Protokoll

2. Upl. Doctor Bergii ingifna tankar och Rön, om orsaken til Frossor, och deras gemenskap med fluss-febrar.

1. Uplästes Dr Bergii Rön, om en koppo-smitta, som liknar ympning, jämte skäl til koppo-ympningens antagande här i Riket.

2. Samma Herrar Recommenderade Probsten Tiburtius, at blifva antagen til Ledamot. Vid samma tilfälle proponerades ock H. Öfverste Lieutenanten Cunninghame, Dr Bergius, Inspectoren Runeberg, Magister Gadd och Instrumentmakaren Lehnberg til Ledamöter.

1. Uplästes Dr Bergii rön, om Fråssans afstannande, då den sjuke får koppor.

5. Ehuru 8 vittre och välförtjänte män voro föreslagne til Ledamöter, neml. Herrar Runeberg, Wahlbom, Bergius, Ekeberg, Osbeck, Rolander, Clerck och Alströmer den yngre, ville dock Academien upskjuta någon tid med deras antagande. Men til utländske Ledamöter blefvo antagne Herr Johan Georg Roederer, Medicinae Professor i Göttingen, och Herr Thomas Simpson, en berömd Ängelsk Mathematicus. Det upkom här vid en fråga, om icke de utländska ledamöternas antal borde inskränkas til et visst antal, e. g. 30, öfver hvilket de ei borde gå, och at allenast de mäst berömde och för särdeles lärdom bekante borde utväljas, hvilket hölls för hederligast och nyttigast: men det blef dock denna gången icke decisivt afgiordt.

6. Blefvo, genom omröstning, til Ledamöter i Kongl. Academien utvalde, Assessoren och Provincial-Medicus i Calmar Doctor Wahlbom, samt Inspectoren öfver Mått, Mål och vigt här i staden, Herr Runeberg. Äfven antogs til utländsk Ledamot, Herr Short, en berömd Ängelsk Physicus. De öfrige föreslagne, neml. Herrar Osbeck, Bergius, Rolander, Clerck, Mallet, och Alströmer, bespardes til en annan gång.

2. Upl. Doctor Bergii ingifne Rön om Gei Rivalis kraft uti Medicinen.

6. Til Ledamöter utvaldes Medicinae Doctoren Bergius och HofPredikanten Osbeck.

5. Herr Praeses berättade, det Han tillika med de andra af Academiens Ledamöter, som varit Deputerade at utnämna dem som skola få de tvänne Sparriska Premie-Jettonerna för nästledit år, funnit skäligt at tildela den ena åt Herr Professor Acrel, för des ingifna grundliga jämförelse emellan de förmoner och olägenheter, om åtfölja varje starrsticknings Method: den andra åt Dr Bergius för des ingifna Rön om Geum Rivale och des förr obekanta kraft i Läkare konsten. Desutom hemstäldes, om icke Academien ville til någon upmuntran och vedermäle af des välvilja, gifva en Jetton af silfver åt Provincial Scheffern Cneiff för des ingifna berättelse om skälfänget i Österbotn, samt en annan åt Kyrkoherden Hederström, för Des ingifna Oeconomiska beskrifning öfver Näsby sochn. Academien var mycket nögd och samtyckte til Herrar Deputerades val och proposition.

2:o. Doctor Bergius höll Des inträdes Tal.

1. Uplästes utdrag af Protocollet, hållit i Kongl. Majestets RådCammare, hvar uti befalles Academien at besiktiga den af LifMedicus Doctor Hallman på Ladugårdslandet här i staden anlagde Mulbärs Plantage. Herr Praeses berättade, at Han, tillika med Herrar Faggot, Rudenschöld, Salander, Bäck, Strandberg, Acrel, Bergius och Academiens Secreterare, redan varit och besedt samma Plantering: Och som de fläste af desse Herrar deputerade nu voro tilstädes, blef Secreteraren updragit, at i anledning af deras yttrande därom nu i Academien, upsätta et underdånigt utlåtande, at til nästa sammankomst närmare justeras.

10. Secreteraren förestälde nödvändigheten och nyttan, at hvar och en af de utländske Ledamöter finge en viss Correspondent af de i Stockholm närvarande Ledamöter, at Brefväxla med, som vore af samma Profession och smak med den utländske. Detta pröfvades nyttigt, och åtog sig Doctor Bergius strax at Correspondera med Herr Roöderer i Göttingen. De öfriga skola alle få hvar sin, hvilket vid nästa allmänna sammankomst skal regleras, och sedan gifvas de utländska Herrar Ledamöter tilkänna, på det Academien må hafva något gagn af dem.

Uti Maji och Junii månader voro allenast tvänne sammankomster, hvar vid få voro närvarande, och förehades intet annat, än at några inkomna Rön uplästes. Såsom
Doctor Bergii prof på de förnämsta vattn och brunnar i Stockholm.
Herr Liedbecks undervisning om Flygsandens dämpande.
Herr Schönbergs anmärkningar om Orr-ungars upfödande.
Herr Leches beskrifning på et litet fyrfotadt diur, som på Finska kallas Tuhcuri.
Herr Leches ytterligare Rön om krydd-sängars vattning.
Doctor Wahlboms anmärkning om gräddans förhållande vid kärning uti stark hetta och torka.

10. Därpå företogs Votering til en ny Praeses, och fick Herr Knutberg 12 röster.
Herr Runeberg 11.
Herr Alströmer 7.
Herr Faggot 6.
Herr C. Lehnberg 6.
Herr Rosen 5.
Herr Bergius 4 etc.

1. Uplästes Doctor Hagströms insända Hus-Curer, hvar af et utdrag skal göras och införas i Handlingarna. Doctor Bergius åtog sig at göra utdraget.

7. Omröstningen til ny Praeses, utföll så at Herr Runeberg fick 13 röster
Herr Knutberg 12.
Herr Bergius 8.
H. C. Lehnberg 7.
Herr Faggot 6.

9. Omröstningen til ny Praeses, utföll så, at
Herr Knutberg fick------------- 12 röster.
Herr Fagot ------------- 11.
Herr Bergius --------------- 10.
Herr Jennings ---------------- 9.
Herr Grefve Cronstedt ---------- 8.
Herr C. Lehnberg ---------------- 6 etc.
lbland de fyra, som hade högsta rösterna, föll Låtten på Herr Faggot.

Hans Exc. R.R. Gref Tessin ----- 39 röster. Herr Bergs Rådet Brandt ------ 19 -----
Herr Cammarherren Polhem ----- 16 ---
Herr Doctor Bergius -------- 12. ---
Herrar Swab, Adlerheim, Knutberg, Bäck etc. hade desutom många röster.

4. Efter skedd omröstning til ny Praeses, fants Herr C. Lehnberg hafva 13 röster.
Herr Martin 12.
Herr Bergius 10
Herr Polhem  8
Herr Ljungqvist  6
Herr Gref Cronstedt 6 etc.
De 4, som hade högsta rösterna, voro alle tilstädes och Lottade, då Lotten föll på Herr Polhem.

4. Upl. en af Herr Leche insänd Hus Cur för mag-torsk, som Herr Doctor Bergius lofvade försöka.

1. Upl. Doctor Bergii Rön, om Rio-Tinto Vattnet.

8. Voterades til ny Praeses, då
Herr Ephr. Runeberg fick ----- 14 röster.
Herr Ryttm. Jennings ------ 12.
Herr Doct. Troilius ------ 11.
Herr Tiburtius --------- 9.
Herr Martin --------- 6.
Herr Bergius --------- 5 tc.
Lotten föll på Herr Jennings.

2. Skedde omröstning til ny Praeses, då Herr C. Lehnberg fick 12 röster.
Herr Wilcke 8.
Herr Grefve Cronstedt 6.
Herr Tilas 6.
Herr Adlerheim 6.
Herr Tiburtius 6.
Herr Martin 6.
Herr Bergius 5 etc.
De 5 Herrar, som fått hvarsina 6 röster, lottade först, då ibland dem Herrar Tiburtius och Martin blefvo Candidater. Sist föll Lotten äfven på Herr Tiburtius at blifva Praeses.

5. Företogs Votering til en Ny Praeses, då Herr Knutberg fick ---- 13 Röster.
Herr Martin ---- 12.
Herr Meijer --- 10.
Herr Bergius ----------- 8.
Herr Klingenstierna --------- 7.
Herr C. Lehnberg --------- 7. etc.
Af de 4, som fått högste Rösterne, föll Lotten på Herr Meijer.

Herr Rosens skrifteliga Votum var, at N. 5 borde belönas: däremot var Herr Bergius för N. 3.

Februar. d. 20
för middagen, sammanträdde uti Herr Praesidis och Secreterarens närvaro, Herrar Bäck, Strandberg, Acrel och Schultz, at yttra sig, hvilket af de inkomna sex svar, på den förledet år framstälda frågan om Gickt, tycktes vara mäst berättigadt til Praemium. Utom de 4 närvarande Herrar Medici, hade äfven Herrar Rosén och Bergius läsit alla svaren, och skrifteligen insändt deras vota.

2. Upl. Herrar Medicorum yttrande, angående bästa svaret på frågan om Gickt, se d. 20 Febr. samt Herr Linnaei i dag inkomne yttrande, som deciderar, at svaret N. 5 är det bästa, och bör hafva Praemium, om något skal gifvas. Därföre öppnades den til svaret N:o 5 hörande sedel, som hade til märkespråk, non fingendum aut excogitandum, sed inveniendum, qvid Natura faciat aut ferat. Då fick man se, at Academiens Ledamot Herr Bergius var auctor til detta svar, och altså bör få den utlofvade Gull-Jettonen.

7. Herr Grefve Cronstedt anmälde, at Han efter långt sökande funnit en ung snäll Student, vid namn Kallström, som förklaradt sig hugad at Scientifice och ex Professo lägga sig på Trägårdsmästare Vetenskapen: och at samma Kallström redan dr uti giordt vackra framsteg, samt vistas nu i Upsala, at lägga vidare solida grunder uti de där til hörande Vetenskaper. Och som Han är fattig, förestäldes, om icke K. Academien ville med någon liten discretion upmuntra honom at fortfara uti så berömligt och nyttigt upsåt. Herr Adelcrants intygade ock om Kallströms utmärkta hug och skickelighet til Trägårds-skötsel, samt Herr Bergius, om des vackra insigt i Natural-Historien.

5. Företogs Votering til en ny Praeses, då
Herr Prof. Martin fick ----- 13 Röster.
Herr Schultze --------- 9 ---
Herr C. R. Berch ------------ 9 ----
Herr Wilcke ----------- 8 ---
Herr C. Lehnberg ---- 7 -----
Herr Bergius -------------- 7 ---
Herr Adlerheim ----- 5 --- etc.
Ibland de 4, som fått flesta rösterna, föll Lotten på Herr Schultze, som var närvarande.

Majus d. 5.
Sammanträdde på föregången kallelse följande Herrar Ledamöter, neml. Praeses, Herr Knutberg, samt Herrar Tilas, Faggot, Nordenschöld, Meldercreutz, von Dalin, Mennander, Schultze, Ribe, Carleson, Wargentin, Frih. von Seth, P. Lehnberg, Kryger, Runeberg, Bergius och Wilcke.

4. Företogs Votering til ny Praeses, då Herr C. Lehnberg fick ----- 11 Röster.
Herr Observ. Mallet ----- 9.
Herr Prof. Bergius ------ 8.
Herr Berch ------------ 7.
Herr Wilcke -------------- 7.
Herr Martin ---------- 2 etc.
Herrar Berch och Wilke lottade om fjerde rummet på Förslaget, då Herr Wilcke blef qvarstående.

Vidare lottades imellan Herrar Lehnberg, Mallet, Bergius och Wilke, då lotten föll på Herr Lehnberg at blifva Praeses.

2. Uplästes Herr Bergii Rön, om nysningar, botade igenom Chin-china.

6. Omröstades til ny Praeses. Då fick
Herr Bergius -------- 8 röster.
Herr Martin -------- 8.
Herr Wilcke ------- 8.
Herr Grefve Cronstedt --- 7.
Herr Klingenstierna ---- 7.
Herr Adlerheim ------ 5.
Herr Schultz -------- 5. etc.
Genom Lottning, blef Herr Grefve Cronstedt den fjärde Candidaten. Af de fyra Candidaterne, föll lotten på Herr Martin at blifva Praeses, hvilken var närvarande och lyckönskades.

2. Upl. Herr Banco-Commissarien Bergii berättelse, om en Svamp af Sällsam storlek.

1. Secreteraren berättade, at på de tvänne af K. Academien förledet år framstälda frågor, voro åtskilliga Svar inkomne: neml. 10 på den som angick Maskars utödande på fruktträden, och 6 på den, om Ekars Barkning. Beslöts, at de förra skulle remitteras til Herrar v. Linné, Gr. Cronstedt, De Geer, Faggot, Bäck, Classon, Carleson, Adelcrants och Bergius. Den senare til Herrar v. Linné, Gr. Cronstedt, Faggot, Brandt, Polhem, Rudenschöld, Schultze, Clason, Carleson Knutberg och Kryger.

6. Ändteligen skreds til omröstning om en ny Praeses, då Herr Bergius fick ----- 13 Röster.
Herr Wilcke --------- 12.
Herr Adlerheim ----- 10.
Herr Schultz -------- 8.
Herr Grefve Cronstedt ------ 7.
Hans Exc. RiksRåd. Scheffer --- 6 etc.
lbland de fyra, som hade högsta rösterna, föll Lotten på Herr Schultz, som var närvarande, och lyck-önskades.

På den ena frågan, angående Löfmaskars fördrifvande af fruckträd, voro 11 svar inkomne. Öfver dem hade Herrar Linnaeus, De Geer och Adelcrantz inkommit med skrifteliga utlåtande, som uplästes. Med dem instämde Herrar Gr. Cronstedt, Faggot, Bäck, Bergius och Herr Praeses, at N:o 6, som har til märkespråk nunqvam aliud Natura, aliud Sapentia dicit, vore det bästa, och at Auctoren därtil borde få Praemium: men at äfven N:o 3, 7, 8 och 11 innehålla åtskilliga mer och mindre pröfvade medel emot maskar; hvarföre det pröfvades för nyttigt, at äfven låta trycka dem, samt at hedra auctorerne med hvar sin Silfver-Jetton.

9. Företogs Votering til en ny Praeses, och fick
Herr Zetzel ------ 12 röster.
Herr Bergius ----- 12.
Herr Adlerheim ----- 10.
Herr Berch ------ 9.
Herr Wilcke ------ 6.
Hans Exc. Gref Bielke -- 5 etc.

5. På Herr Grefve Cronstedts föreställning, beviljades, at Studiosus Anders Kallström, som Academien tilförene (:se Dagb. för d. 24 Febr. 1762:) upmuntrat at med flit lägga sig på Trägårdsmästare Wetenskapen, och som nu är sinnad at i samma afsigt resa til Holland, at där få vidare öfning, skal nu strax til rese-penningar af K. Academiens Cassa få Sexhundrade Daler kopparmynt, samt så snart han ifrån Holland notificerat Sin ankomst dit, och at han där hos någon berömd Trägårdsmästare är antagen i tjänst, skal Han bekomma Wexel på 150 Holländske Gylden. K. Academien drog så mycket mindre betänkande, at af Sit lilla förråd, efter förmåga, upmuntra och hielpa bemälte Kallström, som icke allenast saken i sig sielf är ganska angelägen, utan ock Herrar Faggot, Bäck, Adelcrants och Bergius med Herr Grefve Cronstedt enhälligt intygade, det Kallström med yttersta flit och lust, samt önskelig framgång vinnlagt sig om både grundelig Theorie och practisk färdighet, uti alt hvad til Träoch Örtegårdars skötsel hörer.

1. Herr Praeses anmodades at höra et Fruentimmer, som påstår sig hafva påfunnit et lätt sätt at förekomma, det koppor ei skola lemna några ärr efter sig.

2. Et Fruentimmer ifrån Finland har hos Secreteraren anmält, det hon skal hafva påfunnit et säkert sätt at förekomma, at koppor ei skola lemna Ärr; hvilket Hon emot löfte om något Praemium vil uptäcka för Academien. K. Academien anmodade Hr Praeses at tala med Henne därom: hvilket Han ock följande dagen giorde, men kunde ei komma öfverens med henne om vilkoren, fant ock, at med hennes förmenta konst lärer vara föga bevändt.

6. Herr Bergius afträdde Praesidium, med et vackert och Lärdt Tal, om Bad i gemen, och om Loka-Bad i synnerhet.

2. Secreteraren anmälte, at Banco-Commissarien Herr Bergius til K. Academiens Bibliothek skänkt 9 stycken vackra och til en del rara Mathematiska och Physiska Böcker. Se Des Broders Tal, om Loka bad. Herr Praeses anmodades, at å Academiens vägnar aflägga tacksägelse därföre.

1. Upl. Herr Bergii Rön om Aristolochiae trilobae nytta i Medicine.

4. Uplästes Herr Bergii beskrifning om Soija-bönan.

4. Upl. Herr Bergii beskrifning på Örten Tropeolum.

3. Likaledes förfrågade sig Secreteraren, huru förhållas skal med Bokbindaren Wernberg i Jönköping, hvilken i flera år varit Commissionaire til Almanachs försälgningen, men efter hand ådragit sig en skuld af mer än 10000 dr kmt, som han oacktadt flera påminnelser, så directe, som genom Magistraten i Jönköping, ei betalt. Han hade väl förledet år skaffat sig löftesmän, som Magistraten ärkändt för säkra, men Secreteraren hölt dock för äfventyrligt, at creditera honom mer, innan det förra vore betalt. Därjämte var ock den svårigheten, at oacktadt Magistraten i Jönköping, enligt des bref, sökt öfvertala någon annan där i staden at åtaga sig Almanachors distribution i Småland, har ingen där til velat anbjuda sig. Således är fara, at om de skickas til Wernberg igen, förlorar Academien hela värdet: eller ock blir brist på Almanachor i orten. Efter öfverläggning här om, åtog sig Herr Bergius, at igenom bref anmoda sin Svåger, Herr HofrättsRådet Junbeck i Jönköping, at göra sig underrättad om Wernbergs och Des löftesmäns tilstånd, samt gifva råd, huru Academien kan komma til Sitt och få någon påliteligare ombudsman där i orten.

4. Upl. Herr Prof. Bergii Beskrifning på et nytt örteGenus, som Han kallar Scleria.

6. Dir. Erenreichs bref til Herr Bergius, innehållande några ytterligare Rön om Örten Tropeolum, som i sista Qvartalet är beskrifven.

2. Anmäldes K. Academiens Ledamots, Herr Clercks död, och rådgiordes, huru Academien kan få igen de 3000 dr kmt. som Han, enligt Beslutet d. 26 sistledne Junii fick til låns af K. Academien, emot underpant af 6 Exemplar af Des Icones Insectorum; Beslöts at Secreteraren, med Herrar Lidbeck och Bergius skulle tala där om med Herr Clercks änka, samt gifva Academien Svar.

2. d:o Herr SuperCargeuren Grubbs berättelse om et sällsamt Sjö-kräk funnet vid Caput Bonae Spei, jämte Herr Bergii Beskrifning därpå.

1. Upvistes Qvartalet för de 3 sista Månader, och exemplar där af tillika med en Jetton utdeltes til hvar och en af de närvarande, som däruti ingifvit något Rön, neml. Herrar Gref Cronstedt, Bäck och Bergius. Herr Zetzel fick ock en Jetton för des hafda möda at göra Sammandrag af Kyrkoherden Hiortbergs Electriska Curer, och beslöts, at altid en Jetton bestås för sådant arbete.

2. Upl. Herr P. J. Bergii Rön om en under koppympningen inkommen Messlings smitta, så at Barnen hade bägge siukdomarna på en gång. Rem. til Herr Bäck.

5. Herr P. Bergius upviste en slags fin bark, ifrån Jamaica, som liknar de finaste Spetsar.

4. Upl. Hr. P. Bergii fortsättning af berättelsen eller Rönet N. 5.

2. Följande föreslogos til Ledamöter, nemligen Professoren Planman af Hr. Mallet, samt Directeuren af Ostindiska Compagniet Mich. Grubb och Handels-Intendenten Westerman af Herr P. Bergius.

1. Herr Prof. Bergii fortsättning och slut af berättelsen om en midt uti koppympningen inkommen Messlings smitta.

3. Upl. et Bref ifrån Oeconomiska Societeten i Leipzig, hvar uti K. Academien anmodas om Correspondance. På K. Academiens begäran, åtog sig Herr Kryger at på K. Academiens vägnar correspondera med dem. Herr P. Bergius har redan förut brefväxling med denna Societetens Secreterare Dr. Schreber.

3. Upl. Herr Gadolins Tankar och Rön, om förledne Sommars starka Sol-rök.
4. Upl. Herr P. Bergii Beskrifning på et nytt Örte-Genus, som Han kallar Grubbia.

5. Upl. bemälte Herr Bergii upställning af Genus Leucadendri uti Botaniqven, med beskrifning på några och 20 nya Species där af.

4. Upl. Super-Cargueuren Braads berättelse om Sago-Trädet, samt huru mjöl, Gryn m. m. där af tilredas. Rem. til Herr Bergius.

1. Upvistes et slags salt, som ifrån Tyskland blifvit insändt, och uplästes Herrar v. Swabs, P. Bergii och Schultz's utlåtande därom, som alle instämde där uti at det var et ricktigt Sal Mirabile Glauberi; och som detta Salt skal i Tyskland tilverkas för bättre pris än i England, så fant K. Academien at våra Apothek kunde ifrån Tyskland förse sig med Sal mirabile. Hr. v. Swab försäkrade at man i Skåne skulle kunna praestera samma Salt til myckenhet, om det lönte mödan.

2. Herr P. Bergius upviste en composition ifrån Mariebergs Porcellains-bruk, som håller guld.

4. Upl. Herr P. Bergii utlåtande öfver det nästföregående med anmärkningar om en dylik maligne Feber med fläckar, som förleden vinter gick i Stockholm.

4. På Herr Praesidis föreställning, beviljades af K. Academiens medel Sexhundrade Dal. kmt. årligen, til nästa Riksdag, at användas til Botaniska Trägårdens vidmagthållande vid Lazarettet, hvilken trägård nu berömligen vårdas af Herr P. Bergius.

5. Herr Prof. Bergius skänkte K. Academien et exemplar af Sin nyligen utgifna Flora Capensis.

1. Upvistes de inkomna 6 Svar, på den ena af K. Academien för sistledna år framstälda frågan, angående Biskötslen, och 4 Svar på den andra Frågan, om Fiske-Dammar. De förre Remitterades til Herrar v. Linné, Bäck, P. Bergius etc. de senare til Herrar Grefve Cronstedt, Faggot, Runeberg etc. med tilstånd för hvar och en af Ledamöterne, om ville, at läsa dem och utlåta sig öfver dem. Och som ibland de förra är et på Italienska och et på Tyska, bägge vidlyftiga, så rådgiordes, om de först borde öfversättas. Men som K. Academien påminde sig, at vid frågans framställande begärdes Rön och förfarenhet, förvärfvad här inom Riket, och allenast af våra Landsmän, så fant K. Academien, at de utländska Svaren ei kunna medtäfla om Praemium. Dock anmodades Hr. Ferner at genomläsa det Italienska Svaret, och Hr. B. Bergius det Tyska, och utdraga om något nytt och märkvärdigt samt til vårt Climat lämpligt där uti finnes.

3. Upl. Hr. P. J. Bergii Beskrifning på Örten Bidens Acmelloides, med en stor och vacker Figure.

6. Secreteraren upviste et vidlyftigt Manuscript, inlemnadt af Herr Manufactur-Commissarien Lissander, innehållande en nästan hel ny och med både skäl och Rön bestyrkt theorie, angående Fruckt-träds Plantering och skötsel. Han ärnar särskildt och för egen räkning utgifva detta arbete af trycket, men vil dock först inhämta K. Academiens tankar om denna Hans Theorie. Et enda Capitel där af uplästes, uti hvilket med goda skäl bevises, at det uti de mästa Trägårds böcker föreskrefna Rötternas stympande vid Trädens omplantering, samt trädens många omflyttningar och Kronans årliga omåtteliga beskärande, äro högst skadelige, och vållande därtil, at de flästa unga Träd vantrifvas och dö ut. K. Academien fant detta nog sannolikt, och anmodade Herr Professor Bergius at taga Manuscriptet til sig, genomläsa det och inkomma med Sitt yttrande.

Apr. d. 13.
Var en Sammankomst, men annotations-lappen, om hvad som förehades, är förlagd. Ibland annat förklarade Hr. P. Bergius Sitt synnerliga nöje öfver Commissarien Lissanders afhandling om Frukt-Träds plantering och skötsel, samt tilstyrkte K. Academien at hedra det verket.

