Protokoll

Den 21 Januarii

Närvarande, Praeses Herr ÖfverDirecteuren Marelius
Hans Exc. Hr. Grefve Höpken, Hr. Grefve Liljenberg Hrr. Bäck
Qvist
Clason
Botin
Sandels
Akrel
Rönnow
Arbin
Hans Exc. Gr. Bunge
Ferrner
Zetzell
Dalberg
Runeberg
Leyonmark
P. J. Bergius
Hans Exc. Gref Bjelke
Wilcke
Odelius
Sparrman
B. Bergius
Liljencrants
Hans Exc. Bar. Falkengren
Nicander

1:o) Anmältes, det Kongl. Slotts-Canzliet, vid ansökningen, som Academien hade där anhängig, gjort anmärkning, det samma ansökning icke var belagd med Karta Sigillata, hvilket dock borde ske, Så vida Kongl. Academien icke kunde bevisa Sig derifrån af Hans Kongl. Majt vara frikallad. Men af Handlingarna i Academiens Archiv var icke att inhämta, det Academien någonsin blifvit frikänd ifrån Chartae Sigillatae afgiften, i följe hvaraf frågan nu blef, om icke Academien skulle finna Sig föranlåten, att Hos Hans Maj:t i underdånighet en sådan frikallelse söka, hälst vid-Utsökningsmål skulle kunna hända, det Kartan kome att kosta-mer, än hela fordran kunde sig belöpa; Men Kongl. Academien höll före, att dess Utsökningsmål icke kunde blifva så många, att Chartae Sigillatae afgiften skulle stiga till någon betydenhet, hvarförutan det alltid blefve en lagsökt gäldenärs Skylldighet att betala Kartan, Så vida påminnelsederomi ansökningen blefve gjord; i följe häraf fann Således Academien för godt, att tills vidare icke besvära Sig i detta mål, utan underkasta Sig den afgift, Som Författningarna äskade.

2:o) Uppl. Ett Bref till Secret. Nicander ifrån Öfverhofprädikanten Doct. Wrangel i Salberge, hvaruti han ärbod sig att skänka till K. Academiens Bibliotek en Bok, som var tryckt i America uti staden Ephrata, hvaräst varit en Sect, Som nu mer med sin stiftare upphört; och Som Samma Bok kunde blifva en raritet uti Biblioteket, Så upptog Academien anbudet med nöje, och befallte, att Doctor Wrangel derom skulle underrättas.

3:o) Anmältes, att Brefvet, Som Academien för Helgen skrifvit i underdånighet till Hans Maj:t angående BöndagsTerminerna för år 1785, var ifrån Kongl. Canzliet afsändt till Jtalien, där Hans Maj:t nu under sin utländska resa vistades; och härvid önskades, det Hans Maj:t Nådiga Svar härpå, i anseende till den långa vägen, icke måtte blifva Så länge uppehållet, att derigenom något hinder kunde förorsakas i Almanakornas ordentliga utgifvande och kringspridande i Landsorterna.

4:o) Blef, uppå Hans Excellenz Hr. RiksR. Grefve Bjelkes ärhindran, beslutet, det Kongl. Academiens alle utländske Ledamöter hädanefter skola införas i Stockholms Calendren.

5:o) Uppå gjord anmälan af Hans Excellenz Herr RiksRådet Grefve Höpken, blef Herr Lorents Crell invoterad till utländsk Ledamot, med allmänt bifall.

6:o) Påminte Hans Exc. Hr. RiksR. Grefve Höpken, det Academien borde vara betänkt på någon tjenlig Jnscription jetton till den Medaille, som Academien ärnade låta Slå öfver Framl. Secret. Wargentin, och redan hade beställt hos Medailleuren Fehrman; hvarvid Academien önskade, det Hans Excellenz sjelf täcktes välja några ord, som passade till denna Jnscription, hvilket Hans Excellenz väl icke alldeles refuserade, men yttrade sig dock se hälst, det någon annan i detta ämne mer van ville åtaga Sig besväret.

7:o) Blef beslutet det ett Bref i Academiens namn skulle skrifvas till Hans Maj:t med underdånig anhållan, det Hans Maj, i afseende på afledne Secret. Wargentins förtjenster emot Allmänna, äfvenså väl som på hans efterlemnade mindre förmögna hus, täcktes benåda hans oförsörjde Döttrar med någon årlig pension af allmänna medlen, hälst Academien af egen Kasse icke vore i stånd att en Sådan pension utbetala, ehuru Academien det likväl annars vore benägen till.

