Protokoll

8. Upl. Herr Quists nya och ganska märkvärdiga Rön, om bly-erts. Remitterades til de samma.

2. Upl. utdrag af några Bref ifrån Herr Dir. Qvist, som nu är i Ängland, til Hr Rinman, innehållande åtskilliga artiga nyheter, mäst rörande Mineral-Riket.

1. Uplästes Herr Directeuren Qvists vackra Rön och Försök om Ädla Stenar, jämte Herr Rinmans yttrande där om, hvaruti Han ock föreslår Herr Qvist til Ledamot.

1. Uplästes Herr Directeuren Qvists vackra Rön och Försök om Ädla Stenar, jämte Herr Rinmans yttrande där om, hvaruti Han ock föreslår Herr Qvist til Ledamot.

1. Uplästes Herr Rinmans utlåtande om Rönet N. 19 samt i synnerhet No 30, hvarjämte Han föreslår Herr Qvist til Ledamot.

4. Företogs Scrutinium eller förra Voteringen öfver de til Ledamöter [föreslagne] Herrar och Män, och fick
2 Herr Directeuren Qvist ------- 16 ia. 0 Nej,
3 Herr CancellieRådet Rabbe ----- 16. -- 0.
6 Herr CammarRådet Botin ------- 15-- 3
1 Hans Excell. RikeR. Baron Rudenschöld 18. -- 0.
4 Herr Ingenieuren Marelius ----- 17. -- 2
5 Herr Professor Lindblom ---- 17. -- 2
7 Herr Provinc. Med. Doctor Montin -- 14. -- 5.
Således komma de at föredragas här näst til den andra och decisiva voteringen i den ordning, hvar efter de här äro numererade.

3. Företogs Votering om de til Ledamöter föreslagne Herrar och Män, som dels voro öfrige Sedan förledet år, dels genom Votering, d. 26 Octob. förledet år, fått Sin tour. Grundreglorna angående Ledamöters val uplästes först, och som Ledamöternes antal förut är 95, och det ei får gå öfver 100, så beslöts, at allenast 5 denna gången skulle antagas. Då fick
Herr Amiralen Psilandersköld ---- 12 ja. 9 Nei. altså ei tilräckeligt
Herr Hof-Medicus Doct. Odhelius -- 12--- 9. altså ei fyllest röster
Hans Excellence R.R. Bar. Rudenschöld 21-- 0.
Herr Directeuren Qvist ------ 20, - 1.
Herr CancellieRådet Rabbe --- 16, - 5.
Herr Ingenieuren Marelius ----- 19, - 2.
Herr Professor Lindblom ------ 18, - 3.
Emedan de 5 sistnämnde Herrar och män fått fyllest röster, och Ledamöternas antal således är fullt, så afstadnade Voteringen, och de två återstående Candidaterne, Camar-Rådet Botin och Doctor Montin, besparas til nästa år.

4. Herr Qvist intog Sitt rum uti K. Academien såsom Ledamot.

5. Uplästes en af Herr Qvist ingifven afhandling om Trass, en Jordart, som brukas vid Cements tillverkning.

7. Secreteraren berättade, at Notifiaction ankommit om tvänne värde Ledamöters, Directeuren Runebergs och HofJunkaren Swabs död, samt at Herr Kryger redan påtagit sig at Parentera öfver den förra. Herr Qvist lofvade nu, på anmodan, göra det öfver den senare.

7. Upl. Herr Qvists anmärkningar om stenen Oculus mundi.

Som detta Bref redan d. 13 hujus var inkommit och Hr. Kiellberg yrkat på skyndsamhet, hade Secreteraren anvist honom til Herrar Qvist och von Engeström, med hvilka Han var nögd. Dem hade ock Secreteraren på Kongl. Academiens vägnar anmodat at höra Herr Kjellberg, samt at til K. Academien til i dag inkomma med Skrifteligt yttrande, hvilket nu uplästes. Däruti förklara de sig hafva litet eller intet hopp om god framgång med Herr Kiellbergs Methode at tilverka Saltpetter. Detta deras originella utlåtande afgick, några dagar därefter, med K. Academiens Svar, til Kongl. Krigs Collegium.

2. Upl. Kongl. Krigs-Collegii ytterligare Bref til Academien, angående BruksPatron Kiellbergs förmenta method at tillverka en ymnighet Saltpeter: Academien anmodades nu at låta Kiellberg göra prof, uti några K. Academiens Ledamöters öfvervaro. Herr v. Engeström åtog sig det, emedan Hr. Qvist nu är afrest.

5. Upl. Herr Qvists märkvärdiga Rön om Terra Pozzolana.

7. Utdeltes exemplar af det nya Qvartalet, jämte en Jetton af de nya öfver Hans Majestets Protection, till Herrar Marelius, Qvist, P. Bergius, Wilcke och v. Engeström, som hafva hvar sitt Rön uti detta Qvartals Handlingar.

10. Upl. en af Herr Sheldon insänd Beskrifning på en af honom påfunnen art af Slussportar. Remitt. til Herrar Sohlberg, Chapman och Qvist, som sedan alle visat denna förmenta Invention vara odugelig.

4. Upl. Herrar Solbergs, Chapmans och Qvists yttrande öfver Rönet N.20 som af dem alla ogillades. 

6. Klockgjutaren i Fahlun Flodströms ansökning hos K. Majestet om Praemium. för en påfunnen Trösk Machine, som af Hans Maj:t var i nåder remitterad til Academiens utlåtande, uplästes. Det befans, at K.Academien redan år 1770 yttrat sig derom. Se Dagboken för d. 31 Jan. och 7 Febr. samma år. Nu skall Machinen vara vidare förbättrad och försökt i stort, både med vatten och häst-vind. Kongl Academien anmodade Herr Praeses at tillika med Herrar Wilcke. Qvist. Sandels och Wäsström bese Modellet, tala med Mannen och sedan tlåta sig.
N.15.Se " Qvart.

5. Upkom Hans Majestet, då Praesidis valet börjades, varvid
Hans Excellence Hr.Riks R.Bar. Falkenberg fick .. 23 Röster. Herr Öfverståthållaren Baron Sparre ....... 19. Herr Just.Cantzleren Liliestråle ..... 15. Herr Direct. Qvist ...... 15.
Hans Excellence Grefve Bielke...... 13. Herr Baron Lilljenberg ........ 8.
bland de 4 förstnämnde, föll lotten at blifva Praeses, på Hans Exc. Baron Falkenberg, som nu ei var närvarande.

5. En tysk afhandling om den så kallade Oculus mundi, emitterades til Herr Qvist.N.30.Se 1777.

7. Voteringen om ny Praeses utföll så, at Herr Baron C. Sparre fick 18 Röster.
Herr Bengt Qvist äfven 18.
Herr Liljestråle 15.
Herr Ferrner 10.
Herr Hellant 9
Ibland de 4, som fått de flästa Rösterna, föll Lotten at blifva Praeses på Herr Liliestråle, som var närvarande.

7. Herr Melanders yttrande öfver Herr de Vaussenvilles förmenta solution på Problemet om Quadratura Circuli. 8. Voterades om ny Praeses, då
Frih. Lilljenberg fick 31 Röster.
Herr Qvist ..... 25.
Herr Dalberg .... 22.
Hans Exc. Grefve Bielke 20.
Friherre C. Sparre, 14. etc.

4. Uplästes Herr Qvists Anmärkningar om Kisel-arterna, e.g. Rubiner, Agater, Topaser etc. och deras skiljemärken. Rem. til Hr. v. Engeström, som det gillat. N.57.