4. Herrar Bar. Lilljenberg, Bäck, bägge Bergierne och Hr. Alströmer, som varit anmodade at genomläsa de inkomna Svaren på Frågan om Bi-skötsel, samt at afgöra, hvilket af dem syntes mäst förtjänt til den utlofvade belöningen, yttrade sig nu, at som K. Academien, då frågan framstäldes, uttryckeligen begärde Rön i detta ämne, som äro giorda inom Fäderneslandet, så kunde allenast de 4 Svenska Svaren competera om Praemium at ibland dem, et, neml. N. 6, väl vore vackert och ordentligt skrifvit, men innehölle föga eller intet nytt: at et annat, N. 3. väl vore mindre fullständigt men hade likväl något nytt och eget: at N. 2 väl var kort och minst tilräckeligt, men förtjänte upmärksamhet, i anseende til et af honom bepröfvadt sätt at skatta Bi-kupor, utan at slackta Bien, hvilket de andre ansedt för omöjeligt och ändteligen, at N. 5 alsintet omrörer sielfva Biskötslen, hvarom frågan egenteligen var, men däremot ganska väl och berömligen utredt et aldeles nytt och tilförne hvarken utomeller inomlands tilräckeligen vidrördt ämne, om Biens föda, och af hvilka Blomster de hänta Sin Honung och Sitt vax. I anseende här til, och emedan hvart Svar har någon merit och något fel, hade Herrar Deputerade haft ganska svårt at afgöra, hvilket vore det bästa, och hafva därföre fallit på den tankan, at Belöningen imellan dem kunde delas, i det hvardera Auctoren finge några Silfver-Jettoner, som tilhopa kunde svara i värde emot en Gull Jetton, samt at frågan kunde å nyo framställas, emot dubbelt Praemium, at framlåcka dem som äga några föregifna nya hemliga konstgrep uti Biskötslen. Och som det Italienske Svaret jämväl innehåller mycket vackert, så hemstäldes, om icke äfven Des Auctor kunde få en eller annan Silfver Jetton. Alt detta bifölls af K. Academien, som bevilljade de 4 Svenske och den Italienske Auctoren hvar Sina 6 Silfver Jettoner, slagne öfver särskilda K. Academiens Ledamöter. Vid de förseglade Sedlar[s] öppnande, fants Kyrkoherden Kloth i Bohus-Lähn vara Auctor til N. 6. Comministern Gullander i Skåne til N. 3. Frälse-Inspectoren Lundberg i Skåne til N. 2. och Provincial-Medicus i Linköping Dr Hagström, til N. 5. samt Abbé Ventura i Venedig til det Italienska Svaret eller N. 4. Det Tyska hade Herrarne för des vidlyftighet och kladdiga Styl, ei noga läsit.

2. Uplästes Hr. Knutbergs sammandrag af de inkomna 4 Svaren på Frågan om bästa Sättet at anlägga och underhålla Fiske-dammar, med egna tilläggningar, som funnos vara de bästa af alt. Han så väl som de öfrige Herrar Deputerade öfver denna Fråga, neml. Herrar Faggot, Alströmer och Bergii Fratres, voro därom ense, at ingendera Auctoren förtjänt praemium, men K. Academien beslöt likväl, at til någon upmuntran för dem och andra, gifva dem hvar Sin Silfver-Jetton. Vid Sedlarnes öppnande, befants Lands-Camereraren i Halland, Thomaeus, Borgmästaren Lund i Linköping samt Rådmannen Bergström i Fahlun vara Auctor til hvar Sitt Svar. Den fjärdes namn fans ei uti Sedelen. Det tycktes ei löna mödan at upgifva frågan å nyo, emedan så ringa hopp är om något dugeligt Svar: utan synes bättre vara, at på Svenska låta öfversätta en Dansk vacker Skrift i det ämnet.

5. Upl. Herr P. Bergii anmärkningar om en Ört, som af Botanicis varit räknad för en Species af Plantago eller af Holosteum, men som Han visar vara et eget nytt Genus i ÖrteRiket, och kallar Littorella pumila.

4. Upl. Hr. P. J. Bergii Beskrifning på Örten Pterocarpus Ecastophyllum.

2. Uplästes de 4 inkomna Svaren på den för sistledna året andra gången framstälda Frågan, om bästa sättet at fördrifva maskar, som förtära blad och blommor på frukt-träd. Til Censorer däröfver utnämndes Herr Praeses, samt Herrar von Linné, Adlerheim, Bäck, P. Bergius och Alströmer. Emedan tre af dessa svar voro artiga nog, och gåfvo förslag på åtskilliga til en del förut obekanta sätt, om hvilkas ricktighet man ei kunde vara säker, förr än de genom förfarenhet hunnit stadfästas, så voro somlige af den tankan, at man borde utgifva alla 4 Svaren, och anmoda allmänheten at pröfva och döma, hvilket medel vore i praxi det bästa, samt at K. Academien då först skulle utdela den utlofvade belöningen: men på Secreterarens föreställning, at det på sådant sätt skulle draga ut flere år, innan utslaget kunde utfalla, och dessutom hända kunde, at den ena funnit det, den andra et annat medel bäst, så at Academien stadnade uti lika ovisshet, så bifölls, at Premium må strax gifvas åt den Auctor, hvars föreslagna botemedel emot maskar af Herrar Censores anses för det bästa efter al sannolikhet; men at K. Academien förklarar, det hon framdeles vil gifva lika stort praemium åt den, hvars medel af förfarenhet kunde finnas vara än bättre.

2. Uplästes Herrar Linnaei, Bäcks, P. Bergii och Alströmers yttrande, om de 4 förledet år inkomna Svaren på Frågan, om bästa sättet at förekomma och fördrifva Löf-Mask på Fruckt-träd. Herr Praeses och Secreteraren, som äfven läsit dessa Svar, instämde med dem, at N. 4, med Devise: Af Skadan blir man vis, oförnekeligen vore det bästa, emedan det gifver tilkänna et nytt och efter al sannolikhet säkert sätt at åtminstone förekomma Frostfjärils masken, som är den almännaste och gör mästa skadan. Därnäst höllo de före, at N:o 3 förtjänte upmärksamhet, och at det äfven vore närmare berättigadt til Belöningen, om man kunde lita på det af Auctoren upgifna lätta sätt at förekomma maskar, nemligen igenom friska kådiga Tall- och Granqvistars hängande i fruktträden de Års-tider, då Fjärilarna para sig och lägga ägg. Men som Academien först borde göra sig genom Rön förvissad därom, tilstyrkte de, at K. Academien skulle gifva den utlof vade belöningen åt Auctoren til N. 4, och försäkra Auctoren til N: 3 om lika stor Belöning, så snart Academien blifvit viss om des påfunde riktighet. Då de til dessa 2 Svaren hörande Sedlar öppnades, befants Professor Bergman i Upsala vara Auctor til det förra, och Borgmästaren Lund i Linköping til det senare. hvilken imedlertid får 2 Silfver-Jettoner, äfven som Auctoren til N:o 2, som är Ingenieuren Modér. Dessa 3 Svar skola tryckas tilhopa, tillika med Herr Alströmers mogna utlåtande om dem.

4. Upl. et Bref ifrån en Svensk Prästman, vid namn Laxman, som många år varit Pastor i Siberien, och är icke allenast väl hema uti Natural-Historien, utan ock visat sig mycket villig at med underrättelsers och allahanda Naturaliers insändande til Herrar v. Linné, Gadd och Bergius, tjäna Vetenskaperne. Uti Brefvet berättar Han sig hafva skickat K. Academien en Samling af Siberiska Mineral-stuffer, hvilken K. Svenska Envoyén vid Petersburgiska Hofvet, Baron Ribbing emottagit at hitsända. Secreteraren anmodades at igenom Bref å K. Academiens vägnar förklara Des tacksamhet.

3. Herr P. J. Bergius Skänkte Academien et Exemplar af Don Barnades Principia Botanices, på Spanska, tryckt i Madrid, 1767. in 4:o. Den utbyttes sedan af Hr. Bergius emot en annan Bok.

4. Upl. Academiens utländske Ledamots Hr. Sandiforts insände Beskrifning på den nu i Holland grasserande Boskaps sjukan, med berättelse om de däremot med största förmon försökte Botemedel. Herr P. Bergius, som fått denna afhandling, skrifven på Latin af Auctoren, hade strax låtit öfversätta den på Svenska. Som K. Academien af beskrifningen fann, at det är aldeles samma sjuka, som ofta i de förflutna åren varit gångbar i Skåne, samt nu nyligen skal åter hafva börjat visa sig där, så at den nyss ifrån Frankrike hemkomne Herr Hernqvist, hvilken i 7 år uti Ecôle veterinaire i Lion upöfvat sig uti Boskaps-sjukdomars curerande, måst hufvudstupa affärdas til Skåne, så ansåg Academien för nyttigt och angeläget at strax låta införa uti det nu snart färdiga fjärde Qvartalet af Handlingarna för sistledna året, detta Hr. Sandiforts Rön, hälst de däruti upgifna Botemedel emot sjukdomen synas mycket förnuftiga. Secreteraren anmodades ock at foga den anstalt, at några exemplar af det som angår detta ämne, må särskildt på Tryckeriet afdragas. Collegii Medici Syndicus, Doctor Hoffman, som öfversatt det på Svenska, skal få en Jetton för omaket.

5. Upl. Herr P. Bergii tilläggning vid föregående Rön, innehållande några betänkligheter, huru vida det kan vara rådeligt at ympa Boskaps-sjukan, hvar om Hr. Sandifort ock något skrifvit. K. Academien fann för godt at låta detta följa med i Samma Qvartal.

1. Sista Qvartalet af Handlingarna för nästledet år upvistes, och exemplar däraf meddeltes Herrar P. Bergius och Wilcke.

5. Hans Excell. Frih. Rudenschöld framgaf en ifrån vår Minister i Holland insänd berättelse om den där gångbara Boskaps-sjukan, med försökte Botemedel, igenom ympning m. . af Professor Camper i Gröningen. K. Acad. öfverlemnade detta papper til Herr Prof. Bergius, at i K. Collegio Medico nyttjas vid öfverläggningarna om Boskaps-sjukan.

4. Upl. et Memorial af Herr Prof. Martin, hvar uti han gör föreställning om de många och tryckande behof, hvaruti Anatomie-Inrättningen här i Staden, som står under hans vård, sig befinner, för bristande penninge understöd til allahanda förefallande oumgängeliga utgifter, och anhåller därföre det ville K. Academien därtil anslå de 600 dr kmt. årligen, som Academien nu i 3 år gifvit til Botaniska Trägårdens vidmagthållande, som här efter ei lärer behöfva samma hjälp, sedan Riksens Ständer vid sistledne Riksdag anordnat en tilräckelig fond til Trägårdens skötsel. Denna sak togs i öfvervägande, då Herr Prof. Bergius, som förestår Botaniska Trägården, där vid ärhindrade, at Riksens ständer väl anslagit en viss Summa årligen til samma Trägård, men at däraf ännu på ot år ingen ting kommer at inflyta, hvarföre han bad, at ännu i år få åtnjuta åtminstone hälften af berörde 600 dr kmt. Academien stadnade då i det slut, at Herr Bergius i år får 300 dr til Trägårdens behof, och Herr Martin de öfriga 300 dr. Framdeles och då Trägården ei mer behöfver denna lilla hjälp, vil Academien betänka sig, om ock Anatomien kan få njuta de öfriga 300 dr til des Publicum äfven där til anslår något understöd.

4. Herr Professor Bergius voterade ock på N. 3. 5. Herr Professor Martin, på N. 1.

2. Upl. en Anonymi tankar om koppar-käril i köken, hvilka han förmenar vara oskyldiga eller mindre farliga, än föregifves. Här öfver upkom et långt och upbyggeligt Samtal, som slöts med enhälligt vidgående, at koppar-kärils bruk fordrar yttersta varsamhet. Och som Herr Professor Bergius var nämnd uti Skriften samt förmentes hafva gjordt några försök i detta ämne, så beslöts, at Han skulle anmodas om Skrifteligt yttrande här öfver.

3. Upl. Herrar Bäcks och P. Bergii approbation på Magist. Retzii Rön om Vinsten.

6. Upl. Hr. Lif Medici Doct. Dalbergs Rön, om Ipcècuannae verkan uti ganska små doses, emot vissa siukdomar. Rem. til Herrar Bäck och P. Bergius.

3. Upl. Herr P. Bergii utlåtande, med flera tillagda egna Rön, om Ipecacuannae verkan. Se N. 38. Herr Bäck tog nu så väl detta utlåtande, som sielfva N:o 38.

3. Upl. Herr P. Bergii anmärkningar om Salep, i anledning af N. 33. Bägge tilhopa remitterades nu til Herrar v. Linné och Rosenstein.

4. Upl. afledne Chirurgi Hr. Salomons Änkas och Sons Memorial, hvaruti de anhålla, det ville K. Academien låta bese de Bad-inrättningar både til kalla och varma Bad, som de nyligcn gjordt på Strömsborg här i Norrström. Det bifölls, och Herr Praeses tillika med Herrar Bergier och Wargentin foro samma afton dit, samt funno inrättningen både artig och nyttig, hvarom sedan meddeltes et intygande.

3. Ämnesvännens Hr. Hagströms Rön, o Djurens Isters större och mindre nytta uti Materia Medica. Rem. til Hr. P. Bergius.

3. Herr Acrell gillade N:o 20, och Herr P. Bergius N. 27.

2. Upl. Herr. Prof. Bergii Rön om körfvels nytta i Medicine. Auctor tog scdan igen Manuscriptet, som var ämnadt til Trundhemska Societeten, och allenast här skulle upläsas.

4. Upl. Herr Prof. Haartmans Rön, om Spiritus Antiscorbutici fördelaktiga bruk. Remitt. til Herrar Bergius och Schulzenheim.

Til K. Petersburgiska Academien äro i år skickade
Clerks Icones Insectorum rariorum.
Chapmans Architectura navalis.
Ihres Glossarium.
1 Tom af Linnaei Amoenitates.
Bergii Flora Capensis.
6 Tomer af K. Vet. Academiens egna Handlingar. Värda tilhopa öfver 1200 dr kmt.
Däremot har vår Academie i detta och förledna året fått många och vackra nya verk til Skänks.

7. Upl. Herr Prof. Bergii Rön, anstälda med Qvinno-miölk. Remitt. til Herrar Bäck och Rosenstein.

7. Herr Praeses gillade Herr P. Bergii Rön om Qvinnomjölk som var upläst d.18 Dec.1771. 

4. Upl. Hr P.Bergii utlåtande om Hr Hartmans Rön angående Spiritus Antiscorbutici nytta, som är upl.d. 20 Nov.1771. Berörde Medicaments nytta anses ei för nog bevist. 

7. Utdeltes exemplar af det nya Qvartalet, jämte en Jetton af de nya öfver Hans Majestets Protection, till Herrar Marelius, Qvist, P. Bergius, Wilcke och v. Engeström, som hafva hvar sitt Rön uti detta Qvartals Handlingar.

4. Upl. Kongl. Krigs-Collegii Bref, hvaruti K.Academien anmodas at pröfva et af en gammal fattig man ifrån Medevi, vid namn Ad. Kempe, angifvet sätt at tilverka veritable Ryssolja. Samma man var tilstädes och sade sig hafva lärt konsten i Ryssland, den tiden han där i sin ungdom var fången. Herrar Gadd och Bergier [P. & B.] anmodades at vara tilstädes vid det prof, som Kempe tilböd sig göra, samt sedan inkomma med sitt yttrande därom. Imedlertid beviljade K.Academien den 80 års gamle fatige mannen en nådegåfva af Plåtar.

2. Herrar Gadd och Bergii [B. & P.] ingåfvo sin berättelse om det anstälda profvet at koka Ryssolja, neml. at det slagit väl ut: men gåfvo ock tilkänna, at den konsten ej förut är hos oss obekant, och at någre hafva erhållit Privilegier på dess tilverkning, hvilket dock, så vida bekant är ingen nyttjar. Svar här om afgick strax til K. Krigs.Collegium. Herrar Ledamöter sammansköto några Plåtar at den gamle fattige mannan.

4. Upl. Herr Doct.Bloms Försök med Aconitum. Remitt. til Herrar Rosenstein, Bäck och Bergius.

6. Herrar Bäck och Bergii yttrade sig om den af Bergmästaren Berndtson författade undervisning om Potaters Plantering, skötsel och bruk, at den var ganska väl skrifven och tjänlig til ändamålet: at väl åtskilligt kunde tilläggas, men som Hans Majestet befalt at den borde blifva kort, och intet hufvudsakeligt fattas så troddes den vara aldeles tilräckelig. Underdånigt Svar därom med detta bifogade Manuscript, afgick d.16 hujus.

4. I anledning af den väl ritade Figure på et Sprit-hvete ax, som åtfölgde Hr Osbecks Rön, kom at talas om den snälle men fattige Ritare, som Herr Osbeck har hos sig och af medlidande underhåller: då Hr Prof. Bergius förestälde, om icke K.Academien ville låta honom för sin räkning med lefvande färgor afrita Svenska Insecter, emot något visst ringa fvode för hvart Insect öfver hufvud? Det bifölls, och Secreteraren fick befallning at anmoda Herr Osbeck det ville han accordera med berörde sin Ritare därom, på Academiens vägnar, och lemna Svar.

1. Secreteraren anmälte, at tvänne Svar på hvardera af de för förledet år upgifna Premie frågor inkommit. Til Censorer öfver dem, som angå Biskötsel, utnämndes Herrar De Geer, Bäck och bägge Bergii [P. & B.]: Öfver de andra, rörande bästa sättet at uphiälpa Landtbruket; Herrar Clason, Kryger, Runeberg och Sandel.

3. Upl. Herr P. Bergii afhandling om Bröd-bakning, samt huru Säd, i dyr tid, bäst kan användas til föda. Remitt. til Herrar v. Rosenstein och Bergman.

2. Herr Praeses, som tillika med Herrar Bergier [P. & B.] och Secreteraren varit hos Tripolitanske Ministern, at på Academiens vägnar tacka honom för Dess gjorda hederliga tilbud, gjorde berättelse, huru höfligt de blifvit emottagne, samt huru Han ytterligen försäkrat, at den Botanicus, som kommer at utskickas til Tripoli. skal njuta mera godt, än Han i Skrifvelsen lofvat.

6. Upl. någre af Samme Herr Skoge ingfne hus-Curer, som remitterades til Hr. P. Bergius. 

5. Upl. en af Handelsmannen Skoge i Carlscrona ingifven underrättelse om Jordnötters eller de så kallade Aardackers plantering. Hr. Bergius åtog sig at af denna och N. göra et sammandrag.

9. Beslöt K.Academien nästan enhälligt, at Doct. Rothman får företaga resan til Tripolis, och Herr Pet.Bergius anmodades at upsätta en Instruction för honom.

3. Upl. Herr Prof. Bergii utarbetade Instruction för Doct. Rothman hvilken gillades.

4. Som Doctor Rothman nu var närvarande, tilfrågades han, om han ville företagadenna resa? Om han med de anordnade Resepenningar vore nögd? och hvad han äljest kunde angående resan, hafva at andraga? Hvar på han svarade med tacksägelse för det af K.Academien honom visade förtroende och sade sig vara villig at företaga resan, samt at han ville göra sin högsta flit at observera enligt Instructionen, dels at så hushålla med Resepenningarna, at han, om möjeligit är, må komma ut med dem, och förmodade, at han åtminstone för et år skulle dermed vara hulpen: men som han ei med visshet kunde veta det, ei heller huru länge han i det Tripolitanska kan komma at vistas, hvilket ei kunde komma at bero på honom sjelf, och hvarjehanda omständigheter kunde infalla, som fordrade större kostnad, än hvartil den anslagna ringa Summan, vore tilräckelig; så frucktade han at i sådana händelser blifva blottstäld på en så aflägse främmande ort, i bland et vildt Folkslag, så framt icke K.Academien ville försäkra honom om vidare tillgång på medel, vid förefallande oförmodeliga händelser, och ville ej våga sig på en så äfventyrlig resa, utan sådan försäkran och af K.Academien fogad anstalt. Vidare och emedan han, at bereda och rusta sig til resan, nu genast behöfde et förskott af vid pass 2000 D. kmt., så anhöll han derom, på vilkor, at K.Academien får göra sig betalt af de 100 Ducater, som honom innan afresan äro lof vade, och som skola gå igenom K.Academiens händer. Ändteligen understälde Han ock, om icke K.Academien ville låta honom få låna eller för K.Academiens räkning köpa några nödiga Böcker och Instrumenter, såsom et par Thermometrar, Microscoper. och flera dylika, som K.Academien sielf vara honom nyttiga, hvilka han vid hemkomsten vill återställa, Sedan Doct. Rothman tagit afträde, öfvervägde K.Academien Dess petita, och fann Högst skäligt at bevilja dem alla: neml. 1:o at K.Academien vill, genom Herr Consulen Bagge, foga säker anstalt, at Doct. Rothman skall, för K.Academiens räkning, i Tripoli få hvad han nödvändigt behöfver til resans fortsättande, så at han ei skall hafva at frukta för någon nöd, härrörande af penningebrist; så vida K. Academien är försäkrad, at han ei förslöser, utan sparsamt och försiktigt til rätta ändamålet använder hvad han får, samt gör redo för sina utgifter, och ei längre derute fördröjer, än K.Academien pröfvar nödigt, i anseende til det gagn han där finner göra eller göra kunna, til Natural-Historiens och Vetenskapernas tilväxt. 2:o Bifölls, at han får 2000 Dal. i förskott. 3:o Anmodades Herrar Wilke och P. Bergius at beställa sådana Instrumenter, för K.Academiens räkning, som pröfvas vara honom nödiga. 
Därpå inkallades D.Rothman och fick del af K.Academiens beslut, för hvilket han tackade och förklarade sig fullkomligen därmed nögd, samt begärde utdrag af Dagboken härom, til sin säkerhet, hvilket honom äfven lofvades.

5. Vid Voteringen til ny Praeses, föllo Rösterna Således.
Herr Lindblom fick ... 12.
Herr v. Engeström .. 11.
Herr Pet. Jonas Bergius ... 8.
Herr Wilke. ..... 7.
Hr. Schützercrants .. 4.
Herr Rönnow .... 3. etc.
af de , som fått flästa Rösterna, föll Lotten at blifva Praeses, på Herr Lindblom, som ei i dag var närvarande.

 3. Upl. K.Cammar-Collegii Bref, om et af Landshöfdingen Bar. Rayalin angifvit sätt at tilreda Bröd af Örten Sigillum Salomonis kallad. Sades vara bekandt, men remitterades dock til Hr. P. J. Bergius.

8. Upl. Herr P. Bergii utlåtande, huru vida Bröd kan tilredas af Radix Convallariae. I anledning deraf, afgick Svar til Kongl. Cammar-Collegium, och innehållet deraf infördes uti Inrikes Tidningarna. 

6. Upl. Herr v. Linnés yttrande om Herr Retzii förmenta Species af Örten Sophora, se N:o 53 för sistledet år; hvaruti vistes, at Hr. Retzius irrat sig, och at det allenast vore små varieteter af Sophora, hvilket ock Herr P.Bergius höll med.

3. Upl. Herr P. Bergii yttrande öfver N:o 7, som gillades. 

4. Upl. Hr. P. Bergii yttrande öfver Lector Bussers Rön, om Electricitetens nytta emot Spen-bölder, och grodblads nytta emot Fross-febrar. Det senare ogillades aldeles.

 6. Upl. Herr P. J. Bergii Anmärkningar om Libidibi Bönan, som strax gillades.

5. Upl. Kyrkoherden And. Chydenii Rön om Copalens nytta uti Medicinen. Rem. til Herrar Bäck och Bergius.

1. Upl. Herrar O. Bergii och Hof-Apothekaren Georgii yttrande om N.41 neml. at Auctoren bör gifva tilkänna, huru han kunnat uplösa Copalen uti Terra foliata Tartari.

5. Upl. Herr Scheeles Anmärkningar om Benzoe Saltet, redan gillade af Herr P. Bergius.

2. Upl. Legations Secreteraren Körnings Bref ifrån Petersburg, innehållande berättelse om någon i Ryssland påfundna nya färgestoffer med prof derpå. Det lemnades til Herr P. Bergius, som just nu arbetar på en Bok angående Fängerierna.

4. Upl. Herrar Sandels och Bergii anmärkningar vid Herr Berndtsons anledningar til Löf-Skogens nyttjande (Se Dagb. för d. 6 Jul.) Beslöts, at något skulle ändras uti detta manuscript, och en afskrift deraf til K.Commerce-Collegium inlemnas, jämte et Memorial, hvilket Herr Sandels åtog sig at upsätta, som ock alt skedde.

5. Upvistes et vidlyftigt Manuscript, rörande Trägårds skötslen, hvar om Auctoren Directeuren och Trägårdsmäst. Lundberg, begärt K.Academiens yttrande. Det remitterades til Hr. Professor Bergius, som sedan han därvid gjordt åtskilliga påminnelser, och Auctoren derefter rättat sitt arbete, tilstyrkte, at Kongl. Academien ville yttra sig fördelaktigt derom.

6. Hr. Professor Bergius hade föreslagit vår snälle Chymicus, Hr. Scheele til Ledamot. Nu voterades om honom, då han fick tilräckeliga röster at blifva Candidat.

2. Upv. et Manuscript, angående Landthushållningen och i synnerhet trägårds-skötslen, författadt af Academie-Trägårdsmästaren i Upsala Brobergen, som han ärnar särskildt utgifva, och hvar på han begärer K.Academiens aprobation. Det lemnades til Hr. P. J. Bergius.

6. Upl. Herr Assessor Odhelii Rön om Finska Boskapssjukan. Remitt. til Herrar Bäck och P. Bergius.

5. Upl. Herr Prof. Bergii yttrande öfver Trägårdsmästaren Brobergs Manuscript, neml. at det förtjente K.Academiens recommendation sedan det, hvad Stylen och Svenskan angår, blifvit något hulpet.
N.6.Se 2:dra Qv.

6. Upl. Herr Prof. Bergii yttrande öfver Hr. Supercargeuren Braads år 1767 ingifna berättelse om Sagu-trädet, hvilken då ansågs för mindre värdig at införas i Handlingarna, men som han nu, vid närmare jämförande med det andre om detta träd skrifvit, funnit uti en och annan omständighet uplysande och således väl förtjenande at införas.

1. Upl. Herr Prof. Bergii yttrande öfver N:o 5, som gillades.

3. Upl. et Bref til Secreteraren ifrån Majoren v. Torck, hvar uti han säger sig med andra Landtmän hafva lärt mycket nyttigt, rörande Ängsskötslen, af Hr. B.Bergii Tal om detta ämne, men beklagar, at han ei känner en del af de Svenska örter och gräs-slag, som deruti omtalas, och således ei kan samla frön af dem, at på sätt som i Talet föreskrifves. cultivera dem på artificiella ängar; beder derföre, det ville K.Academien utgifva Figurer på dem, med naturliga färgor, til våra i Botaniqven oförfarne Landtmäns tjenst. K.Academien fann väl detta nyttigt, men fruktade för kostnaden: bad dock Herrar Bergier inkomma med deras tankar om sättet och kostnaden, då K.Academien ville taga sitt beslut.

