Protokoll

3. Uplästes H. Ferners utdrag af Meteorolog. Observationer, hållne i Upsala för år 1751. De skola införas i detta Quartals Handlingar.

1. Blefvo genom Votering til Ledamöter antagne, Herr Ferner, Astronomisk Observator i Upsala, och Herr Zetzel, Medicinae Doctor.

 2. Herr Ferner giorde äfven des inträde, såsom ledamot i Academien, [och] höll et långt Tal, om sjö-magt och des nödvändighet.

3. Upl. utdraget af H. Ferners Meteorol. observationer för år 1755, som ock skal införas i detta Qvartals handlingar.

3. Upv. Utdrag af Meteorol. observationer för år 1756, hållne i Upsala af Ferner.

5. Upl. et Bref ifrån Hr Ferner til Secreteraren, innehållande Nova litteraria ifrån Italien, där Ferner nu vistas.

7. K. Academien betygade Sin fägnad öfver tvänne k. Ledamöters, Herrar Ferners och Ekebergs hemkomst ifrån långväga resor.

5. Secreteraren berättade, at på den förledet år framstälda ena Fråga, om Folkets utflyttning, voro inom den utsatta tiden 28 Svar inkomme, samt på den andra, om kärrors förbättring, 11 Svar. Til Censorer öfver de förra utnämndes: Hans Exc. R.R. Scheffer, samt Herrar Carleson, Rudenschöld, A. Berch, Celsius, Faggot, Kryger. och Runeberg. Öfver de senare, Herrar Gr. Cronstedt, Polhem, Ferner, Wilcke, Mallet, Faggot och Meijer. Dock bör ingen annan af K. Academiens Ledamöter, som det åstundar, vara betaget, at få läsa dessa Svar och utlåta sig öfver dem.

10. Herr Knutberg upviste i Handskrift des giorda öfversättning på Svenska, af en i Frankrike för tvänne år sedan utgifven afhandling om Glas-bruk och hvad til deras förbättring tjänar. Herrar v. Swab och Ferner intygade, at bemälte afhandling innehåller mycket, som förtjänte at blifva här i riket mera bekant: därföre upmuntrade Academien Herr Knutberg, at låta trycka denna öfversättning, hvilken kan utgifvas under K. Academiens Censur.

 De frånvarande Herrars Vota uplästes först: Herr Polhem ansåg Svaret N. 2 för bäst, där näst N. 5 och 7. Herr Knutberg N. 5,  2, 9. Herr Mallet N. 5, 7, 2. Herr Praeses N. 2,  7, 5.  Herr Clason N. 2, 8. Herr Ferner N. 2, 5, 7. Herr Lehnberg N. 2, 7, 5. Herr Runeberg  N. 2, 5, 7. Herr Wilcke N. 2, 7, 5, 8, 11, 10. Secreteraren  N. 2, 7, 5.

Martius d. 24.
Sammanträdde uti K. Acadeiens rum, de Herrar Ledamöter, som varit anmodade at igenomläsa de på Frågan om kärror inkomna Svar, och at yttra sig, hvilket af Svaren de funno bäst förtjänt til Praemium. Neml. Academiens Praeses Herr Zetzell, samt Herrar Clason, P. Lehnberg, Ferner, Runeberg, Wilcke och Secreteraren. Desutom hade Herrar Polhem, Knutberg och Mallet inskickat Sina Skrifteliga vota.

11. Företogs omröstningen til ny Praeses. Herr Tilas fick ----- 15 Röster.
Herr Bäck -------- 12.
Herr Ferner ------- 10.
Herr Berch ------- 8.
Herr Clason ------- 6 etc.
Af de fyra som fått flästa Rösterna, föll lotten på Herr Bäck, som var närvarande, och emottog lyckönskningar.

Vid nästa Sammankomst uplästes et annat Bref ifrån Hr. Ferner, angående samma sak, hvaruti Han, i anseende til det senare motivet, gifver sitt samtycke där til, at han må nämnas, såsom den där projecterat frågan och vil bestå Belöningen. Och emedan 30 Ducater torde vara för liten Belöning för en Fråga af så stor vigt, ärböd han sig nu at gifva 40, om något nöjaktigt Svar inkommer. Kongl. Academien lofvade, då Casus existerar, vilja bestå af egna medel någon del af Belöningen, utan at något därigenom minska den heder, som Herr Ferner för des tilbud med rätta tilkommer. För öfrigt updrogs Secreteraren at i samråd med Herr Ferner upställa Frågan, samt laga at den uti inoch utrikes Tidningar blifver notificerad.

Vid nästa Sammankomst uplästes et annat Bref ifrån Hr. Ferner, angående samma sak, hvaruti Han, i anseende til det senare motivet, gifver sitt samtycke där til, at han må nämnas, såsom den där projecterat frågan och vil bestå Belöningen. Och emedan 30 Ducater torde vara för liten Belöning för en Fråga af så stor vigt, ärböd han sig nu at gifva 40, om något nöjaktigt Svar inkommer. Kongl. Academien lofvade, då Casus existerar, vilja bestå af egna medel någon del af Belöningen, utan at något därigenom minska den heder, som Herr Ferner för des tilbud med rätta tilkommer. För öfrigt updrogs Secreteraren at i samråd med Herr Ferner upställa Frågan, samt laga at den uti inoch utrikes Tidningar blifver notificerad.

Vid nästa Sammankomst uplästes et annat Bref ifrån Hr. Ferner, angående samma sak, hvaruti Han, i anseende til det senare motivet, gifver sitt samtycke där til, at han må nämnas, såsom den där projecterat frågan och vil bestå Belöningen. Och emedan 30 Ducater torde vara för liten Belöning för en Fråga af så stor vigt, ärböd han sig nu at gifva 40, om något nöjaktigt Svar inkommer. Kongl. Academien lofvade, då Casus existerar, vilja bestå af egna medel någon del af Belöningen, utan at något därigenom minska den heder, som Herr Ferner för des tilbud med rätta tilkommer. För öfrigt updrogs Secreteraren at i samråd med Herr Ferner upställa Frågan, samt laga at den uti inoch utrikes Tidningar blifver notificerad.

 Kongl. Academien kunde ei annat, än med största nöje anse et så hederligt tilbud, allenast med det förbehåll, at Herr Ferners namn ei må förtigas, emedan Han dels förtjänar allmän heder för Sin härigenom ådagalagda nit om Academiens nytta  och Vetenskapernes, i synnerhet Sjö-fartens tilväxt; dels ock emedan andre lika väl sinnade Patrioter där af kunde få anledning at på lika sätt gifva Premier til nyttiga Frågors framställande.

8. Upl. Herr Ferners Bref til Secreteraren, hvaruti Han föreställer om icke K. Academien skulle finna godt at för utlänningar framställa den Frågan, emot löfte om 30 Ducaters Belöning, hvilka Herr Ferner sielf vil bestå, för den som bäst Svarar: om något bättre sätt gifves at skaffa väderväxling på Skep, än de som redan af Triewald, Hales och Sutton äro påfundne? I den händelsen K. Academien därtil gifver Sitt bifall, bad dock Herr Ferner, at Han ei därvid må blifva nämnd.

2. Vid omröstningen til ny Praeses, fingo Herrar Kryger, Strandberg, Clason och Ferner de flästa rösterna, af hvilka lotten at blifva Praeses föll på Herr Strandberg.

4. Vid omröstningen til ny Praeses, föllo rösterna således,
Herr Ferner fick ------- 13.
Herr Tilas ---------- 12.
Herr Ehrenswärd ------- 8.
Herr Grefve Cronstedt ---- 7.
Herr Klingenstierna ----- 6.
Herr Berch --------- 6.
Herr Kryger--------- 4 etc.
Af de 4, som fått flästa rösterna, föll Lotten på Herr Tilas.

5. Vid Voteringen til ny Praeses, fick
Herr Högström ------ 21 röster.
Herr Ax. Cronstedt --- 20 ---
Herr Ferner -------- 19 ---
Herr And Swab ------- 12 ---
Herr Doct. Mennander ---- 6 ---
Herr Ehrenswärd ------- 3 etc.
Af de 4, som fått de flästa rösterna, föll Lotten på Herr Högström, som var närvarande och lyckönskades.

7. Där på afträdde Herr Ferner Praesidium, och höll et vackert Tal, om Vattuminskningen.

1. Herr Praeses gaf tilkänna, at han med de vanlige Herrar Deputerade i dag varit uti K. Academiens contoir och öfversedt räkenskaperna.

2. Notificerades K. Academiens värde Ledamots Herr StatsSecreteraren och Riddaren Klingenstiernas frånfälle. Vid öfverläggningen om den som på K. Academiens vägnar skal hålla åminnelse Tal öfver denne högstsaknade Mannen, föreslogo somlige Herr Strömer eller Herr Mallet. Herrar Celsius och Ferner tilbödo sig sielfve, hvilket med tacksamhet uptogs K. Academien förbehölt sig betänke tid om valet.

1. Upl. öfversättningen af det Italienska Svar, som inkommit på den af K. Academien på Herr Ferners föreställning upgifna Fråga, angående et nytt sätt at skaffa väderväxling på Skepp. Herr Ferner har sielf giordt öfversättningen. Svaret Remitterades til Herrar Strömers, Mallets, Melanders, Bergmans och Wilckes utlåtande.

3. Upl. Herr Wilckes utlåtande om det Italienska Svaret på Frågan angående Väderväxling på Skepp. Han gör väl åtskil liga påminnelser därvid, och visar at där uti ei är mycket nytt, men håller likväl före, at Auctoren i anseende til någon förbättring på Hales och Triewalds Methoder, kan ärhålla den utlofvade Belöningen. Därföre och som jämväl de öfrige Herrar Censores däruti instämdt, så öppnades nu den Svaret medföljande förseglade Sedel, hvaraf befants, at Abbé Ventura, Mathematicus vid Arsenalen i Venedig, är Auctor därtil. Och som Herr Ferner redan til Secreteraren aflemnat Sina 40 Ducater, anmodes denne at draga försorg om deras remitterande hvilket och skedde strax där efter.

