Protokoll

Den 8 Junii 1796.
Praeses frånvarande.
Närvarande Hrr. Ferrner, Schultzenheim, Liljestråle, Hermelin, Odhelius, Acrel, Sparrman, De Geer, Schröder, Henr. Gahn, Hjelm, Hagström, Geyer, Schulten och Secreteraren Nicander.

1:o) Justerades Dag-Boken för Sista Session den 18 Maji.

2:o) Uplästes ett af d. 21 April Sistl. ifrån Konungen ankommet nådigt Bref, hvaruti Academien updrogs att genom Professoren vid Bergianske Trägårds-skolen Doctor Swartz låta utarbeta en Kort och tydlig Afhandling, som bland Almogen kan utbreda en nogare kännedom af ordningen, tiden och Sättet till Ekars fortplantande. Detta Bref, beslöt Academien, skulle Professoren Swartz meddelas, med begäran att han med det första icke allenast ville fullgöra dess innehåll, utan äfven författa den omnämnde afhandlingen Så korrt, att den, om så godt funnes, i de Små Almanackorna framdeles kunde införas.

  3:o) Upl. ett af d. 10 Maji Sistl. ifrån Kongl. Canzli-Collegium ankommet Bref, hvaruti gafs tillkänna, det 
"Kongl. Maj:t, till förekommande af obehörig stegring å de Små Almanackorna, med anledning af hvad redan i berörde ärende åren 1749 och 1752 blifvit förordnadt, faststäldt ytterligare ett vite för den, som vid Almanackors försäljning tager eller fordrar mera än det å Almanackan åsatte pris, nämligen en skilling i Bancomynt, eller jämförelsevis i Riksgälldssedlar, hvilket vite, lämpadt efter senaste Mynt-evalvationen, blifvit till Trettio Tre (33) Riksdaler 16 Skill. utsatt. Hvarjämte Kongl. Maj:t anbefallt Canzli Collegium derom låta utfärda en allmän kungörelse, hvarom Collegium redan ingått i författning och tillika förordnat, att å Sjelfva Almanackan berörde Nådiga stadgande måtte till Almänhetens framgena efterrättelse varda meddelt, om verkställigheten hvaraf Kongl. Academien hade att draga behörig försorg" :

J anledning häraf anmälte Secreteraren Nicander, det han, Sedan föregående Bref ankommit, i Kongl. Canzli Collegium begärt och fått del af den deruti omförmälte Kungörelsen, hvilken nu äfven upplästes och var af enahanda innehåll, Samt nästan i Samma Termer som Sjelfva Brefvet författad. Derefter uppvistes ett Correctur af Almanackan till Lunds Horizont för nästa år, hvaruti ett Utdrag af Kungörelsen redan var intaget, och hvarvid tillika omförmältes, det Samma Utdrag äfven skulle inkomma i Almanackan till Stockholm Horizont och att öfversättning deraf redan var föranstaltad på Finska och Lappska, för att införas uti Almanackorna på de Språken, men att uti den till Göteborgs Horizont ett Sådant införande icke lät Sig denna gång göra, emedan hon redan var tryckt. - Denna omständighet var äfven, uppå tillstyrkan af Herrar Deputerade uti K. Acadedemiens Contor, där förberörde Bref d. 28 sistl. Maji jämväl blifvit uppläst, hos Canzli Collegii Secreteraren Gartz anmäld, med begäran, att Han hos K. Collegium ville tillkännagifva, Så väl densamma Som att Kungörelsen icke annorlunda än helt kort eller i Utdrag kunde uti Almanackorna inkomma, emedan den in Extenso krafde mer rum, än andre underrättelser, som tillika borde intagas, tilläto. Med allt detta var K. Academien ganska tillfridsställd, och fann icke vidare i Saken att tillgöra, än endast att förberörde kungörelse eller rättare Utdraget deraf borde då och då efter vissa år i Almanackorna repeteras till en påminnelse och varning för vederbörande Almanacksförsäljare.

