyrligheter underkastadt. Andre tilstyrkte at man skulle söka fördelaktigare vilkor hos andre Boktryckare, hvarvid Secret. W. nämnde, at Herr K. Bibliothecarien Giörwell, under vissa beting, budit hederliga vilkor, som uplästes. Kongl. Academien fann, at något visst beslut i detta angelägna ärende, ei kunde så hastigt tagas, utan fordrade mogen öfverläggning, hvartil några särskilda sammankomster skulle beramas: Imedlertid skulle Herr Lange äfven i år förlägga Handlingar och Tal, på så fördelaktiga vilkor, som man af honom kunde betinga, hvarom Herr Sandels anmodades. Herrar Ledamöterne anmodades ock, at vara betänkte på råd och utvägar uti hufvud-saken, til nästa Praesidis ombyte.

4. Secreteraren W. berättade, at Herr Bruks-Patronen Le Febure tilbudit K. Academien, at, emot vissa vilkor, d. 1 instundande April, få tilträda de våningar och rum uti det af honom köpte Huset, som han sjelf innehaft, ehuru han förut hade förbehållit sig at få bo där qvar til Hösten. Som K. Academien redan hyrt en våning uti Rosenadlerska Huset til nästa höst, fann K. Academien sig väl dessförinnan ej behöfva inflytta uti sitt nya hus, men hade dock lust at höra Herr Le Febures vilkor. Derföre anmodades Herr Sandels, tillika med H. Wargentin, at fråga honom derom.

1. Herr Sandels berättade, at han talt med Herr BruksPatronen Le Febure och frågat honom, på hvad vilkor K. Academien kunde i nästa April Månad få tilträda tvänne Våningar uti sitt nya hus? Hvar på han svarat: emot en hyra af 200 Riksdaler, hvilket Herr Sandels och alle närvarande ansågo för orimeligt, och derföre ingalunda ville antaga det tilbudet, hälst K. Academien väl kan hielpa sig öfver nästa Sommar med de rum hon redan hyrt. Hvad det De Geerska Natural-Cabinettet angår, trodde man, at Herr Cammarherren Baron De Geer kunde öfvertalas at låta det quarblifva än et år på Leufsta: i annor händelse, och om det ändtligen i nästa Sommar skal hitflyttas, lofvade Herr Sandels skaffa rum dertil på 2 à 3 månader, utan hyra, til des det i höst får rum i nya huset. 2. Herr Sandels sade sig ock hafva öfvertalat Boktryckaren Lange at äfven i år förlägga K. Academiens arbeten på samma vilkor som de förra åren, undantagande, at K. Academien sjelf skall betala kopparstyckenas aftryckning så väl som Graveurens arfode, då Herr Lange endast består Paperet dertil, hvarmed K. Academien var nögd och tackade Herr BergsRådet.

3. Taltes vidare om förlaget framdeles, i synnerhet huruvida det vore rådeligt för K. Academien at skaffa sig eget Tryckeri. Herrar Sandels, B. Bergius, Schulzenheim och bägge Secreterarne anmodades at särskildt sig emellan rådgöra derom och sedan inkomma til K. Academien med deras betänkande.

4 Uplästes Kongl. Majestets nådiga befallning til Academien at inkomma med underdånigt utlåtande om beskaffenheten och värdet af en Invention, som Majoren och Riddaren Aminoff i underdånighet anmält, bestående deruti, at han uti en ram sammanfogat 3 åkerharfvar och två vältar, hvarmed man på en gång skall kunna tilräckeligen både harfva och välta åkren, til stor besparing af tid samt både karle- och öke dagsverken. Dess Memorial, med bifogade kände och trovärdige Mäns intygande. uplästes. Beslöts, at Herrar Classon och Wäsström skulle bese Machinen, som i fullkomlig storlek är hit til Staden införd, och inkomma med deras yttrande, hvarjämte och så månge af de öfrige Ledamöterne, som ville, anmodades at bese den samma, i synnerhet Herrar Sandels och Nicander.

1. Upvistes Jettoner, som K. Academien låtit slå öfver Dess afledne Ledamot, Friherre De Geer. Herr Praeses anmodades at tillika med Herrar v. Arbin, Sandels och Secreterarne, någon dag i nästa vecka, upvackta Fru Änke Friherrinan De Geer, och på Academiens vägnar aflemna til Henne en i guld slagen, hvarjämte de ock skulle hos Henne urskulda Academien för det, at Medailleuren, utan gifven anledning af Academien, praesenterat til Henne sielf räkningen, och tagit af Henne dubbelt mer, än han för sådant arbete är van at få, hvilket alt Academien högeligen misstyckte.

5. Upl. Herr Ferrners yttrande om de af Herr Bar. Clas Alströmer föreslagna Täflings ämnen, men Herr Sandels, som äfven varit derom anmodad, hade ej ännu inkommit med sitt.

