Protokoll

5. Ehuru 8 vittre och välförtjänte män voro föreslagne til Ledamöter, neml. Herrar Runeberg, Wahlbom, Bergius, Ekeberg, Osbeck, Rolander, Clerck och Alströmer den yngre, ville dock Academien upskjuta någon tid med deras antagande. Men til utländske Ledamöter blefvo antagne Herr Johan Georg Roederer, Medicinae Professor i Göttingen, och Herr Thomas Simpson, en berömd Ängelsk Mathematicus. Det upkom här vid en fråga, om icke de utländska ledamöternas antal borde inskränkas til et visst antal, e. g. 30, öfver hvilket de ei borde gå, och at allenast de mäst berömde och för särdeles lärdom bekante borde utväljas, hvilket hölls för hederligast och nyttigast: men det blef dock denna gången icke decisivt afgiordt.

5. Uplästes Herr Commissarien Claes Alströmers Beskrifning på en besynnerlig slags Babian, som Han under sina Resor sedt lefvande, och där på tagit en ganska noga Ritning. Remitt. til Herr von Linné.

3. Upl. et Memorial, ifrån Herr von Linné, hvaruti Han föreslår Commissarien i K. Commerce Collegio, Hr. Cl. Alströmer til Ledamot.

5. Voterades om de 5 föreslagne Ledamöter, och fick
Herr Skepsbyggmästaren Chapman aldeles enhälligt allas röster, nemligen 20.
Herr Directeuren Grubb fick 18 ja och 2 Nei Herr Professor Planman ----- 18 ja-- 2 nei
Herr Commissarien Alströmer -- 16 ja-- 4 nei.
Herr Handels-Intend. Westerman 11 ja -- 10 nei.
Altså emedan alle hade mer än hälften, så blefvo de ock alle Candidater, och komma vid nästa Praesidii ombyte til Decisiv-Votering uti föregående ordning.

6. Sedan den Paragraphen af Reglementet om Ledamöters val, som i dag skal verkställas, blifvit upläst, företogs Voteringen om de föreslagne, och det efter den ordning, som 10:de och 11 Paragrapherne af berörde Reglemente föreskrifva.
Herr Riks-Historiographen Schönberg fick 28 Ja och 4 Nej.
Herr SkepsByggmästaren Chapman ----- 31 ---1.
Herr Directeuren Grubb --------- 30 --- 2.
Herr Professor Planman -----32 --- 1.
Herr Commissarien Alströmer ----- 21 --- 12.
Herr Handels-Intend. Westerman ----- 22 --- 11.
Altså blefvo de fyra förste nu til Ledamöter valde och antagne, men de två siste förblifva Candidater än et år.

8. Företogs votering, om de til Ledamöter föreslagne Herrar och Män, enligt Val-Reglorna, som uplästes.
Commerce Rådet Westerman fick ------- 24 ja. 5 Nei.
Commissarien Cl. Alströmer ------ 24 ja. 6 Nei.
Kyrkoherden Hjortberg ---------- 24 ja. 6 --
Presidenten Bar. Lilljenberg ------- 25 ja, 5 Nei.
Amiralen Psilandershöld -------- 20 ja. 10 Nei.
Hof-Medicus Dr Odhelius ---- 21 ja. 9 Nei.
Altså hade de fyra förste fått fulla tre fjärdedelar af Röster, och blefvo nu antagne til Ledamöter: men de två siste blifva Candidater til nästa år.

9. På Secreterarens förfrågan, i hvad ordning de nu valde skulle upföras på Förtekningen af Ledamöter, beslöts at de nu och altid må sättas efter den ordning de blifvit voterade, utan afseende på Deras värdighet, neml. Westerman, Alströmer, Hjortberg och Lilljenberg.

1. Herr Alströmer intog Sitt Säte såsom Ledamot, med et kort tacksägelse Tal, som besvarades af Secreteraren.

6. Upl. en af Herr Alströmer giord öfversättning af det inkomna Italienska Svaret på Frågan om Bi-skötsel, som fans vara rätt vackert, ehuru ei alt är tjänligt uti vårt Climat. Herr Bar. Lilljenberg tog, på anmodan, detta och de öfriga Svaren til genomläsande, hvar efter de skola Skickas til Herr v. Linné.

4. Herrar Bar. Lilljenberg, Bäck, bägge Bergierne och Hr. Alströmer, som varit anmodade at genomläsa de inkomna Svaren på Frågan om Bi-skötsel, samt at afgöra, hvilket af dem syntes mäst förtjänt til den utlofvade belöningen, yttrade sig nu, at som K. Academien, då frågan framstäldes, uttryckeligen begärde Rön i detta ämne, som äro giorda inom Fäderneslandet, så kunde allenast de 4 Svenska Svaren competera om Praemium at ibland dem, et, neml. N. 6, väl vore vackert och ordentligt skrifvit, men innehölle föga eller intet nytt: at et annat, N. 3. väl vore mindre fullständigt men hade likväl något nytt och eget: at N. 2 väl var kort och minst tilräckeligt, men förtjänte upmärksamhet, i anseende til et af honom bepröfvadt sätt at skatta Bi-kupor, utan at slackta Bien, hvilket de andre ansedt för omöjeligt och ändteligen, at N. 5 alsintet omrörer sielfva Biskötslen, hvarom frågan egenteligen var, men däremot ganska väl och berömligen utredt et aldeles nytt och tilförne hvarken utomeller inomlands tilräckeligen vidrördt ämne, om Biens föda, och af hvilka Blomster de hänta Sin Honung och Sitt vax. I anseende här til, och emedan hvart Svar har någon merit och något fel, hade Herrar Deputerade haft ganska svårt at afgöra, hvilket vore det bästa, och hafva därföre fallit på den tankan, at Belöningen imellan dem kunde delas, i det hvardera Auctoren finge några Silfver-Jettoner, som tilhopa kunde svara i värde emot en Gull Jetton, samt at frågan kunde å nyo framställas, emot dubbelt Praemium, at framlåcka dem som äga några föregifna nya hemliga konstgrep uti Biskötslen. Och som det Italienske Svaret jämväl innehåller mycket vackert, så hemstäldes, om icke äfven Des Auctor kunde få en eller annan Silfver Jetton. Alt detta bifölls af K. Academien, som bevilljade de 4 Svenske och den Italienske Auctoren hvar Sina 6 Silfver Jettoner, slagne öfver särskilda K. Academiens Ledamöter. Vid de förseglade Sedlar[s] öppnande, fants Kyrkoherden Kloth i Bohus-Lähn vara Auctor til N. 6. Comministern Gullander i Skåne til N. 3. Frälse-Inspectoren Lundberg i Skåne til N. 2. och Provincial-Medicus i Linköping Dr Hagström, til N. 5. samt Abbé Ventura i Venedig til det Italienska Svaret eller N. 4. Det Tyska hade Herrarne för des vidlyftighet och kladdiga Styl, ei noga läsit.

2. Uplästes Hr. Knutbergs sammandrag af de inkomna 4 Svaren på Frågan om bästa Sättet at anlägga och underhålla Fiske-dammar, med egna tilläggningar, som funnos vara de bästa af alt. Han så väl som de öfrige Herrar Deputerade öfver denna Fråga, neml. Herrar Faggot, Alströmer och Bergii Fratres, voro därom ense, at ingendera Auctoren förtjänt praemium, men K. Academien beslöt likväl, at til någon upmuntran för dem och andra, gifva dem hvar Sin Silfver-Jetton. Vid Sedlarnes öppnande, befants Lands-Camereraren i Halland, Thomaeus, Borgmästaren Lund i Linköping samt Rådmannen Bergström i Fahlun vara Auctor til hvar Sitt Svar. Den fjärdes namn fans ei uti Sedelen. Det tycktes ei löna mödan at upgifva frågan å nyo, emedan så ringa hopp är om något dugeligt Svar: utan synes bättre vara, at på Svenska låta öfversätta en Dansk vacker Skrift i det ämnet.

2. Uplästes de 4 inkomna Svaren på den för sistledna året andra gången framstälda Frågan, om bästa sättet at fördrifva maskar, som förtära blad och blommor på frukt-träd. Til Censorer däröfver utnämndes Herr Praeses, samt Herrar von Linné, Adlerheim, Bäck, P. Bergius och Alströmer. Emedan tre af dessa svar voro artiga nog, och gåfvo förslag på åtskilliga til en del förut obekanta sätt, om hvilkas ricktighet man ei kunde vara säker, förr än de genom förfarenhet hunnit stadfästas, så voro somlige af den tankan, at man borde utgifva alla 4 Svaren, och anmoda allmänheten at pröfva och döma, hvilket medel vore i praxi det bästa, samt at K. Academien då först skulle utdela den utlofvade belöningen: men på Secreterarens föreställning, at det på sådant sätt skulle draga ut flere år, innan utslaget kunde utfalla, och dessutom hända kunde, at den ena funnit det, den andra et annat medel bäst, så at Academien stadnade uti lika ovisshet, så bifölls, at Premium må strax gifvas åt den Auctor, hvars föreslagna botemedel emot maskar af Herrar Censores anses för det bästa efter al sannolikhet; men at K. Academien förklarar, det hon framdeles vil gifva lika stort praemium åt den, hvars medel af förfarenhet kunde finnas vara än bättre.

6. Upl. Doctor Hagströms mogna och välgrundade yttrande om det förledet år inkomna Italienska Svaret om Biskötsel, som Han i manuscript fått låna. Herr Alströmer, som åtagit sig at göra utdrag af Samma Svar, fick del af detta yttrande

2. Uplästes Herrar Linnaei, Bäcks, P. Bergii och Alströmers yttrande, om de 4 förledet år inkomna Svaren på Frågan, om bästa sättet at förekomma och fördrifva Löf-Mask på Fruckt-träd. Herr Praeses och Secreteraren, som äfven läsit dessa Svar, instämde med dem, at N. 4, med Devise: Af Skadan blir man vis, oförnekeligen vore det bästa, emedan det gifver tilkänna et nytt och efter al sannolikhet säkert sätt at åtminstone förekomma Frostfjärils masken, som är den almännaste och gör mästa skadan. Därnäst höllo de före, at N:o 3 förtjänte upmärksamhet, och at det äfven vore närmare berättigadt til Belöningen, om man kunde lita på det af Auctoren upgifna lätta sätt at förekomma maskar, nemligen igenom friska kådiga Tall- och Granqvistars hängande i fruktträden de Års-tider, då Fjärilarna para sig och lägga ägg. Men som Academien först borde göra sig genom Rön förvissad därom, tilstyrkte de, at K. Academien skulle gifva den utlof vade belöningen åt Auctoren til N. 4, och försäkra Auctoren til N: 3 om lika stor Belöning, så snart Academien blifvit viss om des påfunde riktighet. Då de til dessa 2 Svaren hörande Sedlar öppnades, befants Professor Bergman i Upsala vara Auctor til det förra, och Borgmästaren Lund i Linköping til det senare. hvilken imedlertid får 2 Silfver-Jettoner, äfven som Auctoren til N:o 2, som är Ingenieuren Modér. Dessa 3 Svar skola tryckas tilhopa, tillika med Herr Alströmers mogna utlåtande om dem.

11. Voterades om ny Praeses, då
Herr Schönberg fick ---- 14 röster.
Herr v. Rosenstein ---- 13.
Herr Alströmer ------- 12.
Herr Jennings ----- 11.
Ibland dessa föll Lotten at blifva Praeses på Herr Jennings.

2. ditto Exemplar af det nya Qvartalet, åt dem som däruti hafva något Rön, jämte en Jetton af Alströmers.

2. Upl. några vackra anmärkningar vid Bi-skötslen, som Professor Hoof insändt. Remitt. til Herr Alströmer.

9. Omröstningen til ny Praeses utföll såsom följer.
Hr. Schönberg fick ----- 20 Röster.
Hr. von Rosenstein ----- 18.
Hr. Grefve Cronstedt ---- 16.
Hr. Westerman ------- 15.
Hr. Chapman -------- 12.
Hr. Alströmer ----- 12.
Hr. v. Strussenfelt ---- 10.
Hr. Bar. Lilljenberg ---- 8 etc.
Ibland de 4, som fått flästa rösterna, och alle voro närvarande, föll lotten på Herr Westerman.

Det ena inkomna Svaret, om bästa construction på en Plog, hade Herr Alströmer redan fått til genomläsande, hvilken kommer at lemna det til Herrar Faggot, Clason och Knutberg.

2. Secreteraren anmälte, at på den första af K. Academiens Frågor för sistledet år, angående bästa sättet at använda Folkhopen uti et Folk-fattigt Land, voro 6 Svar inkomne, so nu upvistes. Et af dem uplästes. De Remitterades samteligen til Herrar Faggot, Clason, Kryger, Runeberg, B. Bergius, Westerman och Alströmer.

4. Upl. det enda inkomna Svaret på tredje Frågan för förledet år, angående bästa skapnaden på en Plog. Tillika upläste Herr Praeses Des eget utlåtande där om neml. at Svaret innehölle endast en förbättring på den så kallade Vall-Plogen, men ingalunda vore tilräckeligt Svar på Frågan uti al sin vidd, och at han därföre tillstyrkte, det Frågan må å nyo upgifvas. Någre biföllo det, och höllo före, at Dubbelt Praemium därföre borde bjudas, neml. utom de 11 Ducater, som en obekant förledet år hos Academiens Secreterare deponerat, 10 Ducater af Academiens egen Cassa: men andre tyckte, at Sielfva Frågan borde i den händelsen något ändras och göras tydeligare. Herr Clason sade sig ock äga en Ängelsk Bok, hvar uti grundeligen skal vara demonstreradt, hvilken skapnad och ställning är den fördelaktigaste på en Plog, så at han, i anseende där til, ansåg sjelfva Frågan för nästan onödig. Han lofvade til nästa Sammankomst taga up med sig samma Bok, då man vidare får öfverlägga om detta ämne.

