Protokoll

Här kan du läsa Kungl. Vetenskapsakademiens protokoll 1739-1774. Du kan antingen söka i protokollen i fulltext, eller följa omnämnanden av en enskild person.

previous Föregående möte Nästa möte next

Protokoll 1782-06-19

Den 19. Juni
Praeses frånvarande
Närvarand[e] Hrr. Bäck B. Bergius
Wargentin Marelius
Rönnow Arbin
Zetzell Sparrman
P. Bergius Nicander
Wilcke

1:o) Uppvistes följande Nya Böcker:
Reliquiae Houstonianae, Seu Plantarum in America
Meridionali collectarum Jcones a Gulielm Houstoun.
Lond. 1781. Utgifna efter Auctorens död af Hr. Banks och Skänkta till Academien.
A general view of the writings of Linnaeus by Rich. Pulteney. Lond. 1781. Skänkt af Auctoren.
Afhandling om Hushållningen till Siös i afSeende på hälsans bevarande, af Arvid Faxe. Ammir. Med. Carlskr. 1782. Skänkt af Actoren.

2:o) Anmältes, att Academien också fått till skänks trenne stycken Portraiter, öfver Newton, Tycho Brahe och Lansbergen; det första af Hans Exc. Grefve Höpken, det andra af Hans Exc. Grefve Brahe, och det tredje af Hr. Bäck.

3:o) Uppå gifven anledning af Hr. Wargentin, har Doct. Faxe i Carlskrona gjort Sammandrag af några Medicinska Rön uti Handlingarna för de första 20 åren, Samt deraf insändt några Ark till prof, hvilka nu upplästes, och remitterades till Hr. Zetzells utlåtande.

4:o) Uppl. Ett Bref ifrån Hr. Bar. Cl. Alströmer, hvaruti han Säger Sin tanke vara, angående öfversättningen af Hr. Fleischers Åkerbruks Cateches, att man borde söka förmå någon Boktryckare att förlägga densamma, men att Academien ville, till desto större trygghet för förläggaren om afSättningen, förbinda Sig att efter aftryckningen inlösa 2 till 300 Exemplar deraf, för att bortskänka i Landsorterna. Bevilljades.

5:o) Hade Hr. Alströmer uti Samma Bref också uppgifvit ett Sätt att conservera Tak-plåtar af Järn, bestående deruti, att hela Plåtarna indoppas uti någon conserverande Fernissa, och Sedermera läggas på taket Diagonaliter emot Tak-foten; fastspikas endast i öfversta hörnet med en Spik utan att falsas, dock för att på detta Sätt icke rubbas af Blåst, Slås krokar eller Spikar på Sidan af mellersta hörnena, Så att de med sina hufvuden haka deröfver. Men angående Färnissan och dess ingredientier yttrar Sig Hr. Alströmer intet. Till att derföre få något utslag i det ämnet, som kunde vara pålitligt, har Hr. Rinman derom redan blifvit consulterad, och uti Bref tillbaka, Som nu också inkommit och upplästes, utlåter han Sig, att järn-plåtar bäst bevaras med stark Linolje-Färnissa, som innehåller något upplöst Bly. Således hafver man här, genom tvänne skickliga mäns åtgärd, ett Sätt att lägga och bevara järn-plåt-tak, som förmodligen torde blifva Så godt som något annat förslag i den vägen.

6:o) Uppl. Ett Bref ifrån Hr. Wäsström, hvaruti han utlåter sig icke vilja emottaga annan belöning, i fall någon tillbjudes för Öfversättningen af Hr. Fleischers Åkerbruks Cateches, än endast någon af de Medailler, större eller mindre, som blifvit Slagne öfver Framl, Hofmarskalken Bar. De Geer.

7:o) Uppl. En Afhandling om Verkan af Cucumis Colocynthis, inlemnad af Hr. Dalberg.

8:o) En Afhandl. Om uppdämningar på ängar, skrifven af Hr. Tham och inlemnad af Hr. Fischerström med förfrågan om K. Academien ville åtaga Sig att förlägga densamma och utgifva af trycket. Men detta afslogs; dock yttrade sig K. Academien vilja köpa 50 Exemplar af den förläggare, som funne sig vid att berörde afhandling utgifva.

9:o) Hade en Jnstrument makare ifrån Kiöbenhavn vid namn Schultz öfversändt till Academiens granskning en Sjö-Octant, Som skulle vara en förbättring af Hadleys, och skillde Sig derifrån i så måtto, att Speglen i Centrum var fastsatt på en rörlig skifva af ungefär 2 tums Radius, hvilken med en skruf kunde fästas på Alhidaden, allt efter som man behöfde taga Vinklarna stora och hvilken på Sin Octantiska boge var märkt med 0, 45°, 90°. När denna skifva var Satt på 0, utgjorde Jnstrumentet en vanlig Octant, och då kunde dermed Vinklar tagas, ifrån en fast punct, i högden och till höger; men då hon sattes på 90°, kunde andra vinklar tagas, ifrån Samma punct och i Samma Jnstrumentets belägenhet, nedåt och till vänster. På detta Sätt mente Hr. Schultz sig hafva förbättrat Jnstrumentet, och kunna mäta distancer ända till 190°; men då man betragtar, att mätningarna till höger och vänster måste ske i två gånger, och Jnstrumentet imellan hvardera gången måste tagas från ögat för att ändra skifvan, Så kan då så gärna bägge mätningarna ske med en vanlig Octant, och vinklarne på ömse Sidor till hopa läggas. Lägger man härtill, att man har Svårt före, i anseende till Skifvans korrta radie, Sätta dess puncter 0, 45°, 90°, accurat midt emot det utmärkta streket på Alhidaden, att ju icke några minuter kunna vara falske, Så finnes, att Jnstrumentet, i stället före att vara förbättradt, verkligen är försämradt, andra fel att förtiga, som med detsamma följde. Nuuppvistes detta Hr. Schultzes instrument i Academien, tillika med en Afhandling på tyska af honom författad, innehållande ett nytt Sätt att mäta Distancer på himmelen och uträkna Longituden till sjös; Äfven anmältes, att Så väl det ena som det andra varit remitteradt till Hrr. Ferrners och Nicanders granskning, och att de äfven inkommit med sina utlåtande deröfver. J stället Således, för att än vidare examinera Hr Schultzes påfund, Så ville Academien höra dessa utlåtande, hvilka derföre upplästes och voro af det innehåll, att hvarken Octanten eller den uppgifna methoden till Longitudens finnande förtjente någon uppmärksamhet. Kongl. Academien befallte Således, det man skulle gifva Hr. Schultz Sådant vid handen och tillika, att han kunde få afhämta både Jnstrumentet och afhandlingen, när han det behagade.

10) Uppl. Ett Memorial inlemnadt af för detta varande Bokhandlaren Askergren, hvaruti han anhåller, det Academien ville gifva honom förlag till några Sciagrafiska Tabellers utgifvande öfver Svänska näringarna, hvilka Tabeller också uppvistes och till en del upplästes. Afslogs, emedan Tabellerne voro af föga värde.

11:o) Uppl. Hr. Wäsströms yttrande öfver Hr. Sillens observationer vid Åkerbruket, Som uppl. d.8 Maj. Herr Wäsström ansåg dem såsom ganska nyttiga för Landtmän att känna i framtiden.

Loading…
Loading the web debug toolbar…
Attempt #