4:o) Anmältes, det Konungen och Regenten d. 3 Sistl. med Särdeles Nådigt välbehag emottagit de Medailler, som Academien i afseende på Protectoratet öfver Dem låtit Slå i guld, och hvilka, enligt den öfverenskommelse Som d. 1 Junii efter Parentationen öfver Baron Clas Alströmer, blef tagen, öfverlemnades af Deputerade Ledamöterne Herrar Ferrner, Schultzenheim, Hermelin, Odhelius, Nicander, Sparrman, Swartz, och Schulten, anförde af Herr Rosenstein, såsom den närmaste i staden varande Pro-Praeses under Praesidis frånvaro.

5:o) Berättade Herr Odhelius, det han efter anmodan talt med Medailleuren Vikman, och förmått honom att uppå Räkningen för Protectorats-Medaillernes graverande afslå Summan ifrån 366 2/3 Riksdr till 333 1/3, med hvilket pris Academien förklarade Sig nöjd och anordnade att pänningarne med första skulle utbetalas.

6:o) Upl. En Beskrifning öfver Sättet att att färga med Orseille utan tillsats af andra Färg-stofter, författad af Commissions Secreteraren Schoerbing och inlemnad till Academien af Kamereraren Vougt i Riksgällds-Contoret, med begäran att den framdeles måtte få inkomma i de Små Almanackorna. Denna begäran fann Academien Skäligt att bevilja.

7:o) Upl. en af Herr Baron Hermelin inlemnad proposition för Herr Stats-Secreteraren Rosenblad att blifva Ledamot i Academien, och vid Samma tillfälle anmältes äfven Herr Odhelius i samma afseende munteligen Lif-medicus Doctor Hedenberg, Samt lofvade att nästa Sammankomst göra denna anmälan ordentligen i skrift.

8:o) Upl. Herrar Hjelms och Geyers Betänkande angående beskaffenheten af den Tak-skiffer, hvilken Hr. Bärgmästaren Swab funnit och uppbrutit på Hasta skäret, en Ö uti Bottniska Viken Västerbottens län och Calix Socken, i anledning hvaraf K. Academien biföll, det Hr Swab för detta fynd icke allenast skulle få den af Sahlgrenska fonden i Sådant ändamål af Academien utsatte största Belöningen af 300:de Riks:dr utan äfven för belägenheten af Sjelfva Skifferbrottet den påökning af 100:de B:dr, som i det afseendet blifvit faststäld; Dock skulle Summan Som utgjorde Fyrahundrade R:dr betalas på det sättet, att Hr Swab nu genast skulle bekomma hälften deraf eller 200:de R:dr och den andra hälften, när Han hit till Stockholms Brygga anskaffat så mycket af den omnämnde Tak-skiffern, att ett Tak af hvad storlek som hälst dermed kunde täckas, och så tillhuggen att vid Täckningen icke behöfdes vidare åtgärd.