4. Företogs nu, at ibland de af Friherre Alströmer föreslagna nya Täflings ämnen til de Sahlgrenske Premierne, urskilja några, at proponeras för åren 1781 och 1782, emedan så många redan äro proponerade för åren 1779 och 1780, som Fonden kan tåla, och orådeligt pröfvades at proponera några alt för lång tid förr, än sjelfva Premierna kunna utfalla.
På Herrar Ferrners och Sandels tilstyrkande, bifölls,
1:o at en Belöning af 30 Riksdaler utsättes för den, som innan 1781 års slut kan gifva det bästa förslag på något bättre Ok för Oxar, än det härtils brukliga, så at oxen med mera beqvämlighet må kunna draga.
2. Til samma tid utlofvas 100 Riksdaler för den som kan påfinna någon Svensk färge-stoft, hvarmed Äckta röd durable färg kan sättas på ylle eller silke.
3. Til samma tid utlofvas 100 Riksdaler för den, som påfinner något bättre sätt at förekomma Järnbleks Taks Rostning, än de förut brukliga och otilräckliga befundna.
4. Til obestämd tid utlofvas 3 Belöningar af Rdr hvardera för dem som här i Riket
först påfinna god Tak skiffer, då brottet är så beläget at lätt Siö-transport derifrån gifves, med flera vilkor, som Herr Sandels åtog sig at närmare utstaka.
5. Äfven til obestämd tid, de af Frih. Alströmer föreslagna Premier för dem som kunnat tämja El gar. Hvarvid märkes, at i fall flera medtäflare om dessa Premier för Elgars tämjande skulle anmäla sig, än Sahlgrenska Fonden kan bestrida, förbinder Friherre Alströmer sig at dem af egna medel bestå.
6. Utlofvades ock til d. 1 Julii 1782, 30 Riksdaler för den bästa Economiska Beskrifning öfver någon Socken eller något litet Härad i Skåne, hvaruti dels den föreskrift, som framledne Hr. ÖfverDirecteuren Faggot, uti K. Academiens Handlingar för år 1741, gifvit, dels det efterdöme som framledne Directeuren Runeberg, uti Laihela Sockens Beskrifning lemnat, böra i möjeligaste korthet följas.

9. Derpå företogs Voteringen om ny Praeses, hvartil
Herr Ferrner fick ----------- 24 Röster.
Herr af Botin ------------- 17.
Herr Grefve Liljenberg -------- 14.
Herr Pet. Jon. Bergius -------- 14.
Hans Excell. Bar. Bunge -------- 10.
Herr Bar. Liljencrants --------10.
Herr Sandels ------------- 10.
Herr Liliestråle ----------- 9 etc.

1:o) Anmälte Hr. Praeses, det Herr Presidenten och Riddaren Rosenadler skänkt till K. Academien en nära fullständig Samling af Svenska Böcker, stigande öfver 2000 Band. Sjelfva gåfvo-Brefvet uplästes äfven, hvilket var undertecknadt af Herr Presidenten Sjelf Samt af de tillkallade Hrr. Sandels och B. Bergius. Tillika uplästes det Bifall, Som Hr. Presidentens Fru Ulrica Boneauschöld till denna gåfva gifvit, hvilket Bifall var af Henne Sjelf underskrifvit och bevittnadt af Hrr. C. L. Segercrona, och Ad. Fredenstjerna.

2:o Undergingo följande Herrar Scrutinium, hvilke till Ledamöter blifvit anmälte, neml.
Hr. Commerce Rådet Sköldebrand anmäld af Nicander, fick 7 ja, 8 nej
Hr. Directeuren Ulfström ---- Hr. Sandels -- 11 - 6
Hr. Advocat-Fiscalen Rückerschöld - Hr. Schönberg - 14 - 6
Hr. Lector Zegollström ----- Hr. Wargentin - 19 - 1
Hr. Directeuren Gyllenhal ----- Nicander- 18 - 2
Hr. Secret. Modeer ------ Hr. Sparrman - 19 - 2
Hr. Lifmedicus Hoffman ----- Hr. P. J. Bergius - 13 - 9
Hr. Comministern Ödman ----- Hr. B. Bergius - 11- 10
J följe af denna Votering blef Herr Sköldebrand utesluten, men de öfrige komma att vid förefallande Ledigheter att undergå val till Ledamöter i följande ordning, neml. 1:o) Hr. Zegollström, 2:o) Hr. Modeer, 3) Hr. Gyllenhal, 4:o) Hr. Rückerschöld, 5:o) Hr. Ulfström, 6:o) Hr. Hoffman, 7:o) Hr. Ödman.

5:o. Utnämndes Herrarne Sandels, Hermelin och Qvist till att granska och pröfva de Tak-skiffer-Prof, Som blifvit insände.

8:o) Voterades till Ny Praeses, då följande fingo röster:
Hr. Bar. Fredr. Sparre 19
Hr. Qvist 18
Hans Excell. Falkengren 13
Hr. Sandels 12
Hr. Marelius 9
Hr. Lindblom 7
Hr. Bar. Liljencrans 5
Hr. Bar. Hermelin 5
Hr. Odelius 3
Hr. Leyonmark 1
Hr. Arbin 1
Herr Sparrman 1.
Af de fyra förste, Som på förslaget uppfördes, blef Hr. Baron Sparre under lottningen Praeses.
Slutligen höll den afgående Praeses Hr. af Botin ett Tal innehållande Jämförelse imellan Mynts och Varors värde i Sverige; hvilket var en fortsättning af det, Som hölls vid dess förra Praesidii nedläggande.