4. Upl. Herr C. B. Skyttes Rön och försök med diverse Svenske färgestofter, såsom mossar m.m. Remitt. til Hr. P.Bergius.
N.20.Se 3 Qvart.1776.

2. Herr P. Bergius gillade de tvänne Hr. Bierkanders Rön, redan förledet år insände, det ena om Maskar af Fluguslägtet, som skada Bistockar: det andra, om örternas stationer på Kinnekulle. Herr v. Linné hade ei hellar ogillat, dock mindre approberat dem. Beslöts, at af det förra skulle et utdrag, men det senare helt och hållet införas.
N.42.Se 3je Qv.

2. Upl. Kongl. Majestets Nådiga Skrifvelse til Academien, med befallning at låta utarbeta en fullständig underrättelse om de här i Riket växande Vegetabiler, utom Säd. hvar af Bränvin kan tilverkas. Herr P.J. Bergius anmodades at så snart möjeligt är, inkomma med sina tankar här om. Herrar v. Linné, Bergman, Kalm och Gadd skulle ock genom Bref derom anmodas, hvilket följande dagarne skedde.

5. Upl. Herr P. Bergii mogna betänkande, om inhemska ämnen til Bränvins bränning, utom säd, i anledning af Hans Majestets nådiga Befallning. Se Dagboken för d. 18 Octob.

2. Upl. Herrar Bäcks, Bergii, Dalbergs, Schulzenheims, Zetzells och Odhelii yttrande öfver det enda inkomna Svaret på K.Academiens Medicinska Fråga för år 1774, om de bästa Medicinal-författningar hvarigenom Folkhopens tilväxt kan bäst befrämjas. Herr Odhelius var den ende, som ansåg Auctoren förtjent til Belöningen. De andre berömde väl Svaret, såsom väl skrifvet. men påstodo at detöfga föreslagit andra Författningar, än dem Hans Majestet redan i nåder vidtagit, och tilstyrkte derföre, at Frågan skulle å nyo framställas med dubelt Praemium, dock med någon förändring, neml. at de svarande skola gifva tilkänna, hvilka hinder möta uti verkställigheten af de nya Medicinal-verket rörande Kongl. författningar och huru de bäst kunna förekommas. Denna fråga utställdes til 1777 års slut. Imedlertid skulle det gamla Svaret ei tryckas, men Auctoren dock få 5 Silfver-Jettoner, om han vill gifva sitt namn tilkänna, hvarom skulle kungöras ti Inrikes Tidningarna. Det befans sedermera vara Medicinae Adjuncten vid K.Academien i Upsala, Doct. Joh.Gust. Acrel.

3. Upl. Herrar Gadds och Kalms inkomne yttrande om de Sverige befintlige ämnen af Vegetabilier, hvar af Bränvin an tilverkas, utom vanlig Spanmål. Som nu alla de, hvilka blifvit derom anmodade, inkommit med deras Svar, och ibland dem Herr Professor Bergii funnits det fullständigaste och grundeligaste, beslöt K.Academien at til Hans Majestet ingifva det såsom sitt eget Svar, dock under Auctorens namn, men at tillika bifoga Herrar Bergmans, Gadds och Kalms, såsom innehållande åtskilliga nyttiga upplysningar och tillägningar ti ämnet, hvarjämte ock uti sjelfva den underdåniga Skrifvelsen til Hans Majestet någre omständigheter skulle nämnas, som dels Herrar v. Linné och Bäck skrifteligen omrört, dels ock vid discourserne uti sjelfva Academien förefallit. Det skedde inom några dagar, och bifogades jämväl K.Academiens ämnesväns, Herr A.Hagströms, ei til föraktande Memorial.

6. Upl. Herr Regem. Fältskären Lenngrens Rön, om tvänne Soldater, som under Frossan hastigt aflidit, hos hvilka Mjälten funnits remnad. Remitt. til Herrar Acrel, Martin och Bergius.
N.18.Se 1 Qvartalet. 
För mellankommande Påsk-helg, blef ingen sammankomst för än

3. Upl. Herr Scheeles Chymiska försök med blåse-stenar. Remitt. til Herrar Bergius och Bergman. N.42. Se 4de Qvart.

4. Upl. Herr Prof. Bergii Beskrifning på et nytt Örte-genus, kalladt Hudsonia Ericoides.

4. Emedan 8 Ledamöter af Medicinska Classen, som nu alle voro närvarande, genomläsit de 9 inkomna Svaren på Frågan, rörande vårt Medicinal-verk, frågade Secreteraren, om icke nu nog månge haft dem, och om icke de i dag kunde få meddela K. Academien sina tankar, hvilket Svar hvar och en ansåg för det bästa och til den utlofvade dubbla belöningen bäst förtjenta? Svarades Ja
Då upläste hvar och en af dem sina skrifteligen författade tankar och vota, såm så utföllo.
Herr Odhelius voterade på Svaret N. 5.
Herr Schulzenheim, på N. 5.
Herr Martin, på N. 5.
Herr Bergius, på N. 8.
Herr Zetzell, på N. 4.
Herr Acrell, på N. 5.
Herr Bäck, på N. 4.
Herr Praeses, Dr Dalberg, på N. 8.
Emedan altså N. 5 fått Pluraliteten eller 4 Röster, men N. 4 och 8 hvarsina 2 röster, beslöts, at Auctoren til N. 5 skall få den utlofvade dubbla belöningen eller 20 Ducater, men Auctorerne til N. 4 och 8 hvar sina 5 Jettoner af Silfver. Vid Sed[l]arnas öppnande, fans Medicinae Adjuncten vid K. Acad. i Ups. Dr Acrel vara Auctor til N. 5. Amiralitets Medicus i Carlscrona, Dr Faxe, til N. 4, och Assessoren samt Practicus i Stockh. Doctor Lund, til N. 8.

2. Upl. Hr. P. Bergii yttrande om N. 19 och 21. Det senare gillades at införas uti Oeconomiska Handlingarna.

5. Upl. en liten Resebeskrifning, som Probsten Osbeck författat öfver en förledne Sommar genom en del af Halland och Bohuslän gjord Resa, innehållande åtskilliga anmärkningar, rörande Natural-Historien och hushållningen. Den remitt. til Prof. Bergius. N. 27. 

4. Upl. Hr. Forsters, Sonens Beskrifning på Örten Gentiana Saxosa. Dessa bägge, som äro skrefne på Latin, lofvade Hr. ?. P. Bergius öfversätta på Svenska, och gillades den senare, såsom kårtare, at i detta Qvartal[s] Handlingar införas. N. 29. Se andra Qv. 

5. Upl. Hr. Pet. Bergii yttrande öfver N:o 57 för år 1776, som gillades at införas uti Oeconomiska Handlingarna.

8. Upl. et litet Rön af Hr. Bierkander, om några träd och örter, som tagit skada af köld, med anmärkningar, hvilken grad af köld hvar växt kan tola m. m. Rem. til Herr Bergius.

3. Upl. Herr P. Bergii anmärkningar om Blåse-stenen.

6. Hr. Prof. Bergius upviste en hop frön, som genom stolgången kommit ifrån en Fru här i staden, sedan hon begynt dricka Seltzer-vattn, ända til halft qvarter om dagen: man kunde ei se, hvad slags frön desse voro.

Til Parisiska Vet. Acad.
Thunbergs Verk, om Byggn. under vattnet. Beskrifningen på Eldstäder.
Andra Delen af Actis Societ. Upsaliensis. Bergii Materia Medica, tvänne delar.
Salstedts Ordbok.
Handlingarne för år 1776.

9. Herr Prof. Bergius skänkte K. Academien et Exemplar af sin nyligen utgifna Materia Medica, bestående af 2 Tomer, som med tacksägelse emottogs.

6. ditto Beskrifning på en annan Species af Arum, kallad Arum pictum.
Alla dessa tre Rön remitterades til Herrar Bäck, P. Bergius och Alströmer.

6. Upl. Hr. P. J. Bergii Rön, om luft-syras verkan emot Lungsot.

3. Yttrade sig Hr. Pet. Bergius om N. 27. at denna Resebeskrifning väl innehölle åtskilliga vackra anmärkningar, rörande Natural-Historien och hushållningen i Bohus-Län och Halland, men vore för kårt och ofullständig, och at derföre önskeligt vore, at Auctoren finge göra en ny vidlyftigare resa genom samma Lands-orter, hvartil Hr. Bergius önskade at K. Academien ville upmuntra honom. Imedlertid kunde de redan gjorda Observationer besparas.

3. Upl. ock et Hr. Thunbergs Bref til Herr Prof. Bergius, hvaruti han beklagar sig hafva försport, det vore han råkad i ogunst hos Arch. v. Linné och andre, och säger sig hafva nästan beslutit at aldrig hemkomma, utan antaga det fördelaktiga tilbud honom blifvit gjordt i Batavia, och där sin öfriga lifstid qvarblifva. Det samma har han ock skrifvit til Hr. Arch. Bäck. Detta bekymrade K. Academien rätt mycket, och beslöts, at Secreteraren, så väl som Herrar Bäck och Bergius, skulle med de nu snart til OstIndien utgående skeppen, skrifva honom til och försäkra, at det ryktet om någons ogunst, vore så mycket mer ogrundadt, som han i år, på Arch. Linnaei egen recommendation, blifvit utnämnd til Botanices Demonstrator vid K. Academien i Upsala: at han tvärtom hade här idel gynnare och vänner, som längtade efter hans hemkomst, och alle tillika med K. Vetenskaps Academien råda honom at ju förr ju häldre begifva sig på hemvägen.

15. I anseende til denne Herr Bierkanders berömliga flit, anmälte Hr. P. Bergius, at Hr. Cl. Alströmer tilstyrkt, det Bierkander kunde af Salgrenska Interesse-medlen, upmuntras med någon liten Summa årligen, åtminstone til dess han blir befordrad til något Pastorat. Der med var K. Academien ganska nögd, men Summan determinerades ei denna gången.

13. Herr P. Bergii proposition, at K. Academien skulle förskrifva den nya Edition af Linnaei Systema Naturae, med Figurer, som nu i Holland utgifves af Houtuÿn, bifölls.

4. Företogs Frågan om Husköp, hvarvid Hans Excellence Grefve von Höpken gaf tilkänna, at Hans Majestet, för några dagar sedan, sjelf i nåder behagat bese alla Rummen uti Hr. Lefebures Hus, beledsagad af Hans Excellence och af Herr Bergs Rådet Sandels, samt funnit samma hus för Academien anständigt och tjenligare än det Dävelska huset, hvilket Hans Majestet tilförne sedt och kände. Hans Majestet hade derföre i Nåde tilstyrkt, at man skulle fortfara med underhandlingen om detta, neml. Lefebures Hus. Tillika berättade Hans Excellence, at Hans Majestet låtit i Nåde förstå, at Hans Majestet gerna såge, at Academien, ju förr ju häldre skaffade sig egna Husrum, antingen genom köp eller hyra, emedan de rummen uti det Konungen tilhörande så kallade Grefve Pehrs Hus, som Academien i några år innehaft, behöfvas för en af Hof-staten til nästa höst, och dessförinnan måste undergå någon ändring. Hans Excellences tanke var derföre, at K. Academien skulle, ju förr ju häldre, vara betänkt på boflyttning, och til undvikande af flera sådana besvärliga och kostsama flyttningar i framtiden, förse sig med eget hus. då K. Academien just til det behofvet fått til Skänks en så betydelig Summa af Herr Présidenten Rosenadler. För sin del, trodde Hans Excellence, at Lefeburska Huset vore för Academien det anständigaste och i flera afseenden det tjenligaste af de Hus, som nu äro fale. Academien vördade i underdånighet Hans Majestets nådiga omvårdnad, och fann nödvändigheten af skyndesam utflyttning utur Grefve Pehrs Hus, samt beslöt at genast höra sig om at få hyra någon våning uti något väl beläget Hus, åtminstone öfver nästa vinter, hvilket ock vore nödvändigt, om än K. Academien skulle nu genast köpa något af de föreslagna Husen, emedan Sielfva det Lefeburska huset, som aldraförst kan blifva fär digt at tilträdas, förnimmes ei kunna blifva ledigt förr än til d. 1 April nästkommande År, af orsak at dess nuvarande Hyresmän böra, efter Contract, njuta halft års upsägning förut. Men i anseende til Husköpet, voro Herrar Ledamöterne af mycket skiljaktiga tankar, i det månge ibland dem, i synnerhet Herr Praeses, Hr. Acrel, Herrar Bergii och nästan i allmänhet Herr Medici, hade mycket at påminna emot Lefebures Hus, såsom mörkt, mycket exponeradt för eldsvåda, beläget långt inne i Staden ifrån Norrmalm, där de fläste Ledamöterne bo, imellan tvänne höst vinter och vår merändels djupa och för fotgängare besvärliga gator, men i synnerhet såsom alt för dyrt för K. Academiens nu varande och tilförmodande tilgångar. Herr Presidenten Rosenadler hade väl til köpskilling skänkt 150000 dr kmt, dock med vilkor, at K. Academien skall i Hans lifstid til honom betala årligen 200 Riksdaler, och sedan evärdeligen 100 Riksd. Således vore af det skänkta Capitalet allenast 90000 dr kmt ograverade. Om då K. Academien köper Lefebures hus för 270000 kmt. sätter Academien sig i förbindelse at årligen betala Interesse för 180000 , och i skuld för et Capital af 120000 kmt, utan at hafva större inkomster än tilförne, som varit föga mer än tilräckelige til Academiens förra vanliga behof. K. Academien skulle knapt kunna betala det årliga interesset, men aldrig Capitalet, utan sänka sig uti en högst eftertänkelig skuld. Däremot sades af andra, at efter Presidenten Rosenadlers död, blir interesset lindrigare, at det på huset varande Banco-lån skulle lätta köpet och betalningen. samt at Huset jämväl kunde kasta någon hyra af sig, åtminstone för Vagns-husen och de källrar, som Academien ei sjelf behöfde. En och annan yrkade jämväl, at vissa utgifter, som K. Academien härtils haft och åtagit sig, kunde efterhand indragas och besparas. Der på svarades, 1:o at Academien hade orsak at både önska och hoppas, at Hr. Presidenten Rosenadler må länge lefva. 2:o at man försport, det Hr. Lefebure ärnade låta transportera en del af Banco-lånet in på et annat hus, och at den del deraf, som skulle blifva qvar vid huset, vore à 6 proCent uti interesse, så at alsintet dermed vore vunnet. 3:o at den lilla hyra, som kunde indragas af huset, väl behöfdes til årliga reparationer och de vanliga onera på husen, såsom gatu-renhållning, Lycktor m. m. 4:o At föga med heder kunde af vanliga utgifterne indragas eller besparas. Hvad Hans Majestets förklarade nådiga välbehag för Lef. huset angick,som af några mycket yrkades, sade sig andre, i anseende til Hans Majestets allmänt kända höga ynnest för Academien, vara försäkrade, at Hans Majestet ingalunda dermed velat förbinda Academien at emot sin fria vilja, à tout prix, köpa det huset, utan endast, så vida Academien funnit det huset för sig beqvämligt och dess råd och lägenhet tilsade at köpa et så dyrt hus.

7. Röster til ny Praeses utföllo så, at
Herr Zetzel fick -------- 14 Röster.
Hans Exc. Gr. Rudensköld ---- 12.
Herr Martin ---------- 12.
Herr Sparrman --------- 11.
Herr Adlerheim --------- 3.
Hr. P. Bergius --------- 3.

7. Upl. et Memorial, insändt af Herr Hof-Secreteraren Bergnehr, hvaruti han vidlyftigt och vackert visar angelägenheten af goda Figurer med Naturliga färgor på de bästa Svenska gräs-slagen. K. Academien fann nogsamt nyttan af sådane figurer, med korta Beskrifningar, som borde vara uti hvarje Landtmans händer, och Secreteraren berättade, at saken redan för flera år sedan varit af Academien påtänkt, at Ingenieuren Årre gjort åtskilliga Ritningar dertil, och at Herr Prof. Bergius åtagit sig omsorgen härom.

4. Upl. Herr Bergmans Rön, om sättet at tilreda varma hälso-vatten, som remitt. til Herrar P. Bergius och Odhelius. N. 36. Se 3ie Qvart. 

3. Upl. en afhandling, insänd af Hof-Secreteraren Cederlöf, hvaruti han visar sättet at göra timmer och andra träsaker varaktige at länge motstå röta, medelst trädens barkning på roten, et eller annat år förr än det fälles. Rem. til H[e]rrar P. Bergius och Wäström. N. 42.

4. Herrar Adlerheim, P. Bergius, Ferrner och Wäsström, som varit anmodade at genomläsa de 33 inkomna Svaren på Kongl. Academiens Fråga: huru åkrens bördighet bäst kan befordras genom jordblandningar, utan så mycken Boskaps gödsel, som vanligen dertil brukaså samt at yttra sig, hvilka af dessa Svar tycktes bäst förtjente til de för denna Fråga utlofvade tvänne Belöningar; hade nu ingifvit hvar sitt Skrifteliga betänkande, och som ingen af de andre edamöterne velat åtaga sig at genomläsa dessa många, til en del vidlyftiga Svar, beslöts, at desse 4 Ledamöters vota vore tilräckeliga at afgöra Saken. De uplästes derföre, hvar efter annan, då det befans, at
Hr. Adlerheim voterat på Svaret N:o 11, til det större Praem. och N. 28 til det mindre
Herr Prof. Bergius, på -- N. 11------- 28
Herr Ferrner, på --- N. 28 ------- 11
Herr Wäsström, på --- N. 11------- 10
Herr Banco Commissarien Bergius, som sade sig äfven hafva genomläsit alla Svaren, yttrade sig mundteligen, at han vore af samma tanka som Brodren. Altså var Herrarnes nästan enhälliga utslag, at Svaren N:o 11 och 28 vore de bästa, och at det förras Auctor vore bäst förtjent til den större Belöningen, 1200 dr kmt, och Auctoren til det sednare, til den mindre, som är 800 dr kmt. Vid de til dessa två Svaren hörande slutne Sedlars öpnande, fans Professoren och Ridd. J. G. Wallerius vara Auctor til det förra, N:o 11, och Bergshauptmannen B. Berndtson til N:o 28. Emedan alle Herrar Deputerade eller Censores yttrat sig, at äfven några flera Svar innehöllo goda lärdomar och nyttiga försök, i anseende hvartil de tilstyrkt, at deras Auctorer förtjente hugnas och hedras åtminstone med en Salgrensk Medaille eller några Jettoner, så beslöts, at Secreterarne med någras samråd skulle jämföra Censorum yttrande om alla Svaren och derefter pröfva, hvilka af dem i synnerhet förtjente mer eller mindre upmärksamhet; och det sedan hos K. Academien föredraga.

1. Upl. Herr Clas Alströmers Memorial, hvaruti han säger sig, tillika med Herrar Bergius och Secret. Wargentin, hafva jämfört alla Herrar Censorum yttrande om de 33 inkomna Svaren på Frågan om Jordblandningar, och deraf funnit, at utom de tvänne bästa Svaren, hvilka de två Premierne varit tildömde, hafva följande funnits förtjena upmärksamhet, neml. N:o 10, 4, 9, 7, 22, 25, 27, 29, 8, 15, 17. I anseende til hvarderas mer eller mindre grundelighet, tilstyrker han, at Auctoren til N:o 10, må erhålla tvänne Silfver-Medailler: Auctorerne til N:o 4 och 9, hvarsin Salgrensk Silfver-Medaille. Auctorerne til Svaren N:o 7, 22, 25, 26, 27 och 29, hvardera 2 Silfver-Jettoner, och Auctorerne til N. 8, 15 och 17, hvarsin Jetton. Detta alt bifölls, och som 3 ibland desse, Neml. N:o 4, 7 och 27, utsatt deras rätt[a] namn, få de strax, hvad dem blifvit ärnadt, men emedan man de förra åren förmärkt, at en del af dem, som ei fått det utlofvade Praemium, utan endast Jettoner, varit missnögde deröfver, at deras Sedlar blifvit öpnade och deras namn röjde, emedan de häldre hade velat förblifva okände, så förnyades nu och stadfästades det en gång tilförne tagna beslut, at sådane Sedlar ei böra öpnas, om ej Auctorerne sjelfve gifva sig tilkänna, inom viss tid, efter hvars förlopp Sedlarne böra upbrännas, utan at öpnas. Nu utsattes terminus peremtorius för dessa, til d. 1 April nästinstundande år. Se Inrikes Tidningen N:o 97, hvarest dessa Svaren[s] deviser stå utförde.

Februarius, d. 6.
För middagen, voro allenast 4 af de vanlige Deputerade, neml. Herrar Acrel och P. Bergius, samt bägge Secreterarne, i Contoiret närvarande.

7. Upl. Herr P. Bergii utlåtande om N:o 8, som gillades. 

5. Voterades om ny Praeses, då Herr Ferrner fick 16 röster.
Herr Zetzell -------------- 10.
Herr P. Bergius ------------ 10.
Herr Schulzenheim ----------- 9.
Herr af Botin ------------- 9.
Hans Excell. Grefve Rudenschöld ---- 7.
Hans Excell. Baron Falkengren -----7.
  Herrar Schulzenheim och af Botin skulle derföre låtta om fjerde rummet på Förslaget, men som Herr Schulzenheim förklarade sig vara sinnad, at i nästa Månad aldeles utflytta utur Staden, och härefter ständigt blifva boende på Landet, således 9 à 12 mil härifrån, kunde ej åtaga sig Praesidium, i fall Låtten fölle på honom, så stadnade förslaget på Herrar Ferrner, Zetzel, P. Bergius och af Botin, ibland hvilka Låtten at blifva Praeses föll på Herr Zetzel, som var närvarande och åtog sig Praesidium.

5. Voterades om ny Praeses, då Herr Ferrner fick 16 röster.
Herr Zetzell -------------- 10.
Herr P. Bergius ------------ 10.
Herr Schulzenheim ----------- 9.
Herr af Botin ------------- 9.
Hans Excell. Grefve Rudenschöld ---- 7.
Hans Excell. Baron Falkengren -----7.
  Herrar Schulzenheim och af Botin skulle derföre låtta om fjerde rummet på Förslaget, men som Herr Schulzenheim förklarade sig vara sinnad, at i nästa Månad aldeles utflytta utur Staden, och härefter ständigt blifva boende på Landet, således 9 à 12 mil härifrån, kunde ej åtaga sig Praesidium, i fall Låtten fölle på honom, så stadnade förslaget på Herrar Ferrner, Zetzel, P. Bergius och af Botin, ibland hvilka Låtten at blifva Praeses föll på Herr Zetzel, som var närvarande och åtog sig Praesidium.

12. Ändteligen företogs Votering om Ny Praeses, som så utföll, at
Hans Excell. Grefve Rudenschöld fick 10 Röster.
Herr Professoren Bergius ------ 9.
Herr Qwist ------------- 8.
Herr Hellant ------------ 8.
Herr Bengt Bergius --------- 6.
Herr Marelius ---------- 4 etc.
Ibland de 4 förstnämnda, föll lotten at blifva Praeses, på Hans Excellence, Grefve Rudenschöld, som behagade åtaga sig besväret.

1. Herr Baron Fred. Sparre intog sitt rum uti K. Academien såsom Ledamot, med et kort Tal, som besvarades af Hr. Praeses.

6:o Höll den afgående Praeses Hr. P. J. Bergius ett ganska lärdt Tal om Trägårdars skötsel.

Kyrkoherden Cronholm får tacksägelse af Secreteraren för Sin möda vid trägårdsskötslen, och utomdess ett exemplar af det vackra och Lärda Tal om Trägårdar, som Hr. Prof. Bergius höll vid sitt sista Praesidii nedläggande. Ett exemplar af Samma Tal får ock Collega Sjöblom Samt flere af de ofvannämnde sökande som Secreteraren finner kunna göra nytta dermed.

10:o Upl. de betänkande och Vota, Som Hrr. Bergier, Adlerheim, Odelius, Wargentin och Nicander inlemnat, angående ansökningarna till Praemierna för Frukt-träds plantering. De sökande voro:
Jfrån Stockholms Län,
Upsyningsmannen Enbom i Wårdinge,
Hälftenbrukaren Lars Nilsson i Norra
Eflinge och Wärmdö Socken.

Maj. d. 3.
Som Praesidis ombyte Skulle Ske efter Middagen, Så Sammankommo f. m. uti Contoiret till Räkningarnas öfverseende, den nu varande Praeses Hr. Bengt Bergius, Hrr. Deputerade Jnspectores Aerarii Ferrner, Acrell, P. J. Bergius, Samt bägge Academiens Secreterare.
Man kom då öfverens

4:o Uplästes Anmärkningar om Tiger-Wargen och Hyaene Slägtet i Africa af Hr. Sparrman. Remitterades till Hrr. Bergius och Thunberg.

2:o Undergingo följande Herrar Scrutinium, hvilke till Ledamöter blifvit anmälte, neml.
Hr. Commerce Rådet Sköldebrand anmäld af Nicander, fick 7 ja, 8 nej
Hr. Directeuren Ulfström ---- Hr. Sandels -- 11 - 6
Hr. Advocat-Fiscalen Rückerschöld - Hr. Schönberg - 14 - 6
Hr. Lector Zegollström ----- Hr. Wargentin - 19 - 1
Hr. Directeuren Gyllenhal ----- Nicander- 18 - 2
Hr. Secret. Modeer ------ Hr. Sparrman - 19 - 2
Hr. Lifmedicus Hoffman ----- Hr. P. J. Bergius - 13 - 9
Hr. Comministern Ödman ----- Hr. B. Bergius - 11- 10
J följe af denna Votering blef Herr Sköldebrand utesluten, men de öfrige komma att vid förefallande Ledigheter att undergå val till Ledamöter i följande ordning, neml. 1:o) Hr. Zegollström, 2:o) Hr. Modeer, 3) Hr. Gyllenhal, 4:o) Hr. Rückerschöld, 5:o) Hr. Ulfström, 6:o) Hr. Hoffman, 7:o) Hr. Ödman.

