Protokoll

5. Uplästes H. Wargentins handling om de ojämnheter som Jupiters månar medelst deras inbördes värkan förorsaka uppå hvarandras gång hvilken remiterades til Herrar Klingenstierna, Strömer och Hiorter.

5. H. Hof Chirurgen Schutzer föreslogs af Baron Hårleman til Ledamot samt Philosophiae adjuncten i Upsala H. Wargentin af Secret. Elvius.

2. Voterades öfver de tvänne föreslagne Herrar til Ledamöter, då Secreteraren upviste trenne sig gifne fullmackter af D. E. Baron Höpken och Baron Palmstierna samt Baron Hårleman at votera på H. Schutzer. För H. Schutzer var 16 Ia och 6 Nej, således utesluten H. Wargentin 19 Ja och 0 Nej, derföre antagen.

3. Acad. Secreterare upläste af vetenskapernas historia, om Theorien af Jupiters månars gång i anledning af H. Wargentins handling i detta års handlingar. som bifölls at för detta quartals hndlingar införas.

2. Intogs H. Pehr Wilh. Wargentin til ledamot.

3. Uplästes anmärckningar öfver Siustiernorne ingifne af H. Sven Kihlman, som remitterades til H. Vargentin.

1. Uplästes bref från Herr Högström til Secreteraren af d. 6 Septemb. ang:de ett vildt sädeslag, som växer uti Hafsklipporne i Skärgårdarne i Schellefteå. Detta bref remitterades jemte profvet, som Herr Högström äfven insändt däraf til Herrar Linnaeus ock Bielcke.

1. Uplästes bref från Herr Vargentin til Herr Praeses. hvaruti han aflägger tacksägelse hos Kongl. Academien för Kallelsen til Secreterare Sysslan efter Herr Elvius.

4. Beslöts, at H. Praeses notificerar Philosophiska Faculteten i Upsala, at Adjuncten Wargentin blifvit Vetenskaps Academiens Secreterare.

13. Vetenskapernas historia för detta qvartal, om Jodens skapnad och storlek, anmältes af Secreteraren, som fick befallning at låta den af H. Strömer öfverse.

4:o. Likaledes anmälte Hans Excellence, at RiddarhusDirection beslutit, at Academiens nye Secreterare skal af Thamiska interesserna njuta sin andel ifrån den dagon han blef af Academien til Secreterare antagen. Nen at afledne Secreteraren lvii arfvingar skola lika fult njuta til godo et halft års lön, efter Elvii död til räknandes, intet såsom en rättighet, den andre Secreterare här efter skola hafva at förvänta, utan såsom en äreskiänk och et besynnerligit prof af Ridderhus Directionens ärkänsla för den dödas förtjänster och des arfvingars ärbiudande at lemna til Academien alla des i lifstiden tilhöriga böcker och instrumenter.

9. Altså tog nu Secreteraren på en kort tid afsked, och lemnade alla angelägna Papper och Documenter uti Academiens Archivarii, Friherre von Seths händer, hvilken, på Academiens anmodan, behagade antaga sig den mödan at nu, såsom tvänne nästförledne somrar, under Secreterarens fråvaro, företräda des ställe, och besörja Academiens correspondence och angelägenheter.

1. Aflade den nu hemkomne Secreteraren hos H. Archivarien, Friherre von Seth, tacksejelse, för det han under des frånvaro behagat hafva så mycken möda med at förrätta Secreterare sysslan, hvarföre ock hela Academien betygade sin ärkänsla.

1. Upviste Secreteraren en för några år sedan redan af Academien gillad berättelse, om Hummel-tågors nyttjande til spånad och grofva väfnader, tillika med H. Rudenschölds, i anledning der af, ytterligare inhämtade underrättelser i samma ämne: och beslöts, at detta nu skulle införas i Handlingarna.

3. Secreteraren upläste sin historia, om Natural-historien i gemen, som gillades at införas i detta qvartals Handlingar.

4. Upvistes af Secreteraren kallelse brefven til alla utländska Ledamöterna, som nu äro färdige at afgå, och beslöts, at de nu ock altid framdeles komma at underskrifvas af Secreteraren, på Academiens befallning, och under Academiens stora Sigill.

11. H. Praeses giorde åter påminnelse om Registret öfver Academiens här tils utkomne Handlingar. Secreteraren låfvade, med några af Ledamöternas biträde, vara betänkt på at författa et sådant Register, så snart tiden det tilsäger.

Secreteraren fick jämväl befallning, at uti mycket höflige termer skrifva et bref til Petersbourgiska Academien här om.

1. Uplästes Secreterarens utkast til memorialet, som enligt hvad beslöts uti sista sammankomst, skal afgå til Hans Majestet, om Fastlags Söndagens ock Kyndelmesso-dagens sammanstötande, år 1752. Det gillades af Academien, allenast, emedan Secreteraren der något nämt om vårt Calendarii felagtigheter i gemen, beslöt Academien, at den saken förtjänte et särskildt memorial, hvilket Secreteraren fick befallning at til nästa sammankomst upsätta, men låta det förra i medlertid afgå.

4. Vid samma tilfälle frågades, hvilke voro utnämde at Parentera öfver de tilförene i år afledne Ledamöter, Hiorter, Sandberg och Cederholm. Hvar på svarades, at Herr Celsius åtagit sig öfver Herr Sandberg. Samt at H. Klingenstierna varit anmodad at giörat öfver Hiorter och Herr Reinh. Berch öfver Cederholm, men at de undanbedit sig. Academien tog då i öfvervägande, huru vida någon Ledamot kunde undandraga sig en sådan af Academien ålagd skyldighet, och beslöts, at det aldrig utan giltige förfall borde skie, dock som Herr Klingenstierna pröfvades kunna giöra bättre gagn med nyttige röns ingifvande, och Herr Berch ursägtade sig med et annat under händer varande arbete, och många syslor, vid Antiqvitets Archivi i ordning ställande, så fant Academien för godt, at denna gången frikalla dem för Parentationerna, men ålade der emot H. Stockenström, at hålla åminnelsetal öfver afledne Praesidenten Cederholm, samt Secreteraren Wargentin, öfver sal. Observator Hiorter, hvilke låto sig der til beqväma.

[1.] Upläste Secreteraren sit utkast, til det underdåniga memorial, som Academien i sista sammankomst beslöt at låta afgå til Hans Majestet, om Calendarii förbättrande. Det gillades.

9. I anledning af det myckna besvär som de utländske til Secreteraren stälde bref gifva honom, då han måste först sätta pant för dem på Påsten, sedan upvisa dem uti Kongl. Cancellie Collegio, och ofta passa der up några dagar, innan han får extractum protocolli om afskrifning på Påst-pengarna, förestäldes, om icke Secreteraren kunde ärhålla fribrefs-bok så väl på ut- som in-ländske bref. Academien hölt det för billigt, och H. Carleson åtog sig at andraga detta mål för Kongl. Cancellie Collegium, hälst Societeten i Upsala har sådan Påst-frihet.

13. Upviste Secreteraren sin historia, om stjernornas parallaxis, hvilken gillades at införas i detta qvartals handlingar.

12. Uplästes De l'Isles bref til Secreteraren, hvar uti han först tackar för kallelsen til Ledamot, och sedan på Franska Vet. Academiens vägnar anmodar Academien at draga försorg, det här i Sverige correspondenta Observationer må anställas emot dem, som De la Caille är sinnad observera vid Caput Bonae Spei, til at uptäcka Månens parallaxis. De la Cailles utgifne Avis aux Astronomes, bifogades, med uträkning på alla de Phaenomena som De la Caille är sinnad i agttaga, hvar af ses, at observationerna skola taga sin början d. 21 Februarii nästinstundande, och fortsättas nästan dageligen et helt år. Academien fant sig förbunden, dels för sakens egen vigt, dels ock för Academiens och Nations heder, at giöra yttersta flit, det sådana observationer måga anställas. Och emedan det ei pröfvades nog, at Secreteraren ensam skulle bevaka dessa Observationer, utan at alla i Sverige, som kunna observera, skulle deruti deltaga, så beslöts at Herrar Strömer, Gadolin, Schenmark och Hellant skulle anmodas at giöra sin flit, hvar å sin ort. H. Strömer, som nu var närvarande, förestälde, det hans öfrige ämbets syslor skulle giöra honom här uti stort hinder. Och hvad Gadolin Schenmark och Hellant angår, påmintes, at de ei hafva der til tiän lige instrumenter. Sist öfvervägades ock, at Schenmark och Hellant hafva ingen lön, hvar med de sig Munna uppehålla under den tiden, som endest til observationer måste användas. Til at häfva alla dessa svårigheter, blef beslutit, at bref skulle afgå til Hans Kongl. Majestet, med underdånig ansökning, det måtte 1:o Herr Strömer på et år befrias ifrån sina öfriga ämbets syslor, 2:o befallning afgå genom Cancellererna til Academierna i Åbo och Lund, at de hafva at förse sina Observatorer ned Uhr och Micrometrar, 3:o det ville H. K. Majestet allernådigst bevilja Schenmark och Hellant något litet underhåll til upmuntran, på et års tid. När detta underdåniga Memorial blir färdigt, hvar med Secreteraren fick befallning et skynda, lemnas det til Hans Excellence Friherre von Höpken, som låfvade så föredraga saken hos H. K. Majestet, at academien skulle vinna sin önskan.

4. Uplästes De Fouchys, Secreterarens i K. Franska Vet. Academien, bref til Secret. Wargentin, hvar uti Han i Franska Academiens namn solenniter inviterar Astronomerna i Sverige at taga del uti Observationerna på Månens Parallaxis. Secreteraren skal gifva Franska Academien tilkiänna, hvad anstalter, genom vår nådigste Konungs handräckning, redan til den ändan äro giorde, eller här efter komma at giöras.

3. Emedan Qvartalet snart skal börja tryckas, upläste Secreteraren förtekningen på de rön han der uti ville låta införa, som alle å nyo gillades.

4. Upläste Secreteraren sin fortsättning af historien, om stiernornas parallaxis och aberrationer, som gillades at införas i detta qvartals handlingar.

10. Secreteraren sade sig ock hafva sin Parentation öfver salig Observator Hiorter färdig. Dagen til Des hållande blef utsatt d. 10 April nästkommande.

4. På Secreterarens föreställning, beviljade Academien at skänka Herr Löfling, som innom kort tänker begifva sig på resan til Spanien, en god Thermometer, samt äfven at lemna honom det Microscope, som Academien fått til skänks af Herr Lagerström, som dock vid Des förmodade lyckliga återkomst bör återställas.

Voro följande af Academiens Herrar Ledamöter tillstädes, at afhöra Secreteraren Wargentins Åminnelse-Tal öfver Kongl. Vetensk. Acad. framledne Ledamot, Herr Observatoren Hiorter. Nemligen, Academiens nu varande Praeses, Herr Grefve Piper, Hans Excell. Frih. von Höpken, Grefve Cronstedt, Archiat. Ribe, Faggot, Meldercreutz, De Geer, Hans Excell. Frih. Wrangel, Stockenström, Hans Excell. Frih. Palmstjerna, Ekström, Dalin, Bäck, Friherre Hårleman, Schultze, Lejel, Hans Excell. Frih. Ehrenpreus, Blixenstierna, Carleson, Scheffer, Berch och Frih. von  Seth. På Academiens befallning, lemnas Talet til Trycket.

3. Unge H. Baron Stiernstedt, som af H. Meldercreutz varit föreslagen til ämnesvän, blef nu, på Secreterarens gifne vitnesbörd, antagen.

2. Vid samma tilfälle berättade Secreteraren, det hen nyligen skickat til Parisiska Vet. Academien, enligt Academiens beslut sistledne höst, alla Academiens Handlingar ifrån början til årets slut, år 1750, 11 Volumer väl inbundne, samt en Volum af Upsaliska Societetens Acter, innehållande åren 1740, 1741, 1742 och 1743. Jemte 9 stycken af Svenska nya Land-Cartorna. Academien förklarade sig der med nögd, och samtyckte, at hvad Secreteraren betalt för Cartorna, skal blifva honom ärsatt.

3. Secreteraren förestälde ytterligare, om icke Academien ville köpa Berlinska Vet. Academ. Memoirer, hvilka Bokföraren Kiesewetter nu hafver införskrifvit. Academien gaf der til så mycket mer sit samtycke, som det nu faller drägeligare, innan bemälte Memoirer blifva flera, at på en gång inlösa. Kunnandes man här efter utan känning efter hand kiöpa dem som årligen utkomma.

5. Ändteligen hölt den afträdande Praeses, H. Clason, et vidlyftigt och väl utarbetat Tal, om Svenska Handelens öden, hvilket af Secreteraren på Academiens vägnar besvardes. Talet lemnades på begäran til Trycket.

4. I följe der af frågdes nu, hvilken af de tre föreslagne, Swab, Bar. Brauner eller Grefve Gyllenborg skulle komma under omröstning, då enhälleligen biföls at Grefve Gyllenborg nu borde företagas. Hvar på voteringen gick för sig, då alla röster voro ense om samma Herres och nu varande LandtMarskalks antagande til Ledamot: hvilket Secreteraren fick befallning at gifva Honom tilkänna.

8. Den afträdande Praeses slöt nu sit Praesidium med et kort Tal, om Sveriges Handel och allmänna Hushållning, hvilket besvarades på Academiens vägnar af Secreteraren. Talet blef utlemnat at tryckas.

2. Uplästes Manufactur Contoirets bref til Academien, hvar uti begiärdes Academiens betänkande, huru vida Ekar, som efter det i England brukeliga sättet, fällas under safve-tiden, kunna anses för mindre varagtige och dugelige til skepsbyggnad och andra nödiga bruk, än de som fällas någon annan års-tid? H. Praeses yttrade sina tankar här vid, grundade på egen förfarenhet, at träd, som barkas på stubben, och sedan få stå och torkas någon tid på roten, gifva det bästa värke. H. Grefve Cronstedt påminte, at det samma skal uti Kongl. Franska Vet. Academiens Handlingar vara med många skiäl bevist. Secreteraren fick altså befallning at se der efter och vid nästa sammankomst giöra berättelse om hvad i samma Handlingar kan der om finnas utrönt.

1. Uplästes et af Secreteraren giordt utdrag af H. Buffons til Kongl. Franska Vet. Academien, år 1738 ingifne Handling, om sättet at giöra trävärke hårdt, durabelt och snart tort, neml. at det vinnes, när barken i safvetiden aflöpes, och trädet sedan får stå et år eller par at torka på roten. Och emedan detta styrker hvad H. Praeses i sista sammankomst anförde, så bör svar afgå til Manufactur Contoiret, det barken må väl i safve tiden aftagas, för garfvares behof, af de Ekar, som ändå skola fällas, allenast Eken lika fult får stå på roten ännu någon tid, då trädet ei far der af illa.

2. Uplästes en Lista på de Herrar in och utom Academien, som nyligen giordt et hederligt sammanskott af 3200 dr. kopparmynt til Dr Hasselqvists understöd. Assessor Strandberg hade giordt början med 300 dr. hvar efter Herr Commerce Rådet Nordencrans med des svågrar Herrar Schröder och större delen af våra förmögnaste Handlande, såsom Herrar Grillar, Plomgrenar, Kerrman, Mölman, Clasöner, Brandel, Forsberg, Tottie, Le Febure, Gother, Bedoire, Jennings, Finleij, Jennich, Alström, Bourmeister, Zellingar och flera andra, giordt ädelmodigt följe med hvar sina 100, 120 til 150 daler kopparmynt. Academiens Ledamöter lofvade at på Academiens vägnar tacka hvar och en af dessa vetenskapernas gynnare, som de råka. Och emedan H. Nordencrants det mästa bidragit til detta sammanskott, i det han sielf farit omkring til de andra, at giöra föreställning: så anmodade Academien Herr Praeses, det behagade honom på Academiens vägnar sielf fara til honom, at förklara Academiens synnerliga ärkänsla för des välvilja. När til dessa 3200 dr. läggas 1260 daler, som utfallit af H. Hasselqvists stipendium i Upsala, blef en summa af 4460 dr. kmt, som Secreteraren berättade at han redan på tvänne vägar afskickat, genom en af Herrar Directeurerna af vårt Levantiska Compagnie til Hasselqvist gifven anvisning på 744 Piaster, hos Svenska Handels Contoiret i Smirna. Prima Vexelen har afgått under H. Envoijen Celsings Couvert, öfver Wien på Constantinopel, och Secunda öfver Marseille, til H. Consulen Rydelius i Smirna. Här igenom hoppas Academien, det H. Hasselqvist skal blifva upmuntrad och satt i stånd, at ännu et år resa omkring i Levanten.

4. Uplästes H. Dr Brelins til Academien insände Hushålls Memorial, angående några des påfund af torkugnar för säd, bakugnar, en Blås-Machine til kohl besparing och bättre Metallers frambringande, samt Tunnor til drickats bättre förvarande, m. m. De tycktes alla förtjäna upmärksamhet. Och beslöt Academien det borde han anmodas, at inkomma med ritningar och beskrifningar på dessa Mechaniska påfund, på det de uti Handlingarna må kunna göras allmänne. Men hvad H. Brelin anmodar Academien det ville hon til Konungen ingifva des bifogade underdåniga böneskrift, hvar uti han anhåller om afsked ifrån sit Pastorat, emot en årlig Pension: befalte Academien Des Secreterare at bedja honom, det ville han afstå ifrån et honom så skadeligt påstående, och i annor händelse hafva Academien ursäktad, det Hon giör sig samvete af at tjäna honom uti et mål, som hon tror kunde lända honom sielf til stor otjänst.

5. Uplästes Lectorens i Skara H. Hofs bref til Secreteraren, hvar uti voro några artiga Observationer giorde under en liten resa til Uddewalla sistledne sommar. Det skal remitt. til vederbörande, at se, huru vida somliga rön kunna få rum i Handlingarna, eller alla införas uti tidningarna.

2. Upvistes en Balsamerad Tumme, som blifvit skiänkt til Academiens raritets samling af Cammarherren Herr Grefve Bonde til Säfstaholm, och föregafs vara för några hundrade år sedan, vara huggen af et Monstro Marino uti en insjö i Småland, då samma monstrum ville draga til bottnen en Torpares ökstock: men såg aldeles ut som en mycket stor menniskio-tumme. Secreteraren fick befallning at skrifva et höfligt bref til Grefven. Archivarien tog emot Tummen at tillika med den medföljande berättelsen förvara.

2. Upvistes de två första Tomerna af Pomerische Bibliotheqve, hvar af den sednare af auctoren H. Professor Dänert i Greifswald, var dedicerad til Academien. Secreteraren har at skrifva honom til på Academiens vägnar.

1. Uplästes et bref til Secreteraren, ifrån GeneralConsulen i Smirna Herr Rydelius, af d. 21 Februarii sistledne, som medbrackte den obehageliga tidning, at Academiens värde Ledamot, Doctor Hasselqvist, den 9 i samma månad, der med döden afgångit, efter et par Månaders svår utstånden sjukdom. Men at Des skrifter och semlingar dock voro uti godt förvar.tagne, hvar på en medsänd förtekning nu uplästes. Derjämte gaf samma bref vid handen, at Dr Hasselqvist sig der fördjupat uti en ansenlig skuld, bestigandes sig til inemot 3000 Piaster, hvilka H. Consulen Rydelius tror Academien vara skyldig at betala, helst Hasselqvists saker och samlingar voro för samma skuld af Creditorerna seqvestrerade. Nu ehuru väl en del af denna skuld är redan betalt genom en nyligen afgången växel på 744 Piaster, är dock ännu skulden så stor, at Academien ei i hast kunde sinna sig, hvad utvägar böra tagas til så stor summas upbringande. Academien fant väl på ena sidan, at hon icke utskickat Hasselqvist, mycket mindre accrediterat honom at upbära så mycket penning ar, och således aldeles icke är skyldig at betala des giorde skulder. Men å andra sidan såg hon nogsamt, at Academiens så väl som Nationens heder fordrar, at sådana steg måga tagas, at icke Hasselqvists härliga giorde rön, observationer och samlingar må förkomma. Archiater Linnaeus låfvade vid sin hemkomst til Upsala upsöka och hitskicka de sista salig Hasselqvists bref, hvar af Academien torde få någon anledning at visa, det Des skuld ei måtte hafva varit så stor. I medlertid ville Academien til nästa sammankomst hafva betänke-tid.

2. Och emedan et rum således genom salig Hasselqvists högst beklageliga frånfälle var blifvit ledigt, beslöt Academien at af de sex föreslagne, som äro, Tiburtius, And. Swab, Ax. Fr. Cronstedt, Frih. Brauner, Hof och Duraeus, nu välja en. Skreds derföre, enligt sista beslut, först til omröstning, hvilken af de föreslagne skulle denna gången komma i Consideration, då låtten föll genom de flästa rösterna på Friherre Brauner, och när omröstningen vidare om honom gått för sig, befans Han genom en öfver röstning af 21 ja, emot 5 Nei, vara antagen, hvar om Secreteraren fick befallning at lemna honom kundgiörelse.

3. Til utländsk Ledamot antogs ock Math. Professoren i Greifswald, Herr Andreas Maijer, genom öfver röstning af 23 ja, mot 2 nej. Och som han nu är här i staden närvarande, åtog sig Secreteraren, at mundteligen lemna honom del af Academiens beslut.

4. Der på skreds til Votering om en ny Praeses, då H. Scheffer fick 16 röster, Herrar Strandberg och Psilanderhielm hvarsina 15, Herr Plomgren 9, Herrar Malmerfelt och Ljungqvist 6, Dr Benzelius, Salander och Palmqvist 5, etc. Af de fyra, som hade högsta rösterna föll Lotten på Herr Strandberg, som derföre blef förklarad för Academiens Praeses för nästa qvartal: hvar om, efter han nu ei var tilstädes, Herrar Faggot, Ekström och Secreteraren blefvo utnämnde at gifva honom underrättelse.

4. Uplästes Hans Kongl. Majest:s allernådigste befallning til Academien, at inkomma med Des betänkande, huru vida det af Bruks Smeden Hans Nyman upgifne nya giutnings sätt af jern-Canoner, på kalla jern stift, kan, efter physiska grundreglor och Principier, äga den nytta, at blåsor under gjutningen, hvar af gallror pläga förorsakas, der med stå til at förekomma. Academien utnämnde Herrar Ehrenswerd, Faggot, Tilas, Meijer, Swab och Secreteraren, at någon dag i nästa vecka träda tilsamman, förekalla Smeden Nyman, och undersöka denna saken, samt til nästa sammankomst inkomma med deras Tankar.

2. Riksens ständers Secreta utskott hafver anmodat Academien, at upsätta en Instruction för Medicinae adjuncten i Lund, Er. Gust. Lidbeck, huru han skal förestå Botaniska örtegården derstädes, samt, enligt Riksens ständers beslut, anlägga Plantager i Skåne, af allahanda nyttiga färge- och Medicinal-örter, som tola Skånska Climatet. Secreteraren hade redan, i samråd med någre af Ledamöterna, giort et utkast til denna instruction, som nu uplästes och gillades.

6. Berättade Secreteraren, at Hans Excellence Frih. Von Höpken, redan skrifvit til General-Consulen H. Rydelius, och varnat honom, at ei låta något förskingras af salig Hasselqvists saker, innan alla både Academiens och de i Smirna varande Creditorers fordringar blifvit liqviderade, samt förmant honom, at skyndsammeligen insända de af Academien åstundade verificationer, på de uti sista brefvet upgifne Skuld-Påster.

2. Uplästes bref til Secreteraren ifrån Fält Cammereraren Sundell i Jemtland, hvar uti berättas, at någre förfarne Hushållare der i orten sammansatt sig at formera en liten societet, under namn af Hushålls gille, hvars giöromål skal blifva, at giöra och samla allahanda nyttiga rön, och dem, efter pröfvad riktighet, meddela Vetensk. Academien, hvilket upsåt Academien ei annat kunde än högeligen gilla.

2. Uplästes et bref til Secreteraren ifrån Kyrkoherde Risberg i Skåne, hvar uti berättades, hvilka af H. Kalms frön hos honom upkommit och gifva bästa hopp om sig.

2. Der på afträdde H. Strandberg Praesidium med et vackert Tal, om felsteg, som pläga begås vid Febrars Curerande; hvar på Secreteraren å Academiens Wägnar svarade.

7. Den nyss antagne ämnesvännen H. Lindvall upviste ritning och beskrifning på en inrättning af Pumpar på skep, som ständigt äro i rörelse af sig sielfva, allenast fartyget går. De draga ju starkare, desto mer Fartyget går och skakas. Praeses och Secreteraren hade redan varit på Fartyget och sedt hela ställningen, hvar af så väl som af beskrifningen Academien med nöje fant, at detta påfund är både lätt och fördelagtigt, samt förtjänar införas i Handlingarna.

2. Påmintes om Parentationerna för de afledne Ledamöter, och beslöts l:o at när någre dödt, om hvilka ei är mycket at säga, kunna två eller tre hel korta Parentationer hållas på en gång, Derföre fick Secreteraren befallning at så anställa, det H. Stockenströms öfver salig Cederholm, Celsii öfver Sandberg och Mörks öfver Hesselius, må med det första, på en gång blifva färdige. 2:o at emedan H. Klingenstierna skal hafva Parentationen öfver salig Polhem färdig, men för sin sjuklighet ei våga sig ut, mindre vara i stånd at sielf publice Recitera honom, bör honom föreställas, om han icke, för tidens vinnande, vil skicka hit Manuscriptet, och låta någon annan recitera honom, då han sedan tryckes i H. Klingenstiernas namn. H. Tilas ärböd sig strax at recitera honom, om H. Klingenstierna der til ville samtycka. Med [sic!] Parentationen angår öfver salig Hasselqvist, som H.  Bäck åtagit sig, måste der med hafvas anstånd, til des vi få se, huru det går med hans efterlemnade manuscripter och samlingar.

6. H. De Geers beskrifning på Mask-Lejonet, inlemnadt til Academien af Hennes Majestet, öfversatt på Svenska ifrån Fransyskan af Secreteraren, den gillades at införas i detta qvartals Handlingar.

7. Upläste Secreteraren sin Historiska berättelse om Nordskenet, hvar af hälften kommer in i detta qvartals Handl.

2. Secreteraren upläste några des egna Astronomiska Observationer, som äfven gillades.

2. Anmälte Secreteraren, at Kongl. Amiralitets Collegium i CarlsCrona til Academien upsändt et vidlyftigt manuscript, neml. en Bok i styrmanskonsten, som Capitaine Lieutenanten Wallman är sinnad utgifva, med begäran, det ville Academien sig der öfver utlåta. Men emedan Academien ei har någon, hvilken hon kan pålägga det besvär at gå alt noga igenom, befalte Academien at svar skal afgå, det hon undanbeder sig denna mödan. I gemen råder dock Academien, at ei boken må Chargeras med alla Mathematikens delar, såsom Auctor efter gamla viset giordt, och dem alla ganska ofullkomligen och utan demonstrationer afhandlat, emedan vi tilförene uti särskilta skrifter hafve Geometrien, Trigonometrien, Usus Globorum etc. på Svenska, utan i det stället så mycket ömnigare och grundeligare utföra, hvad som egenteligen hörer til styrmans konsten.

3. Upvistes en Carta, som Academiens Ledamot H. De l'Jsle til Secreteraren inskickat, hvilken utvisar de Geographiska Decouverter, som Ryssarna giordt på Nord-östra kusterna af Asien, vid Camchatka, samt N. westra kusterna af America, hvaraf klarligen ses, at emellan Asia och America är allenast et vid pass 30 mil bredt sund, samt at den närmaste delen af America på den sidan är bebodd, med flera rätt märkvärdiga anmärkningar, som Secreteraren utur H. Delisles bifogade berättelse upläste.

4. Upvistes H. Dela Cailes observationer vid Caput B. Spei, som Franska Vet. Academien låtit trycka, och exemplar der af hit sända. Secreteraren berättade, at emot månge af dessa Observationer voro goda Correspondenta giorde här i Sverige, hvaraf Martis och Lunae parallaxes helt noga kunna uträknas.

3. Berättade Secreteraren, det Hennes Kongl. Majestet, på H. Bäcks underdåniga föreställning, behagat åtaga sig at inlösa salig Doctor Hasselqvists efterlemnade samlingar, samt at vexel på Des halfva skuld vore redan afgången, och at det öfriga skal betalas, när fordringen blifvit behörigen verificerad och liqviderad.

4. Frih. Seth berättade vidare, det H. Lagerström åter behagat öka Academiens Bok-förråd, Naturalie-samling och Modell-kammare, med åtskilliga Chinesiska Böcker, Petrificater, en Fisk, Old Wife kallad, samt tvänne Chinesiska modeller på en Pust ock Storm-pump. Secreteraren fick befallning, at å Academiens vägnar tacka H. Lagerström för dessa skänker.

6. Uplästes H. Celsings och Rydelii ifrån Constantinopel ankomne Bref, angående den skuld, hvar uti afledne Doctor Hasselqvist råkat, under des der ute giorde resa. De der hos följande små upsatser och räkningar, som Dr Hasselqvist efter sig lemnat, upvistes, hvilka Academien fant aldeles otilräckelige at gifva någon uplysning uti den af H. Rydelius upgifne skuldfordran. Secreteraren fick derföre befallning at påminna Herr Rydelius, om några närmare verificationer på de lån Hasselqvist föregifves hafva giordt, hvilket nu är så mycket nödigare, som Hennes Majestet redan i nåder behagat låta utremittera til denna skulds betalning 7000 daler kopparmynt, samt utfäst sig at jämväl betala det öfriga, med det förbehåll, at skuldens riktighet behörigen bevises.

9. Upl. H. Jacob Stenii Bref til Academien, hvar uti han lofvar fortsätta sina rön uppå allahanda träns olika varagtighet och styrka i anseende til hugnings eller fällnings tiden. Vidare beklagar han, huru oförsigtigt det i Österbotn handlas med Lax-fiskerierna, och anhåller om Academiens föreskrift för honom til Hans Majestet, at få arrendera Kemi Lax-fiske. Hvad detta sista angår, utlät sig Academien, det Hon af Stenii bref nog kunde finna, det han ei sielf har rätta grundsatser angående Laxfisket, och at Hon således så mycket mindre kan befordra des ansökning, som Hon i gemen mycket ogerna befattar sig med föreskrifter hvilket Secreteraren har at lemna Stenius til svars.

1. Berättade Secreteraren, det Hans Excell. Gref Tessin redan hade Parentationen öfver sal. Baron Hårleman färdig, samt at Kongl. Målare Academien ärbudit sig at vid det tilfället vilja Decorera Academiens vanliga rum, hvar uti Hans Excell. vill hålla Talet, hvilket alt fägnade Academien. Men emedan Decorationen ei kan blifva färdig förr än til d. 19, så utsattes nu den dagen til Parentationens hållande, med Hans Excellences samtycke. Och emedan uti Academiens rum ei kunna inrymas öfver 180 Personer, beslöt Academien, at Secreteraren, til trängsels förekommande, skal utdela Polletter til Herrar Ledamöter och ämnesvänner, samt til andra förnäma Herrar, som sielfve begära Polletter, så långt de räcka.

2. Upl. Hans K. Majestets nådiga remisse til Academien, af en Herr Leijonankars ingifne underdånige Föreställning, angående ett i CarlsCrona påfunnit och försökt sätt at skaffa frisk väderväxling på krigs-skeppen. Och emedan H. Leijonankar förmäler, at samma inrättning jämväl skal vara giord på et skepp här i Stockholm, så befaller Hans K. Majestet Des Vetenskaps Academie, at undersöka det samma, och inkomma med Des underdåniga utlåtelse. Secreteraren berättade sig hafva frågat Amiralen och Vice Amiralen på Skeps Holmen om de visste af något skepp, som hade sådan vädervexlings machine, hvar til de svarat nej. Academien nödgas derföre låta skrifva H. Leijonankar til, at fråga hvarest Hans åberopade skepp och machine är til finnandes.

2. På Secreterarens Föreställning, beslöts at en Jetton skal för Academiens räkning, präglas til H. Baron Hårlemans äreminne. Men på det Academien uti des nu med stor skuld graverade tillstånd, ei må råka uti någon svår utgift, kommo ledamöterna öfverens, at hvar och en ville taga hvar sin jetton, när den blifver färdig, och betala derföre 4 å 6 daler mer än han är värd, hvar til de frånvarande Ledamöter jämväl lära vara villige.

3. Emedan Secreteraren nu snart ärnar inflytta uti det nya Observatorium, förestäldes, om icke detta Hus borde med någon Ceremonie invigas? H. E. Gr. Ehrenpreus trodde det H. Exc. Friherre Höpken torde kunna förmås at vid detta tilfälle hålla et Tal uti Observatorium, hvilket förslag Academien så mycket heldre gillade, som Hans Exc. Frih. von Höpken, såsom Academiens förste stiftare och här tils varande förnämsta stöd, samt i synnerhet Gynnare af Astronomien, vore der til tjänligast och kunde mäst göra Acten ansenlig och högtidelig. Secreteraren fick derföre befallning at å Academiens vägnar Hans Exc. der om anmoda, då det äfven lemnas til H. Exc. eget godtfinnande, när och med hvad ceremonier denna Observatorii invigning må förrättas.

1. Secreteraren berättade, at Hans Excellence von Höpken behagat åtaga sig at hålla et Tal vid Observatorii invigning, at han ock ville vara betänkt på de öfriga anstalter til samma högtidelighet, samt at H. E. trodde det ei vara nödigt at så mycket skynda, utan at det vore tids nog at giöra det nästkommande höst. 

4. Upl. Professor Ihres bref til Secreteraren, angående Des under händer varande Svenska ordabok, hvar af Academien med fägnad såg, at arbetet med al flit fortsättes.

5. Beslöts, at jämte de sedermera utkomne Academiens egna Handlingar, borde jämväl Upsala Societetens Acter, Elvii vattu-drifter, DeGeers Memoirer om Insecterna, och de nyare Svenska hartor, tillika med hvad mera Secreteraren funne tjänligt, upkiöpas och skickas til Parisiska, Engelska och Pettersburgiska Vetenskaps Academierna, til utbyte emot Deras Handlingar, som vi, enligt träffad öfverenskommelse, af dem fått.

7. H. Klinckowström afträdde der på Praesidium til H. Berch, med et kort Tal, hvar uti han sade sig hafva utarbetat et ämne, som han ville underkasta några af Academiens deputerades skärskådande, angående en ny modus Acqvirendi för Academien. Secreteraren tackade honom på Academiens vägnar, för des omsorg om Academiens välfärd, jämväl för framtiden.

2. Trollhätte Directionens bref til Academien om Permission för Academiens Secreterare at i Juni månad få resa ned til Trollhättan uti en angelägen förrättning. Beviljades.

2. Uplästes et Bref ifrån en som ei velat namngifva sig, och menar sig hafva påfunnit rätta förhållandet emellan Peripherien och Diametern på en Cirkel, frågandes, om Academien ville gifva honom något Praemium derföre, så ville Han det uptäcka. Academien trodde sig utan fara kunna lofva en stor belöning: men at ei synas vilja giöra narr af Auctoren, fick Secreteraren befallning at lofva honom en Medaillei Guld af 8 ducaters vigt.

7. Secreteraren berättade, at af skådepenningen öfver salig Baron Hårleman redan 170 voro åtgångne, och en myckenhet flera bestälde, så at Academien utan kostnad kunnat hedra Hårlemans minne. Academien beslöt göra på samma sätt med en skådepenning öfver framledne H. Commerce Rådet Polhem. Och emedan Parentationen öfver honom inom kort lärer komma at hållas, befalte Academien Des Secreterare, at accordera med H. Fehrman, och så föranstalta, at Medaillen til Parentations dagen kan vara färdig.

7. Upl. Secreteraren slutet af Historien om Nordskenet, som kommer at tryckas främst i detta qvartals Handlingar.

Af de fyra, som hade högsta rösterna, föll Lotten, til Academiens fägnad, på Hans Excellence R.R. von Höpken, hvilken Academien nu hade den lyckan at tredje gången ärhålla til Des Praeses. Och som Hans Excellence nu ei var närvarande, åtog sig Hans Exc. Grefve Ekeblad at tillika med Secreteraren kundgiöra Hans Excellence Academiens giorda val. 

2. Upl. Hans K. Majestets nådigste skrifvelse til Academien, hvar uti Hans Majestet lemnar Academien, at til vidare Ordres förvara de Astronomiska instrumenter, som på Publik kostnad för tvänne år sedan förfärdigades, til de Parallactiska Observationer. Secreteraren berättade, det Herrar Gadolin, Schenmark och Hellant ännu ei lemnat dessa instrumenter ifrån sig, och förestälde, om icke de vidare kunde få behålla och nyttja dem, hvilket Academien så mycket heldre samtyckte, som Hon ei tviflade, at det ju vore hans Majestets nådiga välbehag, at instrumenter heldre nyttjades til något gagn, än skulle ligga obrukade och onyttige, helst Academien redan sielf har sådana instrumenter. Secreteraren fick derföre allenast befallning, at skrifva dessa Herrar til och begära deras skrifteliga försäkringar, at ei fara illa med instrumenterna, utan återställa dem til K. Academien vid första påfordran. Herr Schenmark har en Micrometer och et godt Pendel-ur utan foder, men Herrar Gadolin och Hellant hafva allenast hvar sin Micrometer. 

3. Uplästes Landshöfdingens i Jönköping, H. Saltzas bref til Secreteraren, hvar uti berättas, hvad anstalter H. Landshöfdingen giordt uti Des Lähn, til Skogs-Planteringar, medelst fröns utsåning tillika med Rågen uti suedjelanden, som almogen sig påtagit. H. Landshöfdingen begärde derföre någon underrättelse, om tiden och sättet at samla allahanda träds frön, med flera påminnelser, som K. Academien kunde pröfva nödiga til Ändamålets vinnande. Academien fägnade sig här öfver, och giorde några påminnelser, som Secret. har at meddela H. Landshöfdingen tillika med et exemplar af Stockholms almanach för år 1750, hvar uti finnes införd en utförlig och grundelig underrättelse, upsatt af H. Archiater Linnaeus, angående Grans, Talls och Biörks frön, deras sam ling och utsåning.

5. Upläste Secreteraren et til honom ankommit bref ifrån Academiens Ledamot, Herr von Eggers, som nu är i Saxen, hvar uti han berättar sig hafva skickat til Academien de 7 första Tomerna af de så kallade Leipziger Samlungen, och lofvar sig vilja årligen skicka de öfriga, efter som de utkomma. Academien befalte Secreteraren at til ärkänsamhets teken skicka H. von Eggers en af hvartera af de öfver Baron Hårleman och Pålhem slagne Jettoner, hvilket ock strax värkstäldes.

6. Secreteraren berättade, det Herr DeGeer på et par år hållit Academien med de utkommande stycken af Bibliotheqve raisonnée.

1. Notificerades den mistning Academien giordt af tvänne ibland Des värda Ledamöter: Den ena, Friherren Bielke, en ibland Academiens första stiftare, och som altid högeligen älskat och vårdat sig om Academien. Den andra Doctor Brelin. Secreteraren har redan condolerat sorgen igenom Bref til änkorna, samt begärdt underrättelser om de aflednas lefvernes omständigheter. Herr Dalin utnämdes i medlertid at parentera öfver den förra och H. Mörk öfver den sednare.

2. Upl. et til Academien ingifvit memorial af en vid namn Samstedt, Finsk student, hvar uti Han berättar sig hafva påfunnit sätt at åstadkomma, det allahanda Creatur skola få Han- eller Hon-afvel, hvilkendera man behagar, samt at inga vargar skola kunna skada något Creatur på marken, skiönt det ock ginge i skogen utan vård. H. Samstedt anhåller om Trehundrade Daler Silfvermynts förskott til omkostningar vid profvens anställande på dessa konster. Secreteraren fick befallning at säga honom, at derest han ville uppenbara dessa hemligheter, så at Academien kunde finna, huru vida deras mögelighet vore sannolik, och Academien jämväl vid anstälde prof funne dem riktiga, så kunde Academien försäkra honom om långt större belöning för så nyttiga påfund, än han sielf begiärdt.

6. Uplästes studiosi H. Oldbergs ingifne beskrifning på et slags stockar at lägga på fötterna på hästar som flöja och eljest äro svåre at taga fast i skogen, hvilka stockar han tror vara långt mindre farlige och besvärlige, än de som här pläga hängas på halsen på sådana vanartiga hästar. Secreteraren berättade, at de stockar, som H. Oldberg beskrifvit, brukas öfver alt i Norrland. Academien beslöt nämna der om i Dagboken.

5. Vid samma tilfälle yttrade sig Herrar Faggot, Polhem, Meijer, Ekström och Lehnberg, som tillika med Secreteraren, på Academiens anmodan, och likmätigt hans Kongl. Majestets Academien gifne allernådigste befallning (se Dagboken för den 10 Martii innevarande år) besiktigat en så kallad vädervexlings Machine, inrättad på Pråmen Hercules vid Skepsholmen, sådan som i Carlscrona skal vara påfunnen och med fördel brukad på krigs skeppen derstädes, af Varfs-Majoren Psilanderschöld. Den bestod här uti trä-trummor, som gingo in igenom hvar sin stycke-port, och medelst knä, nästan til angulos rectos bögdt, med andra ändan stucke ned uti en af öppningarna på det undre däcket. En sådan trumma sat på hvardera skeps-bordet. Meningen är, at på hvad sida vädret blåser, skal det altid af endera trumman, som var vidare vid öfre öppningen, emottagas och föras ned under skeps-däcket, samt sedan gå ut igenom andra trumman, och såmedelst förorsaka drag igenom hela skeppet, när trummorna äro långt ifrån hvar andra. Afsigten är, at allenast bruka sådana, när skeppen ligga i hamn, i freds-tider, aftaklade. Herrar deputerade berättade, at ehuru det vid besiktningen något blåste, befans dock ei det minsta drag uti någondera röret. Deras me ning var, at ehuru der igenom vid stark storm, kunde upväckas något drag, hälst om fyra sådana trummor, tvänne på hvardera bordet, fram och ackter i skeppet, såsom i CarlsCrona skal vara skedt, inrättades, så syntes dock detta medel ei tilräckeligt at hålla skadelig fucktighet ute utur skeppen, om icke tillika någondera af de förr brukeliga sätten applicerades. Dock såsom Secreteraren upläste Bref ifrån Carlscrona, hvar uti berättades, at H. Psilanderschölds method, efter rätt och noga anstälde försök, der skal hafva funnits göra god värkan, och detta är en sak, som förnämligast kan afgöras genom försök, ty beslöt Academien at låta afgå underdånigt betänkande här om til Hans Kongl. Majestet, i anledning af hvad här är berättadt, samt i lika underdånighet underställa, om icke H. K. Majestet skulle täckas inkalla Protocoller och ransakningar ifrån Carlscrona, om hvad der, under upfinnarens egen handläggning, är funnit och utrönt.

1. Berättade Secreteraren, det han redan, för mer än en Månad sedan, afskickat til Kongl. Franska Vetenskaps Academien, öfver Roüen, följande Böcker. 
Acta Societatis Upsaliensis, ifrån början til och med

3. Secreterarens Historia, om Ebb och flod, gillades äfven, at såsom inledning införas uti innevarande qvartals Handlingar.

1. Uplästes et af Secreteraren upsatt memorial, hvaruti föreställes, om icke Academien skulle finna nyttigt at anslå räntan af de 6000 dr. kopparmynt Academien tilfallit genom salig Gref Fredric Sparres Testamente, til tvänne årliga Premier af 10 Ducater hvardera, til at der igenom dels hedra Testatoris ädelmodiga kärlek för Academien och Vetenskaperna, samt der igenom upväcka andra at med slika gåfvor och Testamenten ihugkomma Academien, dels locka til Academien nyttiga och vackra rön, som Auctorerna eljest antingen skulle göma för sig sielfva, eller utgifva i andra Böcker. Til den ändan projecterade Secreteraren uti detta Memorial, at inga vissa frågor behöfde upställas til dessa Premier, utan at Academien lemnade hvar och en at tänka och skrifva hvad han hälst förstod och hade insigt och förfarenhet uti, samt ingifva sina försök här efter såsom tilförene til Academien: men at Academien ville, vid hvarje Års slut, urskilja tvänne de vigtigaste Rön och besynnerligen de, som kunde vara af största nytta uti allmänna lefvernet, samt gifva dem Praemierna, med hvad mera, som, jämte urskillnings-sättet, samma Memorial innehåller. Academien gillade detta förslag, men ville angående några hvilkor och omständigheter der vid, betänka sig til nästa Publika sammankomst. Nu discourerades allenast, om icke 10 ducater vore för litet, och om man icke derföre kunde allenast göra et Praemium af 20 Ducater, men de mäste höllo före, at 10 ducater vore nog, när hvar och en få frihet at arbeta uti hvad han behagar, utan at bindas til något honom främmande ämne, at sällan frågas efter huru stort praemium är, emedan hedren giör här vid den största upmuntran: at man borde upmuntra ju flera ju häldre, hvilket sker, när flera kunna hafva hopp, och at Secreterarens förslag, at af Academiens egna medel gifva det 3:die extraordinaira Praemium, när så många praemium förtjänande Rön inkommo för något år, syntes för den orsaken mycket nyttigt. Sedan taltes om sättet at urskilja de två eller 3 bästa rönen, hvar vid man frucktade någon svårighet, hvar emot Secreteraren sade sig ingen ting högre önska, än at Academien alla år finge så många goda och nyttiga Rön, at hon hade svårighet at kunna utvälja de aldrabästa. När det lägges til grund, at de Rön hälst belönas, som äro af allmännaste nyttan, fastän de ei altid skulle se så höglärda ut, lärer svårigheten af sig sielf förfalla.

2. Upläste Secreteraren des Observationer på Mercurii passage under Solen, den 6 Maji innevarande år, som gillades at införas i detta qvartals Handlingar.

3. Discourerades, huru man skulle kunna, til Prästerskapets underrättelse och upmuntran, få ut på Svenska någon Bok, angående nyttan och rättaste sättet at inrätta de så kallade Mortalitets-listorna, emedan Academien förspordt så stor okunnighet, treskhet och vårdslöshet hos somliga af Prästerskapet i detta mål, hvilken til större delen skulle kunna häfvas, om någon väl skrefven Bok uti detta ämne skulle komma i allas händer. Secreteraren föreslog här til en Tysk Auctor, vid namn Süssmilch, som skal vara väl skrefven och begripelig för alla, samt anföra många exempel af dessa Listors stora nytta, jämväl uti Theologiska qvaestioner. Han mente at H. Salvius skulle lätteligen kunna öfvertelas at låta öfversätta denna Bok på Svenska, samt trycka henne: då Academien kunde genom et underdånigt Memorial hos Hans Majestet hemställa, om icke et exemplar af samma Bok kunde på Cronans bekostnad skickas til hvart Consistorium ock hvart Probsteri i Riket, hvilket förmodeligen skulle hafva ganska god värkan. Academien tyckte om dette förslag, men efter Boken, hvilken Secreteraren upviste, tycktes vara något vidlöftig, anmodades Herr Faggot, at se igenom Henne och utmärka, om något kunde utan skada uteslutas, eller om allenast et utdrag der af kunde göra tilfyllest.

4. Talades om Projectet til Praemierna, hvilket i gemen aldeles gillades, men för några små omständigheters justerande och reglerande, anmodades Hans Exc. Friherre Scheffer, at taga Secreterarens der om ingifne Memorial til sig, och, i samråd med Herrar De Geer, Faggot, Bäck och Scheffer, sätta up sielfva Reglementet, hvar efter Academien kommer at rätta sig, så vid urskillningen som annat.

5. Secreteraren berättade, det han spordt, at Academiens Ledamot Doctor Lauraeus vore med döden afgången, redan i sistledne Julii Månad, och at han redan genom bref anmodat Biskop Browallius at draga försorg, det Academien kunde få någon underrättelse, om den aflednas lefverne.

6. Företogs votering til nya Ledamöter, och blefvo Herrar Hoof och Tiburtius, som länge varit proponerade, genom stor pluralitet utvoterade. Der emot blef H. Sven Rinman, Öfvermasmästare och Bergs-inspector, genom en pluralitet af 21 röster emot 7, antagen til inländsk Ledamot, och Herr Bose, Physicus Professor i Wittemberg [sic], genom pluralitet af 24 emot 3, antagen til utländsk Ledamot. De öfrige proponerade, neml. Herrar Elff, Nordencrantz, Adelcrantz, Grise, Rosenadler och Torpadius, spardes til en annan gång. Med H. Rinman, som nu antogs, äro nu 99 inländske Ledamöter.
7. Sist voterades til ny Praeses, då rösterna, vid sedlarnas öppnande, voro mycket skingrade, och hade Herr Psilanderhielm 17 röster.
Herr De Geer 10
Friherre von Seth 10
H. Schützer 9
H. Malmerfeldt 8
H. Urlander 8
Hans Exc. Ehrenpraus 7
H. Faggot 7
Doctor Celsius 7
H. Tilas 5
etc.
8. Herrar Psilanderhielm, De Geer, von Seth och Schutzer, som hade högsta rösterna, lottade, då lotten föll på Herr De Geer, som Academien med största fägnad nu andra gången antog til Des Praeses.
9. Till honom afträdde Hans Excellence Friherre von Höpken des til Academiens största heder och förmån nu tredje gången förda Praesidium, och aflade Secreteraren, å Academiens vägnar, hos hans Excellence, Academiens tacksegelse, för all den öma vård, hägn och ynnest Hans Excellence haft ospard för Academien, ifrån Des första inrättning, til närvarande stund.

4. Upl. H. Kalms följeslagares til America, Ljungströms ingifne berättelse om des PIantagers framgång på Ekholmsund, som varit mäckta ringa, i det mästedelen af de der sådde Americanska frön, oacktadt all använd flit, antingen ei upkommit, eller sedermera utgått. Deremot berättade Secreteraren, det han genom bref ifrån Skåne förnumit, at de der stå sig långt bättre.

2. Secreteraren berättade, at H. Mörk hade sina Åminnelse Tal öfver salig Archiater Ribe och Doctor Brelin färdiga, och ville hålla dem förr helgen. Men Academien hölt för bäst at upskjuta der med til längre fram, då dagarna blifva längre, at man slipper bruka ljus.

3. Gillade Academien enhälleligen följande Reglor, som af Secreteraren varit föreslagne, angående tvänne årliga Praemiers utgifvande, af räntan, som flyter af det genom framledne Hof-Intendenten Gref Fredric Sparres Testamente Academien tilfallne Capital. 
1:o. At hvartera af dessa Praemier skal bestå af en skådepenning i Guld, om 10 Ducaters vigt. 
2:o. At Academien ei föreställer några vissa frågor, utan lemnar hvar och en at arbeta uti det ämne, hvar til han sielf eger lust, eller hvaruti han redan förvärfvat sig någon insigt och förfarenhet.
3:o. At Academien, vid dessa Praemiers utdelning, för nämligast vil hafva afseende på sådana Rön och Påfund,som uti allmänna lefnaden och hushållningen finnas vara af största och omedelbaraste nytta.
4:o. At de Rön, hvilka något Praemium skel kunna tildelas, böra vara nya, eller åtminstone med väsenteliga förbättringar tilökade. De böra ock vara med säkra och ojäfaktiga försök bevisade och stadfästade, under vissa practiska Reglor inskränkte, til deras värkeliga fördelar och effecter, efter sakens beskaffenhet, i mögeligaste måtto utrönte och utarbetade, samt utan förbehåll uptäkte.
5:o. At ei heller Auctoren sielf, uti något förut allmänt giordt arbete, skal hafva utgifvit samma Rön, innan det til Academien blifvit inlemnat, samt at han jämväl sedan på et Års tid, ei uti någon annan Tractat må skrifva der om. Dock skal det ei stå någon i vägen, at han tilförene skrifvit i samma ämne, om han inkommer med ytterligare förbättringar eller nyare och säkrare försök, som gifva saken märkelig uplysning, samt pröfvas vara af det värde, at de fört jäna hedras med belöning.
6:o. At hvar och en, som vill ingifva något sådant Rön til Academien, kan göra det, efter förra vanligheten, med sitt namns underskrift, om honom så behagar. Men den som vil förtiga sitt namn, at så mycket mer förekomma väld uti urskillningen, sätte allenest, på det inlemnade Manuscriptet, sådant märke, at han der med, då det påfordras, kan visa sig var rätta uphofsmannen, då han, sedan urskillningen skedt, kan gifva sig tilkänna.
7:o. Sedan Handlingarna för et helt år, äro af trycket utkomne, vil Academien, genom et utskott af Des Ledamöter, och efter särskildt der om författade grundreglor, låta pröfva, hvilka af de uti nästförflutne Års Handlingar införde Rön, hälst synas förtjäna Praemium, då det, uti första Quartalets Handlingar för nästa År, skal nämnas, åt hvilka och för hvilka Rön, Praemierna för det förra Året blifvit gifne, vid hvilket tilfälle jämväl de öfrige, som det förra Året ingifvit något Rön, utan namn, skola med heder nämnas, om de i medlertid gifvit sig tilkänna. 
8:o. At ingen hvarken directe eller indirecte, skal sielf begära Praemium, emedan Academien ei vil underlåta, at sielfment och utan afseende på Personen tildela dem denna Heders-belöning, som, efter noga granskning, enligt föregående grunder, pröfvas hafva giordt sig der til mäst förtjänte. 
9. Om för något år flera än tvänne belöning lika värde Rön inkomma, utfäster sig Academien, at af egna medel gifva det tredje Praemium. 
10. At detta tager sin början med det nu ingångna Året, så at Praemierna komma första gången at utdelas vid början af nästkommande År. 

6. Företogs votering om de til Ledamöter föreslagne Candidater, då Kongl. Secreteraren H. Carl Alb. Rosenadler, genom pluralitet af 14 jakande röster, emot 2 nekande, blef antagen til Inländsk Ledamot, men H. Justitiae Rådet Langebek ifrån Köpenhamn, som nu vistas här i staden, samt H. Bonnet ifrån Genève, blefvo enhälligt valde til utländske Ledamöter. 

8. Herr De Geer afträdde då til Honom Praesidium, och hölt et Tal om Insecternas alstring, hvar å Secreteraren svarade. Talet utlemnades, på Academiens begäran, strax til trycket. 

6. Upvistes tvänne stora folianter, hvilka H. Lagerström upskickat til Academiens Bok-kammare, bestående uti en stor myckenhet vackra ritningar på allahanda saker, hörande til Architecture, Mechanik, Konster, och med et ord, alt hvad af ritningar kan föreställas, samlade af en upmärksam resande uti förra seculo, jämte beskrifningar på Holländska. Ledamöterna roade sig rätt mycket at bläddra uti denna Boken, emedan der är så stor varietet af vackra saker. Secreteraren fick befallning, at in optima forma tacka, och H. Praeses anmodades, at uti Des afskeds Tal betyga Academiens ärkänsla så för denna skänk, som för den Pretieusa Boken Herr Plomgren i höstas skänkte, neml. Beskrifning på alla Qvarnar.

7. Upl. tvänne bref, hvar uti nämnas några Rön angående Electriciteten. Det ena ifrån H. Gissler, huru han genom electrisk blåst i ögonen, til synen förhulpit tvänne, som många år varit blinde. Det andra från H. Strömer som berättar om et i Gefle sig tildragit besynnerligt Phaenomenon, i det at en gång, då Electricitets machinen stod stilla, och den som gnidit kulan, rörde vid kädjan som hänger vid kulan, at uttaga en gnista, har han fått en stark stöt. 2:o har kädjan, som han tog på, gått af på flera ställen, på det sättet, at länkarna raknat up. 3:o har Conductorn, som hängt långt ifrån Taket och var rätt stor, lyfts up til taket och sedan fallit sakta tilbaka på sina snören. Academien befalte Secreteraren at begära närmare underrättelse om detta Phaenomenon, då der om, så väl som om Gisslers Cur, kunna anföras utdrag uti Academiens Handlingar.

3. Upl. Herr Hofjunkarens Swaabs Probleme, at geometrice inskrifva en riktig liksidig och likvinklig Nijohörning i en cirkel. Secreteraren sade sig uti solutionen hafva funnit en paralogismus. Det skal dock lemnas til Herr Klingenstiernas öfverseende.

5. Upvistes modell til en väderväxlings källare, insändt af Herr Capitain Swaab. Academien kunde ei finna sig, huru väderväxlingen der skal åstadkommas, utan befalte Secreteraren at correspondera med Herr Capitain der om, och begära underrättelse uti vissa mål.

7. Uplästes början af en vacker och vidlöftig handling på Tyska, upsatt af Geheimerådet Waitz i Cassel, och ingifvit af H. Grefve Liewen, angående orsakerna til den dubbla strömen, som finnes den ena mot den och öfver den andra, gå genom Sundet vid Gibraltar. Herrar Klingenstierna, Scheff. och Secreteraren hafva redan med särdeles nöje läsit det igenom och önskat at det måtte öfversättas och införas i Handlingarna. Secreteraren lofvade sielf öfversätta det.

4. Secreteraren upviste prof af et slags Thé, som skal mäst brukas af allmänheten i China och kallas, Batschia. Inspectoren öfver Perlefiskerierna i Österbotn, H. Hedenberg, som giordt en resa til China genom Siberien, och vistats der några år, har skaffat sig frön der af, och planterat på sin gård i Finland, hvarest det växer frodigt. Ledamöterna togo något der af hem at försöka. Herr Ekström och Secreteraren berättade, at de redan smakat der å kokadt Thé-vattn, hvilket de funnit nog osmakeligt. H. Hedenberg har låfvat Secreteraren at skicka frön der af, at meddela Herr Linnaeus.

5. Secreteraren upviste förra delen af Registret öfver alla K. Vetenskaps Academiens här tils utkomne handlingar, stäldt efter Auctorernas namn, i alphabetisk ordning, med kort inehåll af hvart rön. Academien var nögd med datta arbete, men åstundade des utom et annat material-Register, stäldt i mögeligaste korthet efter sakerna och de afhandlade ämnen, hvilket Secreteraren lofvade at i sommar sielf utarbeta.

2. Secreteraren upläste det stycket af vetenskapernas Historia som ärnas til at införas i Handlingarna för detta Qvartal. Det angår Newtons theoria Gravitatis i gemen, och des tillämpning at förklara orsakerna til Ebb och Flod.

3. På Secreterarens föreställning, om nödvändigheten at förse Observatorium med Instrumenter, och försäkran, at nu vore tillgång på penningar der til, beslöts enhälligt, at man ei vidare borde der med upskjuta, utan Herr Ekström anmodas, at strax börja med et Transit-Instruments förfärdigande, och sedan, så fort han hinner, göra en mobil Quadrant samt ändteligen en Mural-Quadrant. Angående storleken och beskafenheten af dessa Instrumenter, samt tiden när de kunna praesteras och värdet för hvart och et, skal uprättas skriftelig öfverenskommelse emellan Academien och Herr Ekström, hvilken Secreteraren fick befallning at med det första upsätta, i samråd med Herr Ekström.

9. Herr Praeses meddelte några Observationer på Mercurii sista transitus under solen, giorde i Rostock af Magister Aepinus. Resultaterna voro til störste delen aldeles enlige med dem som Secreteraren låtit införa i Academiens Handlingar förledit år: men som hela Calculen jämte observationerna ei var anförd, kan detta ei införas i Handlingarna, utan beslöts at det skal meddelas H. Schenmark, som om denna Transitus vill utgifva en disputation i Lund, och der uti jämföra alla både här i Riket och annorstädes öfver detta Phaenomenon anstälde Observationer.

2. Upl. et bref ifrån H. Högström til Secreteraren, angående des försök med Fruckt-träns Plantering, giorde i Westerbotn, samt upvistes et prof [af] en rödfärg som han skickat. Och emedan profvet var rätt vackert, skal H. Högström anmodas at meddela hela färgnings-processen.

1. Upvistes et Manuscript, som Ingenieur Capitainen vid Kongl. Fortification, Herr Magnus Tjäder Stålswerd ingifvit, innehållande Föreläsningar uti Religuliera Fortification, som ärnas til trycket, hvar öfver Auctoren åstundar Academiens utlåtande. Och ehuruväl Academien ei åtager sig at öfverse eller utlåta sig öfver andras skrifter, dock som Academiens Censur ei begärdes, emedan värket redan på vederbörlig ort var Censurerat, och Herr Praeses samt Herr Ljungqvist berättade sig hafva genomläst det samma, och funnit det i gemen vara värdigt at utkomma af trycket, så tyckte Academien sig ei kunna neka Auctoren et extract af samma Herrar Palmqvists och Ljungqvist vittnesbörder, hvilket Secreteraren fick befallning at uti korta generala Termer aflemna.

2. Herr Faggot anmälte, huruledes General Auditeuren Swaretz, som år 1747 giordt Academien tilbud, at i fall K. Academien ville på det kraftigaste bistå honom och pådrifva det Han må utfå en gammal förment fordran af Cronan, bestigande sig til 80000 dr. kopparmynt (hvilka framledne Fältmarskalken Grefve Torstenson skal hafva försträkt, och Grefve Thure Bielke, eller Des rätte innehafvare, Herr Svaretz uti K. Cammar Collegio blifvit til återbetalande afslagen) skulle Academien få hälften der af nu, sedan samma fordran jämväl hos hans Kongl. Majestet blifvit definitivt afslagen, begärer få igen sin Revers, som han, Svaretz, år 1746, d. 3 Decemb. der om aflemnat. Nu ehuruväl Herr Faggot, som varit Academiens fullmägtig i denna sak, jämväl vittnade, at ingen förhoppning mera vore, at Cronan skulle betala något af denna förmenta skuldfordran, dock som saken är af mycken vigt, och de öfrige närvarande Herrar Ledamöter ei hade sig det ringaste bekant om samma sak, beslöts, at der om skal rådgöras vid nästa allmänna sammankomst, och at Secreteraren i medlertid bör på Academiens vägnar underrätta sig hos Deras Excellentier, som äro Academiens Ledamöter, om icke ännu kunde vara någon förhoppning at utfå någon del af ofvanbemälte fordran.

5. Secreteraren upläste Des anmärkningar om förtekningar på födda och döda, som skal blifva införd i stället för Historia, i detta qvartals Handl.

5. Uplästes en skrift, hvars Auctor kallar sig Christian Wälment, som innehöll förslag och föreskrift, huru åtskilliga Rön, angående åkerbruket, böra anställas. e. g. allahanda slags gödsels och jord-arters skildnad i godhet och drägtighet: hvilket är bättre så tiockt eller tunt, diupt eller grundt etc. Men som detta allenast var förslager, fick Secreteraren befallning, at göra et kort utdrag här af, at införa i Handlingarna, och anmoda H. Wälment och andra Landthushållare, at värkeligen anställa sådana försök, då Academien gerna vil taga dem emot.