7:o) Anmältes det Hrr. Sandels, Hermelin och Qvist tillika med Nicander, i följe af K. Academiens anmodan, d. 9 Sistl. varit tillsammans, för att under behörig granskning taga, de till Praemii ärhållande, ifrån åtskilliga Lands-orter, insände Tak-skiffer-Prof, hvilka voro följande:
1:o) Ett ifrån Remsbergs Grufvor.
2:o) Ett ifrån Strömstad, insändt af Borgmästaren Zimmerberg därstädes.
3:o) Ett ifrån Soitsvuari Bärg på Paimala Bys ägor i Marie Socken och Finland, insändt af Bataillons-Adjutanten S. F. Fingerroos.
4:o) Ett ifrån Tenala Socken och Nylands Län, ininsändt af Sergeanten Joh. Bong.
5:o) Jfrån Säteriet Högen i Steneby Socken och Dals-Land, insändt af Arendatoren Jonas Kilberg genom Capiten Brelin.
6:o) Ett ifrån Kalvola Socken i Tavastehus-Län.
7:o) Ett ifrån Salmis By i Björneborgs-Län. 8:o) Ett ifrån Birkala Socken i Samma Län. Dessa Tre Sistnämnde insände af Herr Gadd i Åbo, dock icke af Honom påfundne.
Utaf föregående uppräknade Prof befunno Deputerade N:o 1, 2, 3, 8 alldeles otjenliga och ovaragtiga till Taktäckning; men att de öfriga fyra förtjente uppmärksamhet. N:o 4 var väl af olika halt, Somliga stycken blandade med skimmer, dock Somliga tämmeligen dugliga, hvilket gaf tillkänna, att Bärget, där de blifvit tagne, var af olika art; N:o 5 var ett ganska godt prof och det bäste af de inkomne; N:o 6 och 7 voro äfven Skäligen vackra, ehuru af skörare Sammansättning. Nu kom an på myckenheten och Transporten, huruvida dessa fyra Sistnämnde prof kunde komma i fråga till Praemium. Undersökning på ställena vore derföre oundgängelig; och hvad det vid Högen i Steneby Socken angick, hade Herr Baron Hermelin redan åtagit Sig, att under Sin i Sommar förestående resa till Dal undersöka; men till att beqvämligen få de öfriga Brotten i Finland besigtigade, föreslogo Deputerade, det Herr Gadd i Åbo och Sluss-Byggnads-Directeuren i Tavastehus-Län Herr Widen kunde dertill anmodas, näml. Herr Gadd att undersöka Brotten vid Tenala och Salmis By; Herr Widen det i Kalvola Socken; Dock borde till desto Säkrare efterrättelse bitar af de inkomna profven till dem öfversändas, på det misstag måtte undvikas och jämförelse på stället kunna ske; för öfrigt borde ock till mödans lättande vid undersökningen förenämnde Herrar med tillräckliga Rese-penningar af Academien förses, på det ingen kostnad under expeditionen dem måtte hända. Kongl. Academien biföll allt detta och var dermed till fullo nögd.

6:o) Anmältes, att någon bofällighet yppade Sig vid observatorium, i Synnerhet på fönstren, Som innan vintrens påkommande tarfvade reparation, om rummen skulle då blifva habitabla. Detta mål fann Academien Så trängande, att Hrr. Grefve Liljenberg, Sandels och Meyer strax anmodades, på stället hålla Husesyn, och där med första låta reparera allt hvad bofälligt kunde finnas.

10:o) Voterades till Ny Praeses, då
Hr. Marelius fick 16 Röster.
R. R. Falkengren 12
Hr. Sandels 11
Hr. Liljencrants 10
Hr. Lindblom 5
Hr. Murray 5
Hr. Arbin 3
R. R. Höpken 1
R. R. Falkenberg 1
R. R. Bunge 1
Hr. Leyonmark 1
Hr. Qvist 1

d. 8 Aug.
Praeses var då frånvarande och hindrad af Sin uppvaktning Såsom Guvernör hos Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen.
Närvarande - Hans Exc. Höpken, Hr. af Acrel, Hrr. Wargentin, Zetzell,
P. J. Bergius, Wilcke,
B. Bergius, Hans Exc. Rudenskiöld
Marelius, af Botin
Sandels, Arbin
Hans Exc. Falkenberg, Odelius
Sparrman, Murray.

9:o. Voterades till Ny Praeses, då
Hr. Liljencrants fick 15 röster
Qvist ---- 14
Marelius ---- 14
Sandels ---- 18

7:o) Taltes om Lieutenanten och Ridd. Odelstjerna vid K. Artilleriet, dess Mathematiska Verkstad och skicklighet att förfärdiga allahanda Mathematiska och Optiska Jnstrumenter, hvarvid nämndes, det han skulle vara flaterad, om Academien derom ville taga närmare underrättelse. Academien fann detta så mycket mer angenämt, som det kunde tjena till att väcka större omhugsan hos Mathematiske Jnstrument-Makarena här i staden; Hon anmodade derföre Hans Exc. Grefve Bjelke, Hrr Sandels och Wilcke att taga Odelstjernas Verkstad i ögnasigte.

10:o) Omtaltes Herr Grills Memorial och de förslag, som det innehöll till Economiens rättande, hvilka förslag blefvo bifallna, och i följe af den 3:e punkten angående flera Jnspectores Aerarii, blefvo strax Herrarne Grefve Liljenberg, Arbin och Sandels dertill valde, och anmodade att jämte de förut varande, bevaka Kassens vidmagthållande.

2:o) Uppvistes också den Medaille i guld, som Kongl. Academien låtit Slå öfver Hans Exc. Grefve Höpken (Se Dag-Bok. d. 7 Aug. 1782), hvilken skulle till Honom öfverlemnas tillika med 10 Exemplar i Silfver, af Hrr. Lejonmark, Gref. Liljenberg, Sandels, Wargentin och Nicander.