3:o Upl. Anmärkningar vid Lanius Collurio, en liten Rof-fogel, insände af med. Candid. Tengmalm. Remitterades till Hr. Bergius.

3:o. Upl. Ett Bref ifrån Lif-Medicus De Berger i Kiöbenhamn dat. d. 6 Januarii, angående Rud, Buihaves Observationes circa Radices Gei Urbani, utgifn. i Kiöbenhamn 1781. Remitterades till Hr. Bergius. 

d. 8 Aug.
Praeses var då frånvarande och hindrad af Sin uppvaktning Såsom Guvernör hos Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen.
Närvarande - Hans Exc. Höpken, Hr. af Acrel, Hrr. Wargentin, Zetzell,
P. J. Bergius, Wilcke,
B. Bergius, Hans Exc. Rudenskiöld
Marelius, af Botin
Sandels, Arbin
Hans Exc. Falkenberg, Odelius
Sparrman, Murray.

4:o) Anmältes en från Hans Majt genom Herr Liljencrants ankommen Nådig befallning, att Academien skulle påtänka och uppgifva några Medel till Boskapens framfödande uti närvarande foderbrist; och på det Samma Nådiga Befallning Skyndesammast i anseende till höstens instundande måtte efterkommas, fann Academien bäst vara, att låta anmoda Herrar Wäsström, Bergius och Schulzenheim, Såsom förfarne Landthushållare, att härom med det första inkomma med Sina betänkande.

3:o) Hr. P. J. Bergii yttrande, om de medel, hvarmed foderbristen kan hielpas, tillika med Hr. Wäsströms i Samma ämne. Bägge skulle lemnas till Hr. Bar. Liljencrans, på det de genom hans försorg måtte blifva bekante i Lands-orterna.

2:o. Uppvistes en Öfvers. i Manuscr. af Hr. Parmentiers Boulanger Parfait, af Prosten i Kudby och Linköpings Stift Hr. Nyrén, hvilken åstundade att detta MS af Academien måtte censureras, och i Sådant afseende blef det derföre lemnadt till Herr P. Bergius.

11:o) Rön om Hvit-Rotens, Qvick-Rotens, och Qvicktågans (Tritici Repent.) förmonliga fortplantande på ängar utan gödsel, insändt af Hr. C. M. Blom, Assessor och Prov. Medicus. Hvarvid anmärktes af Hr. P. Bergius, att Qvick-Roten går ut, där hon blifvit sådd, sedan jorden vallat Sig.

2) Öfverlades, huruvida det utlofvade premiet för Socken-Beskrifningar ifrån Skåne och Åbo-Län kunde utgifvas, då icke mer än en Sådan Beskrifning om Birckala Socken inkommit, hvilken såsom ensam icke kunde jämföras med någon annan hvarken bättre eller Sämre; men härvid stannades i det beslut, att som Samma Beskrifning varit igenomsedd af Hr Marelius och äfven Senare af Hr. P. Bergius, hvilke bägge Herrar henne approberat, Så vore icke billigt, att neka dess författare den lofvade belöningen, hälst han följt den plan, som Academien föreskrifvit.

2:o) Anmärkningar om Fähus-Curen för Lungsiktiga, inlemnade af Hr. P. J. Bergius.

4:o) Uppl. Hans Kongl. Majts nådiga Remiss af Prosten Nyrens underdåniga ansökning om Wadstena Pastorat. Res. att Hrr. Bergier härom skulle höras och anmodas att inkomma med sina utlåtande.

6:o) Uppl. Hr. P. Bergii utlåtande öfver Prosten Nyréns underdåniga ansökning hos Hans Maj:t angående Wadstena Pastorat. Hvad Hr. Prostens förtjenster beträffade, så Sade Hr. Bergius, att han vore en Qvick man, som länge vist hog för Natural Historien och Economien, Samt verkligen gjort Samlingar i dessa Vetenskaper. Utomdess hade han ock nyligen utgifvit en Öfversättning och tillika sammandrag af Parmentiers Bok om Brödbakningen, hvilken utan tvifvel blifver för allmänheten nyttig. Men hvad för öfrigt den Systematiska Slögd-läran angick, som Hr. Prosten säger Sig hafva under händer, och hvartill han uppgifvit Plan Samt bilagt densamma med sin underdåniga Supplik till Hans Maj:t, Så yttrar Sig Hr. Bergius derom, att Samma arbete vore och blefve vidlyftigare, än att en mans krafter deremot kunde Svara. Sedermera upplästes ett utkast till Svar på Hans Majt:s Remiss angående Prosten Nyrén, af följande innehåll: Eder Kongl. Majt har allernådigst behagat remittera till Dess Vetenskaps Academies underdåniga utlåtande Prostens och Kyrkoherdens vid Kudby Församling i Linköpings stift, Carl Nyrens underdåniga ansökning om Transport till nu lediga Wadstena stads Församling i Samma stift. Såsom bevekande skäl dertill andrager Prosten Nyrén, att han har under händer några lärda arbeten, rörande dels Natural-Historien, dels allahanda Slögder, handtverk och göromål uti enskilda hushållningen, hvilka han är Sinnad att af trycket utgifva, och till hvilkas utarbetande, han har lättare att få nödiga underrättelser, om han blir boende i någon stad, där åtskilliga Slögder och Handtverk idkas, än på en afsides Landsbyggd, där han nu vistas.- Vid denna underdåniga ansökning, kan ej tillkomma Vetenskaps Academien, att på allernådigsta befallning yttra Sig öfver annat, än huruvida Academien anser Prosten Nyrén för Skicklig att utarbeta de ämnen, han sig företagit, Samt huruvida Samma ämnen vederbörligen uti tryckta skrifter utförda, kunna vara för det allmänna nödiga och nyttiga.- Hvad det förra angår, så känner Vetenskaps Academien Prosten Nyrén för en uti Natural-Historien,men i synnerhet uti allahanda slögder, handtverk och hushålls göromål förfaren man, hvaruti han så väl af egen naturlig böjelse och mångårig uppmärksamhet, Som af lyckligt tillfälle i yngre åren, då han hade inseende öfver Manufacturinrättningarna i Alingsås, förvärfvat sig mycken insigt. Han är äfven arbetsam, Samt har redan vist berömligt prof Så väl af Skicklighet som flit i Sådana ämnen, i det han på Svänska utgifvit en fullständig afhandling om Bagare-konsten, Som väl egentligen är en öfversättning af Hr Parmentiers Bok i detta ämne, men dels mycket Sammandragen, dels ock i många mål tillökt och till Svänska Bagares omständigheter lämpad. Nu har han under händer en dylik Afhandling om Bryggare-konsten, och är sinnad att efter hand utarbeta och utgifva korrta underrättelser för flera Slags handtvärk och Slögder, som i Sverige idkas.- Sådan[a] Afhandlingar och underrättelser äro nödiga och nyttiga, icke allenast för dem, som göra profession af någon viss Slögd, utan ock nästan för alla enskilda hushållare Så på landet, som i de mindre städerna, hvilke sjelfve nödgas baka och brygga, Samt Smida, Slögda, m. m. till husbehof. Uti andra länder äro vidlyftiga beskrifningar öfver de flästa Slögde- och Manufacturvärk utkomna, Som där varit till mycket gagn, och korrta till vårt land lämpade utdrag af de angelägnaste ibland dem skulle visserligen, efter Vetenskaps Academiens underdåniga tanke, hos oss också medföra mycken nytta. Det öfverstiger väl en enda mans styrka, vara Så skicklig han vill, att författa eller öfversätta Sådana beskrifningar i alla Slags Slögder och Näringar, dock inträffar likväl, såsom nu, att en god del af dem äro hans förmåga, men i alla fall har han nödigt att i en stad rådföra Sig med flera Snälla handverkare i det yrket, Som han ärnar afhandla, hvartill dock en landbo icke Så ofta torde hafva tillfälle.
Detta uppsatta Svar blef af Academien gilladt och skulle i underdånighet afsändas till Hans Majt.

5:o) Berättelse om en Blod-säck förmerad i Magen, insänd af Hr. M. Doct. Faxe ifrån Carlskrona. Skulle remitteras till Hrr. Bergius och Zetzell, med anmodan, att de ville något afkorrta en del resonnementer i Sjelfva Afhandlingen.

5:o) Afzelii Afhandl, om Svamp-slägtet Helvella. redan approberad af Prof. Bergius.

9:o) Biföll Kongl. Academien Herrar Jnspectorum Aerarii förslag uti Slutet af 2a af deras Dag-Bok d. 4 Febr. näml. att Professoren Sparrman i afseende på dess besvär med Naturalie-Cabinettet, får tills vidare njuta ett årligt arfvode af Etthundrade Riksdaler, Samt bo fritt i de rummen, som blifva lediga vid Cabinettet på norra sidan två trappor upp, Så länge Academien Samma rum kan umbära. På det åter Herr Sparrman uti vården om Cabinettet icke måtte Sakna behöriga underrättelser, så åtog Sig Hr. Prof. Bergius att för honom uppsätta en Jnstruction, hvilken likväl, innan den blifver bindande, kommer af Academien att öfverses och stadfästas.

7:o) Jngaf Hr. Prof. Bergius följande project till Jnstruction för Hr Prof. Sparrman vid Naturalie-Cabinettets skötande:

Wärkan af Loka watn, på de talrike årligen dit ankommande siuke, har wist sig ganska kraftig i hwarjehanda Chroniske siukdomar, hälst Gickt och Rhevmatismer samt Scorbutiske symptomer; hwarom utförligare kunskap kan hämtas, af förste Bruns-Jntendentens, framl. Assessoren Doctor Eric Victorins därom utgifne tryckte Berättelser, hwilka, jämte grundelige anmärkningar i ämnet, anföras af H. Professoren Doctor P. J. Bergius, i dess wid Praesidii nedläggande i K. Academien år 1763 hållne Tal: om kalla Bad i allmänhet och Loka bad i synnerhet. p. 66. sq."

3. Uplästes Hr Scheeles ingifne Rön: Anmärkning om Citron-Saft samt sätt at crystallisera den samma. Remitt: til Hr Bergman och Bergius.

8:o Uplästes, Herr Prof: Bergius, ingifne: Anmärkningar i anledning af sidsta Kopp-Epidemien.

7. d:o Hr. Prof. Sparrmans beskrifning på en ny Ödla; Lacerta-Sputator. Remitt. til Hr. Prof: Bergius.

Närvarande. Praeses Hr Professor Thunberg.
Hans Excell. Grefve Höpken.
Hans Excell. Grefve Bjelke.
Hr Presidenten Liljeberg.
Hans Excell. Falkengren.
Hr President. Baron Liljencrants.
Hr Rönnow.
Hr. Zetzell.
Hr Quist.
Hr. Dalberg.
-- Marelius.
Hr. Plantin.
Hr. Adlerheim.
-- Hjelm.
-- Acrell.
Hr. Odhelius.
Hr. Bergius.
Hr. Bäck.
Hr. v. Arbin.
Hr. Sparrman.

13. Påmintes om upgift af frågor i Mathematiken i anledning af Fru Strömers testamente, ehuru Academien hittils icke upburit någon ränta af Capitalet, förmodas likväl detta ske innan frågorna blifva besvarade och svaren undersökte. 14. Uplästes utaf Hr Dryander insändt rön, Anmärkningar vid Örtslägtet Albuca med beskrifningar på tre nya slag och remitt: til Hr. Professor Bergius.

3:o Upl. Mutis insände och af Herr Bergius öfversatte beskrifning på ett nytt Örte-Slägte Pera arborea ifrån America. 4:o Upl. Sam. Ödmans, om Fisk-ljusens hushållning. 5. Upl. af d:o Om en ej väl känd falk-art, som i natura var skänkt til Academiens Natural Samling, och upvistes. 6:o Som Patriotiska Sällskapet begärt at Förtekningen af Dess Ledamöter måtte uti Stockholms Stads-Calender oafkortad införas, och detta nu skedt i samma Calender fr nästa år; så uplästes ett Utdrag af Kongl. Patriotiska Sällskapets Protocoll d. 22 May 1784, hvarigenom lofvas ärsättning för den kostnad som denna tilökning uti calendern kunnat medföra, varandes samma Utdrag af följande innehåll.

Såsom nu Kongl. Academien med särdeles välbehag och tacksägelse emottog detta af Dess värdige och saknade Ledamot framledne Banco-Commissarien Bergius, samt Herr Professoren Bergius sjelf såsom Executor Testamenti, Academien beviste förtroende, at för Efterkommande fåi förvar taga och i sinom tid nyttige göra, detta framledna Commissariens mångåriga Arbete och Brefsamlingar: Så ville ock Academien för Sin Dehl, försäkra Herr Professoren om de utsatte Vilkorens oryggeliga hållande, och beslöts, at Desse nu ingifne Documenter jemte Nyckeln til kistan skola uti Academiens Järnkista vid Contoiret til säkert förvar nedläggas, samt den uti Banquen deponerade Bok-kistan tid efter annan, hvart 10:de eller 12:te År efterses, uti hvad tillstånd densamma jämte den därå befinteliga påskriften sig befinner, tils de Femtjo Åren förflutit och Academien såleds kommer i full besittning och Disposition deraf.

Jemte denna Testamentariska författning och Protocolls-Utdrag, öfverlemnade Herr Professoren Bergius nu tillika uti ett med Dess Sigill försegladt papper, nycklen till förenämde kista, och var på papperet skrifvet Nyckelen til kistan, hvari Banco-Comissarien Bengt Bergii brefsamling ligger, som är deponerad i Banken.

S. D. Inlämnades til förvar i Banquen en järnbeslagen, läst och med Kongl: Vetenskaps Academiens samt Herr Assessorens P: J: Bergii sigill förseglad Ek-kista, hvaruppå följande påskrift var tecknad "I denna kista ligger uti Riksens Ständers Banqs förvar de tjugu Volumer af Framledne Banco-Comissarien Herr Bengt Bergii Brefsamling, som han til Kongl. Vetenskaps Academien Testamenterat, under det Vilkohr och förbehåll, at kistan ej får öpnas, förr än Femtjo År förflutit, hvarefter denna Kista sedermera af Kongl. Vetenskaps Academien får uttagas och Disponeras. Stockholm den 17 December 1784. P: J: Bergius.

Jag får härmedelst den Äran til Kongl. Vetenskaps Academien öfverlemna den författning min Sal. broder framledne Banco-Commissarien Herr Bengt Bergius i lifstiden gjorde om Sin Brefsamling. Denna samling består af Tjugu Volumer in 4:to, innehållande afskrifter af sådane handskrefne Handlingar och Bref, som ej finnas på trycket utgifna, och som märkeligen uplysa Svenska Historien, jemte det de meddela Anecdoter om Lärda Män och andra nyttiga efterrättelser, som för en framtid blifva synnerligen gagnande, och af stort värde. De äro alla afskrifne med hans egen hand, merendels ifrån sjelfva originalerne, med hans vanliga accuratesse och granlagenhet, så at Auctorernes egenhändiga Orthographie altid finnes bibehållen. Vid hvart bref står altid in margine anmärkt, om det blifvit ex originali eller ex Copia aftecknadt. Såsom sjelf Historicus, viste han af förfarenhet at sätta rätta värdet på dylika historiska efterrättelser, och detta var egentliga driffjädren til det stora tålamod han yttrade vid dessa brefs afskrifvande, hvartil kom, at Han, som Ledamot af denna Kongl. Academien, ville i sjelfva Verket visa, huru han beflitade sig om at för Efterkommande blifva nyttig. Under sin sidsta sjukdom förmådde han ej at med egen hand upsätta det Vilkor, under hvilket han til Kongl. Vetenskaps Academien ville testamentera och förära denna Samling; utan han befalte mig, såsom hans närmaste arfvinge, at detsama skrifteligen författa och til Kongl Academien sedermera öfverlämna. Detta Vilkor består däruti, at denna Brefsamling skall inläggas i en Kista och förvaras i Riksens Ständers Banque; förseglad med Kongl. Academiens och mitt Sigill; men N.B. med det solemnellesta förbehåll och testamentariska författning, at ej få öpnas, förr än Femtjo År förflutit. Jag har hos vederbörande Herrar i Riksens Ständers Banque anmält detta ärende och fått tilstånd at där deponera denna Kista; hon är ock redan införd i Banquens gömor, och får där såsom ett Depositum för Kongl. Vetenskaps Academien at lyfta om Femtjo År, förseglad med Kongl. Academiens och mitt Sigill, enligit närlagde Utdrag af Herrar BancoCommissariernes protocoll af den 18 Decembr. 1784. Nu återstår allenast at jag aflemnar nyckelen. Stockholm d. 12 Januar. 1785.
P: J: Bergius
L.S.
Copia.
Utdrag af Protocollet, hållit hos Herrar Commissarierne i Riksens Banque den 18 December 1784.

3; Anmältes af Hr Professoren Bergius Dess Broders framledne Banco-Commissarien Bengt Bergius testamentariska författning, hvarigenom, under vissa Vilkor, til Academien öfverlemnas dess handskrifne Brefsamling af 20 Volumer in 4:to; hvilken af Herr Professorn upsatte författning uplästes, och Ord ifrån Ord var följande:

8:o. d:o Herr Hofjunckaren och Kongl. Secreteraren Gustaf Paykulls, ingifne beskrifning öfver ett nytt Nattfly. Phalaena Tinea Betulinella; hvars larv fins och föder sig på och uti Svampar, hvaraf hittils föga något exempel varit bekant. Remitt. til Hr. Professor Bergius, som ock redan sedt och approberat detta Rön.
Academien skildes åt.
Joh. Carl Wilcke.

3:o. Uplästes, en ifrån Hr Swartz i Jamaica til Herr Baron Clas Alströmer, och af honom til K. Academien insänd, Beskrifning på Nio Slags Nätslor (Urtica) hvilka nyligen blifvit uptäkte på Jamaica. Hvilken remitterades til Herr Professor Bergius.

9. Uplästes et rön af Hr. Bjerkander Om maskar som göra Skada på blomstren på fruktträd. remitt: til Hrr Sparrman och Bergius. hvarefter Academien skildes åt. Joh. Carl Wilcke.

1. Upvistes en sort praepareradt Stenpapper som förmodades skola tjena til förhydning på skepp emot Sjömask, och nu af en Anonym genom Hr. Professor Bergius understältes Academiens bepröfvande.

10:o. Upl. H:r Sparrmans ingifne Rön och Anmärkningar vid Viverra Genetta; Oriolus Albula; och Crocodylers ålder; som remitt. til Hr. Prof. Bergius.

11:o. Upl. Tvenne af Hr. Borgmäst. Säfström insände Rön: Det ena att fördrifva Myggor medrök af Camphert; det andra om Sängvärmare af Tenn med Vatten. Det förra ansågs för nyttigt och skall af Hr. P. Bergius försökas; det andra bekantare, remitt. til Patriotiska Sällskapets journal.

9:o. Anmältes en af D:r Fahlberg ifrån Barthelemy, til Hrr. Sparrman och Bergius insänd berättelse om denne Ö.

5:o. Upvisade H:r Bergius en flaska med prof på den i England påfundne Tjära af Stenkol, jämte en Piece med attestater om des nytta, som blifvit honom lemnade at för Academien upvisa, af en nyss härifrån bortrest Engelsman Baronet och Parlaments Ledamoten H:r Sinclair. - öfverlemnades til utlåtande åt H:r Assessor Qvist.

1. Presenterades genom Hr. Profess: Bergius en ansenlig och dyrbar Samling af originelle Chinesiske Musicaliska Instrumenter, dem Herr Directeuren vid Ost. Compg:et Anders Arfvidson i Götheborg, hemfört ifrån China, och nu som present öfverlemnat til K. Vetensk. Academien. Alla närvarande besågo med särdeles välbehag denne sällsynte samling, hvilken torde vara den ende i sitt slag, och funno billigt det desse Instrumenter icke allenastefter särskild förteckning uti Acad: Naturalie Cabinettet skulle upbevaras, utan och tacksägelse bref til Herr Directeuren på Götheborg därföre afgå, så snart han ditkommit.

6:o. Upl. H:r Thunbergs Rön: Om Orchides. remitt. til Herr Bergius et Sparrman.

12:o. Anmältes, at öfver den förledet År upgifne Frågan om Trangrums, icke inlupit mera än et enda Svar, af en sig kallande Chemiae Laborator; Som nu, sedan frågan med år 178 lupit tilända, borde öfverses: och K. Academien behagade remittera til Hrr. Alströmer, von Engström och Bergius.

13:o. Upl. H:r Prof. Bergius ingifne Rön om Herbarier och deras skadande af Insecter. Remitt. til Herr Professor Sparrman.

19:o. Upläst. H:r Ödmans ingifne påminnelser och förslag, til utgifvande, under K. Academiens tilsyn, af en ny Uplaga af von Linnés Fauna Svecica, som nu är både rar, dyr och otilräcklig, sedan så mycket efter den tid blifvit uptäckt; af hvem och efter hvad afdelningar detta kunde ske, föreslås härvid: Men innan K. Acad. därom utlåter sig, skulle vederbörande H:rr Bergius; Sparrman, Modeer och Thunberg tankar om detta förslag inhemtas.

15. Uplästes ett af Herr Professor Bergius nu ingifvet Memorial, hvaruti han ytterligare yrkar, at det af Academien bifallne vanligen brukeliga Skrifsätt af namn m.m. måtte uti de för nästa år utkommande Almanachor bibehållas, och Academiens därom för detta fattade beslut, gå i verkställighet.

7:o. Upvisades, och til H:r Prof. Bergius, remitterades, en af H:r Olof Swartz til Hr Baron Clas Alströmer; och af honom til Academien i[n]sänd beskrifning på latin, om Tolf nya Slag af Urticae slägte från West-Indien, uptäkte och beskrifne af O. S. m. D. med tvenne ritade Tabeller.

3:o. Uplästes, de af Herrar v. Engström, Qvist, af Acrel, Bäck och Bergius uti detta mål skriftligen upsatte betänkanden, hvarmed ock nu K. Academien i det mästa förenade sig. Och skulle uti Academiens underdåniga Svar til Hans Maj:t införas: Huru som Förgift, då därmed förstås Arsenicum, uti vissa händelser såväl i Medicine, som konsterne och chemiska operationer, icke gerna aldeles kan umbäras, Men at til förekommande af Misbruk däraf, underställes at Kongl. Majt. täcktes genom Collegium Medicum befalla Apothekare, at desse hafva gifterna under sin egen vård, och strängeligen iakttaga de redan utkomne författningar. Skulle Arsenicum, eller annat gift, i vissa handtverkerier behöfvas, kunna de då fås. J måleriet kan Auripigment och Arsenik i Metallblandningar umbäras. Skulle de behöfvas i handtverkerier, har den behöfvande att vända sig til någon Edsvuren Medicus, m.m.

5. Likaledes äro de ifrån H:r von Burgsdorff förskrifne Frölådor ankomne, af hvilka den ena, efter Academiens beslut, blifvit aflemnad til trägårdsmästaren Akerman för de Kongl. Plantagerne vid Haga. Ur den andra har Hr. Prof. Bergius emottagit planter qvistarne at nedsätta i sin trägård. De öfriga frön fomma at delas ut, sedan prof deraf til ett frö Cabinett blifvit uttagne.

13:o Upl. Adj. chemiae i Åbo, Holmbergs insände Beskrifning på Hvit Rysk Skum-Tvål. - hvilken Hr. Bergius genomsett och ehuru han ej funnit denne Composition någorstädes förut antecknad, likväl håller före at den bättre torde passa sig i hushållsJournalen än handlingarne.

16:o på H:r Lector Hornstedts, som nu förestår NaturalCabinettet, begäran gjorde H: Thunberg och Bergius föreställning om förfärdigandet af ett Skåp för Foglarne och Corallerne; hvilket remitterades til Herrar Deputerade vid Contoret.
Joh. Carl Wilcke.

2:o Anmodades Hr. Bergius at jämte Hr Lect. Hornstedt bese den Samling af Maskar dem en Anonymus skänkt Academien emot lösen af glasens och Spiritus värde.

5:o Anmältes, en genom Hr. Bergius aflemnad Present af Naturalier ifrån Hr. Hansson Svensk, och Plantage ägare på Ön St. Eustache bestående uti: 1. En stor glasburk innehållande En Electrisk Ål, och 2:ne små Lathunds ungar eller på holländska kallade Leuart (Bradypus). 1 d:o Med en stor Leuart, Modern til de 2 små. 1 d:o med en Qvajagve Näbb, d:o med en fogel. d:o d:o Med 4 westindiska Rottor; d:o d:o med 2:ne ormar, 3 trädMaskar och 2:ne tusendben. Academien anmodade härvid Hr. Hornstedt, at draga försorg om desse Djurs förseende med Ny Spiritus och omlägning; och befalte det Secreterarne jämte Hr. Fischerström derföre hos Hr. Hansson som nu skal vara här i Staden, betyga Academiens tacksägelse.

11. Som H:r Bergius gifvit vid handen at de för någon tid sedan, genom Herr Arfvidsson införskaffade och utdelte Potatoes icke äro af rätta Slaget: Howards Potatoes, comonly called the great Bedfordshire potatoes; så föreslogs nu det skulle H:r Arfvidsson ytterligare anmodas, at nästa år införskrifva af dessa Potatoes, hvilke af Hunter uti des Georgical Essays beskrifves såsom stor, mörk, liknande blodpalt, och endast tjenande til boskapens utfodring.

14. d:o Hjelm om ett Salt i Kjersbärssaft. Rem. til Rr. v. Engström; de förre rönen voro redan af H:r Acrel. Bergius och Odhelius påskrefne.