5. Upl. Herr Prof. Melanders Problem, at finna den Orbitan, som Solen describerar omkring Planet-Systemets gemensamma jämnvigts Punct, som redan undergått Sin Censure hos Hrar Ferner och Mallet.

Detta angelägna ärende togs i öfvervägande, och förklarade K. Academien sig i företone villig, at nu såsom förra gången sielf påkosta dessa Observationer: men då Herrar Ferner och Wargentin ärhindrade, at i det stället år 1761 allenast en Observator utskickades, voro nu åtminstone två eller tre nödige, på det, om Observationerne för siukdom eller moln den dagen för en misslyckades, åtminstone någon af dem må få observera; så fant K. Academien det öfverstiga des förmåga at med resepenningar, 5 à 6 Månaders underhåll och nödiga Instrumenter utrusta flera, hälst en enda Sist kostade K. Academien vid pass 6000 Dal. kmt. Därföre om ingen hiälp af det allmänna här til kunde ärhållas, såg K. Academien sig nödsakad at nu strax låta de utländska Academierne förstå vår oförmögenhet at i detta mål fullgöra Deras åstundan, på det de sielfve i tid må vara betänkte at hitsända observatorer vid det tilfället, och Academien ei blifva vållande, om hela saken skulle studsa för brist på Observationer här i Norden. Detta tycktes åter vara mindre hederligt, hälst här ei är brist på Skickeliga män til observationernas förrättande. Därföre beslöts, at K. Academien först skulle göra en underdånig föreställning här om hos Kongl. Majestet, samt anhålla om 2 à 3000 Dal. Silfvermynts understöd til detta behof. Finge K. Academien nådigt löfte om en sådan Summa til början af år 1769, ville Hon imedlertid sielf draga försorg om Instrumenters anskaffande, och med egna medel i öfrigt upfylla hvad uti andra kostnader kunde mera behöfvas. Hans Excellence, K. Academiens Herr Praeses, lofvade at hos K. Maiestet understödja denna ansökning, och tviflade ei, at ju Hans Maiestet af vanlig ynnest för Vetenskaper, Nåd för Academien, och ömhet om Nationens härunder på visst sätt beroende heder, allernådigst skulle bevilja den begärda lilla Summan.

4. Utdeltes Qvartal och Jettoner åt de närvarande Herrar Ledamöter, som ingifvit något däruti infördt Rön, neml. Herrar Faggot, Martin, Ferner, Wilcke och Bergius. Där vid hemstälde Secreteraren, hvilken Jetton må blifva Premie-Jetton för Rön i det nu ingångna året? samt om icke Kongl. Academien ville där til af Medailleuren Fehrman inlösa en af honom förfärdigad Jetton stempel öfver Academiens framledne högt förtjänte och älskade Ledamot, Prof. Anders Celsius, hvar til K. Academien med största nöje gaf Sitt bifall.

 4. Upl. Hr. Direct. E. O. Runebergs Skrift, rörande tvisten om Vattuminskningen. Egentligen är det en vederläggning af de inkast, som blifvit giorde af Hr. Nordenschöld och sistledne Sommar i Academien upläste, emot Hr. Runebergs i Handlingarne införde afhandling om detta ämne. Academien hörde den med nöje, om Remitt. den til Herrar Ferner och Bergman.

13. Efter Skedd omröstning til Ny Praeses, befunnos Rösterne hafva utfallit såsom följer.
Herr von Swab hade fått ------ 12 röster.
Friherre Adelcrants ----- 11.
Herr Kryger ------------ 10.
Herr Schützer ----------- 8.
Herr Ferner ----------- 5.
Herr B. Bergius ---------- 5.
Herr Knutberg -------- 3 etc.
Ibland de 4 förstnämnde, föll Lotten at blifva Praeses, på Herr Kryger, som nu ei var närvarande.

6. Upl. en af en Norsk Bergsman vid namn Hjort, til Hr. Ferner ingifven Beskrifning med Ritning på den af Hell påfundna och i Chemnitz i Ungern inrättade Luft-Machine.

9. Upvistes et inkommet vidlyftigt Manuscript på Italienska, ärnadt til Svar på Frågan om Biskötsel. Innan anstalt göres om des öfversättning, anmodades Hr. Ferner at ögna därpå och se, om det förtjänar så stor möda och kostnad: hälst frågan var sådan, at ingen utlänning kan den til alla delar be

1. Upvistes de inkomna 6 Svar, på den ena af K. Academien för sistledna år framstälda frågan, angående Biskötslen, och 4 Svar på den andra Frågan, om Fiske-Dammar. De förre Remitterades til Herrar v. Linné, Bäck, P. Bergius etc. de senare til Herrar Grefve Cronstedt, Faggot, Runeberg etc. med tilstånd för hvar och en af Ledamöterne, om ville, at läsa dem och utlåta sig öfver dem. Och som ibland de förra är et på Italienska och et på Tyska, bägge vidlyftiga, så rådgiordes, om de först borde öfversättas. Men som K. Academien påminde sig, at vid frågans framställande begärdes Rön och förfarenhet, förvärfvad här inom Riket, och allenast af våra Landsmän, så fant K. Academien, at de utländska Svaren ei kunna medtäfla om Praemium. Dock anmodades Hr. Ferner at genomläsa det Italienska Svaret, och Hr. B. Bergius det Tyska, och utdraga om något nytt och märkvärdigt samt til vårt Climat lämpligt där uti finnes.

11. Rösterne til ny Praeses utföllo Således: Herr B. Bergius fick ------ 18.
Herr Grefve Cronstedt ---- 17.
Herr Rönnow -- -------- 14
Herr Schützer --------- 12.
Herr Heykenschöld ------- 8.
Herr Adelcrantz -------- 7.
Herr Ferner ---------- 5 etc.
Af de fyra, som fått de mästa röster, och alle voro närvarande, föll Lotten, til K. A. fägnad, på Herr Rönnow, som väl ville ursäkta sig med Sin ovana at tala Svenska m. m. men lät dock öfvertala sig at antaga Présidium.

2. Secreteraren androg vidare, at Transit-Instrumentet, som K. Academien redan för flera år sedan fått ifrån England til Observatorii behof, för hvarjehanda hinder, ei ännu blifvit upsatt och i brukbart stånd brakt, samt hemstälde, om icke det i denne Somar kunde ske. Det bifölls, och Herr Grefve Cronstedt samt Hr. Ferner anmodades, at tillika med Hr. Baron Adelcrants, någon dag sammanträda med Secreteraren på Observatorium, och komma öfver ens om bästa sättet och stället at placera Instrumentet, samt sedan draga försorg om verkställigheten.

2. Vid detta tilfälle anmäldes, at Herrar Deputerade, som altid haft inseendet öfver Mathematiska Instrumentmakare-Verkstäderne, neml. Herrar Faggot, Polhem, Meyer, Clason, Lehnberg, Kryger, Ferner, Runeberg och Wilcke, tillika med Herr Praeses och Secreteraren, i anledning af K. Academiens anmodan d. 3 Febr. detta år, haft åtskilliga endskilda Sammanträden at öfverlägga om den, igenom Dir. Lehnbergs död, i vådelig belägenhet råkade Optiska Verkstadens angelägenheter: at de i K. Academiens namn låtit Bref afgå til K. Commerce Collegium, med berättelse om tilståndet och kraftigaste föreställning det de 3000 dr kmt. som Sal. Directeuren Lehnberg årligen njutit af Manufactur-medlen til Verkstadens understöd, må äfven här efter förunnas at de utsedt Lehnbergs äldste Lärling Höjer, som skal på alt sätt gifva godt hopp om sig, til Hufvudman för arbetets drift inom Verkstaden, men i anseende til Hans ungdom och oförfarenhet i hushållningen, öfvertalt Hr. Professoren Lehnberg at vara Curator och Styresman för hela verket: at de på K. Academiens vägnar beviljat Honom, Professoren Lehnberg, et förskott af 1000 dr kmt, til des den förväntade Manufactur hiälpen åter utfaller, med mera. Detta alt gillades nu af K. Academien, som nogsamt insåg Sin dubbla skyldighet at något våga på denna Verkstaden, dels i anseende til sakens egen nytta och angelägenhet, dels ock af billig frucktan för ansvar hos Riksens Ständer, i fall Academien ei gjorde sitt yttersta at ifrån undergång rädda et Verk, som af Konung och Ständer blifvit til Academiens ömaste vård anförtrodt.

5. Därpå skedde Votering til ny Praeses, då
Herr Grefve Cronstedt fick ---- 15 Röster.
Herr Bengt Bergius -------- 12 ---
Herr Chapman ------- 10 -
Herr Baron Adelcrantz ----- 9 ---
Herr Schutzer ---------- 7 ---
Herr Zetzel, Ferner, Adlerheim etc. 3 à 4 til mans.
De tre förste, som voro närvarande, drogo sig frie, altså stadnade lotten på Hr. Baron Adelcrantz at blifva Praeses.

4. Rösterne til ny Praeses, utföllo så at
Herr Chapman fick ------ 17 Röster.
Herr Grefve Cronstedt ---- 16.
Herr Bengt Bergius ----- 15.
Herr Schützer ------- 12.
Herr Knutberg ----- 10.
Herr Ferner -------- 7. etc.
Ibland de 4, som ärhållit flästa rösterna, föll lotten at blifva Praeses, på Herr Bengt Bergius, som var närvarande och lyckönskades.

4. Rösterne til ny Praeses utföllo således.
Herr Chapman fick 21 Röster.
Herr Westerman - 18.
Herr Clason -- 17.
Herr Ferner -- 14.
Herr Runeberg -- 8.
Herr Adlerheim -- 6. etc.
Ibland de 4 förstnämnda föll Lotten på Herr Clason, som var närvarande, och åtog sig Praesidium.