6. Upl. Herr Praeses öfversättningen af några Bref, som blifvit til honom skrifne ifrån en Spansk Medicus i America, vid namn Mutis, innehållande åtskilliga observationer och anmärkningar uti Natural-Historien, ibland andra, en utförlig Beskrifning på et Americaniskt Djur. Herr Praeses lofvade sjelf communicera dem med Herr v. Linné, och anhöll, at samma Beskrifning må införas uti innevarande Qvartals Handlingar, om den af Herr Linné gillas, hvilket bifölls, så vida rum därtil öfrigt blifver uti Qvartalet, hvaraf redan en stor del är tryckt.

10. Herr Alströmer höll, til slut af Sitt Praesidium, et långt, lärdt och väl utarbetadt Tal, om den fin-ulliga Fåreafvelen.

8. Medan Secreteraren var af en främande utkallad, Proponerade Herr Praeses, om icke K. Academien ville eftergifva och låta afskrifva det lån af 2000 dr kmt. som Wargentin förledet år, med K. Academiens tilstånd, fått uti Academiens Contoir, såsom förskott på Sin lön, at bestrida de omkostningar som Des K. Hustrus dödsfall honom förorsakade, hvilket strax af alla blef bifallit, när jag kom in, nämndes intet därom, ei heller fick jag någon del där af, förr än Herr Alströmer följande dagen kom til mig, återstälde mig min Revers på berörde 2000 dr samt lemnde mig Des egenhändiga här hos fogade utdrag af K. Academiens beslut.

3. Upl. en til Hans Excellence Frih. von Stockenström af en Svensk Man vid namn Reef, som satt sig ned uti Christiania i Norige, insänd upställning til en fullständig Ichthyologisk, Physisk, Oeconomisk och Politisk Tractat om Fiskar och Fiskerier. K. Academien fann, at et efter denna Plan utfördt fullständigt Verk i detta ämne, skulle blifva ei mindre nyttigt än märkvärdigt. Herr Alströmer emottog Brefvet, at närmare se därpå och inkomma med Sitt betänkande.

4. At på det andra gången framstälda Problemet, huru en Plog bör, efter Theoretiska och Practiska Reglor vara bygd, voro tvänne nya förmente Solutioner ingifne: til domare om dem utnämndes Herrar Faggot, Clason, Knutberg, Wilcke, Alströmer och Hof Camereraren Christiernin, hvilken siste väl ej ännu är Ledamot, men såsom allmänt känd för en förfaren Landtbrukare och god Mechanicus, troddes kunna gifva et moget yttrande uti detta ämne.

2. at på den til samma tid itererade Frågan, om Plogars bästa Skapnad, voro Svar inkomne, som remitt. til Herrar Grefve Cronstedt, Clason, Knutberg och Alströmer.

Herr Directeuren utstakar vidare, huru med ämnenas framställande, belöningarnas utdelande, m.m. förhålles må, samt förbehåller sig at i sin lifstid, så ofta Han det åstundar och i tid tilkänna gifver, få utnämna alla eller en del af de ämnen, för hvilka Premier nästa år skola gifvas, samt en lika rättighetiför sin Måg, Cancellie Rådet Clas Alströmer, efter Herr Directeurens frånfälle, få deltaga uti K.Academiens öfverläggningar härom, med mera, som Brefvet in Actis utvisar.

5. Upl. Hr. Clas Alströmers Bref til Secreteraren, hvar uti han, på Sin Svär-faders Herr Salgrens vägnar, tilstyrker, at Bonden Olof Birgersson ifrån Kumbla Socken i Nerike, må få 100 Dal. Silfverm. belöning af Sahlgrenska räntan, för dess påfundna och uti sista Qvartalets Handlingar beskrefna Stenbrytnings-Machine.

3. Upl. Bref til Secreteraren ifrån Herr Clas Alströmer, hvaruti Han på Sin Svär-Faders Herr Salgrens vägnar anhåller, det ville K. Academien föreslå några nya Frågor eller täflings ämnen til de Sahlgrenska Premierna, hvilka K. Academien länge väntat at han sjelf, enligt sitt gjorda förbehåll, skulle föreslå. I anledning här af, omtaltes nu någna nya ämnen, men inte blef denna gången faststäldt, utan saken upsköts til nästa sammankomst.

8. Upl. Hr. Clas Alströmers yttrande om de 3 förledet år inkomna Svaren på Frågan, om bästa skapnaden af en Plog, hvaruti han tilstyrker, at Auctoren til Svaret N:o 2, med Devise: nihil agro bene culto est nec usu uberius, nec etc. skall få den utlofvade belöningen, som är 30 Ducater. Och som Hr. Alströmer är den, som bestått sjelfva belöningen, ansåg K.Academien för skäligt, at han häruti borde få dedicera, hälst det ock är visst, at ingen af de andre Svarande ens budet til at theoretice och på mechaniska grunder afgöra Frågan. Vid den förseglade Sedelens öppnande fans Studiosus Sven Niclas Collin vara auctor til detta Svar.

5. Upl. Herr Clas Alströmers, på dess Svär-Fader Hr. Sahlgrens vägnar insände yttrande om de af K.Academien föreslagne Praemie-propositioner, samt några af honom sjelf upgifna. Herrar Clason, Runeberg, Sandels och Grill anmodades at sammanställa och reglera dessa Frågor.

6. Hans Majestet ankom, då man började upläsa de af vissa Deputerade utarbetade täflings ämnen til Sahlgrenska Premierne för åren 1776, 1777, 1778, 1779 och 1780, hvilka Hans Majestet i Nåder och äfven K.Academien gillade. undantagande et enda, som Herr Sahlgrens eller rättare Dess Mågs, Hr. Cl. Alströmers trägna begäran, af Herrar Deputerade var ogärna upfördt, neml. för dem som ville försöka at tämja Älgar. Hans Majestet förklarade detta ämne med skäl för mindre tjenligt, och tilstyrkte, at man häldre skulle med Premier söka upmuntra Häste-afvelen. Frågan om Älgarne blef derföre utesluten.

4. Margla agrum laetifica, som ock uptäckt et ansenligt lager af Sådan äkta Jordmärg här i Upland, samt med Jordbärs försök landtmätare betyg väl verificeradt sin upgift. Herrar Deputerade tilstyrkte, at fast än allenast en af dessa borde får den mindre Belöningen, eller 600 D. kmt; skulle dock alla få lika och hvarsina 600 D. 1:o Emedan det var svårt at decidera, hvilken af dem borde anses för mäst berättigad, då somlige väl angifvit flera ställen, men men svag och til större delen mindre god jordmärg, hvaremot abdre upvisat få ställen, men af bättre slag. 2:o Emedan de tvänne förste hade många ställen gemensamma med Hr. Rothof. 3:o Emedan ingen anmält sig til de utlofvade Premierna för sädes-korns anskaffande, och K.Academien således kan spara dem. 4:o och förnämligast at nu, då någre af de Sahlgrenske Premierna första gången skola utbetalas, visa sig frikostig och häldre gifva mer än mindre, än lofvadt varit, för at så mycket mer accreditera K.Academien och upmuntra allmänheten at täfla om dessa Premier.
I anseende til dessa skäl, och som Directeuren Sahlgren genom Bref ifrån Dess måg, som nu uplästes, det bifallit, samtyckte K.Academien, at alla 4 skola få 600 D. kmt. Då sedlarne öppnades, fans 1:o vara Commission Landtmätaren I Halland, Jac. Fredr. Schwartz. 2:o Oeconomiae Adjuncten i Upsala A.G. Barchaeus. 3:o Cammarherren Carl Gust. Wattrang, och :o Camreraren och K. Academiens Ledamot Hr Wäsström, som ingen soubçonnerade derom, och som ei varit med ibland de häröfver Deputerade Ledamöter. ibland de öfrige 7 medtäflare var ingen, som tycktes förtjena någon upmärksamhet, mer än Chemiae Adjuncten i Upsala Herr Tidström, hvilken utsatt sitt rätta namn och angifvit 140 ställen, dock nästan alla i en Trakt i Upland och omkring Upsala men som Han hvarken insändt prof eller intyg, kunde därpå intet afseende hafva.
Sluteligen tackade K.Academien Herr Praeses, samt Herrar Clason, Sandels och v. Engeström, som i synnerhet den sistnämnde, haft mycket besvär at försöka de många profven.

5. Hr. Cantzlie Rådet Alströmer, som är Hr. Sahlgrens Måg, skall få en Medaille til Skänks, af Silfver.

7. Upl. Herrar Clasons, Ferners, Runebergs, Cl. Alströmers och Wäsströms yttrande om det enda inkomna Svaret på Sahlgrenska Premie-frågan, angående Rotväxters tjenlighet til Boskaps föda, styrkt med verkeliga egna försök; på hvilken fråga Svaren bordt vara inkomne til slutet af sistledne Junii Månad. Alle Herrar Censores tilstodo, at Auctoren til Svaret ei på långt när fullgjordt hvad som blifvit begärdt, och således ei förtjent hvarken den utlofvade större eller mindre belöningen; dock som likväl budit til och uträttat något tilstyrkte de fleste, at han skulle få den mindre belöningen som är 500 D.kmt., på det våre Landtmän ei genom yttersta stränghet och noggranhet uti Academiens pröfning, må afskräckas at täfla om de utlofvade belöningarna. När den medföljande förseglade Sedelen öppnades, fans Bonden Olof Pehrsson i Oxlöt uti Jäders Socken i Södermanland vara den, som enligt bifogade trovärdige intygande, ort försöken och insändt berättelsen derom. å mycket som K.Academien å ena sidan förundrade sig öfver at allenast en Medtäflare sig anmält til så betydeliga Praeier, så mycket fägnade det K.Academien å den andra, at den ena var en Bonde.

19. Hans Majestet tog derpå Nådigt afträde, och Academien åtskildes, glad och nögd öfver denna oförmodade ansenliga gåfva och öfver den giorde författningen. Fastän de ädelmodige Gifvarne förbehållit sig at blifva obekante, och jag ei heller ännu vet allas namn, tycker jag dock, at Efterverlden bör något när veta, hvarifrån gåfvan kommit, och tror mig derföre ei bryta mitt löfte, då jag här nämner, at Herrar Clas och Patrik Alströmer samt Directeuren v. Utfall äro de, som tilskutit det mästa, samt at de öfrige lära alla vara hema i Götebord, eller åt den kanten.

6. Secreteraren berättade, at Majoren Aminoff, som upgifvit föregående Jordmärgs-prof, äfven begärt, at K. Academien ville utnämna några af Dess Ledamöter, at hema hos honom bese några Mechaniska modeller och Oeconomiska Inventioner. Dertil utnämndes Herrar Clason, Wäsström och Alströmer, tillika med bägge Secreterarne.

Emedan Academien redan förut varit bekymrad öfver den befarade förlusten af så nyttig Ledamot, uptog K. Academien denna Herr Alströmers föreställning med allmänt bifall, och beslöt at tilbjuda Herr Bergman 150 Riksdaler årligen i Dess lifstid, til dess egen fria disposition, så länge han quarblifver i Upsala, endast emot den förbindelsen, at vid sina Chemiska undersökningar i synnerhet hafva afseende på det, som kan lända Geoponien til uplysning, samt at han ville, tid efter annan, meddela Allmänheten sådana uplysningar.

3. Upl. et Bref ifrån Herr CanzlieRådet Alströmer, til Secreteraren Wargentin, hvaruti han berättar sig hafva fått höra, at Herr Bergman vore sinnad at lemna sin Profession i Upsala och flytta til Berlin, i anseende til de fördelaktiga vilkor Hans Maj:t Konungen i Preussen honom på den händelsen tilbudit. Herr Alströmer beklagar mycket Academiens i Upsala och Vetenskaps Academiens förlust, om det skulle ske, och önskar at det må kunna förekommas. För sin del föreslår han, at K. Academien skulle til den ändan tilbjuda honom, af Sahlgrenska Donationens Ränta, åtminstone Etthundr[a]de Specie Riksdaler årligen, emot vissa i Brefvet anförda förbindelser, om han ville blifva quar. Han trodde sig, såsom Sahlgrens Måg och förklarare af Dess Disposition, så mycket mer kunna tilstyrka Academien at här til använda någon del Sahlgrenska Räntan, som den derigenom icke ginge ifrån Donationens rätta ändamål, Landtbrukets upmuntrande, emedan Herr Bergmans förbindelse deremot skulle blifva, at mer och mer uparbeta Landtbrukets Chemiska grunder, såsom han redan berömligen börjat, m. m.

3. Discourerades, om icke Bref kunde afgå til samtelige Herrar Landshöfdingarne, med tilkänna gifvande, at när någon af allmogen i Länet besynnerligen utmärkt med flit och omtanka uti hushållningen, skulle Hr. Landshöfdingen hafva tilstånd at hos K. Academien anmäla honom til något Praemium af Sahlgrenska Fonden, hvilket K. Academien då kunde pröfva, och gifva mer eller mindre, efter omständigheterne. Ingen var väl här emot, dock upsköts med afgörandet til någon annan gång, då flere Herrar Ledamöter äro tilstädes, och Herr Alströmer deröfver blifvit hörd.

1. Betygade samtelige närvarande deras fägnad öfver Herr Alströmers i öfrigt goda hälsa, men beklagade Hans svaghet i fötterna.