8:o Herrar Bergius och Hornstedt hade efter K. Academiens anmodan varit hos Hr. Modeer at bese den Mask-Samling som varit Academien erbuden emot inlösning af glas och Spiritus för 30 Rd:lr och uplästes nu deras utlåtande som innehåller; Det vid pass 150 större och mindre flaskor funnits innehålla en hop rara och sälsynte Vermes, hvilke, såsom där felande, skulle ganska väl tjena för Acad. samling och ehuru glas och Spiritus ej hinna til den nämnde Summan af 30 R:dr skulle likväl hela Samlingen, såsom rar och sällsynt, vara fullkomligen detta värd. Resolv. at saken skulle remitteras til Contoret.

4:o Upl. D:r Olof Swartz, Ritning och beskrifning på ett nytt Örte-Slägte från Westindien, det han kallar Solandra. rem. t. Hr. Bergius.

6:o d:o Rön om Electricitet hos Blommor; af Lect. Lars Chr. Haggren. Rem. t. Hr Bergius.

5:o Upläst. Adlerbergs Rön om tvenne uti en ko fundne Ödlor; Rem. t. Hr. Bergius.

8:o Anmältes H: Doct. Hornstedts anhållan det Academien, före dess nu tilstundade afresa som Medicus med Kgl. Flottan, ville låta besigtiga det af honom numera i ordning bragte Natural-Cabinettet, hvilket af K. Academien updrogs Hrr. Ferrner, Bergius, Hagström och Fischerström, hvilke ock til den ändan, jämte flere af K. Acad. Ledamöter, strax efter Sessionen begofvo sig öfver til samma Cabinet.

3. M St. Amants bref med Eloge öfver v. Linné, lemnades til H:r Professor Bergius.

2. Yttrade H: Prof. Bergius sig om M:r H:r Amants Minne öfver v. Linné, at ehuru vackert vore därvid ej annat tilgörande än at Autor, som äfven skickat samma Minne til flere, får derföre ett Complim: bref.

4:o Upviste H:r Sparrman en liten plåt af blyartad Composition från Frankrike tjenlig til Tak-täckning och Skepsförhydning, men ej ännu approberad; äfven ock någre prof på Glas, hvarpå Gravurer voro inbrände; konsten är ny och obekant, dock trodde H:r Bergius at detsamma kunde eftergöras, på enligt sätt som kopparstick aftryckes på Porcellin.

6:o Uplästes, H:r Hellenii beskrifning på några Species af Turraea Slägte. Rem. til Herr Sparrman och Bergius.

2:o Upl. Dr. O. Swartz afh. om Qvassia excelsa, Ny växt från Westindidien. R. til Bergius.

6:o De af H:r Bar. Cederhjelm inlemnade Reflexioner om Häste-kötts ätande, blefvo innan de uti Academien företagas, remitterade til Hrr. Praeses, Sparrman, Bergius och Alströmer at däröfver höras.

2:o) Uppl. Hr. Baron Cederhjelms skrift angående nyttan af Hästars Slagtande och Ätande, hvilken Skrift d. 18 Sist. Martii blef anmält, och då remi tterades till Hr. Praesidis, Hr. Baron Alströmers, Samt Herrar Bergii och Sparrmans yttrande. Desse Herrars ttrande hade nu inkommit och blefvo derföre äfven, dels uppläste, dels munteligen anförde, Samt gingo alla derpå ut, at Hr. Baron Cederhjelms Skrift icke var tjenlig till det hon var ämnad, näml. att införas i någondera af de Små Almanackorna. Sedan häröfver en stund blifvit discurreradt med och mot, kunde Academien Slutligen icke annat än hysa all agtning för Hr. Bar. Cederhjelms Patriotiska välmening, men fann dock att det af honom afhandlade ämne icke hörde under sin pröfning eller till sin befattning; hvarföre ock Academien icke heller ansåg tjänligt, att Skriften måtte få tryckas, försedd med Academiens stämpel, hälst sådant af Allmänheten skulle tagas för ett intygande, att Academien densamma gilladt och för Sin ärkänt. Af detta beslut äfven Så väl Som af Herr Sparrmans Särskilda betänkande begärde Hr. Odhelius del genom Utdrag af Dagboken, men Som ett Sådant utdrag icke tycktes tjena till annat, än att framdeles inleda Academien uti en obehaglig skriftväxling i de Allmänna Papperen, och Academiens åliggande vore, enligt dess Grund-reglor att icke gifva anledning till Sådana skrift-växlingar, Så kunde Academien icke annat än afslå Hr. Odhelii begäran.

4:o) Uppl. Hr. Swartzes afhandling om några nya Svänska växter, hvilken remitterades till Hr. Bergius.

7:o Up:l H:r O. Swartz ingifne Beskrifning på Stellaria humifusa, en ny svensk Växt samt botaniske erinringar. rem. t. H:r Bergius.

3. Anmältes, det numera ifrån Landscrona sjöledes hitkommit, 2:ne stora kistor med diverse Naturalier, dem H:r D:r Fahlberg redan förlidet år med Cap:t Schonberg hitsändt från Barthelemi. Innehållande utom en stor hop Coraller, Gorgonier och dylike Sjöväxter, en samling af Conchylier och Kräftor, Asteriae m.m. Modell af en Socker qvarn; prof på deras Bomuls garn, samt uti en serskild kista til H:r Prof. Bergius, en hop Insecter, coraller, Växter, och isynnerhet såväl en utförlig beskrifning om Bomuls Planteringen på Ön, som modell af sländan hvarmed den spinnes och Machinen hvarmed fröna frånrensas. Af hvilket alt Specimina upvistes, och en utförlig Specification vidare kommer at uprättas. Academien ansåg med synnerligt välbehag detta H Fahlbergs bemödande at gifva oss fullständig kunskap och del af Ön Barthelemis Natural-Historia och producter, samt lemnade til framdeles öfverläggning på hvad sätt H:r Fahlbergs myckna kostnad och besvär härmed förskyllas kunde.

7. Desse Potater trodde H Bergius ändock icke vara de rätta Howards, som skola föröka sig til 1000:de kornet, likna blodpalt och hufvudsakl. endast tjena til foder för boskapen; hvarföre han rådde til det, som ock nu K. Academien biföll, neml. at ytterligare om desse Potater skrifva til Demonstrat. Afzelius, som nu vistas i England och updraga honom Commission at eftersöka och hitförskaffa desse verklige Howards; Han skulle jämväl anmodas at skaffa frön til den ägta TuppsporreHagtorn, som med så stor nytta brukas til lefvande häckar.

10. I anledning af upkomne Discoursen om en nyligen slagen Minnes-penning frågades: Om ej Academien äfven skulle vara betänkt på at låta slå en Jetton öfver des förtjente Ledamot Hr. Profess. Bergius hvilket lemnades til vidare öfverläggning.
Joh. Carl Wilcke.

3:o Yppades den frågan om icke vid den förra gången projecterade Jetton öfver Prof. Bergius det skulle vara lämpligt at bägge bröderna både Professorn och Banco-Commissarien kunde därvid ihågkommas, såsom bägge både Donatores och Natural-Historici. Academien gillade detta Project, och beslöt icke allenast at en jetton skulle slås, utan och anmodade Herr Adlerbeth, at i anledning af det som nu därom blifvit föreslagit, til nästa Session upsätta skriftligt project, til denne Jetton.

3. Äfven anmälte Hr. Praeses Projectet til Jetton öfver Herrar Bergier, å ena Sidan, Bägges bröst Bilder med legend: B. Bergius Fisci O. R. Commiss. P. J. Bergius Prof. Bot 2:dra sidan: Erudito acqve ac munifico fratrum Pari, Utriqve Suo Socio Acad. R. Scient. Stockholm; som gillades och vidare skall Vitt. Acad. föreläggas.

8:o Upl. H:r Bergii gillande Påskrift å H:r Fahlbergs afhandl. Om Bomulls planteringen på Vestindiske Öarna; som ytterl. remitt: til Herr O. Swartz.

5:o Upl. Hr. Thunbergs Afhandling om et nytt Örteslägte Wildenowia, som remitt. til Hrr. Bergius och Swartz.

8. Anmälte Hr. Praeses det af K. Vitterhets Academien numera bifallne och gillade Project, til Minnespenning öfver Herrar Bergier. Första Sidan framl. Banco Comissarien Bengt Bergii och Professoren Peter Jonas Bergii bröstbilder bredevid hvarandra stälda med omskrifna namn och titlar B. Bergius Fisci O. R. Comiss. P. J. Bergius, M. D. Hist. Nat. Prof. - Andra Sidan, denna Inscription: Erudito fratrum Pari Sociis suis Munificis Acad. R. Scient. Stockholm; som således vid Jettonens verkställande kommer at följas.

5. Upl. af Hr. Prof. Bergius, Öfv. Directeuren Hellmans samlade efterrättelser om 1694 års Väderlek; som liknat det närvarande året, och låter befara nog mycken väta efter Midsommar, hvaremot Landtmannen bör förese sig. Denne afhandling såsom redan ingifven och upläst samt til införande antagen uti Patriotiska Sällskapet remitt. åter dit.

6. Upl. Hr. Bergius sitt bref til Fahlberg på Barthelemy, såsom instruction til Cochenillen införande där på Ön. varandes denne drogue ej annat än ett Insect som finns på Cactus, och torde kunna hemtas från St. Eustache, där Rolander funnit den.

9. Upvistes en af Medailleuren Enhörning förfärdigad Modell i Vax pousserad til Jetton öfver Prof. Bergius och hans Bror. Den fanns med flit och smak exeqverad, men likheten ännu icke vara träffad nog frappant, at den ju efter en Silhouette ännu torde ytterligare böra sökas;

Då jag ännu ej haft tillfälle, att igenomse alla de i stärbhuset befintliga Handlingar, hvaribland jag förmodar, att arfskiftet efter Prof. Bergii föräldrar skall finnas, kan jag väl icke pretendera, att K. Vet. Academien skall Sätta fullt förtroende till min uppgift, angående mine farbröders arfstägt i Lunds Säteri; men när jag försäkrar, att berörde Handlingar både kunna och skola anskaffas, äfven i den händelse att de ej finnas i stärbhuset, Så väntar jag den Attention att K. V. Academien, då fråga är om förening, icke lemnar min berättelse derom, utan allt afseende. Så Snart jag anskaffar ofvanberörde arfshandlingar är jag fullkomligen öfvertygad, att K. Vet. Academiens Herrar Ledamöter, såsom högt upplyste män, icke kunna bestrida Surrogats-frågan, Som är grundad uti Samma lagens rum, på hvilken Prof. Bergius Sökt stödja Sitt Testamente; men som jag föreser en kostsam och besvärlig rättegång för att få Surrogatet utredt och flyttadt på statsjord, och jag äfven gärna skulle Se, att Prof. Bergii afsigt med en skola för Trägårdsmästare till allmän nytta måtte kunna vinnas, Så vida det kan ske, utan allt för stor skada för arfvingarna; Så på det arfvingarne må undvika det myckna besväret med vidlöftiga och granlaga Jnventeringar och Syner, Samt äfven undgå obehagliga Rättegångar med K. V. Academien, Så väl angående ägande rätten till Malmgården, Som förvaltningen både deraf och det öfriga, som kommer under dess disposition, jämte begrafnings kostnaden, hvarvid flera anmärkningar, kunna göras, samt beskaffenheten af bouppteckningen efter Banco Commissarien Bergius med det mera, får jag, för att visa arfvingarnes böjelse till Sämja och enighet, fastän de derigenom förlora betydligt, härigenom proponera en sådan förening, att K. Vet. Academien till evärdelig ägo och disposition, fri från Prof. Bergii Arfvingars tillsyn och klander, nu eller framdeles, behåller Malmgårdarne N:o 110 och 111, hvilka tillsammans kallas Bergielund, tillika med Dyng-gården i qvarteret Kilen, Samt Biblioteket, Herbarium vivum, Jnsect-Cabinettet och de i Testamentet K. V. Academien tillärkände Meubler och Persedlar. Men deremot skola arfvingarne hafva full oklandrad ägande rätt till alla de pänningar, hvilka efter Testamentet Skulle Academien tillfalla, förbehållandes jag mig, att K. V. Academien, ifall förening skall kunna träffas, afsäger Sig all rättighet till berörde pänningar och deremot Sjelf ärlägger alla de afgifter till bouptecknings kostnad, Testaments afgift till Justitiae staten och fattige, Som belöper på d[en] ägendom, hvilken K. Academien får tillträda Samt derjämte af Malmgårdens afkastning till Jungfru Greta Nyberg, i hennes lifstid, årligen utbetalar de genom Testamentet henne tillärkände 3000 D:r k:mt och dessutom lemnar henne nödiga grönsaker af Trägården till Sitt hushåll, Samt till boningsrum, antingen undra Våningen i Stenhuset eller ock Trähuset i andra gården tillika med Ladugårds husen derstädes, hvaremot arfvingarne ansvara för Hennes öfriga förmoner.

Då jag ännu ej haft tillfälle, att igenomse alla de i stärbhuset befintliga Handlingar, hvaribland jag förmodar, att arfskiftet efter Prof. Bergii föräldrar skall finnas, kan jag väl icke pretendera, att K. Vet. Academien skall Sätta fullt förtroende till min uppgift, angående mine farbröders arfstägt i Lunds Säteri; men när jag försäkrar, att berörde Handlingar både kunna och skola anskaffas, äfven i den händelse att de ej finnas i stärbhuset, Så väntar jag den Attention att K. V. Academien, då fråga är om förening, icke lemnar min berättelse derom, utan allt afseende. Så Snart jag anskaffar ofvanberörde arfshandlingar är jag fullkomligen öfvertygad, att K. Vet. Academiens Herrar Ledamöter, såsom högt upplyste män, icke kunna bestrida Surrogats-frågan, Som är grundad uti Samma lagens rum, på hvilken Prof. Bergius Sökt stödja Sitt Testamente; men som jag föreser en kostsam och besvärlig rättegång för att få Surrogatet utredt och flyttadt på statsjord, och jag äfven gärna skulle Se, att Prof. Bergii afsigt med en skola för Trägårdsmästare till allmän nytta måtte kunna vinnas, Så vida det kan ske, utan allt för stor skada för arfvingarna; Så på det arfvingarne må undvika det myckna besväret med vidlöftiga och granlaga Jnventeringar och Syner, Samt äfven undgå obehagliga Rättegångar med K. V. Academien, Så väl angående ägande rätten till Malmgården, Som förvaltningen både deraf och det öfriga, som kommer under dess disposition, jämte begrafnings kostnaden, hvarvid flera anmärkningar, kunna göras, samt beskaffenheten af bouppteckningen efter Banco Commissarien Bergius med det mera, får jag, för att visa arfvingarnes böjelse till Sämja och enighet, fastän de derigenom förlora betydligt, härigenom proponera en sådan förening, att K. Vet. Academien till evärdelig ägo och disposition, fri från Prof. Bergii Arfvingars tillsyn och klander, nu eller framdeles, behåller Malmgårdarne N:o 110 och 111, hvilka tillsammans kallas Bergielund, tillika med Dyng-gården i qvarteret Kilen, Samt Biblioteket, Herbarium vivum, Jnsect-Cabinettet och de i Testamentet K. V. Academien tillärkände Meubler och Persedlar. Men deremot skola arfvingarne hafva full oklandrad ägande rätt till alla de pänningar, hvilka efter Testamentet Skulle Academien tillfalla, förbehållandes jag mig, att K. V. Academien, ifall förening skall kunna träffas, afsäger Sig all rättighet till berörde pänningar och deremot Sjelf ärlägger alla de afgifter till bouptecknings kostnad, Testaments afgift till Justitiae staten och fattige, Som belöper på d[en] ägendom, hvilken K. Academien får tillträda Samt derjämte af Malmgårdens afkastning till Jungfru Greta Nyberg, i hennes lifstid, årligen utbetalar de genom Testamentet henne tillärkände 3000 D:r k:mt och dessutom lemnar henne nödiga grönsaker af Trägården till Sitt hushåll, Samt till boningsrum, antingen undra Våningen i Stenhuset eller ock Trähuset i andra gården tillika med Ladugårds husen derstädes, hvaremot arfvingarne ansvara för Hennes öfriga förmoner.

S. D. Var K. Academien Sammankallad för att höras öfver vissa frågor, Som yppat Sig imellan de af Academien till stärbhusets utredande efter framl. Professoren Bergius tillförordnade Sysslomän och arfvingarna därstädes. Hof-Rätts-Fiscalen Norlin, Såsom antagen Fullmägtig af Sysslomännen, för att biträda dem uti alla Stärbhuset rörande Juridiska mål, var ock tillstädes, för att gifva de upplysningar, Som Academien af honom kunde äska.

At föregående Project til Förlikning blifvit til Kongl. Svenska Vetenskaps Academien ingifvet, och kommit under K. Academiens öfwerwägande, samt K. Academien därom yttrat sig: Att, ehuru bögd Academien är til anständig förening med framl. Professoren Bergii arfvingar, är dock tiden därtil ännu icke inne, då man ens icke hört af något lagligt klander, skulle sådant hända, vill Academien då framdeles närmare se på Saken: intygas enligt Dagboken af d. 30 Aug. 1790.

Så länge fråga är om förening behöfwer jag icke, för en så uplyst Societet, widlyftigt detaillera de frågor, som i händelse af Rättegång, ganska omständeligen skola blifwa utredde. Jag har denna gången ansedt det wara tillräckeligt att endast något widröra den, hälst jag är öfwertygad, att en god sak, som är beledsagad af rättwisa och billighet. inför wältänkande och ömsinte Herrar eij behöfwer någon lång demonstration. Enär jag upoffradt så betydelig del af arfwingarnes rättigheter, giör jag mig det hopp, att Kongl. Wettenskaps Academien, med det snaraste som skje kan, tager detta förenings project i öfwerwägande och lämnar mig ett sådant swar som kan förekomma Rättegångar, hwarpå projectet hufwudsakeligen syftar. J fall Kongl. Wetenskaps Academien eij skulle finna Projectet antageligt, så för behåller jag mig och Professor Bergii samteliga Arfwingar all rätt och talan öppen, att till större och mindre del, klandra Testamentet, i alt hwad som rörer Kongl. Wettenskaps Academien, utan att detta förenings project i någon måtto derwid må i wägen ligga; hwarjämte jag i den händelse, att förening eij träffas, anhåller, att, genom Utdrag af Protocollet få bewis öfwer Projectets inlämnande till Kongl. Wettenskaps Academien, på det jag för hwar owäldug man må kunna wisa de steg jag gjordt för att befordra min Farbrors Testamente till wärkställighet, på ett med rättwisa och billighet öfwerensstämmande sätt. Stockholm den 23 Aug. 1790.

Sedan Kongl. Wettenskaps Academiens Herrar Deputerade, wid sammanträdet förleden Lördag, förklaradt sig icke kunna antaga det, af Herr Advocat-Fiscalen Junbeck, å min afledne Farbroder Professor Bergii arfwingars wägnar, afgifne project till förening, emellan Kongl. Wettenskaps Academie och bemälte arfwingar, tager jag mig friheten, att till Kongl. Wetenskaps Academiens öfverwägande, föreställa, om icke förening, med nedanstående willkohr må kunna ärhållas, till förekommande af både obehageliga och widlyftiga Rättegångar, hwilka, till en stor del, kunna borttaga den ägendom, hwarom twist blifwer, utan att någon af Parterne deraf hafwer förmon. Att sådana Rättegångar icke kunna undwikas, om förlikning eij emillankommer, det lärer wara utan alt twifwelsmål, när man betraktar de omständigheterne, att Professor Bergius ifrån sina lagliga arfwingar, hwilka han ingen oanständighet kunnat förewita, bortgifwit nästan alt hwad han och dess afledne Broder, Banco Commissarien Bergius ägt, oacktadt de begge försåldt sina i arf tillfallne Broder Lotter uti Sätterjet Lund, med underliggande Hemman och Lägenheter: att Testamentet, under den 20 December 1784, på flere ställen, föreskrifwer Kongl. Wettenskaps Academien en sådan noggrannhet, äfwen i små saker, att det nästan blifwer ogjörligt, den samma till alla delar i ackttaga, för den som icke sjelf kan lägga hand, wid alt hwad som skall uträttas: Och ändteligen att Arfwingarne äro satta till upsyningsmän öfwer hela förwaltningen, som blifwit Kongl. Wettenskaps Academien updragen, hwarwid Arfwingarne fådt den betydeliga rättigheten, att återwinna alt hwad till Kongl. Wettenskaps Academien blifwit bortgifwit, om Testamentet, i en ringa omständighet, eij efterlefwes. Äfwen så omöjeligt det är för mig, att kunna sätta i twifwelsmål, det ju Kongl. Wettenskaps Academien, på alt gjörligt sätt, söker upfylla både ändamålet med Testamentet och hwad deruti för öfrigt blifwit föreskrifwit, lika så oemotsägeligit blifwer det ock att Arfwingarne, för att komma i åtnjutande af de förmoner, hwartill the, efter billighet och naturlig ordning, äro berättigade, hålla den strängaste tillsyn på ägendomens förwaltning, Huruwida det blifwer gjörligt för Kongl. Wettenskaps Academien och den tillkommande Professoren, hwilka i wissa delar måste dependera af Betjeningen, att efter Testamentets Bokstafweliga innehåll, förwalta och wårda Trägårdarne med plantager, Bibliothequet, meubler och i synnerhet Herbarium, det skall framtiden wisa; men jag som 2 års tid, lagdt hand wid desse gjöromål, är så fullkomligen öfwertygad om swårigheten deraf, att jag, med wisshet, föreser beständiga Rättegångar, hwilka, enär de hinna till slut, måste återbringa ägendommen i arfwingarnes händer, så wida andra afhandlingar eij imellankomma. Endast den frågan om surrogat för den försålda ärfda Jorden, torde gjöra en så betydelig förändring i Testamentet, att Kongl. Wetenskaps-Academien, eij får så mycket som Arfwingarnes första förenings project innehåller, ty när ett helt Säteri, med underliggande Hemman, Torp, Såg och Mjölqwarnar, skola sättas i jämförelse med 14 tunnelands Stads jord, lärer det icke blifwa swårt att utröna, huru stor rättighet Kongl. Wetenskaps-Academien har att wänta, uti Malmgården eller Bergielund. Då jag ännu eij haft tillfälle, att genomse alla de i Stärbhuset befindteliga handlingar, hwaribland jag förmodar, att arfskiftet efter Professor Bergii Föräldrar, skall finnas, kan jag väl icke praetendera, att Kongl. Wetenskaps-Academien skall sätta fullt förtroende till min upgift, angående mina Farbröders arfstägt i Lunds Säterje; Men när jag försäkrar, att berörde handlingar, både kunna och skola anskaffas, äfwen i den händelse, att de eij finnas i Stärbhuset, så wäntar jag den attention, att Kongl. Wetenskaps Academien, då fråga är om förening, icke lämnar min berättelse derom, utan alt afseende. Så framt jag anskaffar ofwanberörde Arfshandlingar, är jag fullkomligen öfwertygad, att Kongl. Wetenskaps Academiens Herrar Ledamöter, såsom högtuplyste Män, icke kunna bestrida Surrogats-frågan, som är grundad uti samma Lagens rum, på hwilken Professor Bergius sökt stödja sitt Testamente; Men som jag föreser en kostsam och beswärlig Rättegång, för att få Surrogatet utredt och flyttadt på Stadsjord och jag äfwen gjerna skulle se, att Professor Bergii afsigt, med en Schola för för Trägårdsmästare, till allmän nytta, måtte kunna winnas, så wida det kan skje, utan altstor skada för Arfwingarne; Så det Arfwingarne må undwika det myckna beswäret, med widlyftiga och granlaga inventeringar och syner samt äfwen undgå obehageliga Rättegångar med Kongl. Wetenskaps-Academien, så wäl angående ägande rätten till Malmgården, som förwaltningen både deraf och det öfriga, som kommer under dess disposition, jämte Begrafnings kostnaden hwarwid flere anmärckningar kunna giöras samt beskaffenheten af Boupteckningen efter Banco Commissarien Bergius, med det mera, får jag, för att wisa arfwingarnes böjelse till sämja och enighet, fastän de derigenom förlora betydeligt, härigenom proponera en sådan förening, att Kongl. Wetenskaps Academien, till ewerldelig ägo och disposition, fri från Professor Bergii arfwingars tillsyn och klander, nu eller framdeles behåller Malmgårdarne N:o 110 och 111., hwilka tillsammans kallas Bergielund, tillika med dyngegården i Quarteret Kihlen samt Bibliotheket, Herbarium vivum, insect Cabinettet; och de i Testamentet Kongl. Wetenskaps-Academien tillärkjände Meubler och Persedlar. Men deremot skola Arfwingarna hafwa full oklandrad ägande rätt till alla de penningar hwilka, efter Testamentet, skulle Academien tillfalla; Förbehållandes jag mig, att Kongl. Wetenskaps Academien, i fall förening skall kunna träffas, afsäger sig all rättighet till berörde penningar och deremot sjelf ärlägger alla de afgifter till Bouptecknings kostnad Testaments afgift til Justitial Staten och Fattiga, som belöper på den ägendom, hwilken Kongl. Academien får tillträda, samt derjemte, af Malmgårdens afkastning till Jungfru Greta Nyberg, i hennes lifstid årligen utbetalar de, genom Testamentet, henne tillärkände 3000 D:r kopparmynt och dessutom lämnar henne nödiga grönsaker af trädgården till sitt hushåll samt till boningsrum, antingen undra wåningen i Stenhuset, eller och trähuset i andra gården tillika med Ladugårds husen derstädes, hwaremot Arfwingarne answara för hennes öfriga förmåner. Jag förmodar så mycket mer, att Kongl. Wettenskaps Academien, antager desse propositioner, som de enda till Testaments befrämjande, på en mycket säkrare grund, än om det skall ankomma på Rättegång; hwarförutan Kongl. Wetenskaps-Academien, för hwilken jag ser denutmärktaste estime, genom föreningen, ändtled aan det alt för illa passande inseendet af Jungfrun Nyberg och äger således rättighet att efter godtfinnande, Dispon endommen på sådant sätt, att, jemte det dugeliga Trägd astare upöfWas, någon afkastning, till inrättningens uti ande, med tiden äfwen kan winnas; Skulle, emot förmodan, ongl. Wetenskaps-Academien finna någon swårighet wid Jungf Nybergs årliga underhålls utgifwande, så är den frågan, ltt beswarad därmed, att 6 . i Testamentet stadgar, det berör Testamente icke kan realiseras, förrän efter Jungfru Nybergs död, hwarförinnan man således eij heller kan wänta någon framgång med Trägårdsmästare Scholan om denna förening blifwer afslutad.