8:o Upplästes och justerades Protocollet för den förra Sessionen, hvarvid Hr. Banko-Commissarien Bergius, i afseende på 1:a i Samma protocoll, än ytterligare påstod, det 2:ne åminnelse Tal måtte på Academiens vägnar hållas öfver framl. Secreteraren Wargentin, såsom mycket förtjent man; men som Sådant var emot Academiens vana, och medförde ingen verklig heder till den dödas minne, Samt kunde äfven tagas för ett tecken till den Ledamotens mindre skicklighet, Som Academien redan valt att parentera, att förtiga det åtskilliga missbruk häraf kunde yppas i framtiden, alltså kunde Academen icke heller denna gång förena sig med Hr. BankoCommissariens mening i nyssnämnde mål.

9:o) Efter K. Academiens vid förra Sessionen tagna beslut företogs nu öfverläggningen om Jnstructionen för Academiens Secreterare, och om ledighetens besättande efter framl. Secreteraren Wargentin, då Hans Excellenz Herr RiksRådet Grefve Höpken ingaf och upläste följande:
Sedan Academien uti anseende, uti förråder, uti pänninge-revenuer och uti Sysslornas myckenhet tillvuxit, och hvilket allt af en enda man icke lika jämt bestridas kan, hvartill äfven läggas bör, att Academien äger tvänne hus, som böra bebos och skötas, så har denna tillväxt gifvit anledning att constituera tvänne Secreterare, lönte den ena af Academiens egen fond, den andra till en del af det Legatum, som Alströmerska Huset lemnat densamma.
Men innan man skrider till valet af personer, tyckes den bästa tiden inträffa, att förut vara betänkt på Jnstructioner för dem, på det under öfverläggning, man må kunna fästa Sin omtanke vid saken allena, och icke vid personerna; vid den förra tänker man blott på Academiens välstånd, vid det senare åter på Candidaterna, hvarvid sig gemenligen blanda predilectioner, complaisancer och ofta öfverdrifvet förtroende, utan att besinna, det principes mortales, Respublica Aeterna, eller det Succession af dödliga människjor icke bör influera på denna Inrättningens beständighet.
Den förnämsta och torde hända enda olägenheten vid tvänne Secreterare, är dels lättjan, näml. att den ene litar på den andre, skjuter ifrån Sig besvär och belastar sin Collega dermed; dels som värre vore, att ibland dem uppkomma trätor, ärelystnader, Collisioner och pretentioner på Superioritet, då Academien i stället att formera en tranquille Corp endast med vetenskaper Sysselsatt, blefve en domstol att Skilja oenigheter dem imellan, hvarvid oundgängligen händer, att faveurer, pretentioner, intriguer och partier Sig insmyga, Som blefve Academiens totala undergång. Man bör icke föreställa Sig människjorna, såsom de nu för våra ögon här Synas, utan Sådane som de merändels till sin natur äro beskaffade.
Academien tyckes böra fästa Sin omtanke på tvänne föremål, 1:o) den reputation, Som Handlingarnas beskaffenhet henne förvärfvat, 2:o) den del af hennes göromål, som tillskyndar henne en revenue, att dermed bestrida sina mångfalldiga utgifter. Efter dessa bägge omständigheter tyckes detaillen böra afmätas.
Den första Secreterarens Skylldighet Synes mig böra blifva att Sörja för Handlingarnas jämna utgifvande, besörja Correcturerna deraf, utrikes Correspondencen Samt Biblioteket, och att hafva uppsigt på allt det af Naturalier, mineralogier och den delen af physiska Jnstrumenter, som i Huset på stora Nygatan Samlade finnas; och blefve någon utsedd, som på dessa Saker skulle hafva närmare uppsigt, Så bör han dock Secreteraren Subordinerad vara, som kommer Academien derföre att allena stå redo och till ansvar.
Den andre Secreteraren, som egentligen bör kallas Astronom och Observator, och bor på Observatorium, åligger att förfärdiga Almanachorna, se på Correcturen deraf, besörja tryckningen i god tid, Jnrikes Correspondencen, och göra observationer på de ändringar, som förefalla dels på stjärnHvalfvet, dels i väderleken, dels vid Tid-räkningen. Astronomiska Jnstrumenterna förblifva under hans vård, och ej tillåtet att utan tillstånd utlemna dem, Så framt det ej sker vid vissa phenomener, som fordra correspondenta observationer, hvartill dock Academiens Samtycke begäres, och böra dessa Jnstrumenter genast återfordras, Så Snart observationerna äro förrättade.
På det Sättet tror jag, att Sysslorna äro Så väl Skillda, och gränsorna af göromålen Så Säkert utstakade, att då hvar och en af dem blifver innom sina skrankor, intet oenighets frö imellan dem troligen må kunna upkomma.
Det öfriga af Jnstructionen består deruti, att hvarje års slut uppgifves 1:o) tillståndet af Academiens pänningförråd, 2:o) Catalogen på Biblioteket med dess tillväxt, 3:o) likaledes på Naturalie- och Mineral-Cabinetterna; på physiska och Astronomiska Jnstrumenter, Så att Academien årligen kan blifva om dess invärtes tillstånd underrättad och förvissad.
Vid statens formerande på utgifterna bör förnämligast tillses, att lönings-staten och andre nödvändiga omkostnader riktigt utfalla och bestridas, kommandes sedan öfverskottet med Academiens vetskap och lof att användas till Capitalets ökande och andra belöningar och uppmuntringar.
Hans Excellenz tillade ytterligare, att denna imellan Secreterarnes göromål utstakade Skillnad icke måtte annorlunda förstås, än att de icke desto mindre bägge böra ständigt bivista Academiens Sessioner, öfverläggningar om de rön, som i Qvartals Handlingarna måga införas, inventeringarna öfver Academiens Bok- och Naturalie samlingar, instrumenter och pänning tillgångar; äfven ock att den ene Secreteraren i händelse af den andres sjukdom eller annat laga förfall, bör vara behjelplig i Sådana göromål, som ehuru honom icke egentligen tillhöriga, likväl icke böra Svika eller tola uppskof; och att i öfrigt Academien alltid har sig förbehållit, om något hinder eller någon oreda i göromålens behöriga fortgång skulle förspörjas, att derom efter omständigheterna till Secreterarnes närmare efterrättelse förordna.
Med Hans Excellenzes nu yttrade tankar instämde Kongl. Academien till alla delar; och som göromålen nu blifvit så delte imellan Secreterarne, att ingendera kunde sägas hafva något inseende öfver den andre, Så funnos namnen af första och andra Secreterare hädanefter blifva mindre lämpligt och skillnaden bättre kunna utmärkas genom hvarderas göromål.