1:o) Anmältes, att Professoren Martin, för den skulld, hvar i han stod hos Academien, bestigande sig till en Summa af 300 R:dr, inlemnat Såsom underpant 100 Exemplar af Boken, som han utgifvit om Ben-skadors curerande, samt lika många Exemplar af Sin Senare utkomna Bok, kallad Läkare-grunder för styresmän och Dommare, hvart Exemplar af den förra uppsatt till ett pris af 32 sk, och hvart af den senare till 36 sk, Således allesammans utgörande ett värde af 141 Rdr 32 sk. Nu innehöllo vilkoren, hvarpå förberörde Lån blifvit undfått, och som äfven blifvit inryckte i Skulldsedlen, näml. 1:o) att af de nämnde böcker så många Exemplar skulle pantsättas, som Svarade emot hela Summan; 2:o) att utom intresset, också af Summan årligen skulle afbetalas 83 R:dr 16 sk, af hvilka bägge punkter den senare icke kunde begäras fullgjord, emedan tiden till första afbetalningen icke var inne förr än i April Månad nästa år, och hvad den förra åter beträffade, så troddes att Hr. Martin icke skulle undandraga sig densamma att fullgöra. Men som Herr Martin verkligen var behöfvande och utomdess en förtjent man för sin Lärdom och myckna flit, så föreslogs af Hr. Gen. Direct. Acrel, om icke värdet af den redan ingifna panten kunde af Capitalet såsom en afbetalning afskrifvas; hvaremot å andra sidan ärhindrades af Hr. Bärgs-Rådet Sandels att Kassen nu icke vore i det tillstånd, att Sådana gratificationer och öfverskred ifrån ingångna förbindelser kunde äga rum; utomdess skulle Capitalet i Exemplaren i det fallet vara så godt som dödt och helt ofruktsamt, ja Sjelfva Exemplaren ligga Academien till last, Såsom de där utan tvifvel finge trög afsättning, i anseende dertill att förläggaren redan torde hafva utsålt så många, som afnämare kunde finnas. Men emot denna ärhindran anfärde Hr. Acrel, att han ständigt på Kongl. Lazarettet hade Disciplar, för hvilka sådana Böcker, som Hr. Martins alltid voro Hufvud-böcker, och i så måtto kunde han, hvad afsättningen angick, lofva att skaffa Academien af med så många Exemplar, som desse Disciplar kunde behöfva. Härtill lofvade också Hr. Presidenten Baron Liljencrants, att hos Hans Excellenz Hr. Grefven och JustitieCanzleren så begå, det alla dommare i Riket skulle blifva tillsagde att i Academiens Contor köpa hvar sitt Exemplar af Boken, som innehöll Läkare-Grunderna; uppå hvilka apparencer och goda löften saken slutligen blef Så afgjord, att värdet af de inlemnade Exemplaren, sedan intresset för den förflutna tiden var afdraget, skulle af Hr. Martins skulld afskrifvas, hvilket beslut dock ytterligare eftermiddagen skulle till Academiens ompröfvande öfverlemnas. 

12:o) Påminte Sig Academien, att Sedan Dess nu varande Hus blifvit inköpt, hade ännu alldrig blifvit behörigen afgjordt, huru rummen i Huset skulle efter Academiens behof lämpligast fördelas, och om några eller hvilka af Academiens Betjening kunde njuta den förmon att bo i huset. Derföre anmodades Herr CanzliRådet Ferrner och Herr BergsRådet Sandels att efter anställd besigtning i Huset till Academien inkomma mde deras utlåtande härom.

13:o) Uppläste Herr Assessoren Odelius till Protocollet följande dictamen:
Då Kongl. Academien nu skridit till utnämnande af Efterträdare i Dess afl. Secreterares, Riddarens af Kongl. Nordst. Orden Herr Pär Wargentins ställe, anhåller jag ödmjukligen få underställa Kongl. Academiens ompröfning följande omständigheter:
Vid Vår sista Sammankomst d. 14 Januari blef beslutet, att Deputerade årligen skulle utses, till att med Secreteraren genomse och till trycket rangera de Rön, som förtjena att införas i Kongl. Academiens Handlingar; jag underställer alltså, om icke nödigt blifver dervid i agttaga: 1:o) Att inga Rön gillas, som endast innehålla förut bekante Sanningar, Så framt icke dermed finnas sådana upplysningar, och anmärkningar, hvarigenom ämnet antingen vinner mera ljus eller ock vederlägges. 2:o) Om vid ämnets afhandling något betydligt blir att påminna, bör det skriftligen uppsättas, med Auctor communiceras, och i fall han derefter rättar Sitt Rön, införes det i Handlingarna, men Deputerades anmärkningar förvaras vid Acterna. 3:o) Rönen blandas i hvarje Qvartal så om hvarannan, att särskilda Vetenskapers Älskare, må, om möjligt är finna något i sitt ämne. 4:o) Jnga Rön nedläggas, så framt icke Kongl. Academien dem ogillar, eller ock Auctor envisas, att icke villja göra de rättelser, som Deputerade finna nödvändiga. 5:o) Första Praesidis ombytet af året torde vara bästa tiden till dessa Deputerades utväljande.
Jämte hvad Kongl. Academien, samma Dag, enligt Herrar Jnspectorum Aerarii tillstyrkande, beslutit för dess financer och till reglerande af dess Economi, vågar jag äfven följande tillstyrka.
Vid Academiens inkomst af Almanakorna torde någon betydlig årlig tillökning kunna vinnas, om de Små, som till försäljnings-priset ej få stegras, utbödos till flera Boktryckare att tryckas, då jag åtager mig att förskaffa skälig minskning i nu varande arbetslön, hvarom jag af deras gjorda anbud är förvissad.
Man skulle ock vinna större afsättning på de andra, om den princip stadgades, att icke införa Samma underrättelser i dem alla, utan så mycket möjligt är variera, såsom till ex. den Allmänna Historiska borde innehålla hvarjehanda i provincerna varande stater, jämte de som förut finnas, Kronofogdar, Prästerskapet, Magistrater i de större städer, Postmästare Skol-betjening m. m. Hof-Calendern borde prydas med vackra vignetter och större format, samt Stockholms Calendern utvidgas, på det alla inom staden varande Publika Värk må få rum, äfven som den kan prydas med vignetter af stadens prydligaste Byggnader, Kongl. Slottet, Beursen, Operan m. m. hvilka årligen kunde variera; och hvilket genom den skickliga Graveuren Martin bäst kunde värkställas.
Och som K. Academien lärer hafva ringa inkomst af de så kallade Nummerlotteri och Opera Almanakorna borde de för K. Academiens egen räkning utgifvas.
Till Kongl. Academiens heder och Publici gagn torde ock nu beslutas, att göra dess Musaeum och Bibliotek Allmänna, på det sättet, att Biblioteket Samlades i den vanliga Sessions Salen, hvars väggar dermed beklädas, och med Snygga griller framföre förses, hvarefter Biblioteket, under Secreterarens uppsigt, borde öppnas för Allmänheten en gång i vickan, t. ex. hvar onsdags eller Lördags förmiddag. De där befintliga skilderier kunde flyttas på Observatorii Salen, där ock den egentligen Astronomiska delen af Biblioteket lärer böra qvarblifva.
Musaeum borde flyttas från dess nu varande mörka rum upp i den öfversta våningen, där uppställas och på lika sätt öppnas för nygirigas upplysning en dag i veckan, till ex. onsdagen kl. 11 f. m.
Jntendenten borde efter gjord förteckning emot qvitto och under ansvar emottaga Musaeum, och för dess möda samt närvarelse på viss dag och timma njuta i ett för allt ett årligt arfvode; men om någon dess imellan besvärar honom att öppna och visa Musaeum, bör hans tidsspillan särskilldt ärsättas.
Stockholm d. 21 Jan. 1784.
Joh. L. Odhelius.
Detta Hr. Odelii Dictamen blef jämväl till Herrar CanzliRådet Ferrners och BergsRådet Sandels utlåtande remitteradt.