1. Upl. Herr Qvists Berättelse om Engelska Stenkolslötserne och deras bearbetande. N.4.Se 1 Qvart.

8. Ändteligen Voterades om ny Praeses. då
Hans Excell. Hr.R.R.Bar. Sparre fick 32 Röster.
Hans Excell. Hr.R.R.Grefve Bielke ... 31.
Herr Bergmästaren Qvist ....... 29.
Herr Lif-Medicus Dalberg ..... 24.
Herr Assessor Odhelius ...... 12.

3. Herr Praeses anmälte Hans Maj:ts nådiga befallning til Academien at i underdånighet yttra sig öfver et påfund, som en Fransk Man, vid namn Mesme angifvit, dels at tilreda et långt bättre och varaktigare Murbruk, än det vanliga, dels ock at af sand och grus, med ringa kostnad och snart, kunna göra hård sten, i hvad form man behagar, etc. Mesmes Memorial uplästes och remitterades til Herrar Qvist, Sandels och Engeström.
N.16.Se 2ra Qvart.

2. Secreteraren berättade sig hafva blifvit upkallad i Kongl. Commerce-Collegium, och at honom där blifvit lemnadt et vidlyftigt Manuscript, innehållande en berättelse om klinkert-beredningen i Holland, och skrifvit af Academiens nu varande Praeses, Herr Qvist. K.Collegium önskade det ville K.Academien draga försorg om dess tryckning, antingen uti Handlingarna eller särskildt. Det upvistes nu, tillika med 5 dertil hörande Tabeller eller Ritningar. K.Academien fägnade sig öfver detta nyttiga arbete, och Secreteraren tilstyrkte, at det skulle styckevis få införas i Handlingarna, emedan det ei vore vidlyftigare, än at det kunde uti tre stycken, af vid pass 1 1/2 tryckt ark hvartdera, få rum. Då det icke allenast utan särskild kostnad kunde utkomma, utan ock ofelbert skulle hedra Handlingarna och befordra deras afsättning. Men de fleste öfrige närvarande Herrar Ledamöter ansågo för bättre och bequämligare för allmänheten, om det blefve särskildt tryckt, af hvilken tanka ock Auctoren sjelf, Herr Praeses, var, hvilken berättade huru detta Manuscript tilgått, hvilket för flera år sedan varit ifrån England af honom insändt til K.Directionen öfver Trollhätte Slussverks byggnad, men där ej anmäldt, och ar han ei visste, huru denne afskrift deraf kommit i K.Commerce-Collegii händer. Han tillade, at detta Manuscript ei vore complett, utan at et nästan lika vidlyftigt, om Tegel-tilverkningen i allmänhet, borde åtfölja detta. Han lofvade derföre sjelf söka förmå någon Boktryckare, at på eget förlag trycka detta arbete: men Secreteraren sade at man svårligen lärer finna någon sådan, emedan K.Commerce-Collegium redan tilbudit det de förnämsta, som alle nekat sig, i anseende til de många och stora koppar-styckena och befarad ringa afsättning vilja eller kunna åtaga sig förlaget.

1. Secreteraren berättade, at Blank, se Dagb. d. 17 April, anmält sig, at inom några dagar hafva sitt Modell färdigt at för Kongl.Academien upvisa: men at man förnummit, det han ej, efter Hans Maj:ts nådiga Bref, Se Dagb. för d. 17 April. gjort Modell til en Mudder-Machine, utan til en Machine, hvarmed Pålar efter gamla bryggor, samt stubbar och mera sådant, kunde utur jorden upryckas. På tilfrågan, hvarföre han ei gjort Modell til Mudder-Machine, har han svarat 1:o at han fått mundtelig befallning, utan at kunna säga af hvem, at göra Modell af Machinen til Pålars updragande, förmodel. antingen af Hans Exc. Grefve Bielke, eller Praesidenten Grefve Cronstedt. 2:o at han ei för så liten belöning, som 1800 D. kmt kunnat eller velat göra et Modell til sin Mudder-Machine, utan at han för det Modellet bordt hafva 2 à 3 dubbelt större belöning, samt at Modellet til Machinen at updraga Pålar vore det enda, som han lofvat praestera för 1800 D. kmt. då han likväl förbehållit sig at få kostnaden för sjelfva Modellets förfärdigande särskildt betalt.
I så beskaffade omständigheter var K.Academien villrådig, hvad Hon skulle göra, och proponerades af några, at K.Academien skulle i underdånighet förfråga sig hos Hans Majestet. Dock beslöts, at man först skulle se hans Modell och tala med honom. Dertil utnämndes Herrar Meijer, Clason, Runeberg, Wilke, Lindblom, von Arbin och Wäsström, jemte K.Academiens Praeses och Secreterare.

3. Herr Praeses, som hamtagit at genomläsa Rönen N:o 18 och 21, tilstyrkte, at de bägge, med några små ändringar på några utmärkta ställen, kunde införas i Handlingarna.

4. Upl. Herr Praesidis Fortsättning af Beskrifningen på Engelska Stenkols flötserna och sättet at dem bearbeta. N.27.Se 4:de Qvart.

1. Upl. några anmärkningar, som Herr v. Engeström gjort vid Herr Bergmans förledet år Se N. 40, ingifna ytterligare afhandling om Alun-tilverkningen, hvilka anmärkningar blifvit Herr Bergman communicerade, hvilken i anledning deraf, omskrifvit sin afhandling, med någon tilläggning, som ock nu uplästes. Herr Praeses, som förut genomläsit dessa papperen, tilstyrkte at Herr Bergmans vackra Rön må införas uti Handl. N.29.Se 3 Qv.

2. Upl. Hr. Professoren Adolph Murrays ifrån Tyskland insända Rön, om Stenen, Oculus Mundi kallad. Rem.til Hr. Qvist.
N.36. Se 4/4 1777.

2. Uplästes Herr Qwists fortsättning af Rönet om Stenkols flötserne i England, som gillades.
N.40.Se 3e Qv.

6. Upl. fjerde och sista stycket af Herr Qwists afhandling om Engelska Stenkols flötser.

6. Uplästes Herr Qvists yttrande om de insända profven af förment eldfast Lera, hvilka alla han noga försökt, och funnit at ibland dem var ingen ren eldfast Lera, men at dock tvänne af dem, neml. et insändt af Cornetten Gyllenschöld, taget på Runefalls egor, Westra Eneby Socken och Östergöthland, samt et annat, sommanei visst vet hvarifrån det kommit, hade någon liknelse at, i tilblandning med rätt eldfast lera, och til vissa behof, blifva nyttiga. han tilstyrker derföre, at dessa upfinnare skulle få hvarsin hälft af den utlofvade mindre belöningen, som var 1200 dr kmt. hvilket ock sedan af Hr. Baron Hermelin tilstyrktes och af K. Academien bifölls.

2. Upl. Herr Qwists yttrande om de til K. Academien insända prof af förment eld-fast Lera. Efter anstäldta och här anförda noggranna försök med hvarje prof-stycke, har befunnits at ingen af dessa Leror var för sig sjelf verkeligen eld-fast af rätta slaget, men at dock tvänne af dem innehöllo någon blanning af eldfasta delar, som til vissa gröfre kärl eller bruk, hälst i blandning med veritable eldfast lera, kunde blifva til någon nytta. Herr Qwist tilstyrkte derföre, at den utlofvade mindre belöningen för detta ämne, som var 1200 Dal. kmt må delas imellan de tvänne, som insändt berörde ler-arter, men at den större belöningen, 1800 dr må utsättas än ytterligare, til dess någon här i Riket upfinner en eldfast Lera, som efter bränningen blir hvit. Detta bifölls af Kongl. Academien. Secreteraren W. gaf tilkänna, at den ena af dessa Lerarter är funnen på Runefalls egor i Eneby Socken, Kinda Härad uti ÖsterGöthland, och insänd af Cornetten Hr. Adolph Carlheim Gyllenschöld: men at han nu i hast ei kunde med visshet säga, hvarifrån den andra Ler-arten vore kommen, hvilket han dock lofvade utforska.