4. Upl. Herr Melanders förklaring på några optiska apparencer, som vid Veneris Passager genom Solen blifvit anmärkte, hvilken remitterades til Herrar Strömer och Ferner.

3. Upviste Herr Wilcke Modell på en af honom påfunnen väderväxlings Machine, som är mycket simpel och beqvämlig, och förmenes i några mål skola hafva företräde för Abbé Venturas, som uti Handlingarna är beskrefven. Beskrifningen där på uplästes och remitterades til Herr Ferner.

Secreteraren berättade, at Han med Friherre Adelcrants samt Herrar Ferner och Wilcke, redan varit och besedt de nya rummen, som äro ganska bofällige, så at de tarfva en ansenlig reparation, innan de kunna nyttjas, hvartil Herr Baron Adelcrantz lofvat gifva dessein och kostnads förslag, samt utlåtit sig, at början med denna reparation kunde giöra i vinter.

1. Denna första sammankomst på detta år började med beklagelig underrättelses meddelande, om den förlust K. Academien gjordt af tvänne högtvördade och älskade Ledamöter, Hans Excellence R.R. Grefve Tessin och Professoren Strömer. Man upsköt deliberationen om Parentator öfver den förre, men Herr Ferner åtog sig den senare.

7. Företogs Voteringen til ny Praeses, hvarvid Herr Rabbe fick ------ 12 Röster.
Herr Marelius ------- 12.
Herr Ferner -------- 9.
Herr Lindblom ------- 9.
Herr Adlerheim ------ 8.
Herr Runeberg ------- 6. etc.
Af de 4, som fått flästa Rösterna, föll Låtten på Herr Rabbe, som var närvarande och emottog Praesidium med allas lyckönskan.

4. Uplästes Herr Mallets anmärkningar, om Ljus-strålarnas brytning, til Sal. Herr Klingenstiernas försvar emot Herr D'Alembert. Remitt. til Herrar Ferner och Lehnberg.

3. Upl. Herr Ferners yttrande om N. 14, som gillades. Herr Martins öfver N. 1, som äfven gillades, men som Auctoron begärdt igen at införa uti sin Disputation. Ditto Herrar Acrells och Schulzenheims utlåtande om N:o 5 af förledet år. Ditto Herrar Rosensteins och Schulzenheims, öfver N. 39 för förledit år, som ei skal innehålla något särdeles nytt.

2. Herr Ferner upviste et Exemplar af en Italiensk Bok in 4:o De Canali Navigabili, tryckt i Firenze 1770, som Auctoren och K. Academiens utländske Ledamot Hr. Frisi, skickat til K. Academien honom.

3. Upl. Herrar Ferners och Gadolins gillande yttrande om . 45.

Februarius, d.5.
 Sammankommo, på föregången kallelse, nästan alle i Staden varande Herrar Ledamöter, neml. Herr Praeses, Hans Excellence Grefve Rudenschöld, Hans Excell. Gref v.Stockenström, samt Herrar Gref Cronstedt, Bar. Tilas, Polhem, v.Rosenstein, Meyer, Adlerheim, Heykensköld, Bäck, Mennander, Clason, Strandberg, Acrel, Celsius, Schutzercrans, Högström, Berch, Gadolin, Rosenadler, Kryger, Rönnow, Jennings, Runeberg, P. Bergius, Mallet Wilcke, Schulzenheim, v.Strussenfelt, B. Bergius, Westerman, Baron Lilljenberg, Murray, Marelius, Rabbe, Lindblom, Botin, Sandel, v. Engeström, Bar. Hermelin och Wargentin. Herr Faggot har länge varit sängliggande. Herr Ferner opasslig.

Junius d. 5.
Höll Herr Ferner, i Riddarehus Salen, Sitt Åminnelse Tal öfver K.Academiens framledne Ledamöt, Professoren Strömer.

10. Företogs Voteringen til ny Praeses, sedan Herr Bar. Lilljenberg anmält, at Han inom några dagar tänker resa til Smålen, at där blifva et par månader, och derföre undanbad sig at denna gången komma i åtanka.
Herr von Strussenfelt fick .............. 31
Röster Herr von Engeström ....... 19
Hans Excellence Grefve Scheffer .......... 15
Herr Ferner ........ 10
Herr Gadolin ......... 10
Herr Baron Hermelin ............. 8
Herr Biskopen Mennander .......... 7 etc.
Emedan Herrar Ferner och Gadolin fått paria vota til tredje rummet lottade de, då Herr Ferner blef på Förslaget.
Af de 4, som fått flästa rösterna, föll Lotten på Hans Excellence Grefve Scheffer, som behagade åtaga sig Praesidium.

10. Företogs Voteringen til ny Praeses, sedan Herr Bar. Lilljenberg anmält, at Han inom några dagar tänker resa til Smålen, at där blifva et par månader, och derföre undanbad sig at denna gången komma i åtanka.
Herr von Strussenfelt fick .............. 31
Röster Herr von Engeström ....... 19
Hans Excellence Grefve Scheffer .......... 15
Herr Ferner ........ 10
Herr Gadolin ......... 10
Herr Baron Hermelin ............. 8
Herr Biskopen Mennander .......... 7 etc.
Emedan Herrar Ferner och Gadolin fått paria vota til tredje rummet lottade de, då Herr Ferner blef på Förslaget.
Af de 4, som fått flästa rösterna, föll Lotten på Hans Excellence Grefve Scheffer, som behagade åtaga sig Praesidium.

10. Till ny Praeses utföllo Rösterna således.
Herr Baron Lilljenberg fick 27 Röster
Herr von Engeström ...... 26.
Herr von Arbin ...... 20.
Herr Lindblom ...... 18.
Herr Baron Hermelin ........ 17.
Herr Ferner ..... 5.
De öfrige rösterna voro mycket skingrade. Ibland de , som fått flesta rösterna, föll Lotten på Herr v.Arbin, som var närvarande och lyckönskades.

4. Voteringen om Ny Praeses utföll så at
Herr Lindblom fick .......... 26 Röster.
Hr v. Engeström ..... 25. 
Friherre Lilljenberg ...... 24.
Friherre Hermelin ...... 24.
Herr Ferner .. 5 etc.
af de 4 första, föll lotten at blifva Praeses på Herr Baron Hermelin, som lyckönskades.

7. Voterades om ny Praeses, då
Friherre Lilljenberg fick ... 24
Röster Herr v. Engeström .. 19
Herr Ferrner. 12
Herr Rönnow.. 10
Herr Adlerheim . 6
Herr Runeberg.. 6
Herr Schutzercrants . 5.
och någre flere en eller annan röst.
Ibland de , som fått de flästa rösterne, föll lotten at blifva Praeses, på Herr Rönnow, som närvarande lyckönskades.

3. Upl. en på Fransyska ingifven Memoire, af Mr. Le Comte de Loo-Loos, en hederlig utländsk Officerare, som någon tid varit här, innehållande en Demonstration Physique de l'existance de Dieu. Remitt. til Herr Ferrner.

4. Upv. en Memoire af samma Auctor, en Description d'une Machine Hydraulique, hörande til Dykeri-konsten. Remitt. til Herrar Ferrner och Wilcke. 

1. Upl. Hr. Ferrners utlåtande öfver Comte de Loo-Loos Demonstration de l'existance de Dieu, at det ei vore något nytt, ei heller något nog bindande bevis, hvilket ock Secreteraren höll med.

8. Upl. Adjunctens vid Lunds Academie, Magist. Hörlins anmärkningar om hvälfda Broar. Rem. til Herrar Gr.Cronstedt och Ferrner.

7. Företogs voteringen til ny Praeses.
Herr Baron Liljenberg fick . . 25 Röster.
Herr von Engeström ... 19.
Hans Excell. Baron Bunge .... 17.
Herr Lejonmark ... 14.
Herr Wäsström ... 7.
Herr Adlerheim ... 6.
Herr Ferner ... 6.
samt månge flere en och annan röst.
De , som hade de flesta rösterna, och alle voro närvarande, Lottade, då Lotten at blifva Praeses föll på Herr von Engeström, hvar til K.Academien önskade sig och honom lycka.

2. Upl. Kongl.Majestets Nåd. befallning til Academien at inkomma med underdånigt utlåtande öfver en Fransk härvarande Mans vid namn Giraumonts ansökning om Praemium och Privilegium exclusivum för tvänne slags Mastic, som han säger sig kunna och här i Riket vilja tilverka: det ena föregifves vara ganska tjenligt at anstryka Järnblecks Tak och byggnader af trä, för at länge conservera dem: det andra, at anstryka Skepp, i afsigt at förvara dem för Mask och röta. Hr. Giraumonts Memorial uplästes, tillika med Hr. Öfversten Rööks och Hr. Stads-Architecten Palmstedts intygande om dessa Mastics af dem befundne fördelar. Herr Praeses tillika med Herrar Ferner, Clason och Chapman anmodades at yttra sig härom.

2. Upl. Herr Ferrners utlåtande öfver Herr Lo Loos'es Dykeri inrättning,

7. Herr Baron Sparre upgaf et af Herr Meyer upsatt betänkande om Vattu-sprutor, tjenliga vid elds-vådor. och deras nödiga förbättringar, hvilket uplästes och remitterades til Herrar Ferrner och Wilke.

3. Uplästes Herrar Ferners och Wilkes utlåtande och approbation på Herr Meyers förbättrade Pump-verk. De tilstyrkte dock, at det borde först försökas, innan Beskrifningen utgifves. Herr Baron Sparre begärte at få det, i form af Bref ifrån K.Academien til Honom, då han ville förmå Magistraten at påkosta försöket. Fetta Bref expedierades inom några dagar.