1:o) Herr CanzliRådet Ferrner och Herr BergsRådet Sandels anmälte nu, det de Sedan Sista Session, enligt Kongl. Academiens begäran, besigtigat dess Hus på stora Nygatan, och äfven examinerat de Hushållnings Förslag, Som Hr. Assessor Odelius i Sitt Samma Session ingifna Memorial anfört, öfver hvilket allt de upsatt Sitt betänkande, Som upplästes och var följande:

Till fullgörande af hvad Kongl. Academien behagat oss undertecknade uppdraga, böra vi yttra våra tankar om en Sådan fördelning af rummen i Academiens vid stora Nygatan belägna hus, Som närmast stämmer öfverens med Academiens Ändamål och förmon.
Vi böra först nämna, huru alla rummen nu för tiden äro upptagne, och hvilka af dem nyttjas för Academiens eget behof; Alla bebos af Ämbetsmän och betjening vid Academien, eller äro till främmande uthyrda.
Academien uppbär icke hyra af andre eller flera rum, än för 2:e Hvalf eller Pack-bodar i nedersta våningen, samt ett stall och ett Vagnshus, upplåtna till Boktryckaren Lange för -------------------- R:dr 100: För en stor källare af Hofkällarm. Langenberg --- 44: 21,4 För 2:ne smärre källare af Hr. BergsR. Lefebure 12: tillsammans R:dr 156: 21,4
De rum åter, som icke gifva Academien någon inkomst äro:
J nedersta våningen
Academiens Kamererare-Contor
Vaktmästarens rum
En Bagar-stuga
4 Smärre rum, Som nyttjas af de i huset boende till Skafferier.
J Våningen en trappa upp
På vänstra Sidan om trappan Herr Professor Wilckes rum med kök och Skafferi.
På högra Sidan, en Sal, däruti Mineralie- och andre Naturalie-Samlingar äro uppställde.
2:ne rum innom Salen nyttjas icke,
Ännu 2:ne rum bebos af Hr. Professor Sparrman.
J Våningen 2 trappor upp
På vänstra Sidan om trappan, den stora höga Salen, Som nyttjas Sommartiden till Sessions rum, med dess förmak. Ett kök och ett Skafferi lediga.
På högra Sidan, Academiens vanliga Sessions Sal, hvilken också nyttjas af Hr. Prof. Wilcke vid föreläsningarna i Experimental-Physiken.
2:ne rum innan för Salen, icke vidare nyttjade än att där stå några Böcker.
Ännu 2:ne rum, Som Secret. Nicander bebor; i det yttra är uppställd den Samling af Svänska Böcker, Som Hr. Presidenten Rosenadler Skänkt Academien.
J Våningen tre trappor upp
På vänstra Sidan, intager högden af stora Salen jämväl denna våning, Så att där allenast äro ett kök och en Kammare, som Hr. Kammereraren Moleen innehafver.
På högra Sidan, Kammererarens Boningsrum, Samt 3:ne rum, där Academiens Apparatus physicus står uppställd.
Grunden till denna fördelning af rummen, eller med hvad rättighet den ene eller den andre kommit till nyttjande deraf, känna vi icke; förmodligen har Sedan husköpet Skedde, och Academiens Samlingar och inventarier Samt dylikt mera, som där skulle inrymmas, den ene och andre, som dermed haft befattning, efter handen upptagit de lediga rummen, under förväntan af Academiens vidare förordnande härom, hvilket likväl Sedermera eller intill denna tid icke lärer vara påtänkt. När vi således nu skola yttra oss om disposition af huset hädanefter, Sätta vi å sido, hvilka hittils innehaft rummen; dock under förbehåll att vara ursägtade om vi dermed skulle röra någon oss okänd rättighet, som en eller annan kunde uppvisa.