4. Uplästes Herr af Chapmans grundeliga yttrande öfver Alborgs Maschine, Se Dagb. d. 3 hujus, hvaruti bevistes, at oaktadt den liknelse som kunde vara, at denna Maschine skulle göra en ansenlig effect, befinnes dock genom uträkning, at en karl, utan Maschine skulle kunna lyfta eller pumpa nästan så mycket, som med Maschinen. Det oaktadt, emedan tankan i första åseende syntes plausible och Alborg verkeligen dermed visat snille, samt påkostat både tid at penningar, tilstyrkte Herr Alströmer, at Alborg, til någon Soulagement, skulle af Salgrenska medlen få 300 dr kmt. dock med vilkor, at han aldrig mer skall komma tilbaka med denna eller någon dylik Maschine, hälst K. Academien en gång förut, på samma vilkor, gifvit honom 120 dr kmt, Se Dagboken för d. 10 Jul. 1776.

6. ditto Beskrifning på en annan Species af Arum, kallad Arum pictum.
Alla dessa tre Rön remitterades til Herrar Bäck, P. Bergius och Alströmer.

5. Derefter voterades om ny Praeses, hvartil
Hans Excell. Grefve Ulric Scheffer fick 29 Röster.
Herr Ferrner --------- 25. 
Hr. Wargentin ------- 17.
Herr Wilcke -------- 15.
Herr Scheele -------- 13.
Herr Alströmer ------- 10.
Herr Runeberg ------- 9
Herr Martin --------- 8. etc.
Här vid gjorde Secr. Wargentin underdånig erinran, at uti K. Academiens Grundreglor står med tydelige ord, at Academiens Sereterare, så länge han är vid sysslan, ej kan blifva Praeses, och förmodade derföre, at han skulle blifva dispenserad ifrån Lottning; hvilket Hans Majestet nådigst behagade finna skäligt. Således kom Hr. Scheele i Wargentins ställe på  förslaget, och lotten at blifva Praeses föll på Herr Wilcke.

4. Under dessa voteringar, upkom Hans Majestet, och deltog i de sista. Imedlertid uplästes Herr Clas Alströmers Beskrifning på en ny varietet af Gran, Pinus, som han funnit i Södermanland.

7. Hans Majestet förklarade här öfver nådigt nöje, talade sedan länge med Hr. Bergman, Hr. Alströmer och andra, hvarefter K. Academien åtskildes.

3. På det Herr Thunberg än ytterligare skulle upmuntras at hemkomma, beslöts, at K. Academien skulle nu remittera til honom 150 Riksdaler, at stå honom tilhanda på Caput Bonae Spei, då han vore på hemresan stadd, men af honom ei få lyftas, om han står fast i sin resolution at stadna uti Ost-Indien. Då Herr Cl. Alströmer anmodades at bestyra om denna Wexel, behagade han af egna medel eller af Salgrenska fonden tillägga 150 Riksdaler, och lofvade gifva Ordres til Cap, at 300 Riksd. skola där, på sagde vilkor, deponeras för Doct. Thunbergs räkning.

15. I anseende til denne Herr Bierkanders berömliga flit, anmälte Hr. P. Bergius, at Hr. Cl. Alströmer tilstyrkt, det Bierkander kunde af Salgrenska Interesse-medlen, upmuntras med någon liten Summa årligen, åtminstone til dess han blir befordrad til något Pastorat. Der med var K. Academien ganska nögd, men Summan determinerades ei denna gången.

7. Den ende, som anmält sig til Praemium för Seglations öpnande imellan Skåne och de Finske eller Wester Norrländske Städerne, är en Borgare i Nystad, vid namn Zachar. Böëlius, som förledne sommar skickat til Landscrona en Skuta eller stor Båt, lastad med allahanda Trävaror, hvarpå han upvist TullCammarens i Landscrona giltiga intygande: men til retour-varor ifrån Skåne har han ei tagit säd eller egentliga Skånska Producter, utan endast Socker, BrunSirup, Stärkelse och andra sådana varor. I anseende dertil, at quantiteten af de Finska varor han fört til Skåne, varit ganska ringa, och at han ei tagit några Skånska Producter derifrån, fans han ei berättigad til det utlofvade större Praemium. Herr Alströmer hade allenast tilstyrkt 300 dr kmt. hvilket dock någre i K. Academien tyckte vara för litet. Beslöts, at Herr Alströmer skulle höras, om icke Boelius, andra til upmuntran, kunde få et af de för denna sak utlofvade mindre Premier, 600 dr kmt, hvilket han och sedan biföll.

7. Den ende, som anmält sig til Praemium för Seglations öpnande imellan Skåne och de Finske eller Wester Norrländske Städerne, är en Borgare i Nystad, vid namn Zachar. Böëlius, som förledne sommar skickat til Landscrona en Skuta eller stor Båt, lastad med allahanda Trävaror, hvarpå han upvist TullCammarens i Landscrona giltiga intygande: men til retour-varor ifrån Skåne har han ei tagit säd eller egentliga Skånska Producter, utan endast Socker, BrunSirup, Stärkelse och andra sådana varor. I anseende dertil, at quantiteten af de Finska varor han fört til Skåne, varit ganska ringa, och at han ei tagit några Skånska Producter derifrån, fans han ei berättigad til det utlofvade större Praemium. Herr Alströmer hade allenast tilstyrkt 300 dr kmt. hvilket dock någre i K. Academien tyckte vara för litet. Beslöts, at Herr Alströmer skulle höras, om icke Boelius, andra til upmuntran, kunde få et af de för denna sak utlofvade mindre Premier, 600 dr kmt, hvilket han och sedan biföll.

3. Upvistes et Exemplar af Dalrymples samling af Siö-kort öfver många far-vattn i Ost-Indien, utgifne i London, hvar af han genom Herr Cl. Alströmer, gjort K. Academien en angenäm skänk.

9. Ehuruväl Borgaren i Nystad, Zacharias Böelius, som förledet år skickat en stor Båt til Landscrona, med Finska Trä-varor, ei finnes vara berättigad til något af de, för Segelfart imellan Skånska och Finska Städerna utlofvade belöningar, emedan dels det parti Finska varor, som han fört til Skåne, var alt för ringa och obetydeligt, dels han ock ei tagit några Skånska producter derifrån, utan endast Specerier och sådant, som finnes til köps i alla städer, ville dock K. Academien, med Hr. Cantzlie Rådet Alströmers bifall, hugna honom med 600 dr kmt. emedan han varit den ende sökande til dessa Premier, och åtminstone, efter sin förmåga, budit til at förtjena något.

10. Med Herr Alströmers bifall, beviljades ock, af Sahlgrenska Medlen, 600 dr kmt. åt Comministern Bierkander, såsom et praemium extraordinarium, för dess decouverter om Rotmaskarna, som äro införde uti sistledna årets Handlingar.

7. Med Herr Canzlie Rådet Alströmers bifall, beviljades Adjuncten Barchaeus, som nu är i Frankrike, 50 Riksdaler af Sahlgrenska medlen, til dess Economiska Resas understöd.

I anledning här af, tilstyrkte Kongl. Academiens närvarande Ledamöter enhälligt, at Herr Cancellie-Rådet och Commendeuren ville anslå det af Dess Salige Svär-Fader donerade Capitalet, til inrättande och underhållande af et Lazaret eller Sjukhus i Götheborg.
In fidem Diarii,
Pehr Wargentin.

Samma dag, behagade K. Academiens Ledamot, Cancellie-Rådet och Commendeuren af K. Wasa Orden Herr Clas Alströmer, för Kongl. Academien upläsa en Paragraph af Dess afledne Svärfaders, Directeurens af Ostindiska Compagniet och Commendeurens af Kongl. Wasa Orden, Herr Nicol. Sahlgrens Testamentariska Disposition af d. 8 Decemb. 1772, hvaruti Herr Directeuren Sahlgren anordnar och gifver Dess Strö-gods i Halland, eller i deras ställe, en Summa af 150,000 Daler Silfvermynt, til någon nyttig inrättning i Götheborgs Stad, antingen til EnkeArbets- eller Sjukhus, lemnandes til sine käre Mågars godtfinnande, hvilken af dessa tre inrättningar de pröfva vara för Staden den nyttigaste m. m.

Samma dag, behagade K. Academiens Ledamot, Cancellie-Rådet och Commendeuren af K. Wasa Orden Herr Clas Alströmer, för Kongl. Academien upläsa en Paragraph af Dess afledne Svärfaders, Directeurens af Ostindiska Compagniet och Commendeurens af Kongl. Wasa Orden, Herr Nicol. Sahlgrens Testamentariska Disposition af d. 8 Decemb. 1772, hvaruti Herr Directeuren Sahlgren anordnar och gifver Dess Strö-gods i Halland, eller i deras ställe, en Summa af 150,000 Daler Silfvermynt, til någon nyttig inrättning i Götheborgs Stad, antingen til EnkeArbets- eller Sjukhus, lemnandes til sine käre Mågars godtfinnande, hvilken af dessa tre inrättningar de pröfva vara för Staden den nyttigaste m. m.

Petersonska Huset, för hvilket i synnerhet Herr Alströmer förklarade sig benägen, fans ganska väl och fritt beläget, och til yttre utseendet ansenligt: men dervid mötte tvänne Svårigheter. 1:o erhinrade Herr Liliestråle, at Huset är Fidei-Commiss uti Herr Petersons Famille och således ej får säljas. Herr Alströmer trodde väl, at Hans Majestet kunde i Nåder dispensera deruti, då Herr Peterson i husets ställe köper en så mycket eller mera värd Landt-egendom til Fidei-Commiss; men Hr. Liliestråle berättade, at Hans Majestet satt så starka bomar emot alla tilbud af ändringar och byten af Fidei-Commisser, at Hans Majestet svårligen lärer kunna bevekas at bifalla Herr Petersons begäran, som ock redan en gång blifvit afslagen. 2:o gjordes flera påminnelser emot Rummens indelning och beskaffenhet i det huset; at där ei är någon tilräckelig stor Sal: at rummen ligga för mycket innan för hvarandra och ei nog degagerade, med mera. Dock anmodades Herr Baron Adelcrants at taga Ritningarna til sig och efterse, om och huru Petersonska Huset kunde göras för K. Academien tjenligt, i fall det finge köpas.

Petersonska Huset, för hvilket i synnerhet Herr Alströmer förklarade sig benägen, fans ganska väl och fritt beläget, och til yttre utseendet ansenligt: men dervid mötte tvänne Svårigheter. 1:o erhinrade Herr Liliestråle, at Huset är Fidei-Commiss uti Herr Petersons Famille och således ej får säljas. Herr Alströmer trodde väl, at Hans Majestet kunde i Nåder dispensera deruti, då Herr Peterson i husets ställe köper en så mycket eller mera värd Landt-egendom til Fidei-Commiss; men Hr. Liliestråle berättade, at Hans Majestet satt så starka bomar emot alla tilbud af ändringar och byten af Fidei-Commisser, at Hans Majestet svårligen lärer kunna bevekas at bifalla Herr Petersons begäran, som ock redan en gång blifvit afslagen. 2:o gjordes flera påminnelser emot Rummens indelning och beskaffenhet i det huset; at där ei är någon tilräckelig stor Sal: at rummen ligga för mycket innan för hvarandra och ei nog degagerade, med mera. Dock anmodades Herr Baron Adelcrants at taga Ritningarna til sig och efterse, om och huru Petersonska Huset kunde göras för K. Academien tjenligt, i fall det finge köpas.

Majus, d. 26.
På kallelse infunno sig nu Herr Praeses, jämte Hans Excell. Grefve von Höpken och samma Ledamöter, som förra gången, undantagande Herrar Acrel och Alströmer, som voro hindrade.

9. Uplästes Herr CantzlieRådet Alströmers Bref til Wargentin, hvaruti han tilstyrker, at Secreteraren Nicander, som är sinnad i sommar företaga en resa, i Sällskap med Bergmästaren Christiernin, omkring Södre delen af Riket, genom ÖsterGöthland, Smålen, Blekingen, Skåne, Halland, Wärmland m. m. förnämligast at bese och beskrifva allahanda Vattuverk och machiner, må af Sahlgrenska Prémie-medlen få åtminstone 100 Riksd. til Resepenningar. Secreter. Wargentin anhöll ock, på Herr Nicanders vägnar, som nu var utgången, om permission at göra en sådan resa, samt om bifall til Herr Alströmers proposition, i anseende til den stora nytta K. Academien sjelf kan väntader af, at Dess Secreterare känner Landet och de förnämsta Mechaniska Byggnader här uti finnas. Kongl. Academien gaf då til bägge delarna, med största nöje, sitt samtycke.

5. Til de tvänne återstående Praemierne för utmärkt flit och skickelighet uti Biskötslen, hade inom föreskrifven tid, som var d. 15 Septemb. 27 sökande sig anmält. At ibland dem utsöka de mäst förtjente, anmodades Herrar Bergius, tillika med bägge Secreterarne, i samråd med Hr. Cantzlie Rådet Alströmer, som nu är ankommen hit til Staden.

1. Upl. Herr Clas Alströmers Memorial, hvaruti han säger sig, tillika med Herrar Bergius och Secret. Wargentin, hafva jämfört alla Herrar Censorum yttrande om de 33 inkomna Svaren på Frågan om Jordblandningar, och deraf funnit, at utom de tvänne bästa Svaren, hvilka de två Premierne varit tildömde, hafva följande funnits förtjena upmärksamhet, neml. N:o 10, 4, 9, 7, 22, 25, 27, 29, 8, 15, 17. I anseende til hvarderas mer eller mindre grundelighet, tilstyrker han, at Auctoren til N:o 10, må erhålla tvänne Silfver-Medailler: Auctorerne til N:o 4 och 9, hvarsin Salgrensk Silfver-Medaille. Auctorerne til Svaren N:o 7, 22, 25, 26, 27 och 29, hvardera 2 Silfver-Jettoner, och Auctorerne til N. 8, 15 och 17, hvarsin Jetton. Detta alt bifölls, och som 3 ibland desse, Neml. N:o 4, 7 och 27, utsatt deras rätt[a] namn, få de strax, hvad dem blifvit ärnadt, men emedan man de förra åren förmärkt, at en del af dem, som ei fått det utlofvade Praemium, utan endast Jettoner, varit missnögde deröfver, at deras Sedlar blifvit öpnade och deras namn röjde, emedan de häldre hade velat förblifva okände, så förnyades nu och stadfästades det en gång tilförne tagna beslut, at sådane Sedlar ei böra öpnas, om ej Auctorerne sjelfve gifva sig tilkänna, inom viss tid, efter hvars förlopp Sedlarne böra upbrännas, utan at öpnas. Nu utsattes terminus peremtorius för dessa, til d. 1 April nästinstundande år. Se Inrikes Tidningen N:o 97, hvarest dessa Svaren[s] deviser stå utförde.