1. Först föredrogs frågan, om General-Auditeuren Svaretz skal få sin revers tilbaka, se Dagboken, d. 21 Septemb. Secreteraren berättade sig, å befallning, hafva efterfrågat uti Den Expedition, hvarest saken skal hafva varit expedierad hos Hans Majestet, och fått svar, at ännu ei alt vore liqviderat emellan Cronan och Torstensonska sterbhusets rätts innehafvare, Herr Swaretz. Herr Faggot berättade, at Herr Svaretz föregifver, det vara en helt annan fordran, som ännu ei är deciderad, än den han velat göra Academien delagtig uti, hvilken aldeles skal vara afslagen. Academien beslöt at anmoda Herr Svaretz, at ingifva et extract af Hans Kongl. Majestets utslag i denna sak, eller åtminstone hafva tålamod, til des Academien kan göra sig fullkomligen underrättad om sammanhanget, då Academien, i fall intet hopp vore öfrigt at af Cronan ärhålla något på förbemälte förmenta fordran, ville ovedersägeligen, och med skyldig tacksägelse för Herr Svaretz's välmenta tilbud, återställa honom reversen.

2. Upl. Herrar Linnaei, Roséns och Bäcks föreställningar til Academien, at något understöda med penningar, unga Doctor Kähler, som nu vistas i Neapel, på det han må vara i stånd at fortsätta sina resor, eller åtminstone gå i förskott för de 100 Plåtar, som af Wrediska Stipendio ännu för honom innestå och utfalla inom et år eller halft-annat. Academien kunde, uti Skattmästarens H. Grefve Cronstedts frånvaro, och ovisshet om Cassans tilstånd, ei fälla något visst slut här på, utan befalte Secreteraren fråga Gref Cronstedt, och i fall pengar vore i Cassan, åtminstone til en början, unna Kähler det begärda förskottet. 

3. Uplästes et utkast til det Contract med Herr Ekström, angående Instrumenter för Academiens Observatorium, som Secreteraren vid sista allmänna sammankomst fick befallning at upsätta. Der uti beställer och begärer Academien följande Instrumenter. En Mobil Quadrant af 3 fots Radius, aldeles sådan, som den Herr Ekström nyligen fått färdig för Observatorium i Upsala: Et Transit-Instrument af 4 fots längd: en Mural Quadrant af 8 fots Radius: en Machine Parallactiqve: en stor Reflexions Tub, en stor Niveau af bästa slaget. Academien begärde, at Herr Ekström ville efter hand, och så fort honom någonsin mögeligt är, förfärdiga dessa Instrumenter, begynnande med Mobila Quadranten och Transit-Instrumentet. Academien försäkrade å sin sida nå det kraftigaste, at altid hafva penningar til reds, at efter Herr Ekströms egen räkning promt betala hvartera af dessa Instrumenter, så fort något praesteras färdigt, samt jämväl betala något förut, til Materialiers upköpande och annat förskott, om Herr Ekström det åstundar. Der emot lofvade Herr Ekström, at så väl och fort som honom mögeligt är, förfärdiga dessa Instrumenter, och försäkrade at inom nästkommande års slut aflemna Mobila Quadranten och Transit-Instrumentet.

4. Angående general Registret öfver de 15 redan utkomne Tomer af Academiens Handlingar, som Secreteraren vill veta, huru det skal inrättas, upskiöts til en särskild session.

3. Uplästes bref ifrån Herr Gahne, dat. Wisby, d. 1 Octob. hvar uti voro prof på silke, som han på Gothland, sistledne sommar, fått af sina silkes maskar. Secreteraren fick befallning at upvisa det för Manufactur-Contoiret.

4. Upvistes et vidlyftigt Manuscript, inlemnat af Magister Fredric Reinhold Brander. Det är en öfversättning af des i Åbo för et par år sedan hållne Disputation, om Cronans Laxoch Sik-fiske i Cumo elf. Ehuruväl några af Academiens Ledamöter, som sedt denne Tractat, berömde Honom för des grundelighet, kunde dock Academien icke finna, at der utur något borde införas i Handlingarna, dels emedan det är så vidlöftigt, och större delen der af, hvad de hufvudsakeligaste omständigheter vid sielfva fisket angår, redan uti Handlingarna af H. Gissler finnes utfördt, dels och förnämligast emedan det allenast är en öfversättning af et tilförene på Latin tryckt arbete. Utan Academiens tanka var, at Auctor borde upmuntras, at låta trycka denna afhandling särskildt, hvilket Secret. fick befallning at genom bref råda honom.

1. Academien anmodade Herrar Ehrensverd, Faggot, Ekström och Scheffer, at tillika med Herr Meijer och Secreteraren sammanträda någon dag i nästa vecka, at undersöka Brukssmeden Nymans upgifna nya sätt at gjuta järn-Canoner och Bomber etc. på det Academien i anledning der af, må låta afgå Des underdåniga betänkande der om til Hans Majestet, enligt nådig befallning. Se d. 31 Aug.

Novemb. d. 30.
Närvarande: Praeses, Herr Psilanderhielm, Deras Exc. Gref Tessin och Frih. Scheffer samt Gref Bonde, Herrar Faggot, Polhem, Ekström, Salander, Berch och Secreteraren.samt Herr Dangeul.

1. Secreteraren upviste Concept til Material Registret öfver de XV första Tomerna af Academiens Handlingar, som var tätt skrifvit på 12 ark. Och emedan det blifvit så vidlöftigt, och Academien ei eller ville, at det mycket skulle förkortas, blef beslutit, at det ei skal inryckas uti sista Quartalets Handlingar för år 1754, utan tryckas särskilt, i samma format som Handlingarna. Imedlertid komma någre af Ledamöterna at se igenom Conceptet, och göra der vid sina påminnelser.

2. Uplästes Secreterarens fortsättning af Anmärkningarna öfver Förtekningarna på Födde och döde, som af Academien gillades at införas i Fjärde Quartalet af Acad. Handlingar för nästledit år.
3. Upl. Herr Stridsbergs ingifne beskrifning på Des Väder-Rior och Trösk-logar, hvilken redan af Herrar Faggot och Clason var öfversedd och gillad.

2. I anledning Af Academiens, förledit år, d. 21 Januarii fattade beslut, at af Grefve Fredr. Sparres Testamentes interesse årligen gifva tvänne Praemier, och til följe af de samma gång för samma Premiers utdelning faststälde grund-reglor, som nu uplästes, utnämndes genom Votering, Herrar Faggot, Meijer, Bäck, Clason och Scheffer, at genomläsa det förflutna årets tryckte Handlingar, och ibland de der införde Rön urskilja tvänne, som i anledning af förbemälte Reglor och vilkor hälst synas hafva giordt sig förtjänte til någon belöning och heder. Secreteraren fick befallning at lemna dessa Herrar hvar sin afskrift af Raglorna, och de lofvade inom en Månad lemna Academien deras samfälta betänkande.

6. Secreteraren berättade det Öfversten Baron Löwen nyligen sålt sin lilla öde-tomt, vid ändan af Drottning-gatan, under och Söder om Observatorii backen, til en Timmer-karl, för 450 dr. kopparmynt, och at samma Timmerkarl der tänker bygga et litet hus. Nu emedan Timmerkarlen der tänker bygga och bo, hvilket så nära under Observatorium midt i Söder, kunde hafva åtskilliga olägenheter, hälst af rök utur skorstenar midt i Meridianen, ty hemstäldes om icke Academien, i stöd af Nabo-rätten, ville sielf inlösa denna Tomt, hvilket enhälleligen beviljades.

7. Secreteraren fick befallning at anmoda Herr Berch, at upgifva några förslag til Deviser och Inscriptioner på den Jetton, som skal göras til Praemierna. Academien vil, at salig Grefve Fredric Sparre skal, såsom stiftare af dessa Praemier, der nämnas och hedras.

1. Upl. några til Secreteraren ankomne bref, neml. et ifrån Herr Leche, med åtskilliga små Observationer, angående insecterna, hvar ibland voro någre, hvar öfver Academien åstundar få närmare underrättelse: et ifrån Herr Leijell, med några anmärkningar angående Landthushållningen i Smålen vid Tjust: och et ifrån Herr Bose, hvar uti ibland annat berättas, om en slags miölaktig gips eller Lera, funnen i Jorden i Sachsen, hvar af gemene man bakat bröd, och knapt med straff och vite kunnat afhållas ifrån så onaturlig spis.

3. Upl. några stycker af en dag-Journal, hvilken en Prästman ifrån ÖsterGöthland, vid namn Hans Hederström, Pastor i Näsby, insändt, innehållande, utom dageliga meteorologiska observationer för nästledit år, några andra artiga anmärkningar rörande Historia Naturalis, hvar uti Auctor synes vara väl hema, samt oeconomiska mål. Och som Herr Hederström lofvar fortfara der med, fick Secreteraren befallning at på det höfligaste tacka honom derföre, och upmuntra honom at alla år ingifva en sådan Journal.

6. Herr Berch gaf förslag til Deviser och Inscriptioner på Jettonen, som kunde brukas til dessa Sparriska-Premii Jettoner. På den ena sidan en Urna med tvänne Lager-qvistar, sådan som på gamla mynt finnes, hvilka vid de olympiska spelen fordom blifvit utdelte, med Inscription: Invitat Pretiis animos. På reversen salig Gref Sparres vapn, med omskrift: Superstes in scientias amor Frederici Sparre Comitis. Detta förslag gillades, men Academien beslöt at för denna gången allenast låta göra en stempel, neml. den med Sparriska vapnet, och til Revers bruka Academiens vanliga stempel med de tre stjernor, hvar om Secreteraren åtog sig at giöra accord med Herr Medailleuren Fehrman, så at Jettonerna kunna blifva färdige til nästa Praesidis ombyte.

2. Uplästes Secreterarens öfversättning af den förledit år inkomne Tyska afhandlingen, angående strömarna i Medelhafvet och i sundet vid Gibraltar, hvilket Academien med största nöje afhörde, och beslöt at den uti innevarande qvartals Handlingar hel och hållen skal införas.

3. Upl. Secreterarens fortsättning af Anmärkningar öfver Förtekningar på födde och döde. Gillades.

5. Uplästes et stycke af et bref ifrån Dr Gissler til Secreteraren, hvar uti berättas om en 82 års gammal hustru, som i några år ei velat annat förtära, än til miöl söndergnuggat korn bröd, blandadt til hälften med fin sand eller sönderstött bränd ställ-sten, med litet salt. Hon tyckes må väl der af, och om hon skal äta något annat, måste åtminstone af denna compasten strös väldigt der på.

1. Upvistes Jettonerna, tvänne i gull och en i silfver, som enligt Academiens beslut, d. 22 Febr. sistledne, skola tildelas H. Linnaeus, H. Stridsberg och H. Hedin, såsom Praemier. På ena sidan var preglad salig Gref Fredric Sparres vapn, med omskrift, Superstes in scientias amor Friderici Sparre Comitis. Academien förklarade der öfver fullkomligt nöje, och befalte Secreteraren aflemna dem til vederbörande.

5. Secreteraren anmodades, at taga på en liten stund afträde, och då han åter inkallades, berättade Herr Praeses, det K. Academien, på Hans Excellences Friherre Von Höpkens föreställning, funnit för skäligt och endrägteligen beslutit, at öka Secreterarens lön til Fyratusende Daler kopparmynt, ifrån innevarande årets början at räkna.

2. Upl. Probsten Sivers bref til Secreteraren, med några anmärkningar öfver de i des Probsteri på några år födda och döda, jämte berättelse, om den nytta han der å landet gör med sit hus-apothek och sin förfarenhet i Läkare-konsten

4. Emedan Lieutenant Boggenschöld, med hvilken Hans Kongl. Majestet redan i Sept. månad förledit år, i nåder befalt Academien at sammanträda och förhöra, hvar uti de förbättringar på Rie-bygnader bestå, som han uti underdånigt memorial omförmält, nu är kommen i staden, och Secreteraren berättade sig på Academiens vägnar hafva talt med honom, men at Han, Boggenschöld, ei vil uptäcka hvar uti konsten består, utan begärer allenast at Academien skal sig utlåta, om han icke förtjänte et Praemium, i fall han vid anstäldt prof funnes kunna praestera alla de förmåner af en Ria, som des Memorial lofvar ty beslöts at i underdånighet låta afgå svar der om, af innehåll at Kongl. Academien ei kan sig utlåta öfver en sak, som Hon ei känner.

5. Secreteraren upläste Fjärde fortsättningen af des anmärkningar om nyttan af förtekningar på födda och döda.

1. Notificerades tvänne af Academiens kära Ledamöters, Herr Benzelstiernas och Herr Ekströms timade dödsfall. Secreteraren berättade, at H. Dr Celsius vore hugad åtaga sig Parentationen öfver den förra. Om den sednare ville Academien ännu betänka sig, hvilken Hon en så värdig och berömlig Ledamots minne ville anförtro.

2. Secreteraren upläste den Disposition, som sal. Herr Ekström uti sin sista siukdom inför vittnen dicterat, hvar igenom Han lemnade sin värkstad, med alt hvad der til hörer, värktyg, Materialier, påbegynta Instrumenter, Böcker, m. m. at framgent stå under Kongl. Academiens vård och tilsyn, som har at besörja, det värket aldrig må förskingras eller förstöras, utan blifva tilhopa och nyttjas af dem, som Kongl. Vet. Academien finner skickeliga at Mathematiska Instrumentmakeriet förestå: hvar til sal. H. Directeuren Ekström nu sielf til en början utnämndt tvänne af sina älsta Lärlingar, Johan Ahl och Zacharias Steinholtz. Til at fullgöra denna H. Ekströms yttersta vilja och bevaka Academiens rätt samt värkstadens bästa, utnämndes såsom Academiens fullmägtige, Herrar Faggott, Friherre von Seth och Secreteraren.

3. Upvistes et Exemplar af den vittra och vidtberömda Academiens Ledamots, Herr Von Hallers Iconum Anatomicarum Fasciculus VI:s, hvilken Auctor icke allenast behagat skicka til Academien, utan och hedrat Academien med Dedication af samma Fasciculus. Secreteraren fick befallning på det höfligaste betyga Academiens tacksamhet.

4. Studiosus Orre, som några gångor tjänt Academien med Ritningar til Qvartalen, och finnes vara der til rätt skickelig, blef på Secreterarens föreställning antagen til Academiens Ritmästare, dels at förbättra ifrån orterna inkommande odugeliga ritningar, dels at göra nya öfver insände Modeller och beskrifningar. Academien tillade honom derföre 300 Daler koparmynts Lön årligen, så länge han vistas här i staden och betjänar Academien i föresagde mål, kommandes Han at njuta denna lilla belöning ifrån innevarande Års början.

7. Secreteraren frågade, om han icke nu, sedan Directeure Ekström är död, och ingen i Riket finnes, som kan göra Astronomiska Instrumenter, får beställa dem til Observatorii behof, ifrån Ängland, hvilket samhälleligen beviljades, och updrogs Secreteraren sielf at förskrifva hvilka och hurudana Instrumenter, som han til en början finner nödigast och oumgängeligast.

2. Upl. Hans K. Majest. Nådiga befallning at examinera en vid namn Morelly, som vil hafva lof at göra Barometrar. H. Praeses anmodades at tillika med Secreteraren besigtiga hans Barometrar.

2. Secreteraren berättade, at han varit upkallad för Kongl. Commerce Collegium, som förklarat sig önska, at Academien ville föreslå någon skickelig man, som i salig Directeuren Ekströms ställe funnes skickelig, at vederbörligen examinera och stämpla alla här i staden giorda Mathematiska Instrumenter. Efter något öfverläggande här om, stadnade Academien i det slut, at recommendera Instrument Makaren Westberg der til, såsom den ende nu vore at tilgå, så vida Steinholtz, som lärer komma at emottaga sal. Dir. Ekströms värkstad, och tyckes gifva ganska godt hopp om sig, ei ännu är etablerad och med Privilegium försedd.

1. Secreteraren upläste Femte fortsättningen af des anmärkningar öfver årliga Förtekningarna på födda och döda, som vunno stort bifall.

4. Upl. Dr Zetzels bref til Secreteraren, skrifvit i Berlin, innehållande några nova litteraria och små anmärkningar, hvar af et utdrag sedan kan införas i Lärda Tidningarna

Vid samma tilfälle berättade ock Secreteraren, at Riksens Ständers manufactur Contoir redan i Augusti månad, på Academiens föreställning behagat förskjuta 1500 kopparmynt, til Ekströmska Lärlingarnas underhåll på den tiden värkstaden stod i Seqvester och de således ei voro i stånd, at förtjäna något til sitt uppehälle, hvilket var så mycket nödigare, som samma Lärlingar eljest torde hafva nödgats öfvergifva handtvärket eler ock blifvit skingrade. Angående Personen eller Personerna, som Academien vil i synnerhet anförtro och lemna värkstaden, upsköts til nästa sammankomst.

3. Upl. et af Urmakaren Ernst ingifvit memorial, hvaruti han anhåller at Academien ville bese och gifva des intygande om några af honom förfärdigade och så kallade Prober-Ur, emedan han vid sistledne Riksdag skal hafva ärhållit löfte om Praemium för hvart och et sådant uhr, som Academien approberar. Hvad som satte Academien i förundran, var, at et Secreta Utskottets vid sista Riksdag Extractum Protocolli bifogades, hvar uti åberopas et Academiens vittnesbörd om samma Ernsts skickelighet, med omåtteliga eloger, som Academien ei vidkändes, och Secreteraren försäkrade sig aldrig hafva Expedierat eller afvetat. Ty det betänkande, som år 1752 d. 18 april afgick til Hans Kongl. Majestet, angående Urmakaren Ernst, var uti mycket modesta termer, af inehåll, at han mer kunde anses före at blifva än redan vara en stor urmakare. Angående Prober-Uren, som skola besigtigas, giorde Academien ingen svårighet, allenast någon vil sig det åtaga.

2. Uplästes sjette stycket af Secreterarens giorda anmärkningar öfver Förtekningarna på födda och döda.

4. Upl. Herr Langebeks bref til Secreteraren, innehållande några berättelser om de ovanliga rörelser i vattnen, som d. 1 Nov. sistledit år jämväl blifvit i akt tagne i Norige. Academien beslöt, at et utdrag här af så väl som af de berättelser ifrån Svenska Landsorter der om inlupit, skal göras [och] införas i det qvartalets Handlingar, som nu äro under trycket.

5. Secreteraren berättade, det HandelsMannen och Riksdagsmannen ifrån Götheborg, Herr Petter Bagge, tilbudit Academien at fritt få med des å Hval-fiske-fånge utgående skep, utskicka någon uti Natural-historien förfaren, at under resan göra de nyttiga observationer, som kunna förefalla. Academien insåg nogsamt, huru berömligt och ädelmodigt detta Herr Bagges tilbud var, samt huru nyttig en sådan utskickning kunde blifva, och befalte Secreteraren at det för Herr Bagge betyga, samt at gifva Herr Linnaeus del der af, på det han kunde gifva förslag på någon skickelig yngling af sina Disciplar. Om ingen i år vore tilreds så snart, at begifva sig på en sådan resa, ville Academien förbehålla sig samma frihet til nästa år.

1. De Herrar, som d. 24 sistledne Januarii blifvit utnämnde at urskilja, hvilka af de förledit år ingifne Rön, hafva i synnerhet förtjänt Praemium, berättade nu, at de funnit Herr Faggot och Herr Lidbeck mäst der til berättigade: den förra för des Rön, om sättet at probera krut: den senare för des ingifna beskrifning om krappens Plantering. Academien var mycket nögd med detta val, och befalte Secreteraren draga försorg om Jettonernas tilredande til nästa Praesidii ombyte.

4. Upl. Secreterarens Observationer och uträkningar, angående Solens Parallaxis, tillika med en inledning om Planeternas Parallaxer, hvilka komma at införas i det nu til utgifvande Quartals Handlingar.

4. Der på företogs votering til en ny Praeses, Då Ärkebiskopen Benzelius, Generalen Grefve Liewen, Professoren Gadolin och Kyrkoherden Högström fingo flästa rösterna. Ibland dem föll Lotten at blifva Praeses, på Generalen, Grefve Liewen. och som den nye Praeses ei var närvarande, anmo[da]des den afträdande, Dr Mennander, at tillika med Academiens Secretera[re] notificera honom denna värdigheten.

1. Uplästes et utdrag af Råds-Protocollet, hvar uti förmäles, at som Academiens Secreterare, på Nådigste befallning, til Kongl. Maj:t ingifvit et betänkande om alla här tils påfundne Wäder-vexlings Machiner, och der uti förmält, at Suttons hålles för den bästa och simplaste, så befalles K. Academien, at draga försorg, det en sådan Machine behörigen må blifva förfärdigad, på det försök må der med kunna anställas på Örlogs-Flottan. Efter något öfverläggande om detta mål, stadnade Academien i det slut, at H. Praeses tillika med Secreteraren skulle mundteligen föreställa Hans Excellence Riks Rådet Palmstjerna, det Suttons inrättning til Vädervexling på skep, ei kan värkställas och rätteligen försökas på annat än skep, som redan har besättning om bord, och emedan sådant skep här ei finnes, så borde inrättningen och försöket ske i Carlscrona, hvarest en förfaren skepsbyggmästare, som vet, hvarest rören bäst kunna ledas, utan at vara i något anat mål hinderlige, lätteligen kan exseqvera Suttons invention, då Academien honom om des beskaffenhet vil underrätta. Detta blef samma dag värkstäldt.

Octob. d. 23.
Voro, på föregången kallelse, följande af Academiens Herrar Ledamöter församlade, at välja en ny Praeses. Deras Excellencier v. Höpken, Scheffer och Gyllenborg, samt Herrar Alströmer, Faggot, Klingenstierna, Brandt, Polhem, Strömer, Swab, Dalin, Mennander, Clason, Acrel, Celsius, Scheffer, Berch, Hellant, Frih. von Seth, Duraeus, Lehnberg, Cronstedt. Rosenadler, Kryger, Ferner, Jennings, Lehnberg, Maijer och Secreteraren.
Sedan exemplar af det nu utkomna tredje Qvartalets Handlingar voro utdelte til dem, som voro närvarande och ingifvit något rön, företogs strax Voteringen til en ny Praeses, då Herr Assessor Swab fick 22 röster.
Hans Excell. Gref Gyllenborg 18.
Herr Secreteraren Rosenadler 15.
Friherre von Seth 12.
Bergmästaren Adlerheim 12.
Herr Cronstedt 9 etc.

8. Som Academiens Bokhållare, Örling, ännu icke inkommit med Räkenskaperna för åren 1753, 1754, 1755, icke heller låtit ifrån sig inventera Maculaturerna, efter Academiens stränga befallning d. 7 Febr. och d. 18 Septemb. 1756, samt många flera påminelser der om, anmodades Hans Exc. Herr Praeses, at tala med Academiens Skattmästare Herr Grefve Cronstedt der om, och Secreteraren fick befallning at tilsäga bokhållaren, det han bör vid tjänstens förlust, innan nästkommande Lördag, hafva giordt redo för maculaturerna, eller då upkomma i Academien och anföra, hvad som hindrar deras så länge och ofta påyrkade inventering.

3. På Secreterarens föreställning, fan Academien skäligt, at öka Vatmästarens lön, med 20 Plåtar, så at han hädan efter kommer årligen at få 480 dr kmt.

4. Ehuru väl inga räkenskaper ännu inkommit på Academiens inkomst och utgift för de fyra sistförflutna Åren, dock som Secreteraren berättade, at de oförtöfvadt blifva färdige, utnämndes nu Herrar Grill, Schultze, Clason och Berch, at emottaga dem til Öfverseende, när de inkomma, samt at tillika författa en Instruction eller et Reglemente, huru här efter med Räkenskaperna och Academiens medel förhållas skal, til mera redighets, skyndsamhets och säkerhets ärhållande. Nyssnämnde Ledamöter, som alle voro närvarande, åtogo sig detta angelägna ärende, och lofvade göra sitt bästa, at Academien här efter skal altid veta Cassans tilstånd, och vara säker om sina revenuers riktiga upbörd.

1. Uplästes Kongl. Majestets ankomna ytterligare nådiga bref och befallning, at i underdånighet inkomma med Academiens betänkande angående bästa sätet at ärhålla tilräckelig väderväxling på skep. Och emedan Secreteraren redan förut haft mundtelig befallning der om, hade han icke allenast förut corresponderat om denna sak med Skepsbyggmästaren Scheldon och Professor Strömer, hvilkas bref nu Uplästes, utan hade ock färdigt et utförligt betänkande der om, som uplästes och af Academien til alla delar gillades, så at icke allenast underdånigt svar til Kongl. Majestet af lika innehåll skal ofördrögeligen afgå, utan det pröfvades och nyttigt, at uti Academiens Handlingar för innevarande qvartal låta införa en ännu omständeligare berättelse, om alla här tils påfundna sätt at förskaffa väderväxling på skep, hvar om Secreteraren anmodades.

4. Secreteraren berättade, at han fått svar ifrån Ängeland, angående Instrumenterne til Observatorium, af innehåll, at den Mobila qvadranten redan vore i arbete, och at den berömde Instrumentmakaren Bird äfven ville åtaga sig at göra Mural-qvadranten och Transit-Instrumentet, allenast han finge strax begynna der med, emedan hans år och syn äro i aftagande, så at ovist är, om han sedan kan åtaga sig et så granlaga arbete. Här vid kom i öfvervägande, å ena sidan den dryga kostnaden til så dyra Instrumenter nu snart och på en gång: på andra sidan den fara, at Bird, som utan gensägelse är den bästa Instrumentmakare i Europa nu för tiden, kunde, om det drager på tiden, af ålderdom och svag syn sättas utur stånd at betjäna Academien. Den senare svårigheten ansågs för mera betydande, och beslöts, at emedan Academien snart betalt al sin skuld, kunde Academien negotiera up så mycket penningar, som behöfves til betingandet af ofvannämnde Instrumenter, vid pas 15000 dr kopparmynt, och sedan efter hand betala, så väl det, som de öfriga 10000 dr som Instrumenterne komma at kosta.

1. Upl. Herr Sheldons bref til Secreteraren, hvar uti berättas, huru de försök aflupit, som, på Kongl. Majestets allernådigste befallning, i anledning af K. Vet. Academiens underdåniga föreställning, blifvit giorde med Suttons Väderväxlings Machine. Så väl som med den förändring vid samma Machins tillämpning, som Academien föreslagit, til så mycket större säkerhet emot eldsvåda. Och som båda försöken funnits göra önskelig värkan, anmodades Secreteraren at uti detta qvartals Handlingar, införa en beskrifning om Suttons Machine, såsom uti förra qvartalet lofvades.

4. Upl. en af Hans Excellence RiksRådet etc. Grefve Tessin insänd och af tvänne Chirurgi bevittnad berättelse, om en ung frisk man, som blott igenom det han ville i luften upkasta en liten lätt boll, brutit armen af sig, två tvärfinger öfver armboge-leden. Närvarande Herrar Medici yttrade sig. at ehuru casus ei vore aldeles ohörd, förtjänte den likväl at i Handlingarna upteknas, sedan man först inhämtat några ytterligare omständigheter, hvar om Secreteraren har at anhålla hos Hans Excellence.

8. Upvistes tvänne Contrefaits öfver tvänne afledne och i lifstiden Academien mycket käre Ledamöter. det ena öfver framledne Secreteraren Elvius, det andra öfver Directeuren Ekström, bägge til Academien skänkte af den förras syster, Fru Professorskan Strömer. Academien emottog dem med så mycket större nöje och tacksamhet, som de bägge äro väl giorde och mycket likna sina originaler, samt befalte låta upsätta dem på Observatorium til dessa berömliga och så väl af Academien som af vårt allmänna högtförtjänta mäns beständiga ihugkomst.

3. Secreteraren anmälde, at han på Kongl. Majestets nådigsta befallning skal i dessa dagar resa ned til Trollhättan, at bivista öfverläggningarna angående Sluss-värket, hvar til Academien lämnade honom tilstånd.

1. Upvistes en Bok i Real-folio, innehållande Ritningar och beskrifningar på Chinesiska Hus, Byggnader och Meubler som Auctoren, Herr Chambers, skickat til Kongl. Academien ifrån Ängland. Secreteraren skal skrifva honom til och tacka. Auctoren är Svensk och har varit [i] K. Svenska Ostindiska Compagniets tjänst, men har nu satt sig neder i Ängland.

2. Upl. Secreterarens anmärkningar om orsakerna til Climaters skiljaktighet i anseende til värma och köld, som gillades at såsom en del af Wetenskaernas Historia införas uti detta Qvartals Handlingar.

Sedan Herrar v. Swab, Cronstedt och Kryger, som voro närvarande igenom lottning dragit sig frie, var den fjärde af dem som hade högsta rösterna, nemligen Friherre von Seth sielftagen til Praeses, och blef den afträdande Praeses, Herr Lehnberg anmodad at, tillika med Secreteraren, betyga för den nye Praeses, Academiens fägnad öfver des lyckliga val.

6. Secreteraren berättade at han nyligen fått bref ifrån Ängland, det den Astronomiske Quadranten, som Academien redan förledit år derifrån bestäldt, nu vore under vägen. Och emedan seglationen denna års tid är äfventyrlig, hemstäldes, om icke Academien funne nödigt, at til mera säkerhet låta assecurera honom, hälst denna Quadrant redan kostar Academien så när 10000 dr kmt: Detta pröfvades högst nödigt, och fick Secreteraren befallning at derom anstalta.

1. Uplästes Kongl. Cammar Collegii bref, hvar uti påminnes om räkning för de 9000 dr kopparmynt, som Kongl. Majestet år 1751 lämnade Academien at disponera til de correspondenta Parallactiska observationerna på Månen och Planeten Mars; samt om återbetalning af de 6000 dr kmt, som Academien år 1756 fick i förskott på et års tid, til at uplägga Hans Excellence RiksRådets Grefve Tessins bref til Hans Kongl. Höghet. Secreteraren berättade, at räkning för den förra summan var til Hans Kongl. Majestet sielf i underdånighet ingifven, redan i Maji Månad år 1753, samt at den senare summan redan var betalt i Kongl. Ränte-kammaren, d. 25 April, 1757. Hvarom svar skal afgå til Kongl. Cammar-Collegium.

2. Uplästes Secreterarens anmärkningar och Rön om Svenska Climatet.

2. Upl. Lector Wikströms observationer på Månens förmörkelse d. 30 Julii nästledit år, giorde i Döderhultsvik vid Calmar. samt Professor Maijers observationer på samma förmörkelse giorde i Greifsvald, som tillika med Secreterarens här i Stockholm giorde, skola införas i Handlingarna.

1. Herr Praeses berättade, at Academiens Räkenskaper för åren 1754, 1755 och 1756 nu voro indrefne och til Deputerades öfverseende lemnade. År 1755 voro 157633 exemplar af de små Almanachor försålde. Hela Academiens vinst på alla Almanachorna det året, var 21690 dr kopparmynt. År 1756 voro 154248 Exemplar af små Almanachorna, 2606 Contoirs, 2984 Historiska och 1069 exemplar Hof-Calendrer försålde. Hela vinsten på Almanachs försälgningen det året, var 21795 dr kopparmynt. Academien är nu mera ei skyldig Directeuren Grill, mer än 4000 dr kopparmynt, och eljest ingen annan. För 1752, 1753, 1754, 1755 och 1756 års utlemnade Almanachs exemplarer, har Academien ännu utestående fordringar, til en summa af 8622 dr kmt. för år 1757 är ännu största delen utestående. Herr Praeses berättade ock, at Han tillika med Herrar Deputerade, funnit nödigt, at sielfva Bokhållnings sättet borde sättas på någon redigare fot, än det här tils varit, hvar om Bokhållaren skulle få Instruction, och början der med göras innevarande År. För öfrigt, och som Herr Praeses med Herrar Deputerade funnit, det Academiens Skattmästare Herr Grefve Cronstedt vid Cassans förvaltning användt oförliknelig flit och ei nogsamt til berömande ömhet och omvårdnad om Academiens gagn och bästa, hemstäldes Academien, om icke vissa Ledamöter borde utnämnas at å Academiens vägnar tacka honom derföre, samt anmoda honom at ännu vidare der med fortfara, hvilket samtycktes, och anmodades Herr Praeses sielf, tillika med den som nu blifver vald til Des efterträdare i ämbetet, samt Secreteraren, ville sig denna beskickning åtaga.

2. Herr Praeses berättade vidare, at Academiens Secreterare här tils aldrig nutit något af Academien til skrifmaterialiers upköpande, utan at han af egna medel hållit Academien der med, och som det syntes obilligt, förestäldes, om icke Academien pröfvade skäligt, at anslå någon summa årligen til detta behof, hvilken föreställning strax med et allmänt ja besvarades. Herr Praeses föreslog Sexhundrade Daler kopparmynt, och ehuruväl Secreteraren tilstod, at knapt hälften så mycket årligen til dessa skrif-materialier här tils åtgått, samt at han ville ärkänna för en ynnest af Academien, om Trehundrade Daler der til årligen finge anslås, så stod Academien dock ei at öfvertala at gå ifrån den af Herr Praeses föreslagna summa, utan ville, at dervid skulle förblifva, hälst Secreteraren borde njuta någon ärsättning, för et han redan i så många år, Academien oveterligt, intet der til niutit. Secreteraren aflade hos Herr Praeses och Kongl. Academien Des tacksägelse för detta nya prof af Academiens gunstiga benägenhet.

5. Academien beklagade mycket, at så långt dragit på tiden med åminnelse Talen öfver Des framledne värdige Ledamöter, Salberg, Benzelstjerna, Ekström, Celsius etc. och befalte Secreteraren göra ytterligare påminnelser hos dem, som sig dessa Tal åtagit, med anmodan, at derest de nu ei vilja eller kunna utsätta tiden til deras hållande, de ville aldeles afsäga sig, på det Academien kunde anmoda andra derom.

5. Secreteraren berättade, det han på Academiens anmodan påmint Herr Rosenadler om Parentationens skyndesamma fullgörande öfver framledne Directeuren Ekström: och at Herr Rosenadler, för åliggande ämbets-syslor och andra förhinder, ei kunnat lofva at snart giöra den ifrån sig, utan önskade at Academien ville der til utse någon annan, emot försäkran det han en annan gång ei ville undandraga sig. Academien anmodade då Secreteraren at åtaga sig Ekströms äreminne, hvar til han samtyckte.

6. Secreteraren beklagade, at Dir. Salvius, för brist på papper, ei ännu kunnat börja at trycka Qvartalet, samt at det synes draga långt ut, innan papper inkommer, hvar på är allmän brist i staden.

2. Upl. Secreterarens Jämförelse imellan Svenska och Franska Climatet.

7. Secreteraren berättade, at Quartalet kunde blifva färdigt til d. 10 Maji, och frågade, om icke Praesidi ombytet då kunde må för sig, fast det är en Onsdag, emedan Lördagen der efter är Pinges aftonen, då de fläste Ledamöter voro bortreste eller hindrade. Der til samtycktes.

1. Herr Praeses framgaf, på Academiens vägnar, åt Herr Acrel, den Honom beviljade Premie-Jettonen af Gull, samt upviste de andra Jettonerna, som enligt beslutet i sista sammankomst skola utdelas, vilka Secreteraren kommer at gifva eller skicka vederbörande.

5. Herr Kryger nedlade Praesidium, och höll et vackert Tal om Folk-bristen och des svåra påfölgder. Secreteraren svarade der på, och beklagade i Academiens namn, at Hon ei längre fick behålla en så värdig Praeses.

6. Upvistes några exemplar af Academiens Handlingars nu utkomna Qvartal, och gillades Secreterarens anstalt at för Academiens egen räkning förskrifva årligen Fyra Ris särskildt tjänligt papper til kopparstycken, emedan kopparstyckerne vid Academiens Handlingar här tils gemenligen haft så slätt utseende för det otjänliga paperet, hvar på de blifvit tryckte, och med Förläggaren ingen öfverenskommelse varit giord om bättre à part papper til kopparstyckerne, han ei eller nu för egen räkning vil sig der til beqväma.

Sist och efter föregången rådplägning, huru detta ombyte säkrast och beqvämligast må kunna värkställas, beslöts at Herr Grefven ville d. 22 Maji om morgonen, tillika med några Deputerade och Camereraren Myrman, infinna sig hos Bokhållaren Örling och börja at ifrån honom inventera hvad han om händer haft, neml. Cassan, Böcker, bref, Almanachor och Almanachs Maculaturer. Imedlertid bör Örling ei det minsta här af få veta. Samma dag bör en avertisement införas i afvisorna, at de som hafva någon räkning med Kongl. Vetenskaps Academien, hafva här efter at addressera sig til Herr Camerera[r]en Myrman, hvar om Secreteraren ock äfven förut genom bref har at underrätta Academiens Almanachs Comissionairer i orterna.

Majus. d. 25.
Som det förspordes, at Camereraren Myrman blifvit sjuk och nu mera drog i betänkande, om han ville sig åtaga den honom updragne sysla, råkade Herrar Deputerade öfver denna oförmodade händelse i största oro, och kommo tilsamman på Observatorio at öfverlägga här om, Herrar Faggot, Clason, Schultze, Friherre von Seth och Secreteraren.

2. Secreteraren berättade, at han uti Fru Müllers hus på stora Nygatan fått öfvermåttan tjänliga rum til Contoiret. Academien beslöt taga dem, ehuru hyran är dryg.

Junius, d. 14.
Närvarande Praeses, Herr Nordenschöld, Deras Excellencer Gref Ehrenpreus och Friherre Palmstierna, samt Herrar Alströmer, Faggot, Polhem, von Swab, Bäck, Clason, Schultze, Strandberg, Acrel, Scheffer, Lehnberg. Cronstedt, Kryger, Lehnberg, Runeberg och Osbäck. Höll Herrar Wargentin et åminnelse Tal öfver K. Academiens framledne Ledamot Herr Directeuren Ekström.

1. Secreteraren berättade, at Contoiret nu vore kommit i god ordning och at den nye interims Bokhållaren visade berömlig flit och skickelighet.

2. Secreteraren berättade ock, at den förledit år ifrån Ängland bestälde Astronomiske Quadranten nu vore ankommen, förträffeligen väl giord, och at man til des placering på Observatorio måst giöra någon ändring på det lilla genomskurna Observations rummet, hvar til Herr Grefve Cronstedt gifvit dessein; samt at jämväl vid samma tilfälle hela Observatorium kommer at med färg å nyo anstrykas, hvilket alt gillades.

1. Secreteraren upgaf orsaken, hvarföre Quartalet ei ännu börjat tryckas, och hvarföre det denna gången lärer långt der med på tiden utdraga: neml. at tjänligt papper ei är på tryckerierna at tilgå, men at Dir. Salvius likväl inom kårt väntar et partie ifrån Hålland.

3. Upl. Secreterarens afhandling om Månens Parallaxis.

7. Sist Uplästes det Tal, som den afträdande Praeses Herr Nordenschöld vid des afresa lemnat i manuscript til Secreteraren, angående nyttan och nödvändigheten af vattnets aftappande utur de många Kärr, träsk och sumpiga sjöar i Finland.

1. Uplästes utdrag af Protocollet, hållit i Kongl. Majestets RådCammare, hvar uti befalles Academien at besiktiga den af LifMedicus Doctor Hallman på Ladugårdslandet här i staden anlagde Mulbärs Plantage. Herr Praeses berättade, at Han, tillika med Herrar Faggot, Rudenschöld, Salander, Bäck, Strandberg, Acrel, Bergius och Academiens Secreterare, redan varit och besedt samma Plantering: Och som de fläste af desse Herrar deputerade nu voro tilstädes, blef Secreteraren updragit, at i anledning af deras yttrande därom nu i Academien, upsätta et underdånigt utlåtande, at til nästa sammankomst närmare justeras.

4. Upl. Vetenskapernas Historia, om Geographiska Longituden, som Secreteraren ärnar införa i dette qvartalet.

1. Upvistes en Ritning på Mulbärs-Plantagen, och uplästes Lif Medici Doct. Hallmans egen berättelse der om, samt efter långt samtal här om, gillades Secreterarens utkast til det underdåniga utlåtande, som här öfver kommer at afgå til Kongl. Majestet.

1. Uplästes åter Boktryckarenas Memorial, se Dagboken för d. 19 Aug. och anmodads Herr Grefve Cronstedt, at tillika med den som nu blir Praeses, samt Secreteraren, accordera med dem om arfvodet för Almanachornas tryckning.

1. Secreteraren berättade sig hafva fått Kongl. Majestets munteliga befallning at infordra K. Academiens utlåtande öfver en imellan Kongl. Krigs- och Amiralitets Collegierna upkommen tvist, angående bästa skapnaden på Sjö-Canoner. De här om växlade skrifter uplästes til en del, och de giorda Ritningar upvistes. De närvarande Herr Meijer och Lehnberg yttrade sig, at K. Krigs-Collegium tycktes hafva rätt, och som saken är pressant anmodades de at inkomma med deras skrifteliga betänkande.

2. Secreteraren upläste fortsättningen af des Historia om Geographiska Longituden, i synnerhet til Siöss.

7. Voterades til ny Praeses, och fingo följande Herrar Ledamöter röster. 
Herr Stats-Secreteraren och Ridd. Carl Carleson 23 röster.
Herr Capitaine Knutberg 18.
Herr Ryttmästaren Jennings 15.
Herr ÖfverDirecteuren Faggot 14.
Herr Carl Lehnberg 9.
Herr Malmerfelt 8.
Herr Edw. Runeberg 6. etc. 
Ibland de fyra, som hade flästa rösterna, och alle voro närvarande, föll Lotten på Herr Carleson, som emottog lyckönskningar.

5. Utnämndes Herrar Heyke, Tilas, Carl Carleson, Bäck och Kryger, at utse, för hvilka Rön uti förledit års Handlingar, praemier komma at gifvas. Secreteraren bör altid vara med i denna deliberation.

9. Secreteraren upviste 10 nya Anatomiska Taflor, som til K. Academien blifvit skickade af Auctoren, Herr Jenty, Anatomiae Professor i Oxfort. Sammaledes et exemplar af Herr von Hallers stora Physiologie: et af Herr Pattulos (en Skottes, som nu vistas i Frankrike) traité sur l'amelioration des Terres, samt et exemplar af en Fransk Anonymi sammandrag och öfversättning af alla de rön som äro hittils giorde med den nya Ädla Metallen, Hvita Gullet eller Platina di Pinto kallad, ibland hvilka de af Herr Scheffer i vår Academies Handlingar för år 1752 ingifne, stå i främsta rumet. Desse exemplar äro alle af Auctorerne skickade til Kongl. Academien, hvarföre Secreteraren har at på Academiens vägnar tacka dem. Och som Herr Jenty i des bref yttrar sin åstundan, at blifva Academiens Correspondent, utnämdes Academiens nya Ledamot, Herr Martin, at Correspondera med honom.

10. Secreteraren förestälde nödvändigheten och nyttan, at hvar och en af de utländske Ledamöter finge en viss Correspondent af de i Stockholm närvarande Ledamöter, at Brefväxla med, som vore af samma Profession och smak med den utländske. Detta pröfvades nyttigt, och åtog sig Doctor Bergius strax at Correspondera med Herr Roöderer i Göttingen. De öfriga skola alle få hvar sin, hvilket vid nästa allmänna sammankomst skal regleras, och sedan gifvas de utländska Herrar Ledamöter tilkänna, på det Academien må hafva något gagn af dem.

3. Secreteraren berättade, det Kongl. Cammar-Collegium hade mundteligen anmodat honom at i K. Academien upvisa en ny af Mäklaren Hiärpe upgifven art af spanmåls profvare, samt låta K. Cammar Collegium få veta Academiens tankar där om. Herrar Faggot och Runeberg anmodades, at där öfver afgifva deras yttrande.

7. Redan i nästföregående sammankomst, d. 24 Febr. uplästes et af Herr Beronius, Biskopens son, ingifvit memorial, hvaruti han tilbjuder Academien sin tjänst, at såsom Amanuensis gå Secreteraren tilhanda. Secreteraren ärhindrade, at han väl kunde i många mål hafva någon hielp nödig: men at en annan, vid namn Brehmer redan (se Dagboken d. 1750) vore där til antagen, som väl ei, för brist på lön, kunnat vara ständigt tilstädes, men säkert skulle infinna sig, om den minsta lön bestodes, som Herr Beronius utan tvifvel äfven påsyftar. Academien upskiöt detta ärende til nästa allmänna sammankomst.

2. På Secreterarens föreställning, beslöts, at af Urmakaren Ernst köpa et nytt Pendel-Ur, som visar secunder och går sex veckor efter updragningen, samt är giordt med componerad Pendel-stång efter Grahams invention, och har redan öfver et halft år varit försökt på observatorium, för hvilket han begärer 800 dr kmt. På vilkor, at han i betalning återtager et af honom för fyra År sedan köpt Ur, som går allenast 8 dagar, och betaltes med 400 dr: så at Ernst nu får allenast de öfriga 400 dr contant.

2. Upl. en af Herr Scheffer ingifven berättelse med nyttiga anmärkningar, om alla bekanta slag af Pott-aska, deras olika tilrednings sätt och olika bruk. Och ehuru väl Auctor ei skrifvit detta i afsigt, at det skulle komma i Handlingarna, fant Academien det likväl så interessant, at Secreteraren fick befallning at anmoda Herr Scheffer, det ville han tillåta, at denna afhandling må införas uti det qvartal, som nu komer at tryckas, såsom en del af Vetenskapernas Historia.

1. Herr Praeses framgaf til Herr v. Swab den honom tildömda Sparriska premie Jettonen af Gull, samt aflemnade den Directeuren Runeberg tilhöriga, åt Des svärfader, Herr Faggot. Secreteraren fick befallning at skicka Rinmans med Posten.

4. Secreteraren upläste et memorial, af följande innehåll, ord ifrån ord.

9. Sist anmodades Herr Klingenstierna, at i samråd med Herrar Faggot, P. Lehnberg och Secreteraren, utarbeta en Instruction, hvar efter Herr Wilcke kommer at rätta sig uti Föreläsningarna.

13. Upl. å nyo Herr Beronii suppliqve, se Dagboken för d. 3 Martii innevarande År. K. Academien tackade honom för des goda tilbud, och ville ei neka honom, om han så behagade, at frivilligt bistå Secreteraren i et och annat mål med renskrifvande och dylikt: men som Secreteraren nu fått en Adjunct til biträde, och hade desutom Herrar Ämnesvänner til stort antal at tilgå, hvilkas skyldighet är med skrifvande och sådant mer hielpa Secreteraren: så kunde K. Academien ei gifva Herr Beronius nu eller framdeles någon förhoppning om lön eller arfvode.

1. Secreteraren anmälte, at som K. Franska Vetensk. Academien alla år skickat vår Academie en Tom af sina Memoirer, samt somliga år några flera böcker, men härifrån, sedan år 1756 intet blifvit skickadt tilbaka, så har han nu nyligen affärdat en kista, som för K. Franska Vetenskaps Academien innehöll följande Böcker.
Museum Regis, Adolphi Friederici, auctore Linnaeo. in Folio. Bunden.
Museum Tessinianum, auctore Linnaeo. in Folio. häftad. Clercks Svenska Spindlar, in Q:o. Bunden. Linnaei Flora Svecica, nyare Editionen. in 8:o. häftad. Linnaei Systema Naturae, af nyaste edit. de två första Tomerna, in 8:o. häftade.
K. Vet. Academ. Handl. ifrån Oct. 1756 til Apr. 1759, 10 lösa qvartal.
Dr Hasselqvists Resa til Aegypten och Palestina. in 8:o häftad.
Herr Osbecks Resa til China, in 8:o häftad. Herr Löflings Resa til Spanien och America, in 8:o häftad.

2. Vidare förmälde Secreteraren, at han äfven i samma kista, inlagt och til Kongl. Franska Chirurgiska Academien försändt et complett Exemplar af alla Kongl. Academiens Handlingar ifrån början, til sistledne 1758 års slut, med Registret, uti 78 lösa qvartal: samt desutom, et exemplar af Herr Acrels berättelse om de här på K. Lazarettet af honom förrättade Chirurgiska Operationer och Curer.

3. Kistan sades vara addresserad til Kongl. Svenska Legations Predikanten i Paris, Herr Professor Bäer, som redan et år med mycken flit tjänt Academien och uträttat des Commissioner i Paris, samt åtagit sig, icke allenast at tilställa hvar och en, hvad som här ifrån skickas, utan ock at ständigt besörja om K. Academiens correspondance i Frankrike, så at alla bref som afgå härifrån til Academiens correspondenter i Paris, emottagas och tilställas sina ägare af honom: Likaledes pådrifver och emottager samt hitskickar han deras svar: hvarigenom de undgå at betala Postpenningar och följakteligen äro flitigare at skrifva. I anseende til det myckna besvär, som Herr Bäer härigenom tilskyndas, och til någon upmuntran för Honom, sade Secreteraren sig hafva skickat honom några Tal, som äro hållne i K. Vetenskaps Academien, alla de nya Svenska Landt-Chartorna, Tunelds Geographie, Högströms Beskrifning öfver Lappmarken samt de tvänne utkomna delarna af Cref Stenbocks Historia. Kongl. Academien gillade denna anstalt, och samtyckte at äfven de til Hr Bäer skickade böcker, skola af Academien betalas.

3. Secreteraren upläste et bref, som han samma dag fått, ifrån Studiosus Martin, den samme som förledit år var til Spitsbergen, hvilken nu i sommar, på Archiater Linnaei inrådande, begifvit sig in i Norige, at söka Naturalier. Brefvet var daterat i Trundhem, d. 29 Julii. Han supplicerar däruti på det bevekeligaste om något understöd af Kongl. Academien, til Resans fortsättande. Academien beviljade honom 50 Plåtar, och updrog Secreteraren, at föranstalta, det samma 50 Plåtar må honom i Bergen tillställas.

2. Upl. bref til Secreteraren ifrån Studiosus Martin, som nu vistas i Bergen i Norige, hvar uti han tackar för den ärhållna penninge hielpen, se Dagb. för d. 26 Sept. och inberättar om några helt märkvärdiga Observationer och nya Rön som han haft tilfälle at göra, och hvar om han efter hand lofvar inkomma med utförligare beskrifningar. 

2. H. Wargentin upläste des afhandling om Stockholms Observatorii Polhögd.

3. Upvistes et par nya Glober om i fots Diameter, som äro förfärdigade i Upsala ef Herr Åkerman, hvilke för deras nitidité och noghet vunno stort bifall, så mycket mer, som de äro de förste i Sverige giorde Glober. Academien förbehölt sig at en annan gång rådgöra, på hvad sätt Herr Åkerman kunde upmuntras. I medlertid samtycktes, at Secreteraren ska tacka honom på Academiens vägnar för dessa tvänne Glober, som han skänkt Academien, betyga Academiens nöje öfver hans skickelighet och giorda prof, samt för öfrigit lemna honom någon Dilation med betalningen på de 1200 dr kmt. som K. Academien förleden sommar försträckt honom utan interesse, til detta nyttiga arbetets fullbordande.

5. Secreteraren understälde, om icke K. Academien ville gå med et underdånigt Memorial til Hans Majestet, och föreställa angelägenheten at taga några mått emot den i Torne Lappmark alt mer och mer sig utbredande Ren-siukan, som hotar at aldeles ödelägga Lappmarken. Til den ändan uplästes Herr Hellants senaste bref härom. Kongl. Academien fant nödigt at skynda här med.

1. Uplästes tvänne bref ifrån Herr Linnaeus, hvaruti han styrker K. Academien, at genom löfte om något litet praemium upmuntra dem, som hafva tilfälle, at söka få någon reda på et Insect, som kallas Furia infernalis, hvilket skal vara rätta orsaken til en sjukdom, som tilförene varit allmän i Europa, men nu endast skal vara gänse i några socknar uti Österbotn, och där kallas skott-siuka, hvar af både Människior och Boskap ofta dödas i ögnablecket. Academien tog detta mål i öfvervägande, och som Secreteraren upviste och upläste en kort berättelse om skott-sjukan, hvilken i denna sommar blifvit af trycket utgifven af en Präst vid namn Snellman, hvar af befinnes, at sjukdomen har sitt förnämsta säte uti [en] socken i Österbotn, som heter [Tervola], beslöts, at Academien låter skrifva til bemälte Snellman, och lofvar honom 300 dr kmt, om han kan skaffa Academien sielfva Insectet, som förorsakar sjukdomen och af almogen i orten kallas Pihl, inlagdt och väl conserveradt i brännvin: til hvilken ända Prästen bör väl instrueras. Men därjämte beslöts, at Academien vil anmoda Herr Tursén, som snart ärnar resa til Torne, at begifva sig til samma socken, som ligger ei långt från Torne, och underrätta sig så väl om sjukdomen, som om Bane-mannen Furia.

2. På Secreterarens föreställning, samtycktes ock et Transit-Instrument för Observatorium må betingas ifrån Ängland, samt en af de nya Dollondske Refractions Tuber af 9 fots längd, hvar til Herr Jennings, som nu är i London, skal anmodas at förskjuta penningar.

11. Anmäldes, at Fru RiksRådinnan Ehrenpreus behagat skänka til K. Academiens Boksamling Det stora allgemeines Lexicon, bestående af 62 Tomer in Folio, för hvilken hederliga Gåfva Hans Excellence R.R. Palmstierna tillika med Praeses Herr Faggot och Secreteraren, å Academiens vägnar redan aflagt vederbörlig tacksägelse.

5. Upvistes en flint-sten skapad aldeles såsom en slipad yxa, funnen i Jorden i Nerke, och skänkt til Acad. af Herr Lagman Anrep. Den är af de antiqviteter, som gemene man kallar Åske-viggar, men som värkeligen fordom varit med människio händer giorde, och brukade antingen vid offren eller i krig. Denna var en af de största och vackraste man funnit. Secreteraren fick befallning at på Academiens vägnar tacka Herr Lagmannen.

2. På Secreterarens föreställning blef beslutit, at Academien vill här efter årligen framställa några frågor uti Oeconomiska ämnen, emot löfte om Praemier, för den dem bäst besvarar, och lofvade Ledamöterne at hvar och en gifva förslag på en eller flera frågor, som til nästa år kunde upgifvas.

2. På Secreterarens föreställning, beslöts, at här efter skola til Academiens Bibliotheqve köpas alla i Sverige utkommande Böcker och skrifter, som äro af något värde: i synnerhet de som röra Oeconomien eller Vetenskaperna.

1. Upl. Borgmästarens i Mariaestad, Lönbohms hos K. M. ingifna och af Konungen til Academiens förklaring remitterade Besvär däröfver, at en del Marknader ei blifvit uti de sista årens Almanachor rätt utsatte. Secreteraren berättade hela sammanhanget och orsaken til Confusionen med marknads terminerna, samt hvad möda han sig förgäfves giordt, at få reda på dem. Detta fick han befallning at uti underdånigt Bref til K. M. på Academiens vägnar inberätta, samt visa Academiens oskuld och begära tydeligare förklaring på de förordningar, hvar efter Academien sig i detta mål kan rätta.

2. Öfverlades om de frågor, som för innevarande år skola framställas, och anmodades Secreteraren at upställe et utkast til de lagar och den ordning, som i detta mål kommer at i akt tagas, at vid nästa Praesidii ombyte til bepröfvande tagas.

Desutom öfverlades, på vad sätt Academien skulle bäst in för allmänheten kunna visa sin tacksamhet emot Herr Psilanderhielm: och instämde alle enhäligt, det Academien borde låta slå en Jetton eller Medaille öfver Herr BergsRådet, hvar om Secreteraren bör göra anstalt.

En så stor och kostbar skänk, hvars like Academien här tils aldrig fått, upväckte i Academien en allmän glädje och förnöjelse, och blef Herr Praeses, anmodad, at tillika med den Nye Praeses, som nu kommer at väljas, och Secreteraren, hos Herr BergsRådet Psilanderhielm betyga Academiens hiärteliga och djupa ärkänsla för en så stor och oväntad samt tillika högst angenäm gåfva.

Secreteraren Wargentin inkallades här uppå och underrättades af Herr Praeses om detta Hennes Beslut. Secreteraren utlät sig, at han väl ei kunde neka, det hans närvarande omständigheter behöfde någon förbättring af Dess vilckor, men at den tilökning uppå Lönen, hvilcken Academien behagat för Honom fastställa vore därjemte så oförväntad, at han vid detta tillfälle ej är i stånd, at uppå det sätt uttrycka sin tacksamhet, som han borde, som han önskade, och som en sådan ynnest emot honom fordrade. Han försäkrade dock, at hvad där uti nu felade, skulle han, så länge hälsa ock krafter det tillät, söka at upfylla genom flit ock ett ouphörligit bemödande at troligen utträtta de ärender som hoom äro anförtrodde eller vidare anförtros kunna.
In fidem Protocolli. 
J. G. von Seth
Kongl. Wetenskaps Acad. Archivarius.

Secreteraren Wargentin inkallades här uppå och underrättades af Herr Praeses om detta Hennes Beslut. Secreteraren utlät sig, at han väl ei kunde neka, det hans närvarande omständigheter behöfde någon förbättring af Dess vilckor, men at den tilökning uppå Lönen, hvilcken Academien behagat för Honom fastställa vore därjemte så oförväntad, at han vid detta tillfälle ej är i stånd, at uppå det sätt uttrycka sin tacksamhet, som han borde, som han önskade, och som en sådan ynnest emot honom fordrade. Han försäkrade dock, at hvad där uti nu felade, skulle han, så länge hälsa ock krafter det tillät, söka at upfylla genom flit ock ett ouphörligit bemödande at troligen utträtta de ärender som hoom äro anförtrodde eller vidare anförtros kunna.
In fidem Protocolli. 
J. G. von Seth
Kongl. Wetenskaps Acad. Archivarius.

Academien, som långt för detta haft de tilräckeligaste vedermälen af Secreteraren Wargentins insickt, nit för inrättningen och ömhet för Hennes anseende och Heder, gaf härtil så mycket hällre sitt bifall, som Academien räknade detta för ett önskeligit tilfälle, at få visa sin tacksamhet och erkäntsla derföre. 