7. Sedan Herr Baron Lilljenberg anmält sig vara sinnad at i nästa Qvartal resa ut på Landet, och Hans Excell. Baron Bunge äfven sades redan vara bårtrest, så at på dem ei kunde voteras, skedde omröstningen om ny Praeses, då
Herr Wäsström fick .. 17 Röster.
Herr Lejonmark .... 16.
Herr Ferrner .... 16.
Herr Zetzell ....... 12.
Herr Grill ...... 12.
Herr Schutzercrants ..... 7. etc.
Emedan Herrar Zetzell och Grill fått lika röster, lottade de om fjerde rummet på förslaget, som tillföll Herr Grill. Sedan föll lotten at blifva Praeses på Hr. Wäsström, som var närvarande.

2. Upl. Herrar Ferrners och Wilkes yttrande om N:o 14, som mycket berömdes. I anledning deraf skulle Bref därom afgå til Öfverståthållaren Friherre Sparre, och Herr Meijer tillika anmodas at han ville tillåta K.Academien at införa Dess Memorial om Vattu-sprutor uti Handlingarna.

3. Til at blifva Praeses för Tredje Qvartalet, föllo Rösterna således.
Herr Lejonmark fick .... 10 Röster.
Herr Grill . 8.
Herr Ferrner .... 6.
Herr Zetzell .... 6.
Herr Schutzercrants .... 4.
Herr Wilcke 3 etc.
Ibland de första, af hvilka ingen var närvarande, föll Lotten at blifva Praeses, på Herr Grill.

1775.
Icke avskrivna bilagor i K.V.A:s protokoll.
År 1764. s. 184 a. (Brev till K.V.A. från B. Ferner 1764 19/6.)
År 1764. s. 184 e. ( Brev till K.V.A. från B. Ferner 1764 26/6.) 
År 1771. s. 403. ( Brev till K.V.A. från A. Schönberg 1771 6/11.)

2. Hr. Ferrner upläste et Bref som han fått ifrån K. Academiens utländske Ledamot. Hr. Frisi, hvar uti denne säger sig hafva påfunnit Physiska orsaken, hvarföre hafsvattnet blir alt högre närmare Aequatoren, men lägre åt Polerna, men uptäcker ei samma orsak.

7. Voteringen om ny Praeses utföll så, at Herr Baron C. Sparre fick 18 Röster.
Herr Bengt Qvist äfven 18.
Herr Liljestråle 15.
Herr Ferrner 10.
Herr Hellant 9
Ibland de 4, som fått de flästa Rösterna, föll Lotten at blifva Praeses på Herr Liliestråle, som var närvarande.

7. Upl. Herrar Clasons, Ferners, Runebergs, Cl. Alströmers och Wäsströms yttrande om det enda inkomna Svaret på Sahlgrenska Premie-frågan, angående Rotväxters tjenlighet til Boskaps föda, styrkt med verkeliga egna försök; på hvilken fråga Svaren bordt vara inkomne til slutet af sistledne Junii Månad. Alle Herrar Censores tilstodo, at Auctoren til Svaret ei på långt när fullgjordt hvad som blifvit begärdt, och således ei förtjent hvarken den utlofvade större eller mindre belöningen; dock som likväl budit til och uträttat något tilstyrkte de fleste, at han skulle få den mindre belöningen som är 500 D.kmt., på det våre Landtmän ei genom yttersta stränghet och noggranhet uti Academiens pröfning, må afskräckas at täfla om de utlofvade belöningarna. När den medföljande förseglade Sedelen öppnades, fans Bonden Olof Pehrsson i Oxlöt uti Jäders Socken i Södermanland vara den, som enligt bifogade trovärdige intygande, ort försöken och insändt berättelsen derom. å mycket som K.Academien å ena sidan förundrade sig öfver at allenast en Medtäflare sig anmält til så betydeliga Praeier, så mycket fägnade det K.Academien å den andra, at den ena var en Bonde.

6. Upl. Herr Marelii Afhandling, om Bukiga Kärils Rymdemätning. Remitt. til Herrar Ferrner och Mallet. N.54.Se 4:de Qvart.

1. Upl. Hr. Marelii nu förkortade berättelse och anmärkningar, om Bukiga Kärils Rymdemätning, jämte Hr. Ferrners approbation derpå.
N.10.Se 1 Qvart. 

4. Voteringen om ny Praeses föll så ut at
Herr Odhelius fick ............ 13 Röster
Herr Wilcke ........ 9.
Herr Runeberg ....... 7.
Herr Zetzel ....... 6.
Herr Dalberg .......... 5.
Herr Ferrner ......... 4. etc.
Iblande de 4, som fått de flesta Rösterna, föll Lotten at blifva Praeses, på Herr Odhelius, som var närvarande och emottog Praesidium,

3. Sedan voterades om nu Praeses, då 
Herr Lif-Medicus Dalberg fick ........ 19 Röster.
Hans Excellence R.R. Sparre ....... 18.
Herr Cantzlie Rådet Ferrner ........ 9.
Herr Runberg ........ 9.
Herr af Botin........ 7.
Herr Schutzercrants ...... 6 etc.
Ibland de 4, som fått de flästa rösterna, föll lotten at blifva Praeses på Hans Excellence Friherre Sparre, som väl ei var närvarande, men dock, på erhållen kunskap här om, emottog Praesidium.

1. Secreteraren W. berättade, at 15 Svar voro inkomne på K. Academiens ena Pris-fråga för sistledna året, angående bästa sättet at förekomma Sädens Spillning vid Bärgningen. Til Censores öfver dessa Svar utnämndes Herrar Adlerheim, Clason, Ferrner, Runeberg, B. Bergius, Bar. Hermelin och Wäsström.

7. Företogs Voteringen om ny Praeses, då Hans Excellence Herr RiksRådet, Grefve Ulric Scheffer, Herr Lif-Medicus Dalberg, Herr CantzlieR. Ferrner och Herr Professor Wilcke fingo de flästa Rösterna. Ibland hvilka Herr Dalberg genom lottning blef Praeses.

3. Upl. Kongl. Cammar-Collegii Bref til K. Academien, hvaruti Academien anmodas at yttra sig öfver en imellan Herr ÖfverInspectoren Marelius och Herr Inspectoren Plantin upkommen och hos Collegium anmäld tvist, om säkraste och i allmänhet lättaste sättet af Tunne-kerls rymdemätning. De här om växlade Skrifter remitterades til Herrar Mathematici, i synnerhet til Herrar af Chapman, Ferrner och Mallet.

6. Emedan alla de Herrar Ledamöter, som varit anmodade at yttra sig om de inkomna Svaren på Frågan, om bästa sättet at förekomma sädens spillning vid skörden och bärgningen, nu genom läsit alla Svaren och voro tilreds at deröfver utlåta sig, anmodades de nu närvarande, neml. Herrar Adlerheim, Clason, B. Bergius och Wäsström, at nu säga sina tankar, hvilket de gjorde. Sedan uplästes de nu frånvarandes, Herrar Ferrners, Runebergs och Bar. Hermelins skrifteligen inlemnade yttrande. De kommo alle 7 därom enhälligt öfverens, at Svaret N. 15, med Devise Dulcis pro Patria labor, vore utan jämförelse det bästa och des Auctor fullkomligen förtjent til den utlofvade belöningen. Vid den dertil hörande förseglade Sedelens öppnande, fans Frälse Bokhållaren på Hagbyberga gård i Södermanland, Nils Husberg, vara Auctor dertil. Ibland de andra Svaren tycktes N:o 13, komma det förra, dock på ganska långt håll, närmast. Det fick derföre hedren af Accessit, och 5 Silfver-Jettoner. Dess författare befans vara en studerande i Upsala, vid namn Wahlsten. En del af de öfriga Svaren hafva ock tyckts innehålla något nyttigt, och de sämste tycktes dock vara skrefne af välmenande Bönder eller annat enfaldigt folk ifrån de flästa Lands-orter, hvaraf man åtminstone kan se, hvilket bärgnings sätt i hvarje Landsort anses för det bästa. Kongl. Academien pröfvade derföre, til allas vidare upmuntrande, för nyttigt, at lofva alla deras Auctorer hvar sin Silfver-Jetton, så vida de, innan nästkommande Maj Månads slut, vilja sjelfve gifva sig tilkänna. Imedlertid öpnas ei deras Sedlar.

6. Vid Voteringen til ny Praeses, föllo rösterne Således.
Herr Wilcke hade 15 Röster.
Herr Lehnberg 13.
Herr Schützer[cr]ants 13.
Hans Exc. Gr. Ulr. Scheffer 11.
Herr af Chapman 11.
Herr Ferrner 7.
Herr Zetzell 6.
Hr. B. Bergius 6 etc.
Emedan Hans Exc. Gref Ulr. Scheffer och Herr af Chapman hade lika många röster til fjerde rummet, lottades dem imellan, då Herr af Chapman blef den fjerde på förslaget, ibland hvilka Lotten at blifva Praeses, föll på Herr Schützercrants, som var närvarande.

6. En Tysk Skrift, af en vid namn Gyllenschmidt, om Qvadratura Circuli, lemnades til Hr. Ferrner.

6. Företogs voteringen om ny Praeses, då
Herr Bergman fick ------- 16 Röster.
Herr Runeberg -------- 10.
Herr Ferrner -------- 8.
Hans Exc. Gr. Ulric Scheffer --- 7.
Herr Wilcke -------- 6.
Herr Zetzell -------- 4. etc.
Til Kongl. Academiens synnerliga fägnad, föll lotten på Herr Bergman, som åtog sig Praesidium, med vilkor, at han efter 8 dagar skulle få resa hem til Upsala, och ei obligeras at komma tilbaka förr än i Octob. Månad, hvilket K. Academien så mycket mindre ville neka honom, som under de följande tvänne Månader ei många Sammankomster lära behöfvas.

