Protokoll

October, d. 24.
Närvarande Herr Praeses, Doct. Sparrman, samt Herrar Meyer, Adlerheim, Acrel, Zetzell, P. Bergius, Martin, Wilcke, B. Bergius, B. Hermelin, von Arbin, Odhelius, Wargentin och Nicander.

1. Upl. Bref ifrån Doct. Thunberg af d. 6 Oct. hvaruti han gifver tilkänna, at han samma dag, efter en besvärlig Sjö-resa ifrån Caput Bonae Spei, lyckligen til Amsterdam ankommit, hvilket högeligen fägnade K. Academien. Han säger sig ärna öfver vintren göra en liten resa til England, och nästa vår komma hem. Och som han i Caput Bonae Spei dels ej behöft, dels för vissa orsaker ej velat uttaga de 400 Riksdaler Specie, som K. Academien där för honom anordna och deponera låtit, så anmodades Secreteraren at genast skrifva honom til och fråga, om han nu ville hafva dessa 400 Riksd. igenom Wexel til sig utremitterade, eller om han ville spara dem och sjelf lyfta dem här, efter sin hemkomst.

2. Secreteraren W. sade sig hafva talat med Hr. Cammarherren Baron Barnekow, om den tiltänkte Theater-Calendern: och då Herr Cammarherren försäkrade, at der uti intet annat skulle införas, än hvad som angår Theatrer och dylik[t], hade Secreteraren, på K. Academiens vägnar förklarat, at K. Academien ei hade något emot en sådan Calenders utgifvande at påminna, hvaremot Herr Cammarherren lofvade at sjelf besörja om dess utarbetande och utgifvande, samt at K. Academien skall årligen njuta deraf 300 dr kmt. på samma sätt som K. NumerLotteri-Directionen årligen, för Numer-Lotteri-Almanachen, så länge den utgifves, förbundit sig at til Academien, pro Privilegii cessione, betala en lika Summa.

3. Uplästes Herrar Meyers, Wilckes, Bar. Hermelins, Odhelii och Sparrmans gemensama yttrande om Herr v. Engeströms påfund: neml. at Hr. v. Engeström för dem uptäckt hela sitt påfund, huru Lärft och trä kunna med ringa kostnad och möda så tilredas, at de ej skola brinna med låga, utan endast långsamt kola, samt at han i deras närvaro gjort nöjaktiga försök dermed: at de ämnen, som til denna beredning behöfvas, äro öfver alt i Riket at tilgå och kosta ei mycket, samt at sjelfva tilrednings sättet är så simpelt, at en gemen arbets-karl det snart kan lära til al nödig fullkomlighet: at de så väl af sjelfva ämnenas beskaffenhet som af försöken funnit sig öfvertygade, at genom sådan praeparation mången eldsvåda kunde förekommas, m. m.
Någre Herrar Ledamöter frågades, om Inventionen vore ny, hvar på Herrar Deputerade svarade, at K. Academien ej fått befallning at sig derom yttra, och at bäst vore at endast svara på Frågan: derföre beslöts, at underdånigt utlåtande, enligt det nu justerade conceptet, skulle afgå.

4. Herrar Adlerheim, P. Bergius, Ferrner och Wäsström, som varit anmodade at genomläsa de 33 inkomna Svaren på Kongl. Academiens Fråga: huru åkrens bördighet bäst kan befordras genom jordblandningar, utan så mycken Boskaps gödsel, som vanligen dertil brukaså samt at yttra sig, hvilka af dessa Svar tycktes bäst förtjente til de för denna Fråga utlofvade tvänne Belöningar; hade nu ingifvit hvar sitt Skrifteliga betänkande, och som ingen af de andre edamöterne velat åtaga sig at genomläsa dessa många, til en del vidlyftiga Svar, beslöts, at desse 4 Ledamöters vota vore tilräckeliga at afgöra Saken. De uplästes derföre, hvar efter annan, då det befans, at
Hr. Adlerheim voterat på Svaret N:o 11, til det större Praem. och N. 28 til det mindre
Herr Prof. Bergius, på -- N. 11------- 28
Herr Ferrner, på --- N. 28 ------- 11
Herr Wäsström, på --- N. 11------- 10
Herr Banco Commissarien Bergius, som sade sig äfven hafva genomläsit alla Svaren, yttrade sig mundteligen, at han vore af samma tanka som Brodren. Altså var Herrarnes nästan enhälliga utslag, at Svaren N:o 11 och 28 vore de bästa, och at det förras Auctor vore bäst förtjent til den större Belöningen, 1200 dr kmt, och Auctoren til det sednare, til den mindre, som är 800 dr kmt. Vid de til dessa två Svaren hörande slutne Sedlars öpnande, fans Professoren och Ridd. J. G. Wallerius vara Auctor til det förra, N:o 11, och Bergshauptmannen B. Berndtson til N:o 28. Emedan alle Herrar Deputerade eller Censores yttrat sig, at äfven några flera Svar innehöllo goda lärdomar och nyttiga försök, i anseende hvartil de tilstyrkt, at deras Auctorer förtjente hugnas och hedras åtminstone med en Salgrensk Medaille eller några Jettoner, så beslöts, at Secreterarne med någras samråd skulle jämföra Censorum yttrande om alla Svaren och derefter pröfva, hvilka af dem i synnerhet förtjente mer eller mindre upmärksamhet; och det sedan hos K. Academien föredraga.

5. Til de tvänne återstående Praemierne för utmärkt flit och skickelighet uti Biskötslen, hade inom föreskrifven tid, som var d. 15 Septemb. 27 sökande sig anmält. At ibland dem utsöka de mäst förtjente, anmodades Herrar Bergius, tillika med bägge Secreterarne, i samråd med Hr. Cantzlie Rådet Alströmer, som nu är ankommen hit til Staden.

6. Upläste Herr Nicander sitt yttrande om den horizontala väderqvarnen, som är bygd vid Westerås, om hvilken Herr Baron Oxenstierna til Eka så ofta Skrifvit och bedt at K. Academien ville låta den besiktiga. Hr. Nicander hade, under sin hemresa, på K. Academiens anmodan, på stället besedt den samma, men ei funnit henne så fördelaktig, som hon var utropad före, utan tyckt en annan, bygd vid Ekolsund af Secr. Christiernin, vara i visst afseende bättre, men at äfven den, och i allmänhet alla horizontala Väderqvarnar, ei kan hafva något företräde framför de verticala.

  8. Upl. Herrar Acrels och Martins yttrande om Lönnerblads Chirurgiska Instrumenter. Den förre intygade i synnerhet, at andre här göra dem lika så goda, om icke bättre. Dock beviljades honom til upmuntran 2 Silfver-Jettoner.

9. Upl. Adjunctens vid K. Academien i Upsala, Doct. J. G. Acrels, Rön om et inspärradt och bulnadt Ljumske Bråck, som lyckligen blifvit läkt. Rem. til Hr. Martin, som det sedan gillade.