Protokoll

Den 24. Januarij 1787.
Praeses Hans Exc. Bar. Falkengren.
Hans Exc. Grefve Bjelke. H:r General Wrede. Hr. v. Arbin,
Hr. Bergius, H:r af Acrel. H:r Benzelstjerna. H:r Bar. v. Gedda,
H:r Hjelm, H:r Marelius, Hr. Lejonmark, Hr. Adlerheim.
Hr Odhelius, Hr. Bäck, H:r Ferrner, Secreterarne.

1:o. Praeses behagade nu återlemna och yttra sig om H:r Chapmans afhandling om Centrum Grav. i lastade Skepp, som var til det bästa; dock fanns nödigt at ytterligare remittera den til Hrr. Ferner och Melanderhjelm eller Mallet i Upsala.

2:o. Behagade H. Exc. Grefve Bjelke gifva tilkänna hurusom H. Exc. ägt tilfälle at tala med Hans Kongl. Maj:t til förmån af någon befordran för Mag. Ödman; hvarvid Hans Maj:t yttrat sig ogerna se at Academien en Corps därom intercederade; utan kunde någon enskilt Ledamot därom, vid sig yppande passande ledighet, påminna; hvilket och nu Praeses, H: Exc. Falkengren lofvade at vid tilfälle efterkomma, och til den ändan begärte Ödmans Namn och Adresse, som Secreteraren skulle aflemna.

3:o. Anmältes Hrr. Falks och Lidtgrens, i Skara och Lund gjorde Observationer på Månförmörkelsen d. 3 Jan. d. å.

4:o. d:o. Lector Lundéens i Wexjö insände Observationes Meteorolog. för År 1786.

5:o. H:r StatsSecret. Benzelstjerna gjorde en föreställning om nödvändigheten at ju förr ju hellre ifrån Paris införskrifva frö til den i Flandern med så stor förmån cultiverade, och i Insrik. tidningen omtalte nyttiga Mangol växten, eller Beta Alba, tysk: Turnips, hvarom ock H:r Nicander lofvade skrifva til De la Lande;

6:o. Uplästes och justerades Dagboken för förra Session. den 10. Januar.

7:o. H:r Odhelius återlemnade D:r Faxes skrift om Sjukdomars orsaker i Carlscrona, med yttrande, at den passar sig i Handling:

8:o. Väktes af Praeses den frågan, huruvida Koppartak kunna göra det därifrån nedrinnande och samlade regnvatten ohälsosamt at drickas: Hvarom Herrar Medici voro af den tanckan, at koppar är mindre farlig än bly, och derest taken hållas rena och vatnet ej får stå däri, utan blott nedrinna, helst då det första släppes bort, tyckes ingen betydlig verkan eller fara vara däraf at frukta eller förvänta.

9:o. Efter det vid förra Sessionen tagne beslut, uplästes nu Herrar Deputerades yttranden, om de öfver Frågan om den lämpligaste Bondepractican, eller Anvisning til landtbruket, år 1783 upgifne frågan. De inkomne Svaren voro Åtta til antalet hvilka alt som de flutit in blifvit numererade, och märkte med Valspråk, s. s. följer.
N:o 1. inkom d. 20 Sept. 1783; på 2 ark. med Valspråk: Af kärlek för Fäderneslandet.
N:o 2. d. 7. 8:br 1785. 7 1/2 ark jämte grunder til denne Bondepractikas utöfning. Ett ark. Vlsprk. Inter caelestia etiam terrestria. Ut civis coaevus.
N:o 3. d. 9. Dec. 1785. 4:to. 12 ark; fin skrifvit. Deum agrumque colere.
N:o 4. den 12 Dec. 1785. 3 ark fol. med Divise Hugad Jordbrukare Ständigt.
N:o 5. den 20 Dec. 1785. på 56 ark, jämte 1 ark Homo Ars et Boves.
N:o 6. den 30 Dec. 1785. 4:to. 12 1/2 ark. med Devise Predik: Bok: 5:8:
N:o 7. den 2 Jan. 1786. på 28 ark. 4:to med Valspråk: Medan man lärer en annan, lärer man sjelf.
N:o 8. d. 12 Jan. 1786. blott första arket af en skrift som skolat få til motto: Pauperis Agricolae commoda magna patent.