Academien, som långt för detta haft de tilräckeligaste vedermälen af Secreteraren Wargentins insickt, nit för inrättningen och ömhet för Hennes anseende och Heder, gaf härtil så mycket hällre sitt bifall, som Academien räknade detta för ett önskeligit tilfälle, at få visa sin tacksamhet och erkäntsla derföre. 

d. 11 Febr. 1761.
Sedan Academien var samlad och Secreteraren Wargentin anmodad at taga afträde, yttrade sig Herr Praeses, det Curatores Aerarii i dag förmiddagen haft sammankomst, at ibland annat, som vid detta tilfälle under öfwervägande förekommit, äfven varit Secreterarens Lön, hvilcken Curatores funnit hvarcken svara emot närvarande dyra Tider eller den förtiänst Secreteraren, i anseende til dess personlige egenskaper, af Academien värckeligen äger. När härtil kommer det dryga arbete, som med dess Syssla är för knipat ock hvilcket detta år ansenligen blifvit ökt, så genom förbättring af Historiske- och HåfCalenderne, hvilcken Secreteraren utan någons tilhielp och sielfkrafd giordt, som genom inrättning af en ny eller så kallad Stockholms Almanach, som kostat både Tid, möda och besvär; tycka Curatores för sin del, intet vara billigare, än at Secreteraren Wargentin måtte blifva hugnad med en tilökning uppå Dess Lön, med hvilcken han någorlunda kan hafwa sin utkomst. Denna Curatorum tanka, hafwa de i detta afseende anmodat Herr Praeses, at til Academiens bepröfvande anmäla uppå det sätt nemligen: om icke Secreterarens Lön ifrån den 1 sidstledne Junii och framdeles, utom de Sexhundrade Daler Kop:mt, som til Skrifmaterialier för honom bestås, kunde utsättas til SexTusende Daler samma mynt eller Två Tusende Daler mer än han hit til undfådt, med det förbehåll likväl, at denna tilökning må blifva för honom personel. För öfrigit trodde Herr Praeses sig å Curatorum vägnar böra anföra, at Academiens Cassa ej allenast tål en sådan Lön för Secreteraren, utan ock at den förbättring, som genom hans försorg blifvit giord uppå Historiske ock HåfCalenderne samt dess utan den nya Stockholms Almanachan i sielfwa värcket ökar Academiens inkomst til så stor summa, som kan svara emot den tilökning, hvilcken nu blifwit föreföreslagen.

d. 11 Febr. 1761.
Sedan Academien var samlad och Secreteraren Wargentin anmodad at taga afträde, yttrade sig Herr Praeses, det Curatores Aerarii i dag förmiddagen haft sammankomst, at ibland annat, som vid detta tilfälle under öfwervägande förekommit, äfven varit Secreterarens Lön, hvilcken Curatores funnit hvarcken svara emot närvarande dyra Tider eller den förtiänst Secreteraren, i anseende til dess personlige egenskaper, af Academien värckeligen äger. När härtil kommer det dryga arbete, som med dess Syssla är för knipat ock hvilcket detta år ansenligen blifvit ökt, så genom förbättring af Historiske- och HåfCalenderne, hvilcken Secreteraren utan någons tilhielp och sielfkrafd giordt, som genom inrättning af en ny eller så kallad Stockholms Almanach, som kostat både Tid, möda och besvär; tycka Curatores för sin del, intet vara billigare, än at Secreteraren Wargentin måtte blifva hugnad med en tilökning uppå Dess Lön, med hvilcken han någorlunda kan hafwa sin utkomst. Denna Curatorum tanka, hafwa de i detta afseende anmodat Herr Praeses, at til Academiens bepröfvande anmäla uppå det sätt nemligen: om icke Secreterarens Lön ifrån den 1 sidstledne Junii och framdeles, utom de Sexhundrade Daler Kop:mt, som til Skrifmaterialier för honom bestås, kunde utsättas til SexTusende Daler samma mynt eller Två Tusende Daler mer än han hit til undfådt, med det förbehåll likväl, at denna tilökning må blifva för honom personel. För öfrigit trodde Herr Praeses sig å Curatorum vägnar böra anföra, at Academiens Cassa ej allenast tål en sådan Lön för Secreteraren, utan ock at den förbättring, som genom hans försorg blifvit giord uppå Historiske ock HåfCalenderne samt dess utan den nya Stockholms Almanachan i sielfwa värcket ökar Academiens inkomst til så stor summa, som kan svara emot den tilökning, hvilcken nu blifwit föreföreslagen.

d. 11 Febr. 1761.
Sedan Academien var samlad och Secreteraren Wargentin anmodad at taga afträde, yttrade sig Herr Praeses, det Curatores Aerarii i dag förmiddagen haft sammankomst, at ibland annat, som vid detta tilfälle under öfwervägande förekommit, äfven varit Secreterarens Lön, hvilcken Curatores funnit hvarcken svara emot närvarande dyra Tider eller den förtiänst Secreteraren, i anseende til dess personlige egenskaper, af Academien värckeligen äger. När härtil kommer det dryga arbete, som med dess Syssla är för knipat ock hvilcket detta år ansenligen blifvit ökt, så genom förbättring af Historiske- och HåfCalenderne, hvilcken Secreteraren utan någons tilhielp och sielfkrafd giordt, som genom inrättning af en ny eller så kallad Stockholms Almanach, som kostat både Tid, möda och besvär; tycka Curatores för sin del, intet vara billigare, än at Secreteraren Wargentin måtte blifva hugnad med en tilökning uppå Dess Lön, med hvilcken han någorlunda kan hafwa sin utkomst. Denna Curatorum tanka, hafwa de i detta afseende anmodat Herr Praeses, at til Academiens bepröfvande anmäla uppå det sätt nemligen: om icke Secreterarens Lön ifrån den 1 sidstledne Junii och framdeles, utom de Sexhundrade Daler Kop:mt, som til Skrifmaterialier för honom bestås, kunde utsättas til SexTusende Daler samma mynt eller Två Tusende Daler mer än han hit til undfådt, med det förbehåll likväl, at denna tilökning må blifva för honom personel. För öfrigit trodde Herr Praeses sig å Curatorum vägnar böra anföra, at Academiens Cassa ej allenast tål en sådan Lön för Secreteraren, utan ock at den förbättring, som genom hans försorg blifvit giord uppå Historiske ock HåfCalenderne samt dess utan den nya Stockholms Almanachan i sielfwa värcket ökar Academiens inkomst til så stor summa, som kan svara emot den tilökning, hvilcken nu blifwit föreföreslagen.

d. 11 Febr. 1761.
Sedan Academien var samlad och Secreteraren Wargentin anmodad at taga afträde, yttrade sig Herr Praeses, det Curatores Aerarii i dag förmiddagen haft sammankomst, at ibland annat, som vid detta tilfälle under öfwervägande förekommit, äfven varit Secreterarens Lön, hvilcken Curatores funnit hvarcken svara emot närvarande dyra Tider eller den förtiänst Secreteraren, i anseende til dess personlige egenskaper, af Academien värckeligen äger. När härtil kommer det dryga arbete, som med dess Syssla är för knipat ock hvilcket detta år ansenligen blifvit ökt, så genom förbättring af Historiske- och HåfCalenderne, hvilcken Secreteraren utan någons tilhielp och sielfkrafd giordt, som genom inrättning af en ny eller så kallad Stockholms Almanach, som kostat både Tid, möda och besvär; tycka Curatores för sin del, intet vara billigare, än at Secreteraren Wargentin måtte blifva hugnad med en tilökning uppå Dess Lön, med hvilcken han någorlunda kan hafwa sin utkomst. Denna Curatorum tanka, hafwa de i detta afseende anmodat Herr Praeses, at til Academiens bepröfvande anmäla uppå det sätt nemligen: om icke Secreterarens Lön ifrån den 1 sidstledne Junii och framdeles, utom de Sexhundrade Daler Kop:mt, som til Skrifmaterialier för honom bestås, kunde utsättas til SexTusende Daler samma mynt eller Två Tusende Daler mer än han hit til undfådt, med det förbehåll likväl, at denna tilökning må blifva för honom personel. För öfrigit trodde Herr Praeses sig å Curatorum vägnar böra anföra, at Academiens Cassa ej allenast tål en sådan Lön för Secreteraren, utan ock at den förbättring, som genom hans försorg blifvit giord uppå Historiske ock HåfCalenderne samt dess utan den nya Stockholms Almanachan i sielfwa värcket ökar Academiens inkomst til så stor summa, som kan svara emot den tilökning, hvilcken nu blifwit föreföreslagen.

d. 11 Febr. 1761.
Sedan Academien var samlad och Secreteraren Wargentin anmodad at taga afträde, yttrade sig Herr Praeses, det Curatores Aerarii i dag förmiddagen haft sammankomst, at ibland annat, som vid detta tilfälle under öfwervägande förekommit, äfven varit Secreterarens Lön, hvilcken Curatores funnit hvarcken svara emot närvarande dyra Tider eller den förtiänst Secreteraren, i anseende til dess personlige egenskaper, af Academien värckeligen äger. När härtil kommer det dryga arbete, som med dess Syssla är för knipat ock hvilcket detta år ansenligen blifvit ökt, så genom förbättring af Historiske- och HåfCalenderne, hvilcken Secreteraren utan någons tilhielp och sielfkrafd giordt, som genom inrättning af en ny eller så kallad Stockholms Almanach, som kostat både Tid, möda och besvär; tycka Curatores för sin del, intet vara billigare, än at Secreteraren Wargentin måtte blifva hugnad med en tilökning uppå Dess Lön, med hvilcken han någorlunda kan hafwa sin utkomst. Denna Curatorum tanka, hafwa de i detta afseende anmodat Herr Praeses, at til Academiens bepröfvande anmäla uppå det sätt nemligen: om icke Secreterarens Lön ifrån den 1 sidstledne Junii och framdeles, utom de Sexhundrade Daler Kop:mt, som til Skrifmaterialier för honom bestås, kunde utsättas til SexTusende Daler samma mynt eller Två Tusende Daler mer än han hit til undfådt, med det förbehåll likväl, at denna tilökning må blifva för honom personel. För öfrigit trodde Herr Praeses sig å Curatorum vägnar böra anföra, at Academiens Cassa ej allenast tål en sådan Lön för Secreteraren, utan ock at den förbättring, som genom hans försorg blifvit giord uppå Historiske ock HåfCalenderne samt dess utan den nya Stockholms Almanachan i sielfwa värcket ökar Academiens inkomst til så stor summa, som kan svara emot den tilökning, hvilcken nu blifwit föreföreslagen.

d. 11 Febr. 1761.
Sedan Academien var samlad och Secreteraren Wargentin anmodad at taga afträde, yttrade sig Herr Praeses, det Curatores Aerarii i dag förmiddagen haft sammankomst, at ibland annat, som vid detta tilfälle under öfwervägande förekommit, äfven varit Secreterarens Lön, hvilcken Curatores funnit hvarcken svara emot närvarande dyra Tider eller den förtiänst Secreteraren, i anseende til dess personlige egenskaper, af Academien värckeligen äger. När härtil kommer det dryga arbete, som med dess Syssla är för knipat ock hvilcket detta år ansenligen blifvit ökt, så genom förbättring af Historiske- och HåfCalenderne, hvilcken Secreteraren utan någons tilhielp och sielfkrafd giordt, som genom inrättning af en ny eller så kallad Stockholms Almanach, som kostat både Tid, möda och besvär; tycka Curatores för sin del, intet vara billigare, än at Secreteraren Wargentin måtte blifva hugnad med en tilökning uppå Dess Lön, med hvilcken han någorlunda kan hafwa sin utkomst. Denna Curatorum tanka, hafwa de i detta afseende anmodat Herr Praeses, at til Academiens bepröfvande anmäla uppå det sätt nemligen: om icke Secreterarens Lön ifrån den 1 sidstledne Junii och framdeles, utom de Sexhundrade Daler Kop:mt, som til Skrifmaterialier för honom bestås, kunde utsättas til SexTusende Daler samma mynt eller Två Tusende Daler mer än han hit til undfådt, med det förbehåll likväl, at denna tilökning må blifva för honom personel. För öfrigit trodde Herr Praeses sig å Curatorum vägnar böra anföra, at Academiens Cassa ej allenast tål en sådan Lön för Secreteraren, utan ock at den förbättring, som genom hans försorg blifvit giord uppå Historiske ock HåfCalenderne samt dess utan den nya Stockholms Almanachan i sielfwa värcket ökar Academiens inkomst til så stor summa, som kan svara emot den tilökning, hvilcken nu blifwit föreföreslagen.

d. 11 Febr. 1761.
Sedan Academien var samlad och Secreteraren Wargentin anmodad at taga afträde, yttrade sig Herr Praeses, det Curatores Aerarii i dag förmiddagen haft sammankomst, at ibland annat, som vid detta tilfälle under öfwervägande förekommit, äfven varit Secreterarens Lön, hvilcken Curatores funnit hvarcken svara emot närvarande dyra Tider eller den förtiänst Secreteraren, i anseende til dess personlige egenskaper, af Academien värckeligen äger. När härtil kommer det dryga arbete, som med dess Syssla är för knipat ock hvilcket detta år ansenligen blifvit ökt, så genom förbättring af Historiske- och HåfCalenderne, hvilcken Secreteraren utan någons tilhielp och sielfkrafd giordt, som genom inrättning af en ny eller så kallad Stockholms Almanach, som kostat både Tid, möda och besvär; tycka Curatores för sin del, intet vara billigare, än at Secreteraren Wargentin måtte blifva hugnad med en tilökning uppå Dess Lön, med hvilcken han någorlunda kan hafwa sin utkomst. Denna Curatorum tanka, hafwa de i detta afseende anmodat Herr Praeses, at til Academiens bepröfvande anmäla uppå det sätt nemligen: om icke Secreterarens Lön ifrån den 1 sidstledne Junii och framdeles, utom de Sexhundrade Daler Kop:mt, som til Skrifmaterialier för honom bestås, kunde utsättas til SexTusende Daler samma mynt eller Två Tusende Daler mer än han hit til undfådt, med det förbehåll likväl, at denna tilökning må blifva för honom personel. För öfrigit trodde Herr Praeses sig å Curatorum vägnar böra anföra, at Academiens Cassa ej allenast tål en sådan Lön för Secreteraren, utan ock at den förbättring, som genom hans försorg blifvit giord uppå Historiske ock HåfCalenderne samt dess utan den nya Stockholms Almanachan i sielfwa värcket ökar Academiens inkomst til så stor summa, som kan svara emot den tilökning, hvilcken nu blifwit föreföreslagen.

1. Afgiordes, angående en hederlig tilökning på Secreterarens Lön, såsom bilagde, af K. Academiens Ledamot och Archivarius, Friherre von Seth, hållne Protocoll visar.

3. Uplästes de Reglor, som böra i ackttagas vid de frågor, hvilka K. Academien beslutit at årligen framställa, emot löfte om Praemium för den hvar och en fråga bäst besvarar. Samma Reglor, hvilka Secreteraren upsatt, i anledning af de uti sista sammankomsterne här öfver hållne öfverläggningar, finnas här hos bilagde, och blefvo gillade. Dock förbehåller sig K. Academien, at framdeles ändra eller förklara dessa Reglor, när förfarenheten där til kunde gifva någon anledning.

5. Secreteraren fick Befallning at låta införa dessa frågor uti allmänna Tidningarna, och anmoda på Academiens vägnar dem som hafva någon insigt eller förfarenhet i dessa ämnen, at inom detta Årets slut inkomma med sina tankar och Rön, på sätt som ofvannämnda Reglor föreskrifva.

3. Herr Praeses berättade, at Han, tillika med Herrar Faggot, Bäck, Swab och Wargentin, haft sammanträde och öfverlagt, hvilke synas hafva giordt sig mäst förtjänte til de Sparriska praemie-Jettoner, för sistledit år, samt at de stadnat i det slut, at Herrar Klingenstierna och Rosen tycktes vara sielftagne, i anseende til de vackra och väl utarbetade Rön, som de ingifvit, den ene om Lius-strålars brytning, den andre, om BinnikeMasken: men at de desutom funnit et af framledne Directeuren Scheffer ingifvit, om Pinschbacks Metallens tilredning, af den vit och beskaffenhet, at det ei heller borde lemnas obelönt. Kongl. Academien biföll, at desse tre må få hvar sin Jetton af Guld, med förbehåll, at här efter ei mer än tvänne Jettoner Årligen må utdelas för frivilligt åtagne ämnen: hälst Academien här efter vil utgifva tvänne andra, för vissa determinerade ämnen, hvilka såsom frågor blifva framstälde emot löfte om Praemium.

Där på uplästes några af Lieutenanten vid Artilleriet, Herr Fellers, öfver föregående afhandling, på Secreterarens begäran upsatte anmärkningar.

April. d. 22.
Närvarande Praeses, Herr Doctor Gadolin, samt 9 af Herrar Ledamöter.
1. Her Praeses anmälde, det han, tillika med Herrar Faggot, Bäck, Swab och Secreteraren,som varit anmodade

2. Upl. Academiens Ämneswäns, Herr Renströms Memorial, hvaruti han tilböd sig, at emot någon årlig löns undfående, gå Secreteraren tilhanda med renskrifning, hvar til han en och annan gång redan varit brukad, samt at eljest tjäna Academien i hvad mål han kunde. Ehuru Herr Renström är en af de äldste och flitigaste Ämnesvänner, som värkeligen giordt Academien tjänster, ville dock Academien hafva betänke tid, innan Hon antoge någon, som skulle vidare gravera des Stat.

3. medan ingen af dem, hvilka Premierne för förledit år blifvit tilärkände, nu voro närvarande, fick Secreteraren befallning, at öfverlemna dem deras Gull-Jettoner. Se d. 1 Apr.

5. Uplästes än en gång Herr Krygers memorial, som var före den 11 Februarii innevarande år, angående inskränkandet af Ledamöternes antal, och vissa Reglors föreskrifvande vid Ledamters val. Sedan man något här om rådgiordt, fans nödigt at uti en sådan deliberation, som rörer grund-Reglorna, borde flere Ledamöter vara tilstädes, i synnerhet önskade Academien höra Des Stiftares och förnämste Gynnares, Hans Exc. R.R. Frih. von Höpkens tankar här om. Därföre, som Academien på ena sidan högeligen önskade, at denna saken kunde blifva snart afgiord, och man å andra sidan befarade, at Hans Exc. R.H. von Höpken torde snart resa på Landet, så samtycktes enhälligt, at nästkommande Lördag eller d. 23 Maji hålla en Urtima sammankomst, hvar til alle de närvarande lofvade utan vidare kallelse infinna sig, och de öfrige i staden närvarande updrogs Secreteraren at låta här om tilsäga.

Sedan således första Hufvud-frågan, om Ledamöternes antal, var afgiord, företogs den andra, om sättet och ordningen at föreslå och välja nya Ledamöter. Och ehuruväl Herr Kryger några sådana Reglor föreslagit, pröfvade dock Academien bäst, at utnämna några Deputerade, at vidare öfverlägga om den saken, och utarbeta et project til Lag härutinnan, hvilket sedan kommer under hela Academiens närmare skärskådande. Herrar Tilas, Faggot, Frih. v. Seth, Gadolin, Kryger och Eph. Runeberg anmodades, at med Herr Praeses och Secreteraren sammanträda, och upsätta et skrifteligt utkast til det åstundande Reglementet.

Secreteraren anmälte Hans Exc. R.R. Frih. von Höpkens hälsning, och ursäkt, at Han i dag omögeligen kunde infinna sig: men at Han, hvad den frågan angår, som kommer i dag at Ventileras, hälst såge, at man ei förhastade sig til at göra någon ändring uti Academiens grundreglor, åtminstone ei at strax fastställa någon ny lag.

3. Secreteraren anmälde, at Hans Excellence RiksRådet, Friherre von Höpken behagat skänka til Academiens Bibliotheqve tvänne dyrbara Verk: nemligen Gronovii Antiqvitatum Graecarum Thesaurus, bestående af 13 Tomer in Folio, samt Graevii Antiqvitatum Romanarum Thesaurus, 12 Tomer in Folio: bägge mycket väl bundne och fulle med de skönaste kopparstycken. Academien anmodade Herr Praeses, at tillika med Secreteraren på Des vägnar hos Hans Excellence aflägga tacksägelse för detta nya prof af Hans Excellences oföränderliga ynnest för Academien.

3. Uplästes utdrag af de berättelser, som blifvit giorde på Veneris passage genom Solen d. 6 Junii sistledne, af Herr Hellant i Torne, Herr Planman i Cajana, Doctor Gissler i Hernösand, Observator Justander i Åbo, Herrar Strömer, Mallet och Bergman i Upsala, Herrar Klingenstierna, Wargentin och Wilcke i Stockholm, Lector Wijkström i Calmar, Herrar Zegollström och Bergström i Carlscrona, Herrar Landberg och Brehmer i Landscrona, samt Herr Schenmark i Lund. Academien beslöt, at så mycket där af, som angår Veneris Immersion och Emersion skal införas uti detta Qvartals Handlingar.

1. Secreteraren anmälde, at en okänd förfrågat sig, om K. Academien ville gifva något Praemum för et påfunnit säkert sätt at döda vägglöss, och aldeles utrota dem utur hus och bonader. Academien utlät sig ei kunna svara därpå, förr än mannen uptäckt sielfva hemligheten af sin konst.

Secreteraren anmälde, at Han nyligen afskickat Til Kongl. Franska Vetensk. Academ.
Continuat. af K. Vet. Acad. Handl. til Apr. Månad innevarande år.
De tvänne siste Tomerne, IV & V, af Linnaei Amoenitates.
Til K. Chirurgiska Acad.
Continuat. af Acad. Handlingar til Mart. månads slut i år.
Til Kongl. Ängelska Societeten.
Continuat. af Acad. Handl. til Jun. Månads slut i år.
Tom. IV & V af Linnaei Amoenitat. Acad. Linnaei Fauna Svecica, Editio nova.
Til Keiserl. Acad. i Petersbourg.
De samma, som til K. Ängelska Societeten. Des utom 20 stycken Tal af de bästa. Äfven några af Joh. G. Wallerii Disputat.

1. Upl. Secreterarens Historia om Veneris Passager genom Solen.

5. På Secreterarens öma föreställning, om det betrykta tilstånd hvaruti instrumentmakaren Ahl sig befinner, samtycktes enhälligt, at Han af Academiens Cassa må undfå et lån af 2000 dr kopparmynt, hvaremot Academien förbehöll sig at nu strax börja innehålla til afbetalning den Pension af 900 dr kopparmynt, som Ahl årligen åtniuter af Manufactur-Contoiret, til des så väl denna summa, som den han förr skyldig är, blifver betalt. (dagb. d. 21 Maji 1760.)

2. K. Academien fant, på Secreterarens föreställning, billigt, at såsom en liten discretion lemna til Des Ledamot, Herr Directeuren Hellant, en summa af 900 Daler kopparmynt, såsom vedermäle af Academiens välbehag öfver Des i flera år på egen kostnad och med egna instrumenter giorda Astronomiska Observationer, i synnerhet Des förleden sommar observerade Veneris passage genom Solen, hvar vid han haft dryg utgift.

3. Upviste Secreteraren en liten Tractat, som nyligen utkommit i Frankrike, innehållande en beskrifning på en art af Digestor, hvar uti af ben kunna med ringa kostnad kokas välsmakeliga kraft-soppor. Herrar Knutberg, Liungqvist och Wilke anmodades at ingifva sitt betänkande, huru vida man här kunde göra någon nytta med en sådan Digesteur.

2. Upl. Secreterarens afhandling om Meridian skillnaden imellan Stockholms och Paris observatorier, samt des rättelser på Torne, Götheborgs, Åbo, Lunds och Uraniebourgs Longituder. 

3. Secreteraren berättade, at på den ena af Academien framstälda frågan, om Mossens utrotande på Ängar, voro 13 svar inkomne; men på den andra, om Gickt, allenast et svar. Och som Året nu mäst är framlidet, begärde Academien, at nu få höra föreläsas något af de inkomna svaren å förra frågan. Därföre uplästes N. 1 och 3, til en början.

3. Beslöts, på Secreterarens föreställning, at Medicinae Studiosus Martin, som ofta ingifvit Rön til Academien, skal i anseende til des iråkade svåra sjukdom och des stora fattigdom, få en skänk af Nittijo Daler.

1. Uplästes det utkast til Förklaring öfver K. Academiens Grund-Reglor, uti de mål som röra Ledamöters val, hvilket Herrar Tilas, Faggot, Wargentin, Frih. von Seth, Gadolin, Kryger och Runeberg, på K. Academiens anmodan d. 23 Maji sistledet år, utarbetat. Och som det, efter mogen öfverläggning, stadnade i det beslut, at berörde förklaring och project skal, til prof, på tre år, antagas och oryggeligen följas såsom Lag: med förbehåll, at Academien efter tre års förlopp kan antingen förbättra dessa Reglor, eller låta dem stå flera år på prof, eller ock förvandla dem til beständig lag: så varda de här ord ifrån ord införde.
1. Ei må antalet af Inländske Ledamöter vara större än 100, men väl mindre.
2. Ledamots val må ei företagas mer än en gång om Året, neml. vid första Praesidii ombytet, som gemenligen sker i Januarii Månad.
3. Ämnen til nya Ledamöter må ei föreslås oftare, än vid de fyra vanliga Praesidii ombyten. 4. Den som vil föreslå någon til Ledamot, bör sielf vara åtminstone 3 års gammal Ledamot i Academien, samt under den tiden hafva visat prof, igenom Röns ingifvande, eller flitig närvarelse vid sammankomsterne, eller genom andra vedermälen, at Han älskar Academien.
5. Vil någon Ledamot föreslå, göre det skrifteligen, och anföre, hvad prof den föreslagne visat af insigt uti någon af de Vetenskaper, som Academien odlar, eller hvad tjänster Han giordt Academien, eller här efter göra kan. Denna skrift upläse den, som gör Propositionen, in för sittande Academie, sedan Han sig där til anmält, och fått lof af Herr Praeses. Men om Han ei är i staden närvarande, upläses den egenhändigt underskrifna skriften, af Academiens Secreterare.
6. Ingen föreslagen komme til omröstning at blifva Candidat, som icke åtminstone 3 Månader förut varit föreslagen.
7. Förtekningen på de föreslagne, med år och dag, då hvar och en blifvit föreslagen, ligge sedan på bordet vid alla sammankomster, eller är åtminstone tilhands, at den som åstundar, må hafva tilfälle at se den.
8. Vid Tredje Praesidii ombytet, som gemenligen sker i Octob. Månad, sedan Ledamöterne nog talrikt äro församlade, upläse Secreteraren alla det året giorda Propositioner til nya Ledamöter. Där på företages förste Voteringen öfver hvar och en af de Föreslagne, at afgöra, hvilke af dem må blifva Candidater. Hvar och en, som får Pluralitet af röster, blifve Candidat: men den ei har något mer än hälften af rösterne på sin sida, blifve utesluten, och kan ei å nyo föreslås, förr än han visat nya prof. Den som har största Pluraliteten, blifve den förste Candidaten, och de öfrige Candidater sättes i ordning efter antalet af rösterne: Dock så, at de Candidater, som kunna vara öfrige sedan förra året, hafva företräde för de nye Candidaterne.
9. Förtekningen på Candidaterne ligge sedan vid alla sammankomster på Bordet, til nästa Praesidis ombyte.
10. Vid Första Praesidii ombyte på det nya året, sedan Ledamöterne nog talrikt äro församlade, anmäle Herr Praeses, huru månge Academiens än lefvande Ledamöter äro; och om de äro mindre än 100, hemställes K. Academiens godtfinnande, om och huru månge nye Ledamöter då skola väljas. När det är afgiordt, upläse Secreteraren Förtekningen på alla så äldre som yngre Candidaterne, tillika med hvars och ens meriter, i anledning af dens skrift, som Honom proponerat. Där på företages den andra Omröstningen, först öfver de äldre och sedan de yngre Candidaterne, efter deras Nummer. Hvar och en, som får fulla tre-fjerde-delar af rösterne, blifve Ledamot. När så månge nye Ledamöter blifvit valde, som förut varit öfverenskommit, afstadnar omröstningen, och de öfrige Candidater besparas til nästa år.
11. Om någon Candidat vid denne senare omröstning ei fått fulla tre fjärde-delar af rösterne, blifve Han ändock än et år Candidat, dock så, at Han förlorar sin Nummer, och blir den siste af de överblefne Candidaterne. Men blir Han följande året å nyo utvoterad, uteslutes då äfven af Candidat Listan, och kan ei å nyo föreslås, utan nya skäl.
12. Vid förenämnde omrstningar, gälle ingens röst, som ei vid sammankomsten då är sielf närvarande
13. När ny Ledamot är vald, notificeres ei Des val uti de allmänne Tidningarne, förrän Han mundteligen eller skrifteligen låtit förstå, at han är nögd at ingå de förindelser, som Grund-Reglorna honom ålägga.
14. Då Ledamöters val, eller öfverläggningar därom förehafves i Academien, må ingen, utom Academiens Ledamöter, vara tilstädes.
Dessa Reglor komma nu, til en början, at i de nästföljande tre åren noga i akt tagas och följas. Men år 1765 kan åter komma under öfvarläggning, huru vida de må förbättras, fastställas eller til behagelig tid längre pröfvas.

Altså blef ingen decision, emedan vota voro paria. Därföre blef öfverenskommit, at Secreteraren skulle skrifva til Herr Linnaeus, och anmoda Honom at decidera. Men at för öfrigt bägge dessa svaren förtjänte at tryckas. Samma Dag,
efter middagen, sammanträdde, uti Herr Praesidis och Secreterarens närvaro, Herrar Faggot, Nordenschöld, Schultze, Clason, Tiburtius och Runeberg, hvilke alle haft hos sig och läsit de inkomna svaren på den andra förledet år framstälda frågan, angående bästa sättet at upodla Mosslupna Ängar, och af Academien varit anmodade, at utlåta sig, hvilket af dem förtjänte hälst belönas.

Altså blef ingen decision, emedan vota voro paria. Därföre blef öfverenskommit, at Secreteraren skulle skrifva til Herr Linnaeus, och anmoda Honom at decidera. Men at för öfrigt bägge dessa svaren förtjänte at tryckas. Samma Dag,
efter middagen, sammanträdde, uti Herr Praesidis och Secreterarens närvaro, Herrar Faggot, Nordenschöld, Schultze, Clason, Tiburtius och Runeberg, hvilke alle haft hos sig och läsit de inkomna svaren på den andra förledet år framstälda frågan, angående bästa sättet at upodla Mosslupna Ängar, och af Academien varit anmodade, at utlåta sig, hvilket af dem förtjänte hälst belönas.

2. At svaren N. 3 och 5 väl voro de bäste, men at dock ingendera til alla delar fullgiordt Academiens önskan. Därföre voro någre af den tankan, at frågan skulle få stå än et år, til des flera och nöjaktigare svar inkommit. Men på Herr Praesidis och Secreterarens föreställning, at Academien borde stå vid sitt löfte, och gifva Praemium åt den som bäst svarat, hälst nu är första gången, som Academien sig där til utfäst, emedan i annor händelse, allmänheten en annan gång ei torde hålla mödan värdt at svara på någon af Academiens frågor, så blef faststäldt, at etdera af svaren N. 3 eller 5 borde belönas.

5. Öfver den förra frågan upkom sedan någon betänkelighet, emedan den saken tycktes redan vara af in- och utländska Naturkunniga med goda skäl och Rön afgiord. Frågan blef dock stående, och befaltes allenast Secreteraren, at så upställa frågan, at allmänheten kunde se, at Academien hade sig väl bekant, hvad där vid är afgiordt, och ytterligare behöfver utrönas.

8. På Secreterarens föreställning, om någon liten almosa för Academiens snälle men olyklige Ämnesvän, Herr Medic. Candidaten Martin, hvilken varit så olycklig, at han måst låta afsätta sit ena Ben, beviljades honom, af medömkan, mer än som väntades, nemligen Trehundrade Daler kopparmynt: Dock med det vilkor, at Academien ei mer med penningar vil soulagera honom, hälst Han icke allenast redan d. 13 Januarii innevarande år fått 90 Daler, utan ock desutom förut är skyldig Academien några hundrade Daler, som blifvit förskutne på Hans resa i Norige.

4. Upl. General-Majoren Klinckowströms Memorial, hvar uti Han begärer, det ville K. Academien ifrån Ryssland förskrifva frön af några Siberiska växter. som Hr Linnaeus uti Academiens Handlingar visat kunna med fördel planteras på våra Fiäll. Secreteraren åtog sig at skrifva där om til Svenske Consulen i Muscow. Svar skal ock afgå til Herr GeneralMajoren.

5. Secreteraren anmälde, at Herr Magister Planman, som förledet år skickades til Cajaneborg, för at där observera Veneris Passage, samt sedan göra Geograp[h]iska Observationer vid östra Gränsorne af Finland, nu efter välförrättadt ärende, lyckeligen vore återkommen. Han lofvar med det första inkomma med sina Observationer. Imedlertid har han nu upgifvit räkning på alla Des Resekostnader, som stiga til 2894 dr 19 % kmt. Hvar på Han allenast fått 2400. Därföre beslöts, at Han nu strax skal bekomma de återstående 494 dr 19 % kmt % kmt.

1. Herr Praeses berättade, det Han, tillika med Herrar Faggot, Wargentin, Kryger och Frih. von seth, på Academiens anmodan, igenomsedt Academiens Handlingar för det sistledna året, för at pröfva, hvilka af de däruti anförda Rön tycktes vara mäst berättigade til de tvänne vanliga Sparriska PremieJettoner af guld. De hade alle strax utmärkt Rådmannen Lunds Rön om Fiske-Plantering uti Insiöar, såsom ovedersägeligen det nyttigaste och mäst förtjänta. Men Deputerade hade varit något delte, hvilken borde få det andra Prémium, emedan somlige tildömt det åt Herr Wilcke, för des vack[r]a Rön, om snö-figurerne, andre åt Herr Cronstedt, för des Afhandling om allahanda Byggnings Ämnen af sten, som nu ei nyttjas: andre åter åt Herr Kalm, för des Rön om sista kalla vinters värkan på allahanda träd och Buskar vid Åbo, i anseende til de nyttiga slut-satser, rörande Plantager, som Han där af dragit. Omsider förenade sig alle, om Herr Kalm. Det blef altså nu faststäldt, at Herrar Lund och Kalm skola få hvarsin Gull-Jetton.

4. Secreteraren föreslog den berömde Mathematicus Montucla, samt den bekante Ängelske Physicus, Herr Wilson, til utländske Ledamöter, samt upläste et af Honom projecteradt Reglemente til utländske Ledamöters utväljande, hvilket vid nästa Praesidis ombyte kommer at skärskådas.

Majus d. 5.
Sammanträdde på föregången kallelse följande Herrar Ledamöter, neml. Praeses, Herr Knutberg, samt Herrar Tilas, Faggot, Nordenschöld, Meldercreutz, von Dalin, Mennander, Schultze, Ribe, Carleson, Wargentin, Frih. von Seth, P. Lehnberg, Kryger, Runeberg, Bergius och Wilcke.

2. Secreteraren anmälde, at Herr Praeses skänkt til Observatorium, framledne Capit. Triewalds Portrait, hvilket så mycket mer fägnade Academien, som Triewald varit en af Academiens stiftare.

7. Upl. Secreteraren Des Prof. Strömers Observationer på Månens Förmörkelse d. 18 Maji, 1761.

8. Emedan Ordinarie Vagtmästaren Smal ei vid alla tilfällen, besynnerligen då Lector Wilcke håller sina Föreläsningar, hinner ensam uppassa och springa alla Academiens ärender imellan Observatorium och Staden, så antogs nu, på Secreterarens recommendation, Laqvaijen Christoph. Wikberg, at såsom Vagt-dräng eller Vice-Vatmästare, vara til hjelp, när det behöfves, dock utan någon Lön eller successions-rättighet, utan kommer han endast at njuta försvar under Academien.

4. Upl. Secreteraren några Des anmärkningar om Blås-vädren och om Meteorologiska Observationer i gemen, som kunna tjäna liksom til Företal eller Inledning til Herr Leches Meteorologiska Tabeller.

4. Rådgiordes om nya Rum för Academiens sammankomster, sedan Academien nu är upsagd ifrån Riddarehuset. Secreteraren sade sig hafva talat därom med Herr Grefve Cronstedt, som sagt sig kunna gifva förslag på tjänliga rum, neml. på gamla Banqven, hvarest utrikes Expeditionen här tils setat, men som nu är flyttad därifrån. Academien beslöt därföre, at ofördrögeligen hos K. Majestet i underdånighet anhålla om anvisning til samma rum, hvilket Hans Exc. R.R. Scheffer lofvade befordra.

5. Uplästes et Bref ifrån Doctor Gissler til Secreteraren hvaruti berättas om åtskilliga stora Curer, som Herr Gissler giordt medelst Electricitetens tilhielp. Secreteraren fick befallning at anmoda Herr Gissler, det ville Han ingifva några Speciela Casus, med alla deras omständigheter.

Decemb. d. 8.
Under en talrik Samling af Ledamöter och andre Åhörare, hölt Hr. Wargentin et Åminnelse Tal öfver K. Vetenskaps Academiens framledne Ledamot, Herr Stats-Secreteraren och Riddaren Carleson.

4. Uplästes Kongl. Secreteraren Sahlstedts skrifteliga yttrande angående det honom giorda tilbud, at åtaga sig Öfverseendet af Herr Schultzes Svenska Lexicon. Däruti göras åtskilliga betydeliga påminnelser vid detta arbete, såsom i vissa mål alt för vidlyftig, i andra mål bristande, i andra felaktigt, och så vidare, så at Herr Sahlstedt så gärna ville utarbeta et aldeles nytt, som förbättra detta Herr Schultzes Lexicon: hvilket senare arbete sig aldeles undanbeder. Kongl. Academien stadnade därföre i mycket bekymmer, hvad här vid vore til görande, och förbehölt sig, at sedan Herr Schultze fått del af Herr Sahlstedts påminnelser och sig där öfver förklarat, få vid någon talrikare Sammankomst vidare därom öfverlägga.
Här med slötos Academiens Sammankomster för detta år. S. D. G.

1. Secreteraren berättade, at på de tvänne af K. Academien förledet år framstälda frågor, voro åtskilliga Svar inkomne: neml. 10 på den som angick Maskars utödande på fruktträden, och 6 på den, om Ekars Barkning. Beslöts, at de förra skulle remitteras til Herrar v. Linné, Gr. Cronstedt, De Geer, Faggot, Bäck, Classon, Carleson, Adelcrants och Bergius. Den senare til Herrar v. Linné, Gr. Cronstedt, Faggot, Brandt, Polhem, Rudenschöld, Schultze, Clason, Carleson Knutberg och Kryger.

3. På det Academien må råka så mycket vackrare och nyttigare frågor, samt at vid deras utväljande må tilgå så mycket redigare, utnämndes följande Herrar Ledamöter, at innan Praesidii ombytet sker, träda tilsamman, och af alla föreslagna frågor, utvälja några få, som tyckas vara de värdigaste, inom hvilka valet vid Praesidii ombytet må inskränkas: neml. Herr Praeses, samt Herrar Gr. Cronstedt, Faggot, v. Swab, Bäck. Schultze, Wargentin, Clason, Gr. von Seth, Kryger, och Runeberg.

2. Uplästes et Memorial, ingifvit af Herr Directeuren Salvius, hvaruti Han föreställer, huru genom Papperets, Arbets-lönernas och andra Tryckeri omkostningars i de senare åren upstegna dyrhet, til mer än dubbelt öfver förra vanligheten, Han nu mera ei ser sig i stånd at fortfara med Academiens Handlingars upläggande, och med utbetalande af de 2000 Daler kopparmynt, som Han här tils årligen gifvit Academien pro Labore, utan at sielf därigenom ansenligen lida; så framt Han ei får lof at här efter taga 3 dr hvart qvartal af Academiens Handlingar, i stället för 10 mark, som man här tils därföre gifvit. K. Academien fant nogsamt, det Herr Directeuren Salvius kunde vara befogad at anhålla om någon förbättring på des contract med Academien, om Handlingarnes och Talens tryckning, i anseende til den nu varande grufveliga dyrheten på al ting: men befarade, at Handlingarnes afsättning, som redan förut är nog ringa, kunde än mera minskas, om priset ökades. Därföre, och ehuru ömt det vore at minska Academiens inkomster, höllo månge af Herrar Ledamöterne före, at bättre vore, eftergifva något af de 2000 dr, som Herr Dir. Salvius här tils årligen betalt för Privilegium. Secreteraren fick därföre befallning, at höra Herr Direct. Salvii tankar om detta alternativet, samt huru stort afslag på de 2000 dr Han trodde sig skäligen kunna begära, såsom svarande refusion emot den begärda halfva Dalerns tilökning. Om berörde afslag ei vore för drygt och känbart för Academien, ville K. Academien taga i vidare betänkande, antingen at bevilja en skälig afkortning på de 2000 Daler, eller tilökning i priset på Handlingarne.

3. Rådgiordes, om icke Academien här efter kunde hålla flera Journaler och utländska Lärda Tidningar, än här tils. Secreteraren berättade, at K. Academien nu i några år hållit Journal des Sçavans, combiné avec les Memoires de Trevoux: En Engelsk Journal, kallad Monthly Rewiew, samt Göttingiska Lärda Tidningarna: Man föreslog at ännu här til lägga Engelska Journalen Gentelmans Magazine, samt de nya Altonaiska Lärda Tidningarna, hvilket gillades.

4. Secreteraren berättade, huru uti de Finska Almanachorna för innevarande År, några grofva fel insmugit sig, dels igenom den Finska Translatoren Salins skamliga ovulighet, hvilken likväl haft et vackert årligt arfvode för det Han skulle öfversätta Almanachan på Finska, och vara ansvarig för Correcturet; dels ock igenom Boktryckaren Merckels slummeraktighet, i det columnerne på det sista halfva arket blifvit i orätt ordning formade. Til at förekomma klagomål här öfver, beslöts, at et nytt tilräckeligt qvantum af Finska Almanachan för innevarande År, skulle i görligaste skyndsamhet upläggas, sedan felen voro rättade, samt här häftas, och skickas til alla Finska Städer, hvarest hvar och en skall hafva frihet at utan minsta betalning utbyta sitt oriktiga exemplar af Almanachan, emot et nytt: Til almänhetens i Finland underrättelse härom, skal med Post Tidningarne skickas en tryckt Notification om denne frihet at tilbyta sig nya exemplar. At förekomma sådana ledsamheter för framtiden, beslöts, at någon ny påliteligare och Finska Språket mägtig man, skal utses at här efter på Finska öfversätta Almanachan, hvar til Secreteraren föreslog Comministern vid Finska Församlingen här i Staden, Magister Welin, hvilken ock skal öfverse Correcturerne, emot vanligt arfode. Man bör ock söka at få någon annan Boktryckare än Merckel, til Finska Almanachans tryckning.

1. För Secreterarens opasslighet, företrädde Hr Wilcke des ställe.

1. Uplästes et Bref til K. Academien ifrån en Fransk Officerare benämnd Keralio, och tillika upvistes et Exemplar af en Bok som Han i Frankrike och på Fransyska utgifvit, innehållande en samling af Svenska Skrifter, rörande Historien, Litteraturen, Naturkunnigheten och andra Vetenskaper: til en del tagna utur K. Academiens Handlingar. Secreteraren skal göra Honom en tjänlig Compliment därföre.

1. Uplästes et Memorial, af HofJunkaren Gripenstedt, angående des påfundne förbättring af Mält- och Torkugnar, hvilket Memorial af Hans Kongl. Majestet blifvit til Academien remitteradt, med befallning, at sedan Academien däröfver närmare hördt Herr HofJunkaren Gripenstedt, inkomma med des underdåniga utlåtande om detta påfund. Beslöts: at Secreteraren skulle genom Bref anmoda Herr Gripenstedt, at ingifva Beskrifning och ritning eller Modell på berörde ugnar.

4. Sedan Herr Wilcke, på anmodan, afträdt, uplästes et Memorial, inlemnadt af Academiens Secreterare, hvaruti underställes, om icke K. Academien finner skäligt, at något föröka Herr Wilckes Arfvode eller Lön, i anseende til många andragna skäl och omständigheter. Ingen af K. Academiens Ledamöter var, som icke ärkände Hr Wilkes förtjänster, och fant billigheten at förbättra des vilkor, om han med nöje och utan bekymmer om Sin framtid, skal kunna lika troget som här tils, tjäna Academien, så vid de Thamiska Föreläsningarne och Secreterarens biträdande som med Röns ingifvande. Efter någon öfverläggning här om, stadnade K. Academien i det beslut, at Hr Wilcke, utom de 2000 dr kmt, som Han här tils årligen haft, skal här efter njuta 1500 dr, så at hans hela Årslön här efter blifver 3500 dr k:mt. Dock förbehölt sig K. Academien at om Hon framdeles kunde med Sin recommendation förhiälpa Hr Wilcke til någon annan publiqve tjänst eller förrättning här i Stockholm, hvilken Han jämte Academiens angelägenheter kunde bestrida, och hans vilkor därigenom, utan Academiens gravation förbättrades, kunde Academien då indraga någon del af den honom nu tillagda förbättring på lönen.

2. Upl. Hr Bergmäst. Cronstedts Bref til Secreteraren, angående någon förbättring vid bruket af Slagg-Tegel, som pröfvades förtjäna at införas i Handlingarne, såsom utdrag af et Bref.

5. Upl. et Bref ifrån Hr Ferner til Secreteraren, innehållande Nova litteraria ifrån Italien, där Ferner nu vistas.

5. Secreteraren anmälde bemälte olyckliga Martins stora fattigdom, samt at Han nu ärnar sig til Finland, men ei har at hielpa sig fort med. K. Academien beviljade honom derföre 40 Plåtar, dels såsom upmuntran och belöning, dels såsom Almosa.

4. Secreteraren berättade, at Bref kommit ifrån K. Svenska Ministern i Danmark, hvaruti gifves förhoppning, det K. Danska Regeringen lärer betala den skuld, hvaruti Instrumentmakaren Ahl står hos K. Academien.

9. Utnämndes Herrar Faggot, Polhem, Wargentin, Runeberg och Wilcke, at på Lieutenanten Bratts begäran, bese några Des Mechaniska Inventioner.

10. Secreteraren sade sig hafva fått Hans Majestets befallning, at i början af nästa månad infinna sig vid Trollhättan. Herr Wilcke kommer i medlertid at vara Vicarius.

3. Upl. Herr Wargentins bihang til Herr Planmans afhandling om Solens Parallaxis, hvaruti visas, at de af Herr Planman antagne Meridian-skillnader äro i det närmaste pålitelige.

4. Upl. et Bref ifrån Herr Bäer til Secreteraren, hvaruti gifves vid handen, hvad som gifvit anledning til Förbudet emot koppympningen i Frankrike.

6. Secreteraren berättade, det Han nödgats gifva Undersättaren och betjäningen vid Kongl. Myntet, 36 dr i Dricks penningar, i anseende til det besvär de nu så ofta hafva med Jettoners slående för Academien, och at göra dem så mycket villigare, när det påfordras. Beslöts, at dessa 36 dr k:mt skola ärsättas af Cassan.

8. Secreteraren berättade, at Herr Praeses giordt en vacker början med det af Herr Psilanderhielm skänkta dyrbara Mineral-Cabinettets upläggande uti de där til inrättade Skåp och Lådor: hvar vid Herr Psilanderhielm sielf i början varit närvarande, och Secreteraren altid behielpelig. K. Academien tackade Herr Adlerheim för denna nyttiga tjänst, och anmodade Honom, at än vidare fortfara.

9. Var i öfvervägande, om Parentationer öfver de 5 i år afledne Ledemöter, neml. Hans Exc. Gref Bielke, Friherre v. Ungern, Major Liungqvist eller Liungenstierna, Landshöfdingen Nordenschöld och Kyrkoherden Mörck. Secreteraren berättade, at Herr von Dalin sielf åtagit sig at tala öfver de tvänne första, hvilket mycket fägnade Academien. Til de andra tre blef ännu ingen utnämnd: Jo! Herr Runeberg har åtagit sig Liungenstierna.

10. Secreteraren bad, at några Herrar Ledamöter må utnämnas til en öfverläggning om våra til fall lutande Instrumentmakerier. Herrar Faggot, Tilas, v. Swab, Kryger, Mallet och Wilcke, med Secreteraren, utnämndes.

August. d. 3.
och 17.
Närvarande Praeses, Herr Bergius, samt Herrar Faggot, Polhem, Adlerheim, Kryger, Zetzel och Wilcke. Secreteraren var åter opasslig.

3. Upl. Herr Rosén v. Rosensteins bref, hvaruti Han tilstyrker, at de uti små Almanachorna för de förflutna åren af Honom införde Hus-Curer, må tryckas om uti en särskild liten samling; med några små tillägningar och ändringar. K. Academien beslöt at för egen räkning låta trycka dem, med Svenska Stilar, hvar om Secreteraren skal draga försorg.

2. Et Fruentimmer ifrån Finland har hos Secreteraren anmält, det hon skal hafva påfunnit et säkert sätt at förekomma, at koppor ei skola lemna Ärr; hvilket Hon emot löfte om något Praemium vil uptäcka för Academien. K. Academien anmodade Hr Praeses at tala med Henne därom: hvilket Han ock följande dagen giorde, men kunde ei komma öfverens med henne om vilkoren, fant ock, at med hennes förmenta konst lärer vara föga bevändt.

1. Upl. Kongl. Majestets Nådigste Befallning til Academien, at inkomma med underdånigt utlåtande angående de af Cammar Rådet Baron Brauner påfundne Åkerbruks redskap af Järn, hvad de kosta? Hvar de finnas til köps? Emedan Landshöfdingen Göös i Österbotn på Lähnets vägnar anhållit, at et model af hvardera må för Kronans kostnad ditskickas at tjäna til eftersyn. Besl. at Secreteraren skal skrifva til Baron Brauner därom.

1. Secreteraren upl. des utkast til underdånigt Svar och föreställning hos Hans Majestet, angående Schultzes Svenska Ordabok.

1. Upl. Kongl. Majestets Nåd. Remiss, angående Secreterarens i Kongl. Bergs-Collegio, Herr Fougts begärda Privilegium, at få anlägga et Tryckeri af Musicaliska Noter, emedan Han uptäckt et tilförene här i Riket obekant sätt at trycka dem, så vac[k]ert och nitide, som om de vore graverade. K. Academien utnämnde Deras Exc. Gref v. Höpken och Ekeblad, samt Herrar Faggot, Polhem, Runeberg och Secreteraren, at sammanträda med Secret. Fougt, at göra sig underrättade om beskaffenheten af Des påfund, samt sedan gifva deras yttrande där öfver.

1. Hade Academien den fägnaden, til en lycklig början af nya året, at höra sig föreläsas Hans Kongl. Maiestets nådigste Skrifvelse til Academien, hvar uti H. K. M. icke allenast allernådigst bifaller Academiens förledet år giorda underdåniga föreställning, om angelägenheten at få, och sättet at ärhålla et dugeligt Lexicon på Svenska språket, utan ock anordnar de Otta til det ändamålet begärda Fyratusende Dal. Silfvermynt, hvar af hälften skal användas at inlösa Camereraren Schultzes Manuscript, och den andra hälften til arfvode och upmuntran för Kongl. Secreteraren Sahlstedt, hvilken påtagit sig at omskrifva och under Academiens inseende förbättra berörde Manuscript. H. K. M. förklarar desutom et synnerligen nådigt nöje öfver Academiens visade omsorg at upodla och stadga vårt Modersmål.

2. Som af förenämnde 8000 dr Smt. allenast hälften nu strax får lyftas, och det öfriga ei utfaller förr än i slutet af detta år: men med Camereraren Schultze är betingadt, at Han strax och på en gång skal ärhålla Sina 4000 dr: så beslöts, at Han dem nu, emot vederbörlig qvitto, skal utbekomma, sedan den tredjedel där af, som K. Academien redan förledet år där på förskutit, blifvit afdragen och för Academiens räkning innehållen. Hvad K. Secreteraren Sahlstedt angår, som efter betingande strax skal undfå en tredjedel af Sin Summa, eller 4000 dr kmt. så beslöts, at K. Academien dem af egna medel vil förskjuta, til des hela den af H. K. M. anordnade Summan utfaller.

3. Beslöts, at vid nästa Praesidis ombyte skola någre af K. Academiens Ledamöter utnämnas, at sammanträda och öfverlägga med K. Secreteraren Sahlstedt, angående berörde Lexicon eller Svenska ordabok.

5. Secreteraren berättade, at på den förledet år framstälda ena Fråga, om Folkets utflyttning, voro inom den utsatta tiden 28 Svar inkomme, samt på den andra, om kärrors förbättring, 11 Svar. Til Censorer öfver de förra utnämndes: Hans Exc. R.R. Scheffer, samt Herrar Carleson, Rudenschöld, A. Berch, Celsius, Faggot, Kryger. och Runeberg. Öfver de senare, Herrar Gr. Cronstedt, Polhem, Ferner, Wilcke, Mallet, Faggot och Meijer. Dock bör ingen annan af K. Academiens Ledamöter, som det åstundar, vara betaget, at få läsa dessa Svar och utlåta sig öfver dem.

2. Upl. et Bref ifrån Herr Linnaeus, hvaruti Han anhåller, det ville Kongl. Academien öfvertala Medailleuren Fehrman, at låta Linnaeus för egen kostnad låta slå några Exemplar af den Jetton, som Hans Excellence Gref Tessin för några år sedan lät prägla öfver Honom. Secreteraren sade sig hafva talt med Herr Fehrman, som utlåtit sig, at emedan Stämplen vore Honom nu tilhörig, och den lätt kunde taga skada, om flera Jettoner med honom skulle slås; så ville och kunde han ei där til samtycka, om icke K. Academien ville betala Stämpelen, i den händelse han creverade. Därpå förestälde Herr Berch, om icke K. Academien ville aldeles til sig lösa bägge stämplarna til Linnaei Jetton, emedan Academien dock en gång lärer pröfva billigt at hedra denna des Stiftare och värdaste Ledamot med en Jetton. Detta förslag bifölls icke allenast, utan det blef och beslutit, at denne Jetton öfver Herr Linnaeus, skal blifva Premie-Jetton för alla gillade Rön i det nu påbegynta året. Til den ändan, och sedan Academien betalt stämplarna med 600 dr kmt: skola först därmed, för K. Academiens egen räkning, präglas 40 à 50 stycken Jettoner, sedan skal Herr v. Linné få låta för Sin räkning slå, så många Honom behagar.

4. Secreteraren anmälte, det hade en hederlig Man, som ei är Ledamot, ärbudit sig at hålla et Tal i Academien, hvar uti Han vederlägger den bekante Rousseaus Beskyllningar emot Vetenskaperne, såsom skadeliga för Sederna. K. Academien tyckte, at Vetenskaperne ei behöfva något alfvarsamt försvar i det målet: men hade dock intet at påminna därvid, om Auctoren ville utgifva af Trycket Sin försvars-Skrift. För öfrigt ville K. Academien ei införa någon ny Sed, at andre än Ledamöter kunna tala i Academien.

7. Secreteraren förestälde, om icke K. Academien ville söka öfvertala Des Ledamot, Herr Klingenstierna, at få lösa den Honom tilhöriga Dollondska Tuben af 10 fots längd, emedan det vore et förträffeligen nyttigt och hederligt instrument på et Observatorium. K. Academien samtykte där til så mycket häldre, som Secreteraren försäkrade, det K. Academien skulle på den nu utgifne samling af Herr Archiater von Rosensteins Hus-Curer, vinna ungefärligen så mycket, som Tuben kommer at kosta, eller vid pass 2000 dr kmt.

8. Beslöts at K. Academien ville anmoda Des Ledamöter, Deras Excell. Gref Höpken och Friherre Scheffer, samt Herrar Rudenschöld, Celsius, Berch och Rosenadler, tillika med Herrar Faggot, Kryger, Runeberg och Secreteraren, at gå i Samråd med Kongl. Secreteraren Sahlstedt, angående den nya Svenska Ordabokens utarbetande.

3. Upl. Doctor Montins anmärkningar öfver Födde, Döde och vigde i Luleå Stad, ifrån År 1725 til 1748. Secreteraren sade sig vara god vän med nuvarande Kyrkoherden i Luleå, och förestälde, om icke han kunde anmodas at ingifva fortsättningen til närvarande tid, hvilket bifölls.

7. Emedan Sol-Förmörkelsen, som förväntas d. 1 nästinstundande April, blir Annulaire 10 à 15 mil Nord-West ifrån Torne, berättade Secreteraren sig hafva anmodat Herr Hellant, at med nödiga Instrumenter förfoga sig til någon tjänlig ort, där samma Förmörkelse bäst kunde observeras, med försäkran at K. Academien ville bestå Resekostnaden: hvilket af Academien nu bifölls.

Secreteraren tog fram de til Svaren hörande förseglade sedlar: men som GrundReglorna föreskrifva, at de böra öppnas uti en ordinaire Sammankomst, då anslag skedt, upsköts nu där med.

 De frånvarande Herrars Vota uplästes först: Herr Polhem ansåg Svaret N. 2 för bäst, där näst N. 5 och 7. Herr Knutberg N. 5,  2, 9. Herr Mallet N. 5, 7, 2. Herr Praeses N. 2,  7, 5.  Herr Clason N. 2, 8. Herr Ferner N. 2, 5, 7. Herr Lehnberg N. 2, 7, 5. Herr Runeberg  N. 2, 5, 7. Herr Wilcke N. 2, 7, 5, 8, 11, 10. Secreteraren  N. 2, 7, 5.

Martius d. 24.
Sammanträdde uti K. Acadeiens rum, de Herrar Ledamöter, som varit anmodade at igenomläsa de på Frågan om kärror inkomna Svar, och at yttra sig, hvilket af Svaren de funno bäst förtjänt til Praemium. Neml. Academiens Praeses Herr Zetzell, samt Herrar Clason, P. Lehnberg, Ferner, Runeberg, Wilcke och Secreteraren. Desutom hade Herrar Polhem, Knutberg och Mallet inskickat Sina Skrifteliga vota.

1. Upl. Herr Capit. Ekebergs Svar på den honom af Secreteraren giorda fråga, om Ljudets förhållande på Siön: och som samma fråga var giord på Herr Grefve Cronstedts anmodan, så lemnades nu Svaret til Honom.

3. Upl. Cammar Rådet Baron Brauners Bref til Secreteraren, innehållande svar om Des nya Åkerbruks-Redskaper, i anledning af den förledet år ifrån Kongl. Majestet ankomna Remiss af Landshöfdingens i Österbotn giorda underdåniga föreställning, at Modeller af samma Redskap må til Osterbotn för Cronans räkning försändas. Frih. Brauner har ei kunnat få dessa redskaper giorda, utan gifver förslag, at de kunna beställas hos Öfversten Rudbeck på Ultuna. Secreteraren fick därföre befallning at skrifva til bemälte Öfverste därom.

2. Secreteraren anmälte, at Banco-Commissarien Herr Bergius til K. Academiens Bibliothek skänkt 9 stycken vackra och til en del rara Mathematiska och Physiska Böcker. Se Des Broders Tal, om Loka bad. Herr Praeses anmodades, at å Academiens vägnar aflägga tacksägelse därföre.

4. I anledning af Herr Rudenschölds yttrande, frågade Academiens Secreterare, om Samma Svar skulle få tryckas? Herr Faggot och flere biföllo det, emedan det här tils altid varit vanligt, at icke allenast det bästa, utan ock några flera Svar, som voro välskrefne, blifvit til almänhetens tjänst af trycket utgifne: hälst emedan goda Svars utgifvande mycket upmuntrar välsinnade män, at inkomma med Sina Svar på K. Academiens frågor.

3. Innan Herrar Deputerade vidare kunna yttra sig om de Orthographiska och Grammaticaliska grunder, som böra följas uti denna Dictionaire, funno Deputerade för godt, at först se och pröfva de Skrifter, som K. Secreteraren Sahlstedt tilförene utgifvit, rörande Svenska Språket, på det Deputerade sedan kunde öfverlägga, om samma grunder uti alt kunna följas. Til den ändan anmodades Secreteraren at för K. Academiens räkning köpa och häfta låta 8 Exemplar af hvardera af följande Skrifter. neml.
Sahlstedts Critiska Samlingar
Des Svenska och Tyska Grammatica.
Des Svenska lilla Ordabok.
Dessa komma at utdelas til Herrar Deputerade.

7. Herr Ant. Petit, Medic. Doctor och Ledamot af K. Franska Vetensk. Academien, som redan för tre år sedan af Herr Martin blifvit föreslagen til utländsk Ledamot, blef nu genom enhälliga röster där til vald, sedan Secreteraren gifvit tilkänna, at tre af de förra utländska Ledamöterne, neml. Herrar Gessnerus, Donati och Daviel förledet år blifvit döde.

2. Upl. Bref ifrån Herr Öfver-Directeuren Luthman, hvaruti Han beder Kongl. Academien hålla til godo såsom en skänk den stora Digestor, som Han för Academiens räkning låtit giuta af Tackjärn, efter den föreskrift som Herr Faggot där til gifvit. Secreteraren anmodades at tacka därföre.

Vid nästa Sammankomst uplästes et annat Bref ifrån Hr. Ferner, angående samma sak, hvaruti Han, i anseende til det senare motivet, gifver sitt samtycke där til, at han må nämnas, såsom den där projecterat frågan och vil bestå Belöningen. Och emedan 30 Ducater torde vara för liten Belöning för en Fråga af så stor vigt, ärböd han sig nu at gifva 40, om något nöjaktigt Svar inkommer. Kongl. Academien lofvade, då Casus existerar, vilja bestå af egna medel någon del af Belöningen, utan at något därigenom minska den heder, som Herr Ferner för des tilbud med rätta tilkommer. För öfrigt updrogs Secreteraren at i samråd med Herr Ferner upställa Frågan, samt laga at den uti inoch utrikes Tidningar blifver notificerad.

1. Herr Wilcke yttrade sig om Uhret, at det ei vore nytt at et Uhr kan gå utan snäcka, men at Snäckan tjänar til jämnare gång, och at detta således ei kan gå jämt: hvilket ock af Herr Wargentin bekräftades, som funnit, at det strax efter updragningen går för fort, men sedan det är til hälften utlupit, för sent. Altså duger ei denna inventionen: de öfriga små nyheterne intyga åtminstone om Auctorens snille.

3. Upl. Lectorens vid Linköpings Gymnasium, Herr Nyrens afhandling om Skånska Boskaps-sjukdomens förmenta orsaker, förvarings och Botemedel. Det var alt nog hypothetiskt. Secreteraren skal skrifva honom til och begära mer facta och bevis.

6. Secreteraren berättade, at Lieutenanten vid Uplands Regemente, Herr Bergencrantz til honom i slutet af Majo aflemnat 4 stycken Problemer til Exponential calculen, med anmodan, at på K. Academiens vägnar remittera dem til Herr Mallet, hvilket skedt i början af denne Månad. Därpå har Herr Mallet strax svarat, at han inom en Månad ville til K. Academien inlemna Sina Solutioner på dessa Problemer, på vilkor, at han får proponera Herr Bergencrantz så många Problemer igen, och at deras ymse Solutioner på egna och den andras Problemer skulle sedan underställas en af båda godkänd Mathematicus såsom domare eller skiljes man. Detta Herr Mallets förklarande uplästes nu, ock K. Academien samtyckte at det må communiceras Herr Bergencrantz.

8. Upl. Herr Ferners Bref til Secreteraren, hvaruti Han föreställer om icke K. Academien skulle finna godt at för utlänningar framställa den Frågan, emot löfte om 30 Ducaters Belöning, hvilka Herr Ferner sielf vil bestå, för den som bäst Svarar: om något bättre sätt gifves at skaffa väderväxling på Skep, än de som redan af Triewald, Hales och Sutton äro påfundne? I den händelsen K. Academien därtil gifver Sitt bifall, bad dock Herr Ferner, at Han ei därvid må blifva nämnd.

2. Upl. Manufactur-Contoirets Bref til K. Academien, angående Instrumentmakaren Steinholtz, hvilken tyckes så komma af sig, at Manufactur Contoiret ei betror honom längre om Verkstaden, ei heller vil vidare til honom utbetala det understöd han här tils njutit af Manufactur-medlen, af fruktan at det ei torde användas til sitt rätta ändamål. De vanlige Herrar Deputerade öfver Instrumentmakeriernas vård, Neml. Faggot, Kryger, Runeberg, Wilcke och Secreteraren anmodades at Deliberera, hvad Svar härpå kan gifvas.

Augustus d. 8.
Närvarande Praeses, Herr Strandberg, samt Herrar Faggot, Polhem, Acrel, Martin, Zetzel, Wilcke och Clerk. Secreteraren anmäldes vara opasslig af et fall ifrån en stega.

1. Upl. Riks-Historiographen Schönbergs Bref til Secreteraren, angående den i Norra Upland och Gestrikland nu gångbara Boskaps-siukan. Herr Praeses tog brefvet, anmälde det följande dagen i Sundhets-Commissionen, och lagade at en Doctor strax skickades til Orten at undersöka sjukdomen.

1. Upl. Academiens Ledamots Herr General-Majoren v. Eggers Bref til Secreteraren, angående et partie vack[r]a Böcker, som bemälte Herr v. Eggers hitskickat ifrån Dantzig och skänkt til Academien. Förtekningen uplästes, och befants at dessa Böcker voro både många och nyttiga, til et värde af åtminstone 400 om icke 500 Plåtar. Secreteraren berättade, at Böckerne voro redan ankomne och befunnits väl conditionerade. Secreteraren anmodades at skrifva på K. Academiens vägnar et tacksägelse Bref til Herr v. Eggers. Det beslöts ock, at Han skal få alla K. Acad. Handlingar och Tal, som utkommit sedan år 1761, ty de förra äger han förut, samt at man här efter årligen skal fortfara at skicka honom gratis alt hvad i Academiens namn utgifves

4. Herr Martin sade sig hafva färdigt Talet öfver framledne Herr Leche. Secreteraren lofvade göra anstalt, at det i denne månad kan få hållas.

5. Secreteraren berättade, at Herr Bergman åtagit sig at Tala öfver K. Academiens nyligen afledne Ledamot, Herr Doct. Nils Wallerius.

5. Secreteraren upläste des Historia om Solförmörkelser, såsom inledning til de observationer på Solens Förmörkelse d. 1 April innevarande år, som blifvit här i riket hållne, hvar af et utdrag uti detta Qvartals Handlingar kommer at införas.

3. Upl. Riksens Ständers Manufactur-Contoirs Bref, hvaruti Academiens föreställning, angående Instrumentmakaren Steinholtz, bifölls, neml. at som man hos Steinholtz, för des iråkade vidlyftighet, ei mer äger tilräckelig säkerhet för den honom anförtrodda men Manufactur-Contoiret tilhöriga Verkstad, bör den inventeras ifrån honom, och anförtros Rosenberg etc. Secreteraren berättade, at redan det mästa af Verkstadens tilhörigheter var ifrån Herr Steinholtz afhämtat, af Manufactur-Contoirets och Academiens Deputerade. at verket funnits uti slätt tilstånd, och at där nästan ei voro några materialier at tilgå, med mera. Beslöts, at K. Academien skulle genom utdrag af Dagboken gifva Hall och Manufactur-Rätten tilkänna, hvad här vid förelupit, samt at Rosenberg blifvit antagen til Instrumentmakare, så väl som Duhre, men at Lärlingarne Ihrmark, Sohlberg och Frölander må lemnas frihet, at antingen qvarblifva hos Steinholts eller begifva sig til Duhre eller Rosenberg.

1. På Secreterarens föreställning, beviljades Herr Hellant en Discretion af 450 dr kmt. för des kostnad och besvär på de resor han giorde förleden vår, til Sol- och Månförmörkelsernas observerande.

2. Upl. K. Commerce-Collegii Remiss, angående tvänne förlupne Instrumentmakare Lärlingars ansökning om Privilegium at blifva Instrumentmakare. Herr Praeses, tillika med Herrar Faggot, Runeberg, Wilcke och Secreteraren anmodades at förekalla och examinera dem, enligt Kongl. Majestets reglemente, angående Mathematiska Instrumentmakerierna, af År 1751.

3. Beviljades Kongl. Secreteraren Sahlstedt 2000 dr kmt i afräkning på det arfvode som Kongl. Majestet honom beviljat för Svenska Ordabokens utarbetande, sedan Herr Praeses sagt sig tillika med Secreteraren hafva varit hos honom, och funnit arbetet vara vida avanceradt, samt ännu dageligen med högsta flit fortsättas.