3. Likaledes uplästes och bifölls Herr Alströmers tilstyrkande, angående dem, som skola få Praemier, Medailler eller Jettoner för synnerlig flit och skickelighet uti Bi-skötslen. Se Inrikes Tidningen N 96, hvarest de alle, med sina omständigheter, äro nämnde.

7. Upl. Hr. Lieut. Degermans beskrifning på dess försökta sätt at med krut spränga is. Herr Praeses trodde det ej vara nytt, och Hr. Alströmer ansåg det för kostsamt.

Emedan i dag intet Tal hölls, åtskildes nu Herrar Ledamöterne. Herr v. Strussenfelt har dock lofvat skrifva uti något ämne och insända det, i form af Tal, at tryckas, såsom några gånger tilförne händt, när Praeses ej hunnit afbida Qvartalets slut, e. g. Herrar Nordenschöld, Alströmer och Ehrenswärd. 

1. Där uplästes Herr Camereraren Moléns förklaring öfver 4 nya anmärkningar, som Herr J. A. Grill gjort vid de tvänne sista årens Räkenskaper, hvaruti tydeligen visades, at tvänne af dessa anmärkningar vore af Hr Grill gjorda misstag, och således nöjaktigt förklarades. Hvad den tredje angår, at neml. Herr Molén påfördt sig til godo, för sitt ökade besvär, genom räkenskaps hållande och indrifvande af de Sahlgrenska Premiemedlen, 400 dr kmt årligen, ifrån och med år 1773, då de likväl af K. Academien ei voro beviljade förr än år 1776, så förmodade Hr. Molén, at som han haft lika, ja större besvär dermed de 3 första, än de följande åren, skulle K. Academien finna skäligt at bestå honom lika arfode för alla åren. Detta blef remitteradt til Bar. Clas Alströmers utlåtande, hvilken några dagar derefter skrifteligen förklarade sig anse för högst billigt, at Camereraren bör af Sahlgrenska interesse medlen årligen ifrån år 1773. Ändteligen och hvad fjerde anmärkningen angick, neml. at Herr Molén beräknat sig til godo 1 ProCent af Fru Clerck, för det besvär han årligen hafver med Hennes afledne Mans arbete, Icones Insectorum kalladt, hvar af några Exemplar, på K. Academiens förskott, til Hennes fördel, blifvit illuminerade och sålde, så begaf sig Herr Camereraren nu ifrån detta påstående, i anseende til Fru Clercks fattigdom, ehuru han för sitt myckna ei til sysslan egenteligen hörande besvär med detta arbete, kunnat vara til något litet arfode berättigad, och sade sig hafva på Fru Clerks räkning åter uptagit den Summa, för hvilken han henne debiterat, hvilket de närvarande Ledamöter högeligen berömde.

3. Afgjordes sluteligen, hvilken eller hvilka af de många inkomna Svaren på Plog-frågan skulle få belöning. Först uplästes Herrar Chapmans, Wilckes, Ferrners och Nicanders betänkande. De voro alle derom ense, at ingen af de Svarande ens något när fullgjort Academiens begäran, och at således ei heller någon vore berättigad til den utlofvade belningen, men tilstyrkte dock, at belöningen skulle delas imellan några af dem, som åtminstone med något besked budit til, och meddelt några uti Practiqven nyttiga försök och anmärkningar. Och som jämväl Herr Alströmer det tilstyrkt, biföll K. Academien denna tanka.
Ibland 57 Svaren, voterade Herr Praeses på N:o 35 och 49.
Herr Ferrner, på Svaren N:o 23, 24, 35, 48 och 49.

5. Upl. et Memorial, som Herr Baron Clas Alströmer, några dagar för dess hemresa til Götheborg, lemnat til Secreteraren Wargentin, hvaruti han 1:o tilstyrker, at Herr Wäsström skulle upmuntras at nästa Sommar göra en Resa til Skåne, för at uti åtskilliga Economiska ämnen taga och gifva underrättelser, i synnerhet at lära de med skogsbrist besvärade Skånske Landtmänner at bygga och nyttja de af honom påfundne och häromkring af många med största fördel inrättade Tork-ugnar för Spannmål. Hr. Alströmer tilstyrker, at Hr. Wäsström til Resepenningar för sig och en Murmästare, som han bör hafva med sig, må af besparda Sahlgrenska Interesse medlen, njuta 300 Riksdaler Specie. 2:o Samtyckte, at K. Academiens Camererare må, för dess särskilta besvär med Sahlgrenska medlens beräknande, af samma medel njuta 400 kmt. årligen, ifrån år 1773, då Academien fick det af Herr Sahlgren skänkta Capitalet. 3:o tilstyrktes, at Comministern Bierkander skulle, för dess myckna flit, hugnas med en Sahlgrensk Medaille af Silfver. Detta alt bifölls med nöje.

9. Upl. Frih. Clas Alströmers föreslagna Premie-ämne för dem som kunna tämja Elgar. Ehuru K. Academien ogärna lofvar något för detta ämne, fann dock K. Acadenien sig icke kunna undgå, i anseende til Hr. Bar. Alströmers at det gilla, på hans trägna påstående. Dock beslöt K. Academien, at ej upgifva det för almänheten förr än några flera för allmänheten smakligare täflings ämnen tillika få upgifvas, hvarom K. Academien ville vara betänkt.

5. Uplästes 14 nya af Herr Bar. Clas Alströmer föreslagna Täflings ämnen til de Sahlgrenska Premierna, och discourerades länge om hvart och et, men afgjordes ei för denna gången, hvilka af dem skola antagas.

5. Upl. Herr Ferrners yttrande om de af Herr Bar. Clas Alströmer föreslagna Täflings ämnen, men Herr Sandels, som äfven varit derom anmodad, hade ej ännu inkommit med sitt.

De öfriga af Hr. Bar. Alströmer föreslagna ämnen besparades til annan gång.

4. Företogs nu, at ibland de af Friherre Alströmer föreslagna nya Täflings ämnen til de Sahlgrenske Premierne, urskilja några, at proponeras för åren 1781 och 1782, emedan så många redan äro proponerade för åren 1779 och 1780, som Fonden kan tåla, och orådeligt pröfvades at proponera några alt för lång tid förr, än sjelfva Premierna kunna utfalla.
På Herrar Ferrners och Sandels tilstyrkande, bifölls,
1:o at en Belöning af 30 Riksdaler utsättes för den, som innan 1781 års slut kan gifva det bästa förslag på något bättre Ok för Oxar, än det härtils brukliga, så at oxen med mera beqvämlighet må kunna draga.
2. Til samma tid utlofvas 100 Riksdaler för den som kan påfinna någon Svensk färge-stoft, hvarmed Äckta röd durable färg kan sättas på ylle eller silke.
3. Til samma tid utlofvas 100 Riksdaler för den, som påfinner något bättre sätt at förekomma Järnbleks Taks Rostning, än de förut brukliga och otilräckliga befundna.
4. Til obestämd tid utlofvas 3 Belöningar af Rdr hvardera för dem som här i Riket
först påfinna god Tak skiffer, då brottet är så beläget at lätt Siö-transport derifrån gifves, med flera vilkor, som Herr Sandels åtog sig at närmare utstaka.
5. Äfven til obestämd tid, de af Frih. Alströmer föreslagna Premier för dem som kunnat tämja El gar. Hvarvid märkes, at i fall flera medtäflare om dessa Premier för Elgars tämjande skulle anmäla sig, än Sahlgrenska Fonden kan bestrida, förbinder Friherre Alströmer sig at dem af egna medel bestå.
6. Utlofvades ock til d. 1 Julii 1782, 30 Riksdaler för den bästa Economiska Beskrifning öfver någon Socken eller något litet Härad i Skåne, hvaruti dels den föreskrift, som framledne Hr. ÖfverDirecteuren Faggot, uti K. Academiens Handlingar för år 1741, gifvit, dels det efterdöme som framledne Directeuren Runeberg, uti Laihela Sockens Beskrifning lemnat, böra i möjeligaste korthet följas.

3:o Upl. ett Memorial insändt af Cornetten Sigfr. Aron Jngman, innehållande 1:o) några påminnelser vid det Praemium, som K. Academien utsatt för Elgars tämjande. 2:o) Project till Praemium för Wargars utödande. 3) En beskrifning på et nytt Slag af Ox-selar, Som Autor försökt och hvarföre Han Sökte den utsatte belöningen. J anseende till första puncten Skulle Memorialet öfversändas till Hr. Bar. Clas Alströmer, Såsom proponent af det nämnda praemium, på det Han måtte få Se Jngmans tankar; Hvad åter den andra puncten angick, Så fann K. Academien Autorens project icke lämpeligt för Sig att ingå uti; Hvad åter Sluteligen tredje puncten eller Ox-Selarna beträffade, Så kommer det an på framtiden då frågan skall afgöras, huru vida Jngmans Selar finnas bättre än någon annans; imedlertid skall han obligeras att insända antingen ritning eller Modell af Sina Selar, på det Hans mening rätteligen må begripas.

3 Upl. ett Bref ifrån Hr. Bar. Clas Alströmer, angående en tam Elgko, Som blifvit upfödd af Lieutenant Willebrand i Finland. Tillika uplästes Willebrands bref till Hr. Bar. Alströmer dat. Jockis d. 12. April, Samt det betyg om Samma Ko, Som Han medsändt, och Som var underskrifvet af Öfverste Lieut. A. G. v. Post, och Th. Dorf Samt Prosten Avellan i Tammela. Praemium af 30 R Som för ett Sådant kreaturs upfödande är utlofvadt, tilldömdes i följe häraf Hr. Willebrand.

4:o Upl. Ett af Hr. Bar. Clas Alströmer insändt yttrande öfver de anmärkningar öfver frågan om Elgars tämjande, Som blifvit inskickade af Cornetten Sigfrid Aron Ingman och Som d. 9. Sistl. Maj uplästes. Hr. Alströmer bestrider uti detta yttrande, alla deskäl, Som Jngman gjort emot detta ämne eller denna fråga.

4:o Upl. Ett af Hr. Bar. Clas Alströmer insändt yttrande öfver de anmärkningar öfver frågan om Elgars tämjande, Som blifvit inskickade af Cornetten Sigfrid Aron Ingman och Som d. 9. Sistl. Maj uplästes. Hr. Alströmer bestrider uti detta yttrande, alla deskäl, Som Jngman gjort emot detta ämne eller denna fråga.

11:o Upl. Ett Bref ifrån Herr Canzli-Rådet och Commend. Baron Alströmer angående en Vatten-upfordrings-Machin, Som hans Bror Hr. Directeuren Alströmer Sett i Florenz, och derifrån hemfört en Modell deraf, Samt äfven deröfver en Skrifven Beskrifning. Denne Machin är densamme Som Hr. Andr. Wirz påfunnit och finnes Beskrifven uti Zürichska Handl. 3:e Band. pag. 431 af Hr. Joh. Henr. Ziegler; och hvaröfver en Theori är formerad af Hr. Dan. Bernouilli uti Novi Comment. Petropolitani Tom. Xvii. En Dylik Machin skall ock vara beskrifven af Alex. Mabyn Bailey uti The Advancements of Arts, Manufactures and Commerce, or Description of the useful Machines and Modells etc. 2 Tom. p. 151. Men som Hr. Alströmer icke egde tillgång till en del af nyssnämnde afhandlingar eller Beskrifningarom Wirzianske Machinen, Så anhöll han att få låna dem utur Academiens Bibliotek, emedan Han ärnade låta bygga Sig en Sådan Machin på försök.

Ofvannämnde Fagraei Skrifvelse till Hr. Alströmer medföljde äfven och var af följande innehåll: 1:o att Hr. Fagraeus, såsom redan Sagt är, icke kunde åtaga Sig öfversättningen af Hr. Fleischers Cateches, 2:o att utländska Böcker om Åkerbruket. t. ex. En Norsk Landtmans Åkerbruks Almanach eller Bonde-Practica, Stock. 1767; Canzli-Rådet och Gen. Conducteuren Christ, Hammers Norske Huusholdings Calender, 1 och 2 Del. Christiania 1772; Pastor Joh. Fred. Mayers Catechismus dess Feldbaues, Franc am Mayn 1770 in 8; ja, Fleischers Agerdyrknings-Katekismus, jämte flere Tyska, Helvetiska och Franska Skrifter icke voro tjenlige till öfversättning, emedan de hade många olämpligheter, utom sina förmoner; 3:o önskade Han derföre, att Academien ville utsätta ett praemium af 100 R:dr för den, som bäst kunde författa en Svensk åkerbruks Katekes, äfven 50 Riksdaler för den, som kunde komma närmast den bästa eller för Accepit. Blefve Landthushållningens grenar, Säger Slutligen Fagraeus, Särskildt afhandlade på Göttingske Professoren Beckmans vis, vore det aldra redigast för Landtmannen.