Som en Secreterare bor husfritt på Academiens observatorium, så Synes efter vår tanke både billigt och med Sysslornas beskaffenhet enligt, att en Secreterare må, när ock det så länge utan hinder af andre omständigheter ske kan, i Academiens hus njuta fria husrum. Härvid lärer åtminstone nu möta mindre betänklighet, Så länge Secretariatet och physices Professionen äro på sätt, som nu skedt, hos en person förenade. Men ehuru Således ingen fråga lärer blifva om de boningsrum, Som Hr. Secreteraren och Professoren Wilcke hittils innehaft, utan han komma dervid att bibehållas, så äro likväl de rummen, där apparatus Physicus förvaras och föreläsningsrummen mindre beqvämt afpassade; ty han bor en trappa upp, håller föreläsningar två trappor upp, och har i 3:e våningen, hvad som fordras till experimenterna.

Innan vi utlåte oss, huru denna olägenhet må hjelpas, böra vi ärhindra, att de rum, Som Secreteraren Nicander innehaft, blifva lediga, när han den 1 April flyttar till Observatorium; och att hvad Hr. Prof. Sparrman och Kamme[re]raren Moleen angår, det helt och hållet beror på Kongl. Academiens godtfinnande, huruvida de ännu vidare måga bibehållas vid några rum i Academiens hus med eller utan hyra, Så att i afseende på rummen, som de nu innehafva icke något hinder ligger i vägen, att så rätta indelningen af rummen för Academiens egna behof, som kan bäst passa Sig; hvarvid må tilläggas, att i händelse några rum i huset utan hyra skulle dem beviljas, en sådan förmon icke måtte anses annorlunda än såsom personell; ty ingen angelägenhet är, att den, som har inseende öfver naturalie Samlingarna, och Kammereraren, utom Academiens Contor, bo i huset. För sina göromål njuta de sina arfvoden eller löner i pänningar; Sysslorna fordra icke deras närvaro annorlunda än vissa timmar om dagen; men huset kostar Academien omkring 30,000 plåtar af egen fond, och kostar än årligen genom reparationer och utlagor, hvaremot det icke gifver i hyra, så mycket som Svarar emot tredjedelen af räntan på detta Capital, hvilket illa står tillsammans med Academiens i Senare åren medtagna pänningfond.

Vår mening är dock icke, det Academien skulle gå längre i uthyrande af rum, än att Academiens egna beqvämligheter och behof böra gå förut; hvarvid vi påminna oss det redan tagna Tvärt om äro vi af den tanken, att Academiens på Observatorium förvarade Boksamling, bör därifrån flyttas till huset i staden, och i Så måtto har det förefallit oss, att huset för det närvarande och tills vidare hälst skulle på följande Sätt disponeras:
I nedersta Våningen blifver ingen ändring.
J andra våningen behåller Herr Secreteraren och Professoren Wilcke Sina boningsrum utan hyra; Salen blir Academiens Sessions Rum, där ock föreläsningarna i Experimental Physiken hållas. De tre rummen frammanför Salen nyttjas för Biblioteket och Apparatus Physicus; och det fjerde, som är i bredd med Salen och har sin utgång åt förstugan, kan tjena till Förmak, där Ledamöterne få lägga Sina kappor och Vaktmästaren under Sessionerna vistas. Härvid hafve vi väl funnit de olägenheter, att i Salen är stengolf och Spisel; men Spislen är Snart nedtagen och en kakelugn i stället uppsatt, hvilket utan afseende på ändringen med rummens nyttjande lika fullt måste ske, om i Vinter-Månaderna Naturalie-samling en skall kunna vårdas och beses. På sten-golfvet kan läggas under bordet en bräd-botten, af den längd och bredd, att sten-golfvet endast är bart utomkring vid väggarna.
J tredje Våningen eller två trappor upp behåller Academien Sin stora Sal med dess förmak till Sessions rum Sommartiden och vid högtidliga tillfällen. Salen på andra sidan förvandlas ifrån Sessions-rum till Naturalie-Cabinett, hvartill ock läggas de tvänne rummen innanför Salen, Så att Mineralie-samlingarna såsom mycket tunga där uppställas till mindre påkänning för bjälkarne än i ett större rum.

Flera rum behöfver icke Academien för det närvarande, utan kan Således disponera till annan sin förmon de två rummen på den norra sidan om den mindre salen, eller det nu föreslagne Naturalie-Cabinettet, tillika med köket och rummet där innanföre, Samt hela öfversta våningen, eller de rummen, där Apparatus Physicus nu står, och dem, som Kammereraren bebor. Om Kammereraren icke skulle få dem i sin tjenstetid behålla, och när de öfriga nu lediga rummen uthyras, torde vara bäst att icke intaga några hushåll, hälst på ett så väl beläget ställe, icke kunna tryta andra hyresmän, hvilka gifva äfven Så mycken hyra, som ett litet hushåll. Jnnan vi skilja oss ifrån huset böra vi nämna tvänne för Husets conservation högst angelägna omständigheter: Den ena, att fönstren för norra gafveln af den stora Salen, som nu äro igensatte med bräder, måtte med mur tillslutas; ty om någon eld skulle komma lös antingen ifrån granskapet på norra sidan, eller ifrån ved-bodarne i Academiens hus, kunde den igenom de med bräder tillslutna fönsteröppningarna Snart bryta in uti stora huset; Den andre, att det lilla kringbyggde gårds-rummet, Som måste bibehållas för att gifva dag åt förstugan och några rum, ständigt hållas ren ifrån Snö och vatten; ty i annat fall blifva murarne däromkring alldeles nedrutna. Om ock Vaktmästaren skulle för det besväret, få någon liten påökning i den lön, Som han nu njuter af 55 R:dr 26 s 8 %, Så vill det mindre betyda, än att låta huset fördärfvas; hvarföre det bör blifva hans ovilkorliga skylldighet, att dagligen hålla denna gård så ren, att där alldrig får Samlas vatten, Snö, eller någon Slags orenlighet, Så kärt honom är att vid Sysslan varda bibehållen.
Igenom det, som förberördt är, angående indelningen af rummen i huset, hafve vi redan yttrat oss öfver hvad i den delen Herr Assessor Odelii till vårt utlåtande remitterade memorial innehåller; och i öfrigt instämma vi med Herr Assessorens yttrade tanke, att öfver Bibliotek, NaturalieSamlingar, Jnstrumenter, med mera, böra upprättas fullständiga Jnventarier, som sedermera ständigt fortsättas, och att Så Snart Biblioteket och Musaeum kommit i behörig ordning, de böra hållas öppna en förmiddag i hvarje vecka ifrån 10 till ett.