3. Secreteraren berättade, at alt sedan årets början, hade 4 åminnelse Tal varit färdige at hållas, neml. Biskop Mennanders öfver Sal. ErkeBisk. Troilius, Herr Wilckes öfver Herr Mörk, Bergmans öfver Wallerius och Herr Martins öfver Leche: men at man för Riksdagens början ei kunnat nyttja Riddarehus Salen, af orsak at den stod under reparation, och sedan d. 15 hujus har man aldrig tre dagar förut varit säker för Plena. Men efter Herr Bergman ei längre kunde uppehålla sig här, beslöts, at man i detta nödfall kunde anställa Talet en Helgdag, hvar til utsattes Kyndelsmesso dagen, d. 2 Februarii. Herr Praeses åtog sig at utverka Herr LandtMarschalkens lof på Salen den dagen.

1. Uplästes et Memorial ifrån Herr v. Linné, hvaruti Han på det ömaste upmuntrar Academien, at söka hos Hans Kongl. Maiestet eller hos Riksens Ständer befordra Herr Clerck til någon hiälp och understöd, til at fortsätta des begynta präcktiga och nästan makalösa Verk [Icones Insectorum], om Insecterna, hvilka Han med de lifligaste färgor afmålar. Academien fant nogsamt huru hederligt detta Verk vore för hela Nationen och Academien, samt at det ei utan Publikt understöd kan fortsättas. Om arbetets förträffelighet vittnade ock et exemplar, som Herr Clerck (: hvilken nu hade tagit sit afträde:) låtit upskicka. Men K. Academien var rådlös, hvart hon skulle vända sig, emedan man befarade, at i dessa penningelösa tider, det allmänna ei skulle vilja betunga sig med något förlag här til. K. Academien lofvade betänka sig här på, och befalte imedlertid Secreteraren, at visa Memorialet för några af deras Excellencer, som äro K. Academiens Ledamöter, samt höra Deras råd i denna öma sak. 

3. Upl. et Bref til Secreteraren ifrån Herr Kallström, som nu vistas i England, hvar af K. Academien med nöje fant, at Han med berömlig flit vinnlägger sig icke allenast at lära det som egenteligen är hans ämne, Trägårds Vetenskapen, utan ock annat nyttigt uti enskilda Hushållningen, såsom Eng-skötsel, med mera. I anseende där til bifölls, at K. Academien än et år vil bestå honom en lika summa til Rese-penningar, som de förra två åren.

2. Anmodades Herrar Ledamöter, at tänka på någon ny fråga för år 1766; Hvar och en lofvade inlemna en til Secreteraren, hvilken sedan sammanträder med Herrar Faggot, Kryger och Runeberg, at af alla föreslagna frågor uttaga 4 eller 5 de tjänligaste, af hvilka Kongl. Academien vid nästa sammankomst utväljer en.

Efter slutat tal, anmälde Secreteraren, at Gardesvakten, som vid Parentationer brukas, och som de förra åren nögt sig med 2 Plåtar i Drickspenningar, nu på påstår 12 à 14 Plåtar för hvar gång: at Han anmält detta hos Generalen Herr Grefve Fersen, hvilken så bemedlat, at Vackten, bestående efter vanligheten af Två under-officerare och 4 gemena) skal här efter nöja sig med 7 Plåtar för hvar gång. K. Academien kunde ei annat, än låta därvid bero.

1. Secreteraren påminte, det K. Academien, i anledning af Kongl. Majestets Nådigste befallning, förleden höst beslutit, at i denne vinter, vid någon infallande skarp köld, ville göra försök med Kopparslagaren Jernströms Spruta, at se, om vattnet i den kan frysa eller ei. Men som ingen sådan sådan köld här tils i vinter infallit, och den jämväl här efter föga kan väntas, så hemstäldes, hvad utlåtande K. Academien här om i underdånighet kan gifva. Efter en lång öfverläggning här om beslöts, at underd. Svar skal afgå, det K. Academien ei ser någon liknelse, at Jernströms inrättning kan förekomma vattnets frysning i Slangen och Strål-röret. Secreteraren lofvade til nästa sammankomst upsätta et utkast til Svaret.

Således voro nästan alle Deputerade enhälligt för N. 3, och samtyckte at jämväl Auctoren til N. 5 må få en Silfver-Jetton, samt at des Svar må tryckas, tillika med N. 3. af de öfriga skal Secreteraren göra et utdrag.

Herr Clason tyckte mäst om N. 3, men hade ock funnit mycket godt i de öfriga, besynnerligen N:o 2 och 5. Af samma tanka var Herr Wilcke. Herrar Faggot och Runeberg höllo N:o 3 för det enda, som förtjänte utgifvas. Secreteraren sade sig ock tycka, at N. 3 vore oemotsägeligen det bäst förtjänta til Belöningen.

Mart. d. 20.
Voro de Herrar Ledamöter församlade, som varit anmodade at pröfa de 5 inkomna Svaren på förledet Års fråga, angående Svenska Climatets förmoner, neml. Herrar Faggot, Clason, Runeberg och Wilcke, tillika med Secreteraren. Herr Rudenschöld, som för sjukdom ei kunnat komma, hade lemnat til Secreteraren Sitt Skrifteliga yttrande, neml: at Han hölt Svaret N:o 5 för det bästa, och därnäst N. 3.

3. Herr Praeses anmälte, at ibland de allmänna Besvär, som blifvit anförde vid denna Riksdag, var ock det et, ifrån åtskilliga Lands-orter, at de små Almanachorna i de tre sista åren blifvit tryckte helt svarta, utan någon röd färg, och at Han befarade, det torde K. Academien få befallning at återtaga den röda färgen. Secreteraren anmodades, at upsätta et Memorial, och där uti andraga de skäl, som nödgat Academien til denna ändring, samt at å Academiens vägnar förklara, det Academien vil, ehuru med sin stora skada, åter göra Almanachorna brokuga, om höga vederbörande ei, i anseende til de anförda skäl, finna skäligt at afstå med Sitt påstende. Herr Praeses lofvade föredraga samma Memorial i Prästeståndet sam göra Sitt bästa til at förekomma K. Academiens befarade olägenhet i detta mål.

1. Herr Praeses inlemnade några Skrifter, som en Magister vid namn Lemström insinuerat hos Riksens Ständer, och som Desse behagat remittera til K. Academiens utlåtande. Lemström upgifver däruti några des förmenta stora påfund uti Physiqven och Mechaniqven. Secreteraren berättade, at Lemström tilförene med honom och Herrar Klingenstierna, Mallet och Wilcke communicerat Sina tankar, hvilka funnit Lemströms tankar och principier helt orimeliga, i det han ment sig kunna förklara alla de största hemligheter i Naturen, igenom på hvar annan staplade hypotheser, gissningar och kropparne tillagda egenskaper, som äro långt obegripeligare, än alt hvad han med dem vill förklara. Herr Wilcke biföll, at så var. Icke desto mindre och emedan Svar bör afgå til Riksens Ständer, remitterades Lemströms papper til Mathematiska Classen, at där om inkomma med skrifteligt utlåtande.

3. Likaledes förfrågade sig Secreteraren, huru förhållas skal med Bokbindaren Wernberg i Jönköping, hvilken i flera år varit Commissionaire til Almanachs försälgningen, men efter hand ådragit sig en skuld af mer än 10000 dr kmt, som han oacktadt flera påminnelser, så directe, som genom Magistraten i Jönköping, ei betalt. Han hade väl förledet år skaffat sig löftesmän, som Magistraten ärkändt för säkra, men Secreteraren hölt dock för äfventyrligt, at creditera honom mer, innan det förra vore betalt. Därjämte var ock den svårigheten, at oacktadt Magistraten i Jönköping, enligt des bref, sökt öfvertala någon annan där i staden at åtaga sig Almanachors distribution i Småland, har ingen där til velat anbjuda sig. Således är fara, at om de skickas til Wernberg igen, förlorar Academien hela värdet: eller ock blir brist på Almanachor i orten. Efter öfverläggning här om, åtog sig Herr Bergius, at igenom bref anmoda sin Svåger, Herr HofrättsRådet Junbeck i Jönköping, at göra sig underrättad om Wernbergs och Des löftesmäns tilstånd, samt gifva råd, huru Academien kan komma til Sitt och få någon påliteligare ombudsman där i orten.

6. Därpå företogs votering til ny Praeses, sedan Secreteraren på Herr Ferners begäran anmält, det Han nu, såsom ständigt vistande vid Hofvet, hade svårt at vara tilstädes, så ofta det behöfdes, om Praesidium nu skulle komma på honom. Icke des mindre fick Herr A. Cronstedt ------ 14 röster. Herr Gener. Ehrenswärd --- 12.
Herr Bisk. Dr Mennander --- 12.
Herr Berch --------- 7.
Herr Ferner --------- 7.
Herr Grefve Cronstedt ---- 4.
Herr Acrel --------- 4 etc.

Uti Herr Generalens sista Bref, så väl som det han förledet år skref til Secreteraren, angående de Böcker Han skickat, lemnas Secreteraren at urskilja, hvilka Böcker af de insända Han trodde tjäna til Academiens Bibliothek, och at disponera de öfriga efter eget behag. Men ehuru väl, besynnerligen ibland de i år ankomne, en stor del ei angår de ämnen som Academien odlar, gör dock Secreteraren ei någon praetention på dem, utan hoppas at K. Academien, efter hans död, väl på något sätt förnöjer des efterlemnade för denna lilla prétention. I medlertid kan Academien genom byten få gagn af de Böcker, som Hon äljest ei kan nyttja.

Uti Herr Generalens sista Bref, så väl som det han förledet år skref til Secreteraren, angående de Böcker Han skickat, lemnas Secreteraren at urskilja, hvilka Böcker af de insända Han trodde tjäna til Academiens Bibliothek, och at disponera de öfriga efter eget behag. Men ehuru väl, besynnerligen ibland de i år ankomne, en stor del ei angår de ämnen som Academien odlar, gör dock Secreteraren ei någon praetention på dem, utan hoppas at K. Academien, efter hans död, väl på något sätt förnöjer des efterlemnade för denna lilla prétention. I medlertid kan Academien genom byten få gagn af de Böcker, som Hon äljest ei kan nyttja.

Uti Herr Generalens sista Bref, så väl som det han förledet år skref til Secreteraren, angående de Böcker Han skickat, lemnas Secreteraren at urskilja, hvilka Böcker af de insända Han trodde tjäna til Academiens Bibliothek, och at disponera de öfriga efter eget behag. Men ehuru väl, besynnerligen ibland de i år ankomne, en stor del ei angår de ämnen som Academien odlar, gör dock Secreteraren ei någon praetention på dem, utan hoppas at K. Academien, efter hans död, väl på något sätt förnöjer des efterlemnade för denna lilla prétention. I medlertid kan Academien genom byten få gagn af de Böcker, som Hon äljest ei kan nyttja.

6. Secreteraren anmälte, at Academiens Ledamot, Herr Generalen och Ridd. von Eggers åter skickat K. Academien et ansenligt partie Böcker, uti tvänne kistor. Förtekning på Böckerna upvistes. Secreteraren fick befallning at hos Herr Generalen aflägga tacksägelse, så godt han kunde, för en så hederlig skänk.

2. Anmäldes K. Academiens Ledamots, Herr Clercks död, och rådgiordes, huru Academien kan få igen de 3000 dr kmt. som Han, enligt Beslutet d. 26 sistledne Junii fick til låns af K. Academien, emot underpant af 6 Exemplar af Des Icones Insectorum; Beslöts at Secreteraren, med Herrar Lidbeck och Bergius skulle tala där om med Herr Clercks änka, samt gifva Academien Svar.

1. Herr Praeses berättade, det Han, tillika med Herrar Lidbeck, Bergius och Wargentin besökt afledne Herr Clerks änka, hvilken förklarat sig ei vara i stånd at igenlösa de hos Academien pantsatta exemplaren af Des Mans Icones, utan var nögd at Academien giorde sig betald genom exemplarens försäljande: hvarjämte Hon beklagade sig för medellöshet skul ei mäckta låta fullborda illumineringen af några på begynta exemplar af samma Värk, mindre at fortfara med flera exemplars förfärdigande, ehuru Arbetarne, som Herr Clerck i lifstiden där til upöfvat, ännu vore i Hennes disposition, anhållandes fördenskull det ville K. Academien åtaga sig förlag så til det ena som det andra. K. Academien var mycket bekymrad här om i anseende til den skada och skam det å ena sidan vore, at låta et så hederligt värk afstadna, sedan det så långt hunnit, och å den andra, i anseende til Sin medellöshet och det vågspel det vore at ingå i något vidare förskott där til. Ändteligen beviljades, at om et eller annat af de Exemplar, som Academien har i pant, kan försäljas, vill K. Academien insticka de därföre influtande penningar uti nytt förlag, til flera Exemplars förfärdigande, uti hvilka K. Academien då förbehåller sig Sin säkerhet. Herrar Bergius och Wilcke åtogo sig at accordera med Illuminateurerne och hafva upsigt på dem och deras arbete.

1. Upl. Instrumentmakaren Steinholtz's hos Riksens högl. Ständer ingifne Besvär där öfver, at Verkstaden blifvit honom fråntagen, m. m. hvar öfver K. Academien tillika med Manufactur-Contoiret skal förklara sig. Secreteraren lofvade til nästa sammankomst upsätta förklaringen.

1. Upl. Herr Wargentins Concept til förklaring på de besvär Steinholtz och Riksens Ständer anfördt, som gillades.

2. Notificerades K. Academiens värde Ledamots Herr StatsSecreteraren och Riddaren Klingenstiernas frånfälle. Vid öfverläggningen om den som på K. Academiens vägnar skal hålla åminnelse Tal öfver denne högstsaknade Mannen, föreslogo somlige Herr Strömer eller Herr Mallet. Herrar Celsius och Ferner tilbödo sig sielfve, hvilket med tacksamhet uptogs K. Academien förbehölt sig betänke tid om valet.

4:o. at Secreteraren skal accordera med Fru Müller om Hyran för Contoiret, och i fall Hon ei kan förmås til mindre, lofva henne 900 dr årligen.

4. Secreteraren berättade, at Hernösands Consistorium anmält sig at af K. Academien få lösa de Dupletta Tomer af Acta Eruditorum, neml. 53 årgångar, ifrån 1682 til 1731, samt för åren 1735 och 1736, tillika med 8 Tomer af därtil hörande Supplementa. K. Academien gaf där til sitt samtycke, och utsatte Priset uti et för alt, til 600 dr kmt. Dock emedan Professor Strömers Fru, efter Sin Broders Secreteraren Elvii död, skänkt Academien denna Samling, ansågs för anständigt, at man först borde hembjuda den Herr Strömer, eller åtminstone hos honom ursäkta, at Academien säljer denna Des Frus Skänk.

5. Secreteraren anmälde, at på den ena förledet år framstälda Frågan, angående Skogarnes Conservation, voro 13 Svar inkomne; samt på den andra, om obrändt Tegel, 3 Svar, samt bad K. Academien utnämna Censores där til: men det skedde icke.
6. Anmäldes, at Herr Biskopen Doctor Mennander har färdig Sin Parentation öfver framledne v. Stiernman, samt Hr. Martin Sin öfver Herr Ribe. Dagar til deras hållande utsattes til d. 14 och 15 hujus.

3. Upl. et Bref ifrån Hr. Christopher Springer, som nu vistas i London, hvaruti han emot 6000 Pund sterlings Belöning tilbjuder Academien en förment hemlighet, som en Tysk vid namn Seiffert skal hafva påfunnit, neml. huru man kan förekomma, at Skep ei skola taga äck i öppen Sjö. Tillika uplästes Herr Öfverskepsbyggmäst. Chapmans utlåtande där öfver, emedan Secreteraren hade förut communicerat honom denna sak. I anledning af bemälte mogna utlåtande och andra Skäl, fant K. Academien sig ei vid at antaga detta tilbud, dock skal Herr Springer få en höflig tacksäjelse för Sin välmening.

4. Upl. Herr Gadds Bref, innehållande några des försök, at taga sältan och osmaken utur hafsvattnet, m. m. Secreteraren anmodades at genom Bref upmuntra honom til dessa Röns vidare fortsättande.

1. Uplästes Secreterarens anmärkningar om Mortaliteten i Sverige och Stockholm, i anledning af 9 års Mortalitets Tabeller, varandes detta arbete redan gilladt af Kongl. Tabell-Commissionen.

5. Secreteraren berättade, at Han varit upkallad i Riks. Ständers Manufactur-Deputation, som begärdt, at K. Academien ville uti någon af de små Almanachorna för nästkommande år låta införa en af Herr Törnsten upsatt kort underrättelee om Lins och Hampas plantering hvilket K. Academien nu biföll.

2. Emedan Directeuren Salvius ei kunnat öfvertalas at fortfara med Stockholms små Almanachors tryckning, förr än man måst lofva Honom någon tilökning i tryckarelön, och ingen annan Boktryckare här i Staden, som har goda stilar, vill för gamla priset åtaga sig tryckningen, så anmodades Secreteraren at accordera här om med Dir. Salvius, och bjuda til at i stället för 6 dr tilökning på 1000 Almanachor, som Han påstår, bringa honom til 3 à 4 dr.

3. Emedan Secreteraren blifvit anmodad af Stats-Secret. B. at för honom köpa några honom bristande Qvartal af Handlingarna och Tal, samt när han det giordt, för en Summa af 73 dr vid pass, fått allenast stor tack i betalning, så pröfvades så mycket mer skäligt at K. Academien må ärsätta och på Sin räkning taga berörde Summa, som Herr Stats-Secr. antecessor i ämbetet varit van at altid få af Academien til skänks alla des Handlingar och Tal, hvilket Secreteraren sökt indraga.

5. Secreteraren föreslog Skepsbyggmästaren Chapman.

7. Upl. Herrar Brandts och v. Swabs utlåtande angående de tre Svaren som inkommit på K. Academiens ena fråga för sistledna år, angående dugeligt Tegels tilverkande utan bränning. De instäma, at Svaret N. 3 som hade til devise: non vi, sed saepe cadendo, är i deras tycke det bästa och mäst förtjänta til Premium: Däremot förklarade Hr. Doctor Mennander, at Han tyckt mäst om Svaret N. 1, med devise: Manebit. Secreteraren berättade at Herr Öfver Dir. Faggot, hvilken för opasslighet nu ei kunnat vara tilstädes, äfven fallit på N. 1 med Sin röst. Emedan altså de 4 Herrar Ledamöter som varit utnämnde til at afgöra denna saken, fördelt sig så, at det blifvit paria vota för N. 1 och 3, och således ingen decision, så beslöts, at de tre Svaren skola skickas til Hr Wallerius i Upsala, emedan Frågan är Chymisk, at imellan de tvänne Svaren decidera.

3. Upl. Herr Wilckes utlåtande om det Italienska Svaret på Frågan angående Väderväxling på Skepp. Han gör väl åtskil liga påminnelser därvid, och visar at där uti ei är mycket nytt, men håller likväl före, at Auctoren i anseende til någon förbättring på Hales och Triewalds Methoder, kan ärhålla den utlofvade Belöningen. Därföre och som jämväl de öfrige Herrar Censores däruti instämdt, så öppnades nu den Svaret medföljande förseglade Sedel, hvaraf befants, at Abbé Ventura, Mathematicus vid Arsenalen i Venedig, är Auctor därtil. Och som Herr Ferner redan til Secreteraren aflemnat Sina 40 Ducater, anmodes denne at draga försorg om deras remitterande hvilket och skedde strax där efter.

Nemligen, at sedan det dragit något på tiden, innan detta med förbehåll gillade Rön kunnat få rum i Handlingarna, och Secreteraren gifvit honom del af Herrar Acrells och Martins utlåtande däröfver, har Bousqvet begärdt igen Sitt Manuscript och nu sielf låtit trycka det på Fransyska och Svenska, men har uti företalet besvärat sig öfver Academiens obenägenhet och i synnerhet otidigt angripit Herr Acrells yttrande. Där öfver äro Herrar Acrel och Martin sinnade at utgifva Sina påminnelser, därföre understäldes K. Academien, om icke tilli ka en liten berättelse om rätta förloppet å Academiens vägnar och til des försvar, kunde bifogas: hvilket bifölls, dock at den upsättes i lindriga och höfliga ord, och i Secreterarens namn.

Nemligen, at sedan det dragit något på tiden, innan detta med förbehåll gillade Rön kunnat få rum i Handlingarna, och Secreteraren gifvit honom del af Herrar Acrells och Martins utlåtande däröfver, har Bousqvet begärdt igen Sitt Manuscript och nu sielf låtit trycka det på Fransyska och Svenska, men har uti företalet besvärat sig öfver Academiens obenägenhet och i synnerhet otidigt angripit Herr Acrells yttrande. Där öfver äro Herrar Acrel och Martin sinnade at utgifva Sina påminnelser, därföre understäldes K. Academien, om icke tilli ka en liten berättelse om rätta förloppet å Academiens vägnar och til des försvar, kunde bifogas: hvilket bifölls, dock at den upsättes i lindriga och höfliga ord, och i Secreterarens namn.

7. Secreteraren berättade, hvad sig tildragit med Franska Ambassadeurens Chirurgi Herr Bousqvets för tvänne år Sedan ingifne Rön om Fistlar i Sätet, se Dagb. för d. 9 Majii och 5 Sept. 1764.

2. Secreteraren anälte, at Academien nu blifvit upsagd utur de Rum i gamla Banqven, som Academien i 3 åt fått nyttja til Sina Sammankomster, af orsak at Kongl. Hofvet nu sielf behöfver dem til Hans Kongl. Höghets Cron-Prinsens nya HofStat, och at Academien innan Hösten bör vara betänkt på nya Rum. Detta förorsakade et stort bekymmer i Academien, och lofvade Herrar Ledamöter at höra sig om, hvarest tiänliga Rum för drägelig Hyra kunna ärhållas.

1. Upl. Wargentins utdrag af Tabell-Verket, som gifver tilkänna, på hvilka Års-tider flere födas och dö här i Riket.

6. Secreteraren anmälte, at K. Academien kan få K. Bergs-Collegii tilstånd at til sina sammankomster tils vidare nyttja det Rum, hvaruti den ena af K. Collegii divisioner här tils setat; emedan K. Collegium här efter ei kommer at fördelas i Divisioner. Så månge af Herrar Bergs-Råden, som äro i Staden, hafva med nöje där til samtyckt. K. Academien fägnade sig mycket där öfver, och anmoda Herr Praeses at anhålla där om hos Herr Praesidenten Liljeberg, så snart Han inkommer i Staden.

7. Secreteraren berättade, at han nyligen blifvit varse det et slags små Maskar börjat göra skada på Banden i K. Academiens Bibliothek, och frågade om råd där emot. Beslöts, at Herr v. Linné skal där om frågas, och Problemet des utom framställas för allmänheten uti Inrikes Tidningarne.

4. K. Academien beslöt, at Observatorium skal illumineras vid Hennes K. Höghets Cron-Prinsessans förmälning, och updrog Secreteraren at anstalta därom.

6. Skedde vanlig omröstning til Ny Praeses, och fick
Herr Öfver-Intend. Grefve Cronstedt --- 20 Röster.
Herr Justit. Cancelleren v. Stockenström 18.
Hans Excell. Riks. Grefve Löwenhielm -- 17.
Herr Praesidenten Carleson ------ 11.
Hans Exc. RiksRådet Grefve Liewen ---- 8.
Herr Öfver-Intendenten Adelcrantz ---- 2. etc.
Jag påminner mig ingen så enhällig votering til Praeses.
Sedan Herrar v. Stockenström och Carleson, som voro närvarande, dragit sig frie genom Lottning, drog Herr Rosenadler för Hans Exc. Gref Löwenhielm, på hvilken Lotten föll at blifva Praeses. Herr Rosenadler åtog sig at efter slutad Session, tillika med Secreteraren, notificera Hans Excellence Academiens val.

7. Beslöts, på Secreteraren och Herr Zetzels samt fleras öma föreställning, at K. Academien gifver Candidaten Martin 50 Plåtar, i anseende til [des] stora flit at göra vackra Observationer, och til des stora fattigdom, förbehållande sig K. Academien, at här efter utsätta för honom en viss Summa årligen, såsom en liten Pension, hälst sedan Hr. Touvén, som i flera år haft 50 Plåtar årligen af K. Academien, i Sommars blifvit död.

1. Upl. Herr Directeuren Salvii Memorial, hvaruti Han afsäger sig at vidare förlägga K. Academiens Handlingar och Tal, om Han icke får eftergift på hälften af det årliga Honorarium Han här tils gifvit, som varit 2000dr kmt. Likaledes begärer Han 39 dr för hvarje Tusende exemplar af de små Almanachorna i Tryckare lön, i stället för 30 dr som Han här tils njutit, om Han där med skal hafva sin utkomst. Hr. Faggot och Secreteraren anmodades at accordera med Honom det närmaste som ske kunde, och häldre eftergifva något, än gå ifrån Hono, emedan K. Academien äljest ei utan svårighet och knapt kunde få hvarken Handlingar eller Almanachor så väl tryckte.

Detta angelägna ärende togs i öfvervägande, och förklarade K. Academien sig i företone villig, at nu såsom förra gången sielf påkosta dessa Observationer: men då Herrar Ferner och Wargentin ärhindrade, at i det stället år 1761 allenast en Observator utskickades, voro nu åtminstone två eller tre nödige, på det, om Observationerne för siukdom eller moln den dagen för en misslyckades, åtminstone någon af dem må få observera; så fant K. Academien det öfverstiga des förmåga at med resepenningar, 5 à 6 Månaders underhåll och nödiga Instrumenter utrusta flera, hälst en enda Sist kostade K. Academien vid pass 6000 Dal. kmt. Därföre om ingen hiälp af det allmänna här til kunde ärhållas, såg K. Academien sig nödsakad at nu strax låta de utländska Academierne förstå vår oförmögenhet at i detta mål fullgöra Deras åstundan, på det de sielfve i tid må vara betänkte at hitsända observatorer vid det tilfället, och Academien ei blifva vållande, om hela saken skulle studsa för brist på Observationer här i Norden. Detta tycktes åter vara mindre hederligt, hälst här ei är brist på Skickeliga män til observationernas förrättande. Därföre beslöts, at K. Academien först skulle göra en underdånig föreställning här om hos Kongl. Majestet, samt anhålla om 2 à 3000 Dal. Silfvermynts understöd til detta behof. Finge K. Academien nådigt löfte om en sådan Summa til början af år 1769, ville Hon imedlertid sielf draga försorg om Instrumenters anskaffande, och med egna medel i öfrigt upfylla hvad uti andra kostnader kunde mera behöfvas. Hans Excellence, K. Academiens Herr Praeses, lofvade at hos K. Maiestet understödja denna ansökning, och tviflade ei, at ju Hans Maiestet af vanlig ynnest för Vetenskaper, Nåd för Academien, och ömhet om Nationens härunder på visst sätt beroende heder, allernådigst skulle bevilja den begärda lilla Summan.

1. Secreteraren anmälde, at på den ena för sistledna året framstälda Frågan, angående kohlning, var ei et enda Svar inkommet. Men på den andra, om Ekars rätta barknings tid och om ämnen tjänliga til Läders garfning utan Eke-bark, voro 6 Svar inkomne, hvilka remitterades til Herrar Faggot, Polhem, Clason, Knutberg, Kryger och Runeberg, at gemensamt ingifva deras omdöme, hvilket af dem kan pröfvas mäst förtjänt til den utlofvade Belöningen.

2. Secreteraren anmälte, at Bref ankommit så väl ifrån de Franske som Engelske Astronomer, hvar uti berättas, at Observatorer nu redan både af K. Franska Academien och K. Engelska Societeten voro utnämnde, som nästinstundande vår skola begifva sig på resan til America, at hvar å sin ort afbida Veneris Passage genom Solen d. 3 Junii 1769. Men som den förväntade nyttan af de i America til görande observationer på detta Phenomène ei kan ärhållas, om icke correspondentas observationer göras på tjänliga orter i Europa, och ingen tjänligare ort där til gifves, än Torne och Svenska Lappmarken, så anhålla de, at K. Svenska Academien ändteligen ville draga försorg, det pålitelige Astronomer vid det tilfället må upskickas til våra Norra Lands-orter. Secreteraren upviste här på en i Frankrike nyligen utgifven Mappe-Monde, som tydeligen utvisar, at af berörde Passage alsintet eller ock allenast början kan observeras uti den öfriga delen af Europa, men at i Österbottn och Westerbotn samt Lappmarken blifva både början och slut synliga.

Herr Rosenadler förböd Secreteraren at i dag nämna här om för någon i Academien, samt at sedan lemna flera än några få af Herrar Ledamöter del däraf: därföre tog Secreteraren nu allenast emot detta Document at förvaras, med al den glädje och tacksägelse, som en så stor betygad välvilja för Academien ei annat kunde än hos Honom upväcka.

Herr Rosenadler förböd Secreteraren at i dag nämna här om för någon i Academien, samt at sedan lemna flera än några få af Herrar Ledamöter del däraf: därföre tog Secreteraren nu allenast emot detta Document at förvaras, med al den glädje och tacksägelse, som en så stor betygad välvilja för Academien ei annat kunde än hos Honom upväcka.

Ianuar. d. 21.
För middagen, voro de vanlige Deputerade i Contoiret, at öfverse Räkenskaperna och rådgöra om några Oeconomicae. Då Secret. anmälte

1. Herr Rosenadler lemnade til Secreteraren en Testamentarisk Disposition, skrifven med egen hand, lydande Ord ifrån ord, som följer.
Som Jag haft tilfälle, at samla et tämmeligen vackert Bibliotheqve, och hvaribland äfven finnas åtskillige sådane Böcker, hvilka sällan kunna fås, så har jag tidigt velat vara betänkt uppå, at derest jag, efter den högstes behag, skulle utan någon Bröstarfvinges efterlemnande med döden afgå, berörde Bok-samling må komma något publiqvt Verk til goda och oförryckt bibehållas. Jag påminner mig här vid billigt, hvad ärkänsla å allänheten som jag för min särskilda del, är den Kongl. Svenska Vetenskaps Academien skyldig, och tror mig därföre ei kunna bättre disponera om mitt Bibliotheqve, än då jag, som här med sker, på förenämnde händelse, til K. Svenska Vetenskaps Academien testamenterar hela min Bok-samling, uti det stånd det vid min dödsstund befinnes, utan annan tunga för Kongl. Academien, än at samma Bibliotheqve oförskingradt förvaras, och inga andra Böcker däraf föryttras, än dem Kongl. Academien förut kan äga, och följakteligen blifva onödiga doubletter, för hvilka den inflytande försälgnings Summan användes efter Kongl. Academiens eget godtfinnande. Til yttermera visso har jag icke allenast denna min Testamentariska Disposition egenhändigt skrifvit och underteknat, utan ock begärdt af nedanstående Herrar och Män, at den samma såsom vitnen vilja bestyrka. Stockholm d. 19 Januarii, 1767. Carl. A. Rosenadler.
L. S.
Såsom vittne. Såsom Vittne.
Axel Arnell.
S. Bunge.

2. Uplästes et Memorial, ingifvit af Hr. Mallet, hvaruti berättas, at framledne Hr. Stats-Secreteraren Klingenstierna redan i lifs-tiden til Honom lemnat en del af Sina Manuscripter, och af Des arfvingar sedan alla de öfriga, i afsikt at Han, Mallet, skulle ställa dem i tjänlig ordning och utgifva dem af trycket: at Han uti dessa Manuscripter funnit en skatt af de förträffeligaste arbeten, som utgifne skola göra Hr. Klingenstiernas minne och hela vår Nation en odödlig heder: at Han nu hade så mycket färdigt, at med Tryckningen kunde göras början nästa Sommar: at hela Verket tyckes vilja stiga ungefärligen til 400 trykta ark, med 30 koppar-stycken: men at Han ei visste någon utväg til et så drygt förlag, som et så stort verks upläggande skulle fordra. Han underställer därföre, om icke K. Academien skulle fördrista sig at hos Kongl. Majestet göra underdånig föreställning om något understöd af allmänna medlen här til, m. m.

3. Secreteraren berättade, at på någon tid så många til en del vidlyftiga Rön til K. Academien inkommit, at de ei alla kunnat få rum uti de tryckta Handlingarna, och at nu voro öfver 30 gillade Rön otryckte, som tilhopa väl skulle utgöra et helt års Handlingar at somlige Auctorer voro orolige öfver drögsmålet: och hemstälde därföre K. Academien, hvad utväg kunde tagas antingen til skyndesammare utgifvande, eller Auctorernes tilfreds ställande. Denna sak togs i öfvervägande, och fägnade det Academien, at nu är så god tilgång på Rön, hvarpå de förra åren ofta varit brist. Hvad angår deras snara utgifvande i Handlingarna, voro de fläste i förstone af den tankan, at man kunde göra Qvartalerne et ark drygare, än här tils varit vanligt, och öka priset där efter. Där vid påminte Secreteraren, at han sielf varit af den tankan, men at han trodt sig först böra där öfver höra förläggaren, Herr Dir. Salvius, hvilken högeligen afstyrkt någon tilökning i Volumen på Handlingarne, emedan det skulle öka des redan nog dryga förlag, och genom ökadt pris förmodeligen minska den redan alt för knappa afsättningen, så at han i den händelsen skulle nödgas aldeles afsäga sig förläggandet. Desutom rådde andre til god hushållning och besparing af Rön, emedan lätt hända kan, at tilgången framdeles åter blir mindre, då man vore glad at hafva något i förråd. Efter långt samtal här om, stadnade K. Academien i det slut, at än et år på prof låta bero med vanliga Volumen à 5 eller 5 1/2 ark i Qvartalet at så mycket möjeligt är, och nödig blandning af ämnen samt kopparstycken och andra omständigheter tillåta, utvälja til införande de Rön, som längst väntat, at Secreteraren genom Bref eller mundteligen upmuntrar de öfrige Auctorer til tolamod, m. m.

4. Utdeltes Qvartal och Jettoner åt de närvarande Herrar Ledamöter, som ingifvit något däruti infördt Rön, neml. Herrar Faggot, Martin, Ferner, Wilcke och Bergius. Där vid hemstälde Secreteraren, hvilken Jetton må blifva Premie-Jetton för Rön i det nu ingångna året? samt om icke Kongl. Academien ville där til af Medailleuren Fehrman inlösa en af honom förfärdigad Jetton stempel öfver Academiens framledne högt förtjänte och älskade Ledamot, Prof. Anders Celsius, hvar til K. Academien med största nöje gaf Sitt bifall.

2. På Secreterarens föreställning om olägenheten för Herr Lector Wilcke, at hålla Sina Föreläsningar uti det rum, där K. Academien nu har Sina Sammankomster, hvarest Han ei kan hafva sin Appar[a]tus til Experimenter, samt om nödvändigheten för honom at hafva tjänliga rum til samma apparatus, där Han tillika kan läsa och sielf bo; så beviljades honom nu 600 dr för nästa halfva år til at hyra sådana Rum.

8. Upl. Herr Grefve Charl. Emil Lewenhaupts Bref til Secreteraren, hvar uti är beskrifning och Ritning på en bepröfvad förbättring på Spisar, til veds besparande och större värmas ärhållande uti rummen. K. Academien ansåg ei denna förbättring för ny.

2. Secreteraren upläste en afhandling, hvaruti han, i anledning af en noga och aldeles pålitlig Förtekning på Födde och Döde i Stockholm för alla Åren ifrån och med 1721, til och med 1736, jämförd med de sista 15 årens Mortalitets Tabeller för samma stad, at inbyggarnes antal, imellan åren 1730 och 1757, förökat sig såsom 5 til 7: så at, om här nu äro 75000, var antalet då allenast 5000: Men at det ifrån 1721 til 1736 ei märkeligen af eller tiltagit, och efter år 1757 nog förminskats.

1. Secreteraren anmälte, at Han skickat några Instrumenter til låns til Lectoren Fryxel i Carlstad och Adjunctus Gymnasii i Linköping Magist. Melander, hvilka åtagit sig at nu i vår göra några Astronomiska Observationer, til Longitudens determinerande, den ena vid Eda Skants på Norska gränsen, den andre i Linköping: at Han til forlön för samma Instrumenter redan något utgifvit, och at Fryxels Resa til Eda Skantz m. m. ock ei kan aflöpa utan någon kostnad. Kongl. Academien lofvade nu at alt sådant bestå och ärsätta.

2. Secr. berättade, at Herrar Faggot, Clason och Runeberg genomläsit de Sex inkomna Svaren på frågan om bästa Sättet at förse Garfverierne med nödig Bark, med minsta känning för Skogarne, och de alle så väl som Han sielf, funnit N. 3 med Devise: Fäderneslandet och Vetenskaperne tilgifven, icke allenast hafva et utmärkt företräde för alla de andra Svaren, utan ock vara aldeles förtjänt til den utlofvade dubbla Belöningen at ibland de andra var allenast et, som förtjänte någon åtanka. Emedan K. Academien nu ei var af annat hindrad, lät K. Academien sig föreläsa dessa båda Svaren, hvar efter Deputerades yttrande bifölls, neml. at Auctor til det förra Svaret skal få 2 Guld- och den til det senare, 2 Silfver Jettoner. Vid de där til hörande förseglade Sedlars öppnande, befants Fabriqveuren L. Zethelius vara Auctor til det förra, och en Kyrkoherde i Smålen Wetterling til det senare.

3. Upl. mitt utdrag af de inkomna observationer, om förledet års ovanliga Sol-rök, med anmärkningar om Solröks natur och orsaker i gemen.

7. Secreteraren anmälte, at en vacker Samling af Svenska Insecter, väl förvarade och i ordning stälde uti et vackert Skåp, nyligen blifvit skänkt til Academien af en aldeles okänd, som ei velat uptäcka Sitt namn. Det besågs nu. Academien beslöt at uti Posttidningarne låta införa en tacksägelse därföre.

2. Secreteraren berättade, at då Hans Kongl. Höghet CronPrinsen med Des Gemål, för några dagar sedan behagade i Nåder besöka Observatorium, och där utom annat, sedt några Portraiter af de lystraste Ledamöter, sade sig sakna framledne StatsSecreteraren Klingenstiernas. I anledning af denna ei mindre justa än nådiga påminnelse, beslöt K. Academien at til Observatorium inlösa en copie af Sal. Klingenstiernas bästa befintliga Portrait.

5. Herr Praeses giorde påminnelse om en fullständig Catalogue på K. Academiens nu ägande Boksamling, och hemstälde, om den icke borde tryckas, til Ledamöternas underrättelse, at se, hvilka Böcker där finnas. Secreteraren gaf tilkänna, at Han hade en sådan Catalog i Manuscript nästan färdig, samt tilstyrkte ock, än den kunde få tryckas, hvilket bifölls.

2. Secreteraren upviste Cataloguen på K. Academiens nu ägande Bok-samling, med anmodan, det ville någre af Herrarne öfverse Honom, innan den tryckes. Herrar Berch och Bergius åtogo sig det.

3. Upvistes et vidlyftigt manuscript angående Urmakeriet ingifvit af en ung och snäll Urmakare vid namn Printz, som anhåller om K. Academiens utlåtande, huru det synes förtjäna at utgifvas af Trycket. Remitterades til Herrar Wilcke, Polhem och Wargentin.

3. På Secreterarens föreställning, beviljades den fattige Candidaten Anton Martin til årligt underhåll 450 dr kmt. så länge Han är lika flitig och upmärksam som här tils. Och som han här tils i år ei fått mer än 300 dr kmt. kommer Han nu strax at få 150 dr til, som skola användas til kläder.

5. Beslöts at 3 utan lås skola köpas til den stora Järnkistan, som Herr Meijer lemnat til Contoiret, at där uti förvara Academiens LänBanco-Sedlar, Reverser och andra angelägna Documenter: at Prasses, Secreteraren och Bokhållaren skola hafva hvar Sin Nyckel där til.

3. Upvistes Ritningar och Beskrifning på Ängelska af det namnkunniga Harrisons Sjö-Ur, hvar med Longituden skal kunna finnas på Sjön. Secreteraren hade låtit komma et exemplar af denna Beskrifning, för K. Academiens räkning.

6. Upl. Herr Generalen Ehrenswärds Bref til Secreteraren, med tilstyrkande, at Dir. Thunbergs Maschine at vattna ängar, N. 23, må uti Handlingarna beskrifvas. Herr Polhem anmodades at äfven gifva Sitt omdöme om samma Machine.

7. Secreteraren hemstälde, om icke K. Academien kunde hos Kongl. Majestet göra underdånig föreställning, huru nyttigt och behageligt för det allmänna det skulle vara, om Hans Majestet täcktes så tidigt utnämna de dagar, på hvilka de årliga stora Bönedagar skola firas, at de kunde utmärkas uti Almanachorna, hvilket lätt kunde ske, då allenast et renskrifvit Manuscript af Stockholms Almanach för hvart år upvistes. Bönedags Placatet kunde ändock på vanliga tiden eller i början af Samma år utkomma, och Texterne där uti utsättas. Detta vant enhälligt bifall.

1. Secreteraren berättade, at Herr Praeses skänkt til K. Academiens Boksamling et exemplar af Le parfait Negociant, par Savary, 2 vol. in 4:o tryckte i Geneve 1752, i Franska Band, samt et complett Exemplar af Dedalus Hyperboreus. K. Academien betygade Sin ärkänsla därföre.

4. Secreteraren anmälte at Högl. Riddarehus Directionen åstundade göra uti Banqven et litet Lån på kort tid, emot underpant af en Thamisk Lähne-Banco-Sedel, som är uti Directionens gömo, men hvar af K. Academien njuter Räntan. Så vida Directionen är och altid blifver ansvarig för dessa Sedlar, har K. Academien intet at påminna vid den begärda pantsättningen.

8. På Secreterarens föreställning om omöjeligheten, at utan lång tids utdrägt och Auctorernes missnöje få rum i Handlingarna för alla redan gillade Rön, om icke Handlingarne til Volumen förökas, beslöts, at ifrån det nu löpande Qvartalet må hvart Qvartal här efter blifva 6 ark, i stället för 5 à 5 1/2, til des omständigheterne tillåta at det blifver vid gamla arktalet men på det ei genom prisets stegrande, på Acad. Handlingar afsättningen må minskas, beslöts, at priset skal blifva det samma som förut, men at K. Academien vil komma öfverens med förläggaren och förnöja Honom för differencen.

1. Upvistes en väl ritad och efter nogaste kustmätning updragen Charta öfver hela kusten, ifrån Carlscrona til Ölands Norra Udde, ingifven af Capitaine P. Brelin. K. Academien såg den med nöje och böd Secreteraren förklara Des tacksamhet.

3. Secreteraren berättade at han nyligen varit upkallad i K. Commerce-Collegium, som då anmodat K. Academien at genom någre Des Ledamöter låta besiktiga en af Urfabriqveuren Bourdillon påfunnen Machine at behändigt hugga Små Filar. Herrar Faggot, Meyer, Clason, Polhem, Knutberg och Wilke anmodades at bese denna Machine, och inkomma til K. A. med deras betänkande därom.

7. Friherre Tilas upviste et Manuscript, af tvänne starka Band In Folio, som Vice-Presidenten i Jönköpings HofRätt Hr. Falkengren behagat skänka K. Academien. Det är en Svensk Ordabok, som afl. Assessoren Ehrencrona i lifstiden utarbetat, hvar med Han dock ei hunnit til slut, utan stadnat vid Littera S. Secreteraren skal tacka därföre.

9. På Secreterarens förfrågan, i hvad ordning de nu valde skulle upföras på Förtekningen af Ledamöter, beslöts at de nu och altid må sättas efter den ordning de blifvit voterade, utan afseende på Deras värdighet, neml. Westerman, Alströmer, Hjortberg och Lilljenberg.

1. Herr Alströmer intog Sitt Säte såsom Ledamot, med et kort tacksägelse Tal, som besvarades af Secreteraren.

2. Discourerades om den i Tyskland nyligen påfundne tvätt-Machinen, hvar på Ritning och Beskrifning på Svenska blifvit här utgifven igenom Fru Müllers, född Mourrays försorg, som gifvit K. A. några exemplar där af, hvilka nu utdeltes. Secreteraren sade sig hafva sedt huru Machinen brukas, samt märkt, at klädetvättningen där med går fort, lätt och väl.

6. Öfverlades om förberedelserna til den förestående expeditionen at näst kommande år observera Veneris passage genom Solen: hälst som Hr. Mallet vil i denne Sommar gifva sig på vägen, och en passant söka determinera Polhögder, Longituder m. m. runt omkring hela Finska Viken. Secreteraren anmodades därföre at beställa om nödiga Instrumenter, Ur, Compasser m. m. at alt är til reds. I öfrigt förklarade K. Academien sig intet vilja spara hvad som kan behöfvas i alla mål.

2. Uplästes et Bref til Secreteraren, ifrån K. Svenska Ministern i Warschau, Baron von Düben, samt upvistes et exemplar af en Oeconomisk Tractat på Fransyska, utgifven i Polen af en Öfverste vid namn Rieule, hvilken af Hr. Baron Düben recommenderas at blifva Ledamot. Herr Grefve Cronstedt anmodades at igenomläsa Boken, samt yttra sig om des värde.

3. Upl. Majoren och Ridd. Baron v. Saltzas Bref til Secreteraren, hvar uti göres föreställning om nödvändigheten af skogarnas bättre vård i Riket, samt talas om de författningar som i det målet blefvo vidtagne i Jönköpings Lähn, under den tid berörde Baron Saltzas Fader var Landshöfding därstädes. 

3. Notificerades Hans Exc. R.R. och Academiens Ledamots Grefve Löwenhielms timade dödsfall. De fläste närvarande föreslogo Herr Stats-Secreteraren Rosenadler, at hålla åminnelse Tal öfver Honom, och Secreteraren fick befallning at anmoda Honom därom.

6. Secreteraren upviste et vidlyftigt Manuscript, inlemnadt af Herr Manufactur-Commissarien Lissander, innehållande en nästan hel ny och med både skäl och Rön bestyrkt theorie, angående Fruckt-träds Plantering och skötsel. Han ärnar särskildt och för egen räkning utgifva detta arbete af trycket, men vil dock först inhämta K. Academiens tankar om denna Hans Theorie. Et enda Capitel där af uplästes, uti hvilket med goda skäl bevises, at det uti de mästa Trägårds böcker föreskrefna Rötternas stympande vid Trädens omplantering, samt trädens många omflyttningar och Kronans årliga omåtteliga beskärande, äro högst skadelige, och vållande därtil, at de flästa unga Träd vantrifvas och dö ut. K. Academien fant detta nog sannolikt, och anmodade Herr Professor Bergius at taga Manuscriptet til sig, genomläsa det och inkomma med Sitt yttrande.

1. Secreteraren anmälte, at Herr Mallet, som af K. Academien är anmodad at resa til Torneå Lappmark, at på något tjänligt ställe därstädes observera Planeten Veneris passage genom Solens Discus (Se Dagb. för d. 10 Febr. i år) jämväl påtagit sig, på K. Amiralitets Collegii tilstyrkande, at på fram- och åter-resan rundt omkring hela Bottniska Viken, göra observationer til Sjö- och Kust-Cartornas förbättring, och at Han för den orsaken måste begifva Sig på vägen nu i Sommar. Han anhåller fördenskull, at af de til rese penningar honom i et för alt anslagne 5000 dr nu genast utbekomma 900 dr, at equipera och utrusta Sig. K. Academien fan Des begäran skälig, och som Secreteraren berättade sig hafva, på förfrågan i K. S[t]ats-Contoiret, förnummit, at halfva Summan af de 9000 dr som K. Majestet i Nåder beviljat til denna resa, nu strax kan utbekommas, så beslöts, at Reqvisition därom skal göras i K. Stats-Contoiret, och Hr. Mallet imedlertid af Academiens egna medel undfå i förskott och afräkning dr 900 kmt.

2. Secreteraren androg vidare, at Transit-Instrumentet, som K. Academien redan för flera år sedan fått ifrån England til Observatorii behof, för hvarjehanda hinder, ei ännu blifvit upsatt och i brukbart stånd brakt, samt hemstälde, om icke det i denne Somar kunde ske. Det bifölls, och Herr Grefve Cronstedt samt Hr. Ferner anmodades, at tillika med Hr. Baron Adelcrants, någon dag sammanträda med Secreteraren på Observatorium, och komma öfver ens om bästa sättet och stället at placera Instrumentet, samt sedan draga försorg om verkställigheten.

3. Uplästes utur en Fransk Gazette de Commerce, som Hans Excellence Grefve Scheffer meddelt en berättelse om en i Frankrike af Mr Liniere påfunnen och för mycket fördelaktig utropad Invention af Pumpar. Så mycket man där af kunde hämta, tycktes fördelarne ei vara synnerligen större, än dem man med våra Pumpar kan praestera. Dock anmodades Secreteraren at skrifva til Herr Jennings, som nu är i Paris, och bedja honom göra sig närmare underrättad om dessa Pumpars beskaffenhet, samt skaffa K. Academien modell eller Beskrifning på dem, om Han tycker dem det förtjäna.

2. Vid detta tilfälle anmäldes, at Herrar Deputerade, som altid haft inseendet öfver Mathematiska Instrumentmakare-Verkstäderne, neml. Herrar Faggot, Polhem, Meyer, Clason, Lehnberg, Kryger, Ferner, Runeberg och Wilcke, tillika med Herr Praeses och Secreteraren, i anledning af K. Academiens anmodan d. 3 Febr. detta år, haft åtskilliga endskilda Sammanträden at öfverlägga om den, igenom Dir. Lehnbergs död, i vådelig belägenhet råkade Optiska Verkstadens angelägenheter: at de i K. Academiens namn låtit Bref afgå til K. Commerce Collegium, med berättelse om tilståndet och kraftigaste föreställning det de 3000 dr kmt. som Sal. Directeuren Lehnberg årligen njutit af Manufactur-medlen til Verkstadens understöd, må äfven här efter förunnas at de utsedt Lehnbergs äldste Lärling Höjer, som skal på alt sätt gifva godt hopp om sig, til Hufvudman för arbetets drift inom Verkstaden, men i anseende til Hans ungdom och oförfarenhet i hushållningen, öfvertalt Hr. Professoren Lehnberg at vara Curator och Styresman för hela verket: at de på K. Academiens vägnar beviljat Honom, Professoren Lehnberg, et förskott af 1000 dr kmt, til des den förväntade Manufactur hiälpen åter utfaller, med mera. Detta alt gillades nu af K. Academien, som nogsamt insåg Sin dubbla skyldighet at något våga på denna Verkstaden, dels i anseende til sakens egen nytta och angelägenhet, dels ock af billig frucktan för ansvar hos Riksens Ständer, i fall Academien ei gjorde sitt yttersta at ifrån undergång rädda et Verk, som af Konung och Ständer blifvit til Academiens ömaste vård anförtrodt.

2. Upl. Herr Jennings Bref til Secreteraren, innehållande några lärda nyheter ifrån Paris, där Herr Jennings nu är, ock löfte at skaffa underrättelse om Linieres ny Pumpinrättning. Se Dagboken för d. 27 Apr.

2. Upl. Ur-Fabriqveuren Ernsts ansökning om K. Academiens föreskrift til Kongl. Commerce Collegium, at Han må vidare få behålla de tilverknings Premier, som Han af förra Ständer ärhållit, men som sedan Sista Riksdag blifvit indragne. Kongl. Academien tyckte sig ei kunna neka Honom åtminstone det Vittnesbörd at han är en ganska skickelig och af urmakeriet mycket förtjänt man, hvarjämte Secreteraren fick befallning at på det ömaste föreställa angelägenheten at upmuntra bemälte Ernst.

2. Upl. Hr. Wargentins uträkning på Longituden och Latituden för Riga, Arensburg på Ösel, Dagerort på Dagö m. m. i anledning af några där giorda observationer af framledne Hr. Grischow.

6. I anledning af den myckna väta, som varit i denna Månad, och som skämdt mycken utestående Säd, discourerades om bästa sättet at förekomma sådan skada en annan gång. Man höll de i Norrland brukliga Hässjor för de bästa: därföre lofvade Secreteraren skaffa en Beskrifning på dem.

2. Secreteraren anmälte, at framl. Hr. BergsRådet Psilanderhielms Måg, Baron Bunge, til Observatorium upskickat alla Sin afledne Svärfaders efterlemnade Böcker, 3 stora kistor fulla, hvilket skal hafva skedt enligt Hr. Psilanderhielms förordnande: at intet Register därpå ännu hunnit blifva uprättadt, så at Secreteraren ei kan säga, hvilka och huru många dessa Böcker äro, men at han dock så mycket sedt, at däribland äro många rätt goda och nyttiga. Hr. Baron Bunge har aflemnat alla, både bättre och sämre, med utlåtande, at K. Academien kunde sälja dem Hon ei behöfver, och för de influtna penningarna, i Sal. Hr. Psilanderhielms namn köpa andra angelägnare Böcker. K. Academien förklarade mycken fägnad här öfver, och som Baron Bunge nu rest til Helsingland hvarifrån Han ei hemväntas förr än mot Jul-tiden, så beslöts at Academien då ville deputera några at hos Honom aflägga tacksägelse.

3. Vid samma tilfälle har ock Hr. Baron Bunge aflemnat resten af Psilanderhielmska Mineral-Samlingen, hvar af Han sielf i lifstiden til Kongl. Academien öfverlemnat det mästa: och berättade Secreteraren, at Hr. Mynt-Weridien von Engeström, som på Academiens anmodan åtagit sig i ordning ställa och Registrera denna stora Samling, och som i de 2 förflutne Månader nästan dageligen varit därmed Sysselsatt, försäkrat, det vore samlingen rik och af stort värde.

2. Anmäldes åter om Sal. BergsRådet Psilanderhielms Donationer af Cabinett och Bibliothek: och fick Academien däraf anledning at rådgöra, om någon Skickelig Parentator öfver Honom. Secreteraren sade sig redan hafva sonderat därom en den skickeligaste som vore at tilgå, men at Han ei ännu ärhållit Svar. Därföre upsköts här med, til des Svar ankommer.

3. Upl. Bref ifrån Academiens utländske Ledamot, Hr. Langebek, hvaruti Han berättar sig hafva skickat Academien til skänks de 4 första Tomerne af Pontoppidans Danske Atlas, som är et kostbart Verk. Men Secreteraren berättade tillika, at Skeppet, hvar med Verket blifvit skickat, förolyckats vid Gottland. K. Academien befalte Secreteraren at genom Bref förklara Hr. Langebek des fullkomliga ärkänsla för gåfvan, samt beslöt at köpa berörde Verk, och Hr. Langebek til heder, upföra det på Catalogen, såsom af Honom skänkt.

2. Secreteraren upviste K. Secreteraren Wibiörnsons anmärkningar och rättelser vid Latinen uti Hr. Sahlstedts Svenska Ordabok, hvilka Han på K. Academiens anmodan gjordt. Han har ei ännu hunnit genomgå mer än vid pass en Tredjedel af Hr. Sahlstedts Manuscript, men lofvar på lika sätt fortfara til slut. Och som K. Academien lofvat Honom 900 dr för det arbetet, och Han gör det med mycken flit och skickelighet, så beslöts, at Han nu genast skal få 300 dr

7. Upl. Professor Schenmarks Bref, hvaruti berättas at Bokbindaren Bongs fasta egendom blifvit såld på Auction til föga mer, än de Creditorers förnöjande, som hafva äldre Intekningar, så at Academien af Sin ägande ansenliga fordran hos Honom föga kan få, om icke genom Bongs lösörens försäljande. K. Acad. befalte därföre Secreteraren at igenom Bref anmoda Hr. Schemmark, det ville Han i Consistorio på Academiens vägnar göra påstående om berörde lösörens anhållande och Seqvestrerande til Academiens Säkerhet. G. A. Ä. 

2. Uplästes de 4 inkomna Svaren på den för sistledna året andra gången framstälda Frågan, om bästa sättet at fördrifva maskar, som förtära blad och blommor på frukt-träd. Til Censorer däröfver utnämndes Herr Praeses, samt Herrar von Linné, Adlerheim, Bäck, P. Bergius och Alströmer. Emedan tre af dessa svar voro artiga nog, och gåfvo förslag på åtskilliga til en del förut obekanta sätt, om hvilkas ricktighet man ei kunde vara säker, förr än de genom förfarenhet hunnit stadfästas, så voro somlige af den tankan, at man borde utgifva alla 4 Svaren, och anmoda allmänheten at pröfva och döma, hvilket medel vore i praxi det bästa, samt at K. Academien då först skulle utdela den utlofvade belöningen: men på Secreterarens föreställning, at det på sådant sätt skulle draga ut flere år, innan utslaget kunde utfalla, och dessutom hända kunde, at den ena funnit det, den andra et annat medel bäst, så at Academien stadnade uti lika ovisshet, så bifölls, at Premium må strax gifvas åt den Auctor, hvars föreslagna botemedel emot maskar af Herrar Censores anses för det bästa efter al sannolikhet; men at K. Academien förklarar, det hon framdeles vil gifva lika stort praemium åt den, hvars medel af förfarenhet kunde finnas vara än bättre.

2. Secreteraren upläste en Förtekning på de Böcker, som blifvit Skänkte til K. Academien, sedan Catalogen trycktes, förledne Sommar: af Hans Excellence Gref Ekeblad, Professor Gadd, Assessorerne Giörwell och Broocman, BergsRådet Adlerheim, Magister Lidén, Professor Murray, Hr. Sandifort och några flera utländske Lärde Män.

3. Vid detta tilfälle berättade Hr. Wargentin, det han i 12 à 14 år här på Observatorium nyttjat et ur, förfärdigadt af Herr Ernst, med en på annat än Grahams sätt componerad Pendel: samt at detta ur befunnits äga ganska jämn gång, Så at det i kallaste vinter ei går mer än 5, 6 å högst 7 secunder fortare på dygnet, än i varmaste Sommar, fast det ständigt Sitter uti oeldadt rum. Och emedan Ernsts inrättning på Pendel ei är, så vida man vet, tilförne beskrifven, så beslöt K. Academien, at Hr. Ernst skulle anmodas om beskrifning och Ritning därpå.

4. Likaledes anmälte Secreteraren, at Herr Ernst til Honom aflemnat prof på Olja, som utan annan tilblanning skal vara så praeparerad, at Hon ei fryser i skarpaste köld, hvilken Invention han förmenar skola vara af god nytta, emedan oljans stelnande, hvarmed ur pläga smörjas, ei annat kan, än hindra deras gång, hvaremot denna praeparerade Olja håller sig altid fluid. Secreteraren intygade ock, at oljan d. 11 hujus, då kölden om morgonen var 16 grader, väl något stelnat, men var dock flytande. K. Academien fant för godt at begära af Herr Ernst närmare uplysning om denna Olja. Man fruktade at något corrosivt Salt kunde vara däruti inblandadt.

2. Upläste Secreteraren Des afhandling, om Stockholms Stads ansenliga tilväxt i Folkrikhet, ifrån 1727 til 1757, hvar til grunden redan var visad för 2 år sedan. Se Dagb. för d. 25 Febr. 1767.

2. Uplästes Herrar Linnaei, Bäcks, P. Bergii och Alströmers yttrande, om de 4 förledet år inkomna Svaren på Frågan, om bästa sättet at förekomma och fördrifva Löf-Mask på Fruckt-träd. Herr Praeses och Secreteraren, som äfven läsit dessa Svar, instämde med dem, at N. 4, med Devise: Af Skadan blir man vis, oförnekeligen vore det bästa, emedan det gifver tilkänna et nytt och efter al sannolikhet säkert sätt at åtminstone förekomma Frostfjärils masken, som är den almännaste och gör mästa skadan. Därnäst höllo de före, at N:o 3 förtjänte upmärksamhet, och at det äfven vore närmare berättigadt til Belöningen, om man kunde lita på det af Auctoren upgifna lätta sätt at förekomma maskar, nemligen igenom friska kådiga Tall- och Granqvistars hängande i fruktträden de Års-tider, då Fjärilarna para sig och lägga ägg. Men som Academien först borde göra sig genom Rön förvissad därom, tilstyrkte de, at K. Academien skulle gifva den utlof vade belöningen åt Auctoren til N. 4, och försäkra Auctoren til N: 3 om lika stor Belöning, så snart Academien blifvit viss om des påfunde riktighet. Då de til dessa 2 Svaren hörande Sedlar öppnades, befants Professor Bergman i Upsala vara Auctor til det förra, och Borgmästaren Lund i Linköping til det senare. hvilken imedlertid får 2 Silfver-Jettoner, äfven som Auctoren til N:o 2, som är Ingenieuren Modér. Dessa 3 Svar skola tryckas tilhopa, tillika med Herr Alströmers mogna utlåtande om dem.

2. Upl. det af Secreteraren gjorde utkast til en slags conditionelle approbation på Herr Sahlstedts Svenska Grammatica, hvilken hos rätte kännare af vårt Språk vunnit stort bifall; men K. Academien vil dock ei uttryckeligen gilla den i alt, af frucktan at blifva inviklad uti et bellum Grammaticale.

1. Secreteraren understälde, om icke K. Academien nu ville låta anmoda Medailleuren Ljungberger at ju förr des häldre poussera Herr Faggots Bild i vax, emedan K. Academien utan tvifvel vill låta slå en Jetton öfver denne af Academien och det allmänna högt förtjänta mannen, när han med döden afgått, då det blir svårt at få någon likhet, om icke en sådan vaxbild förut är giord. K. Academien gillade enhälligt denna föreställning och fant nödigt at så mycket mer påskynda verkställigheten här af, som Herr Faggots höga ålder och sjuklighet ei torde lemna oss lång tid där til.

2. Secreteraren upviste nu en af Honom gjord Förtekning på de af framledne Herr BergsRådet Psilanderhielm och Des Måg, Friherre Bunge til K. Academien skänkta Böcker. De stiga til et antal af mer än 540 Volumer, til större delen goda och för Academiens eget bruk nyttiga Böcker, neml. 57 in Folio. 105 in Qvarto, 375 in Octavo & Duodecimo, utom några Band af Chartor och kopparstycken.

4. Upl. et Bref ifrån en Svensk Prästman, vid namn Laxman, som många år varit Pastor i Siberien, och är icke allenast väl hema uti Natural-Historien, utan ock visat sig mycket villig at med underrättelsers och allahanda Naturaliers insändande til Herrar v. Linné, Gadd och Bergius, tjäna Vetenskaperne. Uti Brefvet berättar Han sig hafva skickat K. Academien en Samling af Siberiska Mineral-stuffer, hvilken K. Svenska Envoyén vid Petersburgiska Hofvet, Baron Ribbing emottagit at hitsända. Secreteraren anmodades at igenom Bref å K. Academiens vägnar förklara Des tacksamhet.

2. Upl. Secreteraren Des berättelse, om anstalterne som varit gjorda i Sverige at observera Veneris Passage genom Solens discus, d. 3 i denne Månad, samt huru vida de lyckats, jämte de observationer, som på Stockholms Observatorium vid det tilfället giordes.

4. Upl. et Bref ifrån Herr Generalen von Eggers i Dant zig, hvar uti Han beder Academien hålla til goda några Böcker, som Han skickat til K. Academiens Bibliothek, hvarpå Förtekning medfölgde. Secreteraren berättade, at Böckerna redan voro ankomne och til observatorium uphämtade: neml. 6 volumer in Folio; 31 in Quarto; 27 in 8:o och 19 in Duodecimo. K. Academien uptog detta nya prof af den frikostighet Herr v. Eggers visat, med ei mindre förundran än nöje, och befalte Secreteraren skrifva tacksäjelse Bref til Honom.