Sedan Kongl. Wettenskaps Academiens Herrar Deputerade, wid sammanträdet förleden Lördag, förklaradt sig icke kunna antaga det, af Herr Advocat-Fiscalen Junbeck, å min afledne Farbroder Professor Bergii arfwingars wägnar, afgifne project till förening, emellan Kongl. Wettenskaps Academie och bemälte arfwingar, tager jag mig friheten, att till Kongl. Wetenskaps Academiens öfverwägande, föreställa, om icke förening, med nedanstående willkohr må kunna ärhållas, till förekommande af både obehageliga och widlyftiga Rättegångar, hwilka, till en stor del, kunna borttaga den ägendom, hwarom twist blifwer, utan att någon af Parterne deraf hafwer förmon. Att sådana Rättegångar icke kunna undwikas, om förlikning eij emillankommer, det lärer wara utan alt twifwelsmål, när man betraktar de omständigheterne, att Professor Bergius ifrån sina lagliga arfwingar, hwilka han ingen oanständighet kunnat förewita, bortgifwit nästan alt hwad han och dess afledne Broder, Banco Commissarien Bergius ägt, oacktadt de begge försåldt sina i arf tillfallne Broder Lotter uti Sätterjet Lund, med underliggande Hemman och Lägenheter: att Testamentet, under den 20 December 1784, på flere ställen, föreskrifwer Kongl. Wettenskaps Academien en sådan noggrannhet, äfwen i små saker, att det nästan blifwer ogjörligt, den samma till alla delar i ackttaga, för den som icke sjelf kan lägga hand, wid alt hwad som skall uträttas: Och ändteligen att Arfwingarne äro satta till upsyningsmän öfwer hela förwaltningen, som blifwit Kongl. Wettenskaps Academien updragen, hwarwid Arfwingarne fådt den betydeliga rättigheten, att återwinna alt hwad till Kongl. Wettenskaps Academien blifwit bortgifwit, om Testamentet, i en ringa omständighet, eij efterlefwes. Äfwen så omöjeligt det är för mig, att kunna sätta i twifwelsmål, det ju Kongl. Wettenskaps Academien, på alt gjörligt sätt, söker upfylla både ändamålet med Testamentet och hwad deruti för öfrigt blifwit föreskrifwit, lika så oemotsägeligit blifwer det ock att Arfwingarne, för att komma i åtnjutande af de förmoner, hwartill the, efter billighet och naturlig ordning, äro berättigade, hålla den strängaste tillsyn på ägendomens förwaltning, Huruwida det blifwer gjörligt för Kongl. Wettenskaps Academien och den tillkommande Professoren, hwilka i wissa delar måste dependera af Betjeningen, att efter Testamentets Bokstafweliga innehåll, förwalta och wårda Trägårdarne med plantager, Bibliothequet, meubler och i synnerhet Herbarium, det skall framtiden wisa; men jag som 2 års tid, lagdt hand wid desse gjöromål, är så fullkomligen öfwertygad om swårigheten deraf, att jag, med wisshet, föreser beständiga Rättegångar, hwilka, enär de hinna till slut, måste återbringa ägendommen i arfwingarnes händer, så wida andra afhandlingar eij imellankomma. Endast den frågan om surrogat för den försålda ärfda Jorden, torde gjöra en så betydelig förändring i Testamentet, att Kongl. Wetenskaps-Academien, eij får så mycket som Arfwingarnes första förenings project innehåller, ty när ett helt Säteri, med underliggande Hemman, Torp, Såg och Mjölqwarnar, skola sättas i jämförelse med 14 tunnelands Stads jord, lärer det icke blifwa swårt att utröna, huru stor rättighet Kongl. Wetenskaps-Academien har att wänta, uti Malmgården eller Bergielund. Då jag ännu eij haft tillfälle, att genomse alla de i Stärbhuset befindteliga handlingar, hwaribland jag förmodar, att arfskiftet efter Professor Bergii Föräldrar, skall finnas, kan jag väl icke praetendera, att Kongl. Wetenskaps-Academien skall sätta fullt förtroende till min upgift, angående mina Farbröders arfstägt i Lunds Säterje; Men när jag försäkrar, att berörde handlingar, både kunna och skola anskaffas, äfwen i den händelse, att de eij finnas i Stärbhuset, så wäntar jag den attention, att Kongl. Wetenskaps Academien, då fråga är om förening, icke lämnar min berättelse derom, utan alt afseende. Så framt jag anskaffar ofwanberörde Arfshandlingar, är jag fullkomligen öfwertygad, att Kongl. Wetenskaps Academiens Herrar Ledamöter, såsom högtuplyste Män, icke kunna bestrida Surrogats-frågan, som är grundad uti samma Lagens rum, på hwilken Professor Bergius sökt stödja sitt Testamente; Men som jag föreser en kostsam och beswärlig Rättegång, för att få Surrogatet utredt och flyttadt på Stadsjord och jag äfwen gjerna skulle se, att Professor Bergii afsigt, med en Schola för för Trägårdsmästare, till allmän nytta, måtte kunna winnas, så wida det kan skje, utan altstor skada för Arfwingarne; Så det Arfwingarne må undwika det myckna beswäret, med widlyftiga och granlaga inventeringar och syner samt äfwen undgå obehageliga Rättegångar med Kongl. Wetenskaps-Academien, så wäl angående ägande rätten till Malmgården, som förwaltningen både deraf och det öfriga, som kommer under dess disposition, jämte Begrafnings kostnaden hwarwid flere anmärckningar kunna giöras samt beskaffenheten af Boupteckningen efter Banco Commissarien Bergius, med det mera, får jag, för att wisa arfwingarnes böjelse till sämja och enighet, fastän de derigenom förlora betydeligt, härigenom proponera en sådan förening, att Kongl. Wetenskaps Academien, till ewerldelig ägo och disposition, fri från Professor Bergii arfwingars tillsyn och klander, nu eller framdeles behåller Malmgårdarne N:o 110 och 111., hwilka tillsammans kallas Bergielund, tillika med dyngegården i Quarteret Kihlen samt Bibliotheket, Herbarium vivum, insect Cabinettet; och de i Testamentet Kongl. Wetenskaps-Academien tillärkjände Meubler och Persedlar. Men deremot skola Arfwingarna hafwa full oklandrad ägande rätt till alla de penningar hwilka, efter Testamentet, skulle Academien tillfalla; Förbehållandes jag mig, att Kongl. Wetenskaps Academien, i fall förening skall kunna träffas, afsäger sig all rättighet till berörde penningar och deremot sjelf ärlägger alla de afgifter till Bouptecknings kostnad Testaments afgift til Justitial Staten och Fattiga, som belöper på den ägendom, hwilken Kongl. Academien får tillträda, samt derjemte, af Malmgårdens afkastning till Jungfru Greta Nyberg, i hennes lifstid årligen utbetalar de, genom Testamentet, henne tillärkände 3000 D:r kopparmynt och dessutom lämnar henne nödiga grönsaker af trädgården till sitt hushåll samt till boningsrum, antingen undra wåningen i Stenhuset, eller och trähuset i andra gården tillika med Ladugårds husen derstädes, hwaremot Arfwingarne answara för hennes öfriga förmåner. Jag förmodar så mycket mer, att Kongl. Wettenskaps Academien, antager desse propositioner, som de enda till Testaments befrämjande, på en mycket säkrare grund, än om det skall ankomma på Rättegång; hwarförutan Kongl. Wetenskaps-Academien, för hwilken jag ser denutmärktaste estime, genom föreningen, ändtled aan det alt för illa passande inseendet af Jungfrun Nyberg och äger således rättighet att efter godtfinnande, Dispon endommen på sådant sätt, att, jemte det dugeliga Trägd astare upöfWas, någon afkastning, till inrättningens uti ande, med tiden äfwen kan winnas; Skulle, emot förmodan, ongl. Wetenskaps-Academien finna någon swårighet wid Jungf Nybergs årliga underhålls utgifwande, så är den frågan, ltt beswarad därmed, att 6 . i Testamentet stadgar, det berör Testamente icke kan realiseras, förrän efter Jungfru Nybergs död, hwarförinnan man således eij heller kan wänta någon framgång med Trägårdsmästare Scholan om denna förening blifwer afslutad.

Sedan Kongl. Wettenskaps Academiens Herrar Deputerade, wid sammanträdet förleden Lördag, förklaradt sig icke kunna antaga det, af Herr Advocat-Fiscalen Junbeck, å min afledne Farbroder Professor Bergii arfwingars wägnar, afgifne project till förening, emellan Kongl. Wettenskaps Academie och bemälte arfwingar, tager jag mig friheten, att till Kongl. Wetenskaps Academiens öfverwägande, föreställa, om icke förening, med nedanstående willkohr må kunna ärhållas, till förekommande af både obehageliga och widlyftiga Rättegångar, hwilka, till en stor del, kunna borttaga den ägendom, hwarom twist blifwer, utan att någon af Parterne deraf hafwer förmon. Att sådana Rättegångar icke kunna undwikas, om förlikning eij emillankommer, det lärer wara utan alt twifwelsmål, när man betraktar de omständigheterne, att Professor Bergius ifrån sina lagliga arfwingar, hwilka han ingen oanständighet kunnat förewita, bortgifwit nästan alt hwad han och dess afledne Broder, Banco Commissarien Bergius ägt, oacktadt de begge försåldt sina i arf tillfallne Broder Lotter uti Sätterjet Lund, med underliggande Hemman och Lägenheter: att Testamentet, under den 20 December 1784, på flere ställen, föreskrifwer Kongl. Wettenskaps Academien en sådan noggrannhet, äfwen i små saker, att det nästan blifwer ogjörligt, den samma till alla delar i ackttaga, för den som icke sjelf kan lägga hand, wid alt hwad som skall uträttas: Och ändteligen att Arfwingarne äro satta till upsyningsmän öfwer hela förwaltningen, som blifwit Kongl. Wettenskaps Academien updragen, hwarwid Arfwingarne fådt den betydeliga rättigheten, att återwinna alt hwad till Kongl. Wettenskaps Academien blifwit bortgifwit, om Testamentet, i en ringa omständighet, eij efterlefwes. Äfwen så omöjeligt det är för mig, att kunna sätta i twifwelsmål, det ju Kongl. Wettenskaps Academien, på alt gjörligt sätt, söker upfylla både ändamålet med Testamentet och hwad deruti för öfrigt blifwit föreskrifwit, lika så oemotsägeligit blifwer det ock att Arfwingarne, för att komma i åtnjutande af de förmoner, hwartill the, efter billighet och naturlig ordning, äro berättigade, hålla den strängaste tillsyn på ägendomens förwaltning, Huruwida det blifwer gjörligt för Kongl. Wettenskaps Academien och den tillkommande Professoren, hwilka i wissa delar måste dependera af Betjeningen, att efter Testamentets Bokstafweliga innehåll, förwalta och wårda Trägårdarne med plantager, Bibliothequet, meubler och i synnerhet Herbarium, det skall framtiden wisa; men jag som 2 års tid, lagdt hand wid desse gjöromål, är så fullkomligen öfwertygad om swårigheten deraf, att jag, med wisshet, föreser beständiga Rättegångar, hwilka, enär de hinna till slut, måste återbringa ägendommen i arfwingarnes händer, så wida andra afhandlingar eij imellankomma. Endast den frågan om surrogat för den försålda ärfda Jorden, torde gjöra en så betydelig förändring i Testamentet, att Kongl. Wetenskaps-Academien, eij får så mycket som Arfwingarnes första förenings project innehåller, ty när ett helt Säteri, med underliggande Hemman, Torp, Såg och Mjölqwarnar, skola sättas i jämförelse med 14 tunnelands Stads jord, lärer det icke blifwa swårt att utröna, huru stor rättighet Kongl. Wetenskaps-Academien har att wänta, uti Malmgården eller Bergielund. Då jag ännu eij haft tillfälle, att genomse alla de i Stärbhuset befindteliga handlingar, hwaribland jag förmodar, att arfskiftet efter Professor Bergii Föräldrar, skall finnas, kan jag väl icke praetendera, att Kongl. Wetenskaps-Academien skall sätta fullt förtroende till min upgift, angående mina Farbröders arfstägt i Lunds Säterje; Men när jag försäkrar, att berörde handlingar, både kunna och skola anskaffas, äfwen i den händelse, att de eij finnas i Stärbhuset, så wäntar jag den attention, att Kongl. Wetenskaps Academien, då fråga är om förening, icke lämnar min berättelse derom, utan alt afseende. Så framt jag anskaffar ofwanberörde Arfshandlingar, är jag fullkomligen öfwertygad, att Kongl. Wetenskaps Academiens Herrar Ledamöter, såsom högtuplyste Män, icke kunna bestrida Surrogats-frågan, som är grundad uti samma Lagens rum, på hwilken Professor Bergius sökt stödja sitt Testamente; Men som jag föreser en kostsam och beswärlig Rättegång, för att få Surrogatet utredt och flyttadt på Stadsjord och jag äfwen gjerna skulle se, att Professor Bergii afsigt, med en Schola för för Trägårdsmästare, till allmän nytta, måtte kunna winnas, så wida det kan skje, utan altstor skada för Arfwingarne; Så det Arfwingarne må undwika det myckna beswäret, med widlyftiga och granlaga inventeringar och syner samt äfwen undgå obehageliga Rättegångar med Kongl. Wetenskaps-Academien, så wäl angående ägande rätten till Malmgården, som förwaltningen både deraf och det öfriga, som kommer under dess disposition, jämte Begrafnings kostnaden hwarwid flere anmärckningar kunna giöras samt beskaffenheten af Boupteckningen efter Banco Commissarien Bergius, med det mera, får jag, för att wisa arfwingarnes böjelse till sämja och enighet, fastän de derigenom förlora betydeligt, härigenom proponera en sådan förening, att Kongl. Wetenskaps Academien, till ewerldelig ägo och disposition, fri från Professor Bergii arfwingars tillsyn och klander, nu eller framdeles behåller Malmgårdarne N:o 110 och 111., hwilka tillsammans kallas Bergielund, tillika med dyngegården i Quarteret Kihlen samt Bibliotheket, Herbarium vivum, insect Cabinettet; och de i Testamentet Kongl. Wetenskaps-Academien tillärkjände Meubler och Persedlar. Men deremot skola Arfwingarna hafwa full oklandrad ägande rätt till alla de penningar hwilka, efter Testamentet, skulle Academien tillfalla; Förbehållandes jag mig, att Kongl. Wetenskaps Academien, i fall förening skall kunna träffas, afsäger sig all rättighet till berörde penningar och deremot sjelf ärlägger alla de afgifter till Bouptecknings kostnad Testaments afgift til Justitial Staten och Fattiga, som belöper på den ägendom, hwilken Kongl. Academien får tillträda, samt derjemte, af Malmgårdens afkastning till Jungfru Greta Nyberg, i hennes lifstid årligen utbetalar de, genom Testamentet, henne tillärkände 3000 D:r kopparmynt och dessutom lämnar henne nödiga grönsaker af trädgården till sitt hushåll samt till boningsrum, antingen undra wåningen i Stenhuset, eller och trähuset i andra gården tillika med Ladugårds husen derstädes, hwaremot Arfwingarne answara för hennes öfriga förmåner. Jag förmodar så mycket mer, att Kongl. Wettenskaps Academien, antager desse propositioner, som de enda till Testaments befrämjande, på en mycket säkrare grund, än om det skall ankomma på Rättegång; hwarförutan Kongl. Wetenskaps-Academien, för hwilken jag ser denutmärktaste estime, genom föreningen, ändtled aan det alt för illa passande inseendet af Jungfrun Nyberg och äger således rättighet att efter godtfinnande, Dispon endommen på sådant sätt, att, jemte det dugeliga Trägd astare upöfWas, någon afkastning, till inrättningens uti ande, med tiden äfwen kan winnas; Skulle, emot förmodan, ongl. Wetenskaps-Academien finna någon swårighet wid Jungf Nybergs årliga underhålls utgifwande, så är den frågan, ltt beswarad därmed, att 6 . i Testamentet stadgar, det berör Testamente icke kan realiseras, förrän efter Jungfru Nybergs död, hwarförinnan man således eij heller kan wänta någon framgång med Trägårdsmästare Scholan om denna förening blifwer afslutad.

Sedan Kongl. Wettenskaps Academiens Herrar Deputerade, wid sammanträdet förleden Lördag, förklaradt sig icke kunna antaga det, af Herr Advocat-Fiscalen Junbeck, å min afledne Farbroder Professor Bergii arfwingars wägnar, afgifne project till förening, emellan Kongl. Wettenskaps Academie och bemälte arfwingar, tager jag mig friheten, att till Kongl. Wetenskaps Academiens öfverwägande, föreställa, om icke förening, med nedanstående willkohr må kunna ärhållas, till förekommande af både obehageliga och widlyftiga Rättegångar, hwilka, till en stor del, kunna borttaga den ägendom, hwarom twist blifwer, utan att någon af Parterne deraf hafwer förmon. Att sådana Rättegångar icke kunna undwikas, om förlikning eij emillankommer, det lärer wara utan alt twifwelsmål, när man betraktar de omständigheterne, att Professor Bergius ifrån sina lagliga arfwingar, hwilka han ingen oanständighet kunnat förewita, bortgifwit nästan alt hwad han och dess afledne Broder, Banco Commissarien Bergius ägt, oacktadt de begge försåldt sina i arf tillfallne Broder Lotter uti Sätterjet Lund, med underliggande Hemman och Lägenheter: att Testamentet, under den 20 December 1784, på flere ställen, föreskrifwer Kongl. Wettenskaps Academien en sådan noggrannhet, äfwen i små saker, att det nästan blifwer ogjörligt, den samma till alla delar i ackttaga, för den som icke sjelf kan lägga hand, wid alt hwad som skall uträttas: Och ändteligen att Arfwingarne äro satta till upsyningsmän öfwer hela förwaltningen, som blifwit Kongl. Wettenskaps Academien updragen, hwarwid Arfwingarne fådt den betydeliga rättigheten, att återwinna alt hwad till Kongl. Wettenskaps Academien blifwit bortgifwit, om Testamentet, i en ringa omständighet, eij efterlefwes. Äfwen så omöjeligt det är för mig, att kunna sätta i twifwelsmål, det ju Kongl. Wettenskaps Academien, på alt gjörligt sätt, söker upfylla både ändamålet med Testamentet och hwad deruti för öfrigt blifwit föreskrifwit, lika så oemotsägeligit blifwer det ock att Arfwingarne, för att komma i åtnjutande af de förmoner, hwartill the, efter billighet och naturlig ordning, äro berättigade, hålla den strängaste tillsyn på ägendomens förwaltning, Huruwida det blifwer gjörligt för Kongl. Wettenskaps Academien och den tillkommande Professoren, hwilka i wissa delar måste dependera af Betjeningen, att efter Testamentets Bokstafweliga innehåll, förwalta och wårda Trägårdarne med plantager, Bibliothequet, meubler och i synnerhet Herbarium, det skall framtiden wisa; men jag som 2 års tid, lagdt hand wid desse gjöromål, är så fullkomligen öfwertygad om swårigheten deraf, att jag, med wisshet, föreser beständiga Rättegångar, hwilka, enär de hinna till slut, måste återbringa ägendommen i arfwingarnes händer, så wida andra afhandlingar eij imellankomma. Endast den frågan om surrogat för den försålda ärfda Jorden, torde gjöra en så betydelig förändring i Testamentet, att Kongl. Wetenskaps-Academien, eij får så mycket som Arfwingarnes första förenings project innehåller, ty när ett helt Säteri, med underliggande Hemman, Torp, Såg och Mjölqwarnar, skola sättas i jämförelse med 14 tunnelands Stads jord, lärer det icke blifwa swårt att utröna, huru stor rättighet Kongl. Wetenskaps-Academien har att wänta, uti Malmgården eller Bergielund. Då jag ännu eij haft tillfälle, att genomse alla de i Stärbhuset befindteliga handlingar, hwaribland jag förmodar, att arfskiftet efter Professor Bergii Föräldrar, skall finnas, kan jag väl icke praetendera, att Kongl. Wetenskaps-Academien skall sätta fullt förtroende till min upgift, angående mina Farbröders arfstägt i Lunds Säterje; Men när jag försäkrar, att berörde handlingar, både kunna och skola anskaffas, äfwen i den händelse, att de eij finnas i Stärbhuset, så wäntar jag den attention, att Kongl. Wetenskaps Academien, då fråga är om förening, icke lämnar min berättelse derom, utan alt afseende. Så framt jag anskaffar ofwanberörde Arfshandlingar, är jag fullkomligen öfwertygad, att Kongl. Wetenskaps Academiens Herrar Ledamöter, såsom högtuplyste Män, icke kunna bestrida Surrogats-frågan, som är grundad uti samma Lagens rum, på hwilken Professor Bergius sökt stödja sitt Testamente; Men som jag föreser en kostsam och beswärlig Rättegång, för att få Surrogatet utredt och flyttadt på Stadsjord och jag äfwen gjerna skulle se, att Professor Bergii afsigt, med en Schola för för Trägårdsmästare, till allmän nytta, måtte kunna winnas, så wida det kan skje, utan altstor skada för Arfwingarne; Så det Arfwingarne må undwika det myckna beswäret, med widlyftiga och granlaga inventeringar och syner samt äfwen undgå obehageliga Rättegångar med Kongl. Wetenskaps-Academien, så wäl angående ägande rätten till Malmgården, som förwaltningen både deraf och det öfriga, som kommer under dess disposition, jämte Begrafnings kostnaden hwarwid flere anmärckningar kunna giöras samt beskaffenheten af Boupteckningen efter Banco Commissarien Bergius, med det mera, får jag, för att wisa arfwingarnes böjelse till sämja och enighet, fastän de derigenom förlora betydeligt, härigenom proponera en sådan förening, att Kongl. Wetenskaps Academien, till ewerldelig ägo och disposition, fri från Professor Bergii arfwingars tillsyn och klander, nu eller framdeles behåller Malmgårdarne N:o 110 och 111., hwilka tillsammans kallas Bergielund, tillika med dyngegården i Quarteret Kihlen samt Bibliotheket, Herbarium vivum, insect Cabinettet; och de i Testamentet Kongl. Wetenskaps-Academien tillärkjände Meubler och Persedlar. Men deremot skola Arfwingarna hafwa full oklandrad ägande rätt till alla de penningar hwilka, efter Testamentet, skulle Academien tillfalla; Förbehållandes jag mig, att Kongl. Wetenskaps Academien, i fall förening skall kunna träffas, afsäger sig all rättighet till berörde penningar och deremot sjelf ärlägger alla de afgifter till Bouptecknings kostnad Testaments afgift til Justitial Staten och Fattiga, som belöper på den ägendom, hwilken Kongl. Academien får tillträda, samt derjemte, af Malmgårdens afkastning till Jungfru Greta Nyberg, i hennes lifstid årligen utbetalar de, genom Testamentet, henne tillärkände 3000 D:r kopparmynt och dessutom lämnar henne nödiga grönsaker af trädgården till sitt hushåll samt till boningsrum, antingen undra wåningen i Stenhuset, eller och trähuset i andra gården tillika med Ladugårds husen derstädes, hwaremot Arfwingarne answara för hennes öfriga förmåner. Jag förmodar så mycket mer, att Kongl. Wettenskaps Academien, antager desse propositioner, som de enda till Testaments befrämjande, på en mycket säkrare grund, än om det skall ankomma på Rättegång; hwarförutan Kongl. Wetenskaps-Academien, för hwilken jag ser denutmärktaste estime, genom föreningen, ändtled aan det alt för illa passande inseendet af Jungfrun Nyberg och äger således rättighet att efter godtfinnande, Dispon endommen på sådant sätt, att, jemte det dugeliga Trägd astare upöfWas, någon afkastning, till inrättningens uti ande, med tiden äfwen kan winnas; Skulle, emot förmodan, ongl. Wetenskaps-Academien finna någon swårighet wid Jungf Nybergs årliga underhålls utgifwande, så är den frågan, ltt beswarad därmed, att 6 . i Testamentet stadgar, det berör Testamente icke kan realiseras, förrän efter Jungfru Nybergs död, hwarförinnan man således eij heller kan wänta någon framgång med Trägårdsmästare Scholan om denna förening blifwer afslutad.