Ibland desse Skrifter hade Herrar Censores tildömt Priset af 100 Rd:r och Accessit af 50 Rd:r åt följande Numror och Diviser, neml;
Cantzl.R. Baron Alströmer; Priset N:o 5. Acc: 3.
Cantzl. R. Ferrner -------- N. 5. ---- 7.
Camrera[re]n Wäsström ------ N. 5. ---- 7.
H:r Fischerström -------- N. 5. ----6.
H:r Baron och C.R. Alströmer hade vid slutet af sitt Votum anmärkt, at des aflidne broder Direct. Johan Alströmer i Lifstiden förenat sig med des omdöme; hvaraf såleds 2:ne röster för N:o 3 til accessit, gjordt paritet med N:o 7; Men såvida intet särskildt Votum var insändt och alle öfrige funnit N:o 3 mera vara en physisk nu icke i fråga varande tractat, eller dock inblandar mera, dels icke med nog praecision anförde physiska saker, än landtman kan begripa så förenade Kongl. Academien sig med Herrar deputerades betänkande däruti At Priset tildelas Skriften N:o 5, med Valspråk: Homo Ars et Boves, hvilken fått allas röst; och Accessit, skriften sub N:o 7 med Valspråk: Medan man lärer en annan, lärer man sjelf; såsom den där tillika mäst i form och ställning nalkades en för Landtman nödig anvisning. Vid de förseglade NamnSedlarnes öpnande funnos Autorerne til Desse Skrifter vara til N:o 5 eller Prisskriften: Lagman Johan L: Munthe; N:o 7 var som får accessit: Insändt af Eric P: Möller, Kongl. Oeconomie Håfmästare. Til hvilka således af Sahlgrenske Praemiefonden kommer at utbetalas, til Lagmannen Hr Joh. L. Munthe, Etthundrade, och til Kgl. Oeconomie Hofmäst: Eric P. Möller, Femtio Rd:l Specie; skolandes sjelfva skrifterne, med förbehåll af därvid nödigt pröfvade erhindringar, så fort sig göra låter skyndsamt til trycket befordras.

10. Uplästes et af H:r Bergmästaren Bengt Reinh. Geijer ingifvet Memorial, hvaruti han berättar sig år 1783, på en resa genom Södra orterna, hafva påfunnit en hvit jordart i betydelig mängd, hvilken vid flera i Jan. och Febr. 1786 anstälte prof funnits vara eldfast, och såleds förtjent at vidare undersöka des förhållande i fält och på djup, hvilket och denne Sommar blifvit verkstäldt och 3:ne packlådor med omkring 20 skålpund däraf i sistlidne December landvägen upförde til Stockholm, för at blifva försökte, vid alla de verk där eldfast lera erfordras, och årligen införskrifves för 6 til 7000 Rd:lr. Af desse leror kunna åtminstone 300,000 tunnor uptagas, och upgaf H:r Bergmästaren nu icke allenast prof på 5 diverse olika sorter, som ega den yttersta grad af eldfasthet, utan och genom däraf förfärdigade 14 stycken Deglar af olika storlek, och andra profbitar, visade, at dessa leror genom blandning i vissa proportioner få all den smidighet och eldfasthet som erfordras at utan tilsats af utländske leror, nyttjas til Stålugnar, gjuterier, mässingsbruk, glasbruk, eldfast tegel, deglar, Kok- och Vatnkärl, Cazettlar, Sten porcellin m.m. hvarom de vid Degel-fabriken af Palmstruch, och vid Porcellins-fabriken af Schirmer och Nordenstolpe intygade försöken, vittna, hvilke ock högeligen önska at snart få tilgång på mera af denne Lera, hvilken vid jämförelse-prof med fransk-lera i samma eld hållit sig bättre, och i eldfasthet densamma öfverträffat m. m. I anledning hvaraf och nu Hr. Bergmästaren underkastar K. Academiens pröfning, huruvida nämde upfinning får räknas bland de täflings ämnen, som K. Academien utsatt för Sahlgrenske Praemier, och om den förtjenar en sådan belöning som kan ersätta kostnaden af transport och redan härvid gjorde och än vidare tilgörande kostsama försök, för at så i denna del, som annat, med tiden öfvervinna den fördom, som hindrar at nyttia svenska producter i ställe för utländska.

Under öfverläggning härom, förenade Kongl. Academien ig med det utlåtande, som Baron och Cantzli-Rådet Clas Alströmer, lemnat uti bref til Secreteraren af d. 12 Dec. 1786. af innehåll; at man väl af 2:ne Academiens kungörelser om belöning för fynd af Eldfast lera, ser, at tiden til upgiften länge är förfluten: Men ämnet är af sådan vigt, och almän nytta, at han gerna samtycker at det utlofvade praemium än utbetalas til den, som upfyller de vid Propositionen häftade Vilkor, dock at Academien väljer sådane Personer til Lerans undersökande, som äro i stånd at därom döma, och af Chemister noga pröfves, innan därom med alfvare resolveras. Uti hvilken afsigt nu ock K. Academien remitterade detta mål, jämte de inlemnade profven på leror och deglar til Herrar BergsRådet v. Engström och Assessoren Qvist, til närmare granskning och utlåtande. Börandes i öfrigt Hr: Bm:st Geijer i sinom tid upgifva de erforderlige bevisen och Verificationer om Orten och Stället där dessa leror finnas och til hvad qvantitet, tilgång däraf vara kan, at fylla Rikets behof af denna hittils utifrån införskaffade varan.
Joh. Carl Wilcke.