8. I anledning af Hr. Qwists yttrande om de insända prof af förment eldfast lera, at ibland dem allenast funnits tvänne, som på visst sätt kunna anses för eldfasta, men at ingendera i bränningen blir hvit, beslöts at det utlofvade mindre Praemium, 1200 dr kmt. må delas imellan Herr Lieutenanten Gyllensköld, som upgifvit det ena, och en vid namn Biörkman, som insändt den andra, dock at den sednare skall först bevisa, at sådan lera verkeligen finnes vid Leufsta Bruk, hvarom man där ei eger minsta kunskap; och som ingen känner denne Biörkman, eller vet hvarest han nu vistas, skall han uti Post-Tidningarna här om underrättas. Men om han inom förelagd tid icke ananmäler sig och legitimerar sin upgift, skall Lieutenanten Gyllenschöld få hela den mindre Belöningen. Månge höllo denne Björkman för en bedragare. Den utlofvade större Belöningen för eldfast lera, som i bränningen blir hvit, skal utlofvas å nyo, til des någon sådan Lera här i Riket finnes.

12. Ändteligen företogs Votering om Ny Praeses, som så utföll, at
Hans Excell. Grefve Rudenschöld fick 10 Röster.
Herr Professoren Bergius ------ 9.
Herr Qwist ------------- 8.
Herr Hellant ------------ 8.
Herr Bengt Bergius --------- 6.
Herr Marelius ---------- 4 etc.
Ibland de 4 förstnämnda, föll lotten at blifva Praeses, på Hans Excellence, Grefve Rudenschöld, som behagade åtaga sig besväret.

2. En Snickare Gesell, vid namn Nils Stenström, upviste et af honom förfärdigadt litet Skatull, gjordt af Svensk fanerad Björk, som genom betsning fått åtskilliga färgor, och til slut biifvit med hård Vernissa öfverdragen. Han begärte uti en Skrift någon underdånig recommendation derföre hos Hans Majestet. K. Academien såg arbetet med nöje, men kunde ej bevilja någon annan recommendation, än et utdrag af Dagboken, som Herr Qwist lofvade projectera.

3. Upl. Herr Direct. Gyllenhals berättelse om den undersökning han, efter K. Academiens begäran, gjort på stället, där LifDrabanten Gyllenschöld förledet år funnit en slags eldfast lera. Herr Qvist anmodades at yttra sig, om Hr. Gyllenschöld, i anledning häraf, är berättigad til andra hälften af den utlofvade belöningen för detta fynd, sedan han redan 1778 fått den ena hälften.

2:o På frågan, huruvida, i följe af Directeuren Gyllenhals undersökning och berättelse, hvilken uplästes d. 1. sistl. December, angående den af Lieutenanten Gyllenschöld påfundna och föregifna eldfasta Lera, Samme Gyllenschöld vore berättigad till den af Honom begärte andra eller återstående hälften af det för berörde Lera utlofvade mindre praemium; yttrade Sig Hr. Qvist, att Han för Sin del icke annat kunde, än tillstyrka K. Academien, att lemna Gyllenschöld äfven denna hälft, hälst K. Academien, genom det att Hon tilldömt honom den förra, en gång erkänt Hans påfundna Lera, och gifvit den Sitt bifall; men detta bifall skulle Hon nu synas villa återkalla, ifall Hon nekade Gyllenschöld den andra eller återstående hälften af Praemium, och denne återkallelse Skulle åter kunna komma allmänheten att misstänka Henne för capable af misstag. Utomdess, tillade ock Hr. Qvist, gåfvo försöken, som med Gyllenschölds Lera blifvit anstälda, tilkänna, att hon kunde medföra nytta vid vissa behof, ehuru hon egenteligen icke förtjente namn af Eldfast Lera. Men K. Academien ville äfven häröfver höra Hr. Bergmans utlåtelse, och befalte derföre, att både Hr. Gyllenhals och vists undersökningar och prof af oftanämnda Lera, skulle till Honom öfversändas och Decisum imedlertid upskjutas.

2 Upl. Hr. Bergmans Bref eller yttrande om Lieutenanten Gyllenschölds påfundna Lera af följande innehåll: På Kongl. Academiens befallning har jag läst igenom Hrr. Qvists och Gyllenhals yttrande angående Runefalls Så kallade Leran. Deraf inhämtas 1:o att Ler-ämnet deruti nästan aldeles Saknas eller åtminstone ingår i ganska ringa mängd. 2 att Kisel-mjöl utgör det hufvudsakligaste grund-ämnet och egentliga orsaken til den eld-härdighet, som vid försök dermed visat Sig. 3 att ju mer Ler-halten deruti finnes ökad, ju lättare Smälter hon. 4 att genom undersökning i orten ingen funnits, äfven på det angifna stället, som icke inom få minuter nedsmält i klensmeds-äskja. J följe af alt detta kan jag för min del icke finna, att K. Academien är förbunden att till Hr. Gyllenschöld utbetala de återstående 600 dr kmt. för en upgift, som icke håller det prof, Som blifvit äskat; men skulle K. Academien finna för godt gifva honom dem, som en ytterligare upmuntran, Så har jag dervid, Säger Hr. Bergman, ingen ting att påminna. När K. Academien jämförde detta yttrande med Hr Qvists, Så märktes tydeligen, att Runefalls Leran ej Svarade emot Academiens åstundan i afseende på mindre belöningen, utan att Hr. Qvist trott den förtjena upmärksamhet endast i det afseende, att hon Såsom tillblandning kunde tjena vid vissa behof. K. Academien kunde derföre icke annat än afslå Gyllenschölds begäran, att få den återstående hälften af Praemium, hälst den hälften, som han redan fått, var endast gifven Såsom en upmuntran, och tycktes i Så måtto vara tillräckelig.

11:o Upl. Hr. Qvists yttrande om några arter Leror, som troddes vara Eldfasta och Som till Praemii vinnande, hvilket andra gången blifvit utsatt, voro insända. Decisum af denna fråga blef upskutet.

5:o Voterades till ny Praeses, då på förslag kommo
Hrr. Adlerheim med 14 röster
Ferrner ---- 16 -----
Qvist ------- 15 -----
Botin ------- 11 -----
och vid Lottningen blef Hr. Adlerheim Praeses.

6 Upl. Transumt af ett Bref ifrån I. E. Julin till Hr. Qvist, dat. Örebro d. 2 Maj, angående några underliga Vädersolar, som Samma dag imellan 7 och 9 f. m. vist Sig på Himmelen. Skulle remitteras till Hr. Mallet.