5. Secreteraren anmälte ock, at Bok-samlingen jämväl igenom andras gåfr blifvit ökad, i det
Herr Rönnow skänkt:
l:o. Histoire Genealogique de la Maison Du Chatelet, par Calmet. à Nancy,  1751. in Folio, avec beaucoup de Planches. Fr. B.
2:o. Aur. Corn. Celsi De Medicina Libri. Patav. 1722. 8:o.
Ingenieuren Barkenmeyer: et Band af Kiliani Stobaei Disput. in 4:o.
Acad. Utländske Ledam. Herr Fris et exemplar af Des nyligen utgifna verk: De Gravitate universali Corporum. Mediolani, 1768. in 4:o.

2. At som Hr. von Engeström nu dageligen Sysselsätter sig med Academiens Mineral-Cabinetts registrerande och i ordning ställande, hvar til en stor myckenhet små lådor af papp behöfvas, så beslöts, at sådana Lådor skola anskaffas. Secreteraren Sade, at de öfverhufvud komma at kosta 8 % kmt. stycket, samt at åtminstone 3000 behöfvas.

7. Secreteraren berättade, at Han fått några goda observationer på den vackra Cometen, som synts uti föregående och denne Månad, besynnerligen de klara nätterna ifrån d. 2 til och med d. 12 Sept. at man däraf kunde märka, det Cometen nu gick ned til Solen, och at Han vid upstigandet ifrån Solen torde kunna blifva synlig å nyo, mot slutet af October, och det då om qvällarna.

Secreteraren berättade, at Han med Friherre Adelcrants samt Herrar Ferner och Wilcke, redan varit och besedt de nya rummen, som äro ganska bofällige, så at de tarfva en ansenlig reparation, innan de kunna nyttjas, hvartil Herr Baron Adelcrantz lofvat gifva dessein och kostnads förslag, samt utlåtit sig, at början med denna reparation kunde giöra i vinter.

7. Secreteraren upviste en liten kisel-sten, af en Turkisk Bönas skapnad och storlek, som skal vara funnen i Smålen uti et höns-ägg, då det öppnades.

11. I anledning däraf berättade Secreteraren, hvad Han läsit uti den nyligen utkomne Tomen af Philosophical Transactions för år 1768: nemligen, at af et enda hvete-korn hafva, inom litet mer än et år, blifvit producerade öfver 21000 ax, genom rötternas delning och utplantering hvar månad föregående höst, til des däraf blifvit 500 stånd.

3. Upl. Extractum Protocolli, hållit uti Riksens Ständers mindre Secreta Deputation, hvaruti Academien anmodas at inkomma med berättelse, af hvad anledning Academien kommit at föreslå Kongl. Secreteraren Sahlstedt at företaga en Svensk Ordaboks utarbetande, på hvad vilkor han sig samma arbete åtagit, huruvida det nu är färdigt och huru Academien finner det beskaffadt m. m. Secreteraren fick befallning at ofördröjeligen upsätta och expediera en utförlig berättelse här om, samt at på bästa sättet recommendera Verket hos Riksens Högl. Ständer, til åtnjutande af någon Trycknings hjälp.

2. Secreteraren anmälte, at på den första af K. Academiens Frågor för sistledet år, angående bästa sättet at använda Folkhopen uti et Folk-fattigt Land, voro 6 Svar inkomne, so nu upvistes. Et af dem uplästes. De Remitterades samteligen til Herrar Faggot, Clason, Kryger, Runeberg, B. Bergius, Westerman och Alströmer.

6. Secreteraren berättade, at en helt obekant man varit hos Honom, och tilbudit sig at til Academien aflemna en Gull-Medaille af 50 Ducaters vigt, at gifvas såsom belöning åt den, som inom viss tid til Academien insänder det bästa Åminnelse Tal öfver framledne Öfverståthållaren Baron Lantingshausen, så framt K. Academien ville åtaga sig at blifva domare öfver de medtäflande Skrifterna. K. Academien åtog sig det med mycket nöje, och kunde ei annat än högeligen beröma den okände Mannens vackra upsåt.

2. En Prästman ifrån Strängnäs Stift, Comministern Wassberg hade på det af Secreteraren honom gifne tilstånd, uti Förmaket upstält et af honom förfärdigadt Planetarium, som skal för ögonen visa proportionerna imellan de himmelska kroppar och deras orbiter, samt deras Excentriciteter, Noder m. m. De Närvarande Herrar Ledamöter gingo nu ut [at] se därpå, och funno med nöje, at det var bättre än man af en så föga studerad och fattig Man kunde vänta, samt i vissa mål nog ingeniöst, och tjänligt at bibringa dem något begrep om Sol-Systemet, som antingen ei hafva något förut, eller ei äro begåfvade med nog imagination at af beskrifningar och Ritningar föreställa sig rätta samanhanget. Secreteraren berättade sedan, at Wassberg önskade få sälja sin Machine, och begärde därföre 600 dr kmt. Som Academien ei behöfver eller har rum för Machinen, som är en Sphaera på Sin fot
af 3 alnar i Diameter, och således nog vidlyftig men likväl ville hugna och upmuntra Mannen på något sätt, så beslöts enhälligt, at Han af K. Academien skal få en Discretion af 300 dr kmt. och behålla sin Machine.

4. Upl. Academiens utländske Ledamots Hr. Sandiforts insände Beskrifning på den nu i Holland grasserande Boskaps sjukan, med berättelse om de däremot med största förmon försökte Botemedel. Herr P. Bergius, som fått denna afhandling, skrifven på Latin af Auctoren, hade strax låtit öfversätta den på Svenska. Som K. Academien af beskrifningen fann, at det är aldeles samma sjuka, som ofta i de förflutna åren varit gångbar i Skåne, samt nu nyligen skal åter hafva börjat visa sig där, så at den nyss ifrån Frankrike hemkomne Herr Hernqvist, hvilken i 7 år uti Ecôle veterinaire i Lion upöfvat sig uti Boskaps-sjukdomars curerande, måst hufvudstupa affärdas til Skåne, så ansåg Academien för nyttigt och angeläget at strax låta införa uti det nu snart färdiga fjärde Qvartalet af Handlingarna för sistledna året, detta Hr. Sandiforts Rön, hälst de däruti upgifna Botemedel emot sjukdomen synas mycket förnuftiga. Secreteraren anmodades ock at foga den anstalt, at några exemplar af det som angår detta ämne, må särskildt på Tryckeriet afdragas. Collegii Medici Syndicus, Doctor Hoffman, som öfversatt det på Svenska, skal få en Jetton för omaket.

3. Secreteraren upläste förtekning på en hop Böcker, som blifvit skänkte til K. Academiens samling förledet år, så af In- som utländske Ledamöter, hvaraf någre upvistes.

4. Secreteraren berättade, at som Han förmärkt af åtskillige ibland Herrar Ledamöter, samt jämväl hos vårt allmänna, en sammanstämmande önskan och åstundan, det kunde Hans Exc. R.R. Grefve v. Höpken förmås at åtaga sig Parentationen öfver framledne Hans Exc. R.R. Grefve Tessin, så hade Han redan skrifvit til Hans Excellence och sonderat Honom därom, samt jämväl ärhållit Svar, at Hans Excellence ei ville undandraga sig at tjäna Academien i detta mål. Kongl. Academien förklarade sin stora fägnad där öfver, emedan til et sådant Ämne höfves en sådan Mästare, om alt skal svara emot hvart annat.

5. Secreteraren anmälte, at en trovärdig Man i Upsala skal hafva påfunnit sättet at bränna godt Bränvin af Potates, hvilket flere härtils fåfängt försökt. K. Academien fann det påfundet af sådan vigt, at Secreteraren fick befallning at skrifva Honom til och upmuntra honom at meddela allmänheten nödig underrättelse därom.

2. Secreteraren berättade, at Samma Man, som förledet år deponerat 11 Ducater til Praemium för bästa Svaret på Frågan om Plogar, har läst det enda inkomna Svaret, och funnit det aldeles otilräckeligt, samt begärdt, at hon må framställas å nyo, med dubbelt Praemium, hvartil Han å nyo Deponerat 10 Ducater. Men som han sielf funnit, at frågan förra gången ei var nog tydelig, så hade Han nu bättre förklarat sin mening, och upsatt den sådan, som nu uplästes och uti Inrikes Tidningen N:o 19 infördes. Kongl. Academien var där med nögd.

7. Secreteraren berättade, at Notifiaction ankommit om tvänne värde Ledamöters, Directeuren Runebergs och HofJunkaren Swabs död, samt at Herr Kryger redan påtagit sig at Parentera öfver den förra. Herr Qvist lofvade nu, på anmodan, göra det öfver den senare.

8. Sedan Herr Wilcke afträdt, påminde Secreteraren, om det som redan för 2 år sedan var beslutit, men ei blifvit verkstäldt, nemligen at K. Academien ville göra underdånig ansökning hos Hans Majestet, om Professors Fullmagt för Herr Wilcke, honom til upmuntran och säkerhet om dess innehafvande tjänst och lön hälst det ock nu kan lända honom til verkelig förmon, då han i Cronans ärender skal resa til Skåne, och fråga existerar om Dagtractamente för Honom. Detta vann allmänt bifall.

2. Upl. Kongl. Majestets Nådiga Skrifvelse til Academien, angående gener. Sjö-kortets utarbetande öfver Östersjön, hvilket arbete updrages Wargentin och Marelius.

3. Upl. K. Majestets Nåd. Skrifvelse, angående af Riksens Ständer beviljade Trycknings hjälp til Herr Sahlstedts Ordabok, neml. 3000 dr kmt om året til nästa Riksdag, under K. Academiens Disposition, at vid ansvar användas til Ändamålet, så at Boken innan nästa Riksdag blir tryckt. Secreteraren anmodades at rådgöra med Hr. Sahlstedt därom.

6. Upl. Hr. Wargentins Observationer på Solförmörkelsen d. 4 Jun. 1769.

3. Upvistes Hans Excell. Herr Riks Rådet v. Wallwijks Cautions Skrift, för de 3000 dr kmt, som Kongl. Secreteraren Sahlstedt nu begärer at få lyfta, hvar uti Hans Excellence förbinder sig at vara ansvarig, det berörde penningar skola til deras rätta ändamål [text saknas]. Således gjordes nu mera ingen svårighet, at ju Hr. Sahlstedt får uttaga penningarna för denna gången; men med förbehåll, at om inom detta års slut, icke åtminstone 10 à 12 ark af Ordboken äro aftryckte, och arbetet då är i full gång, så får Herr Sahlstedt ei mera penningar om händer, utan vil Academien då sielf anstalta om Bokens tryckning. Imedlertid åstundade ock K. Academien at genom Dess Secreterare blifva underrättad om Contractet med Boktryckaren, om Papper och stilar, som där til komma at brukas. m. m. 

7. Upl. et af Secreteraren gjordt Transsumt af Biskop Frijs's förledet år insända berättelse om Sill-fisket i Norige och som åtskilligt däruti tycktes vara instructivt för oss, så anmodades ämnesvännen Hr. Barchaeus, at ricktigt öfversätta hela Beskrifningen.

5. Secreteraren förestälde, om icke Kongl. Academien af egna medel ville bestå de 525 dr 1 % kmt. som utlösandet af Herr Wilckes Fullmagt kostar uti Charta Sigillata, Recognition, Cancellie-gebür m. m. Hvilket K. Academien fann så mycket billigare at bifalla, som icke Han sjelf, utan Academien gjordt ansökning om denna Fullmagt. Se Dagb. d. 21 Febr.)

8. Medan Secreteraren var af en främande utkallad, Proponerade Herr Praeses, om icke K. Academien ville eftergifva och låta afskrifva det lån af 2000 dr kmt. som Wargentin förledet år, med K. Academiens tilstånd, fått uti Academiens Contoir, såsom förskott på Sin lön, at bestrida de omkostningar som Des K. Hustrus dödsfall honom förorsakade, hvilket strax af alla blef bifallit, när jag kom in, nämndes intet därom, ei heller fick jag någon del där af, förr än Herr Alströmer följande dagen kom til mig, återstälde mig min Revers på berörde 2000 dr samt lemnde mig Des egenhändiga här hos fogade utdrag af K. Academiens beslut.

1. Aflade Secreteraren Wargentin Dess tacksägelse för den vid sista sammankomst honom beviljade afskrifningen på 2000 dr kmts skuld.

1. Secreteraren berättade, at upbud til entreprenad på Academiens nya Rums reparation uti Grefve Pehrs Hus på Norrbro i dag gått för sig, samt at en Murmästare vid namn Schäffer åtagit sig samma Reparation, enligt uprättadt Contract, för Sjutusend Trehundrade Dal. kmt.

3. Upläste Herr Praeses des yttrande om Hr. Actuarien Berchs öfversättning af Fabrique des Ancres, hvaruti visades åtskilliga grofva fel och misstag. Detta ökade Academiens oro och bekymmer, samt öfvertygade, at ingen kan rätt vertera en konstbeskrifning, eller med besked öfverse en annans version, som icke sielf är mästare i konsten at det därföre fordras nästan så månge särskilde Öfversättare och Censores, som konster äro: och enedan få så fullkomlige kännare af bägge Språken och af någon konst gifvas ibland K. Academiens i öfrigt lärde, vittre och förfarne Ledamöter, som där til fordras, och som Herr Chapman är uti det som hörer til Ankarsmidet, och desse få desutom kunna vara af andra sysslor hindrade, så at de ei kunna åtaga sig Censuren af Herr Berchs versioner; så befarade K. Academien med skäl, at allmänheten kunde blifva ganska illa betjänt med dessa öfversättningar, och Academiens heder tillika comprometterad. Secreteraren fick befallning at skrifva Herr Berch til och göra honom tjänlig föreställning här om.

4. Upl. en af K. Academiens ämnesvän Barhaeus gjordt riktig öfversättning af Biskop Frijs's Berättelse om Norska Sillfisket, hvar af Secreteraren förut hade gjordt et utdrag: Se Dagb. för d. 11 April i år. Denne gillades nu at införas uti detta Qvartals Handlingar.

1. Uplästes Herr Actuarien Berchs Bref til Secreteraren, hvar uti Han söker ursäkta felen uti Sina öfversättningar af Descriptions des Arts, visar at Svenska competenta ord ei gifvas, eller åtminstone ei äro honom bekante, på alla Termini Artium m. m. och förmenar i öfrigt, at när Han gjordt så godt som Han kan, åligger det Academien at rätta felen. Detta stälde K. Academien ei tilfreds; och som Han ei hos Kongl. Commerce-Collegium kan utfå det stipulerade arfodet, med mindre han upvisar K. Academiens intygande om försvarligt gjordt arbete; så beslöts tils vidare, at sådant intygande honom ei skal lämnas.

1. Upvistes et vidlyftigt Manuscript, innehållande en Beskrifning öfver Medelpad, Jämtland och Ångermanland, upsatt af Directeuren Abr. Hülphers i Westerås, som anhållit om Kongl. Academiens approbation därpå. Secreteraren, såsom kännare af dessa Lande-orter, sade sig med nöje hafva genomläsit detta arbete, samt rättat och förbättrat et och annat därvid. Det remitterades nu til Friherre Tilas, at ytterligare fverse det och inkomma med sitt betänkande därom.

5. Uplästes Herr Marelii Memorial, hvaruti Han visar sig hafva af egna medel påkostat öfver 2500 kmt. på det arbete han i några år användt på General Chartan öfver Sverige, i synnerhet at utforska och utsätta Landt- och Fjäll-ryggarnas lägen och sträckningar samt Flodernas ursprung och lopp. Han upviste nu 7 stora upritade Chartor öfver berörde Ryggar, ifrån Smålen alt up till Halde Fjäll i Torne Lappmark, til hvilkas förfärdigande Han måst lega sig hjälp. Kongl. Academien fann billigheten där af, at Han borde få sina utlagda penningar igen, och beslöt at hos Kongl. Maiestet ingifva en underdånig föreställning, om icke Han kunde få dem af de 3000 Dal. Silfvermynt, som Riksens ständer anslagit til omkostnader på det Hydrographiska och Geographiska arbete, som Hr. Marelius och Secr. Wargentin blifvit ålagt, hvar om ses Dagboken för d. 7 Martii innevarande år.

1. Uplästes et Bref ifrån Herr Commissarien Röding i Dantzig, angående några vackra Böcker, som han hitsändt och skänkt K. Academien, hvarpå Förtekningen uplästes. Secreteraren skal aflägga tacksägelse.

4. Uplästes Secreterarens observationer på 1769 åre Comet, giorda här i Stockholm, samt Herr Prosperins på den samma, gjorda i Upsala. Hr. Praeses, såsom i synnerhet älskare af Astronomie, önskade at dessa måtte införas uti Dess Qvartals Handlingar.

6. Secreteraren anmälde, at Backen vid Observatorium på Nordöstra Sidan dageligen undergrafves och löper fara at nedrasa, om det ei i tid förekommes. Han fick befallning at hos Stadsens Politie- och Byggnings Collegium göra föreställning ch sättet förekomma denna våda.

Som detta Bref redan d. 13 hujus var inkommit och Hr. Kiellberg yrkat på skyndsamhet, hade Secreteraren anvist honom til Herrar Qvist och von Engeström, med hvilka Han var nögd. Dem hade ock Secreteraren på Kongl. Academiens vägnar anmodat at höra Herr Kjellberg, samt at til K. Academien til i dag inkomma med Skrifteligt yttrande, hvilket nu uplästes. Däruti förklara de sig hafva litet eller intet hopp om god framgång med Herr Kiellbergs Methode at tilverka Saltpetter. Detta deras originella utlåtande afgick, några dagar därefter, med K. Academiens Svar, til Kongl. Krigs Collegium.

Som detta Bref redan d. 13 hujus var inkommit och Hr. Kiellberg yrkat på skyndsamhet, hade Secreteraren anvist honom til Herrar Qvist och von Engeström, med hvilka Han var nögd. Dem hade ock Secreteraren på Kongl. Academiens vägnar anmodat at höra Herr Kjellberg, samt at til K. Academien til i dag inkomma med Skrifteligt yttrande, hvilket nu uplästes. Däruti förklara de sig hafva litet eller intet hopp om god framgång med Herr Kiellbergs Methode at tilverka Saltpetter. Detta deras originella utlåtande afgick, några dagar därefter, med K. Academiens Svar, til Kongl. Krigs Collegium.

5. Secreteraren anmälde, at Instrumentmakaren Rosenberg är mycket sjuklig, men har en snäll, dygdig och välförsig kommen Gesäll, vid namn Ihrmark, som vid Rosenbergs afgång kunde emottaga den Verkstaden. Men sama Ihrmark beklagar, at honom ännu fattas kunskap och öfning uti några de finaste och lagrannaste stycken hörande til Instrumentmakeriet, han är väl viss, at Rosenberg vill lära honom, och ingen ting med flit döljer, men som annat vanligt arbete dageligen ligger på honom, i synnerhet under Rosenbergs sjuklighet, som han, i anseende til den dryga veckolön han får af Rosenberg, ei kan undandraga sig, så hemstälde Secreteraren, om icke K. Academien ville för et helt eller åtminstone halft år bestå veckolönen, på det Ihrmark må ärhålla mera ledighet och få profitera af sin mästares trogna undevisning, medan han lefver. Detta fants mycket nödigt, och beviljades där til 300 Dal. kmt.

6. Secreteraren berättade, at Politie- och Byggnings Collegii Herrar Ledamöter, på begäran, varit vid Observatorium och sedt huru Backen där på Östra sidan rasar: at välbeälte Collegium upkallat de därvid boende och vid vite förbudit dem at grafva eller låta gräfva eller hämta sten och grus under Backen: men som fara värdt är, at sådant förbud ei stort uträttar, så lärer ei annat råd blifva, än med en mur eller annan varaktig stängsel långs vid och tätt under Backen, såsom för flera år sedan til et stycke skedt, än vidare och längre förebygga, at ingen må kunna åtkomma Backen och underminera honom. Kongl. Academien fann nödvändigheten däraf, men som det nu i höst är för sent at tänka därpå, så kan Secreteraren nästa vår, vill gud, påminna där om.

1. Friherre Tilas anmälte, at Han genomläsit Directeuren Hülphers WesterNorrlands Beskrifning samt Orgelverks Historia, och funnit dessa arbeten, vid hvilka Han åtskilligt förbättrat, vara väl värda at af Academien hedras med et gynnande omdöme. Secreteraren fick därföre befallning at upsätta et sådant.

3. Uplästes Herrar Bäcks, Berchs, Celsii och Rosenadlers tilstyrkande at K. Secreteraren Sahlstedt bör tilhållas at rätta sig efter de anmärkningar vid Latinen uti Dess Svenska Ordabok, som Kongl. Secreteraren Wibiörnsson gjordt, hvartil Sahlstedt finnes ovillig. Detta lofvade Secreteraren honom förehålla.

1. Upl. Kongl. Commerce Collegii Bref til Academien, hvaruti begäres, det ville K. Academien utlåta sig angående den af Actuarien Berch gjorde öfversättning af några stycken af Description des Arts et Metiers, huruvida den vore försvarlig så at ändamålet därmed vinnas kan. Secreteraren berättade här vid, at Herr Knutberg nu har dessa Manuscripter til nogare öfverseende, men at han ei ännu inkommit med Sitt ut[lå]tande. K. Academien beslöt därföre at vänta med Svar til K. Commerce Collegium, til dess Hr. Knutberg yttrat sig.

1. Upl. Kongl. Majestets Nådigste Skrifvelse til Academien, med befallning at inkomma med utlåtande angående Ryttmästaren Hallonqvists upgifne Invention at förekomma, det man ei skal drunkna, då man råkar i Sjö-nöd eller at falla i vattnet. Frågan är, om Inventionen är fidelt och ricktigt upgifven, sådan som han sjelf den brukat, när Han gjordt prof med simmande för Deras Majesteter, för Riksens Ständer och för allmänheten här i Stockholm. Herr Hallonqvist var nu sjelf tilstädes och ingaf et Memorial, som uplästes, hvar uti han beskrifver sin Invention, bestående af et Lifstycke, fordrat eller stoppadt med et slags Säf eller vass, som växer allmänt uti våra insjöar. Han svarade på åtskilliga honom gjorda frågor, men hade nu ei sjelfva Tröijan eller Lifstycket at upvisa: tilsades därföre at i morgon infinna sig med henne hos Professor Wilcke, då Herr Praeses tillika med Secreteraren ville äfven ditkomma och undersöka henne, samt sedan gifva K. Academien sina tankar därom tilkänna.

1. Secreteraren anmälte, at en Student ifrån Westerbottn vid namn Nordwall, aflemnat til K. Academiens Natralie Cabinett en hel hop väl conserverade upstoppade Foglar, och fick befallning at på K. Academiens vägnar genom Bref tacka honom därföre, hvarjämte Han ock antogs til ämnesvän.

3. Uplästes Herr Wilckes utlåtande angående Ryttmästaren Hallonqvists påfund at förekomma det man ei skal siunka, om man råkar falla i vattnet. Han instämde med Herr Praeses och Secreteraren däruti, at Hallonqvisttyckes hafva upriktigt upgifvit sin Invention, och at densamma, ibland många möjeliga medel til det ändamålet, tyckes vara en af de simplaste och minst kostsama, samt nog säker. I anledning häraf kommer underdånigt utlåtande at afgå til Kongl. Maiestet.

1. Secreteraren anmälde, at på den ena af K. Academiens egna Frågor för det sist förflutna året, angående bästa sättet at befordra Landtbruket, voro 5 Svar inkomne, som nu upvistes och remitterades til Herrar Faggot, Clason, Knutberg, Runeberg, Westerman och Botin.

Januarius d. 30.
För Middagen voro någre af Herrar Deputerade, tillika med Herr Praeses, närvarande uti Contoiret, at öfverse Räkenskaperne och rådgöra om några Oeconomica. Då beslöts, 1:o at de 18000 dr kmt. som K. Academion har stående i Läne-Banqven, emot allenast 3 à 4 proCents interesse, skola uttagas och insättas uti Herr Grills Contoir emot 6 Pro-Cent. 2:o. Delibererades om Herr Sahlstedts ansökning, och beslöts, at den skulle föredragas in Pleno efter middagen. 3:o. På Secreterarens föreställning och i anseende til tryckende omständigheter hvaruti Academiens gamle och trogne Vagtmästare Smal råkat, genom sin vanartiga Sons vidlyftighet, beviljades honom en Nådegåfva af 300 Dal. kmt. 4. Bokhållaren Moléen anälte, at ContoirsSkrifvaren Sundelin, som sistledne höst blef antagen til hjälp uti Contoiret, under Sista Jul-helg, då afsättningen af Almanachor emot Contant var som störst i Contoiret, och Moleen var hindrad at dageligen inventera hos honom, stadnat uti en Ballance af inemot 3000 Dal. At Sundelin dag för dag försäkrat, det väntade han penningar ifrån Sin Fader, som varit RegementsFältskär vid Östgötha Infanterie, at betala denna skuld; men at fara vore värdt, det Sundelin, ehuru han äljest tyckes vara en stilla och ei oartad yngling, fore med osanningar. Herrar Deputerade råkade här öfver uti mycket bekymmer, och beslöto til en början, at 1:o taga Revers af Sundelin, hvaruti han ärkänner sin skuld, samt 2:o at Fadren bör tilskrifvas och frågas, om han vet af och vill betala den samma. 3:o at honom iedlertid intet vidare bör anförtros, och lönen innehållas.

7. Voterades om Ny Praeses.
Hans Excellence Grefve Rudenschöld fick 18 Röster.
Herr Présid. Friherre Lilljenberg --- 18.
Herr Presid. Grefve Cronstedt ----- 16.
Herr Bergs-Rådet Sandel -------- 14.
Herr CammarRådet Botin ------- 6.
Sedan de 3 närvarande, H. E. Gref Rudenschöld, Bar. Lilljenberg och Herr Sandel igenom Lottning dragit sig frie, var Herr Grefve Cronstedt sielfskrifven Praeses, hvilket Herrer Rönnow och Wargentin åtogo sig at notificera honom.

2. Secreteraren understälde, om det nu, sedan vi vete at snart infaller Riksdag, är rådeligt at förskjuta 6000 dr kmt til Sahlstedts Ordaboks tryckning, så vida ovisst vara kan, om tilkommande Ständer vilja af allmänna medel gifva något til detta behof, och således allenast 3000 dr, som utfalla för innevarande år, innan Riksdagen tager sin början, äro med säkerhet at tilgå til ärsättning för berörde förskott. K. Academien höll detta för nog betänkeligt, men som det ock på andra sidan vore illa, om det med Tryckningen skulle afstadna och verket blifva liggande, sedan det redan så mycket är af Publico påkostadt, så beslöts, at K. Academien, utom de 3000 dr kmt som skola förskjutas, och för hvilka ärsättning uti Kongl. Stats Contoiret snart ärhålles, lemna Herr Stolpe andra 3000 dr, såsom Praenumeration på 125 Exemplar af Verket.

5. Secreteraren anmälte, at Herr Knutberg nu återstäldt de af Herr Berch gjorde öfversättningar af l'Art de faire le Papier, le Parchemin, le Carton et les Cartes à jouer, hvilka Han öfversadt och på ganska många ställen rättat. Tillika hade han ock upsatt några särskilda påminnelser och anmärkningar vid sjelfva Originalet, med hemställande, om icke de kunde få tryckas en gång såsom Noter tillika med Versionen. Samma anmärkningar uplästes nu och funnos väl grundade.

2. Upl. Herr Wilckes beskrifning på et Instrument, hvar med vatten kan uphämtas från djupet i Hafvet, i afsigt at pröf va dess värma och Specifika tyngd, med berättelse om de försök Han därmed gjordt i Öresund. K. Academien biföll Secreterarens proposition, at detta Rön må genast införas uti detta Qvartals Handlingar, näst efter Herr Kalms, i lika ämne..

8. Upl. samma Hr. Martins nyligen ankomna Bref til Secreteraren, hvaruti han anmodas at här på något Apothek upköpa vissa medicinalier och droguer, som ei finnas i Åbo, där han nu vistas, med hvilka han vill göra Experimenter: Penningar därtil, så väl som til en ny Thermometer, skola tagas af hans lilla Pension för innevarande år. Men K. Academien beslöt nu, at samma saker skola för Academiens räkning köpas och honom tillsändas.

Maj, den 1.
Herrar Deputerade voro för middagen i Contoiret församlade, hvarest i synnerhet rådgjordes om Contoirs Skrifvaren Sundelins iråkade Ballance, huru K. Academien skulle få den betalt, eller huru sådan förlust på annat sätt må kunna ärsättas. Secreteraren berättade, at han, efter befallning, se Dagboken för d. 30 Jan. skrifvit til Sundelins Fader, hvars svar nu uplästes, hvar uti han säger sig ei veta af Sonens skuld, och ei vara i stånd at den på en gång betala, men dock vilja efter hand ärsätta den samma, om Sonen får blifva bibehållen vid sysslan, hvilken Han då skulle bestrida utan all lön, til dess skulden igenom lönens innehållande och något Fadrens tilskott, vore clarerad; men detta förslag förfaller aldeles, i anseende därtill, at man ei vidare kan förtro något i hans händer, och således blefve han aldeles onyttig. Et annat förslag gafs at Han skulle få sälja tiensten, och Academien til sin ärsättning behålla Accord-Summan, men det ansågs med Skäl för högst orådeligt och farligt, emedan man då kunde blifva bunden vid en betjänt, som vore odugelig, eller til hvilken man ei ägde fullt förtroende. Herrar Deputerade ansågo därföre. för bättre at lida nu något, om ei annan utväg gifves, än exponera sig för at lida mer en annan gång. Och som Sundelin jämväl nu, alt sedan Påsk, gjordt sig osynlig, så beslöts, at Secreteraren skulle skrifva til Fadren, med undsägelse, at därest Fadren ei vill godtgöra åtminstone någon skälig del af Sonens skuld, skal Academien låta lysa efter honom öfver hela Riket.

Maj, den 1.
Herrar Deputerade voro för middagen i Contoiret församlade, hvarest i synnerhet rådgjordes om Contoirs Skrifvaren Sundelins iråkade Ballance, huru K. Academien skulle få den betalt, eller huru sådan förlust på annat sätt må kunna ärsättas. Secreteraren berättade, at han, efter befallning, se Dagboken för d. 30 Jan. skrifvit til Sundelins Fader, hvars svar nu uplästes, hvar uti han säger sig ei veta af Sonens skuld, och ei vara i stånd at den på en gång betala, men dock vilja efter hand ärsätta den samma, om Sonen får blifva bibehållen vid sysslan, hvilken Han då skulle bestrida utan all lön, til dess skulden igenom lönens innehållande och något Fadrens tilskott, vore clarerad; men detta förslag förfaller aldeles, i anseende därtill, at man ei vidare kan förtro något i hans händer, och således blefve han aldeles onyttig. Et annat förslag gafs at Han skulle få sälja tiensten, och Academien til sin ärsättning behålla Accord-Summan, men det ansågs med Skäl för högst orådeligt och farligt, emedan man då kunde blifva bunden vid en betjänt, som vore odugelig, eller til hvilken man ei ägde fullt förtroende. Herrar Deputerade ansågo därföre. för bättre at lida nu något, om ei annan utväg gifves, än exponera sig för at lida mer en annan gång. Och som Sundelin jämväl nu, alt sedan Påsk, gjordt sig osynlig, så beslöts, at Secreteraren skulle skrifva til Fadren, med undsägelse, at därest Fadren ei vill godtgöra åtminstone någon skälig del af Sonens skuld, skal Academien låta lysa efter honom öfver hela Riket.

2. Secreteraren anmälte, at Kongl. Academiens nya Rum uti Grefve Pehrs Hus på Norrbro, nu äro nästan färdige, så mycket som på Entrepreneuren efter Contract ankommer, och hemstälde, om icke Rummen, besynnerligen Salen, borde beklädas och något prydas, samt om icke Kongl. Academien ville låta hvitlima Förstufvor och Trappor uti alla våningarna, samt insätta tre nya Fenster uti Trapporna, på det den nu så mörka och ohyggeliga upgången til de vackra rummen, må blifva behageligare. Bägge delarne biiöllos, hälst som K. Academien, medelst någon större Reparation på huset, än hvar till hon är skyldig, torde med tiden kunna förvärfva sig insteg til flera rum uti Huset, än härtils äro henne anordnade, e. g. til Contoir m. m. Och åtog sig Friherre Adelcrantz, på anmodan, at besörja om verkställigheten med det snaraste, så at Academien snart må kunna intaga sin nya Boning.

4. Secreteraren påminte, at tiden nu vore inne at updraga den mur under östra sidan af Observatorii Backen, som förleden höst pröfvats oumgängelig at förekomma Backens vidare nedrasande och undergrafvande. Se Dagboken för d. 12 och 26 Sept. 1771. K. Academien updrog därföre Herrar Meijer, at ju förr dess häldre på stället pröfva, hvad där vore tilgörande, samt sluta Contract med Dalkarlar om arbetets skyndesamma företagande, hvarvid Lieutenanten Graak kunde anodas at hafva dageligt inseende.

6. Beslöts, på Secreterarens föreställning, at i anseende til de många och dyrbara verk, som Academien nästan årligen fått ifrån Keiserliga Ryska Vetenskape Academien, skal, utom suiten af Academiens Handlingar samt de nyaste Linnaei arbeten, i år ditsändas för Kongl. Academiens Räkning, et Exemplar af Clercks Icones Insectorum rariorum, samt et Exemplar af Herr Chapmans Ritningar på Skepp, af hvilka senare K. Academien Praenumerat på 2 Exemplar, och altså har et til öfverlopps.

5. Upl. Hr. Skoges Bref til Secreteraren ifrån Carlscrona, hvar uti hn anhåller om underrättelse, huru med Silkes härfling bör förfaras. Besl. at Hr. Lif-Medicus Hallman skal anmodas at meddela den.

4. Upl. afledne Chirurgi Hr. Salomons Änkas och Sons Memorial, hvaruti de anhålla, det ville K. Academien låta bese de Bad-inrättningar både til kalla och varma Bad, som de nyligcn gjordt på Strömsborg här i Norrström. Det bifölls, och Herr Praeses tillika med Herrar Bergier och Wargentin foro samma afton dit, samt funno inrättningen både artig och nyttig, hvarom sedan meddeltes et intygande.

7. Upl. en Astronomico-Physisk afhandling, ingifven af Academiens Ämnesvänn Hr. Magister Lemström, som fans full med obevista hypotheser, men marqverade mycken Lecture och kunskap. Och som Secreteraren berättade, at Lemström nu skall ligga ganska illa sjuk, uti största Misère, för fattigdom, så bevilljades Honom en Almosa af 90 dr kmt. hvilken han ock följande dagen fick. Men få dagar därefter blef han död. Det var en besynnerlig männika, med mycket snille, men som trodde sig kunna förklara alt, hvad andre hålla för ouplösliga knutar uti Naturkunnigheten, såsom gravitations kraften, Magnetismus, m. m. Många af Hans lika besynnerliga Skrifter uti Oeconomicis och Politicis äro tryckte.

Augustus, d. 3.
Förmiddagen, voro Herrar Deputerade församlade uti Contoiret, och beslöts, 1:o at muren på Östra sidan om Observatorii backen nu skal företagas, hvarom Herr Meijer med Secreteraren åtog sig at accordera med Dalkarlar, samt at sedan på arbetet hafva inseende.

2. Upl. Hans Excellence R.R. Grefve v. Höpkens Bref til Secreteraren, hvar uti föreställes, huru nödigt och anständigt vore, at K. Academien ju för des häldre i underdånighet anhölle hos Hans Majestet, det ville Hans Maiestet i Nåder blifva Academiens Protector, såsom högstsalig Hans Majestet var. Denna Proposition blef med allmän acclamation gillad, och lofvade Hans Excellence Grfve Ekeblad anhålla hos Hans Maiestet om dag och tid, då Academien en corps får i underdånighet upvakta Hans Majestet i denna afsigt.

4. Voterades til ny Praeses och fick
Hans Excellence Grefve Rudenschöld 24 Röster.
Herr Baron Lilljenberg ------ 22.
Herr Sandel ----------- 22.
Herr Schönberg ---------- 21.
Herr v. Strussenfelt ------- 10.
Hans Excellence Grefve Ekeblad -- 6. etc.
Ibland de 4, som fått de ästa Rösterna, föll Lotten, at blifva Praeses, på Herr Sandel, som i dag ei var närvarande. Secreteraren åtog sig at kungöra honom detta val.

5. Upl. Herr Camereraren Wäsströms Beskrifning på et nytt och försökt sätt, at utan minsta bränsle torka allahanda Spanmål och rök-fritt Malt vid Mas ugnar. Herr Praeses och Secreteraren, som sjelfve sedt denna inrättning vid Österby Bruk, och hördt den berömas af ägaren, såsom ganska fördelaktig til Skogs-besparing, tilstyrkte, at Beskrifningen och Ritningen skulle nu genast uti Handlingarna införs, hvilket bifölls.

1. Uplästes Duc de Rochefoucaults Bref til Secreteraren och upvistes en Låda, full med Mineralier, som han skickat til K. Academien, för hvilken igenom Secreteraren bör få tacksägelse.

8. Academiens ämnesvän Hr. Wiebe hade upsändt et Exemplar af Gebäude der Kaijserl. Acadeie der Wissenschaften in S. Petersburg, såsom en skänk til Academien, men därjämte uti et Bref til Secreteraren beklagat sig öfver sin stora nöd och torftighet under sin långvariga sjukdom. Beslöts, at man skulle gifva honom igen dr kmt. som är mer än bokens värde.

5. Upl. Comministern Westrins upgift om sättet at så inbinda Böcker, at de ei skola frätas af Maskar. K. Academien var så mycket villigare at försöka det, som Dess eget Bibliothek är smittadt af en högst fördärfvelig ohyra, Ptinus fur, som Secreteraren ej ännu, oaktadt alt sitt bemödande, ei varit i stånd at aldeles utrota.

1. Herr Kryger anmälte, at Orgelbyggarne Wahlberg och Wålander i Östergöthland hos Kongl. Commerce-Collegium gjordt ansökning om Privilegiers ärhållande, och hemstälte på K. Collegii vägnar, om de först böra undergå Examen. Och som det trovärdiga vittnesbörd, som uplästes, befants, at den förre redan i 20 År varit Orgelbyggare samt förfärdigat åtskilliga större och mindre, som af gode kännare, ibland andra af framledne Hof-Intendenten Roman blifvit gillade och berömde, så pröfvades Han böra slippa Examen: men at den andre, som inga sådana intygande kunde upvisa, borde examineras, om han vill för sig sielf ärhålla Privilegium. Detta fick Secreteraren befallning at munteligen uti Kongl. Collegio tilkänna gifva.

2. Upvistes en af Commissions Landtmätaren i Finland, Herr Halle, författad vidlyftig Oeconomisk och Physisk Beskrifning öfver Birkala Soken, som Herrar Faggot och Wargentin sade sig redan med stort nöje hafva genomläsit. Som den, för sin vidlyftighet skull, ei kunde hel och hållen uti Handlingarna införas, och skada vore at något utesluta, så tillstyrkte de, at K. Academien skulle genom utdrag af Dagboken förklara sitt fulla nöje öfver detta arbete, hvilket kunde förmå någon Boktryckare at på eget förlag särskilt trycka denna Sokne Beskrifning, hvilket bifölls.

4. Herr Schönberg anmälte, at en Prästman i Gestrikland, vid namn Avenarius, skal hafva åtskilliga Hus-Curer, i synnerhet emot Maskar, samt at förekomma elaka koppor, m. m. af hvilka Curer månge i orten med stor fördel sig betjänt. Han förestälde derföro, om icke K. Academien ville upmuntra honom at upgifva Sina Läkemedel. Det bifölle, at Secreteraren skulle skrifva honom til derom; hvilket skedde.

10. Secreteraren gjorde föreställning, det han, för sina trägna göromål uti Kongl. Academiens tjänst, omöjeligen såge sig i stånd at så snart företaga, än mindre at så skyndsamt fullborda det arbete på et General-sjö-Kort öfver Östersjön, hvilket enligt Kon[g]l. Maj:ts nådiga Bref til Academien af 1770, blifvit honom och Herr Marelius ålagt, som sakens angelägenhet fordrar. Han bad derföre, at Kongl. Academien ville genom underdånig föreställning hos Kongl. Majestet söka utverka för honom dispensation ifrån detta arbete, samt at någon annan kunde dertil, jämte Hr. Marelius, förordnas. då han sade sig gerna villja göra dem alt det biträde han kunde, allenast han sluppe vara en af hufvudmännerne dervid. Kongl. Academien behagade, til min stora fägnad, finna mina skäl för giltiga, biföll derföre min föreställning, och anmodade Herr Praeses at sielf upsätta Brefvet här om til Hans Maiestet. 

Wid öfwerwägande af the mångåriga nyttiga tjänster, som Secreteraren ock Riddaren af Kongl. Nordstjerne orden Herr Per Wargentin gjordt Kongl. Academien emot en lön, som, serdeles the första åren af Hans tjenstetid, warit ganska i tillräckelig, beslöts, att Herr Secreteraren ock Riddaren personailt i sin lifstid, skulle uti sin nu innehafwande lön niuta en årlig tillökning af Ettusen dr Silf:t, till räknande ifrån thetta års början. År ock dag, som förut skrifwit står.

Wid öfwerwägande af the mångåriga nyttiga tjänster, som Secreteraren ock Riddaren af Kongl. Nordstjerne orden Herr Per Wargentin gjordt Kongl. Academien emot en lön, som, serdeles the första åren af Hans tjenstetid, warit ganska i tillräckelig, beslöts, att Herr Secreteraren ock Riddaren personailt i sin lifstid, skulle uti sin nu innehafwande lön niuta en årlig tillökning af Ettusen dr Silf:t, till räknande ifrån thetta års början. År ock dag, som förut skrifwit står.

Wid öfwerwägande af the mångåriga nyttiga tjänster, som Secreteraren ock Riddaren af Kongl. Nordstjerne orden Herr Per Wargentin gjordt Kongl. Academien emot en lön, som, serdeles the första åren af Hans tjenstetid, warit ganska i tillräckelig, beslöts, att Herr Secreteraren ock Riddaren personailt i sin lifstid, skulle uti sin nu innehafwande lön niuta en årlig tillökning af Ettusen dr Silf:t, till räknande ifrån thetta års början. År ock dag, som förut skrifwit står.

5. Herr B. Bergius upviste et välinbundet och med illuminerade Kopparstycken försedt Exemplar af Leems nya i Danmark utgifna Beskrifvelse öfver de Norska Lappmarkerna, samt en stor upstoppad Fisk af helt besynnerlig skapnad, och en uptorkad Sepia, hvilka K. Academiens utländske Ledamot, Biskop Friis, skänkt K. Academien. Secreteraren fick befallning at genom Bref på det höfligaste tacka Honom så väl för dessa som gåfvor af många andra sällsynta Naturalier, hvilka Han skickat Academien: och har ingen utländsk Ledamot så hedrat sig emot Academien.

10. Sluteligen, sedan Ämnesvänner och andre främmande gått bårt och Secreteraren jämväl blifvit anmodad at på en liten stund afträda, proponerade Herr Sandel, om icke K. Academien ville något tilöka Secreterarens lön, som i dessa svåra tider varit så otillräckelig til hans utkost, at han i K. Academiens tjenst nödgats förtära alt hvad han i Contant fick med sin Sal. Hustru. och nu vore mycket bekymrad om sin och sina Barns framtid. Strax togs det beslut, at Dess lön, ifrån detta års början, skal ökas med 3000 Dal. kmt och således här efter blifva 9000 Dal. kmt. årligen. Hvar och en kan tänka, huru stor min glädje var, då jag inkallades och fick höra detta beslut. Jag önskar at Gud ville gifva mig krafter at genom trogen tjenst så visa K. Academien min tacksamhet, som K. Acadeniens myckna ynnest emot mig förtjenar. Sjelfva Beslutet bifogas här hos, in Originali. Så lyckligt äfven för mig slöts detta i alt afseende glada Praesidium.

1. Upl. Kongl. Mai:ts nådiga Skrifvelse til Academien af d. 15 Oct., hvar uti gifves til känna, at Hans Maiestet, på Riks Ständ. Secreta utskotts underd. tilstyrkande, för godt funnit at af Stats-medlen lofva en Belöning af 6000 dr kmt åt den, som inom nästkommande Riksdag upgifver det efter K. Academiens bepröfvande, bästa sätt at så förvara krut både uti Fastager och uti färdiga gjorda Carduser, at det ej af längre tids liggande eller af fuktighet skal försämras. Hans Majestet befaller Academien at låta utgifva en kundgörelse härom. Academien ålade Secreteraren at til nästa sammankomst projectera en sådan kundgörelse.

3. Secreteraren upläste dess utkast til kundgörelse, angående Praemium för bästa sättet at förvara krut. Det gillades, dock anmodades, för mera säkerhet, Herr Strussenfelt, som är Ledamot uti Riks Ständers Defensions Deputation, at uti samma Deputation upvisa denna kundgörelse, och fråga, om Deputationens rätta mening är träffad.

1. Secreteraren upviste et Exeplar af den nya i Frankrike gjorda Editionen af Gardiners Logarithmiska Taflor, som Herr Lif-Medicus Doct. Dalberg skänkt Academien, en skänk som förtjenar mycken tacksägelse, som Han ock skal få.

8. Upl. Hr. Wargentins observationer på 1771 års Comet, samt Hr. Prosperins öfver honom uträknade Elementer.

1. Secreteraren anmälte, at på K.Academiens Fråga, om bästa sättet at nyttja Skog, hvar på Svar väntades innan sistledna årets slut, var allenast et Svar inkommit, som uplästes och remitterades til Herrar Clasons, Heykenschölds, Knutbergs och Sandels utlåtande.

3. Upl. Sachsiska här varande Envoyéen Herr Grefve Zintzendorffs Bref til Secreteraren, hvar uti Han anhåller 1:o om underrättelse, hvad de fattige här i Riket i hungersnöd bruka til sin föda, som ock i Sachsen, där nöden nu är ganska stor, kunde tillgripas. 2:o Om Ritning och Beskrifning på det bästa Wals- och Skärverk, som nu är i gång här i Riket: hvilka Frågor han på Leipziger Oeconomiska Societetens vägnar och begäran framstälde. Angående den förra, så discourerades länge derom, och åtog sig Herr Acrel at munteligen gifva Herr Envoyéen Svar derpå. Om Ritning på et Vals- och Skärverk skulle Herr Rinman anmodas.

2. Upl. Herr v. Strussenfelts Bref til Secreteraren, hvaruti han berättar det han på begäran (Se Dagboken för d. 11 Nov. och Dec. 1771) uti Riksens Ständers Secreta Utskotts Defensions Deputation upläsit den tilämnade kundgörelsen om Praemium för den, som hos K.Academien kan upgifva bästa sättet at förvara krut, och at Deputationen väl funnit samma kundgörelse aldeles enlig så väl med Secreta Utskottets underdåniga föreställning här om til Hans Majestet, som med Hans Maj:ts nådiga skrifvelse til Academien, men at Deputationen nu efteråt sjelf förmärkt, at tvänne nog olika frågor blifvit med hvarandra blandade, i det annat vore, at conservera krut uti Fastager, annat uti färdiga gjorda Carduser at en kunde upgifva goda medel til det ena, en annan til det andra, men kan hända ingen til bägge: i hvilken händelse det blefve svårt för K.Academien at pröfva, om någon och hvilkendera vore berättigad til belöningen. Defensions Deputationen hade altså funnit, at bättre hade varit at utsätta en viss determinerad belöning för hvardera delen af Frågan: men som Deputationen, sedan en gång tillstyrkandet härom ifrån Secreta Utskottet blifvit expedieradt ei kunde immediate häruti göra någon ändring; så framt icke Hans Majestet i nåde täcktes åter dit remittera saken, så hade Def.Deput. gifvit det rådet, at Academien kunde med underdånig förfrågan här om gå til Hans Majestet. Detta fans för godt och verkstäldes inom några dagar.

3. Upl. utdrag af Manufactur-Deputationens Protocoll, hvaruti K. Academien anmodas at bese en af Fabriksidkaren Paul Ekerman påfunnen och hos Riksens Ständer anmäld ny spinneri-Machine, med hvilken flera, ja så många Spinnerskor man vill, kunna på en gång och utan at hindra hvar andra spinna fortare och finare än på vanliga plägar kunna ske. Herrar Polhem, Meyer, Wilke, Sandel och Wargentin utnämndes at bese denna inrättning och at till K.Academien inkomma med sina tankar derom.

3. Företogs voteringen om de til inländske Ledamöter föreslagne Herrar och Män, sedan Secreteraren gifvit tilkänna, at Rum i Academien voro ledige, efter Sal. Hans Exc.Grefve Ekeblad, samt Herrar Malmerfelt, Bar. Palmqvist och Doct.Gissler.
Voteringen utföll således.
 Herr Landshöfdingen Bar. Örnsköld fick .... 22 ja. 1 nej.
Herr Ingenieuren Modeer .......... 22 - 18
Herr Hof-Cancelleren Baron Bunge ........ 26 - 17
Herr Camereraren Wäsström ............ 28 - 15
Herr Directeuren Salgren ............ 22 - 21
Herr Öfversten v. Arbin .......... 39 - 4
Herr Kyrkoherden Hollsten ......... 29 - 14
Herr Directeuren Hülphers .............. 19 - 23
Alltså hade af desse föregående, allenast en, nemligen Herr Öfversten Arbin, fått tillräckeliga Röster at blifva Ledamot. Herr Örnsköld och Modeer, som nu tvänne gånger blifvit excluderade, kunna ei komma under vidare omröstning, om de icke, efter nya aflagda prof, å nyo blifva föreslagne.
Herr Schulzenheim, som hade föreslagit Hofcamereraren Christiernin, då han märkte, huru trögt det i dag gått med röster, bad sjelf, at med omröstningen om Hr Christiernin, kunde hafvas anstånd til nästa år.

4. Anmäldes Lectorens vid Carlstads Gymnasium, M. Erland Fryxells begäran, at få på någon tid låna et Geographiskt Instrument til at där verificera sin middagslinia och göra andra nyttiga observationer. Secreteraren intygade, at Lector Fryxel är hugad och skickelig at observera. Och som Academien nu af Hans Maj:t fått et nytt Geogr.Instrument, så bifölls, at Fryxell må få låna det gamla på någon tid, hvilket ock strax afskickades. 

3. Uplästes optiske Glas-sliparen Cedersténs hos Riksens Ständer anmälte Besvär däröfver, at Han 1:o ej fått den af framledne Directeuren Lehnberg efterlemnade Verkstaden om händer, utan at K.Academien lemnat den til den yngre Lärlingen Höijer, 2:o at han ej heller utur samma Verkstad fått låna verktyg, samt 3:o at han efter Lehnbergs död intet fått af det årliga understöd i penningar af Manufactur hjälpen, som Lehnberg i lifstiden haft, utan at det blifvit helt och hållet tildelt Höijer. Secreteraren berättade omständeligen om sammanhanget häraf, och fick befallning at upsätta en förklaring, som kommer at inlemnas til Riksens Ständers Manufactur Deputation, hvilken här om af K.Academien begärdt uplysning.

2. Upl. Riksens Ständers Mindre Secreta Deputations Protocoll, hvar uti äskas K.Academiens yttrande om Magister Brunkmans Svenska Grammatica. Som intet prof af denna Grammatica medfölgde och K.Academien ej heller kände den, så anmodades Secreteraren at efterspana, hvar den finnes.

6. Upl. Urmakare Gesällen Johansons underdåniga Böneskrift til Kongl. Majestet, om belöning för en af honom påfunnen Machine som skal kunna gå utan fjäder, lod, vatten eller vind, hvar om K.Academien igenom utdrag af Råds-Protocollet, fått befallning at i underdånighet yttra sig. Johanson anmälde sig följande dagen hos Academiens Secreterare, och som dess machine, efter föregifvande, skal gå genom Magnetisk kraft, så förvistes han til Herr Wilcke.

8. På Secreterarens föreställning beviljades Kongl. Secreteraren Wibjörnsson en ytterligare Discretion af 600 kmt för des besvär at öfverse Latinen uti Hr Sahlstedts Svenska Ordabok, hvarom han af K.Academien varit anmodad, och hvarföre han, för 2 år sedan, fått 300 med löfte om mera.

2. Secreteraren berättade, at en af de Herrar Ledamöter, som skulle utlåta sig om de inkomna Svaren på Frågan om bästa constructionen på Plogar, ej ännu inkommit med sitt yttrande.

 1. Secreteraren anmälde, at Herrar Ledamöter af Medicinska Classen haft et sammanträde hos Hr. v.Rosenstein, at af de föreslagna Medicinska Frågor, utvälja en eller annan til Premie-frågor, samt at de kommit öfver ens om de 3 följande; neml.  1. Hvilka äro de bästa praeserverande och botemedel för maligna Siukdomar, Fläckfebrar och Rötfebrar, nyttiga i synnerhet för allmogen på Landet: hälst i anseende til väderlek, orternas belägenhet och lefnads-sättet? 2. Hvilka äro de allmänne och minst kostsamme Medicinalförfattningar, som bäst och möjeligast befordra Folkhoens tilväxt? 3. Hvilken sjukdom är det, som under namn af Elephantiasis eller Lepra, befinnes på några ställen i Skärgården och i Finland? Hvilka äro dess orsaker, samt huru kan den förekommas och botas? 
Efter någon öfverläggning, gillades alla 3 dessa Frågor, af de fläste närvarande, utan vidare votering, och beslöts, at första Frågan skal upgivas til besvarande, år 1773, den andra år 1774 och den tredje för år 1775.

2. Upvistes et exemplar af Littophylacium Bornianum, en Bok utgifven nyligen i Prag och dedicerad til Kongl. Academien af Auctoren, Herr von Born, som förledet år blef vald til utländsk Ledamot uti Academien. Dedicationen uplästes. Secreteraren fick befallning at genom Bref tacka honom.

9. Upl. Herrar Chapmans och Sheldons yttrande angående Handelsmannen Strandbergs upgifna nya sätt at basa eller badda Ekeplankor SeDagb. för 1 hujus. Herr Chapman hade, uti Strandbergs närvaro och efter dess egen tillställning, försökt det nya basnings-sättet: Försöket slog så ut, at sedan en frisk planka blifvit så länge baddat uti tjäru-ånga, som hon efter vanligheten behöft baddas uti vattu-im, blef hon dock ej mjukare än at hon brast, vid ringa böjning. Herr Chapman anförer flera skäl emot detta basnings sätt. Hr. Sheldon lofvar allenast göra försöket därmed vid hemkomsten. Academien fann sig redan öfvertygad om Inventionens mindre duglighet, och befalte Secreteraren at strax expediera Svar til Secreta Utskottet.

1. Upl. Hans Majestets Nådigste Skrifvelse til Academien med befallning, at låta utarbeta en i möjeligaste korthet fullständig och tydelig underrättelse, huru Hartz och Terpentin-Spiritus bäst kunna tillverkas, hvilken K. Majestet sedan i Nåder vill låta trycka och utdela uti de Lands-orter där god tilgång är på Skog. Secreteraren fick befallning at härom anmoda Professorerne Gadd och Bergman, Directeuren Rinman, Bergmäst. Baron Funck och Berndtsson, hvilka hafva at inkomma med sina påminnelser vid Baron Funcks, uti Handlingarna för år 17 införda afhandling i detta ämne, hvilken kan läggas til grund uti den nu äskade underrättelsen.

Upl. Kongl. Majestets Nådiga Bref til Academien, med befallning at låta utarbeta en i möjelig korthet fullständig underrättelse om Potaters plantering, skötsel, conservation och bruk. Secreteraren berättade sedan, at en Ingenieur, vid namn Essén, har utarbetat en vidlyflig underrättelse om Potater, sammandragen utur alla de här tils både här och utomlands utgifne Skrifter, som han kunnat öfverkomma; hvilken han är sinnad utgifva af Trycket. Secreteraren trodde altså för sin del, det ingen vore skickeligare at sammandraga en kortare afhandling i detta ämne, än denne Essén, om Han det vill åtaga sig. Secreteraren fick befallning at tala med honom därom.

Upl. Kongl. Majestets Nådiga Bref til Academien, med befallning at låta utarbeta en i möjelig korthet fullständig underrättelse om Potaters plantering, skötsel, conservation och bruk. Secreteraren berättade sedan, at en Ingenieur, vid namn Essén, har utarbetat en vidlyflig underrättelse om Potater, sammandragen utur alla de här tils både här och utomlands utgifne Skrifter, som han kunnat öfverkomma; hvilken han är sinnad utgifva af Trycket. Secreteraren trodde altså för sin del, det ingen vore skickeligare at sammandraga en kortare afhandling i detta ämne, än denne Essén, om Han det vill åtaga sig. Secreteraren fick befallning at tala med honom därom.

Upl. Kongl. Majestets Nådiga Bref til Academien, med befallning at låta utarbeta en i möjelig korthet fullständig underrättelse om Potaters plantering, skötsel, conservation och bruk. Secreteraren berättade sedan, at en Ingenieur, vid namn Essén, har utarbetat en vidlyflig underrättelse om Potater, sammandragen utur alla de här tils både här och utomlands utgifne Skrifter, som han kunnat öfverkomma; hvilken han är sinnad utgifva af Trycket. Secreteraren trodde altså för sin del, det ingen vore skickeligare at sammandraga en kortare afhandling i detta ämne, än denne Essén, om Han det vill åtaga sig. Secreteraren fick befallning at tala med honom därom.

2. Anmältes at K.Academiens värde och högtälskade Ledamot, Friherre Tilas, d.26 dennes med döden afgått. Herr Sandel åtog sig, på anmodan, at hålla åminnelse Tal öfver honom, och Hr. Wargentin öfver Cammarherren Polhem.

3. Beklagade så väl Secreteraren som Bokhållaren, at Instrumentmakaren Steinholtz är Cassan så mycket til last, i det han, utom de ansenliga förskott han förut fått, ständigt gnager och qvider, så at Secreteraren som oftast nödgats låta honom få små summor, på det han ei skulle förgås af elände; och när han ei på annat sätt kan få, kommer han med en Cirkel eller annat litet Instrument, som Contoiret enligt Academiens beslut, nödgas af honom inlösa. På det sättet är nu Contoiret öfverhopadt med sådana Instrumenter, som så mycket mindre utan förlust någonsin kunna afsättas, som de säljas för bättre köp hos andra Instrumentmakare. Academien har härtils haft hopp at få någon ärsättning, eller åtminstone at slippa hans gnagande, då han skulle få det understöd af Manufacturmedlen, hvaruti han af Academien hos Riksens Ständer var recommenderad, och hvartil et Stånd redan hade gifvit sitt bifall: men när, igenom Riksdagens hastiga afbrytande, det hoppet försvann, blefve det i längden odrägeligt at på det sättet föda honom och hans hushåll för intet, såsom hartils. Secreteraren tilstyrkte därföre, at Academien antingen skulle aldeles draga sin hand ifrån honom, och lemna honom til sitt olyckliga öde, eller ock gå med på en underdånig föreställning til Hans Majestet, det ville Hans Maje stet i Nåder bevilja honom den hjälp af Manufactur-fonden, som Ridderskapet och Adelen tillstyrkt. I anseende til Mannens onekeliga skickelighet, och Hans Excellence Grefve Scheffer, såsom nu varande Praeses, skulle anmodas at anmäla saken til det bästa hos Hans Majestet.

4. I anledning af den väl ritade Figure på et Sprit-hvete ax, som åtfölgde Hr Osbecks Rön, kom at talas om den snälle men fattige Ritare, som Herr Osbeck har hos sig och af medlidande underhåller: då Hr Prof. Bergius förestälde, om icke K.Academien ville låta honom för sin räkning med lefvande färgor afrita Svenska Insecter, emot något visst ringa fvode för hvart Insect öfver hufvud? Det bifölls, och Secreteraren fick befallning at anmoda Herr Osbeck det ville han accordera med berörde sin Ritare därom, på Academiens vägnar, och lemna Svar.

5. Upl. Kongl. Majestets Nådiga skrifvelse til Academien af d. Nov. och Svar på Academiens underdåniga förfrågning, angående den anbefallda Premie-frågan, om bästa sättet at conservera krut så uti käril som uti färdiga gjorda Skott eller Carduser. Se Dagboken för d. 22 Januari innevarande År. Kongl.Majestet behagade däruti i Nåde bifalla Academiens föreställning, at det utlofvade Premium af 6000 D. kmt. må delas, så at hälften tilfaller den, som bäst lärer at conservera krut uti Fastager, och hälften åt den, som bäst visar, huru carduser kunna länge ligga oskadda. I anledning här af hade Secreteraren väl upsatt Notificationen här om, som skall införas uti Post-Tidningarna, men hemstälde dock, om icke i anseende til vissa considerationer, kunde hafvas anstånd med Notificationens utgifvande, til des Hans Excellence K.Academiens nu varande Praeses, kommer hem: hvilket bifölls.

10. Upl. några af Hr Secreteraren Hedéns anmärkningar uti Natural-Historien neml. om Fjärilarnas mun, eller det verktyg hvarmed de suga i sig födan, samt om det verktyg, hvarmed fogel-ungarna bräcka Skalet på ägget, hvaruti de ligga inneslutne. Remitt. til Herr De Geer.

1. Secreteraren anmälte, at tvänne Svar på hvardera af de för förledet år upgifna Premie frågor inkommit. Til Censorer öfver dem, som angå Biskötsel, utnämndes Herrar De Geer, Bäck och bägge Bergii [P. & B.]: Öfver de andra, rörande bästa sättet at uphiälpa Landtbruket; Herrar Clason, Kryger, Runeberg och Sandel.

4. Uplästes et ifrån Petersburg insändt Manscript, af en som kallar sig Inostranetz, innehållande en Resebeskrifning genom en del af Ryssland, och i anledning deraf, en Geographico-Physisk beskrifning öfver Landet. K. Academien afhörde den med nöje; men som man ei vet Auctorens afsigt dermed, och K.Academien dessutom fann flera betänkeligheter vid at utgifva denna Resebeskrifning af Trycket, antingen uti Handlingarna eller särskildt, så beslöts, at Secreteraren, som sade sig veta den Svenske nu i Petersburg sig uppehållande Auctorens rätta namn, skulle skrifva honom til och fråga honom derom.

3. Secreteraren anmälte, at Academiens Ledamot, Herr Osbeck, hade hos sig en fattig sjuklig yngling, som han upöfvat at mästerligen och med lifliga färgor afmåla Insecter, hvarpå några prof upvisades, som af Hans Majestet och alla andra med högsta nöje åskådades. Secreteraren förestälde, om icke K.Academien ville, dels för at gifva samma yngling någon förtjenst, dels ock öfr at skaffa sig en samling af väl ritade Insecter, låta honom, emot något betingadt visst arfvode, för K. Academiens räkning afmåla alla Svenska Insecter, som finnas uti Herr Osbecks talrika Insect-Cabinet. Datta bifölls enhälligt, och som K.Academien fann det arfvode Herr Osbeck föreslagit, neml, 12 styfver stycket öfver hufvud, alt för ringa, så beslöts, at Ritaren skall få 16 styfver stycket för hvart och et af honom med lifliga färgor och i naturlig storlek afmåladt Svenskt Insect: då han sjelf skaffar sig papper och färgor där til. Uti hvad Format papperet bör vara, uti hvilken posture Fjärilar skola ställas, om flera små kunna sättas på et och samma blad med mera, skola Herrar Linné och De Geer rådfrågas.