Sedan Kongl. Wettenskaps Academiens Herrar Deputerade, wid sammanträdet förleden Lördag, förklaradt sig icke kunna antaga det, af Herr Advocat-Fiscalen Junbeck, å min afledne Farbroder Professor Bergii arfwingars wägnar, afgifne project till förening, emellan Kongl. Wettenskaps Academie och bemälte arfwingar, tager jag mig friheten, att till Kongl. Wetenskaps Academiens öfverwägande, föreställa, om icke förening, med nedanstående willkohr må kunna ärhållas, till förekommande af både obehageliga och widlyftiga Rättegångar, hwilka, till en stor del, kunna borttaga den ägendom, hwarom twist blifwer, utan att någon af Parterne deraf hafwer förmon. Att sådana Rättegångar icke kunna undwikas, om förlikning eij emillankommer, det lärer wara utan alt twifwelsmål, när man betraktar de omständigheterne, att Professor Bergius ifrån sina lagliga arfwingar, hwilka han ingen oanständighet kunnat förewita, bortgifwit nästan alt hwad han och dess afledne Broder, Banco Commissarien Bergius ägt, oacktadt de begge försåldt sina i arf tillfallne Broder Lotter uti Sätterjet Lund, med underliggande Hemman och Lägenheter: att Testamentet, under den 20 December 1784, på flere ställen, föreskrifwer Kongl. Wettenskaps Academien en sådan noggrannhet, äfwen i små saker, att det nästan blifwer ogjörligt, den samma till alla delar i ackttaga, för den som icke sjelf kan lägga hand, wid alt hwad som skall uträttas: Och ändteligen att Arfwingarne äro satta till upsyningsmän öfwer hela förwaltningen, som blifwit Kongl. Wettenskaps Academien updragen, hwarwid Arfwingarne fådt den betydeliga rättigheten, att återwinna alt hwad till Kongl. Wettenskaps Academien blifwit bortgifwit, om Testamentet, i en ringa omständighet, eij efterlefwes. Äfwen så omöjeligt det är för mig, att kunna sätta i twifwelsmål, det ju Kongl. Wettenskaps Academien, på alt gjörligt sätt, söker upfylla både ändamålet med Testamentet och hwad deruti för öfrigt blifwit föreskrifwit, lika så oemotsägeligit blifwer det ock att Arfwingarne, för att komma i åtnjutande af de förmoner, hwartill the, efter billighet och naturlig ordning, äro berättigade, hålla den strängaste tillsyn på ägendomens förwaltning, Huruwida det blifwer gjörligt för Kongl. Wettenskaps Academien och den tillkommande Professoren, hwilka i wissa delar måste dependera af Betjeningen, att efter Testamentets Bokstafweliga innehåll, förwalta och wårda Trägårdarne med plantager, Bibliothequet, meubler och i synnerhet Herbarium, det skall framtiden wisa; men jag som 2 års tid, lagdt hand wid desse gjöromål, är så fullkomligen öfwertygad om swårigheten deraf, att jag, med wisshet, föreser beständiga Rättegångar, hwilka, enär de hinna till slut, måste återbringa ägendommen i arfwingarnes händer, så wida andra afhandlingar eij imellankomma. Endast den frågan om surrogat för den försålda ärfda Jorden, torde gjöra en så betydelig förändring i Testamentet, att Kongl. Wetenskaps-Academien, eij får så mycket som Arfwingarnes första förenings project innehåller, ty när ett helt Säteri, med underliggande Hemman, Torp, Såg och Mjölqwarnar, skola sättas i jämförelse med 14 tunnelands Stads jord, lärer det icke blifwa swårt att utröna, huru stor rättighet Kongl. Wetenskaps-Academien har att wänta, uti Malmgården eller Bergielund. Då jag ännu eij haft tillfälle, att genomse alla de i Stärbhuset befindteliga handlingar, hwaribland jag förmodar, att arfskiftet efter Professor Bergii Föräldrar, skall finnas, kan jag väl icke praetendera, att Kongl. Wetenskaps-Academien skall sätta fullt förtroende till min upgift, angående mina Farbröders arfstägt i Lunds Säterje; Men när jag försäkrar, att berörde handlingar, både kunna och skola anskaffas, äfwen i den händelse, att de eij finnas i Stärbhuset, så wäntar jag den attention, att Kongl. Wetenskaps Academien, då fråga är om förening, icke lämnar min berättelse derom, utan alt afseende. Så framt jag anskaffar ofwanberörde Arfshandlingar, är jag fullkomligen öfwertygad, att Kongl. Wetenskaps Academiens Herrar Ledamöter, såsom högtuplyste Män, icke kunna bestrida Surrogats-frågan, som är grundad uti samma Lagens rum, på hwilken Professor Bergius sökt stödja sitt Testamente; Men som jag föreser en kostsam och beswärlig Rättegång, för att få Surrogatet utredt och flyttadt på Stadsjord och jag äfwen gjerna skulle se, att Professor Bergii afsigt, med en Schola för för Trägårdsmästare, till allmän nytta, måtte kunna winnas, så wida det kan skje, utan altstor skada för Arfwingarne; Så det Arfwingarne må undwika det myckna beswäret, med widlyftiga och granlaga inventeringar och syner samt äfwen undgå obehageliga Rättegångar med Kongl. Wetenskaps-Academien, så wäl angående ägande rätten till Malmgården, som förwaltningen både deraf och det öfriga, som kommer under dess disposition, jämte Begrafnings kostnaden hwarwid flere anmärckningar kunna giöras samt beskaffenheten af Boupteckningen efter Banco Commissarien Bergius, med det mera, får jag, för att wisa arfwingarnes böjelse till sämja och enighet, fastän de derigenom förlora betydeligt, härigenom proponera en sådan förening, att Kongl. Wetenskaps Academien, till ewerldelig ägo och disposition, fri från Professor Bergii arfwingars tillsyn och klander, nu eller framdeles behåller Malmgårdarne N:o 110 och 111., hwilka tillsammans kallas Bergielund, tillika med dyngegården i Quarteret Kihlen samt Bibliotheket, Herbarium vivum, insect Cabinettet; och de i Testamentet Kongl. Wetenskaps-Academien tillärkjände Meubler och Persedlar. Men deremot skola Arfwingarna hafwa full oklandrad ägande rätt till alla de penningar hwilka, efter Testamentet, skulle Academien tillfalla; Förbehållandes jag mig, att Kongl. Wetenskaps Academien, i fall förening skall kunna träffas, afsäger sig all rättighet till berörde penningar och deremot sjelf ärlägger alla de afgifter till Bouptecknings kostnad Testaments afgift til Justitial Staten och Fattiga, som belöper på den ägendom, hwilken Kongl. Academien får tillträda, samt derjemte, af Malmgårdens afkastning till Jungfru Greta Nyberg, i hennes lifstid årligen utbetalar de, genom Testamentet, henne tillärkände 3000 D:r kopparmynt och dessutom lämnar henne nödiga grönsaker af trädgården till sitt hushåll samt till boningsrum, antingen undra wåningen i Stenhuset, eller och trähuset i andra gården tillika med Ladugårds husen derstädes, hwaremot Arfwingarne answara för hennes öfriga förmåner. Jag förmodar så mycket mer, att Kongl. Wettenskaps Academien, antager desse propositioner, som de enda till Testaments befrämjande, på en mycket säkrare grund, än om det skall ankomma på Rättegång; hwarförutan Kongl. Wetenskaps-Academien, för hwilken jag ser denutmärktaste estime, genom föreningen, ändtled aan det alt för illa passande inseendet af Jungfrun Nyberg och äger således rättighet att efter godtfinnande, Dispon endommen på sådant sätt, att, jemte det dugeliga Trägd astare upöfWas, någon afkastning, till inrättningens uti ande, med tiden äfwen kan winnas; Skulle, emot förmodan, ongl. Wetenskaps-Academien finna någon swårighet wid Jungf Nybergs årliga underhålls utgifwande, så är den frågan, ltt beswarad därmed, att 6 . i Testamentet stadgar, det berör Testamente icke kan realiseras, förrän efter Jungfru Nybergs död, hwarförinnan man således eij heller kan wänta någon framgång med Trägårdsmästare Scholan om denna förening blifwer afslutad.

Sedan Kongl. Wettenskaps Academiens Herrar Deputerade, wid sammanträdet förleden Lördag, förklaradt sig icke kunna antaga det, af Herr Advocat-Fiscalen Junbeck, å min afledne Farbroder Professor Bergii arfwingars wägnar, afgifne project till förening, emellan Kongl. Wettenskaps Academie och bemälte arfwingar, tager jag mig friheten, att till Kongl. Wetenskaps Academiens öfverwägande, föreställa, om icke förening, med nedanstående willkohr må kunna ärhållas, till förekommande af både obehageliga och widlyftiga Rättegångar, hwilka, till en stor del, kunna borttaga den ägendom, hwarom twist blifwer, utan att någon af Parterne deraf hafwer förmon. Att sådana Rättegångar icke kunna undwikas, om förlikning eij emillankommer, det lärer wara utan alt twifwelsmål, när man betraktar de omständigheterne, att Professor Bergius ifrån sina lagliga arfwingar, hwilka han ingen oanständighet kunnat förewita, bortgifwit nästan alt hwad han och dess afledne Broder, Banco Commissarien Bergius ägt, oacktadt de begge försåldt sina i arf tillfallne Broder Lotter uti Sätterjet Lund, med underliggande Hemman och Lägenheter: att Testamentet, under den 20 December 1784, på flere ställen, föreskrifwer Kongl. Wettenskaps Academien en sådan noggrannhet, äfwen i små saker, att det nästan blifwer ogjörligt, den samma till alla delar i ackttaga, för den som icke sjelf kan lägga hand, wid alt hwad som skall uträttas: Och ändteligen att Arfwingarne äro satta till upsyningsmän öfwer hela förwaltningen, som blifwit Kongl. Wettenskaps Academien updragen, hwarwid Arfwingarne fådt den betydeliga rättigheten, att återwinna alt hwad till Kongl. Wettenskaps Academien blifwit bortgifwit, om Testamentet, i en ringa omständighet, eij efterlefwes. Äfwen så omöjeligt det är för mig, att kunna sätta i twifwelsmål, det ju Kongl. Wettenskaps Academien, på alt gjörligt sätt, söker upfylla både ändamålet med Testamentet och hwad deruti för öfrigt blifwit föreskrifwit, lika så oemotsägeligit blifwer det ock att Arfwingarne, för att komma i åtnjutande af de förmoner, hwartill the, efter billighet och naturlig ordning, äro berättigade, hålla den strängaste tillsyn på ägendomens förwaltning, Huruwida det blifwer gjörligt för Kongl. Wettenskaps Academien och den tillkommande Professoren, hwilka i wissa delar måste dependera af Betjeningen, att efter Testamentets Bokstafweliga innehåll, förwalta och wårda Trägårdarne med plantager, Bibliothequet, meubler och i synnerhet Herbarium, det skall framtiden wisa; men jag som 2 års tid, lagdt hand wid desse gjöromål, är så fullkomligen öfwertygad om swårigheten deraf, att jag, med wisshet, föreser beständiga Rättegångar, hwilka, enär de hinna till slut, måste återbringa ägendommen i arfwingarnes händer, så wida andra afhandlingar eij imellankomma. Endast den frågan om surrogat för den försålda ärfda Jorden, torde gjöra en så betydelig förändring i Testamentet, att Kongl. Wetenskaps-Academien, eij får så mycket som Arfwingarnes första förenings project innehåller, ty när ett helt Säteri, med underliggande Hemman, Torp, Såg och Mjölqwarnar, skola sättas i jämförelse med 14 tunnelands Stads jord, lärer det icke blifwa swårt att utröna, huru stor rättighet Kongl. Wetenskaps-Academien har att wänta, uti Malmgården eller Bergielund. Då jag ännu eij haft tillfälle, att genomse alla de i Stärbhuset befindteliga handlingar, hwaribland jag förmodar, att arfskiftet efter Professor Bergii Föräldrar, skall finnas, kan jag väl icke praetendera, att Kongl. Wetenskaps-Academien skall sätta fullt förtroende till min upgift, angående mina Farbröders arfstägt i Lunds Säterje; Men när jag försäkrar, att berörde handlingar, både kunna och skola anskaffas, äfwen i den händelse, att de eij finnas i Stärbhuset, så wäntar jag den attention, att Kongl. Wetenskaps Academien, då fråga är om förening, icke lämnar min berättelse derom, utan alt afseende. Så framt jag anskaffar ofwanberörde Arfshandlingar, är jag fullkomligen öfwertygad, att Kongl. Wetenskaps Academiens Herrar Ledamöter, såsom högtuplyste Män, icke kunna bestrida Surrogats-frågan, som är grundad uti samma Lagens rum, på hwilken Professor Bergius sökt stödja sitt Testamente; Men som jag föreser en kostsam och beswärlig Rättegång, för att få Surrogatet utredt och flyttadt på Stadsjord och jag äfwen gjerna skulle se, att Professor Bergii afsigt, med en Schola för för Trägårdsmästare, till allmän nytta, måtte kunna winnas, så wida det kan skje, utan altstor skada för Arfwingarne; Så det Arfwingarne må undwika det myckna beswäret, med widlyftiga och granlaga inventeringar och syner samt äfwen undgå obehageliga Rättegångar med Kongl. Wetenskaps-Academien, så wäl angående ägande rätten till Malmgården, som förwaltningen både deraf och det öfriga, som kommer under dess disposition, jämte Begrafnings kostnaden hwarwid flere anmärckningar kunna giöras samt beskaffenheten af Boupteckningen efter Banco Commissarien Bergius, med det mera, får jag, för att wisa arfwingarnes böjelse till sämja och enighet, fastän de derigenom förlora betydeligt, härigenom proponera en sådan förening, att Kongl. Wetenskaps Academien, till ewerldelig ägo och disposition, fri från Professor Bergii arfwingars tillsyn och klander, nu eller framdeles behåller Malmgårdarne N:o 110 och 111., hwilka tillsammans kallas Bergielund, tillika med dyngegården i Quarteret Kihlen samt Bibliotheket, Herbarium vivum, insect Cabinettet; och de i Testamentet Kongl. Wetenskaps-Academien tillärkjände Meubler och Persedlar. Men deremot skola Arfwingarna hafwa full oklandrad ägande rätt till alla de penningar hwilka, efter Testamentet, skulle Academien tillfalla; Förbehållandes jag mig, att Kongl. Wetenskaps Academien, i fall förening skall kunna träffas, afsäger sig all rättighet till berörde penningar och deremot sjelf ärlägger alla de afgifter till Bouptecknings kostnad Testaments afgift til Justitial Staten och Fattiga, som belöper på den ägendom, hwilken Kongl. Academien får tillträda, samt derjemte, af Malmgårdens afkastning till Jungfru Greta Nyberg, i hennes lifstid årligen utbetalar de, genom Testamentet, henne tillärkände 3000 D:r kopparmynt och dessutom lämnar henne nödiga grönsaker af trädgården till sitt hushåll samt till boningsrum, antingen undra wåningen i Stenhuset, eller och trähuset i andra gården tillika med Ladugårds husen derstädes, hwaremot Arfwingarne answara för hennes öfriga förmåner. Jag förmodar så mycket mer, att Kongl. Wettenskaps Academien, antager desse propositioner, som de enda till Testaments befrämjande, på en mycket säkrare grund, än om det skall ankomma på Rättegång; hwarförutan Kongl. Wetenskaps-Academien, för hwilken jag ser denutmärktaste estime, genom föreningen, ändtled aan det alt för illa passande inseendet af Jungfrun Nyberg och äger således rättighet att efter godtfinnande, Dispon endommen på sådant sätt, att, jemte det dugeliga Trägd astare upöfWas, någon afkastning, till inrättningens uti ande, med tiden äfwen kan winnas; Skulle, emot förmodan, ongl. Wetenskaps-Academien finna någon swårighet wid Jungf Nybergs årliga underhålls utgifwande, så är den frågan, ltt beswarad därmed, att 6 . i Testamentet stadgar, det berör Testamente icke kan realiseras, förrän efter Jungfru Nybergs död, hwarförinnan man således eij heller kan wänta någon framgång med Trägårdsmästare Scholan om denna förening blifwer afslutad.

Sedan Kongl. Wettenskaps Academiens Herrar Deputerade, wid sammanträdet förleden Lördag, förklaradt sig icke kunna antaga det, af Herr Advocat-Fiscalen Junbeck, å min afledne Farbroder Professor Bergii arfwingars wägnar, afgifne project till förening, emellan Kongl. Wettenskaps Academie och bemälte arfwingar, tager jag mig friheten, att till Kongl. Wetenskaps Academiens öfverwägande, föreställa, om icke förening, med nedanstående willkohr må kunna ärhållas, till förekommande af både obehageliga och widlyftiga Rättegångar, hwilka, till en stor del, kunna borttaga den ägendom, hwarom twist blifwer, utan att någon af Parterne deraf hafwer förmon. Att sådana Rättegångar icke kunna undwikas, om förlikning eij emillankommer, det lärer wara utan alt twifwelsmål, när man betraktar de omständigheterne, att Professor Bergius ifrån sina lagliga arfwingar, hwilka han ingen oanständighet kunnat förewita, bortgifwit nästan alt hwad han och dess afledne Broder, Banco Commissarien Bergius ägt, oacktadt de begge försåldt sina i arf tillfallne Broder Lotter uti Sätterjet Lund, med underliggande Hemman och Lägenheter: att Testamentet, under den 20 December 1784, på flere ställen, föreskrifwer Kongl. Wettenskaps Academien en sådan noggrannhet, äfwen i små saker, att det nästan blifwer ogjörligt, den samma till alla delar i ackttaga, för den som icke sjelf kan lägga hand, wid alt hwad som skall uträttas: Och ändteligen att Arfwingarne äro satta till upsyningsmän öfwer hela förwaltningen, som blifwit Kongl. Wettenskaps Academien updragen, hwarwid Arfwingarne fådt den betydeliga rättigheten, att återwinna alt hwad till Kongl. Wettenskaps Academien blifwit bortgifwit, om Testamentet, i en ringa omständighet, eij efterlefwes. Äfwen så omöjeligt det är för mig, att kunna sätta i twifwelsmål, det ju Kongl. Wettenskaps Academien, på alt gjörligt sätt, söker upfylla både ändamålet med Testamentet och hwad deruti för öfrigt blifwit föreskrifwit, lika så oemotsägeligit blifwer det ock att Arfwingarne, för att komma i åtnjutande af de förmoner, hwartill the, efter billighet och naturlig ordning, äro berättigade, hålla den strängaste tillsyn på ägendomens förwaltning, Huruwida det blifwer gjörligt för Kongl. Wettenskaps Academien och den tillkommande Professoren, hwilka i wissa delar måste dependera af Betjeningen, att efter Testamentets Bokstafweliga innehåll, förwalta och wårda Trägårdarne med plantager, Bibliothequet, meubler och i synnerhet Herbarium, det skall framtiden wisa; men jag som 2 års tid, lagdt hand wid desse gjöromål, är så fullkomligen öfwertygad om swårigheten deraf, att jag, med wisshet, föreser beständiga Rättegångar, hwilka, enär de hinna till slut, måste återbringa ägendommen i arfwingarnes händer, så wida andra afhandlingar eij imellankomma. Endast den frågan om surrogat för den försålda ärfda Jorden, torde gjöra en så betydelig förändring i Testamentet, att Kongl. Wetenskaps-Academien, eij får så mycket som Arfwingarnes första förenings project innehåller, ty när ett helt Säteri, med underliggande Hemman, Torp, Såg och Mjölqwarnar, skola sättas i jämförelse med 14 tunnelands Stads jord, lärer det icke blifwa swårt att utröna, huru stor rättighet Kongl. Wetenskaps-Academien har att wänta, uti Malmgården eller Bergielund. Då jag ännu eij haft tillfälle, att genomse alla de i Stärbhuset befindteliga handlingar, hwaribland jag förmodar, att arfskiftet efter Professor Bergii Föräldrar, skall finnas, kan jag väl icke praetendera, att Kongl. Wetenskaps-Academien skall sätta fullt förtroende till min upgift, angående mina Farbröders arfstägt i Lunds Säterje; Men när jag försäkrar, att berörde handlingar, både kunna och skola anskaffas, äfwen i den händelse, att de eij finnas i Stärbhuset, så wäntar jag den attention, att Kongl. Wetenskaps Academien, då fråga är om förening, icke lämnar min berättelse derom, utan alt afseende. Så framt jag anskaffar ofwanberörde Arfshandlingar, är jag fullkomligen öfwertygad, att Kongl. Wetenskaps Academiens Herrar Ledamöter, såsom högtuplyste Män, icke kunna bestrida Surrogats-frågan, som är grundad uti samma Lagens rum, på hwilken Professor Bergius sökt stödja sitt Testamente; Men som jag föreser en kostsam och beswärlig Rättegång, för att få Surrogatet utredt och flyttadt på Stadsjord och jag äfwen gjerna skulle se, att Professor Bergii afsigt, med en Schola för för Trägårdsmästare, till allmän nytta, måtte kunna winnas, så wida det kan skje, utan altstor skada för Arfwingarne; Så det Arfwingarne må undwika det myckna beswäret, med widlyftiga och granlaga inventeringar och syner samt äfwen undgå obehageliga Rättegångar med Kongl. Wetenskaps-Academien, så wäl angående ägande rätten till Malmgården, som förwaltningen både deraf och det öfriga, som kommer under dess disposition, jämte Begrafnings kostnaden hwarwid flere anmärckningar kunna giöras samt beskaffenheten af Boupteckningen efter Banco Commissarien Bergius, med det mera, får jag, för att wisa arfwingarnes böjelse till sämja och enighet, fastän de derigenom förlora betydeligt, härigenom proponera en sådan förening, att Kongl. Wetenskaps Academien, till ewerldelig ägo och disposition, fri från Professor Bergii arfwingars tillsyn och klander, nu eller framdeles behåller Malmgårdarne N:o 110 och 111., hwilka tillsammans kallas Bergielund, tillika med dyngegården i Quarteret Kihlen samt Bibliotheket, Herbarium vivum, insect Cabinettet; och de i Testamentet Kongl. Wetenskaps-Academien tillärkjände Meubler och Persedlar. Men deremot skola Arfwingarna hafwa full oklandrad ägande rätt till alla de penningar hwilka, efter Testamentet, skulle Academien tillfalla; Förbehållandes jag mig, att Kongl. Wetenskaps Academien, i fall förening skall kunna träffas, afsäger sig all rättighet till berörde penningar och deremot sjelf ärlägger alla de afgifter till Bouptecknings kostnad Testaments afgift til Justitial Staten och Fattiga, som belöper på den ägendom, hwilken Kongl. Academien får tillträda, samt derjemte, af Malmgårdens afkastning till Jungfru Greta Nyberg, i hennes lifstid årligen utbetalar de, genom Testamentet, henne tillärkände 3000 D:r kopparmynt och dessutom lämnar henne nödiga grönsaker af trädgården till sitt hushåll samt till boningsrum, antingen undra wåningen i Stenhuset, eller och trähuset i andra gården tillika med Ladugårds husen derstädes, hwaremot Arfwingarne answara för hennes öfriga förmåner. Jag förmodar så mycket mer, att Kongl. Wettenskaps Academien, antager desse propositioner, som de enda till Testaments befrämjande, på en mycket säkrare grund, än om det skall ankomma på Rättegång; hwarförutan Kongl. Wetenskaps-Academien, för hwilken jag ser denutmärktaste estime, genom föreningen, ändtled aan det alt för illa passande inseendet af Jungfrun Nyberg och äger således rättighet att efter godtfinnande, Dispon endommen på sådant sätt, att, jemte det dugeliga Trägd astare upöfWas, någon afkastning, till inrättningens uti ande, med tiden äfwen kan winnas; Skulle, emot förmodan, ongl. Wetenskaps-Academien finna någon swårighet wid Jungf Nybergs årliga underhålls utgifwande, så är den frågan, ltt beswarad därmed, att 6 . i Testamentet stadgar, det berör Testamente icke kan realiseras, förrän efter Jungfru Nybergs död, hwarförinnan man således eij heller kan wänta någon framgång med Trägårdsmästare Scholan om denna förening blifwer afslutad.

Var Academien Sammankallad til en Extra Sammankomst för at höras öfver vissa frågor och förliknings Propositioner, som yppat sig imellan de af Academien til Sterbhusets utredande efter framledne Professoren Bergius tilförordnade Sysslomän och arfvingarne därstädes. Hvaröfver serskildt Protocoll af Hr. Nicander skrifvet, härjämte följer.

2:o) J afseende på den borgen, Som K. Academien för den sig efter Framl. Professoren Bergius tillfallande egendom hos Domaren skulle Sätta, var af Hof-Rätts-Fiscalen Norlin uppsatt en Löftes-Skrift af Följande innehåll: den händelse, att af framl. Herr Professoren Pet. Jonas Bergii Arfvingar Skulle klandras de Testamentariska författningar, hvarigenom bemälte Professor till Publici nytta, under K. Vet. Academiens förvaltning i Stockholm, i Lifstiden anslagit Sina efterlemnade tvänne Malmgårdar här i Staden med de där befintliga Bok- och Naturalie Samlingar, Samt Diverse Meubler och till fastigheterna hörande inventarier, jämte den Summa af Femtusende Femhundrade Femtio Fem Riks:dr 2 sk 8 %, som dessutom uti Samma ändamål K. Academien tillagd blifvit, och i anledning af Slikt klander, hela eller någon del af denna egendom K. Academien frånvinnas skulle, gå undertecknade alla för en och en för alla i full borgen derföre att K. Academien, då skall till vederbörande bätre rätt ägande återställa allt hvad under förberörde Testamenten K. Academien ej skydda och försvara kan, dock kommer denna borgen till all verkan och förbindelse att upphöra, Så Snart ofvanförmälte Testamenten vunnit laga kraft, eller af Domaren gillade blifvit. 
Stockholm d. 30 Aug. 1790.
Sedan denna skrift var uppläst, och fråga uppstått, hvilken man skulle anmoda att henne underskrifva, yttrade Sig alle närvarande Ledamöterne, det de ansåge onödigt att söka någon Borgesman utom Academien, utan att tillräckligt vore om 2 eller flere af Ledamöterne såsom enskildte gingo i Borgen för Academien Samfälld eller hela Samhället, i följe hvaraf ock skriften blef underskrifven af alla närvarande, utom af Hrr. Swartz, Odhelius, Schröder och Nicander, hvilka Såsom tillförordnade Sysslomän Sig derifrån undantogo, i afseende på den närmare befattning, Som de å Academiens eller hela Samhällets vägnar, med egendomarna och Capitalerne i stärbhuset komme att få.