7:o Upl. Herr Qvists 3 Betänkande om de Leror, Som blifvit insände såsom Eld-fasta; De förut inlemnade voro af d. 5 Dec. 1778 och 23 Febr. 1780, Samt angingo Lerornas art. Detta sista åter innehöll försökens utslag med dem beredde till Diglar. De insände Ler-arterna, sedan Belöningen å nyo utsattes, voro 15 till antalet. N 1) ifrån Carlskrona insänd af Skoge N:o 2) ifrån Norrköping insänd af Lundberg till Hr. Alard här i staden; N:o 3) insänd uti en låda till Hr. Wargentin, märkt med N:o 3; N:o 4) ifrån Björkman i Borås, N:o 5) ifrån Öland; N:o 6) ifrån Samma ort; N:o 7) af Henr. Haak i Örebro; N:o 8) af Sergeant Grönqvist; N:o 9) ifrån Småland, Sewede Härad, Wimmerby Socken och Tobo gård af Anders Jönsson i Sjundhult; N:o 10) ifrån Upsala Län, Olands Härad, Öster-Löfsta-Socken och Hjertbo-gård af Krono-Båtsman Joh. Fjellman; N:o 11) ifrån Östergötland, Kinda Härad, Horns Socken och Brand-Torpet; N:o 12) ifrån Vermland af Lieut. Eld; N:o 13) ifrån Finland af Argillander; N:o 14) ifrån Helsingborg af Directeuren And. Brandberg; N:o 15) ifrån Skälfjället i Transtrands Capels-Lag af Auscultanten i K. Bergs-Collegio L. S. Wahlsten. Vid anstälde försök med dessa Leror har Hr. Quist befunnit, at N:o 1 väl brändes hvit och blef hård Samt tog eld emot stål efter bränningen; men var benägen att Spraka och Spricka. N:o 2 Smälter per Se och innehåller 56 procent Sand, N:o 3 är en märgel och Smälter lätt i elden. N 4 antager i elden en mer bjärt, hvit färg än förut, och i stark hette blifver litet Skarpare Samt förlorar den egenskapen att liksom krita färga ifrån Sig. N 5 hårdnar starkt i elden, men lacklöper i hvithette till ytan, Samt får en hvit klar glas-hinna. N:o 6 är en kalk- eller Märgel-art. N:o 7 får en Ljusgrå färg i Elden, hårdnar starkt, men lacklöper och förändrar texturen ifrån den vanliga uti brände Leror. N:o 8 voro fria Ler-arter från främmande inblandningar, brändes hårda Som flinta, Smälte icke uti vanlig hvithette, men lacklöpte öfveralt med bibehållande af figuren, N 9, 10 och 11 äro bättre Slag gemena Leror, Som till gröfre och mindre angelägna behof kunna vara tjenliga vid eldsverk. N:o 12 får i början en gulagtig färg i elden, hårdnar nog, Smälter till en del och lacklöper till ytan. N 13 blifver i elden ganska Snart krithvit, och behåller länge den arten att färga ifrån Sig Samt eger Seghet; blifver i starkare hette Skör, och hvarken hård eller Sammanhängande. N 14 Sprakar i elden, bränner Sig för Blås-rör till litet ljusare färg och Smälter icke, men lacklöper i skarpa kanter. N 15 är en förut bekant Ler-art af ganska knapp tillgång och Svår transport. Af de Ler-arter, hvilka befunnits hårdna i elden, såsom N 1, 5, 7, 8, 12 och 14, har Hr. Qvist ock gjort Diglar både med och utan tillblandning af Blyarts. Somlige af dem Smälte Snart, och Somliga uthärdade längre, men blefvo Slutligen sköra och ohandterlige. Helsingborgs Leran var den enda, Som både med och utan Blyarts lät dräja Sig. Diglar deraf, utan Blyarts, liknade i det närmaste Hessiska Diglar, och med Blyarts uthärdade den starkaste hette i gjut-ståls-ugn, Samt blefvo till ytan anlupne med en tunn, brun och gråagtig glashinna, lika som de Engelske. Helsingborgs-leran tjenar Således i dylika afseende, men icke till Pip-Lera; ty hon är, Såsom de öfriga insände Ler-arterna, hvarken Sandfri, fet, eller Sammanhängande, eller Sådan Som den Kölniska Leran, hvilket åstundades. Kongl. Academien kunde derföre icke tilldömma upfinnaren deraf den utsatte Belöningen; än mindre någon af de andra.

5:o. Utnämndes Herrarne Sandels, Hermelin och Qvist till att granska och pröfva de Tak-skiffer-Prof, Som blifvit insände.

8:o) Voterades till Ny Praeses, då följande fingo röster:
Hr. Bar. Fredr. Sparre 19
Hr. Qvist 18
Hans Excell. Falkengren 13
Hr. Sandels 12
Hr. Marelius 9
Hr. Lindblom 7
Hr. Bar. Liljencrans 5
Hr. Bar. Hermelin 5
Hr. Odelius 3
Hr. Leyonmark 1
Hr. Arbin 1
Herr Sparrman 1.
Af de fyra förste, Som på förslaget uppfördes, blef Hr. Baron Sparre under lottningen Praeses.
Slutligen höll den afgående Praeses Hr. af Botin ett Tal innehållande Jämförelse imellan Mynts och Varors värde i Sverige; hvilket var en fortsättning af det, Som hölls vid dess förra Praesidii nedläggande.

7:o) Anmältes det Hrr. Sandels, Hermelin och Qvist tillika med Nicander, i följe af K. Academiens anmodan, d. 9 Sistl. varit tillsammans, för att under behörig granskning taga, de till Praemii ärhållande, ifrån åtskilliga Lands-orter, insände Tak-skiffer-Prof, hvilka voro följande:
1:o) Ett ifrån Remsbergs Grufvor.
2:o) Ett ifrån Strömstad, insändt af Borgmästaren Zimmerberg därstädes.
3:o) Ett ifrån Soitsvuari Bärg på Paimala Bys ägor i Marie Socken och Finland, insändt af Bataillons-Adjutanten S. F. Fingerroos.
4:o) Ett ifrån Tenala Socken och Nylands Län, ininsändt af Sergeanten Joh. Bong.
5:o) Jfrån Säteriet Högen i Steneby Socken och Dals-Land, insändt af Arendatoren Jonas Kilberg genom Capiten Brelin.
6:o) Ett ifrån Kalvola Socken i Tavastehus-Län.
7:o) Ett ifrån Salmis By i Björneborgs-Län. 8:o) Ett ifrån Birkala Socken i Samma Län. Dessa Tre Sistnämnde insände af Herr Gadd i Åbo, dock icke af Honom påfundne.
Utaf föregående uppräknade Prof befunno Deputerade N:o 1, 2, 3, 8 alldeles otjenliga och ovaragtiga till Taktäckning; men att de öfriga fyra förtjente uppmärksamhet. N:o 4 var väl af olika halt, Somliga stycken blandade med skimmer, dock Somliga tämmeligen dugliga, hvilket gaf tillkänna, att Bärget, där de blifvit tagne, var af olika art; N:o 5 var ett ganska godt prof och det bäste af de inkomne; N:o 6 och 7 voro äfven Skäligen vackra, ehuru af skörare Sammansättning. Nu kom an på myckenheten och Transporten, huruvida dessa fyra Sistnämnde prof kunde komma i fråga till Praemium. Undersökning på ställena vore derföre oundgängelig; och hvad det vid Högen i Steneby Socken angick, hade Herr Baron Hermelin redan åtagit Sig, att under Sin i Sommar förestående resa till Dal undersöka; men till att beqvämligen få de öfriga Brotten i Finland besigtigade, föreslogo Deputerade, det Herr Gadd i Åbo och Sluss-Byggnads-Directeuren i Tavastehus-Län Herr Widen kunde dertill anmodas, näml. Herr Gadd att undersöka Brotten vid Tenala och Salmis By; Herr Widen det i Kalvola Socken; Dock borde till desto Säkrare efterrättelse bitar af de inkomna profven till dem öfversändas, på det misstag måtte undvikas och jämförelse på stället kunna ske; för öfrigt borde ock till mödans lättande vid undersökningen förenämnde Herrar med tillräckliga Rese-penningar af Academien förses, på det ingen kostnad under expeditionen dem måtte hända. Kongl. Academien biföll allt detta och var dermed till fullo nögd.