2. Herr Praeses, som tillika med Herrar Bergier [P. & B.] och Secreteraren varit hos Tripolitanske Ministern, at på Academiens vägnar tacka honom för Dess gjorda hederliga tilbud, gjorde berättelse, huru höfligt de blifvit emottagne, samt huru Han ytterligen försäkrat, at den Botanicus, som kommer at utskickas til Tripoli. skal njuta mera godt, än Han i Skrifvelsen lofvat.

4. Secreteraren berättade, at tidning ankommit, det vore K.Academiens värde Ledamot och välgörare, Herr General Majoren och Commendeuren af K.S.O. samt Commendanten i Danzig, Baron von Eggers, nu med döden afgången. Som Han har mycket hedrat sig emot K.Academien med ansenliga skänker af Böcker, och jämväl i öfrigt gjordt sitt namn vida kändt och berömdt med Lärda erbeten, utan att nämna andra meriter; så önskade Kongl. Academien at få et hederligt åminnelse Tal öfver honom hållet, hälst af någon militaire. Capitaine Gyldenstolpe kom at nämnas, såsom utmärkt skickelig därtil. Och som Han ei ännu är Ledamot, tillstyrkte månge, det borde Han därtil föeslås, hvilket Secreteraren lofvade göra. 

10. Uplästes Herr Bergmästaren Berndtsons Bref til Secreteraren, innehållande en berättelse om dess ansenliga Potaoes Plantage, hvarpå Han förledet år bergat 70 Tunnor. I anseende til några svårigheter därvid, som Herr Sandel förmodade sig kunna afhiälpa, genom förestållning uti den Oeconomie Commission, hvaruti han är Ledamot, tog han brefvet til sig.

 7. Discourerades om denna tiltänkta Resa, och Secreteraren berättade i bland annat, at Herr Consulen Bagge, som många år vistats i Tripoli, samt väl känner Folket, och lefnads sättet där, försäkrat, det en Botanicus, som hade gåfvor at väl skicka sig, skulle med de förmoner, som Ministern lofvat kunna komma ut, vistas där och resa omkring Landet i 2 år med 200 Specie Ducater; men at han sedan til hemresan torde behöfva 100 Ducater. Kongl. Academien beslöt derföre at, efter Kongl.Maj:ts egen mundteliga befallning d.27 Jan. göra underdånig berättelse och föreställning här om. 

3. Upvistes ritning på köksspisar, som föregifvas vara befundne mycket fördelaktige. Academien anmodade Hrr Wilcke och Wäsström, at tillika med Secreteraren fara til upfinnaren, Hr Appreteuren Hofwing på Söder, at se sielfva spisen och inkomma med sina tankar därom, hvar efter ock Hr Grefve Cronstedt här öfver bör höras.

4. Upl. et af Herr HofCamereraren och Riddaren Christiernin gjordt utdrag af en ifrån Pettersburg för et par år sedan insänd Tysk Skrift, angående Gödslens beredande til Åkerbruket. Det befans så vackert, moget och vigtigt, at K.Academien önskade få hela Skriften in extenso öfversatt, hvarom Secreteraren lofvade anmoda Herr Christiernin. Imedlertid befans utdraget tjenligt och nyttigt a införas uti någon af de små Almanackorna.

1. Upl. Kongl.Majestets Nådiga Skrifvelse til Academien af d.12 Febr., såsom Svar på Academiens underdåniga af d, 16 Dec. 1772. Hvar uti K.M. i nåder gifver tilkänna, at K.M. för andragna skäl, funnit för godt at ei för kronans räkning låta trycka och til Almogen utdela den Beskrifning om Jordpärons Plantering, som K.Academien låtit författa (Se Dagb. för d.2 Sept. och 18 Nov.1772). Men emedan dock samma Beskrifning funnits fanska god, tydelig och fullständig, samt nyttig för det allmänna, beslöt K. Academien at sjelf låta trycka den, samt gratis utdela några 100 exemplar deraf til alla Lands-orter, hvarom Secreteraren fick befallning at besörja.

2. Upl. Kongl.Majestets Nåd.Skrifvelse til Academienhvar uti K.Majestet förklarar sig hafva i nåde af d. [datum saknas] bifallit Academiens underdåniga ansökning om något penningehjälp af Manufactur-medlen til Mathematiske Instrumentmakaren Steinholtzes förfallna verkstads åter uprättande, (Se Dagboken för d. 27 Oct.1772 och d. 20 Jan.1773) nemligen, at han skall få 10000 Dal.kopparmynt, hvilka Academien så bör disponera, at ändamålet må vinnas. Derföre anmodades Herr Praeses samt Herrar Meijer, Kryger, Runeberg, Wilcke, Lindblom och Wargentin, at göra sig underrättade om Steinholtzes tillstånd, skuld och öfriga omständigheter, samt at sedan rådgöra, huru de til hans hjälp anordnade penningar bäst kunna navåndas. 

6. Upl. Hr. Wargentins anmärkningar om Uraniburgs, Lunds och Köpenhamns Longitud.

Kongl.Academien beslöt derföre at låta genom Hr Praeses och Secreteraren Svar afgå til Herr Direct. Sahlgren, med tacksägelse för det ädelmodiga anbudet, och kraftigaste försäkran, at K.Academien vill och skall nu och framgent, heligt hålla och i akt taga de skyldigheter, som vid detta Capitals och den deraf fallande Räntans disposition äro K.Academien ålagde.

 3. De Herrar Deputerade, som bivistat prof-skjutningen med de Vernissade Skotten d. 25 hujus, berättade nu huru profvet aflupit, neml. at större delen af Skotten väl och geschwint afgått, men at några misslyckats, ovisst af hvad orsak. Vid profskjutningen voro närvarande, Hans Excellence Hr. Riks R. Friherre Falkengren, Presidenten Grefve Horn, General Maj. Bar. Charpentier, General-Fälttygmästaren Herr Anrep sjelf med månge officerare, samt på K.Academiens vägnar, Herr Praeses v. Arbin, samt Herrar Bäck, Wilcke, Lindblom och Wargentin. Deputerade tillstyrkte, at flera försök skulle göras, at utröna, hvarföre vid somliga skott Cardusen qvarstadnar i Canonen, och huru det kan förekommas.

1. Upl. Doct.Salbergs Bref til Secreteraren, hvar yti han förklarar sig villig at företaga Resan til Tripoli, om tillräckeliga Rese-penningar honom dertill bestås.

2. Upvistes Friherre Adelcrants's kostnads Förslag til Portens och trappstegens reparerande uti det så kallade Gref Pehrs Hus, som K.Academien nu bebor, hvilken reparation K.Academien förut funnit nödig. Det besteg til 4 à 500 Dal.kmt. Kong. Academien var nögd dermed, och befalte Secreteraren anmoda Frih. Adelcrants om verkställigheten.

1. Upl. Kongl.Majestets ytterligare Nådiga befallning til Academien at inkomma ned berättelse och yttrande om de Vernissade Skottens beskaffenhet och fördelar. Secreteraren hade redan upsatt en berättelse om de gjorda Försöken, med betänkande som uplästes, gillades och strax derefter expedierades. Påfundet visades kunna blifva af betydelig nytta, om det genom vidare försök förbättras, och vissa olägenheter undanrödjas.

5. Secreteraren berättade at de af Herr Salgren utlofvade 150000 D. kmt. nu voro uti Banqven för Kongl. Academiens räkning insatte, och hemstälde, huru de borde förräntas. Efter lång öfverläggning, beslöts, at man skall inlösa sådana Kongl. Stats-Contoirets obligationer à 6 procent, som blifvit gjorde åren 1769 och 1770, samt ej komma at inlösas förr än 1783 eller 178.

7. Herrar Wilcke, Wäsström och Wargentin gjorde sin berättelse om de af Herr Hofving med många ugnar inrättad köks-spisen, hvilken de, på K.Academiens d.2 Febr. gifne befallning besedt och funnit rätt artig, så at den väl förtjente beskrifvas.

5. Uplästes K. Commerce Collegii Bref om det för Instrumentmakaren Steinholtz på vissa vilkor beviljade nya understöd af 10000 Dal. kmt. Herrar Meijer, Kryger, Wilke, Runeberg och Lindblom anmodades at tillika med Herr Praeses och Secreteraren göra sig underrättade om Steinholtzes verkeliga tillstånd, öfverlägga huru dessa penningar bäst kunna användas til Hans verkstads uprättelse.

8. Upl. Herrar De Geers, Bäcks, Pet. och Bengt Bergii samt Secreterarens utlåtande om de två inkomna Svaren på Frågan om Biskötsel, Emedan alle voro ense derom at uti bägge Svaren vore mycket godt och nytt, så tillstyrkte någre, at Belöningen imellan bägge Auctorerne skulle delas, men som ock alle måste medgifva at Svaret N:o 1 verkeligen vore mera i allmänhet Instructivt, och hade afhandlat Biskötslen uti hela dess vidd, så beslöts, at bägge Auctorerne skola få full Belöning, neml. 20 Ducater hvardera. Då de medföljande förseglade Sedlar öppnades, befans Comministern uti Södra Wilje i Skåne Herr Pehr Gullander, vara Auctor til N.1, och Provincial-Medicus i Linköping, Doct. Hagström, til N.2.

7. Secreteraren berättade sig hafva fått Hans Majestets Befallning at resa til Trollhättan, där han bör vara d. 14 hujus, hvarföre han nu i afton måste gifva sig til vägs. Han trodee sig kunna komma tilbaka inom 2 à 2 1/2 veckor.

1. Upvistes et Exemplar af en ny Tom af Collection Academique utkomna i Paris, hvilken hel och hållen innehåller öfversättningar och utdrag af K.Academiens Handlingar, med god urskillning gjorde af en vid namn Keralio, som ock skickade K.Academien detta Bundna Exemplar, jämte et höfligt Bref, som uplästes. Secreteraren skall skrifva honom til och tacka. Han föreslog denne Herr Keralio til utländsk Ledamot.

3. Upl. et Bref til Secreteraren ifrån Kongl. Secreteraren Sahlstedt, hvaruti Han anhåller om approbation på Dess Svenska Ordbok, som nu snart är fultryckt, hvar af ock några profark upvistes. De som sedt antingen Manuscriptet eller några tryckta ark, intygade, at arbetet, uti det hufvudsakeliga, som är sjelfva Svenskan, verkeligen gör Auctoren heder, och förtjenar beröm, men sade sig frukta, at allmänheten kunde med skäl hafva något at Sahlstedt ei velat låta rätta sig af Herr Secreteraren Wibiörnssons påminnelser. Emedan Hans Excell. Gref. Höpken sedt hela Verket, är competent domare, och Hr. Sahlstedts Gynnare så beslöts, at Secreteraren skulle anmoda honom om råd, huru approbationen kunde ställas så, at Herr Sahlstedt vore dermed belåten, och Academien ei blottstäld för någon förvitelse

1. Secreteraren anmälde, at Academiens framledne Ledamots Herr Strömers Änka, Fru Elvia hitsändt en samling vackra, mäst Mathematiska och til en del rara Böcker, hvilka Hennes Sal.man efterlemnat och Hon nu skänkt K.Academien. Catalogen på dem upvistes: däribland voro 29 Verk in Folio, 67 in Qvarto, 86 in Octavo et Duodecimo, samt en hop Chartor. Kongl.Academien fägnade sig öfver denna ansenliga Dess Boksamlings tilväxt, och lofvade vara betänkt på något tacksamhets teken emot Fru Strömer, som äfven tilförne riktat K.Academiens Bibliothék med Böcker som Hennes Broder Sal.Secreteraren Elvius tilhört. Herr Wargentin trodde, at ingen ting skulle mer fägna Henne än om K.Academien ville låta slå en Jetton öfver Hennes aflidne Man, Herr Strömer, hvilken heder Han sjelf dessutom hade förtjänt. Kongl.Academien tyckte mycket om detta förslaget men tog dock denna gången ei något visst beslut.

6. Secreteraren anmälde, at Herr Sandels vore färdig med sin Parentation öfver Bar. Tilas, Herr Schönberg med Sin öfver Generalen Baron Eggers, samt Herr Schulzenheim med sin öfver Sal. Archiatern Rosenstein. Det beslöts, at de alle skulle hållas här, uti K.Academiens vanliga Sammankomsts Sal, men dagen kunde ei utsättas, förr än man får veta, huru vida Hans Majestet nådigst torde vilja bivista dessa Parentations Acter, hvar om Secreteraren fick befallning at genom någon af Deras Excellencer göra sig underrättad. Herr Schönberg förklarade då, at som det på det sättet sättet kunde draga längre på tiden, innan Hans Majestets tid tillåter Honom at upkomma, än omständigheterne tillåta Herr Schönberg at här i Staden fördröja, hvilket vore högst 8 dagar, så anhöll Han, at nästa Onsdag få göra ifrån sig Sitt Tal, hvilket bifölls.

2. I anledning här af, gjorde Secreteraren föreställning, om icke K.Academien ville hos Hans Majestet göra underdånig föreställning om ändring uti en så orimelig författning, som den är, at nästan förbjuda så oskyldiga, ja högst nyttiga och nödiga tings införsel, som Mathematiska och Physiska Instrumenter äro, samt at gravera dem med en så odrägelig Tull. Detta bifölls äfven enhälligt.

1. Upl. Hr. Ferrners utlåtande öfver Comte de Loo-Loos Demonstration de l'existance de Dieu, at det ei vore något nytt, ei heller något nog bindande bevis, hvilket ock Secreteraren höll med.

2. Secreteraren anmälde, at på K.Academiens ena för år 1773 framstäldta fråga, om bästa sättet at befordra Landtbrukets tilväxt, voro 1 Svar inkomne. På den andra, om Medlen at förekomma och bota Farsoter, i synerhet Röt-feber, 5 Svar. På den tredje, om bästa skapnaden och ställningen af en Plog 3 Svar. De remitterades til hvar sin Class af Ledamöter.

10. I anledning af denna Skrift, som, i fall den gillas blifver för vidlyftig at införas uti Handlingarna, föreslog Secreteraren, om den icke kunde tryckas särskildt, tillika med några flera sådana til K.Academien inkomna Afhandlingar rörande Landtbruket, ex.gratia, N.37 för år 1772, samt N. 29, 35, 49 och 59 för sistledet år, hvilka funnits innehålla mycket godt, fastän de, för hvarjehanda orsaker ei funnits tjenlige at införas uti Handlingarna. Detta förslag vann allmänt bifall: dock böra de Rön, som komma at införas uti dessa Oeconomiska Handlingar, å nyo öfverses och granskas.

3. Upl. Boktryckaren Wennbergs Memorial, hvar uti Han anhåller om at få trycka någon af de små Almanackorna, hvilket han tilböd sig at göra för 30 D. kmt. 1000 Exempl. som är 6 D. mindre, än K.Academien gifver andra. Herrar Deputerade förklarade sig ei kunna gå ifrån de andra Boktryckarne som här tils tryckt de små almanackorna så vida de gjordt det försvarligt och hållit sitt contract och sjelfve ville än längre dermed fortfara. Bokhållaren anmodades derföre at fråga Hr. Stolpe, om Han ville Lemna Götheborgs Almanach til Hr Wennberg. Secreteraren så väl som Bokhållaren förklarade dock, at de hade mera förtroende til Stolpe, och at K.Academien hos Wennberg kunde på flera sätt blifva lidande.

6. I anseende til K.Academiens många utestående fordringar hos Bokbindare i små Städerna, som så trögt inflyta, af den orsak til en del, at ingen är som med alfvare drifver där på, hvilket Secreteraren sade sig ei förstå, delibererades, om icke K.Academien kunde antaga någon lagfaren til ombudsman, hvilket fants nödigt, men togs i betänkande.

5. Upl. Hr. Clas Alströmers Bref til Secreteraren, hvar uti han, på Sin Svär-faders Herr Salgrens vägnar, tilstyrker, at Bonden Olof Birgersson ifrån Kumbla Socken i Nerike, må få 100 Dal. Silfverm. belöning af Sahlgrenska räntan, för dess påfundna och uti sista Qvartalets Handlingar beskrefna Stenbrytnings-Machine.

5. Upl. et Transsumt af K.Krigs Collegii underdåniga Skrifvelse til Kongl. Majestet, hvaruti Collegium underställer, om icke K.M. i nåde skulle täckas anslå et Praemium af 50 Ducater för dem, som efter Vetenskaps Academiens bepröfvande, bäst kunde besvara den Frågan: huru Svenskt Läder må kunna beredas så, at det, under liggande i Kronans agaziner, tager minsta skadan, samt om någon smörja kan upfinnas, at det samma, antingen i hela huden förfärdigade arbete längre tid förvara. Här öfver har K.M. i nåde befalt Academien utlåta sig. Kongl. Academien pröfvade nyttigt, åtminstone ei skadeligt at tilstyrka en sådan fråga; dock fick Secreteraren befallning at först höra någre, som förstå sig på Garfveri.

 1. Innan Hr. v. Linné kom up, proponerade Secreteraren, om icke K.Academien nu, då Herr v. Linné någon tid qvarblifver i Staden, ville låta någon af våra bästa Mästare göra et Portrait af honom, at pryda Sammankomst Salen och förvara til Hans åminnelse. Det bifölls enhälligt, och Secreteraren fick befallning at fråga Baron Adelcrants, antingen Professor Pasch eller Professor Kraft ansågs skickeligast at göra det. Hr. Adalcrants tilstyrkte sedan, at Hr. Kraft skulle görat.

 1. Innan Hr. v. Linné kom up, proponerade Secreteraren, om icke K.Academien nu, då Herr v. Linné någon tid qvarblifver i Staden, ville låta någon af våra bästa Mästare göra et Portrait af honom, at pryda Sammankomst Salen och förvara til Hans åminnelse. Det bifölls enhälligt, och Secreteraren fick befallning at fråga Baron Adelcrants, antingen Professor Pasch eller Professor Kraft ansågs skickeligast at göra det. Hr. Adalcrants tilstyrkte sedan, at Hr. Kraft skulle görat.

 4. Secreteraren gaf tilkänna, at det nya Qvartalet vore färdigt, och at Praesidii ombytet således kunde ske mästa Onsdag, d. 27 Apr. Men Herr Praeses sade sig den dagen vara hindrad, och begärte upskof til d. 4 Maj.

6. Upvistes en ny Geographisk Charta öfver de af Ryssarna i dessa åren decouvrerade Öar imellan Nord-Östra Ändan af Asien och den Nord-Vestra af America, införd uti en i Petersburg utgifven Geographisk Calender för innevarande år, som Commisiions-Secreteraren v. Körning skickat Secret. W.

1. Upl. et Bref til Secreteraren ifrån Herr Keralio, som d. 4 Mai blef vald til utländsk Ledamot, skrifvet på Svenska, och det tämmeligen rätt och correct. Han tackar för kallelsen til Ledamot, och beder Secreteraren skicka til honom en hop Svenska Böcker, såsom alla Academiens Handlingar, nästan alla, som angå vår Historia, såsom Dalins, Lagerbrings, Botins m.m. Histoires, hvilka beställas för Kongl. Franska Bibliothekets räkning. En hop af dem som i hast kunde erhållas, skickades i Augusti Månad, för en Summa af 309 Franska Livres, tillika med några, som efter vanligheten skickades gratis til K.Franska Vetenskaps Academien. De öfriga, äldre Verk, som ei annorlunda än på Auctioner kunna erhållas, besparades til nästa vår.

5. Upl. Secreterarens afhandling om Carlstads Stifts tilväxt i Folkrikhet sedan år 1721.

1. Herr Praeses berättade, att han, tillika med Herrar Meyer, Wilke. Chapman, Lindblom, v. Engeström och Wargentin, d. 4 hujus på K. Academiens vägnar bivistat provskjutningen vid Laboratorium, med GeneralFälttygmästaren Anreps nya vernissade Skott (Se Dagb. för d. 20 Jan. d. 17 Febr. d. 10 och 31 Mart. 1773), at nu 100 Canon Skott å rad, med all Geschwindighet, blifvit med sådana Vernissade Carduser skutne utan något hinder.

2. Upl. en Anonymi förslag til et fördelaktigt bruk af Frälse hemman under Säterier, hvilket profvades tienligt at införas uti de under trycket varande Oeconomiska Handlingar. Secreteraren gaf tilkänna, at et mycket förnämt Fruentimmer som ei vill nämnas, vore Auctor dertil.

7. Upl. Hr. Major v. Spångens Bref til Secreteraren, och upvistes en i Spiritu vini inlagd fisk, som medfölgde Brefvet, hvilken blifvit fångad i Finland, men af ingen där kändes, ei heller af någon ibland de nu närvarande. Herr Mallet anmodades at föra Fisken med sig til Herr Archiat. v. Linne i Upsala som svarade at Fisken var nog bekant.

3. Upl. Bref til Secreteraren ifrån Herr Clas Alströmer, hvaruti Han på Sin Svär-Faders Herr Salgrens vägnar anhåller, det ville K. Academien föreslå några nya Frågor eller täflings ämnen til de Sahlgrenska Premierna, hvilka K. Academien länge väntat at han sjelf, enligt sitt gjorda förbehåll, skulle föreslå. I anledning här af, omtaltes nu någna nya ämnen, men inte blef denna gången faststäldt, utan saken upsköts til nästa sammankomst.

6. Sedan Herr Hellant blifvit anmodad at på en liten stund afträda, förestälde Secreteraren, om icke K.Academien ville göra en underdånig föreställning hos Hans Majestet, at Herr Hellant må återfå den del af sin lön, såsom Oeconomie Directeur i Lappmarken, hvilken af 1766 års Ständer honom utan ringaste skäl beröfvades, och hvar af han alt sedan varit i mistning och därigenom råkat uti et mycket fattigt och beträngdt tilstånd. Kongl. Academien biföll icke allenast det, utan ock beviljade honom nu strax af egen Cassa en discretion af 900 Dal. kmt, til ärkänsla för Dess flit och til vidare upmuntran. Detta notificerades honom vid inkomsten af Herr Praeses, och uptogs med tacksamhet. Man kom öfverens med honom, at han sjelf skal upsätta en underdånig ansökning til Hans Majestet, om sin förlorade löns återfående, och däruti åberopa sig Academiens intygande om sina förtjenster, hvar af K.Academien får tilfälle at hos Hans Majestet i underdånighet recommendera honom.

7. Föreslogs åtskilliga fråge-ämnen til de Salgrenska Premierna och delibererades länge derom, men man kom ei heller nu därom til slut, utan anmodades Herr Praeses, at med Herrar Clason, Runeberg, Sandels, Wäsström och Secreteraren sammanträda enskildt til at närmare reglera dessa Frågor.

9. På Herr Acrels föreställning, fick Secreteraren befallning at för K.Academiens räkning låta någon god Portraitmålare göra sitt Portrait. Han lofvade at med nöje lyda, och tackade för detta nya prof af K.Academiens ynnest.

1. Upl. et ifrån Dr. Rothman nyligen ankommet Bref, hvar uti han säger sig hafva hemsändt några i Tripolo samlade Naturalier, utom de redan ankomne; men beklagar, at han för osäkerheten på den orten i anseende til Bedouinernas ströfverier, ei kan så mycket där uträtta, som han önskade. Secreteraren fick derföre befallning at skrifva honom til och råda honom at nästa vår begifva sig til Tunis eller någon annan säkrare ort, eller ock aldeles på hemvägen.

4. Upl. et Memorial, ingifvit af Hr. Cammar Revisions Rådet och Riddarhus Camereraren Kirstein, hvar uti han begärer någon discretion, för det han i 25 år årligen uti Banquen uttagit och til K.Academien aflemnat interesset på det Thamiska Capitalet, hvar af Hr. Wilke njuter sin lön. K.Academien kunde ei finna sig här vid, emedan Hon höll före, at så vida Riddarehus Directionen hos sig förvarar sjelfva Låne Banco-Sedlarna, vore det Hr. Kirsteins skyldighet, at derå uttaga interesset. Secreteraren berättade äfven, at han, hvar gång någon ny Jetton blifvit för K. Academiens räkning slagen, gifvit Herr Cammar Revisions Rådet en af Silfer, samt at Hr. Kirstein en och annan gång, då han uttagit interesset, för K.Academiens räkning fått taga Hyrvagn. Efter någon deliberation, beslöts, at Secreteraren skulle Sondera Hans Excell. Grefve Fersen och någre flere af Riddarhus Directionen huruvida de ville samtycka, at K.Academien kunde få sjelfva Thamiska Banco-Sedlarna om händer, emot K.Acad. förbindelse at vara för dem ansvarig, och i fall de syntes der til benägne, skulle Bref til Riddarhus Directionen afgå, med anhållan derom. Hvilket alt skedde. Imedlertid ville K.Academien vara betänkt på något litet Honorarium för Herr Kirstein.

5. Upv. et Exemplar af den anmnkunnige Hr. Stellers Beskrifning öfver Kamtschatka, som nu först, efter den länge sedan afledne Auctorens Manuscript, blifvit ostympad utgifven af Herr Scherer i Strasburg, och af honom til K. Academien dedicerad. Secreteraren fick befallning at genom Bref tacka Herr Scherer för denna skänk och heder.

5. Upl. det af Secreteraren upsatte Företalet til första Tomen af den nya Samlingen af Oeconomiska Rön. S. D. Gloria.

1. Upl. Comiss. Secreterarens i Petersb. Bref, om någre påfundne ny[a] färg-stofter.

3. Upl. Lectorens vid Götheborgs Gymnasium, Doct. Wallenstråles Bref til Secreteraren, hvar uti han anhåller om K.Academiens tilstånd at til den så kallade Götheborgs Stads och Stifts Matrikel, som han årligen tänker utgifva, och hvar af et exemplar för innevarande år upvistes, kunde få bifoga en ny Almanach, och här efter gifva detta arbete namn af Götheborgs Calender, ungefärligen lik Stockh. Stads Calender. K.Academien fann betänkeligt at därtil samtycka, i synnerhet för praejudicat skull, trodde ock, at Hr. Wallenstråle skulle finna bättre sin räkning vid, at årligen framför sin Matrickel häfta et exemplar af Historiska Almanachan för det året, efter de äro i lika format.

3. Secreteraren frågade, hvad K.Academien ville göra för nytta af den kårtare men äfven vackra afhandling i samma ämne, som Dess Ledamot Hr. v. Strussenfelt ingifvit. Se Dagb. för d.15 Jun. 1774. Beslöts, at den skulle införas uti Handlingarna.
N.10.Se 1 Qvart.

3. Upl. et Bref til Secreteraren ifrån Majoren v. Torck, hvar uti han säger sig med andra Landtmän hafva lärt mycket nyttigt, rörande Ängsskötslen, af Hr. B.Bergii Tal om detta ämne, men beklagar, at han ei känner en del af de Svenska örter och gräs-slag, som deruti omtalas, och således ei kan samla frön af dem, at på sätt som i Talet föreskrifves. cultivera dem på artificiella ängar; beder derföre, det ville K.Academien utgifva Figurer på dem, med naturliga färgor, til våra i Botaniqven oförfarne Landtmäns tjenst. K.Academien fann väl detta nyttigt, men fruktade för kostnaden: bad dock Herrar Bergier inkomma med deras tankar om sättet och kostnaden, då K.Academien ville taga sitt beslut.

11. Hr. Bergius frågade, om icke K.Academien ville låta inropa några vackra och nyttiga Böcker, hörande til Sciencerne, på Auctionen af Sal. Directeuren Salvii ansenliga Boksamling. Det bifölls med nöje, och Herr Banco-Commissarien Bergius anmodades at, efter samråd med Academiens Secreterare, derom besörja. 

2. Likaledes Secreteraren Wargentin, öfver K.Academiens framledne Ledamot, Herr Gabr. Polhem.
Något annat företogs ei denna gången.

4. På Secreterarens föreställning, bifölls at K.Academien vill Åbo Academies Bibliotheque skänka följande öcker, som K.Academien äger in duplo. Neml.

5. Deremot upvistes et i Angelskt Band väl bundet Exemplar af The Rites and Ceremonies of the Greek Church, in Russia, utgifne i London år 1772, in 4:o, Skänkt til K.Academien af den vittre Auctoren Herr John King, som var här förledet år. Secreteraren fick befallning at genom bref betyga K.Academiens tacksamhet.

6. Secreteraren anmälte den vittre Capitaine och Riddaren Gyldenstolpe til Ledamot.

1. Upl. Kongl. Amiralitets Collegii Bref, hvar uti K. Collegium anhåller om del af de Krut-försök, som K.Academiens Ledamot, Herr Lehnberg, på Cronans kostnad, i flera år anstält. Secreteraren gaf här vid tilkänna, at Herr Lehnberg, enligt undfången Instruction, endast hos Kongl. Krigscollegium upgifvit sina försök, med de slutsatser han deraf kunnat draga, och at K.Academien således icke ens sjelf, efter sin önskan, fått del deraf. Beslöts derföre, at Svar til K.Amiralitets-Collegium af sådant innehåll skall afgå.

3. Upl. Herr Prosperins undersökning om alla härtils til sina elementer kände Cometers minsta möjeliga distance ifrån Jordens Orbita, samt huru vida någon af dem kan komma Jorden för när. Och som det förnämsta här af, nemligen Tabellen, redan öfver et år varit i Secreterarens händer, beslöts, at denna afhandling skulle införas uti detta Qvartals Handlingar. Jag kan intyga, at Herr Prosperin ei ännu sedt Herr Du Sejours arbete i samma ämne, då han detta skref.
N.41.Se Tredje Qv.     

4. Upl. Bref til Secreteraren ifrån Herr Scherer, en vitter Tysk man, som nu vistas i Versailles, den samme som förledet år utgifvit och til K.Academien dedicerat Stellers Beskrifning öfver Kamtschatka, samt i år skickat K.Academien et exemplar af Nestors Russische Geschichte, som Han på Tyska öfversatt. Han annoncerar i detta Bref flera lärda arbetem, som han har under händer.

1. Secreteraren anmälte, at intet svar inkommit på Kongl. Academiens Fråga om Lepra.

2. Secreteraren berättade, at en Man ifrån Österrike, vid namn Blank blifvit af Stats-Secreteraren Lilliencrants, på Hans Maj:ts befallning förvist til K.Academien, at angifva några Mechaniska inventioner, som berörde Blank utbjuder, emot belöning. Secreteraren sade sig hafva talat med mannen, och frågat honom, hvilka dessa machiner vore, om han hade beskrifningar med Ritningar eller ock Modeller på dem, och ville dem för K.Vet.Academien upvisa. Blanck hade då endast framgifvit en förtekning på sina förmenta Inventioner, bestående af Pål- och lyft-kranar. MudderMachiner, Machiner at uprycka Pålar, stubbar, stenar etc. utan ringaste beskrifning, men tillika har han upvist en hop attester ifrån alla de förnämsta Hof i Europa, at man allestädes köpt af honom Model til en eller annan Machine, och tilbjuder han äfven Hans Majestet Model af hvilkendera Machinen Hans Maj:tet i nåder befaller, emot ett visst praemium för hvardera. Och som Blank mycket påskyndade K. Academiens yttrande, sade Secreteraren sig redan hafva gifvit Hr Stats-Secreteraren Lilliencrants skriftlig berättelse derom, med tilläggning, at sådana Machiner funnos förut här i Riket, och at K.Academien ei kunde yttra sig, om Blanks vore bättre än de förut brukliga, så länge Blank ej visar beskrifningar eller Modeller på sina. Detta alt gillade Kongl. Academien.

April, d. 27.
Voro de vanlige Herrar Deputerade förr middagen samlade uti Contoiret, at öfverse Räkenskaperna.
Herr Camereraren upviste sin afslutna Bok för de två sistförflutna åren, som lemandes til vederbörlig Revision och som Herr Bruks-Patron och Academiens Ledamot, Joh. Abr. Grill den yngre, inom kort väntas i Staden, beslöts at man skulle anmoda honom om Revisionen.
Secreteraren gjorde föreställning, huru billigt och angeläget vore, at förbättra Professoren Wilkes vilkor, på det han af naturlig omtanka om nödig utkomst, ei må mista sin munterhet och lust at arbeta, hvar til liknelse är. Af sin lön, 4500 D. kmt. nödgas han nu betala öfver 1500 D. uti hushyra, och kan sedan i dessa dyra tider ei lefva af det öfriga. Secreteraren förestälde derföre, om icke honom borde bestås fri hus-hyra, utom lönen, hälst han ock tilförne några år den njutit. Alla funno det skäligt, och Herr Praeses lofvade efter middagen göra K.Academien föreställning derom.

April, d. 27.
Voro de vanlige Herrar Deputerade förr middagen samlade uti Contoiret, at öfverse Räkenskaperna.
Herr Camereraren upviste sin afslutna Bok för de två sistförflutna åren, som lemandes til vederbörlig Revision och som Herr Bruks-Patron och Academiens Ledamot, Joh. Abr. Grill den yngre, inom kort väntas i Staden, beslöts at man skulle anmoda honom om Revisionen.
Secreteraren gjorde föreställning, huru billigt och angeläget vore, at förbättra Professoren Wilkes vilkor, på det han af naturlig omtanka om nödig utkomst, ei må mista sin munterhet och lust at arbeta, hvar til liknelse är. Af sin lön, 4500 D. kmt. nödgas han nu betala öfver 1500 D. uti hushyra, och kan sedan i dessa dyra tider ei lefva af det öfriga. Secreteraren förestälde derföre, om icke honom borde bestås fri hus-hyra, utom lönen, hälst han ock tilförne några år den njutit. Alla funno det skäligt, och Herr Praeses lofvade efter middagen göra K.Academien föreställning derom.

5. Secreteraren Berättade, at bägge Stämplarna til Jettonen öfver Salige BergsRådet Swab, creverat, sedan allenast 20 Jettoner voro slagne. Denne Jetton var slagen uti både Bergs-Collegii och Vet. Academiens namn och på deras gemensama kostnad: men som K.Academien ensam betalt bägge dessa stämplarne, ansåg K.Academien för skäligt, at K.Bergs-Collegium på sin egen kostnad låter renovera dem, hvilket ock de närvarande K.Collegii Ledamöter biföllo.

2. Likaledes et Exemplar af Gli Elementi delle Matematiche pure, som en Italiensk Mathematicus, vid namn Odoardo Gherli, nyligen utgifvit i Modena, och skickat til K.Academien. Dess Bref uplästes. Verket består af 6 Tomer in 4:o. Secreteraren skal skrifva til dem bägge och tacka, på K.Academiens vägnar. 

3. Secreteraren berättade, at han ock, tillika med dessa Böcker, fått några andra ifrån Italien, som han för K. Academiens räkning bestäldt, neml. de 5 Första Tomerna af Sieniska Academiens Acter, tvänne nya Tomer af den Bologniska m.m. men at Herr Frisi, som varit anmodad derom, skickat Paquetet land-vägen genom Tyskland, hvarigenom forlönen stigit til nåra 40 Plåtar, som är mer än sielfva Böckerna äro värde. K.Academien kunde ei undandraga siga at dem betala.

2. Secreteraren berättade sig hafva blifvit upkallad i Kongl. Commerce-Collegium, och at honom där blifvit lemnadt et vidlyftigt Manuscript, innehållande en berättelse om klinkert-beredningen i Holland, och skrifvit af Academiens nu varande Praeses, Herr Qvist. K.Collegium önskade det ville K.Academien draga försorg om dess tryckning, antingen uti Handlingarna eller särskildt. Det upvistes nu, tillika med 5 dertil hörande Tabeller eller Ritningar. K.Academien fägnade sig öfver detta nyttiga arbete, och Secreteraren tilstyrkte, at det skulle styckevis få införas i Handlingarna, emedan det ei vore vidlyftigare, än at det kunde uti tre stycken, af vid pass 1 1/2 tryckt ark hvartdera, få rum. Då det icke allenast utan särskild kostnad kunde utkomma, utan ock ofelbert skulle hedra Handlingarna och befordra deras afsättning. Men de fleste öfrige närvarande Herrar Ledamöter ansågo för bättre och bequämligare för allmänheten, om det blefve särskildt tryckt, af hvilken tanka ock Auctoren sjelf, Herr Praeses, var, hvilken berättade huru detta Manuscript tilgått, hvilket för flera år sedan varit ifrån England af honom insändt til K.Directionen öfver Trollhätte Slussverks byggnad, men där ej anmäldt, och ar han ei visste, huru denne afskrift deraf kommit i K.Commerce-Collegii händer. Han tillade, at detta Manuscript ei vore complett, utan at et nästan lika vidlyftigt, om Tegel-tilverkningen i allmänhet, borde åtfölja detta. Han lofvade derföre sjelf söka förmå någon Boktryckare, at på eget förlag trycka detta arbete: men Secreteraren sade at man svårligen lärer finna någon sådan, emedan K.Commerce-Collegium redan tilbudit det de förnämsta, som alle nekat sig, i anseende til de många och stora koppar-styckena och befarad ringa afsättning vilja eller kunna åtaga sig förlaget.

4. Upvistes en ny slags Thermometer eller Pyrometer, förfärdigad af Custos Machinarum i Lund, Herr Gullander, som var närvarande och förklarade så väl grunderna som Constructionen och nyttan af detta Instrument. Kongl. Academien fann deraf, med särdeles nöje och fägnad, så väl Herr Gullanders lyckliga genie för Mechaniquen, hvarom ock Herr Wilcke och Secreteraren intygade, som under dess vistande här i några Månader fått tilfälle at närmare känna honom, som dess händighet och skickelighet til Instrumentmakeriet: ty detta nog componerade Instrument af Stål och Messing m.m. var af honom sjelf ganska propert och väl förfärdigadt. Kongl. Academien fann för godt, at af Gullander köpa detta Instrument, til sin Physiska Apparatus, och at så väl i anseende til hvad det kunde hafva kostat honom, som til någon upmuntran, gifva honom derföre 600 Dal. kmt. Denne Gullander tycktes vara et ämne til en excellent Instrumentmakare.

1. Upl. et Bref ifrån Academiens Pensionaire, Hr. Anton Martin, hvaruti han berättar sig nu hafva påbegynt at sjelf repetera Santorii försök, och meddelar några af sina redan giorda observationer. K.Academien fägnade sig så mycket mera deröfver, so hon sjelf länge upmuntrat honom dertil, men befalte Secreteraren förmana honom, at akta sig för förhastade slutsatser och omdömen, samt at upriktigt och enfaldigt uptekna blotta och rena Observationerna.

2. Upl. et Bref til Secreteraren ifrån Academiens värde Ledamot, Herr Probsten Osbeck, hvaruti han ömkeligen beklagar sig öfver sina många och complicerade svåra sjukdomar och bräkeligheter, samt yttrar sig, at han kunde göra sig hopp om någon bättring, om han hade råd och lägenhet at i Sommar hämta frisk luft och få någon motion genom en liten Resa til BohusLän eller annorstädes i Götheborgska skären, under hvilken han dels kunde på nåra veckor slippa sina trägna ämbets bekymmer, dels få förlusta sig med Observationer i Natural-Historien, Oeconomien och annat: men at hans vilkor ej tilläto honom, at nyttja en sådan Cur. Ehuru han ei tyckes hafva skrifvit detta, i minsta afsigt at erhålla någre Resepenningar, fick dock Secreteraren knapt utläsa Brefvet förr än alle närvarande Ledamöter, utan någons föreställning, började yrka, at Academien ei borde låta en så nyttig och älskad Ledamots lif eller hälsa periclitera, för 50 eller 60 Plåtar, utan at K.Academien borde, så vida hos Henne stod, befalla och ålägga honom at i Sommar göra, för sin hälsas conservation, en liten resa, hälst K.Academienei kunde tvifla, at ju Vetenskaperne skulle draga mycken nytta der af. Kongl. Academien anslog dertil 450 D. kmt. hvilka 450 D. kmt. Secreteraren fick befallning, at strax skicka honom, med förmaning at ei använda dem til annat än den föreslagne resan, hvilken han utan drögsmål borde anträda.

3. Upl en Anonymi tilbud, at med mindre kostnad och bättre valsa och förtena Bly, än almänt sker, om han kunde få understöd eller förslagsmän dertil. Prof på hans valsade Bly upvistes, men som K.Academien hvarken kunde gifva honom förlag eller råd, fick Secreteraren befallning at återlemna emorialet til den, af hvilken han det fått, med sådant Svar.

1. Secreteraren berättade, at Blank, se Dagb. d. 17 April, anmält sig, at inom några dagar hafva sitt Modell färdigt at för Kongl.Academien upvisa: men at man förnummit, det han ej, efter Hans Maj:ts nådiga Bref, Se Dagb. för d. 17 April. gjort Modell til en Mudder-Machine, utan til en Machine, hvarmed Pålar efter gamla bryggor, samt stubbar och mera sådant, kunde utur jorden upryckas. På tilfrågan, hvarföre han ei gjort Modell til Mudder-Machine, har han svarat 1:o at han fått mundtelig befallning, utan at kunna säga af hvem, at göra Modell af Machinen til Pålars updragande, förmodel. antingen af Hans Exc. Grefve Bielke, eller Praesidenten Grefve Cronstedt. 2:o at han ei för så liten belöning, som 1800 D. kmt kunnat eller velat göra et Modell til sin Mudder-Machine, utan at han för det Modellet bordt hafva 2 à 3 dubbelt större belöning, samt at Modellet til Machinen at updraga Pålar vore det enda, som han lofvat praestera för 1800 D. kmt. då han likväl förbehållit sig at få kostnaden för sjelfva Modellets förfärdigande särskildt betalt.
I så beskaffade omständigheter var K.Academien villrådig, hvad Hon skulle göra, och proponerades af några, at K.Academien skulle i underdånighet förfråga sig hos Hans Majestet. Dock beslöts, at man först skulle se hans Modell och tala med honom. Dertil utnämndes Herrar Meijer, Clason, Runeberg, Wilke, Lindblom, von Arbin och Wäsström, jemte K.Academiens Praeses och Secreterare.

4. Upl. et på Svenska Skrifvit Bref til Secreteraren, från Academiens utländske Ledamot, Herr Keralio. Det var tämmeligen god Svenska, men en slags Memoire, som han tillika insänt, äfven på Svenska, var svår at förstå. Ämnet hörde ei heller til Academiens göromål.

  8. Uplästes en af Herr Scheele insänd berättelse om en grön färg, som han påfunnit at tilreda af koppar och arsenicum, som skall vara beständig emot Sol och luft, samt förmenas kunna blifva nyttig för målare. Prof deraf upvistes och utdeltes, at lemna någre Målare til försök, hvilke sedan inkommit med intygande, at färgen vore vacker och skulle blifva begärlig, om den ei faller för dyr. Som Herr Scheele ei upgifvit sjelfva sättet at tilreda färgen, skulle Secreteraren fråga honom, om han ville meddela det til införande Handlingarna.
N.34.

2. Secreteraren upläste et Bref ifrån K.Academiens Ledamot Professoren i Mitau, Herr Ferber, hvarmed fölgde Modell och Beskrifning på den i Curland bruklige Plogen, som befans i det närmaste likna Finska Gaffel-plogen.

4. Secreteraren berättade sig i Götheborg hafva råkat den nyligen ifrån sin Resa til Caput Bonae Spei och omkring Södra Pol-Cirkelen hemkomne Doctor Sparrman, och sedt en del af dess gjorda Samlingar, som voro rätt ansenliga och märkvärdiga. Doctor Sparrman hade sagt sig sinnad at skicka större delen af dem sjöledes ifrån Götheborg til Stockholm, til undvikande af för stor kostnad land-vägen, hvilket Secreteraren hade afrådt, i anseende til äfventyret, hälst denne sene Års-tiden. Han förestälde nu, om icke K.Academien ville bestå Doct.Sparrman någon Summa til forlön ifrån Götheborg hit up landvägen, på det så långväga och högst rara Naturalier ei må löpa fara at förloras, sedan de kommit lyckligen så nära. Kongl. Academien fann detta högst nödigt, och så mycket billigare at med något understöd nu hugna och upmuntra Doct. Sparrman, som han gjort denna vidlyftiga och mångåriga Resa, utan något det ringaste understöd af K.Academien eller af Fäderneslandet. Det beslöts derföre enhälligt, at han nu genast skall få, til berörde behof, Ettusen Dal. kmt. hvaraf 300 skickades honom med Posten följande dagen.

4. Uplästes et Memorial, insändt af en Trägårdsmästare i Norrköping, vid namn Fogelstedt, hvar uti han säger sig hafva påfunnit, 1:o et sätt at förekomma kol-ax på Hvete, 2:o at förekomma Maskar på Fruktträden, och lofvar upgifva dessa konster, om han förut får försäkran om någon belöning. En hop attester ifrån kände Män i orten voro bifogade. Ehuru K.Academien tviflade om de förmentekonsternes riktighet eller pålitlighet, skulle dock Secreteraren genom Bref til Fogelstedt sjelf, eller til Borgmästaren Lundroth i Norrköping, som insändt Memorialet, anmoda honom at uptäcka medlen, samt försäkra honom om belöning, i fall K.Academien funne någondera konsten sannolik och verkeligen nyttig.

4. Uplästes et stycke af Candidaten Anton Rolandson Martins berättelse om de af honom repeterade Sanctorii vägnings försök, med dess Resultater, jämförde med andra utomlands tilförne gjorda. Hela Manuscriptet lemnades til Herr Zetzel, om några dagar derefter gaf Secreteraren et Memorial, hvar uti begärtes Herr Martins förklaring och uplysning af åtskilliga ställen uti det vidlyftiga Manuscriptet. Detta memorial skickades strax til Herr Martin, som nu vistas i Åbo. N. 43.

1. Upl. en af K.Majestet til Academien remitterad ansökning om Privilegium at få bygga Orgverk. Kongl. Academien fann at detta måtte hafva skedt genom förseende uti K.Cantzelieexpeditionen, emedan det nu tilhörer K.Musicaliska, men ei Vetensk. Academien, at i underdånighet yttra sig öfver sådana ärender. Secreteraren fick derföre befallning at göra föreställning här om uti Inrikes Civil-expeditionen, hvilket följande dagen skedde, då ock Remissen återtogs.

7. Uplästes et Bref til K.Academien ifrån Hr. Öfverståthållaren och Landshöfdingen i Upsala, Baron Rudbeck, hvaruti anmäles en Torpare i Löfstad Socken, vid namn Fjellman, til at få en af utlofvade Salgrenska Belöningarna, emedan han både påfunnit et ansenligt lager af Jordmärg, och fört den til myckenhet på sin åker, hvarpå bevis voro bifogade. Secreteraren fick befallning at svara, at Premierne för Jordmärgs påfinnande, äro redan utdelte; men at de, som äro utlofvade för dess nyttjande, ei komma at utdelas förr än mot nästkommande Års slut, då Fjellman kan sig åter anmäla. Af det medsända Jordmärgsprofvet befinnes, at den är af bästa slaget.

11. Hans Excellence, Herr Praeses, anmälte et til Academiens Secreterare insändt Memorial, utan namn och ort, hvarifrån det kommit så lydande:
"Ett Sällskap, intaget af kärlek och högaktning för Vetenskaper, särdeles för sådane, som närmast bereda människoslägtets och i synnerhet vårt K. Fäderneslands väl, har icke kunnat neka sig den förnöjelsen, at gifva något prof af sin tilgifvenhet för Kongl. Vetenskaps Academien i Stockholm, och at på något sätt bidraga til K.Academiens berömliga föremål.
Under omtanka, huru sådant bäst måtte kunna ske, har Sällskapet erinrat sig, huru lycklig Kongl. Vetenskaps Academien alt hit intils varit, at altid ega en Secreterare af utmärkta egenskaper och förtjenster: en omständighet, hvarå man allestädes där Vetenskaps Academier äro inrättade, räknar, at deras framgång, heder och bestånd hufvudsakeligen beror. Men här vid har det icke undfallit Sällskapet, at göromålen för Secreteraren i K.Svenska Vetenskapsakademien blifvit tid efter annan i en betydelig mon tilökte, särdeles sedan Secreterare-sysslan och Observators-beställningen vid Observatorium Astronomicum blifvit med hvarannan förenade. Och änskönt man ville göra sig förhoppning, at Successive i en framtid få Secreterare, hvilka skulle på samma sätt, som nu sker, finna och förstå at bestrida altsammans, är dock onekeligt, at göromålens myckenhet ofta förorsaka en distraction, som åtminstone uttröttar en Secreterare i förtid, och vid hans tiltagande år gör det til en omöjelighet, at han skulle med Sysslorna ensam kunna uthärda. Derföre har Sällskapet trodt, det Kongl. Academien skulle ske någon nyttig och behagelig tjenst, om Kongl. Academien sattes i tilstånd, at, jämte den förut på Kongl. Academiens Stat upförde Secreteraren underhålla någon skickelig Person honom til biträde, under namn af Andre Secreteraren, och hvarigenom et godt ämne kan i tid inöfvas til K.Academiens tjenst.

13. Hans Majestet frågade, om någon kände den föreslagne Magister Nicander, hvartil åtskillige af Herrar Ledamöter svarade Ja, och gåfvo honom fördelaktigt vittnesbörd. Secreteraren Wargentin svarade, på särskild tilfrågan, i underdånighet, at Magister Nicander vore, både i anseende til lärdom och andre egenskaper, den skickeligaste at blifva Andre Secreterare, som han nu kände, samt at Nicander redan i flera år warit honom som oftast til hielp vid Observationer m.m.

17. Gjorde Hans Excellence Herr Praeses, på K.Academiens vägnar, Secreteraren Wargentin present af en Silfver-Medaille, slagen öfver Salgren.

3. Uplästes et Memorial, ingifvit af Cammarherren Drufwa, hvar uti angifves, at en Svensk Man, som ei nämnes, skall hafva påfunnit någon konst at leda vatten m.m. som let otroligt, och frågade, om icke K.Academien ville deputera några Ledamöter at tala med honom och höra på hvad vilkor han kunde förmås at uptäcka sina konster. K.Academien deputerade Herrar Wilke, Wäsström, Wargentin och Nicander. Men den så kallade Vattu-mannen har sedermera ei anmält sig, ehuru Secreteraren anmodat honom derom, genom Cammarherren Drufwa.

10. På Secreterarens förfrågan, om de betänkande, som någon Ledamot skrifvit, i anledning af Kongl. Majestets nådiga Befallning, eller Riksens Ständers eller något Collegii anmodan til Academien, at yttra sig öfver någon Invention eller angelägen fråga, kunna sedan äfven få införas uti Academiens Handlingar, när de finnas af den beskaffenhet, at de fötjena göras allmänt kunnige? Här til Svarade Deras Excellencer och andre, at de dervid ei funno någon betänklighet, utan tvärt om nyttigt, allenast saken som det angår, ei är af den natur, at den bör hållas hemlig. Man bör ei heller vid sådana tilfällen nämna, at frågan blifvit yppad hos Konung, Ständer eller Collegier, utan införa betänkandet såsom et annat vanligt Rön.

11. Upl. Herr Scheeles Bref til Hr. Wargentin, angående den af honom påfundne gröna färgen (Se Dagb.d. 11 Sept.) som vunnit mycken approbation hos målare och blifvit begärlig, at om K.Academien, så befaller, vill han väl upgifva sättet at tilreda dena färg, men tyckes dock önska, at få til någon egen vinning förbehålla sig konsten, hvilket K. K. Academien ingalunda ville missunna honom.

4. Upvistes Modell af en Mudder-pråm, af en vid namn Zimmerberg och utnämndes Herrar Meijer, Clason, Wilcke, Nicander och Wargentin, at den samma närmare undersöka och sedan meddela Academien deras tankar derom.
N.54.

1. Secreteraren W. berättade, at 15 Svar voro inkomne på K. Academiens ena Pris-fråga för sistledna året, angående bästa sättet at förekomma Sädens Spillning vid Bärgningen. Til Censores öfver dessa Svar utnämndes Herrar Adlerheim, Clason, Ferrner, Runeberg, B. Bergius, Bar. Hermelin och Wäsström.

7. Anmältes, at Instrumentmakaren Steinholtz vore nyligen med döden afgången. Och som han stod hos K. Academien i ansenlig skuld, beslöts, at Herr Actuarien Brun skulle anmodas at göra sig underrättad om tilgångarne efter honom, och bevaka K. Academiens fordran. Tillika anmodades Secret. W. at hos någre Ledamöter af K. Commerce-Collegium förfråga sig, huru vida den Pension af 1500 dr kmt. som Steinholtz i lifs-tiden haft af Manufactur-medlen, kunde här efter få tilfalla de unge Instrumentmakarne Hasselström och Ihrmark.

Februarius, d. 15.
För hvarjehanda hinder, kom Praesidis ombytet ei at gå för sig, förr än denne dag, då för-Middagen, Hans Excellence Herr Praeses behagade med de vanlige Herrar Deputerade sammanträda uti Contoiret, at öfverse Räkenskaperna och deliberera om några Oeconomiska ärender, ibland hvilka det angelägnaste denna gången var, at accordera med Boktryckarne Lange, Stolpe och Hesselberg om Arfodet för de små Almanachornas tryckning. Ty de hade förut i flera år nögt sig med 36 dr kmt, i tryckarelön för hvarje 1000 Exemplar af de små Almanachorna, men nu nyligen låtit Secreteraren förstå, at de här efter ei kunde komma ut med, eller trycka dem för mindre än 45 dr kmt. De voro derföre nu kallade at höras. Hesselberg och Stolpe infunno sig, men Herr Lange var hindrad och hade låtit förstå, at han ville vara nögd med hvad accord de andre två ingingo.
Desse påstodo så enträget en tilökning af 9 dr på 1000 Almanachor, öfver förra vanligheten, under många skäl af tidernas dyrhet, arbetslöners, stilars, Oljors m. m. stegrade pris och myntets ändrade värde, at ingen föreställning til afprutning hos dem gälde. Derföre, som tiden redan är inne at Almanachorna för nästa år 1778 böra tagas under Pressen, och Stolpe redan gjordt början med Götheborgs Almanach, K. Academien jämväl häldre vill hafva at göra med dessa, än med någon annan af våre Boktryckare, nödgades Herrar Deputerade för detta år bevilja dem 45 dr kmt för hvarje 1000 små Almanachors tryckning, men förbehöllo sig at til nästa år höra sig om lindrigare vilkor hos andra Boktryckare. Detta anmältes sedan hos K. Academien, som dertil gaf sitt bifall.

6. Secreteraren berättade, at Majoren Aminoff, som upgifvit föregående Jordmärgs-prof, äfven begärt, at K. Academien ville utnämna några af Dess Ledamöter, at hema hos honom bese några Mechaniska modeller och Oeconomiska Inventioner. Dertil utnämndes Herrar Clason, Wäsström och Alströmer, tillika med bägge Secreterarne.

8. Upvistes 2 Tomer af Jansonii Tabulae illustrium urbium, uti stort Folio-format, hvilka K. Academiens Ledamot, Cammarherren och Riddaren Grefve v. Seth, skickat K. Academien til skänks. med försäkran at ock inom kort hitsända ifrån Småland, där han nu bor, de 2 öfriga Tomerna af samma dyrbara Verk. Likaledes hade han ock nu upsändt et objectifglas til en några och 20 fots Tub. Secreteraren fick befallning at för dessa skänker, på K. A. vägnar, aflägga tacksägelse.

12. På Secret. W. föreställning, beslöts, at Tabeller, som visa huru den gamla koppar- och Silfvermynts räkningen skall reduceras uti Riksdaler och skillingar, samt vice versa, skola in föras uti alla små Almanachorna för nästa år, til allmänhetens tjenst och underrättelse.
13. Upl. et Bref ifrån Prof. Laurell.

10. Secreteraren berättade, at Svar ifrån en del Landshöfdingar redan inkommit på Academiens Circulaire, Se Dagb. för d. 15 Jan. § 4. Men det beslöts, at de ei behöfva upläsas förr än alla eller de flästa inkommit, då de alla på en gång kunna upläsas och saken afgöras. Men at

4. Upv. prof af Turkiska Bönor och af Surkål, tilredde af Insp. Folmer i Ulrichsdal, efter Pastoren Eisens föreskrift. Herr Praeses och Secr. Wargentin sade sig hafva låtit koka både af Surkålen och af Bönorna, och funnit dem välsmakande. De öfriga profven utdeltes. Kongl. Academien ansåg detta påfund at länge conservera Bönor och Surkål för nyttigt, i synnerhet för Sjöfarande, och beslöt, at Herr Folmers beskrifning om sättet at tilreda dem, skulle införas uti Oeconomiska Handlingarna, och Herr Folmer nu strax få 2 Silfver-Jettoner.

3. Upl. et Bref ifrån Herr CanzlieRådet Alströmer, til Secreteraren Wargentin, hvaruti han berättar sig hafva fått höra, at Herr Bergman vore sinnad at lemna sin Profession i Upsala och flytta til Berlin, i anseende til de fördelaktiga vilkor Hans Maj:t Konungen i Preussen honom på den händelsen tilbudit. Herr Alströmer beklagar mycket Academiens i Upsala och Vetenskaps Academiens förlust, om det skulle ske, och önskar at det må kunna förekommas. För sin del föreslår han, at K. Academien skulle til den ändan tilbjuda honom, af Sahlgrenska Donationens Ränta, åtminstone Etthundr[a]de Specie Riksdaler årligen, emot vissa i Brefvet anförda förbindelser, om han ville blifva quar. Han trodde sig, såsom Sahlgrens Måg och förklarare af Dess Disposition, så mycket mer kunna tilstyrka Academien at här til använda någon del Sahlgrenska Räntan, som den derigenom icke ginge ifrån Donationens rätta ändamål, Landtbrukets upmuntrande, emedan Herr Bergmans förbindelse deremot skulle blifva, at mer och mer uparbeta Landtbrukets Chemiska grunder, såsom han redan berömligen börjat, m. m.

4. Emedan 8 Ledamöter af Medicinska Classen, som nu alle voro närvarande, genomläsit de 9 inkomna Svaren på Frågan, rörande vårt Medicinal-verk, frågade Secreteraren, om icke nu nog månge haft dem, och om icke de i dag kunde få meddela K. Academien sina tankar, hvilket Svar hvar och en ansåg för det bästa och til den utlofvade dubbla belöningen bäst förtjenta? Svarades Ja
Då upläste hvar och en af dem sina skrifteligen författade tankar och vota, såm så utföllo.
Herr Odhelius voterade på Svaret N. 5.
Herr Schulzenheim, på N. 5.
Herr Martin, på N. 5.
Herr Bergius, på N. 8.
Herr Zetzell, på N. 4.
Herr Acrell, på N. 5.
Herr Bäck, på N. 4.
Herr Praeses, Dr Dalberg, på N. 8.
Emedan altså N. 5 fått Pluraliteten eller 4 Röster, men N. 4 och 8 hvarsina 2 röster, beslöts, at Auctoren til N. 5 skall få den utlofvade dubbla belöningen eller 20 Ducater, men Auctorerne til N. 4 och 8 hvar sina 5 Jettoner af Silfver. Vid Sed[l]arnas öppnande, fans Medicinae Adjuncten vid K. Acad. i Ups. Dr Acrel vara Auctor til N. 5. Amiralitets Medicus i Carlscrona, Dr Faxe, til N. 4, och Assessoren samt Practicus i Stockh. Doctor Lund, til N. 8.

5. Herr Praeses utdelte til försök flera små paqueter af torkad Surkål, torkade Turkiska bönor, m. m. tillagade på Pastor Eisens sätt, af Inspectoren vid Kongl. Trägården på Ulricsdal, Herr Folmer. Secret. W. sade sig redan hafva försökt sålunda praeparerad surkål och funnit honom rätt god. Beslöts, at Herr Folmer skulle få 2 Silfver-Jettoner, som strax skedde, och at hans korta beskrifning at tilreda och bevara sådana Grön-saker, skall införas uti Academiens samling af Rön, rörande Landthushållningen.

Då Praesidis ombytet skulle gå för sig, voro de vanlige Deputerade med Praeses och bägge Secreterarne, för middagen församlade i Contoiret, at öfverse Räkenskaperne, då det beslöts, 1 at man skulle föreställa angelägenheten at ifrån detta års början altid köpa 50 exemplar af K. Academiens Handlingar, dels at förekomma, det ei här efter i framtiden må blifva brist på dem, såsom nu är på de första Tomerna, så at de ei annars än på Auctioner kunna erhållas, då Academien sjelf ville köpa dem och bårtskänka: dels ock nu strax bårtgifvas.

1. Anmältes, at 9 af Auctorerne til de inkomna Svaren på Frågan om Sädesbergningen, utom dem som fått belöning, anmält sig och fått hvar sin Silfver-Jetton. Och som tiden, innom hvilken de borde anmäla sig, d. 31 Maj, nu vore förfluten, frågade Secreteraren, om icke de öfrige ännu oupbrutne Sedlarne nu borde upbrännas, utan at öpnas, til hvilken ända de nu upvistes. Men K. Academien förläng[d]e tiden til än et par Månader. B. 3 andra anmälte sig sedan, och fingo äfven hvarsin Jetton. 

3. Herr B. Bergius och Hr. Wargentin yttrade sig om Herr Sefströms tilbud (se Dagb. för d. 15 Jan. detta år, 5:te mom.) at så väl det hade varit, om Prof. Enemans Resebeskrifning hade blifvit tryckt, för 50 à 60 år sedan, då den var skrifven, emedan ganska mycket deruti var nytt och märkvärdigt för den tiden, så litet passar det sig nu eller lönar kostnaden at utgifva den samma af trycket, sedan så månge andre Resebeskrifningar genom mäst de samma orter utkommit i andra Länder. At göra et utdrag deraf, vore ock et besvärligt arbete, som ingen dertil rätt skickelig ville åtaga sig. Manuscriptet finnes ock, fast än nitide skrifvit, mycket vicieust, i synnerhet hvad Grekiska, Arabiska och andra språk angår, hvilka Copisten ei förstått. Icke desto mindre ville K. Academien gerna ega Manuscriptet, och anmodade Secreteraren at fråga Herr Sefström, om icke K. Academien kunde få köpa, eller på andra drägeliga vilkor förverfva det.