10:o) Därefter företog Academien valet af personerna, och utnämnde enhälligt Herr Professor Wilcke att med bibehållande af Sin Professors Syssla vara den af Academiens Secreterare, som i Academien föredroge ärenderna, och förrättar de flera, efter Hans Excellenz Herr RiksRådet Grefve Höpkens memorial, dermed förenade göromål, och Hr. Secreteraren Nicander till den delen af Secreteriatet, som är förknippad med Observatorium samt Almanachornas uppställande och befordrande till tryck med mera.

11:o) Lönerne reglerades på det Sättet, att Hr. Wilcke, som förut nutit efter Kamererarens uppgift 188 R:d interessemedel af Thamiska Testamentet, och af Academiens fond 145 Riksd. 16 s tillsammans 333 R:dr 16 s, får jämte interesset af Thamiska Testamentet, 500 R:d på Academiens stat, eller tillhopa Sexhundrade åttio åtta R:dr. Hr. Nicander åter får uti sin förut innehafde lön 200 R:dr en tillökning af 245 R:dr 16 s, eller tillsammans Fyrahundrade fyratiofem p:dr 16 s ; hvilka tillökningar likväl i anseende till den framledne Hr. Secret. Wargentins stärbhus beviljade begrafnings-hjelpen, icke taga sin början förrän med nästa Julii månad; varande under berörde löne-tillökningar begripna alla de Särskillda förmoner, som varit förut vid Secretariatet, och physiska Professionen bestådda, såsom besväret med Almanachorna, Experiment-pänningar, skrif-materialer, med mera, så att Secreterarne hädanefter åtnöjas i ett för allt med de för hvardera anslagne årslöner; med mindre fonden framdeles skulle så förkofras, att Academien utan afsaknad kunde af behållna och utgifterna öfverstigande Säkra inkomster, förhjelpa den Secreteraren, som tillika förestår Observatorium till fulla Femhundrade R:dr.
Herrar Wilcke och Nicander inkallade blefvo härom underrättade och hvar för sig betygade Sin tacksamhet.

12:o) Påminte Sig Academien, att Sedan Dess nu varande Hus blifvit inköpt, hade ännu alldrig blifvit behörigen afgjordt, huru rummen i Huset skulle efter Academiens behof lämpligast fördelas, och om några eller hvilka af Academiens Betjening kunde njuta den förmon att bo i huset. Derföre anmodades Herr CanzliRådet Ferrner och Herr BergsRådet Sandels att efter anställd besigtning i Huset till Academien inkomma mde deras utlåtande härom.