8:o. Upl. Ett Bref ifrån Hr. Bar. Clas Alströmer dat. Götheborg d. 27 Jan. hvarutinnan han yttrar Sig 1:o om Premierna för Träd-Plante-Skolarna, att inga böra utgifvas annat än åt Sådana, Som gjort Sig utmärkt förtjente. 2:o att Penningarna, Som öfverblifva kunna användas på Hr. Fleischers Åkerbruks Catecheses öfversättande och utgifvande, hvarvid Han dock förbehåller Sig at få öfverse Manuscriptet innan det tryckes. 3:o. Föreslår Han Doct. Fagraeus till berörde öfver sättnings förrättande.

9:o. Upl. Ett Senare Bref ifrån Hr. Alströmer dat. d. 3 Febr. hvarutinnan berättas, att Doct. Fagraeus, Sedan brefvet d. 27 Jan. afgått, genom Skrifvelse gifvit tillkänna, det Han icke kan åtaga Sig öfversättningen af Hr. Fleischers Cateches för andra arbetens skull och ibland dem i Synnerhet ett Systema Oeconomicum eller Så kallad Bonde-Lära, som nu är under händer. Hr. Alströmer föreslår derföre, det någon annan kunde åtaga Sig Samma öfversättning, dock att man icke Så noga håller Sig vid originalet, utan tillägger och utesluter, altefter Som ämnena äro lämpelige för vårt Land. För öfrigt är Han med Hr. Fagraeus af den tanken, att, denna öfversättning oagtad, ett praemium likafult af Academien kunde utsättas för en helt och hållet Ny Svensk Åkerbruks-Cateches.

11:o. Upl. Ett Företal, Som Hr. Fagraeus författat till Sitt ofvannämnde Systema Oeconomicum eller Bonde-Lära, och hvilket Han Skickat till Hr. Alströmer, och Hr. Alströmer Sedermera till Academien. Af detta kunde inhämtas, att Bonde-Läran kommer att innehålla:
1:o. Technologi, Historia, Philosophi.

5:o. Anmältes att Wäsström Som blifvit anmodad att åtaga Sig öfversättningen af Hr. Fleischers Agerdyrknings Katekismus det Samma vägrat, af den orsak, att Han hade andra arbeten för händer, Såsom l:o att göra utdrag af den Economiska Correspondence, Som framl. K. Academiens Ledamot Hr. Baron Brauner i Lifstiden hållit med Baron Oxenstjerna på Eka; 2:o. Ett Dylikt utdrag af Hr. Fleischers Tractat om Skogar. Som man Således i hast ingen kände, Som kunde anmodas att verkställa berörde öfversättning, blef Sådant Hr. Baron Clas Alströmer, Som mäst yrkat derpå, genom bref af Hr. Wargentin tillkänna gifvit; men han har Svarat, att bekymret torde framdeles lättas, och att Hr. Fagraeus Slutligen torde låta öfvertala Sig till arbetet.

3:o) Upl. Ett Bref ifrån Hr. Baron Clas Alströmer dat. Göth. d. 5 Maji 1781, hvarutinnan Han berättar Sig nu ega ett par Elgar, Hona och Hanne. Honan förskaffad af Honom Sjelf och förd ifrån Upsala Samt där uppfödd; Hannen åter uppfödd af Hof-Målaren Bolander, och bekommen Såsom ett lån, emot löfte, att Herr Bolander skall undfå Praemium för Bägge och äfven för hela paret, Så Snart det hunnit till behörig ålder och stadga. Herr Alströmer understälde derföre, om icke Academien ville honorera detta Hans löfte med sitt bifall och nu strax till Hr. Bolander aflemna den första belöningen. Beviljades.

3:o) Upl. Ett Bref ifrån Hr. Baron Clas Alströmer dat. Göth. d. 5 Maji 1781, hvarutinnan Han berättar Sig nu ega ett par Elgar, Hona och Hanne. Honan förskaffad af Honom Sjelf och förd ifrån Upsala Samt där uppfödd; Hannen åter uppfödd af Hof-Målaren Bolander, och bekommen Såsom ett lån, emot löfte, att Herr Bolander skall undfå Praemium för Bägge och äfven för hela paret, Så Snart det hunnit till behörig ålder och stadga. Herr Alströmer understälde derföre, om icke Academien ville honorera detta Hans löfte med sitt bifall och nu strax till Hr. Bolander aflemna den första belöningen. Beviljades.

2:o. Uppl. Ett Bref ifrån Herr Baron Clas Alströmer dat. Götheborg d. 21 Nov. hvaruti Prosten Nyrén recommenderades till 100 R:drs belöning, af Sahlgrenska Medlen, för sin öfversättning af Parmentiers Boulanger parfait; hvilken Summa blef Prosten Nyrén beviljad. 

2:o) Anmältes, att på Frågan om Bästa anspannet för Oxar, hade 4:ra Svar inkommit. Skulle granskas af Hrr. Ferrner, C. Alströmer, Wäsström och Nicander.

5:o) Uppl. Hrr. Ferrners och Nicanders yttrande öfver de Svar, Som inkommit på frågan om det bästa anspann för Oxar, hvarvid ärhindrades att berörde Svar äfven Skulle afsändas till Hr. Baron Clas Alströmers utlåtande, och Således kom Saken imedlertid att hvila.

1:o) Uppl. Hr. Meyers inkomna yttrande öfver Svaren på frågan, Om Järn-taks bevarande. Dessa Svar voro
N:o 1. insändt, med öppet namn, af Majoren Gartman. 
N:o 2. Med valspråk: Expertus Novi.
N:o 3. ----- Sat cibo, Si Sat bene. 
Och då Hr. Meyers yttrande öfver dem jämfördes med Hrr. Rinmans, Qvists och Wäsströms, Som förleden Sammankomst upplästes, Så befanns, att intetdera Svaret förtjente den utsatte belöningen, dock likväl att N:o 1 och 2 innehöllo några uppgifter, Som förtjente uppmärksamhet. J följe deraf Res. att Auctorerna till dessa Svar Skulle hedras med hvar sin stor Sahlgrensk SilfverMedaille, dock att Sedlen till N:o 2 icke skulle öppnas, utan i stället skulle intimeras i Jnrikes Tidn. att Auctoren till Samma Svar äfven som den till N:o 1 hade att uti Academiens Contor lyfta den nyssberörde belöningen, ifall de Sig dertill gittade anmäla. För öfrigt skulle ankomma på Hr. Baron Clas Alströmers godtfinnande, huruvida Frågan vidare borde väckas, och huru lång tid för Svaren borde utsättas.

1:o) Uppl. Ett Bref ifr. Hr. Bar. Clas Alströmer, dat. Götheb. d. 3 Apr. hvaruti han gifver tillkänna Sina tankar vara, angånde Frågan, om Järn-tak-plåtars conserverande, att den torde kunna utsättas å nyo på 3:ne år, eller till 1784 års slut. Bifölls.(#)

2:o) Uppå Frågan, angående den bästa Ox-selen, hade 4:ra Svar inkommit:
N:o 1 insändt af Cornetten Sigfr. Aron Jngman.
N:o 2. med Valspråk: Consvetudo est altera natura
N:o 3.. ---- Nauta de ventis, de Tauris narrat arator.
N:o 4. insändt af Ryttmästaren Pehr Elmén.
Öfver dessa Svar hade Hr. Bar. Cl. Alströmer uti anförde Brefvet äfven afgifvit Sitt utlåtande, och deruti kommit öfverens med Hrr Ferrner och Nicander, hvilkas yttrande i samma ämne d. 27 Febr. Sistl. upplästes, att Svaret N:o 4 var det bästa. Och Som med Samma Svar en verkligen brukbar Ox-sele medföljt, hvilken vid Fogelsta blifvit försökt och godkänd af Hr. Ferrner, Så blef äfven belöningen, Som var 30 R:dr, Samma Svar, eller dess Författare, Ryttmästaren Elmén, tilldömd.

6:o) Uppl. En af Hr. Baron Clas Alströmer insänd proposition, att 2:ne Premier, det ena af 30, det andra af 20 R:dr skulle af Academien utsättas för de 2:ne bästa underrättelser, Som innom nästa års Slut kunna blifva insände, om de hela året utegående Gottlänska Fårens Skötsel. Bifölls.

6:o) Anmältes, att Hr. Wäsström nu vore färdig med den öfversättning, som han blifvit anmodad att göra af Hr. Fleischers Åkerbruks Cateches; och Res att Hr. Baron Alströmers tankar skulle inhämtas angående Tryckningen deraf.

4:o) Uppl. Ett Bref ifrån Hr. Bar. Cl. Alströmer, hvaruti han Säger Sin tanke vara, angående öfversättningen af Hr. Fleischers Åkerbruks Cateches, att man borde söka förmå någon Boktryckare att förlägga densamma, men att Academien ville, till desto större trygghet för förläggaren om afSättningen, förbinda Sig att efter aftryckningen inlösa 2 till 300 Exemplar deraf, för att bortskänka i Landsorterna. Bevilljades.

5:o) Hade Hr. Alströmer uti Samma Bref också uppgifvit ett Sätt att conservera Tak-plåtar af Järn, bestående deruti, att hela Plåtarna indoppas uti någon conserverande Fernissa, och Sedermera läggas på taket Diagonaliter emot Tak-foten; fastspikas endast i öfversta hörnet med en Spik utan att falsas, dock för att på detta Sätt icke rubbas af Blåst, Slås krokar eller Spikar på Sidan af mellersta hörnena, Så att de med sina hufvuden haka deröfver. Men angående Färnissan och dess ingredientier yttrar Sig Hr. Alströmer intet. Till att derföre få något utslag i det ämnet, som kunde vara pålitligt, har Hr. Rinman derom redan blifvit consulterad, och uti Bref tillbaka, Som nu också inkommit och upplästes, utlåter han Sig, att järn-plåtar bäst bevaras med stark Linolje-Färnissa, som innehåller något upplöst Bly. Således hafver man här, genom tvänne skickliga mäns åtgärd, ett Sätt att lägga och bevara järn-plåt-tak, som förmodligen torde blifva Så godt som något annat förslag i den vägen.

1) Uppl. Ett Bref ifrån Hr Baron Clas Alströmer dat. Götheborg den 4 Sept. hvaruti han tillstyrker, att, emedan icke mer än en Socken-Beskrifning ifrån Finland inkommit, det utlofvade priset för Sådana beskrifningar måtte prolongeras till 1784 års Slut, på det än flera dylika måtte framlockas. Uppsköts.

7) En Modell af den Wirziska Spiral-pumpen, Som Secreteraren Nicander låtit förfärdiga med Glas-Rör hos Hr. Hasselström för Hr. Bar. Clas Alströmers räkning.

3:o) Uppl. Ett Bref ifrån Hr. Bar. Clas Alströmer dat. Götheborg d. 10 Maj, hvaruti han gifver tillkänna, det han icke Särdeles tyckte om den nyligen utkomne, ifrån Danskan öfversatte, åkerbruks-Catechesen, föreslår derföre, om icke Academien af Sahlgrenska Medlen skulle villja utsätta en belöning af 100 R:dr för den, som, innom 1785 års slut, kunde författa en bättre och för Svänska Landtmannen tjenligare Sådan Cateches. Ett Utkast till sjelfva Kungörelsen i Avisorna angående detta täflings-ämne hade Hr. Alströmer också uppsatt och låtit medfölja, hvilket Utkast nu tillika upplästes; och på alltsammans resolverades, att frågan skulle väckas, men att Hr. Praeses, Såsom hemma i ämnet, först skulle öfverse den härom föreslagna kungörelsen.

3:o) Uppl. Hr. Praesidis insände påminnelser, vid Hr. Bar. Alströmers förra Sammankomsten uppläste förslag till Kungörelse angående en ny Åkerbruks-Cateches, hvarvid resolverades att dessa påminnelser skulle communiceras med Hr. Bar. Alströmer.

5:o) Anmältes, att en Rysk Medicus vid namn Samoilowitz genom Bref till Herr Alströmer yttrat sin åstundan att få blifva Medlem af Academien, och tillika upplästes ett recommendations Bref för honom ifrån Hr. Alströmer i detta ämne. Han har skrifvit en Bok om Pesten och huru man kan frälsas derifrån, Samt ärnar än vidare arbeta i Samma ämne. Academien ville framdeles taga Hr. Samoilowitzes petitum i närmare öfvervägande.

7:o) Ett Bref ifrån Hr. Bar. Clas Alströmer, innehållande ett försök, huru man kan blanda Såg-spån med Blålera, Så att deraf blifver Brän-torf.

12:o) Blef af Kammereraren tilkänna gifvit, att han hittils i räkenskaperna upptagit alla interesse Medlen af Sahlgrenska Fonden till 6 procent, enligt Testamentets lydelse, ehuru likväl mindre-delen af berörde fond renderade nu för tiden så många procent, men deremot den större delen endast 5 procent. Häröfver resolverades, det ingen högre procent af någon Summa af denna fond skall upptagas i räkningarna än samma Summa verkligen kastar af Sig, det må vara 6 eller 5, mindre eller större procent; och emedan annorlunda hittils skedt, Så bör en liquidation anställas imellan Academiens egen och Sahlgrenska fonderna, Så att den förre återfår hvad till den senare på sådant sätt genom för hög procents beräknande kunnat blifva förskutet; hvilket alltsammans genom Bref till Canzli-Rådet och Commendeuren Hr. Baron Clas Alströmer, såsom närmaste arfvingen i Sahlgrenska stärbhuset, skulle tillkänna gifvas.

1. Herr Directeuren Joh. Alströmer tog nu sit Inträde som Ledamot uti Academien, och presenterade tillika såsom skänk til Academiens MyntCabinet en Jetton, hvilken han och dess bror Herr Cantzl. R. Clas Alströmer låtit slå öfver Doctor Solander i London. Å ena sidan är Solanders bild, med namnet Daniel Solander, samt örten Solandra, å den 2:dra sid: Josepho Banks effigiem amici merito. D.D. D. Cl. et Joh. Alstroemer.