10:o) Voterades till Ny Praeses, då
Hr. Marelius fick 16 Röster.
R. R. Falkengren 12
Hr. Sandels 11
Hr. Liljencrants 10
Hr. Lindblom 5
Hr. Murray 5
Hr. Arbin 3
R. R. Höpken 1
R. R. Falkenberg 1
R. R. Bunge 1
Hr. Leyonmark 1
Hr. Qvist 1

Den 21 November.
Praeses Frånvarande
Närvarande Hrr. Adlerheim Martin
Bäck Liljestråle
Acrel Sparrman
Wargentin Nicander
Bergius

Af allt detta fann Kongl. Academien, att, till praemii undfående, på intet annat Skifferbrott kunde göras något afseende, än endast det i Kalvola Socken och Tavastehus Län; men Som detta Skifferbrott redan år 1773 var bekant af framl. Fältmarskalken Hr. Grefve Ehrensvärd, och Skiffer-prof deraf till K. Academien blifvit insändt af Hr. Gadd, utan afseende på någon belöning, Så beslöts, uppå Hrr. Qvists och Hermelins tillstyrkande, att den utlofvade belöningen, Som detta Brott i öfrigt tycktes tillkomma, på det Sättet till brytningars därstädes befrämjande skulle användas: att 1:o) BrytningsJnstrumenter uppköpas för 50 R:dr och skänkas åt Jord-ägarena, Som äro fattige Bönder; 2:o) att 150 R:dr bestås till Brytnings-premier, Som efter handen utgifvas visst för hvart 1000:de, allt efter Som man finner arbetet med hog drifvas. 3:o) att 100 R:dr gifvas åt Hr. Widén, om han åtager Sig att underrätta Jord-ägarena om brytnings och tillverknings-Sättet, Samt att skaffa dem afsättning, Så mycket hos honom står.
Utomdess, Som Jnspectoren Kilberg på Skiffer-tillgången i Tisselskogs Socken användt någon kostnad, i anseende till någon gjord brytning; och Skiffren där befans af god art, ehuru icke så ymnig, Så ville äfven K. Academien, det Kilbergs kostnad skulle ärsättas med 50 R:dr.

6:o. Anmältes, det K. Academiens nitiske Ledamot Hr. Grefve Liljenberg genom goda lämpor förmått Rådmannen Brandenburg att betala    Rd:r af den skulld 419 R:dr 45 sk 8 % för hvilken den Senare hos Academien var vederhäftig, och hvilken d. 16 Sistl. Maj i Contoret ventilerades till afskrifning. Som Således denna afbetalning var att anse liksom en ny acquisition för Kassen, inkommen genom Hr. Grefve Liljenbergs åtgärd, Så beslöts, att han, vid sin nästa ankomst i Academien, derföre skulle complimenteras af Hr. Praeses.

3:o) Anmältes också, att 3:e Svar inkommit på frågan om bästa Sättet att conservera Bleck-tak. Skulle remitteras till Hrr. Qvist, Rinman och Wäsström,

4:o) Uppl. Hrr. Rinmans Wäsströms och Qvists yttrande öfver de Svar, som inkommit på Frågan om Tak-plåtars bevarande, hvarvid ärhindrades att Hr. Meyer äfven gjort några försök i samma ämne; hvarföre Res. att öfver berörde Svar äfven hans utlåtande skulle inhämtas, och han tillika anmodas att uppgifva Sina försök.

1:o) Uppl. Hr. Meyers inkomna yttrande öfver Svaren på frågan, Om Järn-taks bevarande. Dessa Svar voro
N:o 1. insändt, med öppet namn, af Majoren Gartman. 
N:o 2. Med valspråk: Expertus Novi.
N:o 3. ----- Sat cibo, Si Sat bene. 
Och då Hr. Meyers yttrande öfver dem jämfördes med Hrr. Rinmans, Qvists och Wäsströms, Som förleden Sammankomst upplästes, Så befanns, att intetdera Svaret förtjente den utsatte belöningen, dock likväl att N:o 1 och 2 innehöllo några uppgifter, Som förtjente uppmärksamhet. J följe deraf Res. att Auctorerna till dessa Svar Skulle hedras med hvar sin stor Sahlgrensk SilfverMedaille, dock att Sedlen till N:o 2 icke skulle öppnas, utan i stället skulle intimeras i Jnrikes Tidn. att Auctoren till Samma Svar äfven som den till N:o 1 hade att uti Academiens Contor lyfta den nyssberörde belöningen, ifall de Sig dertill gittade anmäla. För öfrigt skulle ankomma på Hr. Baron Clas Alströmers godtfinnande, huruvida Frågan vidare borde väckas, och huru lång tid för Svaren borde utsättas.

3. Uplästes Olavsens bref dat. Havniae d. 3. April hvaruti han tillika sände til Academien prof af en hårlik materia, som nedfallit utur luften vid de nya vulcan eruptionerna på Island förliden sommar, och nu under Microscop sågs vara sönderbrutna trådar af et vulcaniskt glas eller lava, hvaraf prof skulle til närmare undersökning lemnas til Herrar Chemici Bergman Quist m. m.

6:o Uplästes Herr Mynt-Proberaren Gejers ingifne Rön: Försök med Eldsluft; på hvarjehanda, jemväl ädla stenar, och remitt: til Hr Assessor Quist.

4. Uplästes; Hr. Prof. och R. Bergmans insände: Mineralo giske Anmärkningar. Första Stycket. remitt: til Hr. Assessor Quist.

1:o Remiss ifrån Hans Kong:l Maj:t angående Ljeutnant Apelquists Ansökning, om Privilegium Exclusivum på förfärdigande af åtskilliga Mechaniska Machiner, samt andra Inrättningar. Remitt. til Hr Amiralen af Chapman, Quist och Engström, och skola Apelquists Inventioner besigtigas huruvida de äro Hans egne eller blott copierade engelska Inrättningar.

2:o. Uplästes Hans Kongl. Maj:ts nådiga remiss, dat. Helsingborg d. 9 Julij 1786, at infordra Vetenskaps Academiens underdåniga utlåtande: öfver Bonden Olof Olofson ifrån Björsta Hargs Socken och Stockholms Län, ansökning om belöning för en sågqvarns inrättning som går med väder, och hvarmed ved, i ställe för den vanliga huggning med yxe, som spiller all Spån, skall til mycken vedbesparing sågas och drumas af; och hvartil Modellen är för detta aflemnad til Hr. Nicander.- Academien nämde Hrr. Qvist, Hellant, Fischerström at jämte Secreterarne at taga Saken under granskning och därom nästa gång inkomma med berättelse.

5:o. Upvisade H:r Bergius en flaska med prof på den i England påfundne Tjära af Stenkol, jämte en Piece med attestater om des nytta, som blifvit honom lemnade at för Academien upvisa, af en nyss härifrån bortrest Engelsman Baronet och Parlaments Ledamoten H:r Sinclair. - öfverlemnades til utlåtande åt H:r Assessor Qvist.

3:o. Uplästes project til Svar på Kgl. Maj:ts remiss. af Olof Olofsons upviste Sågqvarns inrättning /: d. 9. Aug. n:o 2 :/ hvilken af deputerade Ledamöter, ej befunnits af den beskaffenhet at belöning därföre kunnat tilstyrkas. Hvilket af H:r Assessoren Qvist upsatte Svar justerades til Expedition. /: Som ock afgått d. 27. Aug :/

5:o. Upl. H:r La Porteries bref från Hamburg jämte Kopparstick och tryckt beskrifning på en rar Sten som emot Solen visar en strålande Sol, och af honom kallas Herisson Solaire. Remitt. til Hr. Qvist.

5. Om Hr. La Poteries Developement general du tissu du Saphir Cristal, gaf H:r Bar. v. Gedda nu munteligen det yttrande, at den däruti gifne förklaring och föreslagne Modell väl på ett ganska sannolikt sätt förklarade de Phenomener som vid denne Sten visa sig, men at samma skrift icke in Extenso men väl uti kort utdrag kunde passa för handlingarne, hvarförinnan densamma dock skulle remitt. til H:r Assessor Qvist som närmare känner Stenen och des förre beskrifning.