10. Upl. Herr Ferrners yttrande om Hr. Gyllenschmidts förmenta Qvadratura Circuli.

5. Derefter voterades om ny Praeses, hvartil
Hans Excell. Grefve Ulric Scheffer fick 29 Röster.
Herr Ferrner --------- 25. 
Hr. Wargentin ------- 17.
Herr Wilcke -------- 15.
Herr Scheele -------- 13.
Herr Alströmer ------- 10.
Herr Runeberg ------- 9
Herr Martin --------- 8. etc.
Här vid gjorde Secr. Wargentin underdånig erinran, at uti K. Academiens Grundreglor står med tydelige ord, at Academiens Sereterare, så länge han är vid sysslan, ej kan blifva Praeses, och förmodade derföre, at han skulle blifva dispenserad ifrån Lottning; hvilket Hans Majestet nådigst behagade finna skäligt. Således kom Hr. Scheele i Wargentins ställe på  förslaget, och lotten at blifva Praeses föll på Herr Wilcke.

3. Til ny Praeses utföllo Rösterne således.
Hans Excell. Gref Ulr. Scheffer fick --- 21 Röster.
Herr Ferrner---------- 19.
Herr af Chapman ---------- 15.
Herr v. Schulzenheim -------- 12.
Herr Runeberg ---------- 7.

11. Voterades om ny Praeses, då Herrar Ferrner, Runeberg, Zetzell och Adlerheim fingo de mästa Rösterna. Ibland dessa, föll Lotten at blifva Praeses på Herr Run[e]berg.

4. Herrar Adlerheim, P. Bergius, Ferrner och Wäsström, som varit anmodade at genomläsa de 33 inkomna Svaren på Kongl. Academiens Fråga: huru åkrens bördighet bäst kan befordras genom jordblandningar, utan så mycken Boskaps gödsel, som vanligen dertil brukaså samt at yttra sig, hvilka af dessa Svar tycktes bäst förtjente til de för denna Fråga utlofvade tvänne Belöningar; hade nu ingifvit hvar sitt Skrifteliga betänkande, och som ingen af de andre edamöterne velat åtaga sig at genomläsa dessa många, til en del vidlyftiga Svar, beslöts, at desse 4 Ledamöters vota vore tilräckeliga at afgöra Saken. De uplästes derföre, hvar efter annan, då det befans, at
Hr. Adlerheim voterat på Svaret N:o 11, til det större Praem. och N. 28 til det mindre
Herr Prof. Bergius, på -- N. 11------- 28
Herr Ferrner, på --- N. 28 ------- 11
Herr Wäsström, på --- N. 11------- 10
Herr Banco Commissarien Bergius, som sade sig äfven hafva genomläsit alla Svaren, yttrade sig mundteligen, at han vore af samma tanka som Brodren. Altså var Herrarnes nästan enhälliga utslag, at Svaren N:o 11 och 28 vore de bästa, och at det förras Auctor vore bäst förtjent til den större Belöningen, 1200 dr kmt, och Auctoren til det sednare, til den mindre, som är 800 dr kmt. Vid de til dessa två Svaren hörande slutne Sedlars öpnande, fans Professoren och Ridd. J. G. Wallerius vara Auctor til det förra, N:o 11, och Bergshauptmannen B. Berndtson til N:o 28. Emedan alle Herrar Deputerade eller Censores yttrat sig, at äfven några flera Svar innehöllo goda lärdomar och nyttiga försök, i anseende hvartil de tilstyrkt, at deras Auctorer förtjente hugnas och hedras åtminstone med en Salgrensk Medaille eller några Jettoner, så beslöts, at Secreterarne med någras samråd skulle jämföra Censorum yttrande om alla Svaren och derefter pröfva, hvilka af dem i synnerhet förtjente mer eller mindre upmärksamhet; och det sedan hos K. Academien föredraga.

12. Vid voteringen om ny Praeses fick 
Herr Schulzenheim ------ 22 röster.
Hans Excell. Falkengren ---- 20.
Herr Ferrner -------- 18.
Herr af Chapman ------- 10.
Herr Zetzel -------- 6.

5. Uplästes Herrar Wilckesoch Nicanders yttrande, om de många inkomna Svaren på Frågan om Plogen. De kommo derom öfverens, at ingen gifvit något nöjaktigt Svar, och at således ingen vore berättigad til den utlofvade Belöningen, men at dock någre budit til at uplösa detta i sanning Svåra Probleme, samt gifvit en och annan åtminstone i Practiquen nyttig uplysning. Af Samma tanka var ock Herr Ferrner, hvars yttrande äfven nu uplästes. Herr Praeses anmodades at genomläsa de 5 à 6 Svaren, som funnits vara de bästa och til nästa Sammankomst säga sina tankar om dem, då Kongl. Academien kunde, i anledning deraf, taga sitt beslut.

3. Afgjordes sluteligen, hvilken eller hvilka af de många inkomna Svaren på Plog-frågan skulle få belöning. Först uplästes Herrar Chapmans, Wilckes, Ferrners och Nicanders betänkande. De voro alle derom ense, at ingen af de Svarande ens något när fullgjort Academiens begäran, och at således ei heller någon vore berättigad til den utlofvade belningen, men tilstyrkte dock, at belöningen skulle delas imellan några af dem, som åtminstone med något besked budit til, och meddelt några uti Practiqven nyttiga försök och anmärkningar. Och som jämväl Herr Alströmer det tilstyrkt, biföll K. Academien denna tanka.
Ibland 57 Svaren, voterade Herr Praeses på N:o 35 och 49.
Herr Ferrner, på Svaren N:o 23, 24, 35, 48 och 49.

5. Voterades om ny Praeses, då Herr Ferrner fick 16 röster.
Herr Zetzell -------------- 10.
Herr P. Bergius ------------ 10.
Herr Schulzenheim ----------- 9.
Herr af Botin ------------- 9.
Hans Excell. Grefve Rudenschöld ---- 7.
Hans Excell. Baron Falkengren -----7.
  Herrar Schulzenheim och af Botin skulle derföre låtta om fjerde rummet på Förslaget, men som Herr Schulzenheim förklarade sig vara sinnad, at i nästa Månad aldeles utflytta utur Staden, och härefter ständigt blifva boende på Landet, således 9 à 12 mil härifrån, kunde ej åtaga sig Praesidium, i fall Låtten fölle på honom, så stadnade förslaget på Herrar Ferrner, Zetzel, P. Bergius och af Botin, ibland hvilka Låtten at blifva Praeses föll på Herr Zetzel, som var närvarande och åtog sig Praesidium.

5. Voterades om ny Praeses, då Herr Ferrner fick 16 röster.
Herr Zetzell -------------- 10.
Herr P. Bergius ------------ 10.
Herr Schulzenheim ----------- 9.
Herr af Botin ------------- 9.
Hans Excell. Grefve Rudenschöld ---- 7.
Hans Excell. Baron Falkengren -----7.
  Herrar Schulzenheim och af Botin skulle derföre låtta om fjerde rummet på Förslaget, men som Herr Schulzenheim förklarade sig vara sinnad, at i nästa Månad aldeles utflytta utur Staden, och härefter ständigt blifva boende på Landet, således 9 à 12 mil härifrån, kunde ej åtaga sig Praesidium, i fall Låtten fölle på honom, så stadnade förslaget på Herrar Ferrner, Zetzel, P. Bergius och af Botin, ibland hvilka Låtten at blifva Praeses föll på Herr Zetzel, som var närvarande och åtog sig Praesidium.

5. Upl. Herr Ferrners yttrande om de af Herr Bar. Clas Alströmer föreslagna Täflings ämnen, men Herr Sandels, som äfven varit derom anmodad, hade ej ännu inkommit med sitt.

4. Företogs nu, at ibland de af Friherre Alströmer föreslagna nya Täflings ämnen til de Sahlgrenske Premierne, urskilja några, at proponeras för åren 1781 och 1782, emedan så många redan äro proponerade för åren 1779 och 1780, som Fonden kan tåla, och orådeligt pröfvades at proponera några alt för lång tid förr, än sjelfva Premierna kunna utfalla.
På Herrar Ferrners och Sandels tilstyrkande, bifölls,
1:o at en Belöning af 30 Riksdaler utsättes för den, som innan 1781 års slut kan gifva det bästa förslag på något bättre Ok för Oxar, än det härtils brukliga, så at oxen med mera beqvämlighet må kunna draga.
2. Til samma tid utlofvas 100 Riksdaler för den som kan påfinna någon Svensk färge-stoft, hvarmed Äckta röd durable färg kan sättas på ylle eller silke.
3. Til samma tid utlofvas 100 Riksdaler för den, som påfinner något bättre sätt at förekomma Järnbleks Taks Rostning, än de förut brukliga och otilräckliga befundna.
4. Til obestämd tid utlofvas 3 Belöningar af Rdr hvardera för dem som här i Riket
först påfinna god Tak skiffer, då brottet är så beläget at lätt Siö-transport derifrån gifves, med flera vilkor, som Herr Sandels åtog sig at närmare utstaka.
5. Äfven til obestämd tid, de af Frih. Alströmer föreslagna Premier för dem som kunnat tämja El gar. Hvarvid märkes, at i fall flera medtäflare om dessa Premier för Elgars tämjande skulle anmäla sig, än Sahlgrenska Fonden kan bestrida, förbinder Friherre Alströmer sig at dem af egna medel bestå.
6. Utlofvades ock til d. 1 Julii 1782, 30 Riksdaler för den bästa Economiska Beskrifning öfver någon Socken eller något litet Härad i Skåne, hvaruti dels den föreskrift, som framledne Hr. ÖfverDirecteuren Faggot, uti K. Academiens Handlingar för år 1741, gifvit, dels det efterdöme som framledne Directeuren Runeberg, uti Laihela Sockens Beskrifning lemnat, böra i möjeligaste korthet följas.

9. Derpå företogs Voteringen om ny Praeses, hvartil
Herr Ferrner fick ----------- 24 Röster.
Herr af Botin ------------- 17.
Herr Grefve Liljenberg -------- 14.
Herr Pet. Jon. Bergius -------- 14.
Hans Excell. Bar. Bunge -------- 10.
Herr Bar. Liljencrants --------10.
Herr Sandels ------------- 10.
Herr Liliestråle ----------- 9 etc.