5. Uplästes Beskrifning på den Bottenprofvare som blifvit nyttjad i Bohusländska Skärgården, år 1783. Inlämnad af Clas Alströmer.

8. Uplästes: Försök med bandformiga vekar uti Lampor, insände af Herr Baron Cl. Alströmer och åstundade Academien få se något prof af desse vekar, hvarom skulle skrifvas til Herr Baron.

4. Upvistes Lampvekar upsände af Hr. Baron Alströmer, til at försökas i anledning af hans rön om bandformige vekar som förra gången uplästes.

3:o. Uplästes, en ifrån Hr Swartz i Jamaica til Herr Baron Clas Alströmer, och af honom til K. Academien insänd, Beskrifning på Nio Slags Nätslor (Urtica) hvilka nyligen blifvit uptäkte på Jamaica. Hvilken remitterades til Herr Professor Bergius.

6:o. Uplästes ett bref ifrån H:r Baron och CanzlR. Clas Alströmer i Götheborg, d. 6. April 1785, hvaruti han berättar sig vara betänkt på nya förslager til Salgrenska Donationens användande, dem han med första skall hafva den Äran upgifva. I medlertid tror H:r Baron med skäl kunna anse för nyttigt, at något understödja en på nyttiga kunskapers inhemtande nu resande Landsman Kongl. Hof Predikanten N. S. Svederus som nu uppehåller sig i London, och har goda insigter i Natural Historien och Chemie, de angelägnaste grundvetensk[ap]erna i Jordbruket, och hvarför han äfven vänt sin upmärksamhet på sådana ämnen, samt fått i Commission at inhemta sådana underrättelser som kunna för fäderneslandet vara lämpelige. Hvarföre och Herr Baron förmodar at Kongl. Academien lemnar sitt bifall dertill at denna resande af Sahlgrenska Donations medlen erhåller en liten hjelp af Två-hundrade Riksdaler. Beslöts: at dessa Penningar, 200 R:dlr Specie med nästa Post skulle til Canzl.R. öfversändas.

2:o. Uplästes Herr Baron och Canzlie-Rådets Clas Alströmers Skrifvelse til K. Academien, hvaruti han, i förmåga af Sahlgrenska Donations Brefvet d. 6 och 21. April. 1773, gifver Academien tilkänna den Disposition af Sahlgrenska PraemieMedlen, som han för det närvarande finner nyttigast vara, neml: 1:o. At den efter Sal: Prof: Bergman ledig blifne Pension af 150 Rd:lr årliga; kommer at fördelas i 2:ne lika delar, hvaraf den ena årligen tildelas Herr Professor Joh. And. Retzius i Lund, och den andra Herr adjuncten eller Botanices Demonstratorn Adam Afzelius i Upsala, så att hvardera af dem får 75. Rd:lr Sp. årligen, at räkna ifrån innevarande Års början, och så länge som han, eller i fall af Dess frånfälle Kongl. Academien finner at detta årliga understöd medförer den påsyftade nyttan. Och kommer desse Herrars göromål emot åtnjutandet af denne upmuntran at bestå däruti, at Herr Professoren Retzius til Landtmäns nytta författar en Flora Oeconomica, undersöker okände inhemske Vegetabiliers natur och egenskaper för hushållningen, och dessa Rön genast til Landthushållares tjenst kundgör. Herr Demonstr. Afzelius updrages, at chemice undersöka Vegetabiliernas beståndsdelar, kraft och nytta til föda för menniskor och Djur, samt fortsätta de af Sal. Prof: Bergman påbegynta försök uti Chemia Geoponica. Och böra dessa Rön på modersmålet kungöras. Utom hvilket ock desse Herrar af Academien får updragas sådane undersökningar som kunna pröfvas nödiga, och de kunna verkställa. 2:o. At de för Elgar och deras afvel ännu ej utbetalte Större Premierna blifva återkallade på den grund, at man efter 6 års fåfäng väntan icke kan hoppas at någon söker göra sig deraf förtjent. Dock ifall någon kan bevisa sig redan för denna återkallelsen hafva gjordt början med anstalt til något af desse Elg-Premiers vinnande, så kan han, i fall han i sinom tid gör sig deraf förtjent, detsamma emot behörige bevis utbekomma. 3. Skifferbrotts Premierna skola ännu tils vidare stå öpne för Ämnets betydeliga nytta skull. 4. Utsättes ett nytt Praemium af 100 Rd:r Sp. för Frågan om Silleller Trangrumsets nyttigaste användande, utom gödning, til beredandet af Salpeterjord, Salmiak, Alc. Volatile, Borax m. m. hvartil begäres en fullkomlig Chemisk Analysis af detta Trangrums, och huru det med nytta bäst kan användas. hvilket Svar bör inom Slut af nästa År 1786 inkomma. Därjemte påminnes 5:o. Om hvilande Interesse-Medlens fruktbar-görande genom insättning uti Discont-Contoiret så vida ske kan. - Kongl: Academien som i detta mål håller sig efter Sahlgrenska förordnandet, biföll alla dessa Propositioner utan ändring, och skulle vederbörlige Extracta Protocolli deröfver utfärdas; samt Pensionernas utbetalande emot Quittencer gå i verkställighet.

2:o. Uplästes Hr. af Chapmans och Thunbergs bref om D:r Faxes Stenpapper, hvilket ansågs såsom en nyttig invention, som likväl genom flera försök på längre tid borde pröfvas och undersökas; hvartil ock, sedan Hr. Faxe för desse Herrar i förtroende upgifvit sielfva berednings sättet; Herr af Chapman fogat anstalt, til täckning af ett tak med detta Stenpapper. Och som flera af K. Academiens Herrar Ledamöter jemväl ansågo detta påfund för ganska nyttigt, och nära förbundet med den för Takskiffers upfinnande utgifne Premiefrågan; Men Hr Faxe yttrat, sig ej kunna med des fullkomnande befatta i brist af Pappersbruk och dervid erforderligt understöd; Så projecterades at til någon upmuntran för upfinnaren at med detta arbete fortfara, använda något af de Sahlgrenska Premie medlen, hvarom likväl förut bref och förfrågan til Hr. Canzlie Rådet Baron Alströmer skulle afgå.

8:o. Sedan med början af detta År tiden förflutit til ingifvande af Svar på K. Academ. År 1783. uti Inr. Tidn. N:o 61. upgifne Fråga: Om den lämpligaste Bonde Praktica, eller Afhandling til Almogens Underrättelse i Åkerbruket. Anmältes nu 7 Stycken därpå inkomne Svar. N:o 1. med Valspråk: Af kärlek för Fäderneslandet. N:o 2. Ut civis coae 3: Vördsamt Svar -inbundet i gult papper, 4. Hugad Jordbrukare ständigt. N:o 5. Homo Ars et Boves. 6. Pred. Bok. 5. 8. N:o 7. Medan man lärer en annan lärer man sjelf. och N:o 8. Pauperis Agricolae commoda magna patent.- som blott är början af ett ark, och kom för sent; och som desse afhandlingar nu komma at undergå vanlig granskning, skulle desamma först communiceras med H:rr Clas Alströmer; Dir. Utfall; Wäsström och Ferrner, samt til den ändan nedsändas med första til Götheborg.

5:o. Stadfästades den af Hr. Bar. Alströmer, H:r Secret. Nicander tilslagne belöning, af 200 Rd:lr sp. af Salgrenska medlen för des Theorie om Spiralpumpen, jemte 50 Rd:lr tilökning då practiska tillämpningen deraf fullbordas.

6:o. Uplästes Hans Exc. Grefve Bjelkes skrifteligen proponerade Praemie Fråga, om upfinning af Smirgel inom riket, som bifölls och skulle til Bar. Alströmer remitteras.

3. För den af H. Exc. Gref Bjelke föreslagne Frågan om Smergels upfinnande i riket skola två Praemier utsättas Ett af 50 och ett af 25 Rd:lr af Sahlgrenska Medlen, sedan Bar. Alströmer inkomit med sina tankar.

4:o. Upl. H. B. Clas Alströmers bref om Herr v. Burgsdorff Prospectus til Fröhandel af vilda trän, och hvaruti han samtycker at Salgrenska fonden må bekosta et försök med 2:ne frölådor, för at däraf finna om det lönar mödan at flera år fortfara med denna utgift. Hvilket ock K. Acad. nu biföll.

3:o. Upl: Baron C. Alströmers bref, hvaruti han lofvar at med första återsända Praemie skrifterne och sina utlåtande om Bonde-praktikan.

8:o. Upl. Memorial ifrån Hr. Baron och Cantzl. rådet Clas Alströmer, hvaruti föreslås och anordnas 200 Rd:lr af Sahlgrenske Fonden til resepenningar för Med. Doctorn H:r Anders Dahl, som företagit en utländsk resa at göra sig, såsom Naturkännare och flerårig Discipel af H:r v. Linné i det nogaste underrättad om de utomlands gjorde försöken med hvarjehanda Träd, Buskars och Örters flyttning ifrån varmare Climat til kallare, m.m. Hvilka penningar Herr Baron begär måtte sig ofördröjelig tilsändas at öfverlemna til D:r Dahl, hvars qvitto Han derefter skall insända. I anseende til detta H:r Canzl. Rådes förord, D:r Dahls kända Skicklighet och ändamålets nytta, kunde K. Academien ej annat än bifalla denne Proposition; och skulle desse Två-hundrade Rd. Spec. med snaraste til H:r Baron Alströmer medsändas.

9:o. Upl: ingifvet Memorial och ansökning af Geschworner H:r - - - Tunelius, om erhållande af Praemium för den af honom uti Rösbergs grufvor påfundne eldfaste Lerart, som med försätt ning af annan lera numera nyttjas vid Mariebergs och Rörstrands porcellins-bruk, til ägta porcelliner. Hvaraf prof, såväl af sjelfva ämnet, som tilverkade thékoppar tillika upvistes; och tilhörande attester upgofvos: hvilket alt, innan något vidare därom företages, skulle tilsändas H:r Baron Clas Alströmer til utlåtande; de upgifne profven åter tils vidare med Academiens Sigill förvaras. Secreteraren Wilcke gaf vid detta tilfälle tilkänna at likaledes någon annan, som ej än vill vara nämd, påfunnit stora förråd af verkelig eldfast lera, tjenlig til rikets förnämsta behof, i tilräcklig mängd, samt efterfrågat detta praemium; hvarom Baron Alströmer redan benäget utlåtit sig, om påfundet af K. Academien pröfvas hafva full ricktighet och upfyller frågans ändamål.

11:o. Anmältes at numera de inlupne Svaren på Frågan om den lämpligaste Bonde-Practica m.m. jämte skrifteliga utlåtande af H:rr Deputerade, Alströmer Wäsström och Ferrner vore återkomne, med förfrågan om desse skrifter af någon mera borde öfverses: men hvartil nu ingen mera än H:r Fischerström sig erböd, och Kongl. Academien fann vara nog med Dess Herrars granskning, för att nästa gång företaga afgörandet därmed.

12:o. Anmältes, at öfver den förledet År upgifne Frågan om Trangrums, icke inlupit mera än et enda Svar, af en sig kallande Chemiae Laborator; Som nu, sedan frågan med år 178 lupit tilända, borde öfverses: och K. Academien behagade remittera til Hrr. Alströmer, von Engström och Bergius.

Ibland desse Skrifter hade Herrar Censores tildömt Priset af 100 Rd:r och Accessit af 50 Rd:r åt följande Numror och Diviser, neml;
Cantzl.R. Baron Alströmer; Priset N:o 5. Acc: 3.
Cantzl. R. Ferrner -------- N. 5. ---- 7.
Camrera[re]n Wäsström ------ N. 5. ---- 7.
H:r Fischerström -------- N. 5. ----6.
H:r Baron och C.R. Alströmer hade vid slutet af sitt Votum anmärkt, at des aflidne broder Direct. Johan Alströmer i Lifstiden förenat sig med des omdöme; hvaraf såleds 2:ne röster för N:o 3 til accessit, gjordt paritet med N:o 7; Men såvida intet särskildt Votum var insändt och alle öfrige funnit N:o 3 mera vara en physisk nu icke i fråga varande tractat, eller dock inblandar mera, dels icke med nog praecision anförde physiska saker, än landtman kan begripa så förenade Kongl. Academien sig med Herrar deputerades betänkande däruti At Priset tildelas Skriften N:o 5, med Valspråk: Homo Ars et Boves, hvilken fått allas röst; och Accessit, skriften sub N:o 7 med Valspråk: Medan man lärer en annan, lärer man sjelf; såsom den där tillika mäst i form och ställning nalkades en för Landtman nödig anvisning. Vid de förseglade NamnSedlarnes öpnande funnos Autorerne til Desse Skrifter vara til N:o 5 eller Prisskriften: Lagman Johan L: Munthe; N:o 7 var som får accessit: Insändt af Eric P: Möller, Kongl. Oeconomie Håfmästare. Til hvilka således af Sahlgrenske Praemiefonden kommer at utbetalas, til Lagmannen Hr Joh. L. Munthe, Etthundrade, och til Kgl. Oeconomie Hofmäst: Eric P. Möller, Femtio Rd:l Specie; skolandes sjelfva skrifterne, med förbehåll af därvid nödigt pröfvade erhindringar, så fort sig göra låter skyndsamt til trycket befordras.