Likaledes få vi till Academiens bifall hemställa den af Herr Assessoren föreslagna ordning och noggranhet vid ingifna Röns och Afhandlingars granskning, pröfning och införande i Qvartals-Handlingarna; ankommande nu på Academien att välja de deputerade, som efter Academiens redan tagna beslut, skola i år vid ämnenas väljande och rangerande för Handlingarna att biträda Praeses och Secreterarne.
Om Herr Assessoren, enligt sitt yttrande i Memorialet, kan få tryckare-lönen för Almanachorna nedsatt Åtta Skilling för Riset, sker Academien dermed en betydlig förmon och besparing; ty efter Kammererarens uppgift äro för år 1783 till de Små Almanachorna uppgångna 873 Ris Papper; men som Academien tillika bör vara säker, att icke något uppehåll må ske i Tryckningen, torde Academien finna för godt, att öfverlemna till Praeses, Secreterarne och några af Jnspectores Aerarii, att gemensamt med Herr Assessor Odelius bringa accorderne om Almanachs-Tryckningen till ett för Academien förmonligt och Säkert Slut.

Det kunde väl hända, att de större Almanachorna skulle blifva något begärligare, om efter Herr Assessorens förslag, uti Historiska Calendern flera af Ämbetsmän och Betjenter i Landsorterna skulle införas och om Stockholms och i synnerhet Hof-Calendern blefve prydd med vackra vignetter; men till underrättelsers insamlande ifrån Landsorterna om där varande flera tjenstemän, än uti Historiska Calendern redan äro införde, torde mera besvär och kostnad uppgå, och vignetterne likaledes blifva kostsammare, än att den förmodade större afsättningen Sådant ärsatte; dock om Academien så behagar, kunde försök göras med en eller annan Vignett för Hof-Calendern.
Om Opera och Nummer-Lotterie Almanachorna lärer nu ingen öfverläggning kunna ske, innan Academien blir underrättad, Hvad Hr. Presidenten Baron Liljencrants, efter sitt benägna löfte, kunnat uträtta, att af dessa Almanachor befordra Academien till någon större inkomst.

Med detta betänkande conformerade Sig Herrar Jnspectores Aerarii och tillade endast 1:o) att den föreslagne Jnventeringen Så väl af förut varande som sedermera tillkomna Naturalier och Böcker borde ske årligen innan sista Praesidii ombytet, på det Academien då måtte få höra tillståndet af alltsammans. 2:o) Att Vaktmästaren Viklunds lön hädanefter skall förhöjas till 60 Rdr, hvaremot han skall vara förpligtad att renhålla huset, lilla gården och ränn-stenarne, såsom i föregående betänkande anfördt är.

4:o) Upplästes Protocollet, som blef hållet i Contoret, under Hrr. Jnspectorum Aerarii Sammanträde därstädes d. 4 i denna Månad, uti hvilket Protocoll äfven var intaget Herr Canzli Rådet Ferrners och Hr. BergsRådet Sandels betänkande, så väl öfver indelningen af rummen i afseende på behofven, i Academiens hus på stora Nygatan, som äfven öfver Hr. Assessor Odelii till dem remitterade, samt i Academien d. 21 Jan. sistl. ingifna och upplästa Memorial. Af hvad det ena så väl Som det andra innehöll, och af Hrr. Jnspectores Aerarii föreslagit blifvit, fastställde nu Kongl. Academien följande mål: näml.

10. Hr. B:råd:t Sandels lofvade komma in til Academien med betänkande om Orthographiens fastställande för Academiens Handlingar.

S. d. Herr Bergsrådet Sandels aflemnade berättelse om förloppet af Herrar Deputerades sammanträde i Contoiret med boktryckarne Hesselberg och Carlbom angående tryckare lönens nedsättande ifrån 15 til 12 daler för riset, hvarvid dock ej något vunnits, utan voro boktryckarne häldre benägne at afsäga sig tryckningen än ingå uti den föreslagne afdragningen, och det i anseende til dyrare tider och förhögde arbetslöner. Man hade ej eller funnit sig uti at antaga Herr Assessoren Odhelii gjorda offert, at praestera Lunds Almanach för 12 D:lr riset, såvida Herr Assessoren ej velat upgifva eller nämna boktryckaren, och man i det målet ej trodde sig vara nog säker om pålitelig expedition, sedan de öfriga mäst kände och förmögne boktryckarne voro sonderade, men alla nekat til det föreslagne priset. Således, hälst den, förmedelst sådan ändring förmodade besparing och Vinst, på Lunds Almanach ej öfverstiger 16 Rd:kr; stadnade Academien i anledning af alt detta i det beslut; At med Almanachs tryckningen skulle tilsvidare förblifva på samma fot som förut.

4. Vid samma tilfälle påmintes om Parentation öfver framledne BergsR. Sandels, hvarom nu, sedan Hr Presidenten Liljen-Crantz för bristande tid sig afsagt, Herr Bergs-Rådet Leyonmark af samtel. Academiens närvarande Herrar anmodades.