9:o) Hade Hr Bärgs-Rådet Baron Hermelin till K. Academien låtit inlemna 4 stora Plancher uti ett häft, innehållande:
En Charta öfver Västerbotten och Svenska Lappmarkerne,
En Utsigt af Belägenheten omkring Öf:r Torneå kyrka,
En Charta öfver Swappawara Koppar och Järngrufvor uti Torneå Lappmark,
En Utsigt af Skutberget och Wibyggerå Socken,
Ritning af en Forssbåt i Torneå Älf,
Utsigt af Luppiswara Bärg i Öf:r Torneå Socken,
D:o af Berget Yllas Tuntur därsammastädes,
D:o af Safflo-Fjäll i Piteå Lappmark,
D:o af Nasa Fjäll därsammastädes,
Samt Plan-Ritning af Gelliwara Järn-malms Bärg i Luleå Lappmark, hvilka Herr Baron Hermelin på egen bekostnad utgifvit och låtit författa af Herr Bärgmästaren Swab och Markscheidern Wallman, dels efter de observationer, som de Sjelfve under en af Baronen påkostad Resa förleden sommar till Wästerbotten och Lappmarkerne anställt, dels efter utkomne Riksgräns-Chartor, och i Academiens Handlingar införde Longituds och Latituds observationer, dels ock efter de Mätningar, Som i Wästerbottens skärgård blifvit gjorde af Professoren Schulten, Samt följde vid nya Sjö-Kortens författande öfver Östersjön. - Desse Chartor och Ritningar voro, såsom af ett Bref ifrån Baron Hermelin till Secreteraren Nicander inhämtades, ämnade att åtfölja en en Geografisk och Mineralogisk Beskrifning öfver de nämnde Landsorterne, hvilken Herr Baron hade under händer, och hvilken äfven komme att vidröra Så väl Folkmängden som Näringarne därstädes. För att än vidare fullkomna Sjelfva Landt-Chartan, Samt inhämta ytterligare underrättelser till Beskrifningen skulle Herrar Swab och Wallman äfven denna Sommar företaga en ny Resa icke allenast till Lappmarkerne utan äfven till de öfrige Norrländske orterne, försedde både med Medel och Jnstrumenter till Sådana observationers och undersökningars anställande, Som till ändamålet tjenade.

J afseende på de ämnen som detta företagande rörde, och hvilka utgöra en del af Academiens föremål, kunde Academien icke annat än yttra en Särdeles fägnad öfver den Patriotisme, Som dervid utmärkte Sig; och då utomdess både hopp och anledningar voro för handen, dels af de Astronomiska och Geografiska Jnstrumenter, Som Herr Baron låtit beställa och förskrifva, dels af vissa författningar, som Han vidtagit till felande Provincie Chartors utgifvande, att de omtalte Resorne äfven som Beskrifningen komme att sträcka sig längre än till de nämnde orterne, Så vore för kännedomen af Fäderneslandet en ojämförlig förmon, om Herr Barons hälsa och lifstid ville räcka till Sådana afsigters utförande.

10:o) Upl. Ett till K. Academien ifrån General Majoren och Riddaren Herr Nils Mannerskants af följande innehåll: - Sedan K. Vet. Academien nu mera i det närmaste lärer hafva stadgat sitt val af en Secreterare, i afledne Professoren och Riddaren Wilckes ställe, och i anseende till mängden af de göromål, K. Academiens Secreterare åligga, jämväl enligt hvad ryktet förmäler, torde pröfva nödigt, att adjungera dem en Medhjälpare till biträde i en eller flere delar, i synnerhet vid Thamiske föreläsningarna i Experimental Physiken; så anhåller jag att Herr Praeses samt K. Academien vid en sådan medhjälpares tillsättande, täckes taga följande mitt vördsamma project i gunstigt öfvervägande.

Så länge vid K. Fortifications staten i Nåder bestods en Capiten Mechanicus med lön, blefvo af honom föreläsningarna vid staten hållna uti Experimental Physiken. Capiten Mechanicus Herr Mårten Triewald sysselsatte sig dermed ifrån år 1727 till 1746, och Sedermera hans efterträdare i Sysslan Herr Majoren Ljungqvist intill år 1759. Vid Samma tid fortsatte väl Professorn och Riddaren Wilcke de af Herr Academie Secreteraren Elvius år 1746 började Thamiska föreläsningarna i Experimental Physiken intill den tid, då han blef Secreterare i Kongl. Academien; men som han hindrad af andra göromål, Sedermera ej medhann att Samma föreläsningar fortsätta, och Capiten Mechanici Sysslan vid Fortification då redan var till en Professors Syssla förvandlad, hvars Jnstruction ej innehåller någon förbindelse till sådana föreläsningars hållande; så uppkom deraf en betydlig Saknad för Vetenskaps älskare i gemen, men aldramäst för den ungdom, som årligen tilldanas för Militäre och Civile Architecturen, där kännedom af Experimental Physiken är oumgängeligen nödig och nyttig.