Under öfverläggning härom, förenade Kongl. Academien ig med det utlåtande, som Baron och Cantzli-Rådet Clas Alströmer, lemnat uti bref til Secreteraren af d. 12 Dec. 1786. af innehåll; at man väl af 2:ne Academiens kungörelser om belöning för fynd af Eldfast lera, ser, at tiden til upgiften länge är förfluten: Men ämnet är af sådan vigt, och almän nytta, at han gerna samtycker at det utlofvade praemium än utbetalas til den, som upfyller de vid Propositionen häftade Vilkor, dock at Academien väljer sådane Personer til Lerans undersökande, som äro i stånd at därom döma, och af Chemister noga pröfves, innan därom med alfvare resolveras. Uti hvilken afsigt nu ock K. Academien remitterade detta mål, jämte de inlemnade profven på leror och deglar til Herrar BergsRådet v. Engström och Assessoren Qvist, til närmare granskning och utlåtande. Börandes i öfrigt Hr: Bm:st Geijer i sinom tid upgifva de erforderlige bevisen och Verificationer om Orten och Stället där dessa leror finnas och til hvad qvantitet, tilgång däraf vara kan, at fylla Rikets behof af denna hittils utifrån införskaffade varan.
Joh. Carl Wilcke.

Ibland desse Skrifter hade Herrar Censores tildömt Priset af 100 Rd:r och Accessit af 50 Rd:r åt följande Numror och Diviser, neml;
Cantzl.R. Baron Alströmer; Priset N:o 5. Acc: 3.
Cantzl. R. Ferrner -------- N. 5. ---- 7.
Camrera[re]n Wäsström ------ N. 5. ---- 7.
H:r Fischerström -------- N. 5. ----6.
H:r Baron och C.R. Alströmer hade vid slutet af sitt Votum anmärkt, at des aflidne broder Direct. Johan Alströmer i Lifstiden förenat sig med des omdöme; hvaraf såleds 2:ne röster för N:o 3 til accessit, gjordt paritet med N:o 7; Men såvida intet särskildt Votum var insändt och alle öfrige funnit N:o 3 mera vara en physisk nu icke i fråga varande tractat, eller dock inblandar mera, dels icke med nog praecision anförde physiska saker, än landtman kan begripa så förenade Kongl. Academien sig med Herrar deputerades betänkande däruti At Priset tildelas Skriften N:o 5, med Valspråk: Homo Ars et Boves, hvilken fått allas röst; och Accessit, skriften sub N:o 7 med Valspråk: Medan man lärer en annan, lärer man sjelf; såsom den där tillika mäst i form och ställning nalkades en för Landtman nödig anvisning. Vid de förseglade NamnSedlarnes öpnande funnos Autorerne til Desse Skrifter vara til N:o 5 eller Prisskriften: Lagman Johan L: Munthe; N:o 7 var som får accessit: Insändt af Eric P: Möller, Kongl. Oeconomie Håfmästare. Til hvilka således af Sahlgrenske Praemiefonden kommer at utbetalas, til Lagmannen Hr Joh. L. Munthe, Etthundrade, och til Kgl. Oeconomie Hofmäst: Eric P. Möller, Femtio Rd:l Specie; skolandes sjelfva skrifterne, med förbehåll af därvid nödigt pröfvade erhindringar, så fort sig göra låter skyndsamt til trycket befordras.

10. Upl. H:r Baron Clas Alströmers Bref til K. Academien, hvaruti han til Academiens gillande upgifver sitt Förslag: At Herr Magister Samuel Ödman, måtte af Sahlgrenska fonden, årligen: räknadt ifrån d. 1. Januar. detta År 1787 få upbära Femtjo Riksdaler Specie. Hvaremot han hoppas at H:r Ödman ytterligare beflitar sig at rickta K. Academiens Handlingar och bland annat med sådana Rön, som kunna medföra nytta i Landthushållningen. K. Academien biföll detta genast, och får H:r Ödman således utom de honom förut af Academien anslagne 50 Rd:lr ytterligare årligen upbära af Sahlgrenske Fonden, dessa af H:r Baron Alströmer projecterade Femtjo Riksdaler Specie.

11. Upl: ett d:o H:r Baron Alströmers bref, om det af H:r Tunelius gjorde fynd af Eldfast lera, och beropar sig på des eget, om Bergmästr. Geijers fynd af dylik lera, gifne yttrande, i följe hvaraf desse fynd remitteras til Hrr. Chemicorum isynnerhet de af Academien därtil nämnde Hrr. v. Engström och Qvists utlåtande och undersökning.

12. Upl. ett d:o utlåtande ifrån H:r Baron Alströmer om det öfver Frågan om Trangrums inkomne Svaret af Chemiae Laborator; hvilket Han väl icke finner kunna få den större utlofvade belöningen af 100 Rd:lr men dock anser värdigt til Accessit, om det vidare af Herrar Chemici pröfvas och gillas: Då Autorn tillika borde förbindas at fortfara med sina försök och förslagers verkställande; hvarföre det ock än vidare skulle öfverses, och nu först remitteras til H:r Bergsrådet Hermlin.

7:o. Upvisades, och til H:r Prof. Bergius, remitterades, en af H:r Olof Swartz til Hr Baron Clas Alströmer; och af honom til Academien i[n]sänd beskrifning på latin, om Tolf nya Slag af Urticae slägte från West-Indien, uptäkte och beskrifne af O. S. m. D. med tvenne ritade Tabeller.

9:o. Uplästes Hr. Baron Hermlins yttrande öfver det af Chemiae Laborator insände Svar på Frågan om Trangrums, des bestånds delar och nyttjande: och har detta Svar befunnits innehålla åtskilliga försök och nyttiga Anmärkningar om Trangrumsets beskaffenhet så at förra delen af Acad. fråga neml en Chemisk Analysis öfver detta ämne är til större delen fullgjord; Til den sednare delen eller en på försök grundad beskrifning om bästa Sättet til des nyttjande äro Anledningar gifne, men man lär svårligen och inom den utsatte tiden kunna vänta en utarbetad Process för tilverkningen i stort. Fördenskuld hemställes at K. Academien behagade tildela Auctoren Accessit af 50 Rd:r spec. och utsätta frågan vidare med tilökadt Praemium af Sahlgrenske fonden. Såsom nu H:r Baron och Bergsrådet härutinnan aldeles instämmer med det tilstyrkande, som förut ifrån H:r Baron och CanzliRådet Alströmer inkommit, och jämväl andre som sedt denne skrift därmed förenat sine tankar: fann Kgl. Academien ingalunda vidare någon betänklighet därvid: At tildela detta Svar, som ock är det enda i detta ännu inkomne, den uti Academ. tryckte kungörelse af d. 10 Aug. 1785 lofvade belöningen för Accessit af Femtjo Rd:lr Spec. Auctoren därtil, befanns vid den förseglade och med påskrift Chaemiae Laborator, teknade Namnsedelns öpnande vara, Kongl: Oeconomiae Hofmästaren Eric P. Möller, med adress Torps Pottaskebruk vid Örebro. d. 27 Dec. 1786. såleds samma Autor, som nyligen vunnit Accessit för des ingifne Försök til en Bonde-Practica. Vid ytterligare discours om denne frågans åter upställande, behagade H. Exc. Bar. Liljencrants gifva tilkänna, det för någre år en Holländare varit här, som trott sig veta den konsten at torka, och til bränsle såsom en art af Torf använda Trangrumset hvilket på en skoglös Ort vore af största Nytta och såleds vid frågans å nyo upgifvande framdeles borde ihågkomas.

6:o. Upl. Bergmäst: Geijers memorial, och upgifne Besiktnings-bevis, öfver de af honom för Academien upviste Leror, jämte förseglade prof af desse på Stället tagne Leror, ibland hvilka och nu upgafs en ny förut icke nämnd Lerart, från Stanstorps Stenbrott i Bosjö-klosters Socken, Fresta härad och Skåne; äfven är däraf hemtadt från Tassarp söder om Maglösäte i Hörs Socken. De öfriga Lerorna äro fundne och uptagne.
N:o 1. På kronohemmanet Klingstorps fälad i Färingtofta socken norra Härad och Skåne, 400 al:n från en å, som rinner i Rönne å. 4 a 5 al:n på djupet och visar sig til flera 100 al:n längd på åtskilliga ställen, at många 1000 T:nor kunna deraf uphämtas. Detsama intygar ett annat bevis.
N:o 2. På Forestads ägor, i Risberga Sochen, Norra härad och Skåne. 100 a:ln från Rönne -å. går 3 a 4 aln. på djupet, och 10 a 12 al:n på längd, men betäckt med 1 a 3 a:ln sandjord och Klappur.
N:o 3. På Torraröds hemman, under Snälleröd i Färingtofta Socken, Norra Härad och Skåne, visar sig 200 a:ln i längd, och har på djupet af 5 aln. ej hunnits igenom. Fins på flera ställen i granskapet at många 1000 T:nor kunna afhämtas. En Å rinner förbi på 50 a:ln afstånd. Transporten til Landscrone är 3 1/2 Mil.
No 4. vid Gunnila-Bäcken, där den faller i Ån lilla Böljan, som löper i Rönne-å; 3 mil från Landscrona, är gräfd på 7 a 9 al:n djup och 30 til 40 al:n längd. 2:ne Bevis.
Alla dessa bevis, voro med Namn och Sigill underteknade af. Carl Fred. Gestrich, Bergsfogde; och L. Hultberg, HofrättsCommissarie; jämte flere Nämde- och byamän, hvilkas underskrifter äro Verificerade af ortens Prästerskap. m. m. och som Academien icke fann något brista uti dessa öfver de anmälte Lerbrotten upgifne bevis, så skulle ock nu de medföljande profven förséglade til jämförande aflemnas til H:r Assessor Qvist, och imedlertid uti frågan om det H:r Geijer lofvade Praemium afbidas H:r Bar. Alströmers snart förväntade Svar.
Joh. Carl Wilcke.

2. Upl. Bref ifrån Bar. och Cantzl. Rådet Clas Alströmer af d. 17 April 1787, hvaruti Hr. Baron slutligen gifvit sitt utlåtande om Praemii storlek för de af Hr Gejier [sic] uti Skåne uptäckte eldfaste Leror, och därom yttrar sig: Fyrahundrade Rd vara det minsta som denna upgift förtjenar, men om fonden det kan tåla, och K. Academien finner at Bm. Geijer förtjenar ännu mera, såsom belöning och upmuntran til ytterligare flit, så skal det icke vara h. emot at belöningen ännu ökas med 100 Rd så at den tilsammans blifver 500 Rd m. m.

6:o Upl. et bref och ProMem. ifrån Herr Baron Clas Alströmer, hvaruti han för Hist. Nat. Studiosus Euphrasén, som med Skepps lägenhet reser til St. Barthelemy at upsöka och ditförskaffa Cochenillen, anslår och reqvirerar til resekostnad 200; Rd:lr Spec. af Salgrenske Interesse Medlen; hvilket och af Academien bifölls at desse Tvåhundra Rdt med första til Herr CantzlieRådet Bar. Alströmer nedsändas.

7. Uplästes en af Hr. Professor Sparrman ifrån Havre de Gracie insänd beskrifning på en Art artificiell ihoptrampad torf af utlakad Ekbark efter garfverier; tillika med ett prof deraf: Som efter des begäran skall communiceras med och nedsändas til Hr. Baron Claes Alströmer.

10. Anmältes, hurusom Hr. Probsten Carl Nyrén inlemnat 3:ne af honom författade Manuscripter, öfver Slaktare-Konsten, Byggare-Konsten, och Klädes-Fabrik; och som detta Arbete varit gjordt efter K. Academiens befallning, derföre nu önskade få någon belöning; såsom han för detta, för sin Bagare-konst, åtnjutit: Jämte förfrågan, huruvida Academien vore sinnad, at detta arbete på flera konster fortsättes, eller ock de hos honom, til den ändan, til låns befintlige böcker återlemnas skola? Academien, som ansåg detta arbete, såsom mera af Hr. Probstens egna berömmeliga håg därtil, än någon egentelig af Academien vidtagen författning, börjadt och fortsatt; ej heller kunde tilstyrka någon fortsättning deraf, utan heldre åstundar få sina utlånte böcker tilbaka; Ville dock icke neka til någon emot sjelfva arbetet svarande belöning, i fall sådan kunde beviljas af de til sådane arbetens upmuntran ämnade medlen af Sahlgrenske Praemie-fonden: Hvarom åter anmälan och förfrågan borde ske hos Hr. Baron Alströmer, samt med Herrar Deputerade vid Contoret öfverläggas, huruvida fonden, för det närvarande, sådant tål.

8:o Upl. Herr Baron Alströmers bref, hvaruti han begär det måtte Herr Bergm. Geijer för des ytterligare fynd och arbeten med Eldfaste Leror, tildelas återstoden af den honom från början ärnade belöning, 200 Rd:lr Specie. Remitteras til Contoret.

4. Upl. Bref ifrån H:r Baron Clas Alströmer, hvaruti han af Academien begär: At til H:r Euphrasén, som gjordt en resa til St. Barthelemy, och derifrån hemfört en hop naturalier, men vid samma resa satt sig uti 100 Rd skuld; måtte, utom de förut erhållne 200 Rd Spec: ännu af Sahlgrenske Praemie fonden njuta detta understöd af 100, som med första til honom borde nedsändas. Academien var ej obenägen härtil men som vid efterfrågan Kamreraren anmälte, det Sahlgrenske fonden för det närvarande, efter de sednast därå gjorde anordningar, icke ännu tålte denne utgift, tils nya intresse medel därå hinna samlas; Skulle detta imedlertid lemnas Herr Baron och Cantzl. Rådet til Svar, tils Cassan framgent samma utgift medgifva kan.

3:o Anmältes Hr. Baron Alströmers bref, hvaruti han berättar sig hafva fått de 100 Rd för Hr. Euphrasén.