10. Förnyades af Hr Praeses påminnelserne om Parentationers hållande efter afledne Ledamöter, jemte nödvändigheten at Ledamöterne ingifva deras Biographier, i brist hvaraf de förra ofta ej kunna verkställas. Imedlertid ansogos för denne gång såsom faststälde Parentationer
öfver framl. Capit. Knutberg------- Hr Plantin
Hans Exc. R.R. Liewen ------- Hr v. Arbin.
Hans Exc. Grefve Rudenshöld ---- Hr. Ferner.
Banco Commiss. Bergius ------ Hr Schönberg.
Öfv. Directeuren Meijer ------ Hr. Runeberg.
Probsten Högström --------- Hr. Ödman.
Capit. Ekeberg ---------- Hr. Sparrman.
Hr Professor Bergman ------- Hr. Hjelm
BergsRåd. Sandels --------- Hr. Leyonmark.
Presidenten Grefve Cronstedt ---- Hr. Adlercrants.

3:o. Sedan Kongl. Academien under förloppet af det framflutne och början af detta År, beklagligen förlorat icke mindre än Sju af Dess älste och trognaste Ledamöter; såsom Probsten Högström, Capt: Ekeberg; Professoren Bergman; Banco-Commissarien Bergius; Bergsrådet Sandels; Öfverdirect: Meyer; och Assessoren D:r Montin; och efter författningarne, vid första Praesidis ombyte på nya Året, som inträffade i dag, ordenteligt Val til nya Ledamöters antagande plägar anställas: Så hemstältes ock nu af Herr Praeses om detta Val och voterin öfver de til den ändan föreslagne, och genom det föregångne Scrutinium til Candidater redan nämnde Herrar och lärde män skulle företagas. Detta bifölls, och uplästes Förtekning på Candidaterne, af hvem de blifvit proponerade, tillika med hvars och ens meriter i Anledning af dens skrift som honom proponerat. De föreslagne voro denna gång 14 til antalet, af hvilka de gingo förut som förra gången icke kommit på val. Och erhöllo nu genom anstäld Votering.
1. Hr. Professor Lindquist. 21 Ja 4 Nej.
2. Hr. Oeconom. Intend: Fischerström. 18 " 7 --
3. Hr. Assessor Stockenström. 14 " 12 --
4. Hr. Conrector Falk. --------- 16 " 10. --
5. Hr. Doctor Faxe. ----------- 17 " 9. Nej.
i fölgd hvaraf; såvida fulla Tre fjerdedelar af rösterna erfordras til ett giltigt Val, förklarades Hr. Professoren Lindquist til Academiens Ledamot; Herrar Fischerström, Stockenström och Falk stå quar til nästa Val; Herr Doctor Faxe åter afgår, för denna gång, och som det nu började draga ut på tiden upsköts med vidare votering, om Ledamöter, utan

3:o. Sedan Kongl. Academien under förloppet af de sidst framflutne Tvänne Åren 1784 och 1785 genom döden förlorat icke mindre än Tio af Des Ledamöter, Herrarne, Högström, Ekeberg, Bergman, B. Bergius, Sandels, Mejer, Montin, Meldercreutz, Wallerius, och H. Exc. Grefve Creutz: Men förlidet år icke mera än ett enda af de ledige rummen åter blifvit ersatt genom Val af Hr. Lindquist i Åbo; så företogs nu vid första Praesidii ombyte i detta år såsom dertil utsatt vanlig tid, ordenteligt Ledamots Val öfver följande, tid efter annan til Ledamöter föreslagne Herrar och Män, då Stats Secret. o. Ridd. Elis Schröderheim fick 22 ja 2. Nej
Hr. Adjuncten Landerbeck -------------------- 23 ja. 1. Nej
Hr. Biskopen v. Troil ----------------------- 13 -- 11--
Hr. Directeuren Hülphers -------------------- 14 -- 11--
Hr Grosshandl: Carl Arfvidson -------------- 20 " 5 "
Hr Cammarherrn Carl Harald Uggla --------- 24 " 1 "
Herr Secreteraren Modeer -------------------- 21 ja 3 Nej
Hr. Bergmästaren Gyllenhal ------------------ 17 -- 7 --
Hr. Adv. Fisc. Rückerschöld ----------------- 17 -- 8 --
Hr. Canzl. R. af Sillen ---------------------- 16 -- 9 --
Hr. Intendent Fischerström ------------------ 20 -- 5 --
Hr. Assessor v. Stockenström ---------------- 13 -- 11 --
Hr. Conrector Falk ------------------------- 16 -- 8 --
Hr. Cam.Revis.R. Baron v. Gedda ------------ 22 " 2 "
Hr. Generalen Bar. Fab. Wrede -------------- 22 " 2 "
Hr Statssecreteraren Benzelstierna --------- 21 " 3 "
och som härigenom redan tilräcklige röster fallit på Njo af de föreslagne, samt antalet af 100 Ledamöter blifvit fullt, uphör des med Voteringen, hvarvid genom fulla 3/4 af rösterne såleds blefvo nämnde; Hrr. Schröderheim, Landerbeck, Arfvidson; Uggla, Modeer, Fischerström, v. Gedda, Bar. Wrede, Benzelstjerna, til inländske Ledamöter af K. Svenska Vetenskaps Academien.

7:o Utsattes den 24 innevarande til Åminnelse Tals hållande öfver framlidne Apothecaren Scheele, den 26 til ÅminnelseTalet öfver framlidne Herr LifMedicus Doctor Hedenberg, och den 2 nästkommande November til åminnelse Talet öfver framlidne Herr BergsRådet och Riddaren Sandels.