5:o Voterades till Ny Praeses, då på förslag kommo
Hr. Ferrner med---------- 20 röster.
Hans Exc. Falkengren ----------- 16 -----
Hr. Liljenberg ----------- 10 -----
Hr. B. Bergius ----------- 10 -----
och under lottningen dessa Herrar imellan blef Herr B. Bergius Praeses.

Alla dessa upgifter befalte K. Academien, att Hrr. Chapman, Ferrner, Wilcke, Meyer, Wargentin och Nicander skulle examinera, hvilket ock skedde några dagar derefter; och desse funno, att upgifterna väl kunna ega rum, när Pumpen i stort byggd, blifver något mindre componerad, och partierna väl emot hvarannan proportionerade, Samt öfre byggnaden något ändrad, på det en af Skott derstädes timad skade, lättare må kunna både hjelpas och ersättas. Huruvida det blifver möjligt, att på en tima upfordra den angifna Vatten-massan, kunde Deputerade i brist af ritning icke vist utlåta Sig öfver. Men för öfrigt funno de att detta Norbergs påfund, med förening af Pump och Spruta, är både nytt och qvickt, Samt lofvar både nytta och förmon.

1:o Upviste Capitaine Mechanicus Hr. Joh. Er. Norberg en Modell af Kylfat, innehållande en tunn och på kant stående Kista af koppar, hvars nytta skulle vara att packa ihop ångor, på Samma Sätt Som de ihoppackas uti den vanliga Slangen vid Krono-Brännerierna. Förmonen af denna Pack-kista framför Slangen föregafs ock vara, att Hon innehåller mindre koppar, och kan inuti förtennas Samt göras ren, i stället för att Slangen är till vigten tyngre, och i följe af Skapnaden Samlar uti Sig, ifrån den ena gången till den andra, alt mer och mer Smuts och erg, Som hvarken genom förtenning kan förekommas eller genom rensning bortskrapas. Sammaledes skulle ock det nya Kyl-fatet kunna intaga ganska litet rum uti Brännhuset, byggas helt Simpelt af bräder, och på stället genom sköljning befrias ifrån alt Slags grummel, Som vanligen af vattnet på Sidorna och på bottnen Sätter Sig, i stället för att de gamla Kyl-faten hafva en mer kostsam byggnad, intaga större rum och måste hvar gång i kull stjälpas, innan en Sådan rensning kan gå för Sig. Uti stort Sade Sig ock Norberg hafva, uppå K. Bränneri-Directionens tillstånd, vid Danto Bränneri, byggt ett Sådant Kyl-fat, Som nu här upvistes, med sin Pack-Kista eller Condensator; men huruvida det Samma till gagnet Svarade emot upgifterna, vore en Sak, Som Norberg anhöll, det Kongl. Academien ville deputera några af Sina Hrr. Ledamöter till att på stället inhämta.- Att derföre erfara rigtigheten af altsammans och tillika efterkomma Norbergs begäran, utnämnde K. Academien Hrr. Ferrner, Wilcke och Nicander till att besigtiga Hans påfund, Samt befallte dem tillika, att till nästa Sammankomst härom inkomma med Sin berättelse.

1:o Uplästes en berättelse inlemnad af Hrr. Ferrner, Wilcke och Nicander, hvilka Sista Sammankomst blefvo deputerade att vid Danto Bränneri besigtiga det af Capitaine Norberg inventerade och derstädes byggda Kyl-fatet, af följande Jnnehåll: - "Uppå K. Academiens befallning voro Vi den 20 sist. Mars vid Danto Bränneri, att bese det Kylfat med Pack-kista eller Condensations låda, Som Capitaine Norberg derstädes byggt, och funno dervid, att den uti Pack-kistan formerade och derifrån utgående Bränvinsstråle rann äfven då strid, Som utur en Slang; att hettan deraf var 10 gr. då varmen af det utrinnande vattnet öfverst i Kyl-fatet var 5 gr. och af det inrinnande 3 grader; att hettan af en Bränvinsstråle rinnande utur en vanlig Slang befans ifrån 9 till 19 gr. alt efter Som kalt vatten nyligen eller längre Sedan blifvit påtappadt; att det Nya Kyl-fatet intog ganska litet rum uti Bränn-huset; men rymde ock uti Sig en rätt liten Vatten-massa, hvarföre hufvud-omständigheten berodde derpå, att ständig påspädning Skedde. af kalt vatten; dock befans den Vatten-massan, som fordrades till att hålla Samma Kyl-fat vid vid jämnt och behörigt tillstånd icke öfverstiga 5 kannor i Minuten, Således icke öfver den Vatten-myckenhet, Som ett godt Pump-verk kan praestera Att påfundet af detta Nya kyl-fat med sin Condensations eller Pack-kista är nytt; att Byggnaden deraf är Simpel och fordrar mindre koppar, kostnad och arbete än det vanKyl-fatet med sin Slang; att Kyl-fatet kan sköljas på stället; att Condensations eller Pack-kistan kan förtennas och rensopas, en omständighet Som är af alla den hufvudsakligaste till erhållande af hälsosamt Bränvin.
Ferrner, Vilcke, Nicander.

5:o Voterades till ny Praeses, då på förslag kommo
Hrr. Adlerheim med 14 röster
Ferrner ---- 16 -----
Qvist ------- 15 -----
Botin ------- 11 -----
och vid Lottningen blef Hr. Adlerheim Praeses.

Maj. d. 3.
Som Praesidis ombyte Skulle Ske efter Middagen, Så Sammankommo f. m. uti Contoiret till Räkningarnas öfverseende, den nu varande Praeses Hr. Bengt Bergius, Hrr. Deputerade Jnspectores Aerarii Ferrner, Acrell, P. J. Bergius, Samt bägge Academiens Secreterare.
Man kom då öfverens

1:o. Anmältes, det några Sökande Sig infunnit till de Premier, som K. Academien, ett för hvart Län, utsatt till 1780 års slut, för de största och bäst skötte Träd-Plante-skolar. J från de fläste Länen hade dock inga Sökande inkommit, och orsaken troddes vara dertill, att Jntimationen om Premierna icke kommit till alla hugade Sökares kunskap. Till att derföre en annan gång, Så mycket möjligen ske kan, förekomma en Sådan okunnighet, blef beslutit, att hädanefter i dylik händelse Jntimationen skall en och annan gång förnyas, åtminstone 6 eller 8 veckor för fatalie-tiden, på det ingen glömska hos en hugad Sökande må ega rum. Till at granska deras förtjenster, Som nu med ansökningar inkommit blefvo Herrarne Ferrner, Adlerheim, Odelius och Nicander utsedde.

2:o. Anmältes Tränne Svar, Som inkommit på Frågan, om Axens Skiljande ifrån halmen Skördetiden; desse Svar hade redan varit Sände på landet till Hr. Wäsström att öfverse, och Han jämväl derom inlemnat Sitt yttrande. Vidare skulle de nu lemnas till Hrr. Ferrner och Schulzenheim i Samma afseende.

2:o. Ville K. Academien äfven afgöra, huru vida de voro förtjente, Som Sökt det utlofvade Praemium 40 Rd:r för bästa förslaget till att strax på åkren skilja axen ifrån Halmen skördetiden, innan Säden inköres. Vid målets företagande befunnos de inkomne täflings-skrifter, i det ämnet, vara allenast trenne, neml.
N:o 1 insänd af Comministern Georg Mathesius i Tejrijerwi Socken i Finland.
N:o hade till öfverskrift: Agtsamhet drygaste egendomen.
N:o af ValSpråket: Tendit in ardua Virtus.
och emedan Hrr. Ferrner, Schulzenheim och Wäsström, hvilke varit anmodade att granska dessa skrifter, inkommit med sina yttrande deröfver, blefvo dessa yttrande upläste, och dervid inhämtades, att
N:o 1, kom närmast K. Academiens åstundan, och innehöll aldeles görliga och viga Förslager till axens afskärande.
N:o 2, hade väl ock förslager, men icke så lättvinnige, Som de uti N:o 1.
N:o 3, förtjente ingen upmärksamhet;
K. Academien beslöt derföre, att N:o 1 eller dess författare Comministren Mathesius Skulle få den utlofvade belöningen af 40 R:dr och N:o 2 en liten upmuntran af tvenne stora Sahlgrenska skådepenningar af Silfver. Då förseglade Sedlen öpnades, Som medföljde denna skrift, befanns Auctoren vara studiosus Adolph Dan. Enander ifrån Näs i Västra Eneby och Kinda Härad i Östergöthland, hvilken nyss fått Praemium för Sin Trädplante-Skole.