4:o Sedan genom bref och Avisorna den säkra underrättelse inlupit, det hade Acad. Ledamot H: Sam. Ödman genom Kongl. Majts nådiga hågkomst blifvit befordrad til en Theolog. Adjunctur i Upsala samt Pastorat vid Gamla Upsala: Men den honom nu i några år til understöd af K. Academien tildelte lilla Pension af Etthundrade Rd Spec. blifvit gifven med inskränkning til den tid han finge något Pastorat eller fördelacktig befordran: desse vilkor åter ej ännu fullkoml. Inträda sålänge han vid Adjuncturen blir utan Lön, och inkomsterne vid Pastoratet för det första ej tilräcklige at hålla honom skadeslös: Så understältes i anledning af H:r Ödmans eget bref, om icke förenämnde Pension såsom hittils finge continu era; hvilket ock Herrar Insp. Aerarii vid Contoret redan i förväg bifallit och tilstyrkt, och K. Academien äfven nu behagade bifalla: Det må samma Pension af Etthundrade Rd:r årligen, til H:r Ödman utbetalas tils vidare, och då Omständigheterna göra den mera umbärlig än för det närvarande. Imedlertid skulle ock H:r Bar. Alströmer, i anseende til Sahlgrenske fondens andel, härom underrättas.

9:o Upl. Baron Alströmers bref hvaruti han gifver tilkänna afsändning til Academien af en hop torra Örter dem Hr. Euphrasén samlat och inlagt på des resa til St. Barthelemy.

5. Upl. H:r Bar. Alströmers bref, hvaruti han föreslår at uti små Almanachorna införa utur Franklins lefverne något af, eller annat som liknar Gubben Richards råd, til upmuntran för Landtman.

4:o I anledning af Hr. Bar. Alströmers bref til H Arch. Bäck upkom fråga om någon upmuntran för Bonden Anders Ericsso Bång, som efter den uti Inr. Tidn. N:o 40 införde berättelse i Lillherdalen anlagt Rhabarber plantering; och af Patr. Sälskapet fått någon belöning; Dock kunde Academien sig härom ej utlåta innan närmare berättelser och bevis om sakens beskaffenhet inkommer, hvarom ock Hr. Fischerström lofvade göra sig underrättadafdet som til P. Sälsk. inkommit.

5. Upl. Herr Cantzl. Rådet Bar. Cl. Alströmers bref af d. 7 Dec. 1793. hvaruti han för Bonden Anders Erichsson Bång i Lillherrdalen, som utmärkt sig genom Medicinska och Botaniska kunskaper, men isynnerhet genom plantering af Rhabarber; hvarom förmäles uti Inr. Tidn. N:o 40, och Herr Baron sedermera inhemtat pålitelige vitnesbörd. m m. föreslår en årlig Upmuntran af 25 Rd af Sahlgrenska Fonden; sålänge han med Rhabarber plantering fortfar; och årligen til Acad. inkommer med berättelse om icke allenast vidden af den Rhabarber Plantering, til ståndens antal och ålder, som han sjelf idkar, utan ock om andres planteringar, som han med Frön och Undervisning understödt; och hvilka berättelser af H:r Assessor Tillaeus blifva bestyrckte. Hvarvid Hr. Baron anhåller at äfven för innevarande År måtte And. Erichsson Bång tilsändas det årligen föreslagna understödet, säsom en belöning, hvaraf han redan gjort sig förtjent. Vid detta Hr. Bar. förslag hade K. Acad. intet at påminna och biföll at Bonden Bong får den föresl. årlige Belöningen af 25 Rd:r för des idkande af Rhabarber Planteringen m. m.

2. Anmältes Hr CantzlieRådet Baron Clas Alströmers död.

3:o Upl. Hr. Bar. Patr. Alströmers bref med anhållan at D:r Dubb måtte blifva utnämnd at parentera öfver des Bror Hr. B. Clas Alströmer, hvartil honom skulle lemnas alla nödiga underrättelser: hvilket och nu af Academien bifölls.

4:o) Anmältes, det Konungen och Regenten d. 3 Sistl. med Särdeles Nådigt välbehag emottagit de Medailler, som Academien i afseende på Protectoratet öfver Dem låtit Slå i guld, och hvilka, enligt den öfverenskommelse Som d. 1 Junii efter Parentationen öfver Baron Clas Alströmer, blef tagen, öfverlemnades af Deputerade Ledamöterne Herrar Ferrner, Schultzenheim, Hermelin, Odhelius, Nicander, Sparrman, Swartz, och Schulten, anförde af Herr Rosenstein, såsom den närmaste i staden varande Pro-Praeses under Praesidis frånvaro.

3:o) Upplästes ett Bref ifrån K. Academiens Ledamot Hr Doctor Dubb i Göteborg, hvaruti han gifver tillkänna, det Canzli Rådet Alströmers Enkefru Friherrinnan Sara Catarina Sahlgren uppdragit honom att tillbjuda K. Vet. Academien den stora Engelska Electricitets Machin med tillbehör, som omnämnes uti Bihanget till Åminnelse Talet öfver framl. Baron Alströmer, hvilket Herr Dubb författadt; - Och ifall K. Academien ville denna gåfva emottaga, åtog sig hr Dubb bestyret om Machinens inpackning och afsändande ifrån Friherrinnans egendom Gåsevadholm, K. Academien tillhanda. - Denna present fann K. Academien i sitt Cabinett kunna blifva mången till nytta och instruction, samt tillika en Åminnelse af Friherrinnans ärfda ädelmodiga frikostighet, beslöt således, att ett tacksägelse Bref derföre genast till Friherrinnan skulle afgå, och tillika ett compliment Bref till Hr Dubb, för den vänskap, han genom denna Machins förskaffande, yttrat för K. Academien.

  Kom hos Kongl. Vet. Academiens Herrar Jnspectores aerarii i öfvervägande huruledes, då Professoren Retzius i Lund årligen njuter 75 Rdr, Botanices Demonstratorn Afzelius 75 Rdr, Theologiae Adjuncten Öman 50 Rdr och Academiens Camererare 22 Rdr 10 Sk. 4 r. alt af de 416 Rdr 32 Sk. ränta som à 5 procent årligen falla af det utaf framlidne Directören Sahlgren til Academien donerade Capital 8333 Rdr 16 Skill. Banco, ändå 169 Rdr 21 Skill. 4 r. af denna ränta äro odisponerade, och således böra användas enligt gifvarens afsigt til belöningar för nyttiga uptäckter som kunna lända til Landets oeconomiska förkofran. J anledning häraf och då Kongl. Academien nu mera, och efter framlidne Herr Baron Clas Ahlströmers dödliga frånfälle, hafver enligt Testamentet full disposition af denna ränta, likväl til sådane ändamål, som detta Testamente innehåller, funno Jnspectores aerarii det någon del af denna återstående årliga ränta med goda skäl skulle kunna tildelas Kongl VetenskapsAcademiens nu varande Praeses Herr Professoren Olof Swartz. Testator utmärker i synnerhet dem såsom berättigade til belöningar af denna ränta, hvilka göra uptäckter uti planteringar af nyttiga växter och träd, samt befordra de samma, och det är just i denna för Riket så nyttiga och angelägna hushållsgren, som bemälte Professor redan hafver så mycket gagnat, och är i anseende til sin befattning och skötsel af den Bergianske Trägården, och den der inrättade trädscolen, i belägenhet at göra ännu mångfaldiga uptäckter för at än vidare gagna. Det skulle således blifvaför bemälte Professor en förtjent och med Sahlgrenska Testamentet enlig upmuntran, om Kongl. VetenskapsAcademien skulle täckas af denna ränta honom årligen tildela Ethundrade Rdr Banco, under den försäkran, at han äfven hädanefter fortfar at på samma sätt gagna, arbeta i detta ämne och bibehålla den Bergianske inrättningen enligt dess Testators afsigt, hvilken synes i omtalade mål gå den Sahlgrenska inrättningen lika som til mötes. Jnspectores aerarii tro sig hafva så mycket större skäl at tilstyrka denna belöning, såsom en upmuntran för bemälte Professor, som dess nit til fullgörandet af det, som honom enligt Bergianske Testamentet åligger, förbjuder honom at draga den fördel af denna trägård, som han eljest skulle kunna hafva, hvarförutan han genom denna befattning är skild ifrån så godt som all annan förtjenst, hvilken han såsom Medicus genom practik kunde erhålla. Han har äfven genom sina uptäckter i trädplanteringen åtskilliga gångor riktat de små Almanackorne och derigenom i sin måhn bidragit til den fond, hvaruppå Academiens bestånd är grundat, hvarförutan han tillika med flera interessante afhandlingar har bidragit til Kongl. VetenskapsAcademiens handlingar, och göra sig Jnspectores aerarii derom försäkrade, at en sådan upmuntran som nu är föreslagen blifver til samma nyttiga ändamål ännu mera bidragande. Til alt detta kan äfven läggas den celebrité som Professor Swartz vunnit igenom så väl kostsamma och långvägade resor utrikes, som utgifna arbeten. Detta föregående tilstyrkande för Professoren Swartz, at på sätt som är anfördt erhålla årligen 100 Rdr, af den ränta, som är löpande af det til Academien donerade Sahlgrenska Capitalet, underställes altså och härmed Kongl. VetenskapsAcademiens ytterligare ompröfvande.

Herr Cancellie Rådet Paykulls nit för Naturalhistorien kan icke lysa i vackrare dag än genom dess Memorial hvarmedelst han til Kongl. Academiens välvilja och upmuntran anmäler 2:ne Prästmän i öfversta Nårrland, som gjordt honom et utmärkt biträde vid dess vackra uplaga af Fauna Svecica (et arbete som lika mycket hedrar författaren som Nationen, och vi instämma med största öfvertygelse deruti at Kongl. Academien må och bör, nu som altid förut, hedra och upmuntra sådane landsmän, hälst i de aflägsnare provincerne, hvarigenom många vackra ändamål til vetenskapernas förkofran jemte uplysning om Landets beskaffenhet och möjliga odling kunna vinnas, men medlen som Herr Paykull föreslår lära icke nog säkert leda til denna nationella vinst, äfven som methoden, genom Kongl. Academiens hittils brukade utvägar, varit annorlunda utstakad. Hvar och en vetenskap äger af Kongl. Academien lika rättighet til upmuntran, och denna upmuntran har altid blifvit reglerad efter de til Kongl. Academien ingifna Afhandlingar och Rön. Men om nu den methoden skulle införas at på en Ledamots föreställning tildela vetenskapsodlare peningeunderstöd under hopp om deras bearbetande i framtiden så fordras icke alenast dertil en ganska betydlig fond, som Kongl. Academien visserligen icke eger, utan ock det som värre är et sådant förskott skulle troligen icke göra den åsyftade verkan, det skulle snarare förvandlas til personliga pensioner, hvilka man med svårighet kan uphäfva och hvarpå Kongl. Academiens räkenskaper innefatta bevis, ehuru desse personer icke af Academiens utan af Sahlgrenska fondens interimsförvaltare framlidne CancellieRådet och Comend. Baron Clas Ahlströmer blifvit utdelte, Kongl. Academien har derföre altid valt en annan til vetenskapernes upmuntran lämplig method, den nämligen, at när okände Vetenskapsodlare blifvit uptäckte och anmälte af Academiens Ledamöter hafva de genom en medaille eller några jetons blifvit upmuntrade at inför Kongl. Academien upgifva och visa i hvad mån de til Academiens föremål kunna bidraga. Herr Paykull citerar sjelf et sådant exempel. Kongl. Academien har sedermera alt som de aflagda profven förtjent, understödt dem i det som til Vetenskapernas förkofran kunnat bidraga. Om således desse af Herr Paykull föreslagne prästmän ega dertil erforderlig skicklighet och hug, så kunna de taga sig efterdöme af hvad Kongl. Academiens Handlingar redan innehålla t. e. beskrifva sina socknars geographiska oeconomiska och politiska belägenhet. Laihela socken finnes så i 19:de volumen och Kusamo i den 21 vol. Det blir derjemte af synnerlig nytta om Pastor Grape i Enentäckis åtager sig at hålla och til Academien årligen insända meteorologiska observationer uti denna så högt i Norden belägna sockn. Kongl. Academien får då god anledning at tildela honom både upmuntran och belöning. Men inan detta skedt kan en praenumererad belöning icke medföra säkerhet derpå; ännu mindre undgå at blifva et betänkligt prejudicat. För öfrigt böra hvarken Sahlgrenska eller Rydmanska Fonderne kunna nyttjas på sätt Herr Paykull föreslår, emedan de med tydliga ord, äro af Testatores anslagne endast til upmuntran och belöning i landthushållnings och oeconomiska föremål, och det lärer äfven vara Kongl. Academien ålagt at stricte utan uttydning följa Testamentets bokstaf. Fahlgrenske fonden har ock Kongl. Academien lofvat Testator i dess lifstid använda til samma föremål, som den Londonske Societeten, nämligen Jordbruket, Manufacturen och Handelns upmuntrande.
Odhelius.

Til följe af alt detta finner jag för min del, at Kong[liga] Academiens Ledemot, Herr Retzius, värdigt upfylt af[ledne] Cancellierådets och Commendeurens Baron Alströmers fordran för den årliga gratialen af 75 R[iksdaler] B:co af Sahlgrenska Donationen, då Han nu til Landmäns nytta författat en Flora Oeconomica på modersmålet. Testator har icke äskat at hvarje år någon del däraf skulle af trycket utgifvas, som ock blifvit et illa uttänkt och onyttigt försök. Denne författare har utom dess tid efter annan utgifvit särskilda ströskrifter och academieska Disputationer i économiska ämnen, ibland hvilka sistnämda en grundelig och fördomsfri afhandling om Äple- och Päronträns skötsel finnes vid denna Flora oeconomica bifogad.