Under öfverläggning härom, förenade Kongl. Academien ig med det utlåtande, som Baron och Cantzli-Rådet Clas Alströmer, lemnat uti bref til Secreteraren af d. 12 Dec. 1786. af innehåll; at man väl af 2:ne Academiens kungörelser om belöning för fynd af Eldfast lera, ser, at tiden til upgiften länge är förfluten: Men ämnet är af sådan vigt, och almän nytta, at han gerna samtycker at det utlofvade praemium än utbetalas til den, som upfyller de vid Propositionen häftade Vilkor, dock at Academien väljer sådane Personer til Lerans undersökande, som äro i stånd at därom döma, och af Chemister noga pröfves, innan därom med alfvare resolveras. Uti hvilken afsigt nu ock K. Academien remitterade detta mål, jämte de inlemnade profven på leror och deglar til Herrar BergsRådet v. Engström och Assessoren Qvist, til närmare granskning och utlåtande. Börandes i öfrigt Hr: Bm:st Geijer i sinom tid upgifva de erforderlige bevisen och Verificationer om Orten och Stället där dessa leror finnas och til hvad qvantitet, tilgång däraf vara kan, at fylla Rikets behof af denna hittils utifrån införskaffade varan.
Joh. Carl Wilcke.

8:o. Upvisades en Memoire ifrån H:r Morveau sur la Nature de l'Acrier; som var läst af Herr v. Engström och Qvist; men skulle vidare communiceras med H:r Rinman.

11. Upl: ett d:o H:r Baron Alströmers bref, om det af H:r Tunelius gjorde fynd af Eldfast lera, och beropar sig på des eget, om Bergmästr. Geijers fynd af dylik lera, gifne yttrande, i följe hvaraf desse fynd remitteras til Hrr. Chemicorum isynnerhet de af Academien därtil nämnde Hrr. v. Engström och Qvists utlåtande och undersökning.

Härmed förenade sig ock Herr BergR. von Engström, som väl icke ännu haft tid at skriftligen författa sin berättelse; men gaf nu inför K. Academien munteligen tilkänna; at såvida han uti sina Laboratorier icke hade så häftig Eld som Hr. Qvist uti sina Stålugnar m. m. så behöfdes ej heller något ytterligare bevis om Lerornas Eldfasthet och godhet i det målet. H:r Bergsrådet hade imedlertid, med de til sig tagne mindre deglarna, anstält flera försök och funnit dem goda och härdiga emot sådana ämnen, som annars fräta och förstöra Diglar, såsom Bly, Antimonium, Arsenik, Svafvel, Salpeter, och det i Trenne timar. I anledning hvaraf således Academien med nöje fann detta fynd verkeligen förtjena belöning, hvarom likväl icke något vist beslut fattas kunde; innan Herr Gejer ytterligare fullgör det uti H:r Qvists betänkande föreskrifne vilkoret: At ifrån sjelfva Orten där Lerorne finnas anskaffa påliteliga bevis om dessa lerors behöriga tilgång, åtkomst och lätta transport til någon Sjöhamn; och detta helst genom en landtmätare, som afmäter ställena och därifrån upskickar förseglade prof. Då Academien sig redan om sjelfva belöningen ytterligare förklara vill.

Härmed förenade sig ock Herr BergR. von Engström, som väl icke ännu haft tid at skriftligen författa sin berättelse; men gaf nu inför K. Academien munteligen tilkänna; at såvida han uti sina Laboratorier icke hade så häftig Eld som Hr. Qvist uti sina Stålugnar m. m. så behöfdes ej heller något ytterligare bevis om Lerornas Eldfasthet och godhet i det målet. H:r Bergsrådet hade imedlertid, med de til sig tagne mindre deglarna, anstält flera försök och funnit dem goda och härdiga emot sådana ämnen, som annars fräta och förstöra Diglar, såsom Bly, Antimonium, Arsenik, Svafvel, Salpeter, och det i Trenne timar. I anledning hvaraf således Academien med nöje fann detta fynd verkeligen förtjena belöning, hvarom likväl icke något vist beslut fattas kunde; innan Herr Gejer ytterligare fullgör det uti H:r Qvists betänkande föreskrifne vilkoret: At ifrån sjelfva Orten där Lerorne finnas anskaffa påliteliga bevis om dessa lerors behöriga tilgång, åtkomst och lätta transport til någon Sjöhamn; och detta helst genom en landtmätare, som afmäter ställena och därifrån upskickar förseglade prof. Då Academien sig redan om sjelfva belöningen ytterligare förklara vill.

3:o. Upl. Hr. Qvists d:o om Laporteries beskr. och ritning på Etoiles mouvantes; och l'Herisson Solaire, som ses emot Solen uti vissa Stenar: hvilka äro af en ypperlig Kännare väl beskrifne, men i sig sjelf ej äro något nytt, utan redan, äfven omständligare nämde uti Handlingarna f. år 1775.

5:o. Uplästes Hr. Assess. Qvists utförliga berättelse, om Des anstälde prof och försök med de af BergM. Gejer påfundne och upvisade Eldfaste Leror, och däraf tilverkade Deglar. hvaraf följer, at desse leror äro i hög grad eldfaste, och uti behörig blandning vid flera Eldsverk blifva af förträffelig nytta. Hvarföre ock Hr. Assessorn uti sitt bifogade betänkande, väl icke finner de 2:ne af Kgl. Academien, om eldfaste leror, utgifne kungörelser til alla delar hit passande; men, som de af H:r Bergmästaren Gejer uptäkte 3:ne Lerarter N:o 1. 2 o. 3 befinnas ega så besynnerlig eldhärdighet, hvaraf man vid flera smältverk och til hvarjehanda eldfasta Kärils förfärdigande har anledning at vänta ganska stor nytta, så hemställes til K. Academ. bepröfvande, om icke bemäl:t Hr. Bergmästare, sedan Han til K. Acad. inkommit med nöjaktiga bevis om thessa Ler-arters behöriga tilgång, åtkomst och lätta Transport til någon Sjöhamn, därföre måtte hugnas med ett Praemium, som icke allenast vore svarande emot Des redan använda möda och Kostnad, utan äfvenväl upmuntrande til flit och omtanka, at göra flera för det almänna nyttiga uptägter.

6:o. Vid samma tilfälle anmodade nu ock K. Academien de närvarande Herrar Qvist och v. Engström at til närmare undersökning företaga den af H:r Geschworn Tunelius påfundne och vid Rörstrands Fabriqve til ägta porcelliners förfärdigande brukade och tjenlig befundne Leran. Men då desse Herrar jämte flera, som hade sig detta ämne förut bekant, däruti instämde, at detta ämne icke var någon egentelig lera utan et värkeligt Kisel-Mjöl, som i afseende til något därföre begärt Praemium numera icke kunde komma i fråga: så afstadnade väl härmed all vidare öfverläggning därom;Dock blefvo de

8. Upl. Hr. Qvists yttrande om det af H:r Gesworn. Tunelius fundne och såsom Eldfast Lera anmälte Kisel-Mjöl; hvarmed åtskillige Slamnings och Eldförsök blifvit gjorde, och hvaraf denne Jord-Art befunnits bestå af ett fint Kisel-Mjöl fritt ifrån andra blandningar, som i anseende til finhet och renhet torde blifva af mycken nytta til vissa behof s. s. glasmakeri, porcellains beredning och Glasurer. Men som redan för detta en dylik Art ifrån Finland, af Salpeter-Sjuderi Directeuren Argillander blifvit insänd, och uti de til Kgl. Acad. inlemnade beskrifningar under N:o 9 uptagen, och samma Art då icke kunnat komma under Namn af Lera eller som Lera gör någon tjenst, så kunde icke heller Kgl. Acad. vid frågan om belöning, därå hafva något afseende.