4. Upl. Hans Majestets nåd. Befallning til Academien at inkomma med underdånigt utlåtande öfver en Svensk ynglings, Carl Apelquists ansökning. Han säger sig hafva i London applicerat sig på Mathematiska Instrumentmakeriet, och träffat Contract men en mästare, vid namn Fraser, hvilket Contract han in Originali för Wargentin upvist. Han skall i 4 år njuta Frasers undervisning, och det för en betalning af 200 Pund sterling, dock så, at han imedlertid skall njuta 10 Shill. i veckolön, som skola afdragas af Lärepenningen och som han imedlertid skall hålla sig sjelf kost, kläder och annat, anhåller han i underdånighet at dertil genast få 50 Pund, samt löfte [om] 200 Pund, efter lärotidens förlopp, dels at dermed betala resten af den Fraser lofvade Summan för informationen, dels at förse sig med vissa nödiga verktyg och Modeller, då han, efter läro-årens förlopp, ofördröjeligen vill begifva sig hem til Fäderneslandet, at uprätta en Mathematisk Instrumentmakare Verkstad. På ena sidan hörde Academien med fägnad, at en Svensk vore i England, som är rätta Hög-Scholan för Instrumentmakare, antagen til lära, emedan här nu, då Steinholtz är död och Rosenberg utan hopp, samt Duhre til åren kommen och sjuklig, började se svårt ut för Instrumentmakare Professionen hos oss; men på andra sidan kände ingen denne Apelqvist, eller hade sedt något prof af honom. Dock, som han ser stadig och qvick ut, och en eller annan Svensk, som känt honom i London, gifvit honom godt vittnesbörd, men i synnerhet, Contractet med Fraser tyckes gifva tilkänna, det denne ansedt Apelqvist för et dugeligt ämne, så beslöt K. Academien at i underdånighet tilstyrka, det kunde han nu få de begärdta 50 Pund, men allenast hopp om mera, då han framdeles skaffar giltiga intygande om sin skicklighet och ställer borgen, at han vill hemkomma til Fäderneslandet.

9. Emedan Hr. Commissarien Röding i Dantzig skänkt K. Academien en hop vackra Böcker, beslöts, på Secreterarens föreställning, at K. Academien skulle skänka honom några nya här utkomna Böcker, besynnerligen rörande Svenska Historien, såsom Lagerbrings 3 Tomer, Doct. Celsii Historia om K. Eric XIV. v. Troils Resa til Island m. m.

3. Anmältes Instrumentmakaren Rosenbergs nyligen timade död, som beklagades. Och som han haft K. Academiens verkstad om händer, anmodades Herrar Wilcke, Wargentin och Nicander at inventera verkstaden, och lemna, hvad K. Academien deruti tilhörer, til Rosenbergs fordne skickelige Eleve, Ihrmark, som nu är Compagnon med Hasselström, och derom anhållit.

2. Upl. Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse til Academien, hvaruti tilkänna gifves, at Hans Majestet i Nåder bifallit unge Instrumentmakaren Apelqvists ansökning om 50 Pund Sterling til en början, at dermed underhålla sig i London, under läro-åren, men deruti nämnes intet om de 200 Pund, som han begärt, efter läro-årens förlopp. Secret. W. berättade, at K. Commerce-Collegium lofvat sjelf til England remittera berörde 50 Pund, at af K. Svenske Envoyeen lemnas til Apelqvist. Se Dagb. för d. 4 Jun.

5. Derefter voterades om ny Praeses, hvartil
Hans Excell. Grefve Ulric Scheffer fick 29 Röster.
Herr Ferrner --------- 25. 
Hr. Wargentin ------- 17.
Herr Wilcke -------- 15.
Herr Scheele -------- 13.
Herr Alströmer ------- 10.
Herr Runeberg ------- 9
Herr Martin --------- 8. etc.
Här vid gjorde Secr. Wargentin underdånig erinran, at uti K. Academiens Grundreglor står med tydelige ord, at Academiens Sereterare, så länge han är vid sysslan, ej kan blifva Praeses, och förmodade derföre, at han skulle blifva dispenserad ifrån Lottning; hvilket Hans Majestet nådigst behagade finna skäligt. Således kom Hr. Scheele i Wargentins ställe på  förslaget, och lotten at blifva Praeses föll på Herr Wilcke.

5. Derefter voterades om ny Praeses, hvartil
Hans Excell. Grefve Ulric Scheffer fick 29 Röster.
Herr Ferrner --------- 25. 
Hr. Wargentin ------- 17.
Herr Wilcke -------- 15.
Herr Scheele -------- 13.
Herr Alströmer ------- 10.
Herr Runeberg ------- 9
Herr Martin --------- 8. etc.
Här vid gjorde Secr. Wargentin underdånig erinran, at uti K. Academiens Grundreglor står med tydelige ord, at Academiens Sereterare, så länge han är vid sysslan, ej kan blifva Praeses, och förmodade derföre, at han skulle blifva dispenserad ifrån Lottning; hvilket Hans Majestet nådigst behagade finna skäligt. Således kom Hr. Scheele i Wargentins ställe på  förslaget, och lotten at blifva Praeses föll på Herr Wilcke.

3. Upl. ock et Hr. Thunbergs Bref til Herr Prof. Bergius, hvaruti han beklagar sig hafva försport, det vore han råkad i ogunst hos Arch. v. Linné och andre, och säger sig hafva nästan beslutit at aldrig hemkomma, utan antaga det fördelaktiga tilbud honom blifvit gjordt i Batavia, och där sin öfriga lifstid qvarblifva. Det samma har han ock skrifvit til Hr. Arch. Bäck. Detta bekymrade K. Academien rätt mycket, och beslöts, at Secreteraren, så väl som Herrar Bäck och Bergius, skulle med de nu snart til OstIndien utgående skeppen, skrifva honom til och försäkra, at det ryktet om någons ogunst, vore så mycket mer ogrundadt, som han i år, på Arch. Linnaei egen recommendation, blifvit utnämnd til Botanices Demonstrator vid K. Academien i Upsala: at han tvärtom hade här idel gynnare och vänner, som längtade efter hans hemkomst, och alle tillika med K. Vetenskaps Academien råda honom at ju förr ju häldre begifva sig på hemvägen.

4. Herr Liliestråle, som tillika med Herr Sandels, af Herr Presidenten Rosenadler emottagit penningarna, sade sig, på det de ei skulle stå ofruktbare, til dess K. Academien kommer i accord om något tjenligt Hus, hafva insatt dessa Daler 150600 kmt hos Discont Compagniet, emot 4 ProCent, hvars Revers nu til Secreteraren Wargentin, emot dess quitto, aflemnades.

18. Beslöts, at K. Academien skulle inlösa en ny Achromatisk Tub, som Hr. Directeuren Alströmer, hvilken nu vistas i London, på Secreteraren Wargentins anmodan, köpt för 18 Guineer. N.B. Jag bad honom först låta veta, hvad en sådan Tub af bästa slaget, där kostar: men han köpte den strax. Ne sic quidem male.

2. I anledning af Hans Exc. R.R. v. Höpkens genom S. Wargentin gjorda föreställning, beslöts, at Professoren Kraft bör anmodas at, för K. Academiens räkning, göra Hr. Rosenadlers Portrait, samt Herr Professoren Ljungberger, at modellera honom i vax, til framdeles behof, då K. Acad. vill låta slå en Medaille eller Jetton til hans heder.

4. Discourerades om nyttan af några i Frankrike och Tyskland utgifne konstbeskrifningars öfversättande på Svenska och utgifvande. Secret. W. påminte, at åtskilliga af dem vore, redan för flera år sedan, af nuvarande Professoren Berch öfversatte, at dessa öfversättningar vore uti Manuscript i K. Academiens gömo, och at svårigheten som hindrar deras utgifvande, är brist på nödigt förlag, som vill vara ansenligt, i anseende til de många kopperstyckena.

8. Custos Machinarum vid K. Academien i Lund, Hr. Gullander hade insändt beskrifning och ritning på en af honom förbättrad Sädesrensnings eller kast-Machine, förmodeligen i afsigt på Praemium: men som både Hr. Alströmer och Secr. W. funnit Beskrifningen ej nog tydelig, beslöts, at Gullander skulle genom Bref anmodas om et Modell af samma Machine.

2. Upl. Lectorens i Borgo Alopaei Bref til Secr. W. om Concoursen hos Bokbind. Gunner, som hängt sig, hos hvilken K. Acad. har en betydelig fordran; men ringa tilgång.

2. Uplästes Herr Cammarherren Baron Carl Henric Ugglas Bref af d. 10 Febr. til Secret. Wargentin, hvaruti han försäkrar, at Dess Boksamling, bestående mäst af Böcker uti Svenska Historien, skall efter hans död tilfalla K. Academien. Catalogue på Böckerna af honom sjelf skrifven och underteknad med Dess anborna Sigill, medfölgde och upvistes. Kongl. Academien fägnade sig här öfver och befalte Secreteraren förklara igenom Bref dess fullkomliga tacksamhet för et så hederligt tilbud.

3. Upl. Wargentins ytterligare anmärkningar om Svenska Climatet, i anseende til varme [och] köld, grundade på 20 års dageliga Thermometer- observationer. 11. Se första Qvart.

1. Upl. K. Commerce-Collegii Remisse, af Instrumentmakare Lärlingen Apelqvists ansökning, hvaruti denne (Se om honom Dagboken för d. 4 Jun. och 24 Sept. förledet år) säger sig vara sinnad at nu genast hemflytta til Sverige, emedan han tror sig vara fullärd, och begärer at strax utfå de 200 Pund Sterling, som han föregifver vara sig lofvade. Secreteraren W. erinrade här vid, at K. Academien ei i underdånighet tilstyrkt, at han skulle få mer än 50 Pund Sterl. förr än han genomgått åtminstone sina 4 Läro-år hos Fraser, hvar af 2 ännu återstå, och sedan visat nöjaktiga prof och intygande om dess förvärfvade skickelighet, samt at Hans Majestet ei heller uti Dess nådiga Rescript här om til Academien ens nämndt de öfriga 200 Pund, som Apelqvist begärt, mindre lofvat honom. Uti K. M. nådiga befallning til K. Commerce Collegium om de i nåder beviljade 50 Pund, skall ei heller något mera vara nämndt. K. Academien beslöt, i anledning här af, at Svar skall afgå til K. Commerce-Collegium med afstyrkande.

4. Secreteraren berättade, at Friherre Adelcrants åtagit sig at hålla Åminnelse-Tal öfver Sal. Praesid. Grefve Cronstedt, samt Hr. Biskopen Doct. Celsius, öfver Canzl. R. Berch.

4. Secreteraren W. berättade sig hafva blifvit, för några dagar sedan, kallad til sal. Hof-Marschalken Baron De Geers änkeFru, som befalt honom gifva K. Academien tilkänna, at hon vill Skänka K. Academien hela sin Sal. Herres Naturalie-samling (utom Mineralie-Cabinettet) med Skåp och alt tilbehör, samt med et stort Engelskt Microscop. Kongl. Academien, af hvars närvarande Ledamöter månge sedt denna dyrbara Samling, betygade här öfver högst billig fägnad, och anmodade Hans Exc. Grefve Stockenström (i Hr. Praesidis ställe, som ännu är opasslig) at jämte Friherre Lilljenberg och Herr Sandels samt den ena Secreteraren, hos Fru Friherrinnan De Geer, på K. Acad. vägnar, aflägga tacksägelse för denna stora och högstangenäma skänk, samt at tillika anhålla, at Samli[n]gen må få blifva qvar på Löfsta Bruk, til des Academien får hus och tjenliga rum at den emottaga. 

1. Secreteraren anmälte Hans Excell. Herr RiksRådets Grefve Ulr. Scheffers hälsning til K. Academien, och beklagade at han, för opasslighet, ei heller i dag, då han borde nedlägga Praesidium, kunde infinna sig i K. Academien, än mindre hålla något Tal: men at Hans Excellence behagat skänka K. Acad. sex stycken små vackra Skåp eller Lådor, fylde med allahanda på särdeles konstigt Sätt praeparerade och conserverade Naturalier, såsom sällsynta utländska Foglar, Fjerilar, Insecter och Örter, m. m. jämte en Ask, hvaruti ligger en på lika sätt conserverad hvit Dufva. Dessa Saker upvistes nu, och ansågos med ei mindre förundran än nöje. Beslöts, at en Deputation af K. Academiens Ledamöter skulle, efter slutad Session, upvakta Hans Excellence och på K. Academiens vägnar aflägga tacksägelse så väl för Dess förda Praesidium, som för den utmärkt vackra och rara Skänken.

I anledning här af, tilstyrkte Kongl. Academiens närvarande Ledamöter enhälligt, at Herr Cancellie-Rådet och Commendeuren ville anslå det af Dess Salige Svär-Fader donerade Capitalet, til inrättande och underhållande af et Lazaret eller Sjukhus i Götheborg.
In fidem Diarii,
Pehr Wargentin.

2. Upl. Herr Qwists yttrande om de til K. Academien insända prof af förment eld-fast Lera. Efter anstäldta och här anförda noggranna försök med hvarje prof-stycke, har befunnits at ingen af dessa Leror var för sig sjelf verkeligen eld-fast af rätta slaget, men at dock tvänne af dem innehöllo någon blanning af eldfasta delar, som til vissa gröfre kärl eller bruk, hälst i blandning med veritable eldfast lera, kunde blifva til någon nytta. Herr Qwist tilstyrkte derföre, at den utlofvade mindre belöningen för detta ämne, som var 1200 Dal. kmt må delas imellan de tvänne, som insändt berörde ler-arter, men at den större belöningen, 1800 dr må utsättas än ytterligare, til dess någon här i Riket upfinner en eldfast Lera, som efter bränningen blir hvit. Detta bifölls af Kongl. Academien. Secreteraren W. gaf tilkänna, at den ena af dessa Lerarter är funnen på Runefalls egor i Eneby Socken, Kinda Härad uti ÖsterGöthland, och insänd af Cornetten Hr. Adolph Carlheim Gyllenschöld: men at han nu i hast ei kunde med visshet säga, hvarifrån den andra Ler-arten vore kommen, hvilket han dock lofvade utforska.

4. Secreteraren W. berättade, at Herr Praesidenten Rosenadler tilbjuder Academien at på halft eller helt år, ja så länge K. Academien behagade, få emot 4000 dr kmts hyra bebo bästa våningen uti Dess vid Mynt-torget belägna hus, bestående samma våning af 11 Rum, utom Vind och källrar. Detta fägnade K. Academiens samtelige Ledamöter ganska högt, och anmodades Herr Praeses tillika med Secreteraren at än ytterligare förvissa sig hos Hr. Rosenadler om denna förmån.

3. Herr Praeses berättade, at han, tillika med Secreteraren Wargentin, besökt Herr Presidenten Rosenadler, som, för sin iråkade blindhet på bägge ögonen, ei kan, efter sin önskan, infinna sig i K. Academien, och fått af honom försäkran, at Kongl. Academien skall nästkommande d. 1 Octob. få tilträda den bästa våningen, 1 1/2 Trappa up, uti Herr Presidentens stora Hus vid K. Myntet, at hyra på halft eller helt år, eller så länge K. Academien behagade, emot en hyra af Tre-tusen Sex hundra Dal. kopparmynt årligen, eller 200 Riksdal. Specie. Här jämte berättade Herr Praeses, at Herr Presidenten yttrat sig, at fast än han skänkt K. Academien 150600 dr kmt, at derföre, med tilskott af egna medel, köpa et eget tjenligt hus, vore det dock ingalunda hans tanke, at K. Academien borde nu strax skrida til et sådant hus-köp, utan at K. Academien kunde et eller annat år hyra sig et tjenligt hus, och imedlertid låta penningarna stå för Ränta på säkra händer, tildes K. Academiens lägenhet bättre tilsäger at köpa et dyrt hus, och til des något i alla måtto tiänligt hus blifver til Salu, hvarom någon af Stadsens edsvorne Mäklare kunde anmodas at imedlertid oförmärkt efterspana. 

3. Secreteraren W. gaf tilkänna, at Slottsbyggmästaren Uhr besiktigat Lefeburska Huset, och funnit den omtalta Sprickan af ingen betydelse: hon skal vara gammal och på 20 år ei blifvit större, går icke genom hela huset, och har intet sammanhang med en mindre spricka på lilla gården, emedan en mellanvägg befinnes hel. Kongl. Academien åstundade få Herr Uhrs skrifteliga intygande här om.

7. Herr Praeses tog köpe-Contractet til sig at öfverse, och anmodades at tillika med Herr Sandels och Secret. Wargentin vidare accordera.

9. Uplästes Herr CantzlieRådet Alströmers Bref til Wargentin, hvaruti han tilstyrker, at Secreteraren Nicander, som är sinnad i sommar företaga en resa, i Sällskap med Bergmästaren Christiernin, omkring Södre delen af Riket, genom ÖsterGöthland, Smålen, Blekingen, Skåne, Halland, Wärmland m. m. förnämligast at bese och beskrifva allahanda Vattuverk och machiner, må af Sahlgrenska Prémie-medlen få åtminstone 100 Riksd. til Resepenningar. Secreter. Wargentin anhöll ock, på Herr Nicanders vägnar, som nu var utgången, om permission at göra en sådan resa, samt om bifall til Herr Alströmers proposition, i anseende til den stora nytta K. Academien sjelf kan väntader af, at Dess Secreterare känner Landet och de förnämsta Mechaniska Byggnader här uti finnas. Kongl. Academien gaf då til bägge delarna, med största nöje, sitt samtycke.

  7. Hr. Praeses berättade, at sedan det Capital af 150 dr kmt, som Herr Presidenten Rosenadler skänkt Academien til husköpet, och i några månader varit förräntade uti Discont-Contoiret, nu vore af samma Contoir, med uplupen Ränta, återstäldt, hade han, i samråd med Hr Sandels och Secreteraren, aflemnat til Herr Ad[v]ocat-Fiscalen Ekman, som af Herr Lefebure var befullmägtigad at emottaga och på dess vägnar quittera den betingade delen af köpeskillingen, Dal. kmt, emot Dess quitto, som nu, jämte fullmagten, upvistes.

6. Secreteraren upviste nu köpe-Bref på det nya Huset, med en hop andra äldre Documenter angående samma hus, som Herr Bruks-Patronen Lefebure aflemnat, samt tvänne lika lydande exemplar af köpe-Contractet, det ena egenhändigt underskrifvit af Herr Lefebure, samt af tvänne tilkallade vittnen. Det andra skulle nu underskrifvas af Kongl. Academien, på hvars anmodan och vägnar Herr Praeses och Secreteraren nu underskrefvo det, samt såsom tilkallade vittnen, Herr ÖfverDirecteuren Faxell och Registratoren Holmlund. Äfven upvistes Inventarium på de väggfasta meubler, som skola åtfölja huset, hvar vid saknades beskaffenheten af en del af dem: e. gr. om Tapeterne äro af Vaxduk eller Papper, hvilket Herr Praeses med Hr. Wäsström och Secreteraren lofvade efterse.

7. Och emedan uti samma fullmagt är Herr Adv. Fascalen (sic.) Ekman updraget, at på Hr. Lefebures vägnar afsluta med K. Academien, hvad ännu kan återstå, rörande Hus-köpet, så fick Secreteraren befallning, at i samråd med Hr. Praeses och Herr Sandels, med honom afhandla och besörja. Hvad Upbud och annan Lagfart angår, kunde Actuarien Brun der uti gå tilhanda. 

2. Berättade Herr Praeses, at han, tillika med Hr. Wäsström och Secreteraren, varit uti K. Academiens nya hus, det Lefeburska, och besiktigat de väggfasta Meublerne, enligt det upgifna Inventarium.

5. Upl. Bref ifrån Herr Baron Eric Oxenstierna til Eka, hvaruti han anhåller, at Kongl. Academien ville sända en eller flere af sina uti Mechaniquen förfarne Ledamöter, til at besiktiga en af Capitainen och Riddaren Braungéan, på des gård, ei långt från Westerås bygda Väderqvarn med Horizontala vingar, hvilken, efter Herr Barons berättelse, skall vara af en helt besynnerlig ny och fördelaktig construction och förtjena både at beses och belönas. Ehuru K. Academien ei kan hysa särdeles stora tankar om Horizontala väderqvarns vingar, önskade dock månge, at någon, för K. Academiens räkning, ville resa ut at bese denna så högt berömda. Herr Praeses gaf något hopp at han ville resa, om han finge Hr. Wäsström och Secreteraren med sig.

1. Secreteraren frågade, om icke Présidenten Rosenadlers Donation och Academiens Hus-köp borde, Honom til heder, notificeras uti allmänna Tidningarna? Svarades visserligen, men at det tycktes bäst kunna ske, då den Medaille, som K. Academien låter prägla öfver honom, blir färdig, hvilket snart förmodas ske, då alt på en gång kan notificeras uti avisorna.

7. Upl. et Memorial, insändt af Herr Hof-Secreteraren Bergnehr, hvaruti han vidlyftigt och vackert visar angelägenheten af goda Figurer med Naturliga färgor på de bästa Svenska gräs-slagen. K. Academien fann nogsamt nyttan af sådane figurer, med korta Beskrifningar, som borde vara uti hvarje Landtmans händer, och Secreteraren berättade, at saken redan för flera år sedan varit af Academien påtänkt, at Ingenieuren Årre gjort åtskilliga Ritningar dertil, och at Herr Prof. Bergius åtagit sig omsorgen härom.

10. I anledning af hvad talat Blifvit om Schirachs nya Bi-aflings sätt, berättade Secreteraren om de nya Surprenanta uptäckter, som Debraw i England gjordt vid Binas Natur och kön, som dels bekräfta Schirachs Theorie, dels den samma i några omständigheter rätta. Samma uptäckter stå uti den nyss ankomna delen af Philosophical Transactions.

3. Upvistes en i Holland nyligen på Fransyska tryckt underrättelse, huru man i England, på tvänne olika sätt, sökt så inrätta Hus, at de ei, vid upkommande eldsvåda, skola kunna upbrinna, med berättelse, huru dermed anstäldta försök lyckligen aflupit. Sjelfva Tractaten har blifvit til K. Academien insänd af Vetenskaps Academien i Haag. Sedan Secreteraren kårteligen gifvit begrep om dessa Inventioner, discourerades en lång stund derom. Ändteligen remitterades Tractaten til Herrar Meijers, Adelcrantz's och Wilckes yttrande.

6. Upvistes et af Herr Meldercreutz insändt Manuscript, innehållande en fortsättning af den afhandling om Coniska Sectionerne, som blifvit införd i K. Academiens Handlingar för år 1773, hvilken fortsättning han anhåller, at K. Academien ville låta styckevis inflyta uti Handlingarna. Secret[er]aren intygade, at det vore et ganska heder[l]igt och grundeligt arbete, samt at det kunde uti 3 eller högst 4 Qvartal efter hvarandra införas, då bäst vore, at börja uti Första Qvartalet för nästkommande år, på det hela denne fortsättning må inkomma uti en och samma årgång af Handlingarna, hvilket bifölls. N. 38. Se 1. Qvart 1779. 

7. Secreteraren berättade, at Herr Bergs-Rådet Sandels lofvat låta Hr. Secret. Nicander behålla öfver nästa år de Rum han uti Dess hus härtils bebodt, då Herr Bar. Adelcrantz kunde til Öfver-Intendents-Contoir få hyra tvänne Rum uti den af K. Academien hyrda våningen uti Rosenadlerska Huset, för hvilka tvänne rum han lofvat betala 1200 dr kmts hyra på et år, hvar Secret. Nicander kan få betala sin Hyra hos Hr. Sandels. Här med var Kongl. Academien väl til freds.

2. Upl. et Bref ifrån den berömde Svenske Hof-Målaren i Paris, Hr. Roslin, hvaruti han berättar sig, på åtskilliga Academiens Ledamöters begäran, då han år 1776 var här, hafva accorderat med en af de berömdaste kopparstickare i Paris, som åtagit sig at emot 1000 Franska Livrers betalning, gravera framledne Archiater Linnés Portrait, efter det lyckliga Original-Portrait, som Hr. Roslin sjelf här gjorde, nämnde år, och frågade, om Kongl. Academien ville bestå dessa 1000 Livres, emot vilkor at de ega både den graverade Plåten och alla de afdrag, som deraf komma at göras, hvilka til en del kunde säljas och troddes blifva så begärliga öfver hela den lärda verlden, at icke allenast de utlagde penningarne skulle åter inflyta, utan ock K. Academien kunna derpå något vinna, m. m. Kongl. Academien biföll detta med största nöje, och befalte Secreteraren svara, samt göra anstalt om Vexel, hvilket ofördröjeligen skedde. Huru förhållas skall med exemplaren eller afdragen, när så vida kommer, förbehöll K. Academien sig at vidare få öfverlägga och besluta.

7. Upl. Bref ifrån Herr Generalen Friherre Wrede, hvaruti Han begärt at få låna den Model af en Sånings-Machine, som K. Academien, för många år sedan, fick eller dyrt köpte ifrån Frankrike. Secreteraren sade, at Sal. Présidenten Grefve Cronstedt den haft. Beslöts, at den skulle efterfrågas, och Baron Wrede sedan få låna den samma.

1. Upl. Hr. G. V. Engeströms underdåniga ansökning hos Hans Majestet, om Praemium af 30000 dr kmt för en dess invention at så tilreda allahanda meubler af trä och väf, at de ei kunna brinna med låge, utan endast långsamt kola, i fall eld fattar uti dem, hvilket påfund han trodde skulle blifva af synnerlig nytta för Theatrer, til eldsvådors förekommande eller dämpande. Och som Hr. Assessoren v. Engeström ei uptäckt sjelfva konsten, utan endast lofvat yppa den, sub fide silentii, för några af K. Academiens Ledamöter, så utnämndes nu dertil Herr Praeses, tillika med Herrar Meyer, Wilcke, Bar. Hermelin, Odhelius, och Wargentin, som sedan hafva at til K. Academien inkomma med sitt betänkande om påfundets beskaffenhet och nytta.

5. Öfverlades om så väl Rosenadlerska Husets som Observatorii Illumination. til fägnads betygelse öfver det snart förväntade kongliga Barnets Födelse; hvar vid Secr. W. berättade, af som Kongl. Målare Academien hyrer den ena våningen uti Rosenadlerska Huset, om Vetensk. Academien andra, hade Hr. Baron Adelercrantz yttrat sig, at honom tycktes bäst vara, om bägge Academierna ville komma öfverens, at för gemensam räkning eclairera hela huset, för mera Symmetrie, i hvilken händelse Han ville åtaga sig at derom anstalta, hvarmed K. Academien förklarade sig ganska nögd.

6. Upl. et ProMemoria, ingifvit af Hr. Cammarherren Baron Barnekow, hvaruti han gifver tilkänna, at Hans Majestet i Nåder befalt, at en så kallad Theater-Calender härefter skulle årligen utgifvas, så framt ej K. Vetenskaps Academien, i anseende til dess erhållna exclusiva Privilegium på alt hvad Almanach eller Calender heter, hade något at i underdånighet dervid påminna. Secreteraren fick befallning at här om tala med Herr Cammarherren, och i synnerhet fråga, hvad uti denna Calender Hans Majestet ville hafva infördt, samt at, i fall den ei funnes kunna minska de vanlige Calenders afsättning, emot någon ringa afgift til Academien, förklara Academiens underdåniga bifall.

1. Upl. Bref ifrån Doct. Thunberg af d. 6 Oct. hvaruti han gifver tilkänna, at han samma dag, efter en besvärlig Sjö-resa ifrån Caput Bonae Spei, lyckligen til Amsterdam ankommit, hvilket högeligen fägnade K. Academien. Han säger sig ärna öfver vintren göra en liten resa til England, och nästa vår komma hem. Och som han i Caput Bonae Spei dels ej behöft, dels för vissa orsaker ej velat uttaga de 400 Riksdaler Specie, som K. Academien där för honom anordna och deponera låtit, så anmodades Secreteraren at genast skrifva honom til och fråga, om han nu ville hafva dessa 400 Riksd. igenom Wexel til sig utremitterade, eller om han ville spara dem och sjelf lyfta dem här, efter sin hemkomst.

2. Secreteraren W. sade sig hafva talat med Hr. Cammarherren Baron Barnekow, om den tiltänkte Theater-Calendern: och då Herr Cammarherren försäkrade, at der uti intet annat skulle införas, än hvad som angår Theatrer och dylik[t], hade Secreteraren, på K. Academiens vägnar förklarat, at K. Academien ei hade något emot en sådan Calenders utgifvande at påminna, hvaremot Herr Cammarherren lofvade at sjelf besörja om dess utarbetande och utgifvande, samt at K. Academien skall årligen njuta deraf 300 dr kmt. på samma sätt som K. NumerLotteri-Directionen årligen, för Numer-Lotteri-Almanachen, så länge den utgifves, förbundit sig at til Academien, pro Privilegii cessione, betala en lika Summa.

2. Upl. et Bref ifrån Landshöfdingen i Christianstad, Bar. Sparre, hvaruti han recommenderar en, vid namn Nyberg, til belöning för en af honom påfunnen Kast-Machine. Secreteraren berättade, at samma Nyberg förut varit för samma Machine, recommenderad af Landshöfdingen Thott i Malmö, men hvarken då eller nu skickat hvarken Modell, ritning eller beskrifning på sin Machine. K. Academien kan således ei belöna, hvad hon intet känner, hvilket skulle lemnas Hr. Landshöfdingen til Svar. Dess utom har en annan i Skåne, Hr. Gullander angifvit en dylik Machine, såsom sin Invention: det är oafgjordt, om någondera och hvilkendera förtjenar belöning.

1. Upl. Herr Clas Alströmers Memorial, hvaruti han säger sig, tillika med Herrar Bergius och Secret. Wargentin, hafva jämfört alla Herrar Censorum yttrande om de 33 inkomna Svaren på Frågan om Jordblandningar, och deraf funnit, at utom de tvänne bästa Svaren, hvilka de två Premierne varit tildömde, hafva följande funnits förtjena upmärksamhet, neml. N:o 10, 4, 9, 7, 22, 25, 27, 29, 8, 15, 17. I anseende til hvarderas mer eller mindre grundelighet, tilstyrker han, at Auctoren til N:o 10, må erhålla tvänne Silfver-Medailler: Auctorerne til N:o 4 och 9, hvarsin Salgrensk Silfver-Medaille. Auctorerne til Svaren N:o 7, 22, 25, 26, 27 och 29, hvardera 2 Silfver-Jettoner, och Auctorerne til N. 8, 15 och 17, hvarsin Jetton. Detta alt bifölls, och som 3 ibland desse, Neml. N:o 4, 7 och 27, utsatt deras rätt[a] namn, få de strax, hvad dem blifvit ärnadt, men emedan man de förra åren förmärkt, at en del af dem, som ei fått det utlofvade Praemium, utan endast Jettoner, varit missnögde deröfver, at deras Sedlar blifvit öpnade och deras namn röjde, emedan de häldre hade velat förblifva okände, så förnyades nu och stadfästades det en gång tilförne tagna beslut, at sådane Sedlar ei böra öpnas, om ej Auctorerne sjelfve gifva sig tilkänna, inom viss tid, efter hvars förlopp Sedlarne böra upbrännas, utan at öpnas. Nu utsattes terminus peremtorius för dessa, til d. 1 April nästinstundande år. Se Inrikes Tidningen N:o 97, hvarest dessa Svaren[s] deviser stå utförde.

Februarius, d. 6.
För middagen, voro allenast 4 af de vanlige Deputerade, neml. Herrar Acrel och P. Bergius, samt bägge Secreterarne, i Contoiret närvarande.

3. Anmältes Boktryckaren Langes ofvannämnde påstående, angående Förlaget til Handlingarna. Somlige tilstyrkte, at K. Academien skulle skaffa sig eget Tryckeri, och sjelf förlägga sina arbeten: deremot sades af andra, at et sådant tryckeri, som dertil behöfdes, skulle kosta en ansenlig Summa, och ei kunde påtänkas nu, då Academien redan sitter i stor skuld, hvarförutan ock eget förlag fordrade stort förskott och vore många äfventyrligheter underkastadt. Andre tilstyrkte at man skulle söka fördelaktigare vilkor hos andre Boktryckare, hvarvid Secret. W. nämnde, at Herr K. Bibliothecarien Giörwell, under vissa beting, budit hederliga vilkor, som uplästes. Kongl. Academien fann, at något visst beslut i detta angelägna ärende, ei kunde så hastigt tagas, utan fordrade mogen öfverläggning, hvartil några särskilda sammankomster skulle beramas: Imedlertid skulle Herr Lange äfven i år förlägga Handlingar och Tal, på så fördelaktiga vilkor, som man af honom kunde betinga, hvarom Herr Sandels anmodades. Herrar Ledamöterne anmodades ock, at vara betänkte på råd och utvägar uti hufvud-saken, til nästa Praesidis ombyte.

4. Secreteraren W. berättade, at Herr Bruks-Patronen Le Febure tilbudit K. Academien, at, emot vissa vilkor, d. 1 instundande April, få tilträda de våningar och rum uti det af honom köpte Huset, som han sjelf innehaft, ehuru han förut hade förbehållit sig at få bo där qvar til Hösten. Som K. Academien redan hyrt en våning uti Rosenadlerska Huset til nästa höst, fann K. Academien sig väl dessförinnan ej behöfva inflytta uti sitt nya hus, men hade dock lust at höra Herr Le Febures vilkor. Derföre anmodades Herr Sandels, tillika med H. Wargentin, at fråga honom derom.

7. Uplästes Bref til Secreteraren ifrån Herr Roslin i Paris, med några förfrågningar angående Sal. Archiat. Linnés Portrait, som han åtagit sig i Paris låta sticka i koppar. Se förledet års Dagbok. Secreteraren fick befallning at svara derpå, och göra anstalt om litet mera penningar dertil, genom växel, hvilket strax skedde.

3. Taltes vidare om förlaget framdeles, i synnerhet huruvida det vore rådeligt för K. Academien at skaffa sig eget Tryckeri. Herrar Sandels, B. Bergius, Schulzenheim och bägge Secreterarne anmodades at särskildt sig emellan rådgöra derom och sedan inkomma til K. Academien med deras betänkande.

1. Upvistes Jettoner, som K. Academien låtit slå öfver Dess afledne Ledamot, Friherre De Geer. Herr Praeses anmodades at tillika med Herrar v. Arbin, Sandels och Secreterarne, någon dag i nästa vecka, upvackta Fru Änke Friherrinan De Geer, och på Academiens vägnar aflemna til Henne en i guld slagen, hvarjämte de ock skulle hos Henne urskulda Academien för det, at Medailleuren, utan gifven anledning af Academien, praesenterat til Henne sielf räkningen, och tagit af Henne dubbelt mer, än han för sådant arbete är van at få, hvilket alt Academien högeligen misstyckte.

3. Upv. tvänne slags utländska Lärda Tidningar, som börjat komma med Posten, utan at Academien dem begärt. Den ena kallas Nouvelles de la Republique des Lettres, som i år börjat utgifvas i Paris af M De la Blancherie, et ark i Veckan. Den andra, en slag Journal, hvar af 2 i mån[a]den utgifvas af Mr Buchos, innehållande allahanda små-saker. De åstunda bägge få nyheter härifrån. Secreteraren skall skrifva dem til och tacka, samt lofva hvad han kan hålla, som blir litet nog.

8. Upl. Kyrkoherdens i Thorsåker i Ångermanland, Magist. Törnstens Bref til Secret. W. hvaruti han angifver sig för auctor til et [af] de Svaren på Frågan om Jordblanningar, som funnits förtjena två Silfver-Medailler, hvilka han derföre skall få.

5. Upl. et Memorial, som Herr Baron Clas Alströmer, några dagar för dess hemresa til Götheborg, lemnat til Secreteraren Wargentin, hvaruti han 1:o tilstyrker, at Herr Wäsström skulle upmuntras at nästa Sommar göra en Resa til Skåne, för at uti åtskilliga Economiska ämnen taga och gifva underrättelser, i synnerhet at lära de med skogsbrist besvärade Skånske Landtmänner at bygga och nyttja de af honom påfundne och häromkring af många med största fördel inrättade Tork-ugnar för Spannmål. Hr. Alströmer tilstyrker, at Hr. Wäsström til Resepenningar för sig och en Murmästare, som han bör hafva med sig, må af besparda Sahlgrenska Interesse medlen, njuta 300 Riksdaler Specie. 2:o Samtyckte, at K. Academiens Camererare må, för dess särskilta besvär med Sahlgrenska medlens beräknande, af samma medel njuta 400 kmt. årligen, ifrån år 1773, då Academien fick det af Herr Sahlgren skänkta Capitalet. 3:o tilstyrktes, at Comministern Bierkander skulle, för dess myckna flit, hugnas med en Sahlgrensk Medaille af Silfver. Detta alt bifölls med nöje.

April, d. 21.
För middagen, infann sig af de vanlige Contoirs Deputerade, ingen annan än Herr Clason och bägge Secreterarne. Man kunde derföre ej något företaga. Ei heller var något särdeles angeläget at där föredraga.
Samma Dag,
Efter middagen, infunno sig, til ny Praesidis väljande, Deras Excellencer Grefvarne Rudenschöld, Falkenberg och Bunge samt Herrar Adlerheim, Bäck, Clason, Rönnow, Zetzell, P. Bergius, Wilcke, Schulzenheim, B. Bergius, Frih. Lilljenberg, Marelius, Arbin, Leyonmark, Liliestråle, Odhelius, Sparrman, Wargentin och Nicander.

5. Företogs det angelägna öfverläggnings ämne, för hvars skull K. Academien egenteligen i dag var sammankallad; nemligen:
1:o huru här efter förhållas skall med Handlingarnas utgifvande, til afsättningens befordrande och Förläggarens upmuntrande?
2:o Om Praesidierne här efter skola allenast hvart halft år ombytas, och Handlingarne likaledes allenast uti tvänne stycken årligen utgifvas, dock så, at hela årgången gör åtminstone 20 ark, efter vanligheten?
Hvad förra Frågan angår, bifölls enhälleligen, i anseende til många andragna, och til en del redan uti Dagboken nämnda skäl, 1:o at sedan 40:de Tomen af Handlingarna med detta år blir completterad, må man nästa år, 1780, börja en ny suite, under namn af Kongl. Vetenskaps Academiens Handlingars Andra fortsättning, Vol. 1. men för öfrigt i lika Format, med samma stilar och til samma ark-tal, som tilförne. 2 at alle K. Academiens inländske Ledamöter skola, ifrån 1780 års början, vara förbundne at köpa et Exemplar af Handlingarna: til den ändan inlöser K. Academien af Förläggaren 100 Exemplar, utom de 40, som Förläggaren gifver gratis, och at Ledamöterne sedan köpa dem uti Academiens contoir, hvaröfver Camereraren håller räkning. Detta, förmodade man, skulle upuntra Boktryckaren Lange at fortfara med förlaget, på de förra vilkoren, neml. at til Academien årligen betala 800 kmt, och bestå 40 Exemplar gratis, hvaremot K. Academien sjelf bör betala Graveuren för kopparplåtarnas så väl gravering som aftryckning. Herr Praeses och Secreterarne anmodades at tala med Herr Lange härom. Beträffande den andra frågan, om Handlingarna skola utgifvas hvart fjerdedels år efter vanligheten, eller hvart halft år; så ehuru K. Academiens grundreglor lemna i det målet full frihet, och åtskilliga skäl tycktes fordra det sednare alternativet, fann dock K. Academien för bäst, i anseende til Hans Excellence Grefve v. Höpkens mogna och faderliga tilstyrkande, at förblifva vid förra vanligheten, d. ä. at Praesidierne här efter såsom tilförne skola vara allenast i 3 Månader.

6. Delibererades om rummens indelning uti det nya huset; e. gr. hvilka rum skola anordnas til K. Academiens Sammankomster, til Bibliotheque, Naturalie och Mineral-Cabinet, för Apparatus Physicus, Contoiret m. m. Om någre, e. gr. den ene Secreteraren, Prof. Wilcke, Camereraren, Custos Musei, och Vagtmästare, däruti skulle få nödiga våningsrum. Man stadnade ei uti detta ämne i något slut, utan Herr Baron Adelcrants skulle anmodas, at i samråd med Secreterarne och Professoren Wilcke föreslå den indelning, som bäst synes och möjelig är.

1. Herr Praeses berättade, at han tillika med bägge Secreterarne, talt med Boktryckaren, Herr Lange, hvilken åtagit sig at fortfara med förläggandet af K. Academiens Handlingar och Tal, med vilkor, 1:o at han årligen betalar til K. Academien 800 dr kmt eller 44 Rdr 21 1/3 dr specie, samt utan betalning lemnar til K. Academien 40 Exemplar af hvart Quartals Handlingar, och 20 Exemplar af hvart Tal, som tryckes. Om ock något Svar på någon Academiens Fråga hos honom tryckes, består han K. Academien deraf 40 Exemplar, hvarvid förstås, at så väl Quartalen, som Tal och Svar, böra vara häftade. 2 at både Handlingar och Tal tryckas med vanlig vacker Latinsk Stil, på jämngodt vackert Holländskt papper. 3:o at i synnerhet Quartals Handlingarne skyndsamt tryckas, så at de altid, så vida på Förläggaren ankommer, blifva i rättan tid, som är til Quartalets slut, färdige. Deremot åtager sig K. Academien 1:o at sjelf bestå icke allenast kopparstickarens arfode och sjelfva koppar-plåten, samt vignetterna, efter vanligheten, utan ock kopparstyckenas och Vignetternas afdragning. Men tienligt papper dertil består Förläggaren. 2:o at, utom de förenämnde Exemplar, som K. Academien får utan betalning, altid för Contant köpa 100 exemplar af Sjelfva Handlingarna, à 12 dr kmt eller 32 dr årgången, hvilket pris aldrig, hvarken för K. Academien eller andra köpare får förhöjas, utan Academiens samtycke. 3:o at, när något helt års Handlingar går öfver 21 ark, med Förtekningar och Register, får Förläggaren ingifva skälig räkning på det som öfverskjuter, som K. Academien vil ersätta, på det ingen anledning deraf må tagas at stegra priset på Handlingarna.
Med denna öfverenskommelse var K. Academien nögd, och höll före at skrifteligt Contract borde upsättas, hvilket Secreteraren lofvade.

3. Upvistes et Exemplar af första Tomen af Herr Ferbers Neue Beyträge zur Mineralgeschichte, hvilken han til K. Academien dedicerat. Dedicationen uplästes, och Secreteraren fick befallning at tacka Herr Ferber genom Bref.

5. Upvistes några stycken af en slags Vecko-Skrift, som en Fransk lärd Man, vid namn Buchos i Paris utgifver, och hvar af exemplar ifrån detta års början ordentligen kommit med Posten, innehållande hvarjehanda nyheter uti Physiqven, NaturalHistorien, Medicinen, m. m. Secreteraren ålades at å K. Academiens vägnar genom Bref tacka honom, hvarförutan beslöts, at man må skicka honom två de sista Volumerna af Academiens Handlingar.

1. Upl. et Bref til Secreteraren ifrån Hr. Roslin i Paris, af d. 12 Maj, hvaruti han berättar, at Sal. Arch. v. Linnés i koppar stuckna Portrait nu är färdigt, samt 500 Exemplar deraf afdragne, hvaraf 150 blifvit hitsände med Herr Särgel, som inom kårt hit hem förväntas. De öfriga 350 tror han skola kunna debiteras i Paris och annorstädes utomlands, à 2 Franska Livres stycket. Utom de 1000 Livres, som kopparstickaren efter accord fått för sjelfva stickningen, äro ock 86 Livres betalte för afdragningen och för Paperet dertil. Plåten behåller Hr. Roslin tils vidare, då man får se, om flera afdrag behöfvas. Sjelfva Original-Portraitet, som Hr. Roslin här sjelf för egen räkning gjorde, tilbjuder han at skänka K. Vetenskaps Academien: Alt detta fägnade K. Academien, och upsköts öfverläggningen, huru de 150 Exemplaren skola disponeras, til des de hitkomma.

2. Uplästes Kongl. Commerce Collegii Bref til Academien, hvaruti gifves tilkänna, at Kongl. Majestet, på Collegii tilstyrkande, i nåder bifallit Cosmographiska Societetens i Upsala underdåniga ansökning, det må den skuld, för hvilken afledne Graveuren Åkermans i Upsala Glob-verkstad hos K. Commerce Collegium häftat, eftergifvas, på vilkor, at samma verkstad, med alt dess tilbehör, må blifva en Publici egendom, flyttas hit til Stockholm, emottagas af K. Vetenskaps Academiens Graveur Fredric Akrel, samt af honom drifvas och nyttjas, under K. Vetenskaps Academiens, i samråd med Cosmographiska Societeten, tilsyn och vård, med ingen annan gravation, än at han håller verkstaden vid magt, så at den, efter hans, neml. Akrels, afgång må finnas uti lika godt eller bättre tilstånd, än han den emottagit, hvarföre säker Caution ställas bör. Kongl. Academien anmodade derföre nu Herrar Wilcke och Marelius med bägge Secreterarne, at Inventera denne af Akrel redan emottagne Verkstad, och framgent hafva Inspection öfver honom, så at det påsyftade ändamålet, som är publici nytta medelst tilgång på goda Glober, och sjelfva Verkstadens conservation, må vinnas.

2. Upvistes nu exemplar af det i Paris graverade Sal. Archiatern v. Linnés portrait, hvaraf 150 afdrag af Herr Roslin blifvit hemsände med den nyligen hemkomne snälle Svenske Bildthuggaren Herr Sergel. Tillika uplästes Herr Roslins Bref til Secretraren, af d. 12 Maj, hvaruti gifves tilkänna, at hela kostnaden på detta Portraits graverande bestigit sig til 1086 Franska Livres, inberäknadt papper och 500 exemplars afdragning, samt at han af dessa 500 exemplar behållit 350, at debiteras i Paris, för K. Academiens räkning. Alle närvarande funno det ganska väl gjordt, men de voro af olika tycke om dess mer och mindre likhet med vår saknade Linné. K. Academien beslöt, at Enke-Frun och Sonen, samt Hr. Bäck, som Parenterat och Hr. Sergel, skola få hvarsitt exemplar til skänks, men at de öfriga hemkomna skola säljas til Herrar Ledamöter och andra, som det åstunda köpa, å en half Riksdaler stycket.
Herr Roslin tilbjuder ock, uti sitt Bref, K. Vetensk. Academien til skänks sjelfva Original-Portraitet, som han här, för 4 år sedan, målade, och hvarefter det graverade är gjordt i Paris. Secreteraren fick befallning at med de utsöktaste ord tacka honom för detta tilbud, som af Academien med största fägnad emottages, samt at anmoda honom at af det graverade, å Academiens vägnar, lemna K. Parisiska Vetensk. Academien, den nya Medicinska Societeten, samt bägges Deras Secreterare, Marqvis de Condorcet och Hr Vicq d'Azir, som Parenterat öfver vår Linné, hvar sitt Exemplar. Likaledes til Dess fordne Correspondent, Hr. Guettard samt til Professoren de Bäer.

3. Upvistes en af framledne Commerce Rådet Polhem påfunnen och förfärdigad, af koppar gjord, ganska konstig Lås-tapp, så gjord, at Pigan eller Drängen ei kan tappa mer utur kärlet, än egaren vill och hvartil han, hvar gång någon skickas i källaren, ställer Nyckelen. Denna Machine had Polhem skänkt framledne Hans Excellence Grefve v. Seth, hvars Son, Cammarherren och Riddaren samt K. Academiens älskade Ledamot, Hr. Grefven Johan von Seth, nu skänkt det til K. Academien, som befalte Secreteraren på det högsta tacka Hr. Grefven för denna rara gåfva. Machinen lemnades til Herr Wilcke, at förvaras vid K. Academiens apparatus Physicus; och som den aldrig är beskrifven eller afritad, ehuru ibland Polhems öfriga Inventioner nämnd, och denna förmodeligen är den enda, til alla delar, efter upfinnarens idée, fullkomliga, som finnes (ty det model af järn-bleck, som finnes i K. Modell-Cammaren, är på långt när, ei så complett) så åtog sig Herr Wilcke, at författa en beskrifning der på, som kan införas uti Academiens Handlingar.

4. Upvistes et exemplar af Första Tomen 4:o af Jacquini Miscellanea Austriaca, med präcktigt illuminerade kopparstycken, som Auctoren skickat K. Academien til skänks. Likaledes de 8 8:o af v. Hallers Opus posthumum, de partium Corporis humani fabica et functionibus, som Dess Son skänkt. Samt ändteligen 3 de förste Tomerne in 4:o af Oeuvres de Mr Charles Bonnet, hvilka Auctoren, som ock är K. Academiens utländske Ledamot, behagat Skänka. Secreteraren skal hos dem alla aflägga tacksägelse.

6. Secreteraren förestälde nödvändigheten af en Vaktmästare eller Vaktdräng, som skall bo uti nya huset, nedre i Portgången, at läsa och öpna Portarna, aftnar och morgnar, at hielpa den gamle Vaktmästaren, som kommer at bo qvar på Observatorium, uti hvarjehanda ärender, men i synnerhet at biträda Camereraren vid Contoret, hvilket sista blir så mycket angelägnare, som Contoiret blifver i Portgången, men Camereraren kommer at bo 3 trappor up. Någon bör derföre altid vara därnedre til hands, at tala med Folk, som hafva något ärende til Contoiret, då Hr. Camereraren ei är tilstädes. Får han dessutom tid och tilfälle at något tjena de Herrar Ledamöter, som komma at bo i huset, är det väl; allenast han ei försummar Contoirets angelägenheter. K. Academien fann en sådan betjent aldeles oumgängelig, dock at han ei antages såsom ordentlig Vacktmästare, på lifstid, utan städes på halft eller helt år, med försäkran at bibehållas vid tjensten, så länge han skickar [sig] väl. Detta fann K. Academien högst nödigt, och antogs, tils vidare, en vid namn Ehrling, en trogen och pålitlig karl, som härtils i flera år, emot 450. dr kmts lön, gått Cammereren vissa tider tilhanda i Contoiret. Men huru mycket hans lön här efter, i anseende til ständig tjenstgöring, må ökas, blef denne gången ei afgjordt.

1. På Secreterarens föreställning bifölls, at den nye Achromatiske Tuben af 3 fots längd, med tredubbelt objectivglas, som förledet år ankom ifrån England, må lemnas til Lunds Academie, emot full betalning, så mycket neml. som K. Academien för honom betalt.

10. Då Hans Majestets tid, på underdånig tilfrågan, ei tillät, at höra något Rön föreläsas, höll Hans Excellence, Herr Praeses, til slut än et litet Tal til Academien, med tacksägelse, hvarpå Academiens Secreterare svarade.

3. Upl. Bref ifrån den bekante Franske Lärde, Hr. Buchoz, och upvistes exemplar af några arbeten uti Natural-Historien, som han börjat utgifva, neml. 3 Cahiers in Fol. af hans Histoire generale des trois Regnes, och 1 Cahier in fol. af hans Plantes nouvellement decouvertes, hvarjämte Secreteraren berättade, at han et år fortfarit at skicka K. Acad. med Posten sin Journal, kallad La Nature considerée, hvar af 2 stycken utkomma i Månaden.

6. Notificerades K. Academiens värde Ledamots, Doct. Kalms död. Herr Odhelius åtog sig at hålla åminnelse-Tal öfver honom, allenast han får underrättelse om hans lefnad, hvar om Secreteraren lofvade göra påminnelse hos vederbörande.

5. Upl. Hr. Wargentins observationer på stella variabilis Ceti.

9. Emedan denne Hr. Acharius, som är en Medicinae studiosus, under K. Academiens Ritmästares Herr Årres tiltagande opasslighet, ofta gjort tjenst med Ritningar på Örter och andra Naturalier, hvaruti han är mycket snäll, så hemstältes af Hr. Wargentin, om han icke förtjente med någon discretion belönas oc upmuntras. K. Academien fann det skäligt, men hemsköt til Herr Contoirs-Deputerade at determinera Summan.

1:o Upvistes en afhandling kallad, Discours Preliminaire et Prospectus d'un Traité general de Geographie Physiue et particulierement de celle de France, par M. le Baron Marivetz, Ecuyer honoraire du Roi de France, et par Goussier. Paris 1779 in 4 hvilken afhandling blifvit öfversänd af Hr. Marivetz. Tillika uplästes ett bref ifrån Honom til K. Academien, hvarutinnan Han anhåller om uplysningar, eller rättare om communication af de Skrifter, Som hos oss utkommit och blifvit växlade, angående vattnets rörelse, af- och tilltagande. Hr. Marivetz har ock skrifvit till Hr. Flot-Jntendenten Grefve Cronstedt ett vidlöftigt bref i Samma ämne, Som äfven upvistes. J anseende till nyttan, Som Hr. Marivetzs arbete Synes lofva Geographien, Så anmodade K. Academien Hrr Vargentin och Vilcke, att Samla och till Honom öfversända alla de uplysningar, Som i ämnet kunde finnas och han åstundade.

3:o Anmältes alla de ansökningar, som inkommit inom utsatt tid eller inom d. 1 Jan. sistl. till de praemier, som K. Academien utlofvat för Frucktträds plantering. Dessa ansökningar tillika med deras bilagor eller åberopade bevis, remitterades till Hrr. Bergier, Odelius, Adlerheim, Wargentin och Nicander att granskas och genomses.

6 Att Vaktmästaren Smal måtte, utom Sin Lön och vanliga Släp-kläder, få då och då litet drikspenningar, alt efter Som Secreteraren funne, att Han dem kunde behöfva, och med dem kunde hushålla; Ty att öka lönen eller gifva Smal en större Summa på en gång, vore icke rådligt, i anseende till hans törstighet.

Kyrkoherden Cronholm får tacksägelse af Secreteraren för Sin möda vid trägårdsskötslen, och utomdess ett exemplar af det vackra och Lärda Tal om Trägårdar, som Hr. Prof. Bergius höll vid sitt sista Praesidii nedläggande. Ett exemplar af Samma Tal får ock Collega Sjöblom Samt flere af de ofvannämnde sökande som Secreteraren finner kunna göra nytta dermed.

Kyrkoherden Cronholm får tacksägelse af Secreteraren för Sin möda vid trägårdsskötslen, och utomdess ett exemplar af det vackra och Lärda Tal om Trägårdar, som Hr. Prof. Bergius höll vid sitt sista Praesidii nedläggande. Ett exemplar af Samma Tal får ock Collega Sjöblom Samt flere af de ofvannämnde sökande som Secreteraren finner kunna göra nytta dermed.

Alla dessa upgifter befalte K. Academien, att Hrr. Chapman, Ferrner, Wilcke, Meyer, Wargentin och Nicander skulle examinera, hvilket ock skedde några dagar derefter; och desse funno, att upgifterna väl kunna ega rum, när Pumpen i stort byggd, blifver något mindre componerad, och partierna väl emot hvarannan proportionerade, Samt öfre byggnaden något ändrad, på det en af Skott derstädes timad skade, lättare må kunna både hjelpas och ersättas. Huruvida det blifver möjligt, att på en tima upfordra den angifna Vatten-massan, kunde Deputerade i brist af ritning icke vist utlåta Sig öfver. Men för öfrigt funno de att detta Norbergs påfund, med förening af Pump och Spruta, är både nytt och qvickt, Samt lofvar både nytta och förmon.

5:o Under det man talade om utlänska Ledamöter, gaf Hr. Wargentin tillkänna, det en del af dem, icke engång Svarat på Kallelsen, mycket mindre tackat för Diplomerna, som K. Academien till dem öfversänt; Hr. Wargentin frågade derföre hvad utvägar emot en sådan otacksamhet skulle tagas. K. Academien, som icke annat kunde än afhöra detta upförande med missnöje och anse det för en vanvördnad, tyckte väl i följe deraf, att Så kallsinniga Ledamöter borde utur Matriklen strax berde utstrykas; men på det ingen Collision måtte upkomma för det närvarande, imellan Henne och Dess frånskilda Lemmar, i anseende till mer eller mindre billighet, Så ville K. Academien ifrån en Sådan utstryckning afstå; men på det likväl någon lag måtte gifvas för framtiden emot dylik kallsinnighet, Så beslöts, att då hädanefter en utlänning väljes till Ledamot, skall hans namn icke förr uti Matriklen inskrifvas, än Han Svarat på Kallelsen; Svarar Han åter icke inom Dag och år, Så vida Han vistas uti Europa, Så skall Han efter den tiden anses såsom aldrig vald, och följagtligen icke Hans namn blifva inskrifvet i Matriklen.

10:o Upl. de betänkande och Vota, Som Hrr. Bergier, Adlerheim, Odelius, Wargentin och Nicander inlemnat, angående ansökningarna till Praemierna för Frukt-träds plantering. De sökande voro:
Jfrån Stockholms Län,
Upsyningsmannen Enbom i Wårdinge,
Hälftenbrukaren Lars Nilsson i Norra
Eflinge och Wärmdö Socken.

9 Uppå Secreterarens föreställning, huruvida Kongl. Academien ville blifva vid den förledne Sommar projecterade Titlen på den Nya Sviten af dess Handlingar, Som med innevarande år Skulle börja, eller antaga någon annan, Så fast-stältes att Hufvud-Titlen på den Nya Sviten skall blifva Kongl. Vetenskaps Academiens Nya Handlingar.

10:o Upl. Tvene Skrifter, insända af Math. Cederlöf, den ena kallad, Upgift till K. Vet. Academien af ett enda hinder för Landthushållningen, Samt project till förekommande deraf; den andra, Continuation af oeconomiska Rön. Bägge dessa skrifter innehöllo icke något nytt, derföre kom man öfverens, att de skulle lemnas till Patriotiska Sällskapets Secreterare, på det Han måtte kunna gagna Sig af dem, i fall Så godt Syntes.

5:o Upl. Ett bref till Secreteraren Wargentin ifrån Hr. C. P. Thunberg, hvarutinnan han berättar Sig hafva blifvit anmodad af Justitiae Rådet Holmberg uti Berg op Zoom, att besvara några frågor, Som blifvit upsatte på Ängelska af en Skottisk officerare, Samt Sända till Holmberg och Så vidare till Thunberg, angående en flicka, Som beskrifves, af Linhult uti K. Acad. Handl. för år 1752, hafva varit döf född och genom Electricitet fått hörsel. Dessa frågor önskade Thunberg, det någon af Academiens Ledamöter ville besvara, som känt Linhult, och hade Sig Saken bekant. De voro upsatte af Skottiske officeraren för Mr. Macaulays räkning, som skall hafva något arbete under händer angående Sådana Sjukdomar. De gingo derpå ut, huru Snart flickan lärt tala, hvad begrep hon gjort Sig om tingen, huru hon distingverat buller, läten och röster; hvad Svårighet hon haft att lära tala, Samt om något dylikt försök gjorts på någon äldre än hon. Men Linhult var död och ganska litet skrifvit i Handlingarna om flickan; man trodde Således, att Svårligen någon vidare uplysning om ämnet Skulle unna fås, dock lofvade flere, att höra efter, om någon som känt Linhult, hade Sig Historien om flickan bekant.

8:o Upl. Transumt af ett Bref ifrån Hr. Bar. Patrik Alströmer till Hr. Wargentin angående 5 st. flaskor, Som blifvit ifrån Götheborg hitsände för K. Academiens räkning, och hvaruti voro förvarade Naturalier, hvilka Fältskären på Ost-Jndiska Skeppet Gustaf Hr. D. G. Lange skänkt till K. Academien.

1:o Anmälte Hr. Wargentin, det han hos Hans Excellence Sparre, Såsom Öfverståthållare och tillika Ledamot af K. Academien, munteligen klagat öfver de inqvarterings penningar, Som Commissionen ålagt Academiens hus, Samt anhållit om Dess biträde och bemedlande till dessa penningars undslippande; men att Hans Excellence Svarat, Sig icke kunna dermed befatta, utan att det vore en Magistratens ensak, och att man derföre borde vända Sig till dem. Kongl. Academien beslöt derföre, att besvär skulle ingifvas hos Magistraten, öfver Commissionens påläggande af merberörde penningar, hvilka besvär äfven ingofvos d. 29 derpå följande Maj.

4 Upl. Ett Bref ifrån Advocat Fiscalen och Ridd. af K. Vas. Ord. Hr. Rückerschöld till RiksRådinnan Friherrinnan Bunge, angående Rappning på Trähus. Tillika uplästes ett RiksRådinnans Bref till Hr. Wargentin angående Rückerschölds påfund dervid. Remitterades till Hr. Wäsström.

Sedan man öfversett räkningarna och funnit Kassan i någorlunda god belägenhet, föredrogs af Secreteraren, det Prof. Martin genom bref till Honom hos Academien anhållit, om 100:de Riksdalers understöd till det arbete, Som Han hade under händer, neml. en öfversättning på Latin af Praesidii Talet om Nerverna, hållet d. 26 Jan. 1763, hvilken öfversättning Professoren med tillökningar ämnade på trycket utgifva, men funne Sig dertill oförmögen i brist af förlag. Denna begäran tycktes väl icke obillig i anseende till Professorens förtjenster; dock skulle frågan remitteras till Academiens utlåtande och i Synnerhet Hans Excellence Höpkens yttrande deröfver först inhämtas.

6:o Upl. Ett Bref ifrån Galileo, skrifvit år 1633, då han kommit utur fängelset i Rom, till Fadr. Vincenzo Renieri, hans Lärlinge. öfversatt ifrån Jtalienska af Hr. Nicander, och hittils icke tryckt. Detta bref hade man på det sättet fått, att Hr. Frisi, Som skrifvit Elogio Del Galileo, derutinnan nämnt, att Galileo ibland andre äfven haft Vår store konung Gustaf Adolph till sin Åhörare uti Padua. Och Som man icke kände denna Anecdot här, icke heller en gång med Säkerhet viste att högstbemälte Konung varit uti Jtalien, Så Skrifver Hr. Wargentin till Hr. Frisi och frågar, hvarifrån Han tagit den händelsen. Derpå öfversänder Hr. Frisi en Copia af ofvannämnde Galilei bref, till sin talans bestyrkande, hvilket bref ock Hr. Frisi lemnar tillstånd till att publicera. Vid öfverläggningen om Sättet af en Sådan Publication, stannade man i den tankan, att, ehuru Våra Handlingar icke voro inrättade för Sådana ämnen, som detta Bref inhöll, skulle dock detsamma derstädes införas Såsom ett utdrag af Dagboken, dels derföre att det hade en så hög ålder och en så värdig författare, dels för det att Handlingarna bättre kunde förvara det till Efterverlden än någon Tidning, eller löst Papper; dock skulle med detta införande dröjas till dess Hans Maj vår Allernådigste konung lyckligen hemkommit ifrån Spaa, och man för Honom fått presentera merberörde bref och inhämtat Dess höga mening derom.