Jag har länge, men i synnerhet allt sedan mitt tillträde till Directionen för K. Fortification, med bekymmer ärfarit den skada, som genom saknaden af dessa föreläsningar tillfogas Konungens och Rikets Militära och Civila Byggnader; länge med oro insett möjligheten att åter sätta dem i gång, då statsverkets knappa tillgångar ej gifva utväg till Jnstrumenters inköpande och underhållande, samt årlig lön för den Lärare, som föreläsningarne hålla bör. Det är således nu först, då Thamiska professionen vid Kongl. Academien är ledig, Som jag i Herr Praesidis Samt K. Academiens kända nit för allmänt väl, tycker mig finna en glad utsigt till ändamålets vinnande. K. Academien äger redan en Lön för Thamiska Professionen att disponera, och tillräckliga Jnstrumenter för Experimenterne; Professors Sysslan vid Fortificationen har den öfverensstämmelse med Thamiska Professionen, att Naturkunnigheten är bägges föremål, ehuru den senare allenast med experimenter gifver anvisning till calculen, och den förra med åberopande af experimenterne ingår i Calculen, äfven efter den högre Gemetrien, och deraf flytande Slutsatser och verkningar i naturen. Desse Professioner skulle Således lätteligen af en och Samma person kunna bestridas. I afseende på allt detta, vågar jag alltså till Herr Praesidis samt K. Academiens gunstiga pröfning och godtfinnande härmed i ödmjukhet hemställa, om icke Professorn vid K. Fortification Herr Adolf Sjöberg, om hvars insigter och skicklighet jag nu i flera år haft bästa tillfälle att göra mig fullkomligen förvissad, af Hr. Praeses och K. Academien kunde blifva gunstigt antagen till Thamiske Professionens bestridande genom Publika föreläsningar i Experimental Physiken, antingen å Fortifications statens eller K. Academiens lärosal, emot den lön och förmon, som K. Academien tillförene bestått framl. Secreteraren Wargentins medhjälpare, då varande Lectoren Wilcke, i hvilken händelse jag vågar blifva Hr Praeses samt K. Academien ansvarig, att Thamiska Föreläsningarne under mitt inseende och controllerande genom täta förhör, skola oafbrutit drifvas med den nit och styrka, som Säkrast kan befordra Testatoris afsigt, Ungdomens angelägna undervisning till Rikets försvar och Fäderneslandets deraf förväntade ofelbara nytta. framhärdar
N. Mannerskants

Uppå detta vänliga Bref ville Academien Svara, Sedan Den i anförde ämnet hunnit stadga sina tankar.

11:o) Uppvistes Hr Crells Chemiske Journal för år 1795, hvilken uti 12 häft nyligen ankommit.

13:o) Hade till Biblioteket blifvit såsom presenter lemnade utom de i 9 § nämnde Chartor och Ritningar af Baron Hermelin
Claudius Ptolomaeus Beobachtung und Beschreibung der Gestirne und der Bevegung der himmlischen Sphäre, von J. E. Bode. 8:o Berlin und Stettin 1795.
Bref om Rikets pänningverk och allmänna Hushållning af David v. Schultzenheim, in 8:o Stockh. 1796 - 2:ra Häft.
Grunder till Mechaniken af N. G. Schulten, in 8:o Stockh. 1796.
Alla skänkte af författarne.

14:o) Upl. Ett Tacksägelse Bref på Latin ifrån Hr Bode i Berlin, för det Academien kallat honom till Ledamot.

15:o) Anmältes ett Bref till Framl. Secreteraren Wilcke ifrån Herr Schröter i Liljenthal på Tyska, beledsagadt med 3:ne afhandlingar i Astronomien för Academien, hvilka skulle öfversättas och öfverses af Nicander, huruvida de passade för Handlingarna.

Derefter åtskildes Academien.
Henr. Nicander.
under Praesidis frånvaro d. 29 Junii 1796
O. Af Acrel.