3:o. Uplästes, de af Herrar v. Engström, Qvist, af Acrel, Bäck och Bergius uti detta mål skriftligen upsatte betänkanden, hvarmed ock nu K. Academien i det mästa förenade sig. Och skulle uti Academiens underdåniga Svar til Hans Maj:t införas: Huru som Förgift, då därmed förstås Arsenicum, uti vissa händelser såväl i Medicine, som konsterne och chemiska operationer, icke gerna aldeles kan umbäras, Men at til förekommande af Misbruk däraf, underställes at Kongl. Majt. täcktes genom Collegium Medicum befalla Apothekare, at desse hafva gifterna under sin egen vård, och strängeligen iakttaga de redan utkomne författningar. Skulle Arsenicum, eller annat gift, i vissa handtverkerier behöfvas, kunna de då fås. J måleriet kan Auripigment och Arsenik i Metallblandningar umbäras. Skulle de behöfvas i handtverkerier, har den behöfvande att vända sig til någon Edsvuren Medicus, m.m.

6:o. Upl. Bergmäst: Geijers memorial, och upgifne Besiktnings-bevis, öfver de af honom för Academien upviste Leror, jämte förseglade prof af desse på Stället tagne Leror, ibland hvilka och nu upgafs en ny förut icke nämnd Lerart, från Stanstorps Stenbrott i Bosjö-klosters Socken, Fresta härad och Skåne; äfven är däraf hemtadt från Tassarp söder om Maglösäte i Hörs Socken. De öfriga Lerorna äro fundne och uptagne.
N:o 1. På kronohemmanet Klingstorps fälad i Färingtofta socken norra Härad och Skåne, 400 al:n från en å, som rinner i Rönne å. 4 a 5 al:n på djupet och visar sig til flera 100 al:n längd på åtskilliga ställen, at många 1000 T:nor kunna deraf uphämtas. Detsama intygar ett annat bevis.
N:o 2. På Forestads ägor, i Risberga Sochen, Norra härad och Skåne. 100 a:ln från Rönne -å. går 3 a 4 aln. på djupet, och 10 a 12 al:n på längd, men betäckt med 1 a 3 a:ln sandjord och Klappur.
N:o 3. På Torraröds hemman, under Snälleröd i Färingtofta Socken, Norra Härad och Skåne, visar sig 200 a:ln i längd, och har på djupet af 5 aln. ej hunnits igenom. Fins på flera ställen i granskapet at många 1000 T:nor kunna afhämtas. En Å rinner förbi på 50 a:ln afstånd. Transporten til Landscrone är 3 1/2 Mil.
No 4. vid Gunnila-Bäcken, där den faller i Ån lilla Böljan, som löper i Rönne-å; 3 mil från Landscrona, är gräfd på 7 a 9 al:n djup och 30 til 40 al:n längd. 2:ne Bevis.
Alla dessa bevis, voro med Namn och Sigill underteknade af. Carl Fred. Gestrich, Bergsfogde; och L. Hultberg, HofrättsCommissarie; jämte flere Nämde- och byamän, hvilkas underskrifter äro Verificerade af ortens Prästerskap. m. m. och som Academien icke fann något brista uti dessa öfver de anmälte Lerbrotten upgifne bevis, så skulle ock nu de medföljande profven förséglade til jämförande aflemnas til H:r Assessor Qvist, och imedlertid uti frågan om det H:r Geijer lofvade Praemium afbidas H:r Bar. Alströmers snart förväntade Svar.
Joh. Carl Wilcke.

6: Upvisades någre af H:r Kg:l HofPredik. Hogerlind upgifne Tabeller at finna halten af guld och Silfver blandningar efter hydrostatisk vägning; Remitt. til Hrr. Engström, Qvist, och Hjelm.

2:o Anmodades Herr Assessoren Qvist, at å K. Academiens vägnar åtaga sig Parentation öfver framledne Chemiae Professorn och Riddaren Gottskalk Wallerius i Upsala, hvilket och af Hr. Assessorn antogs och lofvades.

3:o Uplästes Hr. fendrich M. F. Clementieffs Memorial, dat. d. 1. Sept. hvaruti han anhåller om ihågkommande med Praemium för den vid och omkring Kemi Elf af honom fundne Tak-skiffer, hvaraf han reoch numera deraf åter insändt nya prof, dan år 1769 skal hafva upvisat prof, styrkte med flera vittnesbörd; hvaraf vill följa at denne Skiffer icke allenast är af rätta sorten, utan och i tilräcklig Mängd så nära Vattudragen belägen at nyttig transport däraf göras kunde. Herr Baron Hermlin, närvarande, yttrade sig härvid, det man väl förut vetat det Skiffer funnits vid Kemi Elf; men det vore en Merit af Clementieff at han gjordt vidare undersökning på Stället. - J öfrigt remitterades närmare pröfning häröfver til Bergsråderne v. Engström, Hermelin, assessor Qvist och Secreterarne. 4. Såsom Présenter anmältes,
Ett ortrait i kopparstick öfver Presid Maupertuis, fattadt i förgylld Ram; hit sändt af H:r Banquieren i Hamburg Paschen. Från H:r Tenon i Paris; Memoires sur les hospitaux de Paris.

2. Upl. Kongl. Utrednings Commissions bref af d. 17 Dec. 1789 innehållande påminnelse om Svar på den af Stabs Adjutanten von Schantz upgifne och til Academien remitterade Inrättning af en Fält-qvarn. I anledning hvaraf Secret. gaf vid handen det Acterne som angå denne Qvarn, hafva sedan Modellen hitkommit, blifvit communicerade med därtil nämnde Deputerade, af hvilka ock Hrr. v. Gedda Wäsström och Ferrner redan sine utlåtande inlemnat, hvilka nu in extenso uplästes, och instämde äfven nu Herr Amiralen Nordenanckar med Herr Wäsström och de öfriges tankar. Såsom likväl någon närmare kunskap om hittils brukeliga Stålqvarnar tycktes blifva nödig, til ämnets fulla utredande, skulle Acterne än ytterligare remitteras til Herr Qvist, och Sedermera i anledning deraf Svar afgå til K. Utrednings Commissionen.

5:o Uplästes Kongl. Majts Remiss, af Herr Capt. -- Bilangs Memorial och påfund at tilreda Takbräder förmedelst en Gement anstrykning til varacktighet, hvarå han söker Privileg: Exclusivum: Remitterades til Hrr. v. Carlson Liljestråle. Hermelin, Väsström och Qvist.

6:o Upl. Herr Qvists utlåtande om v. Schantz projecterade Fältqvarn, hvars samansättning han finner många Svårigheter underkastad, och afstyrker vidare Försök därmed. Hvarefter

4. Anmältes Hr. Qvists inkomne betänckande öfver Hr. v. Bilangs Memorial, hvilkets upläsande upsköts tils de öfrige Hrr Deputerade fått yttra sig, och lemnades Memorialet nu til Hrr. v. Carlson och Hermelin.

6:o Uplästes Hrr. Qvists, Hermelins och v: Carlsons betänkande, rörande H:r v. Bilangs sökte Privilegium Exclusivum: at på 20 år ensamt få tilverka Takbräder med öfverrappadt kalkbruk eller Cement; och ensamt få practisera detta förvarings medel til allting annat, hvartil det kan finnas nyttigt och lämpligt. Academien biföll til alla delar desse betänkanden i anledning hvaraf project til Svar, til nästa gång, skulle upsättas at sedermera til Kgl. Majt. afgå.

8. Uplästes, Prov. Med. D Lundmarks ingifne beskrifning på ett nytt svenskt träd Betula pinnata, funnet i Wermeland; och hvilket såsom en Hybrida tilkommit af Rönn och Allder, men fortplantar sig i myckenhet; hvarjemte en Qvist deraf upvistes, och rönet fanns ganska värdigt at med första uti Handl. införas.