1:o. Företogos till afgörande Ansökningarna, Som inkommit    till de utsatte Premierna för Träd-Plante-Skolar. Listan på de Sökande var följande:
i Stockholms Län - Trägårds-Mästaren Olof Hedberg ifrån Västantorp, Färentuna Socken och Härad, hvilken
hade planterat större och träd, utom hvad han i flere år för sålt –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 8131.
Hof-Secreteraren Lars Bergner ifrån Brygga gård på Ekerön, hade med Sålde och osålde inberäknade –––––– 6655.
Linköpings - Studiosus Adolph Dan. Enander  i Näs, Västra Eneby Socken och Kinda Härad, hade med hvad fadren i sin lifstid planteradt, inberäknadt –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––-–––2474.
Jönköpings - Rusthållaren Anders Timberg, i Östra Härad, Näfvelsjö Socken och Runnery –––––––––––––––––––160.
Elfsborgs - Secreteraren Erik Wall på Strömsbergs gård, i stort och Smått –––––––––––––––––––––––––––––––– 2440.
Götheborgs - Urmakaren Lars Simson i Götheborg, med Hagtorns Buskar –––––––––––––––––––––––––––––––- 2750.
i Malmö Län - TrägårdsMästaren Lars Lundberg, i Bosarp och Onsjö Härad, utom träd en myckenhet försålde – 9552. 
Trägårds-Mäst Joh. Wolfvenstein ifrån Ousby –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 6000 
Halmstads - Torparen Anders Pärsson i Lögnslätt, Vaddinge Socken och Viske Härad, öfver ––––––––––––––– 2000. 
Christianstads - TrägårdsMäst Claud Brandt, vid Ströö Sätesgård –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––-– 7876. 
Trägårds Mäst. Håkan Wolfvensteinifrån Vidsköfle, Sade Sig hafva stor plantering men det ej tillräckligen bevist.
Trägårds-Mäst. Joh, Ryberg, ifrån Varpstorpet i Åckarps Socken ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 132. 
Arendatoren Fredr. von der Lust i Vejletorp ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 3096.
Trägårds Mästaren Pär Bonasson i Kälkestad, öfver ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 2000. 
Husmannen Truls Olsson i Sönnerslöf ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––-– 2464.
Torparen och afskedade Soldaten Pär Moberg i Slähult och Ousby Socken –––––––––––––––––––––––––––––––––––– 53.
Uppå denne Lista äro Trägårds-Mästarena Brandt, Lundberg, Ryberg, Johan och Håkan Wolfvenstein (ehuru de icke varit denna gång Sökande) upförde, enligt K. Academiens beslut af d. 23 Febr. förledet år. Deras ansökningar voro egenteligen ställde på de Premier, som Samma Dag utdeltes för de största på Landet anlagde Trägårds-täppor; men Som dessa Premier voro endast ämnade för Bönder, Torpare och Soldater, och icke för dem, Som blifvit öfvade och
underviste i Trägårds-skötslen, altså kunde förbemälte Trägårdsmästare icke då anses för behörige medtäflare; men i förevarande fråga voro deras ansökningar aldeles lämpelige, och för den orsaken ville ock K. Academien hafva dem hit dänviste.
Sedermera uplästes de Herrars yttrande, neml. Hrr. Adlerheims, Ferrners, Odelii och Nicanders, Som varit Deputerade att granska alla ansökningarna, och i anledning af dessa yttrande fann K. Academien billigt, att, ibland dem på förestående Lista upförde, följande skulle få hvar Sitt af de utlofvade premierna: neml.
TrägårdsMästaren Olof Hedberg i Stockholm Län
Studiosus Adolph Dan. Enander i Linköpings Secreteraren Er. Wall i Elfsborgs
Urmakaren Lars Simson i Götheborgs
Trägårds Mäst. Lars Lundberg i Malmö
Torparen Anders Pärsson i Halmstads
Trägårds Mäst. Claud. Brandt i Christianstads
Desse belönte hafva väl icke alla varit lika i förtjenster, men hvar och en af dem har dock vist den största flit ibland de
öfrige Sökande i Sitt Län, ja ifrån vissa Län hafva Somlige varit ensamme Sökande och i det fallet, då de betingade
vilkoren varit upfylde, aldeles Sjelf Skrifne till belöning; Således äro de gifna premierna aldeles behörigen utdelte. Hvad
åter de öfrige Sökande angår, som icke kunnat komma till Praemium, men Som likväl åda[ga]lagt utmärkta prof af
förtjensteri Planterings vägen, ja mången mer än några belönte, har K. Academien, då Hon icke kunnat, för
praejudicaters skull, gå ifrån Sitt löfte och bestå flere Praemier på ett Län, Sökt ersätta bristen på det Sättet, att Hon
gifvit en och annan Medail åt desse berömvärde Landtmän. Således fick
HofSecreteraren Bergner tvänne stora Sahlgrenska Silfver-Medailler för det han kom så när sin medtäflare om priset, att ganska liten skillnad var dem imellan.
TrägårdsMästaren Johan Wolfvenstein
Arendatoren von der Lust
TrägårdsMästaren Pär Bonasson, och
Husmannen Trulls Olsson, hvar sin dylik medaill.
Rusthållaren Timberg, en liten Skådepenning af Silfver, för det han var ensam Sökande från Sitt Län, ehuru han icke kunde vinna belöningen, i anseende till det lilla antal träd, som Han planterat. Hvad de öfrige Sökande angick, Som nu icke fått någon Slags belöning, har K. Academien på deras arbeten ingen upmärksamhet kunnat göra.

2:o) Anmältes, att på Frågan om Bästa anspannet för Oxar, hade 4:ra Svar inkommit. Skulle granskas af Hrr. Ferrner, C. Alströmer, Wäsström och Nicander.

4:o) Hade Kongl. Uppfostrings-Commissionen remitterat till K. Academiens yttrande en Supplik till K. Commissionen ingifven af Revisoren vid Armeens Pensions Kasse Adolf Sjöberg, angående Privilegium på en Räknebok för Skolarna i Riket, Som han Sjöberg ärnade författa, och hvartill han uppgifvit en Plan, Som vid Suppliken var bilagd tillika med en liten Räknebok, Som han förut af Trycket utgifvit; Och Som berörde Remiss redan blifvit communicerad med Hrr. Ferrner och Nicander, och desse äfven densamma tillika med den omnämnde Planen igenomsett, Så ville K. Academien, att de deröfver nu skulle afgifva Sina utlåtande, hvilket också skedde af innehåll: det Så väl berörde Plan, Som Sjöbergs förut af utkomna skrifter kända Skicklighet lofvade ett arbete i Räknekonsten Som vore vida bättre än alla de, som hittils hos oss utkommit i Samma ämne; hvarpå Res. att Saken skulle hos K. Uppfostrings Commissionen recommenderas.

8:o. Proponerades Adjuncten uti Fysiken i Upsala Hr. Nils Landerbäck till Ledamot af Hr. Ferrner.

5:o) Uppl. Hrr. Ferrners och Nicanders yttrande öfver de Svar, Som inkommit på frågan om det bästa anspann för Oxar, hvarvid ärhindrades att berörde Svar äfven Skulle afsändas till Hr. Baron Clas Alströmers utlåtande, och Således kom Saken imedlertid att hvila.

2:o) Uppå Frågan, angående den bästa Ox-selen, hade 4:ra Svar inkommit:
N:o 1 insändt af Cornetten Sigfr. Aron Jngman.
N:o 2. med Valspråk: Consvetudo est altera natura
N:o 3.. ---- Nauta de ventis, de Tauris narrat arator.
N:o 4. insändt af Ryttmästaren Pehr Elmén.
Öfver dessa Svar hade Hr. Bar. Cl. Alströmer uti anförde Brefvet äfven afgifvit Sitt utlåtande, och deruti kommit öfverens med Hrr Ferrner och Nicander, hvilkas yttrande i samma ämne d. 27 Febr. Sistl. upplästes, att Svaret N:o 4 var det bästa. Och Som med Samma Svar en verkligen brukbar Ox-sele medföljt, hvilken vid Fogelsta blifvit försökt och godkänd af Hr. Ferrner, Så blef äfven belöningen, Som var 30 R:dr, Samma Svar, eller dess Författare, Ryttmästaren Elmén, tilldömd.

9:o) Hade en Jnstrument makare ifrån Kiöbenhavn vid namn Schultz öfversändt till Academiens granskning en Sjö-Octant, Som skulle vara en förbättring af Hadleys, och skillde Sig derifrån i så måtto, att Speglen i Centrum var fastsatt på en rörlig skifva af ungefär 2 tums Radius, hvilken med en skruf kunde fästas på Alhidaden, allt efter som man behöfde taga Vinklarna stora och hvilken på Sin Octantiska boge var märkt med 0, 45°, 90°. När denna skifva var Satt på 0, utgjorde Jnstrumentet en vanlig Octant, och då kunde dermed Vinklar tagas, ifrån en fast punct, i högden och till höger; men då hon sattes på 90°, kunde andra vinklar tagas, ifrån Samma punct och i Samma Jnstrumentets belägenhet, nedåt och till vänster. På detta Sätt mente Hr. Schultz sig hafva förbättrat Jnstrumentet, och kunna mäta distancer ända till 190°; men då man betragtar, att mätningarna till höger och vänster måste ske i två gånger, och Jnstrumentet imellan hvardera gången måste tagas från ögat för att ändra skifvan, Så kan då så gärna bägge mätningarna ske med en vanlig Octant, och vinklarne på ömse Sidor till hopa läggas. Lägger man härtill, att man har Svårt före, i anseende till Skifvans korrta radie, Sätta dess puncter 0, 45°, 90°, accurat midt emot det utmärkta streket på Alhidaden, att ju icke några minuter kunna vara falske, Så finnes, att Jnstrumentet, i stället före att vara förbättradt, verkligen är försämradt, andra fel att förtiga, som med detsamma följde. Nuuppvistes detta Hr. Schultzes instrument i Academien, tillika med en Afhandling på tyska af honom författad, innehållande ett nytt Sätt att mäta Distancer på himmelen och uträkna Longituden till sjös; Äfven anmältes, att Så väl det ena som det andra varit remitteradt till Hrr. Ferrners och Nicanders granskning, och att de äfven inkommit med sina utlåtande deröfver. J stället Således, för att än vidare examinera Hr Schultzes påfund, Så ville Academien höra dessa utlåtande, hvilka derföre upplästes och voro af det innehåll, att hvarken Octanten eller den uppgifna methoden till Longitudens finnande förtjente någon uppmärksamhet. Kongl. Academien befallte Således, det man skulle gifva Hr. Schultz Sådant vid handen och tillika, att han kunde få afhämta både Jnstrumentet och afhandlingen, när han det behagade.