7:o Upl. Herr Qvists 3 Betänkande om de Leror, Som blifvit insände såsom Eld-fasta; De förut inlemnade voro af d. 5 Dec. 1778 och 23 Febr. 1780, Samt angingo Lerornas art. Detta sista åter innehöll försökens utslag med dem beredde till Diglar. De insände Ler-arterna, sedan Belöningen å nyo utsattes, voro 15 till antalet. N 1) ifrån Carlskrona insänd af Skoge N:o 2) ifrån Norrköping insänd af Lundberg till Hr. Alard här i staden; N:o 3) insänd uti en låda till Hr. Wargentin, märkt med N:o 3; N:o 4) ifrån Björkman i Borås, N:o 5) ifrån Öland; N:o 6) ifrån Samma ort; N:o 7) af Henr. Haak i Örebro; N:o 8) af Sergeant Grönqvist; N:o 9) ifrån Småland, Sewede Härad, Wimmerby Socken och Tobo gård af Anders Jönsson i Sjundhult; N:o 10) ifrån Upsala Län, Olands Härad, Öster-Löfsta-Socken och Hjertbo-gård af Krono-Båtsman Joh. Fjellman; N:o 11) ifrån Östergötland, Kinda Härad, Horns Socken och Brand-Torpet; N:o 12) ifrån Vermland af Lieut. Eld; N:o 13) ifrån Finland af Argillander; N:o 14) ifrån Helsingborg af Directeuren And. Brandberg; N:o 15) ifrån Skälfjället i Transtrands Capels-Lag af Auscultanten i K. Bergs-Collegio L. S. Wahlsten. Vid anstälde försök med dessa Leror har Hr. Quist befunnit, at N:o 1 väl brändes hvit och blef hård Samt tog eld emot stål efter bränningen; men var benägen att Spraka och Spricka. N:o 2 Smälter per Se och innehåller 56 procent Sand, N:o 3 är en märgel och Smälter lätt i elden. N 4 antager i elden en mer bjärt, hvit färg än förut, och i stark hette blifver litet Skarpare Samt förlorar den egenskapen att liksom krita färga ifrån Sig. N 5 hårdnar starkt i elden, men lacklöper i hvithette till ytan, Samt får en hvit klar glas-hinna. N:o 6 är en kalk- eller Märgel-art. N:o 7 får en Ljusgrå färg i Elden, hårdnar starkt, men lacklöper och förändrar texturen ifrån den vanliga uti brände Leror. N:o 8 voro fria Ler-arter från främmande inblandningar, brändes hårda Som flinta, Smälte icke uti vanlig hvithette, men lacklöpte öfveralt med bibehållande af figuren, N 9, 10 och 11 äro bättre Slag gemena Leror, Som till gröfre och mindre angelägna behof kunna vara tjenliga vid eldsverk. N:o 12 får i början en gulagtig färg i elden, hårdnar nog, Smälter till en del och lacklöper till ytan. N 13 blifver i elden ganska Snart krithvit, och behåller länge den arten att färga ifrån Sig Samt eger Seghet; blifver i starkare hette Skör, och hvarken hård eller Sammanhängande. N 14 Sprakar i elden, bränner Sig för Blås-rör till litet ljusare färg och Smälter icke, men lacklöper i skarpa kanter. N 15 är en förut bekant Ler-art af ganska knapp tillgång och Svår transport. Af de Ler-arter, hvilka befunnits hårdna i elden, såsom N 1, 5, 7, 8, 12 och 14, har Hr. Qvist ock gjort Diglar både med och utan tillblandning af Blyarts. Somlige af dem Smälte Snart, och Somliga uthärdade längre, men blefvo Slutligen sköra och ohandterlige. Helsingborgs Leran var den enda, Som både med och utan Blyarts lät dräja Sig. Diglar deraf, utan Blyarts, liknade i det närmaste Hessiska Diglar, och med Blyarts uthärdade den starkaste hette i gjut-ståls-ugn, Samt blefvo till ytan anlupne med en tunn, brun och gråagtig glashinna, lika som de Engelske. Helsingborgs-leran tjenar Således i dylika afseende, men icke till Pip-Lera; ty hon är, Såsom de öfriga insände Ler-arterna, hvarken Sandfri, fet, eller Sammanhängande, eller Sådan Som den Kölniska Leran, hvilket åstundades. Kongl. Academien kunde derföre icke tilldömma upfinnaren deraf den utsatte Belöningen; än mindre någon af de andra.

1:o Anmälte Hr. Wargentin, huru Jnstrumentmakaren Duhre begynner blifva lat, och Sällan råkas hemma, ja vara längre tider borta, utan att någon menniskja, icke en gång hans värdfolk, vet, hvar han håller till. Hr. Wargentin understälte derföre Herrarnas ompröfvande, om icke Duhre gjort Sig den pension förlustig, Som Han har af Kongl. Commerce-Collegium, och om icke K. Academien, Som fått disponera de för Jnstrumentmakerierna anslagne Pensions-Medlen, Sådant borde gifva K. Collegium tilkänna. Resol. att ännu någon tid dröja dermed, för att Se, om Han vill bättra Sig; dock böra imedlertid inga qvartals-penningar lemnas Honom, utan de i stället användas att betala Hans skulder.

2:o Undergingo följande Herrar Scrutinium, hvilke till Ledamöter blifvit anmälte, neml.
Hr. Commerce Rådet Sköldebrand anmäld af Nicander, fick 7 ja, 8 nej
Hr. Directeuren Ulfström ---- Hr. Sandels -- 11 - 6
Hr. Advocat-Fiscalen Rückerschöld - Hr. Schönberg - 14 - 6
Hr. Lector Zegollström ----- Hr. Wargentin - 19 - 1
Hr. Directeuren Gyllenhal ----- Nicander- 18 - 2
Hr. Secret. Modeer ------ Hr. Sparrman - 19 - 2
Hr. Lifmedicus Hoffman ----- Hr. P. J. Bergius - 13 - 9
Hr. Comministern Ödman ----- Hr. B. Bergius - 11- 10
J följe af denna Votering blef Herr Sköldebrand utesluten, men de öfrige komma att vid förefallande Ledigheter att undergå val till Ledamöter i följande ordning, neml. 1:o) Hr. Zegollström, 2:o) Hr. Modeer, 3) Hr. Gyllenhal, 4:o) Hr. Rückerschöld, 5:o) Hr. Ulfström, 6:o) Hr. Hoffman, 7:o) Hr. Ödman.

d. 22 Novemb.
Närvarande Hr. Praeses Grefve Liljenberg Hrr. Acrell, Wa[r]gentin, Wilcke, Engeström, Hermelin, Sparrman, Nicander.

6:o Upl. En Afhandl. eller undersökning om Folk-utflyttningen af Hr. Wargentin.

4:o Upl En Beskrifning på vatten-Insectet Gonium Pectorale, insänd på Danska af stats-Rådet Müller och öfversatt på Svenska af Hr. Wargentin. Remitt. till Hr. Wilcke.

7:o. Förestälde Hr. Praeses, om icke Kongl. Academien ville Sin förste stiftare, Hans Excellence Grefve Anders Joh. v. Höpken till Åminnelse, låta hugga Hans Bust i Marmor. Tillfället, Som nu dertill gafs, kunde framdeles genom obehageliga händelser förloras; man borde derföre icke Släppa det utur händerna. Efterverlden skulle utan tvifvel derföre tacka Academien, att hon fått, tillika med förtjensterna, äfven känna Bilden af en Så stor Man. Propositionen bifölls med ett allmänt ja, och Herr Wargentin anmodades, att med det första tala med den vidtberömde Konstnären Hr. Särgel, om Bustens verkställande.

5:o. Anmältes att Wäsström Som blifvit anmodad att åtaga Sig öfversättningen af Hr. Fleischers Agerdyrknings Katekismus det Samma vägrat, af den orsak, att Han hade andra arbeten för händer, Såsom l:o att göra utdrag af den Economiska Correspondence, Som framl. K. Academiens Ledamot Hr. Baron Brauner i Lifstiden hållit med Baron Oxenstjerna på Eka; 2:o. Ett Dylikt utdrag af Hr. Fleischers Tractat om Skogar. Som man Således i hast ingen kände, Som kunde anmodas att verkställa berörde öfversättning, blef Sådant Hr. Baron Clas Alströmer, Som mäst yrkat derpå, genom bref af Hr. Wargentin tillkänna gifvit; men han har Svarat, att bekymret torde framdeles lättas, och att Hr. Fagraeus Slutligen torde låta öfvertala Sig till arbetet.

2:o) Frågades af Secreteraren, om Candidaten Acharius, Som vid förefallande behof för K. Academiens eller Dess Ledamöters Räkning, författar Ritningar öfver Naturalier, skulle derföre få årlig Pension eller betalas efter Räkning? Det Senare bifölls af den grund, att Hr. Acharius då Sjelf finge Sätta värde på Sitt arbete och kunde derefter betalas.

4:o) Fägnade Hr. Wargentin Vederbörande med den Tidningen, att den af Hans Maj:t långt för detta i Nåder lofvade ärsättning för den kostnad, Som Academien gjort på det Så kallade Grefve Pehrs Hus vid Norrbro, bestigande Sig till en Summa af 971 R:dr 8 % Specie, vore nu, i följe af den underdåniga påminnelse, Som skedde derom uti Bref till Hans Maj:t af d. 27 Nov. 1780, inregistrerad af stats-Comissionen, uppå Nådig Befallning, uti närvarande Års stat, och att redan derpå voro utbetalte 400 Riksd. Samt att resten Skulle utbekommas inom detta års slut. Så fort derom påminnelse gjordes. Denna Tidning var Så mycket angenämare, Som man trott, i anseende till utdrägten på tiden, allt hopp om berörde ärsättning vara förloradt, och att Hans Majt haft Sina hemliga skäl att densamma icke vidare påtänka. J alla fall förtjente då varande Praeses Hr. Grefven och Presidenten Liljenberg Academiens ihogkomst, Som på Sitt egna intagande Sätt Saken hos Hans Maj:t i underdånighet föredragit, bevakat och beifrat. Men på det nu dessa penningar i Academiens kasse icke måtte liga frugtlöse, beslöts, att de tills vidare i K. Discont-Contoiret till 3 Procent skulle insättas.

8:o) Anmältes följande Summor tillafskrifning: näml.
1:o) Stads-Fiscalen Barkanders Skuld i Rdr. B. Vexiö för Almanachor år 1777 8: 8
2:o) Bokbindaren Lindrots dito i Upsala för Almanachor år 1768 8:40
3:o) Directeuren Hellants för några Qvartaler Handlingar och Almanachor å[r] 1776 3:40
4:o) Nyköpings Lands-Cancellis dito för år 1768, bekomne Mått-stockar 1:
5:o) Borgmästarens Kellanders i Jönköping dito för undfånget förskott till utsökning hos Wernberg 10:
6:o) Den Skuld för hvilken Peterson och Bedoir blifvit Balancerade
Sedan år 1774, 419:45,8 
Sedan man öfversett dessa Skuld-fordringar och fått höra att tillgångarna hos Somliga gäldenärer voro alltför Svaga, hos Somliga åter Skälen Sådana, att man icke gerna kunde väcka en lång efterräkning; beslöts, att de Fem första Summorna Skulle strax afskrifvas, Såsom förlorade. Hvad den Sista åter angick, vore väl ock föga hopp om dess utbekommande, Sedan Rådman Brandenbourg, hvilken det nu mer tillkom att betala henne, redan cederat Bonis, och inga papper angående dess legitimerande vore i händerna; dock ville man ännu hafva fördrag att Henne afskrifva, till dess Herrar Liljenberg och Wargentin fått tala med Brandebourg och höra till hvad generosité Han kunde bevekas.

4:o) Berättade Herr Wargentin, hvad Herrar Acrell, Zetzell och Meyer, hvilke d. 16 Maji Sistledne blefvo anmodade att granska Hr. Baron de Hupschs insände Skrifter, munteligen derom yttrat Sig; näml. Hrr. Acrell och Zetzell om Skrifterna kallade Relation de la decouverte d'un Remede efficace etc. och Naturgeschichte des Niederdeuschlandes etc. att de icke innehöllo några upgifter, utan endast kungörelser; Således intet, hvaraf något kunde dömmas, om de angifna ämnens beskaffenhet; Herr Meyer åter om skriften kallad Beschreibung eines Mittels die Feuerbrunst zu loschen, att den icke innehöll något nytt, utan nästan detsamma, Som Hr Meyer Sjelf för några år Sedan infört i Handlingarna om Samma Sak. När Således Academien hörde, att inga förklarade eller nya uptäckter vore utur Herr Hupschs skrifter att hämta; ty anmodades Herr Wargentin att Sådant för Hans Exc. C. Fr. Scheffer, till hvilken Hr. Hupsch adresserat Sig, munteligen tillkänna gifva.

4:o) Berättade Herr Wargentin, hvad Herrar Acrell, Zetzell och Meyer, hvilke d. 16 Maji Sistledne blefvo anmodade att granska Hr. Baron de Hupschs insände Skrifter, munteligen derom yttrat Sig; näml. Hrr. Acrell och Zetzell om Skrifterna kallade Relation de la decouverte d'un Remede efficace etc. och Naturgeschichte des Niederdeuschlandes etc. att de icke innehöllo några upgifter, utan endast kungörelser; Således intet, hvaraf något kunde dömmas, om de angifna ämnens beskaffenhet; Herr Meyer åter om skriften kallad Beschreibung eines Mittels die Feuerbrunst zu loschen, att den icke innehöll något nytt, utan nästan detsamma, Som Hr Meyer Sjelf för några år Sedan infört i Handlingarna om Samma Sak. När Således Academien hörde, att inga förklarade eller nya uptäckter vore utur Herr Hupschs skrifter att hämta; ty anmodades Herr Wargentin att Sådant för Hans Exc. C. Fr. Scheffer, till hvilken Hr. Hupsch adresserat Sig, munteligen tillkänna gifva.

5:o) Berättades att Hans Excell. Höpken Sjelf redan i förväg betalt den statue i Marmor, Som K. Academien öfver Honom låter hugga af Herr Särgell, och upvistes äfven Herr Särgels quitto derpå. En Så oförmodad frikostighet kunde Academien icke med kallsinnighet höra, utan anmodade strax Herr Praeses och Hrr. Liljenberg, Botin, Odelius och Wargentin, att Såsom Deputerade på Academiens vägnar aflägga tacksägelse derföre hos Hans Excellenz någon dag i veckan.

d. 8 Aug.
Praeses var då frånvarande och hindrad af Sin uppvaktning Såsom Guvernör hos Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen.
Närvarande - Hans Exc. Höpken, Hr. af Acrel, Hrr. Wargentin, Zetzell,
P. J. Bergius, Wilcke,
B. Bergius, Hans Exc. Rudenskiöld
Marelius, af Botin
Sandels, Arbin
Hans Exc. Falkenberg, Odelius
Sparrman, Murray.

2:o) Uppl. En Uträkning öfver Hushållen i Sverige och Finland för åren 1751 och 1752, med korta anmärkningar, af Hr. Wargentin.

10:o) Uppl. Ett Contract träffadt imellan Graveuren Akrel och dess antagne Lärling Er. Åkerlund af följande innehåll: Som Kongl. Maj:ts Nådiga Resolution af d. 6 Julii Sistledne, på min i underdånighet gjorde ansökning om årligt understöd till fortsättande af glob-verket, stadgar, att en Lärling uti Gravuren och Globers förfärdigande af mig skall antagas, och K. Maj:ts och Riksens Högl. Commerce Collegium genom Protocollet af den 31 derpå följande Julii ibland annat föreskrifver, att Samma Lärling bör ega någorlunda insigt i Mathematiken, Geographien, Astronomien och de öfriga till Cosmographiska Vetenskapen hörande stycken, altså och emedan Erik Åkerlund med Hr. Secret. och Riddaren Wargentins Samt Hr. Secret. Nicanders betyg af d. Octob. blifvit i berörde Vetenskaper examinerad och skicklig befunnen, Samt i öfrigt Synes ega böjelse till Gravur-konsten, ty antager jag härmed honom Er. Åkerlund till Lärling uti Gravuren och Globtillverkningen på 6 års tid med följande vilkor: 1:o) skall han Åkerlund af mig njuta rum, mat och dryck, ved, ljus och kläd-tvätt. 2:o) skall jag lära honom Gravuren, besynnerligen den, som hörer till Geographiske arbeten. 4:o) skall han få begagna Sig af K. Målare-Academiens Publika undervisningar, och 5:o) Som Åkerlund redan eger någon liten ärfarenhet i Gravuren och han är i behof om något årligt understöd till dess nödvändiga kläder med mera, Så utfäster jag mig, att det andra året af dess vistande hos mig gifva honom 16 2/3 Riksd. och de öfriga 4 åren 33 1/3 Riksd. årligen. häremot fordrar jag af Åkerlund, att Han skall på dessa föreskrifne 6 åren, visa upmärksamhet och flit uti alt hvad i gravuren och glob-tillverkningen honom kan blifva ålagdt att Syssla. Stockh. d. 6. Octob. 1781.
Fredr. Akrel.
Med dessa vilkor förklarar jag mig Er. Åkerlund. aldeles nögd, och utfäster mig äfven att i nogaste måtto uppfylla allt hvad Hr. Grav. Akrel af mig i detta Contract äskar.

9:o) Uppl. En Berättelse om de observationer, som här i Sverige blifvit gjorda på den af Hr. Herschel i England påfunna Nya Stiernan, af Hr. Wargentin.

8:o) Anmältes, att man fått höra, det en främmande var i begrep att öfversätta på Svenska Hr. Fleischers ÅkerbruksCateches; Men Som Hr. Wäsström, oagtadt att han en gång Sig Samma Arbete afsagt(#), likväl på Secret. Wargentins ytterligare anmodan Sig detsamma åtagit och nu hade det under händer, Så Res. att i Avisorna skulle intimeras, det en Academiens Ledamot, på Dess begäran, höll på med Samma öfversättning, och att det Således vore onödigt för någon annan Sig dermed befatta.

3:o) Uppl. Ett Bref ifrån Hr. Prosperin till Hr. Wargentin, hvaruti den förre gaf tillkänna, det han, enligt de hittils gjorda Observationerna på den af Hr. Herschel i England upptäckta nya stjärnan, uträknat Samma Stjärnas Elementer, och deraf befunnit, det hon icke Såsom troddes, var någon Comet, utan en verklig Planet.

3:o) Att Medicinae Candidaten Acharius, som nu var i Lund, för att blifva Doctor, gifvit genom bref till Hr. Wargentin tillkänna, att han ville göra en resa ikring Södra delen af Riket i afsigt på nya upptäckter i Natural Historien, ifall Kongl. Academien ville bestå honom 50 R:dr till Resepänningar. Afslogs, på den grund, att Academien funnit föga uträttadt med de Resepänningar, Som hon förut åt andra till Samma ändamål gifvit.

3:o) Uppå gifven anledning af Hr. Wargentin, har Doct. Faxe i Carlskrona gjort Sammandrag af några Medicinska Rön uti Handlingarna för de första 20 åren, Samt deraf insändt några Ark till prof, hvilka nu upplästes, och remitterades till Hr. Zetzells utlåtande.

5:o) Berättade Hrr Ferrner, Wargentin, Wilcke och Nicander, det de varit vid Danto Bränneri och besett en Pump-Jnrättning, byggd af Herr Heublein, af Samma beskaffenhet som den hvilken är påfunnen af Desarguesoch omtalas uti Belidors Archit. Hydraul. Tom. 1. § 1031; dock Så vida Skiljaktig, att i stället för ett vågigt hjul, som Desargues nyttjat, så har Hr. Heublein inrättat en Cylinder med en vågig får; och under det denna Cylinder, som kringdrogs af Hästar, gjorde ett omlopp, Så gjorde hvar pump tre Slag, och i Minuten 9 Slag per medium. Hvar pump uppfordradeock i Slaget 3 kannor Vatten, och som de voro 12 till antalet, Så uppfordrades derigenom i Minuten 324 kannor vatten. Hela Maskinen gick ock lätt och öfver dess verkan, äfven så väl som den ärforderliga kraften hade förenämnde Herrar, på begäran, lemnat Hr Heublein sitt intygande, hvilket ock nu upplästes.

6:o) Uppl. Ett Bref ifrån Professor Baer i Paris till Hr. Wargentin dat. d. 4 Mars, hvaruti berättades den Disput, som är imellan M. l'Epée och Heiniche angående deras påfunna methoder att lära döfva och Dumba tala. Den förre lär sina Elever en hop tecken, hvarmed de icke allenast förstå honom, utan äfven hvarannan Sig imellan; men blifva dock obegripliga för alla andra, som icke känna och förstå dessa tecken. Den senare åter lär sina Disciplar och Elever att observera på munnen och strupen hos en talande, hvad som Säges, och Svara på Samma Sätt tämligen tydligt. På Samma Sätt informerar ock Peirera sina döfva Scholärer. Hr. Baer har talt med en af dem icke allenast franska, Latin och Jtalienska, utan äfven funnit honom äga mycken erudition, hvilket var oförmodligt, och hvaraf kan dömmas, att Heiniche och Peirera äro vida lyckligare i Sina methoder, än M. L'Epée.

9:o) Uppl. Astronomiska observationer gjorda i år härpå Observatorium, af Hr. Wargentin.

2:o) Uppvistes också den Medaille i guld, som Kongl. Academien låtit Slå öfver Hans Exc. Grefve Höpken (Se Dag-Bok. d. 7 Aug. 1782), hvilken skulle till Honom öfverlemnas tillika med 10 Exemplar i Silfver, af Hrr. Lejonmark, Gref. Liljenberg, Sandels, Wargentin och Nicander.

3:o) Granskades de skulldsedlar, som K. Academien ägde af privata personer, och då den förekom, som Majoren Baron Mauritz Posse lemnat på de 333 1/3 R:d, som han fått till låns, så anmärktes dervid, att den icke gärna till fullo kunde godkännas, Så vida dermed icke var bifogad, hvarken Caution eller inteckning i någon fast egendom; i följe deraf fick Secreteraren befallning, att genast till honom Baron Posse skrifva, och gifva tillkänna, att K. Academien uppsade honom Lånet, i fall han icke ville ingå de vilkor, att omskrifva Skulld-sedlen, Skaffa Caution eller säker Jnteckning för Summan och betala intresset hvarje halft år förlupet.

1:o) J följe af de påminnelser, som Hr. Wallerius insändt emot Hr. Bar. Alströmers föreslagna kungörelse angående belöning för en ny Åkerbruks Cateches, och som d. 18 Juni sistl. upplästes och Sedermera communicerades med Hr. Alströmer, hade den Sistnämnde nu insändt en förbättrad kungörelse angående Samma ämne, hvilken upplästes och approberades med förbehåll att den af Secreteraren på några ställen än vidare skulle hjelpas och förbättras.

6:o) En Afhandling innehållande Meteorologiska observationer giorda i Stockholm ifrån år 1758 till 1764 af Hr. Wargentin.

2:o) Anmälte Secreteraren, det han, uppå gifven befallning den 30 sistl. April, skrifvit till Herr Majoren Baron Mauritz Posse, och tillkänna gifvit Academiens beslut, det han Baron Posse antingen skulle innom September Månads Slut betala de 333 1/3 R:dr, som han var Academien skylldig, eller också skaffa Säkerhet för Summan antingen genom inteckning i fast egendom, eller också goda Mäns caution, samt omskrifva skuld-sedlen och förbinda sig att betala Jntresset hvarje halft år; uppå hvilken skrifvelse Hr. Majoren hade Svarat genom Bref afd. 16 sistl. September, det han öfver Sommaren varit sjuk, men vore nu återställd, och skulle med första inkomma till staden för att till nöjes öfverenskomma med Academien. Nu hade man fått förnimma, det bemälte Herr Major verkligen vore i staden, men icke låtit höra af Sig, än mindre röjt någon böjelse att contentera Academien; i så måtto frågades, huru man sig i denna omständighet skulle förhålla? hvarpå Herrar Jnspectores Aerarii gåfvo till Svar, det Secreteraren till en början skulle söka honom Baron Posse på dess Qvarter, och underrätta sig om hans tagna steg att förnöja Academien; men deräst då befunnes några omsvep, så ville man Sedermera vara betänkt på alfvarsammare mått.

4:o) Blef förslaget, om icke Secreteraren Wargentin, Som nu länge varit Sjuk, men likväl förut gjort Sig Så mycket förtjent både innom och utom Riket, i synnerhet af Academien, borde ihogkommas med någon gåfva till en liten uppmuntran under sin sjukdom. Det vore nu icke mera att göra afseende på Kassens tillstånd, då fråga väcktes om någon liten belöning för en Så hedrande man. Alle närvarande Herrar voro af denna tanke, men under öfverläggningen föll talet likväl åt den sidan, om icke det vore för Hr. Wargentin mer hugnande, i fall Academien, medan han ännu lefde, utfäste Sig till att Sörja för dess Barn, efter hans död, med någon anständig pension. Vid detta tillfälle yttrade Sig Hr. Baron Liljencrants att Hr. Wargentin vore en man mer tillhörig det Allmänna än Academien, och i följe deraf borde också Kronan sörja för hans Barn. Allmänna Medelvoro ju anslagna till Pensioner, och hvarföre skulle de vara upplåtna åt andra mer än åt dem. Men härpå frågades, hvem åtager Sig att genomdrifva den saken? Derom skall jag draga försorg, Svarade Hr. Baron Liljencrants och Academien skall icke vidare behöfva hafva bekymmer derom. Öfver detta Svar af Konungens Finance-Minister voro alle glade och hade sedermera icke betänkande vid att lofva den föreslagna gåfvan, Samt utfästa henne till 200 R:dr, dock skulle detta mål vidare underkastas Academiens ompröfvande.

9:o) Blefvo de mål föredragne, det ena efter det andra, som för midd. i Contoret förevarit, och remitterade blifvit till Academiens vidare ompröfvande, näml.
1:o) Huruvida värdet af den pant, som Prof. Mart. satt för sin skulld, måtte blifva af Sjelfva skullden afskrifven.
2:o) Huruvida Hr. Wargentin till uppmuntran i sin sjukdom måtte få 200 R:dr till skänks.
3:o) Huruvida Hr. Scheeles pension än vidare för 3:ne [år] måtte continuera, samt
4:o) Om Praesides, som bodde utom staden, skulle få ärsättning för sin rese-kostnad till Presidiernas förvaltande,
Hvilka alla mål K. Academien så afgjorde, Som Hrr. Jnspectorum Aerarii tanke derom förut varit.

7:o) Biföll Academien, att en Jetton skulle Slås öfver Secret. Wargentin och beställas hos Medailleuren Fehrman, hvilken förut öfver Hr. Wargentin gjort en Medaillon af gips ganska lik.

1:o) Beklagade sig Herrar Ledamöter inbördes öfver den förlust, som Kongl. Academien lidit, genom Dess Secreterares, Riddaren af Kongl. Nordstjärne Orden Herr Pehr Wargentins dödsfall. Hans förtjenster voro så stora både i Academien och i Allmänheten, att de borde af en skicklig han[d] beskrifvas. Vid detta tillfälle anmältes derföre, att Hr. Professor Melanderhjelm ärbjudit Sig att öfver Honom i Academien parentera. Herr Banco-Commissarien Bergius åter föreslog till samma göromål Hr. Canzli-Rådet Schönberg, hvilken han trodde bäst skulle kunna måla Hr. Wargentins moraliska caracter, men som Hr. Melanderhjelm var känd för en Mästare i den Vetenskapen, som också varit Hr. Wargentins Hufvud-vetenskap, och följagtligen bäst vore i stånd att afskildra för efterverlden Hr. Wargentins verkliga förtjenster deruti, alltså fann Kongl. Academien tjenligast att antaga Hr. Melanderhjelms anbud att parentera.

2:o) Biföll Kongl. Academien, att den lön, som Hr. Wargentin i Lifstiden innehaft, skulle ifrån d. 1 i denna Månad löpa ett halft år för Hans Arfvingars räkning, till ärsättning för Begrafnings kostnaden.

6:o) Frågade Herr Praeses, om Kongl. Academien nu vore hugad att välja en ny Secreterare uti Afledne Hr. Secreteraren och Riddaren Wargentins ställe? Men somlige Herrar Ledamöter Svarade härpå, att de på detta val icke ännu voro betänkte, utan begärde derföre uppskof till nästa Sammankomst. Utomdess ärhindrades, att tiden dertill nu denna gång vore dels förfluten, dels torde ock vara nyttigt, att först en Jnstruction uppsattes för Secreterare-Ämbetet, på det den nye Secreteraren väl måtte känna, hvad han hade att Syssla; hvilket-alltsammans Kongl. Academien fann ega grund, och i följe deraf blef Secreterare-valet uppskutet till nästa Sammankomst, hvilken utsattes till d. 21 i innevarande Månad. Herr Praeses blef ock anmodad, att imedlertid besörja om Jnstructionens uppsättande.

6:o) Påminte Hans Exc. Hr. RiksR. Grefve Höpken, det Academien borde vara betänkt på någon tjenlig Jnscription jetton till den Medaille, som Academien ärnade låta Slå öfver Framl. Secret. Wargentin, och redan hade beställt hos Medailleuren Fehrman; hvarvid Academien önskade, det Hans Excellenz sjelf täcktes välja några ord, som passade till denna Jnscription, hvilket Hans Excellenz väl icke alldeles refuserade, men yttrade sig dock se hälst, det någon annan i detta ämne mer van ville åtaga Sig besväret.

7:o) Blef beslutet det ett Bref i Academiens namn skulle skrifvas till Hans Maj:t med underdånig anhållan, det Hans Maj, i afseende på afledne Secret. Wargentins förtjenster emot Allmänna, äfvenså väl som på hans efterlemnade mindre förmögna hus, täcktes benåda hans oförsörjde Döttrar med någon årlig pension af allmänna medlen, hälst Academien af egen Kasse icke vore i stånd att en Sådan pension utbetala, ehuru Academien det likväl annars vore benägen till.

8:o Upplästes och justerades Protocollet för den förra Sessionen, hvarvid Hr. Banko-Commissarien Bergius, i afseende på 1:a i Samma protocoll, än ytterligare påstod, det 2:ne åminnelse Tal måtte på Academiens vägnar hållas öfver framl. Secreteraren Wargentin, såsom mycket förtjent man; men som Sådant var emot Academiens vana, och medförde ingen verklig heder till den dödas minne, Samt kunde äfven tagas för ett tecken till den Ledamotens mindre skicklighet, Som Academien redan valt att parentera, att förtiga det åtskilliga missbruk häraf kunde yppas i framtiden, alltså kunde Academen icke heller denna gång förena sig med Hr. BankoCommissariens mening i nyssnämnde mål.

9:o) Efter K. Academiens vid förra Sessionen tagna beslut företogs nu öfverläggningen om Jnstructionen för Academiens Secreterare, och om ledighetens besättande efter framl. Secreteraren Wargentin, då Hans Excellenz Herr RiksRådet Grefve Höpken ingaf och upläste följande:
Sedan Academien uti anseende, uti förråder, uti pänninge-revenuer och uti Sysslornas myckenhet tillvuxit, och hvilket allt af en enda man icke lika jämt bestridas kan, hvartill äfven läggas bör, att Academien äger tvänne hus, som böra bebos och skötas, så har denna tillväxt gifvit anledning att constituera tvänne Secreterare, lönte den ena af Academiens egen fond, den andra till en del af det Legatum, som Alströmerska Huset lemnat densamma.
Men innan man skrider till valet af personer, tyckes den bästa tiden inträffa, att förut vara betänkt på Jnstructioner för dem, på det under öfverläggning, man må kunna fästa Sin omtanke vid saken allena, och icke vid personerna; vid den förra tänker man blott på Academiens välstånd, vid det senare åter på Candidaterna, hvarvid sig gemenligen blanda predilectioner, complaisancer och ofta öfverdrifvet förtroende, utan att besinna, det principes mortales, Respublica Aeterna, eller det Succession af dödliga människjor icke bör influera på denna Inrättningens beständighet.
Den förnämsta och torde hända enda olägenheten vid tvänne Secreterare, är dels lättjan, näml. att den ene litar på den andre, skjuter ifrån Sig besvär och belastar sin Collega dermed; dels som värre vore, att ibland dem uppkomma trätor, ärelystnader, Collisioner och pretentioner på Superioritet, då Academien i stället att formera en tranquille Corp endast med vetenskaper Sysselsatt, blefve en domstol att Skilja oenigheter dem imellan, hvarvid oundgängligen händer, att faveurer, pretentioner, intriguer och partier Sig insmyga, Som blefve Academiens totala undergång. Man bör icke föreställa Sig människjorna, såsom de nu för våra ögon här Synas, utan Sådane som de merändels till sin natur äro beskaffade.
Academien tyckes böra fästa Sin omtanke på tvänne föremål, 1:o) den reputation, Som Handlingarnas beskaffenhet henne förvärfvat, 2:o) den del af hennes göromål, som tillskyndar henne en revenue, att dermed bestrida sina mångfalldiga utgifter. Efter dessa bägge omständigheter tyckes detaillen böra afmätas.
Den första Secreterarens Skylldighet Synes mig böra blifva att Sörja för Handlingarnas jämna utgifvande, besörja Correcturerna deraf, utrikes Correspondencen Samt Biblioteket, och att hafva uppsigt på allt det af Naturalier, mineralogier och den delen af physiska Jnstrumenter, som i Huset på stora Nygatan Samlade finnas; och blefve någon utsedd, som på dessa Saker skulle hafva närmare uppsigt, Så bör han dock Secreteraren Subordinerad vara, som kommer Academien derföre att allena stå redo och till ansvar.
Den andre Secreteraren, som egentligen bör kallas Astronom och Observator, och bor på Observatorium, åligger att förfärdiga Almanachorna, se på Correcturen deraf, besörja tryckningen i god tid, Jnrikes Correspondencen, och göra observationer på de ändringar, som förefalla dels på stjärnHvalfvet, dels i väderleken, dels vid Tid-räkningen. Astronomiska Jnstrumenterna förblifva under hans vård, och ej tillåtet att utan tillstånd utlemna dem, Så framt det ej sker vid vissa phenomener, som fordra correspondenta observationer, hvartill dock Academiens Samtycke begäres, och böra dessa Jnstrumenter genast återfordras, Så Snart observationerna äro förrättade.
På det Sättet tror jag, att Sysslorna äro Så väl Skillda, och gränsorna af göromålen Så Säkert utstakade, att då hvar och en af dem blifver innom sina skrankor, intet oenighets frö imellan dem troligen må kunna upkomma.
Det öfriga af Jnstructionen består deruti, att hvarje års slut uppgifves 1:o) tillståndet af Academiens pänningförråd, 2:o) Catalogen på Biblioteket med dess tillväxt, 3:o) likaledes på Naturalie- och Mineral-Cabinetterna; på physiska och Astronomiska Jnstrumenter, Så att Academien årligen kan blifva om dess invärtes tillstånd underrättad och förvissad.
Vid statens formerande på utgifterna bör förnämligast tillses, att lönings-staten och andre nödvändiga omkostnader riktigt utfalla och bestridas, kommandes sedan öfverskottet med Academiens vetskap och lof att användas till Capitalets ökande och andra belöningar och uppmuntringar.
Hans Excellenz tillade ytterligare, att denna imellan Secreterarnes göromål utstakade Skillnad icke måtte annorlunda förstås, än att de icke desto mindre bägge böra ständigt bivista Academiens Sessioner, öfverläggningar om de rön, som i Qvartals Handlingarna måga införas, inventeringarna öfver Academiens Bok- och Naturalie samlingar, instrumenter och pänning tillgångar; äfven ock att den ene Secreteraren i händelse af den andres sjukdom eller annat laga förfall, bör vara behjelplig i Sådana göromål, som ehuru honom icke egentligen tillhöriga, likväl icke böra Svika eller tola uppskof; och att i öfrigt Academien alltid har sig förbehållit, om något hinder eller någon oreda i göromålens behöriga fortgång skulle förspörjas, att derom efter omständigheterna till Secreterarnes närmare efterrättelse förordna.
Med Hans Excellenzes nu yttrade tankar instämde Kongl. Academien till alla delar; och som göromålen nu blifvit så delte imellan Secreterarne, att ingendera kunde sägas hafva något inseende öfver den andre, Så funnos namnen af första och andra Secreterare hädanefter blifva mindre lämpligt och skillnaden bättre kunna utmärkas genom hvarderas göromål.

11:o) Lönerne reglerades på det Sättet, att Hr. Wilcke, som förut nutit efter Kamererarens uppgift 188 R:d interessemedel af Thamiska Testamentet, och af Academiens fond 145 Riksd. 16 s tillsammans 333 R:dr 16 s, får jämte interesset af Thamiska Testamentet, 500 R:d på Academiens stat, eller tillhopa Sexhundrade åttio åtta R:dr. Hr. Nicander åter får uti sin förut innehafde lön 200 R:dr en tillökning af 245 R:dr 16 s, eller tillsammans Fyrahundrade fyratiofem p:dr 16 s ; hvilka tillökningar likväl i anseende till den framledne Hr. Secret. Wargentins stärbhus beviljade begrafnings-hjelpen, icke taga sin början förrän med nästa Julii månad; varande under berörde löne-tillökningar begripna alla de Särskillda förmoner, som varit förut vid Secretariatet, och physiska Professionen bestådda, såsom besväret med Almanachorna, Experiment-pänningar, skrif-materialer, med mera, så att Secreterarne hädanefter åtnöjas i ett för allt med de för hvardera anslagne årslöner; med mindre fonden framdeles skulle så förkofras, att Academien utan afsaknad kunde af behållna och utgifterna öfverstigande Säkra inkomster, förhjelpa den Secreteraren, som tillika förestår Observatorium till fulla Femhundrade R:dr.
Herrar Wilcke och Nicander inkallade blefvo härom underrättade och hvar för sig betygade Sin tacksamhet.

13:o) Uppläste Herr Assessoren Odelius till Protocollet följande dictamen:
Då Kongl. Academien nu skridit till utnämnande af Efterträdare i Dess afl. Secreterares, Riddarens af Kongl. Nordst. Orden Herr Pär Wargentins ställe, anhåller jag ödmjukligen få underställa Kongl. Academiens ompröfning följande omständigheter:
Vid Vår sista Sammankomst d. 14 Januari blef beslutet, att Deputerade årligen skulle utses, till att med Secreteraren genomse och till trycket rangera de Rön, som förtjena att införas i Kongl. Academiens Handlingar; jag underställer alltså, om icke nödigt blifver dervid i agttaga: 1:o) Att inga Rön gillas, som endast innehålla förut bekante Sanningar, Så framt icke dermed finnas sådana upplysningar, och anmärkningar, hvarigenom ämnet antingen vinner mera ljus eller ock vederlägges. 2:o) Om vid ämnets afhandling något betydligt blir att påminna, bör det skriftligen uppsättas, med Auctor communiceras, och i fall han derefter rättar Sitt Rön, införes det i Handlingarna, men Deputerades anmärkningar förvaras vid Acterna. 3:o) Rönen blandas i hvarje Qvartal så om hvarannan, att särskilda Vetenskapers Älskare, må, om möjligt är finna något i sitt ämne. 4:o) Jnga Rön nedläggas, så framt icke Kongl. Academien dem ogillar, eller ock Auctor envisas, att icke villja göra de rättelser, som Deputerade finna nödvändiga. 5:o) Första Praesidis ombytet af året torde vara bästa tiden till dessa Deputerades utväljande.
Jämte hvad Kongl. Academien, samma Dag, enligt Herrar Jnspectorum Aerarii tillstyrkande, beslutit för dess financer och till reglerande af dess Economi, vågar jag äfven följande tillstyrka.
Vid Academiens inkomst af Almanakorna torde någon betydlig årlig tillökning kunna vinnas, om de Små, som till försäljnings-priset ej få stegras, utbödos till flera Boktryckare att tryckas, då jag åtager mig att förskaffa skälig minskning i nu varande arbetslön, hvarom jag af deras gjorda anbud är förvissad.
Man skulle ock vinna större afsättning på de andra, om den princip stadgades, att icke införa Samma underrättelser i dem alla, utan så mycket möjligt är variera, såsom till ex. den Allmänna Historiska borde innehålla hvarjehanda i provincerna varande stater, jämte de som förut finnas, Kronofogdar, Prästerskapet, Magistrater i de större städer, Postmästare Skol-betjening m. m. Hof-Calendern borde prydas med vackra vignetter och större format, samt Stockholms Calendern utvidgas, på det alla inom staden varande Publika Värk må få rum, äfven som den kan prydas med vignetter af stadens prydligaste Byggnader, Kongl. Slottet, Beursen, Operan m. m. hvilka årligen kunde variera; och hvilket genom den skickliga Graveuren Martin bäst kunde värkställas.
Och som K. Academien lärer hafva ringa inkomst af de så kallade Nummerlotteri och Opera Almanakorna borde de för K. Academiens egen räkning utgifvas.
Till Kongl. Academiens heder och Publici gagn torde ock nu beslutas, att göra dess Musaeum och Bibliotek Allmänna, på det sättet, att Biblioteket Samlades i den vanliga Sessions Salen, hvars väggar dermed beklädas, och med Snygga griller framföre förses, hvarefter Biblioteket, under Secreterarens uppsigt, borde öppnas för Allmänheten en gång i vickan, t. ex. hvar onsdags eller Lördags förmiddag. De där befintliga skilderier kunde flyttas på Observatorii Salen, där ock den egentligen Astronomiska delen af Biblioteket lärer böra qvarblifva.
Musaeum borde flyttas från dess nu varande mörka rum upp i den öfversta våningen, där uppställas och på lika sätt öppnas för nygirigas upplysning en dag i veckan, till ex. onsdagen kl. 11 f. m.
Jntendenten borde efter gjord förteckning emot qvitto och under ansvar emottaga Musaeum, och för dess möda samt närvarelse på viss dag och timma njuta i ett för allt ett årligt arfvode; men om någon dess imellan besvärar honom att öppna och visa Musaeum, bör hans tidsspillan särskilldt ärsättas.
Stockholm d. 21 Jan. 1784.
Joh. L. Odhelius.
Detta Hr. Odelii Dictamen blef jämväl till Herrar CanzliRådet Ferrners och BergsRådet Sandels utlåtande remitteradt.

5:o) Anmältes, att det Bref, som Kongl. Academien förleden Sammankomst beslöt, att i underdånighet skrifva till Hans Kongl. Maj:t angående pension för framl. Secret. Wargentins oförsörjde Döttrar, nu redan var afsändt.

7:o) Uppvistes ett ingifvet Project till Jnscription på Jettonen öfver framl. Secret. Wargentin, af följande innehåll Qvis desiderio sit pudor aut modus tam cari capitis: Hor. E. I. Od. Xxiv. hvilken Jnscription tycktes vara vacker, men nog lång, hvarföre man höll före att de tvänne orden sit pudor kunde utslutas, och i stället sättas Qvis desiderio modus tam cari capitis. Men på det man i detta mål måtte hafva flera ämnen, ibland hvilka man kunde välja, Så önskade Academien, det flere Herrar Ledamöter hvar för sig ville tänka häruppå. tills vidare och innom 14 dagar med sina förslag till Academien inkomma.

8:o) Beslöts, att framl. Secreteraren Wargentins arfvingar nu straxt skulle få uttaga den dem bevilljade halfva årslönen till begrafningshjelp, dock voro härunder icke att begripa de 100 R:dr, som Hr. Wargentin i lifstiden hade af Academien i sportler utom lönen.

9:o) Hade Hr. Wargentin i lifstiden i Contoret uttagit några Jettoner att utdela åt Auctorer för Handlingarna, ibland hvilka Jettoner voro sju, som stärbhuset icke kunde göra räkning före, förmodligen af den grund, att de af Hr. Wargentin blifvit utgifna, men icke förde till minnes eller räknings. Det beslöts derföre att desse 7 Jettoner skulle afskrifvas.

16:o) Gafs tillkänna, det Academiens Praeses och Secreterare emot recipisse af Secreteraren Bredberg nu emottagit och i Järn-kistan lagt alla de angelägnaste Documenter, Donations Bref, Medailler, m. m. Som tillhörde Academien och framl. Secret. Wargentin i Lifstiden haft under sin vård.

§ 6. Secreteraren förestälde nödwändigheten af en waktmästare eller waktdräng, som skal bo uti nya huset nedre i Portgången, --------- men i synnerhet at biträda Kamereraren wid Contoiret, hwilket sista blir så mycket angelägnare, som Contoiret blifwer i Portgången, men Kamereraren kommer at bo tre trappor upp. etc.

På befallning hade Secreteraren Wargentin upsatt en förtekning på de rum, som Kongl. Academien tyckes behöfwa i det nya Huset, ----- samt til wånings rum för den ene Secreteraren och Thamiske Professoren, samt Kamereraren, etc.

Samma dag beslöts, at Academiens Bokhållare Hr. Moleen, i stället för den Discretion han härtils, enligt öfwerenskommelsen af d. 23 October 1758, årligen fått, för det han igenom dess flit och waksamhet updrifwit Almanachs afsättningen högre, än förrut warit wanligt; skal hädanefter, til widare upmuntran, utom dess wanliga lön, som är 1200 Kopparmynt, hafwa at årligen åtniuta 12 proCent af hwad som öfwerstiger 1758 års Almanachs försälgnings summa.
In fidem
Pehr Wargentin.

Högloflige Kongl. Academien lärer lätteligen täckas föreställa sig, at ehurudant mitt beswär och ehuru trägen min uppassning war i början af denne proCents åtniutande, så kunde jag doch de första åren, på långt när icke bringa den til en, emot min stora möda swarande högd, hwilket sal: Secreteraren Wargentin och flere Herrar med yttersta medlidande ansåg. Hade Kongl. Academien då funnit denna min lått wara för liten, som den ock wärkeligen war, och således då täckts upfylla bristen i min belöning, då den icke swarade emot mitt arbete, så fördristade jag mig nu icke med et enda ord bönfalla om nådig förskoning; Men då jag nu på ålderdomen skulle nytja frukten af min medelålders trägna möda och oförwiteliga tiänst, så fördristar jag mig underdånödmiukast anropa Kongl. Academiens höga rättwisa emot den föreslagne indragningen, och hoppas, at min lilla och med hälsans tillsättande nog dyrt kiöpta Lott, icke måtte blifva et offer för Kongl. Academiens besparing, och mig betagas en billig ärsättning af den brist, som jag i början af procentens åtniutande har måst tola, oärsatt, helst hela 12 proCenten per medium af alla åren, icke bestiger sig högre, än til 152 R:dr 7 sk 7. rstn om året.

1:o) Hade stats-Secreteraren Schröderheim till Secret. och Prof. Wilcke återlemnat det Bref, Som Academien för några veckor Sedan skref i underdånighet till Hans Kongl. Majt, angående pension för framl. Secreteraren Wargentins Döttrar, med berättelse, det Hans Kongl. Majt, innan Samma Bref kom att afgå till Rom, där Hans Majt nu vistas, endast uppå ett af Stats-Secreteraren straxt efter Wargentins dödsfall skrifvet handbref, redan resolverat, de de tränne oförsörjde döttrarne skola få på lifstid tillsammans en pension af 166 R:dr sk; och som denne berättelse icke annat kunde än ganska mycket fägna Academien, Så blef afgjordt, att i Academiens Namn skulle skrifvas ett underdånigt tacksägelse Bref till Hans Kongl. Majt för den Nåd, som Secreteraren Wargentins Barn Så skyndesamt fått åtnjuta.

2. Fägnades Academien af Hr Praeses med berättelse om Kongl: Maj:ts nåd för framl. Secret. Wargentins Döttrar, hvilka, enligt den Communication Herr Statssecreteraren Schröderheim munteligen gjordt til Professoren Wilke komma at få en årlig Pension af 3000 sk Kpmt. hvilken Kongl. Majt af egit bevåg dem nådigst velat tillägga, innan äfven Kongl: Academiens underdåniga Ansökning om sådan Pension hunnit öfversändas. Hvilken ansökning ock vid samma tilfälle af Herr Statssecreteraren, såsom numera onödig var återlemnad, och Academien nu fant sig förbunden at förändra til en ödmjuk tacksägelse skrift, för denna Kongl. Maj:ts deras framledne Secreterares arfvingar beviste Nåd.

S. D. Herr Praeses och Justitiae Cancelleren Liljestråle; Herr Cantzlie Rådet Ferner; och Herr Archiatern Bäck; upvisade flera vackra projecter til revers på Jetton öfver Secret. Wargentin, hvilka uplästes och samteligen remitterades til Hans Excellence Grefve Höpken.

S. d. beslöts at underdånigt tacksägelse bref skulle upsättas för den Pension som Hans Kongl. Maj:t beviljat framl. Secreteraren Wargentins döttrar.

4:o) Uppå Jettonen, som skall slås öfver framl. Secret. Wargentin, tycktes nu bäst vara, att på åtsidan omkring hufvudet sättes Petr. Wargentin Eqves Aurat. och på frånsidan, stiärnhvalfvet med Jupiter och dess Månar Samt under en del af Jord-klotet, med öfverskrift, Sub pedibus videt, Samt i Exerquen Secretario per Xxxiv annos meritissimo, Regia Acad. Scient. lugens.

9. Upvistes prof-aftryck af den Medaille-Jetton som Academien låter slå öfver framledne Secreteraren och Riddaren Wargentin; med förfrågan hvarest Årtalet bäst skulle kunna på densama insättas, och pröfvades bäst, at det sker nederst på revéren med små sifror.

1. Hans Exc Grefve Bjelke anmälte, at Herr Bonnet icke ärhållit, de tränne sidsta Tomerna af De Geers verk, och Jettonen öfver von Linné, ehuru desamme två gånger förut blifvit med lägenhet öfversände; och fants såleds nödigt at desse Böcker, jemte såväl von Linnés, som den öfver Secret: Wargentin under arbete varande Jettonen, blefvo med första ytterligare til Hr Bonnet öfverskickade.

2:o) Anmältes, att Secreterarne blifvit af Öfver-Post-Directören ålagde, att utlösa de till dem utrikes ifrån adresserade bref, ehuru likväl sådana Bref uti framl. Secreteraren Wargentins tid, till honom fritt blefvo utlemnade; och som detta var dels för Secreterarne en dryg kostnad, dels ock efter utsigten stridande emot Academiens undfågna Post-frihet, så öfverlemnades till Herrar Jnspectorum Aerarii ompröfvande hvad mått och steg häremot borde tagas; hvaruppå Resolverades, att Saken skulle anmälas hos Hans Excellenz Herr R. R. Grefve Creutz, såsom Canzli President med anhållan, att Han täcktos såsom Ledamot af vänskap emot Academien Så bemedla, att den blefve rättad och satt på sin gamla fot. Jmedlertid skulle de utrikes ifrån ankommande och till Secreterarne adreeserade Bref af Contoret utlösas, på det Secreterarne härvid i alla fall måtte varda befriade ifrån en sådan kostnad.

2:o Sedan Hr Professor Melanderhjelm hitkommit ifrån Upsala at hålla Parentation öfver Secreteraren och Riddaren Wargentin, utsattes Dag dertill, nästkommande Onsdag. d. 29. September.

4:o) Beviljades också att Secreteraren Wargentins 3:ne efterlemnade Döttrar skola få hvar sina 4:a Exemplar i Silfver af den Jetton, som Academien låtit slå öfver Salig Secreteraren.
Henr: Nicander

9.) Anmältes förfrågan: Om icke på det, nu ifrån trycket mäst färdiga Åminnelse-Talet öfver Secret. Wargentin, iställe för den vanliga och som oftast ganska fula Träsnitts figuren, finge sättas en Vignett som Graveuren Akrell därtil förfärdigat; föreställande en sörgande Uranie? hvilket bifölls, med förbehåll at den ej blifver för dyr.

11:o. Til utländsk Ledamot proponerades, af Hans Excellence Grefve Höpken, Secreteraren vid Kongl. Vetenskaps Academien i Paris M:r le Marquis de Condorcet, såsom den där icke allenast för utmärkt Lärdom vore känd, utan ock visat Svenska Nation mycken heder i det han Parenterat öfver Trenne såväl Den K. Svenska som Kgl. Franska Academies Ledamöter; Hrr: v. Linné, Bergman, och Wargentin. Tillika företogs votering öfver samma Franska Vet. Academies längesedan proponerade Ledamot, som äfven sjelf därom anhållit, och insändt des utgifne Arbeten M:r le Marquis de Chabert; och då ej mera än en enda nekande röst nu förekom, blefvo både desse Herrar til Acad. Ledamöter nämnde; hvarom de vanlige kallelse brefven med första til dem komma at afgå.

3:o. Anmältes, och beviljades de af Herrar Deputerade vid Contoret föreslagne och för nödige ansedde Utgifter, neml: Af Sahlgrenske fonden til H:r Faxe för Stenpappers tilverkning. Två Hundra Rd:lr. Til inköp af de framledne Herr Secreteraren och R. Wargentin tilhörige men uti Academiens Bibliothek oumbärlige Böcker. Rd:r 150. Til hjelp vid Observatorii Bibliothekets inventering. Rd:lr 25. Specie.

2:o. Anmältes såsom inkomne Presenter.
Museum Carlsonianum, in quo novas et selectas aves exhibet. And. Sparrman. Holm. 1786. Fol. skänkt af Hr StatsSecreteraren Joh. Gust. v. Carlson.
Oratio in memoriam D:ni Petr. Wargentin a Petro Djupenström. 1785. Insänd at utdelas, af slägten.
Paulii Frisii Operum Tom. 2. Sk. af Salig Frisius sielf, och nu aflemnad genom Herr Canzl:R: Ferrner.

3. Uplästes Trenne tacksägelse bref; ifrån Herr Nordmark i Greifsvald för kallelsen til Ledamot. ifr. Fru Bergman i Upsala för den erhållne Guld Jetton öfver des Man Professorn och R. Bergman; samt ifr. Hr. Ingenieur Calwagen i Fridland, för de 8 jettoner öfver Sal. Ridd. Wargentin som skänktes för Talet som Djupenström skr. öfvr. Wargentin.

8:o Anmältes af H: Nicander, hurusom af flere utomlands blifvit efterfrågat, om och huru de efter framledne Secret. o. R. Wargentin qvarblefne Manuscripter skulle kunna få köpas och inlösas. Hvilket gifvit Anledning at hos Arfvingarne efterfråga och genomse desse Manuscripter, hvilka bestå af en del ännu otryckte tabeller öfver Jovis Satelliter; jämte en hop, i utdrag redan i Handlingarne införde, Mortalitets Tabeller. Och som det förmodas, det Academien ogärna skulle se desse en berömd Svensk Mans arbeten försäljas til utlänningen om Nytta deraf för vetenskaper hemma dragas kunde. Gjordes nu förfrågan huruvida Academien til deras inlösande kunde vara hugad. Såsom nu sjelfve Auctorns Namn, det kända värdet af des Astronomiska Arbeten, och en härunder verserande patriotisme ej annat kunde än väcka Academiens attention, så förklarade ock Academ. sig villig at til inlösandet af desse Manuscripter använda til och emot 100 Rd:l sp. såframt däribland finnes det som är nytt och outgifvet, samt för Handlingarne passande: Hvilket at öfverse och därom med berättelse inkomma til Herr Nicanders öfverlemnades. Då ock Academien vidare därom sig vill förklara.

Til Kgl. Vetensk. Academiens Protocoll d. 13 Januar 1796.
Kgl. Academien påminner sig, at, under öfverläggningarne öfver de flere anmärkningar som äro gjorde vid de, med Kgl. Academiens Authorite utgående Almanackor, förnyade Kongl. Academien d. 5 sistl. Augusti sit beslut, at stafningssättet i Almanackorne m.m. genast skulle rättas, och förblifva sådant, som det var de siste Åren af Sal. H Secr. o. Ridd. Wargentins ämbets tid; intil dess genom publiqve Authorité om Svenska Språkets stafningssätt, annorlunda kunde förordnas. Men det oacktat är uti 1796 års Calender ingen värkan af detta beslut märkelig. Jag vil icke egenteligen nu nämna de små och de 2 större, som troligen då redan antingen voro tryckte eller nära färdige, men HåfCalendern, hvilken har et påtryckt datum af d. 19 sistl. December, hade, af flere skäl, åtminstone bordt blifva efter Kgl. Academiens befallning rättad. Och likafullt är den full, både af desse och flere fel. Jag förbigår åtskillige, utan K. Academiens minne eller tillåtelse ändrade namn på dagarne, men jag bör upgifva några än förekommande stafningssätt, som K. Academien ogillat, 1. e. för d. 11. Februarii 2 Aprilis - 10. 13. 17. Maij.- 22 Junii - 4 Julii - 13 October - 3. 7. 19 December, som i hast fallit mig i ögonen; och i förteckningen öfver Konglige och Furstelige Hus äro nästan alla förnamn ovanligen och contradictoirt stafvade, såsom Sophia både med ph och f, Fredric Ulric, Ulrica m.m. dels med c och dels med k; utom ledsama tryckfel, såsom om Chur Furstens af Phaltz gifte, hvilket på 37 står rätt anfört, men p. 49 orätt citerat.

3:o H:r Nicander lät för K. Academien upvisa tvänne af Wargentins små Almanachor, en för 1751 och en för 1783, uti hvilka han funnit så mycken olikhet uti Namnen för dagarne och deras stafning, at han anhöll det K. Academien täcktes föreskrifva hvilken af dem han borde taga til Modell hädanefter; hvarigenom ock torde blifva mindre nödigt at genom Deputerade låta efterse des Manuscript til rättelsers vinnande i Stafningssättet. - Härpå kunde K. Academien sig nu icke vidare inlåta; utan som Academien redan faststäldt, at Wargentins orthografie uti sidsta Åren skulle följas, så förlitar Academien sig om verkställigheten härutinnan på sine därtil nämnde Herrar Deputerades tilsyn och efterseende.

Jag har länge, men i synnerhet allt sedan mitt tillträde till Directionen för K. Fortification, med bekymmer ärfarit den skada, som genom saknaden af dessa föreläsningar tillfogas Konungens och Rikets Militära och Civila Byggnader; länge med oro insett möjligheten att åter sätta dem i gång, då statsverkets knappa tillgångar ej gifva utväg till Jnstrumenters inköpande och underhållande, samt årlig lön för den Lärare, som föreläsningarne hålla bör. Det är således nu först, då Thamiska professionen vid Kongl. Academien är ledig, Som jag i Herr Praesidis Samt K. Academiens kända nit för allmänt väl, tycker mig finna en glad utsigt till ändamålets vinnande. K. Academien äger redan en Lön för Thamiska Professionen att disponera, och tillräckliga Jnstrumenter för Experimenterne; Professors Sysslan vid Fortificationen har den öfverensstämmelse med Thamiska Professionen, att Naturkunnigheten är bägges föremål, ehuru den senare allenast med experimenter gifver anvisning till calculen, och den förra med åberopande af experimenterne ingår i Calculen, äfven efter den högre Gemetrien, och deraf flytande Slutsatser och verkningar i naturen. Desse Professioner skulle Således lätteligen af en och Samma person kunna bestridas. I afseende på allt detta, vågar jag alltså till Herr Praesidis samt K. Academiens gunstiga pröfning och godtfinnande härmed i ödmjukhet hemställa, om icke Professorn vid K. Fortification Herr Adolf Sjöberg, om hvars insigter och skicklighet jag nu i flera år haft bästa tillfälle att göra mig fullkomligen förvissad, af Hr. Praeses och K. Academien kunde blifva gunstigt antagen till Thamiske Professionens bestridande genom Publika föreläsningar i Experimental Physiken, antingen å Fortifications statens eller K. Academiens lärosal, emot den lön och förmon, som K. Academien tillförene bestått framl. Secreteraren Wargentins medhjälpare, då varande Lectoren Wilcke, i hvilken händelse jag vågar blifva Hr Praeses samt K. Academien ansvarig, att Thamiska Föreläsningarne under mitt inseende och controllerande genom täta förhör, skola oafbrutit drifvas med den nit och styrka, som Säkrast kan befordra Testatoris afsigt, Ungdomens angelägna undervisning till Rikets försvar och Fäderneslandets deraf förväntade ofelbara nytta. framhärdar
N. Mannerskants

Till lättnad för honom torde Academien dock vara betänkt på säkert biträde, likasom i framl. Secreteraren och Ridd. Wargentins tid, hvilken till de Thamiske Föreläsningarnes fullgörande, som enligt Kongl. Resolutionen af år 1747 äro förenade med Secreterare sysslan i Vetenskaps Academien, biträddes af vår senast förlorade Secreterare Wilcke. Protocoller, Expeditioner och Biblioteket kräfva derjämte en Handläggning, som kunde blifva honom ensam nog besvärlig. Det torde derföre ock vara rådligt att hafva vid hand en yngre välkänd Mathematicus, som i händelse af Kongl. Secreteraren Nicanders sjukdom äfven kunde biträda vid Observatorii föremål och vid Almanackornes förfärdigande. - Och till dessa biträden hafve vi för det närvarande lyckligt vis tillgång på rätt skicklige ämnen, uti Magistri Docentes vid Upsala och Lunds Academier, Herrar Svanberg och Sjösten, den förre som Mathematicus och den senare som Physicus. - Om K. Academien antager dem som adjuncter, ammanuenser, eller hvad annat namn som hälst, kan vara lika mycket.

Mycket oförmodadt föreföll det mig, att för någon tid sedan, genom Bref till K. Vet. Academien, ifrån Riddarehus Directionen, hvilket jag såsom Academiens Secreterare öppnade, finna det bemälte Direction, genom bifogadt Constitutorial förordnat mig att hålla de så kallade Thamiske föreläsningarne. Då jag i mångfalldiga år vid K. Academien i Upsala hållit föreläsningar, trodde jag mig hafva något skäl att för sådana i min öfrigatid blifva befriad. I afseende härtill lärer också K. Vet. Academien ärhindra sig, att jag med det vilkor emottog den mig ärbudne Secreterare-sysslan, att jag för de Thamiske föreläsningarne skulle vara frikallad, hvarigenom icke heller något nytt och ovanligt sig tilldrog, emedan 2:ne mine företrädare framl. Hrr. Elvius och Wargentin, voro derifrån befriade. Då jag ingick i det kall att blifva denna K. Academiens Secreterare, och var genom Kongl. Nåd satt i belägenhet, att i mina omständigheter för min öfriga lifstid kunna hafva tillräckligt underhåll, afsade jag mig också all belöning af K. Vet. Academien, och var nöjd med den heder och den satisfaction, att äfven i min öfriga tid bidraga till Vetenskapers förkofran, och att derunder kunna vara K. Academien nyttig. I anseende till allt detta föreföll derföre så mycket mera oförväntadt, att nu af Riddarehus Directionen blifva ålagd, såsom en mig tillhörande skylldighet, att hålla de Thamiske föreläsningarne. Jag anhåller derföre i ödmjukhet, det täckes K. Vet. Academien upplysa Högl. Riddareh. Direction, om Academiens beslut deruti, att dessa föreläsningar skola bestridas af Dess Vice-Secreterare Carl Gust. Sjösten, som dertill hafver fullkomlig både lärdom och skicklighet, och hvilken således i följd deraf skulle kunna med Constitutorial förses; så framt jag må kunna vidare fortfara med förvaltandet af de göromål, hvilka jag såsom Academiens Secreterare mig åtagit, och icke finna mig föranlåten, att i anseende till dessa och sådana omständigheter, hos K. Vet. Academien i ödmjukhet anhålla om endtledigande ifrån Secreterare sysslan.
D. Melanderhjelm.

Från Lectorn i Strengnäs Professoren Hedin, med tacksägelse för den Jetton i guld efter Wargentin, hvilken han för sina insända 29 års meteorologiska observationer af K. Academien emottagit.

Minnespenning för Högtidsdagarne 1822 och 1823.11:o Beslöts att den Minnespenning som å Academiens Högtidsdag innevarande år kommer att utdelas, borde hafva till föremål Academiens framfarne Ledamot och Secreterere Wargentin; Beträffande åter Minnespenningen för nästkommande års Högtidsdag, så fastställdes, att densamma skulle slås öfver framlidne Bergs Rådet Rinman.

Den Minnespenning öfver Academiens framfarne Ledamot och Secreterare Professoren Wargentin, som för tillfället blifvit präglad, öfverlemnades i underdånighet till Hans Kong[lig] Höghet Kron Prinsen och tillställdes Academiens närvarande Herrar Ledamöter, samt de församlade åhörarne. Academien åtskiljdes. ut supra

utdelning af Minnes penningen öfver Wargentin till dennes anförvanter.

utdelning af Minnes penningen öfver Wargentin till dennes anförvanter.

Present