3:o Enligt Herr Apothekarens i Norrköping Nils Nyströms begäran öpnades nu dess för detta til Academien insände och uti dess förvar deponerade Försök rörande Eldsläcknings-ämnen bestående uti:
1.) En förseglad Ask, upvist i Academien den 9 Januar d. År; fanns innehålla, En berättelse om sjelfva försöken och de dervid brukade Ämnen; jämte några prof på kål och hars som voro därmed släckte och ej mera skola kunna tändas. 2:o En liten packet med prof på de sammanblandade ämnen, såsom tilläggning inkomen d. 6:te Februar. 3:o En förseglad Fortsättning af berättelsen och anmärkningar om sjelfva Försöken.Ψ Academien lät för sig upläsas desse papper, och fann deraf med Nöje alla dervid föreslagna Ämnen och Proceduren vara af den Art, at ej annat än bästa verkan deraf stode at förvänta: Dock ville Academien därom förut inhemta någre Deputerades utlåtande, innan desse Rön efter Auctors begäran uti Avisorna, och framdeles uti de små Almanachorna publiceras, och remitt. fördensull til Hrr. Hielm och Qvist.

4:o Uplästes de skrifteliga yttranden öfver Prince de Gallitzins til Professor Zimmerman aflåtne tryckta bref Sur les Volcans, och hvilket bemälte Prince communicerat Kongl. Vetenskaps Academien med anhållan om dess utlåtande deröfver, som Herrar Qvist och Hjelm uppå Academiens anmodan hafva författat rörande denna Prince de Gallitzins uptäckt. J anledning härutaf beslöts at Secreteraren med särdeles höflighet besvarar Prince de Gallitzins bref, men tillika under rubrique af anmärkningar meddelar honom de tvifvelsmål om hans theorie, hvilka egentligen Herr Hjelm uti sit utlåtande derom hafver anfördt.

5:o Uplästes Capiten Berndes och HofMästaren Möllers til Kongl. Mayt. ingifna underdåniga Inlaga, hvilken blifvit med Kongl. May:ts och Rikets CommerceCollegium i nåder communicerad at deröfver sig i underdånighet utlåta, hvaruti bemälte Capiten Berndes och HofMästeren Möller upgifvit sig kunna til märkelig vinning för Riket tilverka åtskilliga slags salter endast af inländska råa ämnen, och för hvilken upfinning de i underdånighet anhållit om Privilegium; Derjemte uplästes bemälte Kongl. Collegii til Kongl. VetenskapsAcademien under den 7 sistlidne författade men til Academien icke förr än den 2 dennes ankomna skrifvelse, hvari Collegium anhåller det ville Kongl. VetenskapsAcademien underrätta sig om beskaffenheten af desse sökandes ofvannämnde tilverkningar, och derom uplysning til Kongl. Collegium afgifva. Denna sak tillika med de omnämnda skrifter remitterades til Academiens Herrar Ledamöter, Assessoren Qvist och RiksVärdien Hjelm, med begäran det behagade de til Kongl. VetenskapsAcademien afgifva de yttranden derom, hvartil de kunna efter skedd undersökning om beskaffenheten af dessa salter, sig befogade finna. 

Enligt Tit. anmodan, det ville Kongl. Vet. Academien efter derom tagen kunskap sina tankar Tit. meddela öfver Capiten Bernhard Berndes och Oec. Hofmästaren Möllers upgift, at af Rikets sådane producter, hvilka hittils skola blifvit föga om ej aldeles til ingen nytta använde, bereda och tilvärka ej alenast et godt Glauber salt utan äfven en raffinerad souda, eller et renat Alkali minerale, har Kongl. Vet. Acad. communicerat de af Tit. til Academien aflåtne handlingar med dess Ledamöter Herrar Qvist och Hjelm, hvilka förklarat det de icke hafva något at lägga til det utlåtande i detta ämne, som Herr Hjelm förut har afgifvit, och finnes bifogat til förenämnde Handlingar, hvilka härmed til Tit. återsändas. Kongl. Vet. Academien finner likväl huru angelägit det är at upmuntra inhemsk tilverkning af förenämnde salter, i synnerhet då den inrättas på sådane inrikes producter, hvilka tilförene föga eller aldeles icke varit til någon ting nyttjade, samt då dess utom dessa salter för största delen af årliga behofvet, som icke är ringa, utifrån införskrifvas. Men emedan det är förut bekant, at salter kunna tilverkas af åtskilliga kända inrikes växter, torde det altså vara nödigt at förenämnde Capiten Berndes och Oec. Hofmästaren Möller upgifva deras process, hvilket de icke directe torde vilja göra, men kanske kunde förmås at göra denna uptäckt för vissa deputerade, hvilka de sjelfva fingo utnämna eller föreslå, och hvilka deputerade förbindas at icke yppa något i hufvudsaken. Derigenom skulle altså kunna utrönas, huruvida deras påfund är nytt och skiljagtig[t] ifrån det som i detta ämne förut är bekant, och huruvida de kunna vara mera eller mindre förtjente til et sådant Privilegium exclusivum, hvarom de i underdånighet anhålla.

Andra Classen
Handel och Borgeliga Näringar.
1. Herr Qvist ---------- 2. Herr Baron Hermelin --- 3 Herr Berndtson
4. Herr Baron Ahlströmer ---- 5. Herr Bladh ----- 6. Herr Johan Gahn
7. 6. Herr Arfvedson 8. Herr Baron de Geer -----7. Herr Gejer ------ 8. Herr Baron de Geer
10. Herr Baron Rappe 9. Herr Svab --- 10. Herr Lindbom --- 10 11. Herr Garnej 

Parentatorer                     Aflidne Ledamöter
Herr Hedin -------------- Förste LifM. Wahlbom
---- von Rosenstein ------- StatsSecr[e]t. Schröderheim
---- Dubb --------------- Jac. von Utfall
---- Baron Lagerbjelke ---- H:s Excell. Christoph. Falkengren
---- von Rosenstein ------- H:s Excell. Ulric Scheffer
---- Swab -------------- Bernh. Berndtson
---- Odhelius --------- Joach. Wilh. Lilljestråle
---- Åkerrén ---------- Joh. Abrah. Grill
---- Adlersparre ------- Pehr Wäström
---- Baron Rosenhane -------- H:s Excell. Bunge
H:r af Tibell ---------------- Ax. Magn. Arbin
-- Polheimer ------------- Geisler
-- Hällström ------------ Nils Marelius
-- von Engeström ------------- B. Quist
-- Joh. Gadolin -------------- A. Planman
-- Paykull -------------- Carl Clerk
-- Hellenius ----------- Pehr Adrian Gadd
-- Nordwall ------------ Dan. af Thunberg
-- Swartz Ödmann------ Pehr Osbeck
-- Bergsten ------------ Carl Lehnberg
-- Nicander ------------- Tiburtz Tiburtius
-- Retzius ------------- E. G. Lidbeck
-- Edelcrantz ---------- C. Fr. Adelcrantz
-- Bouck -------------- Carl Knutberg
-- Swedenstierna eller Hjelm Swen Rinman
-- Sjöstén ------------ Pehr Lehnberg
-- Odhelius ------------ Med. Prof. Eberh. Rosenblad
-- Tegman ------------- Biskopp Jac. Gadolin
-- Adlerbeth ----------- Kamarherre J. Gabr: von Seth
-- Naezen------------- And. Hellant
-- af Tibell -------------- H:s Excell. H. Henr. Liewen
-- Joh. Afzelius ------------ Joh. Gottschalk Wallerius
-- Hagström ------------- Herm. SchutzerCrantz
H:s Excell. Oxenstierna --------- Fru RiksRådin. Ewa Ekeblad
H:r Ödman -------------- Ärkebiskopp Menander
-- Gers---------------- Eric Salander
-- Landerbeck ---------- Jon. Meldercreutz