3:o) Upplästes följande till Academien af Bergii arfvingar inlemnade Förenings-Project:
Sedan K. Vetenskaps Academiens Herrar Deputerade, vid Sammanträdet förleden Lördag förklarat Sig icke kunna antaga det af Herr Advocat Fiscalen Junbeck, å min Afledne Farbroders Professor Bergii Arfvingars vägnar, afgifne Project till förening, imellan K. Vet. Academien och bemälte Arfvingar, tager jag mig friheten att till K. Vet. Academien öfvervägande föreställa om icke förening med nedanstående vilkor må kunna ärhållas, till förekommande af både obehagliga och vidlöftiga rättegångar, hvilka till en stor del kunna borrttaga den egendom, hvarom tvist blifver, utan att någon af Parterna deraf hafver förmon. Att Sådane Rättegångar icke kunna undvikas, om förlikning ej imellankommer, det lärer vara utan allt tvifvelsmål, när man betragtar, de omständigheterna, att Prof. Bergius ifrån sina lagliga arfvingar, hvilka han ingen oanständighet kunnat förevita, borrtgifvit nästan allt hvad han och dess afledne Broder Banco-Commiss. Bergius ägt, oagtadt de bägge försållt Sina i arf tillfallne Broder lotter uti Säteriet Lund med underliggande hemman och lägenheter; att Testamentet under den 20 Decemb. 1784 på flera ställen föreskrifver K. Vet. Academien en Sådan noggranhet äfven i Små Saker, att det nästan blifver ogjörligt densamma till alla delar i agttaga, för den som icke Sjelf kan lägga handen vid allt hvad som skall uträttas; och ändtligen att arfvingarna äro satte till uppsyningsmän öfver hela förvaltningen, Som blifvit K. Vet. Academien uppdragen, hvarvid arfvingarne fått den betydliga rättigheten att återvinna allt hvad till K. Vet. Academien blifvit borrtgifvit, om Testamentet i en ringa omständighet ej efterlefves. Äfven så omöjligt det är för mig, att kunna Sätta i tvifvelsmål, det ju K. V. Academien på allt görligt Sätt Söker uppfylla både ändamålet med Testamentet och hvad deruti för öfrigt blifvit föreskrifvit, likaså oemotsägligt blifver det ock,att arfvingarne, för att komma i åtnjutande af de förmoner, hvartill de, efter billighet och naturlig ordning, äro berättigade, hålla den strängaste tillsyn på egendomens förvaltning. Huruvida det blifver görligt för K. Vet. Academien, och den tillkommande Professoren, hvilke i vissa delar, måste dependera af Betjeningen, att efter Testamentets bokstafliga innehåll, förvalta och vårda trägården med Plantagen, Bibliotheket, Meubler, och i Synnerhet Herbarium, det skall framtiden visa; men jag, Som två års tid lagt handen vid dessa göromål, är så fullkomligen öfvertygad om Svårigheten deraf, att jag med visshet föreser beständiga rättegångar, hvilka, enär de hinna till Slut, måste återbringa egendomen i arfvingarnas händer, så vida andra afhandlingar ej imellankomma. Endast den frågan om Surrogat för den försållda ärfda jorden torde göra en Så betydlig förändring i Testamentet, att K. V. Academien ej får så mycket, Som arfvingarnas första förenings Project innehåller; ty när ett helt Säteri, med underliggande hemman, Torp Såg- och Mjöl-qvarnar skola Sättas i jämförelse med 14 Tunnelands stadsjord, lärer det icke blifva svårt, att utröna, huru stor rättighet K. V. Academien har att vänta uti Malmgården eller Bergielund.

S. D. Upvisade Herr Secreteraren Nicander en utur Justitiae Collegium uttagen Revers, stäld på Professoren Petter Jonas Bergius eller Ordres, på en summa af Sex-tusende Rks:dr Specie med Sex proCent årlig ränta och under pant af Strömsrums Säteri och underliggande Hemman, daterad i Februario 1787 samt undertecknad af General Lieut. Herr Baron Carl Rappe och des Fru Catharina Rappe; hvarå sista Interesset är afskrifvet den 13 Maji 1790. Såsom en Valuta för de Etthundrade Tusende Dal:r K:mt som framledne Professoren Bergius genom testamente Academien tillagt; Kommandes denne Revers at nu strax förvaras uti Academiens Cassa-kista. ut supra.
Joh. Carl Wilcke.

8:o Efter slutad Session, framträdde oanmäld, TullFiscalen Junbeck, såsom god Man för Jungfru Nyberg vid Begielund samt så väl å hennes, som de öfrige arfvingarnas efter framl. Prof. Bergius vägnar, anförde besvär, icke allenast däröfver, at han ännu icke bekommit det begärde Extractum Protocolli öfver det af arfvingarne inlemnade förliknings Projectet, utan äfven däröfver att Academiens Deputerade til Testamentets iackttagande belagt en Gödselhög och brandredskapen vid Bergielund med qvarstad; Framgifvande härjämte Tullfiscalen de papper som denna Sak angingo och som han mente vara obehöriga. Academien sedan Tullfiscalen afträdt och Deputerade blifvit hörde, tog denna Sak i öfvervägande, och fann at Deputerade icke tagit något steg, som Academien misshagade utan som Academien aldeles ansåg vara å Dess vägnar vederbörligen gjordt, hvilket också vid inkallandet af Academiens Praeses Tullfiscalen kungjordes; hvarvid tillika de framgifne Papperen honom återlemnades, med förklaring, at de icke för det närvarande voro för Saken nödige. Beträffande åter Extractet af Dagboken angående det omförmälte FörlikningsProjectet, Så vore därmed ännu icke något försummadt, och stode det at erhålla, enligt Academiens förut gifne beslut, när TullFiscalen helst behagade. - Derefter anhöll TullFiscalen at alla de Protocoller som i Academien öfver framl. Prof. Bergii Testamente och des iagttagande blifvit hållne, måtte honom i extract meddelas, för at til trycket befordras. Efter hans afträde tog Academien äfven denna Sak i öfvervägande, och som Academien dervid erinrade sig, at Hon icke vore någon Domstol, och at Hon härtil i förevarande Fråga vore sakägande, samt TullFiscalens Contrapart, så kunde Academien icke heller denna hans begäran villfara, hvilket också efter inkallandet af Herr Praeses honom förkunnades.

4. Skreds til det årliga Scrutinium öfver de under förloppet af detta År uti Academien föreslagne Ledamöter: då
Hr. Cantzl. R. och Ridd. Jacob v. Engström, propon. af H:r Adlerbeth fick. 13 ja 1 Nej.
Hofjunkaren Gust. v. Paykull, prop: af Sal. Prof. Bergius --------- 15 ja 1 Nej.
Biskopen H:r D:r Wallenstråle, pr. af Hr. Melanderhjelm --------- 13 ja 4 Nej.
hvilke Herrar således vid nästa Val på Listan i vanlig Ordning koma at upföras.

3:o Företogs det årligen vid första Praesidii ombyte infallande Val af Nya inhemska Ledamöter; hvarvid, efter den för dessa val stadgade ordning, förekommo. 1. De Herrar hvarvid Voteringen förledit år afstadnat, och hvilke såleds nu första gången förekomma. Neml. Herr Presidenten Bar. E. Ruth, föreslagen af Hr. Fischerström; och Öfv. Direct. Doct. Dan. Theel, föreslagen af Hr. Odhelius. 2:o De som då haft otilräckligt antal röster och nu undergå 2:ra Voteringen; som var Apothekaren i Uleåborg Johan Julin, föreslagen af Hr. Wilcke. 3:o De som under förlopp af förra Året blifvit proponerade, och äro, efter Rösternas antal vid Scrutinium; Hr. Gouvern. Med. Sam Fahlberg nämd af Academien utom Scrutinium; Hofjunkaren och Kgl. Secret. Gust. v. Paykull föresl. af framl. Professoren Pet. J. Bergius. Cantzl. Rådet och Ridd. Jacob v. Engeström föresl. af Hr. Adlerbeth; och sidst Hr. Biskopen Doctor Mart. G. Wallenstråle af H:r Melanderhjelm. Ledige rum, som nu åter skulle besättas voro in alles Tre, och det efter H. Exc. Gref. Stockenström, Professoren Bergius och CamarRådet af Botin. Under Voteringen föllo rösterna på det sättet;
At Hr. Pres. Bar. Ruth fick 17 Ja och 9 Nej.
Öfv. Direct. D:r Theel ----- 19 --
Apoth. Julin -------- 20 -- 6 --
Gouv. Medicus Fahlberg ----- 22 -- 5 --
Hofjunkaren v. Paykull ----- 21 -- 6 --
hvarefter Voteringen uphörde; sedan genom fulla 3/4 af Röster til Ledamöter voro nämnde Herrarne Julin, Fahlberg, och v. Paykull; De öfrige förblifva på förslag til nästa Votering i den Ordning; at Herrarne v. Engeström och Wallenstråle då främst undergå den första, Herrarne Ruuth och Theel den andra Voteringen; hvarpå följa de som under tiden kunnat til Ledamöter föreslås och undergått Scrutin. vid slutet af detta år 1791.

8:o Uplästes H:r Fahlbergs tacksägelse bref för de af Academien bekomna 200. Rdlr. jämte et annat d:o til framledne Professoren Jonas Bergius, hvaruti han utförligen visar svårigheterne, kostnaden och ringa Nyttan af Coccionell Planteringar på Ön St. Barthelemy.

9:o Företogs öfverläggningen om Bergianske Egendomens vidare Skötsel sedan numera så vide hunnit med Saken at efter redan börjad Inventering Academien får tilträda densamma, och som Årstiden medgifver at åtskillige producter af Trägården kunna säljas. dervid erfordras en speciellare tilsyn än för de af Academien hittils förordnade Herrar Deputerade blifver möjelig; Hvarföre ock desse Herrar numera hos Kongl. Academien anmäla tiden vara dertil inne och angeläget, at efter Bergiska Testamentets innehåll någon skickelig Man blifver nämnd och förordnad til Intendent öfver Bergianske Institutum, som ock med aldra första borde vidtaga tilsynen och öfverinseendet öfver trägården m. m. I anledning häraf lät K. Academien sig å nyo föreläsas hufvudpunkterne af Bergiska Testamentet, hvarigenom hela Egendomen med det mera gifves til Academien med förbindelse at därstädes inrätta en såkallad Bergiansk trägårds Schola: At därvid skal antagas en trägårdsmästare och en Intendent eller Professor, dem Academien tilsätter, och trägården m. m. i öfrigt skötas bör efter den föreskrift som testamentet vidlöftigare innehåller. Såsom nu häraf nogsamt inhemtas kunde hvad denne Syssla tilhörer; fanns likväl nödigt at nu strax någorlunda fastställa den Lön eller arfvode, som uti Sakernas närvarande belägenhet, för en Intendent dervid beviljas kunde. Herr Assessoren Odhelius gaf då såsom Deputerad och kännare af hela förloppet med Bergianske Donation en utförlig berättelse därom. Hvaraf för det närvarande isynnerhet anmärkas kan, at Bergielunds egendom för detta under H Bergiernas egen Skötsel och tilsyn lemnat des egare en afkastning hvilken efter alle numera därvid gjorde författningar ingalunda fås eller väntas kan. Då icke allenast all Tobaks och Säds plantering är förbuden, utan ock, utom gräset en del af trägårdens producter tilhörer jungfru Nyberg: hvilken äfven af det i penningar anslagne Capital njuter halfva räntan deraf, och mycket annat som förut ökat revenuen numera torde förfalla; hvaribland isynnerhet för det närvarande året mycken förlust timat af det uppe håll och tidens utdrägt med rättegång hvarigenom Jungfru Nyberg utom förra årets äfven sökt tilegna sig större delen af detta årets gröda: Och som utomdess alt detta oacktadt trägården med sine arbetare har måst underhållas, så kan för det närvarande intet säkert om revenuen deraf determineras. Den ende visse tilgång äro räntorna af det stående Capitalet, och i anledning af alt detta tycktes lönen för Intendenten icke gerna högre än til 200 Rd:r kunna utsättas; Härtil fann Academien godt at ännu lägga 50 Rd och såleds anslogs 250 Rd:r Spec. til Lön för Intendenten vid Bergielund, med förbehåll at den öka om Inkomsterna af Egendomen detsamma framdeles tillåta; kommandes denne Lön at räknas ifrån den 1 April detta År. Sedan detta var afgjordt, skulle Personen nämnas til denna Syssla hvilket isynnerhet borde vara en Botanicus; och kom dervid i öfvervägande, hurusom efter fleres intygande, framl. Herr Professor Bergius sjelf haft mycken acktning och på visst sätt afseende på K. Vet. Acad. Ledamot Medicinae Doctorn Herr Olof Swartz; hvarjämte flere K. Academiens Ledamöters öfvertygelse om Värdigheten til detta Sysslomanskap, fästat sig vid Herr Doctor Swartz, och han således på Praesidis tilfrågan därom med enhälligt Ja och samtycke blef vald til Intendent vid Bergianske inrättningen. Hvilken offert och Herr Doctor Swartz närvarande emottog med vördsam tacksägelses betygande samt löfte at nu strax åtaga sig tilsynen vid trägården; hvarjämte Academiens Herrar Deputerade fortsatte sitt bemödande, at än vidare utreda och föra dispo[si]tion om denna nyttige inrättning, til behörigt ändamål. Och komer K: Acad: framdeles att enligit med Bergianska Testamentet utfärda Instruction för H. D:r Swartz.
Joh. Carl Wilcke.
A: J: Hagström.

2. I anledning af härvid förefallne Discours om Bergielund, biföll K. Academien, at de därstädes til Koppympning förhyrde rummen, lemnas för i år til 600 D:r K:mt hushyra.
Likaså anmältes, at den uti Hamburger Zeitungen införde Intimation om Professor Bergii dödsfall och Testamente kostar til Posten 5 R:lr B:co Sp.

2:o Såsom présent upvisades; ifrån H Pr. Möller i Greifswald, des sidst utkomne 3:die Del af Tysk och Svensk s. Sv. och Tysk Ordbok. Greifswald 1790. 4:to
Likaså Programmer af Holländska Societeten i Haarlem för Åren 1787- 1790 från Secret. van der Aa; hvilka med Skepslägenhet til Dantzig och därifrån hit, til Sal. Prof. Bergii adresseankommit.

5:o Upl. Hr. Sandiforts i Leyden skrifvelse til Secreteraren, hvari han lofvar sända til Academien Dess utgifne nya och kostbara Verk: Descript. Musaei anatomici Academiae Lugd. Batavae. 2 Vol. Folio. magn. och åstundar få Continuationerne af Kgl. Academiens Arbeten m. m. dem han sedan Herr Bergii död, från 1788 saknar, och nu af Academien med Nöje beviljades.

H:r Professor Swartz har i sit utlåtande, till förswar förswar för de upgifter som i Swensk Botanik finnas om wisse örters Läkedoms kraft, anfört Auctoritet af en Murray, en Cullen som bägge utgifwit arbeten i materia medica, en Willius m f[lere] och H:r Öf. Dir:r Hagström har ganska rätt anmärkt at desse auctoriteter äro giltige. Man hade kunnat, om detta wore förswar, anföra ännu många fleres auctoritet, och jag förundrar mig då, at wår berömde Bergius är glömd, som i sin materia medica eij är sparsam at omtala hwartill örter blifwit nytjade. I Pharmacopeerne Wurtenbergica, Borussica, Danica m. f[lere] finnas dessutom öfwerflöd på berättelser om örters föregifne kraft. Men härwid bör man påminna sigat Auctorer i materia medica böra anföra både det påliteliga och det som har warit ansedt för påliteligt, emedan de äro ärnade till föreläsningar för studerande Ungdom, som behöfwer underwisas i Wetenskapens Historia, och af läraren få muntelig uplysning om hwad som af erfarenheten är bestyrkt eller icke. Det skulle wara et fel om ungdomen annorlunda underwistes. Men at utur sådana slags böcker, utan at urskilja det säkra, utskrifwa för allmänheten hwad som om wisse örters kraft säges wara kändt är ingen nyttig upgift för allmänheten, som saknar muntelig underrättelse; och som det lärer wara meningen med de i swensk Botanik införde upgifter om örternas Läkedoms kraft at de äro tillförlitelige, så försäkra utgifwarne i förtalet till första häftets första stycke, at allmänheten äger borgen för arbetets wärde genom k. W. Academiens öfwerinseende.

Sedan de uti desse momenter gjorde propositioner blifvit i ordning underkastade Kongl. Academiens ompröfvande, beslöts först, att 500 Rdr B:co, hvilka såsom begrafningshjelp blifvit af Inspectura Aerarii föreslagne, skulle till den afledne Secreteraren sterbhus genast få utbetalas. - Beträffande åter den framtida vården af Kongl. Academiens egna och Bergianska Inrättningens Böcker och Samlingar, föreföllo väl i detta ämne åtskilliga Discussioner, men sedan kongl. Academienlåtit sig föreläsas de §. §. af framledne H:r professor P. J. Bergii Testamente, som härmed egde sammanhang, insågo Kongl. Academiens H:rr Ledamöter tillbörligheten och fördelarne af det förslag, som af H:rr Deputerade Praeses, Trafvenfelt, Casström och Carlander blifvit framstäldt och som jemte H:rr Dalbergs, Sparrmans, Hällströms, Wahlenbergs, af Pontins och Billbergs bifogade och likstämmiga yttrande, blifvit till. Inspectura Aerarii inlemnadt, i Dess Dagbok för d. 31 Oct. Mom. 2 ordagrant uptaget och nu upläst. - I följe häraf och då H:r Praeses dess utom anfört H:r Acharii i bref meddelade önskan, som, i afseende på fördelningen af vården öfver Kongl. Academiens och de Bergianska Samlingarne, öfverenstämde med de Deputerades utlåtande; stannade Kongl. Academien i det beslut, att den blifvande Läraren vid Bergianska Trädgårds Scholan, jemte skyldigheten att noggrant upfylla det i prof. Bergii Testamente åsyftade ändamål, äfven borde, mot åtnjutande af serskildt arfvode, åtaga sig tillsyn öfver Kongl. Academiens Botaniska Museum, äfvensom att en Intendent borde utnämnas öfver Kongl. Academiens Zoologiska Samlingar, hvilken tillika eger inseendet öfver Kongl. Academiens Bibliotek och besörjer dess iordnings sättande efter en uprättad Catalog.

Sedan de uti desse momenter gjorde propositioner blifvit i ordning underkastade Kongl. Academiens ompröfvande, beslöts först, att 500 Rdr B:co, hvilka såsom begrafningshjelp blifvit af Inspectura Aerarii föreslagne, skulle till den afledne Secreteraren sterbhus genast få utbetalas. - Beträffande åter den framtida vården af Kongl. Academiens egna och Bergianska Inrättningens Böcker och Samlingar, föreföllo väl i detta ämne åtskilliga Discussioner, men sedan kongl. Academienlåtit sig föreläsas de §. §. af framledne H:r professor P. J. Bergii Testamente, som härmed egde sammanhang, insågo Kongl. Academiens H:rr Ledamöter tillbörligheten och fördelarne af det förslag, som af H:rr Deputerade Praeses, Trafvenfelt, Casström och Carlander blifvit framstäldt och som jemte H:rr Dalbergs, Sparrmans, Hällströms, Wahlenbergs, af Pontins och Billbergs bifogade och likstämmiga yttrande, blifvit till. Inspectura Aerarii inlemnadt, i Dess Dagbok för d. 31 Oct. Mom. 2 ordagrant uptaget och nu upläst. - I följe häraf och då H:r Praeses dess utom anfört H:r Acharii i bref meddelade önskan, som, i afseende på fördelningen af vården öfver Kongl. Academiens och de Bergianska Samlingarne, öfverenstämde med de Deputerades utlåtande; stannade Kongl. Academien i det beslut, att den blifvande Läraren vid Bergianska Trädgårds Scholan, jemte skyldigheten att noggrant upfylla det i prof. Bergii Testamente åsyftade ändamål, äfven borde, mot åtnjutande af serskildt arfvode, åtaga sig tillsyn öfver Kongl. Academiens Botaniska Museum, äfvensom att en Intendent borde utnämnas öfver Kongl. Academiens Zoologiska Samlingar, hvilken tillika eger inseendet öfver Kongl. Academiens Bibliotek och besörjer dess iordnings sättande efter en uprättad Catalog.

Kongl. Academien, som äfven insåg, att ändamålet med Bergianska Horticulturs Inrättningen derigenom på ett afgjordt och med Testators föreskrift i alla afseenden öfverensstämmande sätt befrämjades, biföll Bergielunds utarrenderande åt Brogren emot de upgifne vilkoren och åtagandet af reparationerne, samt updrog till Inspectores Aerarii, att ombestyra arrende-Contractets afslutande; hvarvid Hans Exc. H:r Grefve v. Engeström erinrade, det Academien borde fästa en synnerlig upmärksamhet vid angelägenheten, att i Bergianska Trägården erhålla tjenligt ut rymme för egentligen Botaniska växter. - Så nära detta kunde förenas med ordalydelsen af framl. Prof. Bergii Testamentariska Föreskrift, var äfven största anledning, att af Kam. Brogren förvänta all möjlig beredvillighet, då han för Botaniska vetenskapen var känd, att ega ett varmt och med Natural historiens Idkare gemensamt intresse.

Då framledne prof. Bergius testamenterat och under Kongl. Academiens disposition satt Egendomen Bergielund, till Botaniska vetenskapens förkofran och till det Allmännas nytta, medelst inrättningen af en Schola för Horticulturens uphjelpande i Riket; men, genom omständigheternas vållande, denna för sitt naturliga läge och varierande jordmån fördelaktiga egendom, så väl i afseende på trädplanteringen, som öfriga till horticulturen hörande delar, hittils med ringa framgång blifvit begagnad, och ingen egentlig Elev allt sedan 1791 der blifvit tilldanad; hafva Committerade med så mycket mera nöje ansett Kammereraren Brogrens anbud, att, Bil. N:o 3.då nu varande Contract till ända löper, på 20 års tid öfvertaga denna egendoms vård och skötsel, som Kammereraren Brogrens utmärkta kunskaper, nit och skicklighet i alla hit hörande delar, försäkra om, att genom honom inrättningens nyttiga ändamål kan vinnas, i hvilket afseende jemväl Testamentet bjuder: Att Academien der till skall utsöka de skickligaste personer som i Riket finnas, eller ock utländningar, i brist af de förra.

I sammanhang med hvad Botaniska Inspectionen uti dess omförmälde berättelse anfört, angående de vid Bergielund befintlige handskrifneHandskrifne berättelser vid Bergilund samlingar, hvilka Herr Baron von Ehrenheim till deras beskaffenhet undersökt, tillkännagaf bemälde Herr Baron, att desse samlingar, bland annat, funnits innehålla flere äldre K. Bref i original, Officielle bref i Academiens ärender af Professoren Bergius, Handskrifter och bref af Rosenadler, Ascheberg och Dahlberg m. fl. Handlingar af mer och mindre märkvärdighet.

angående Professors namn
och värdighet för 4. bland
Academiens Embetsmän7:o Då den Thamiske Läraren, hvilken tillika håller föreläsningar uti Technologie, af Riddarhus Directionen, som bevakar uppfyllandet af Thamiske Donationens föreskrifter, erhåller Constitutorial såsom Thamisk Professor, och Intendenten vid Academiens Botaniska Muséum, hvilken jemväl är föreståndare för Bergianske Trädgårds Skolan, i stöd af föreskriften i framlidne Professorens Bergii, af Kong[lig] Maj:t stadfästade Testamente, innehafver Constitutorial att, såsom orden lyda, i qvalité af Professor förestå TrädgårdsSkolan, dock utan att dessa Constitutorialer berättiga till lika värdighet med de Professorer, som af Kong[lig] Maj:t utnämnas; men dessa 2:ne Embetsmän, äfvensom Astronomen och föreståndaren för Observatorium samt Intendenten för Zoologiske Museum och Biblioteket, hvilka på Academiens Stat lönas, af Academien tillsättas efter moget val bland dertill passande Vetenskaps-Idkare, som icke kunna komma under omröstning utan att vara kände för utmärkt skicklighet, ansåg sig Academien äga anledning, att genom underdånig skrifvel se hos kong[lig] Maj:t hemställa, huruvida icke kong[lig] Maj:t skulle täckas förklara att med ofvannämde 4. vetenskapliga befattningar hos Academien nu och framdeles för deras innehafvare må åtfölja Professors namn och värdighet lika med Professorer vid Rikets Universiteter; dock att sådant icke måtte verka ändring uti det hittils iakttagne sätt för desse Embetsmäns antagande.

Depositum i
Banken4:o Utur Inspecturae Aerarii protocoll för den 9 dennes inhemtade Kongl. Academien att Bankens Commissariat fordrat 36 Rd såsom Magasinshyra för det uti Rikets Ständers Bank den 17 December 1784 af framlidne Professoren Bergius för Academiens räkning gjorda depositum, samt att, efter derom af Academiens Deputerade till uttagande af berörde depositum, gjord anmälan hos Inspectura, denna låtit afgå en skrifvelse till Herrar Banco-fullmägtige med anmodan att foga sådan anstalt, det berörde depositum utan ofvannämde afgifts erläggande, varder till Kongl. Academien öfverlemnad.
Under afbidan på utgången af den åtgärd Inspectura således vidtagit, fann Academien icke behöfligt att någon föreskrift rörande detta ämne för närvarande meddelades.

Bergii depositum

5:o Upplästes ett protocoll, af den 13 sistl. Mars, hållet hos Kongl. Academiens deputerade, Herrar von Hartmansdorff och Geyer, öfver öppnandet och undersökningen af den kista, som Professoren Bergius den 17 December 1784 uti Rikets Ständers Bank insatt, för att 50 år derefter till Kongl. WetenskapsAcademien öfverlemnas: och hade kistan funnits innehålla 20 quarto volumer handskrift, i franska band, under rubrik brefsamling.
Jemlikt Herrar Deputerades förslag skulle berörde samling öfverlemnas till Herr Geyer och honom på Upsala tillsändas för att närmare undersökas, i ändamål att Academien må erhålla deputerades betänkande rörande samlingens begagnande och förvar: börande i alla fall denna samling framdeles till Academien återlemnas; och anmodade Academien Secreteraren att verkställigheten ombesörja.

Bergii samlingar

Bergii samlingar