13:o) Uppläste Herr Assessoren Odelius till Protocollet följande dictamen:
Då Kongl. Academien nu skridit till utnämnande af Efterträdare i Dess afl. Secreterares, Riddarens af Kongl. Nordst. Orden Herr Pär Wargentins ställe, anhåller jag ödmjukligen få underställa Kongl. Academiens ompröfning följande omständigheter:
Vid Vår sista Sammankomst d. 14 Januari blef beslutet, att Deputerade årligen skulle utses, till att med Secreteraren genomse och till trycket rangera de Rön, som förtjena att införas i Kongl. Academiens Handlingar; jag underställer alltså, om icke nödigt blifver dervid i agttaga: 1:o) Att inga Rön gillas, som endast innehålla förut bekante Sanningar, Så framt icke dermed finnas sådana upplysningar, och anmärkningar, hvarigenom ämnet antingen vinner mera ljus eller ock vederlägges. 2:o) Om vid ämnets afhandling något betydligt blir att påminna, bör det skriftligen uppsättas, med Auctor communiceras, och i fall han derefter rättar Sitt Rön, införes det i Handlingarna, men Deputerades anmärkningar förvaras vid Acterna. 3:o) Rönen blandas i hvarje Qvartal så om hvarannan, att särskilda Vetenskapers Älskare, må, om möjligt är finna något i sitt ämne. 4:o) Jnga Rön nedläggas, så framt icke Kongl. Academien dem ogillar, eller ock Auctor envisas, att icke villja göra de rättelser, som Deputerade finna nödvändiga. 5:o) Första Praesidis ombytet af året torde vara bästa tiden till dessa Deputerades utväljande.
Jämte hvad Kongl. Academien, samma Dag, enligt Herrar Jnspectorum Aerarii tillstyrkande, beslutit för dess financer och till reglerande af dess Economi, vågar jag äfven följande tillstyrka.
Vid Academiens inkomst af Almanakorna torde någon betydlig årlig tillökning kunna vinnas, om de Små, som till försäljnings-priset ej få stegras, utbödos till flera Boktryckare att tryckas, då jag åtager mig att förskaffa skälig minskning i nu varande arbetslön, hvarom jag af deras gjorda anbud är förvissad.
Man skulle ock vinna större afsättning på de andra, om den princip stadgades, att icke införa Samma underrättelser i dem alla, utan så mycket möjligt är variera, såsom till ex. den Allmänna Historiska borde innehålla hvarjehanda i provincerna varande stater, jämte de som förut finnas, Kronofogdar, Prästerskapet, Magistrater i de större städer, Postmästare Skol-betjening m. m. Hof-Calendern borde prydas med vackra vignetter och större format, samt Stockholms Calendern utvidgas, på det alla inom staden varande Publika Värk må få rum, äfven som den kan prydas med vignetter af stadens prydligaste Byggnader, Kongl. Slottet, Beursen, Operan m. m. hvilka årligen kunde variera; och hvilket genom den skickliga Graveuren Martin bäst kunde värkställas.
Och som K. Academien lärer hafva ringa inkomst af de så kallade Nummerlotteri och Opera Almanakorna borde de för K. Academiens egen räkning utgifvas.
Till Kongl. Academiens heder och Publici gagn torde ock nu beslutas, att göra dess Musaeum och Bibliotek Allmänna, på det sättet, att Biblioteket Samlades i den vanliga Sessions Salen, hvars väggar dermed beklädas, och med Snygga griller framföre förses, hvarefter Biblioteket, under Secreterarens uppsigt, borde öppnas för Allmänheten en gång i vickan, t. ex. hvar onsdags eller Lördags förmiddag. De där befintliga skilderier kunde flyttas på Observatorii Salen, där ock den egentligen Astronomiska delen af Biblioteket lärer böra qvarblifva.
Musaeum borde flyttas från dess nu varande mörka rum upp i den öfversta våningen, där uppställas och på lika sätt öppnas för nygirigas upplysning en dag i veckan, till ex. onsdagen kl. 11 f. m.
Jntendenten borde efter gjord förteckning emot qvitto och under ansvar emottaga Musaeum, och för dess möda samt närvarelse på viss dag och timma njuta i ett för allt ett årligt arfvode; men om någon dess imellan besvärar honom att öppna och visa Musaeum, bör hans tidsspillan särskilldt ärsättas.
Stockholm d. 21 Jan. 1784.
Joh. L. Odhelius.
Detta Hr. Odelii Dictamen blef jämväl till Herrar CanzliRådet Ferrners och BergsRådet Sandels utlåtande remitteradt.