5:o) Berättade Hrr Ferrner, Wargentin, Wilcke och Nicander, det de varit vid Danto Bränneri och besett en Pump-Jnrättning, byggd af Herr Heublein, af Samma beskaffenhet som den hvilken är påfunnen af Desarguesoch omtalas uti Belidors Archit. Hydraul. Tom. 1. § 1031; dock Så vida Skiljaktig, att i stället för ett vågigt hjul, som Desargues nyttjat, så har Hr. Heublein inrättat en Cylinder med en vågig får; och under det denna Cylinder, som kringdrogs af Hästar, gjorde ett omlopp, Så gjorde hvar pump tre Slag, och i Minuten 9 Slag per medium. Hvar pump uppfordradeock i Slaget 3 kannor Vatten, och som de voro 12 till antalet, Så uppfordrades derigenom i Minuten 324 kannor vatten. Hela Maskinen gick ock lätt och öfver dess verkan, äfven så väl som den ärforderliga kraften hade förenämnde Herrar, på begäran, lemnat Hr Heublein sitt intygande, hvilket ock nu upplästes.

9 Anmältes, det Jnstrument-Makaren Hasselström anhöll hos Academien om Vitnesbörd, angående hans skicklighet, Verkstad och tillverkningar; och som detta icke kunde nekas, men dock icke utgifvas, innan Academien fått närmare underrättelse, om hans verkstads nu varande tillstånd, Så blefvo Hrr. Ferrner, Lejonmark, Wilcke och Nicander anmodade att besigtiga verkstaden och sedermera derom aflemna Sitt yttrande.

5:o) Uppl. Hrr. Ferrners, Lejonmarks, Wilckes och Nicanders ingifna utlåtande angående Hasselströms verkstad, af innehåll, att de uppå Academiens anmodan besigtigat Samma verkstad, och befunnit densamma i godt och behörigt tillstånd, och att Hasselström Sjelf åttonde där dagligen arbetar. För öfrigt vore Academien förut bekant, hvad Slags och hurudana Jnstrumenter Hasselström förfärdigar.
Derpå uppl. Ett utkast till det Vitnesbörd, Som Hasselström af Academien begärt, af följande innehåll:
Hos Kongl. Vetenskaps Academien har Mathematiske Jnstrument-makaren Hr. Joh. Gust. Hasselström anhållit, det ville K. Academien lemna honom ett betyg icke allenast om tillståndet af hans verkstad, utan också om beskaffenheten och godheten af de Jnstrumenter, som hos honom förfärdigas; och som inga skäl härvid företedde sig, som ett sådant betyg kunde vägra, Så har K. Academien till upplysnings vinnande i de mål, Som nu berörde äro, icke allenast genom vissa Deputerade Ledamöter låtit besigtiga verkstaden, och de Jnstrumenter, som där kunde vara under|händer, utan äfven infordrat åtskilliga andra Ledamöters yttrande, så väl deras åt hvilka Hasselström någon gång arbetat, som äfven deras, hvilke, i anseende så väl till de Medel, som han årligen njuter af Manufactur-fonden, som äfven till de Kongl. Academien tillhöriga verktyg, hvilka han har hos sig med tillstånd att nyttja, tillförordnade blifvit att öfver merberörde hans verkstad hafva ett Närmare inseende; och sedan alle desse Ledamöter inkommit med Sina utlåtande, har Kongl. Academien funnit, det Hasselströms verkstad icke allenast är väl försedd med allahanda Slags Jnstrumenter tjenliga till de behof, som hos honom förefalla, utan äfven att den på ganska få år kommit till sådan stadga, att Sju arbetare där nu, utom Hasselström Sjelf Sysselsättas, hvilket antal hos mathematiska Jnstrument- makare i vårt Land varit ganska Sällsynt och gifver tillkänna, att verkstaden skötes med behörig drift och har afsättning. Hvad åter Jnstrumenterna angår, som där förfärdigas, Så har K. Academien äfven fått ärfara, det Barometrar och Thermometrar, som därifrån kommit, äro af den godhet, att de icke någorstädes i Sverige och på ganska få orter Utomlands tillverkas bättre; att Landtmätare, Marskeider- artilleri och fortifications Jnstrumenter, Dioptrar, Qvadranter, Måttstockar och proportional-Cirklar m. m. äro af ärforderlig justesse och så mycket som eljest kunnigt är klanderlöse; Våg-Ballancerne Så fine och noge, att de äfven nyttjas vid Kongl. Myntet och Chemister till probervägningar; Afvägnings-Jnstrumenterna af vederbörlig laggranhet, antingen de varit med eller utan Tuber, eller också för en längre Sigtning inrättade med achromatiska Tuber. Utomdess vill ock K. Academien vid detta tillfälle icke obemält lemna, att de Jnstrumenter, som antingen för dess egen eller dess Ledamöters af Mathematiska Classen räkning, på oftanämnde verkstad blifvit förfärdigade, vare Sig Physiska, Mathematiska, eller också modeller till allahanda Maskiner, m. m. alla varit till fullkomligt nöje. Således kan Kongl. Academien icke annat än lemna honom Hasselström alltdetta till ett välförtjent bevis.
Detta blef af K. Academien ärkändt och gilladt.

7:o) Proponerades Hans Exc. Herr RiksR. Grefve Creutz till Ledamot både af Hr. Praeses och Canzli-Rådet Hr. Ferrner.

12:o) Påminte Sig Academien, att Sedan Dess nu varande Hus blifvit inköpt, hade ännu alldrig blifvit behörigen afgjordt, huru rummen i Huset skulle efter Academiens behof lämpligast fördelas, och om några eller hvilka af Academiens Betjening kunde njuta den förmon att bo i huset. Derföre anmodades Herr CanzliRådet Ferrner och Herr BergsRådet Sandels att efter anställd besigtning i Huset till Academien inkomma mde deras utlåtande härom.

13:o) Uppläste Herr Assessoren Odelius till Protocollet följande dictamen:
Då Kongl. Academien nu skridit till utnämnande af Efterträdare i Dess afl. Secreterares, Riddarens af Kongl. Nordst. Orden Herr Pär Wargentins ställe, anhåller jag ödmjukligen få underställa Kongl. Academiens ompröfning följande omständigheter:
Vid Vår sista Sammankomst d. 14 Januari blef beslutet, att Deputerade årligen skulle utses, till att med Secreteraren genomse och till trycket rangera de Rön, som förtjena att införas i Kongl. Academiens Handlingar; jag underställer alltså, om icke nödigt blifver dervid i agttaga: 1:o) Att inga Rön gillas, som endast innehålla förut bekante Sanningar, Så framt icke dermed finnas sådana upplysningar, och anmärkningar, hvarigenom ämnet antingen vinner mera ljus eller ock vederlägges. 2:o) Om vid ämnets afhandling något betydligt blir att påminna, bör det skriftligen uppsättas, med Auctor communiceras, och i fall han derefter rättar Sitt Rön, införes det i Handlingarna, men Deputerades anmärkningar förvaras vid Acterna. 3:o) Rönen blandas i hvarje Qvartal så om hvarannan, att särskilda Vetenskapers Älskare, må, om möjligt är finna något i sitt ämne. 4:o) Jnga Rön nedläggas, så framt icke Kongl. Academien dem ogillar, eller ock Auctor envisas, att icke villja göra de rättelser, som Deputerade finna nödvändiga. 5:o) Första Praesidis ombytet af året torde vara bästa tiden till dessa Deputerades utväljande.
Jämte hvad Kongl. Academien, samma Dag, enligt Herrar Jnspectorum Aerarii tillstyrkande, beslutit för dess financer och till reglerande af dess Economi, vågar jag äfven följande tillstyrka.
Vid Academiens inkomst af Almanakorna torde någon betydlig årlig tillökning kunna vinnas, om de Små, som till försäljnings-priset ej få stegras, utbödos till flera Boktryckare att tryckas, då jag åtager mig att förskaffa skälig minskning i nu varande arbetslön, hvarom jag af deras gjorda anbud är förvissad.
Man skulle ock vinna större afsättning på de andra, om den princip stadgades, att icke införa Samma underrättelser i dem alla, utan så mycket möjligt är variera, såsom till ex. den Allmänna Historiska borde innehålla hvarjehanda i provincerna varande stater, jämte de som förut finnas, Kronofogdar, Prästerskapet, Magistrater i de större städer, Postmästare Skol-betjening m. m. Hof-Calendern borde prydas med vackra vignetter och större format, samt Stockholms Calendern utvidgas, på det alla inom staden varande Publika Värk må få rum, äfven som den kan prydas med vignetter af stadens prydligaste Byggnader, Kongl. Slottet, Beursen, Operan m. m. hvilka årligen kunde variera; och hvilket genom den skickliga Graveuren Martin bäst kunde värkställas.
Och som K. Academien lärer hafva ringa inkomst af de så kallade Nummerlotteri och Opera Almanakorna borde de för K. Academiens egen räkning utgifvas.
Till Kongl. Academiens heder och Publici gagn torde ock nu beslutas, att göra dess Musaeum och Bibliotek Allmänna, på det sättet, att Biblioteket Samlades i den vanliga Sessions Salen, hvars väggar dermed beklädas, och med Snygga griller framföre förses, hvarefter Biblioteket, under Secreterarens uppsigt, borde öppnas för Allmänheten en gång i vickan, t. ex. hvar onsdags eller Lördags förmiddag. De där befintliga skilderier kunde flyttas på Observatorii Salen, där ock den egentligen Astronomiska delen af Biblioteket lärer böra qvarblifva.
Musaeum borde flyttas från dess nu varande mörka rum upp i den öfversta våningen, där uppställas och på lika sätt öppnas för nygirigas upplysning en dag i veckan, till ex. onsdagen kl. 11 f. m.
Jntendenten borde efter gjord förteckning emot qvitto och under ansvar emottaga Musaeum, och för dess möda samt närvarelse på viss dag och timma njuta i ett för allt ett årligt arfvode; men om någon dess imellan besvärar honom att öppna och visa Musaeum, bör hans tidsspillan särskilldt ärsättas.
Stockholm d. 21 Jan. 1784.
Joh. L. Odhelius.
Detta Hr. Odelii Dictamen blef jämväl till Herrar CanzliRådet Ferrners och BergsRådet Sandels utlåtande remitteradt.

1:o) Herr CanzliRådet Ferrner och Herr BergsRådet Sandels anmälte nu, det de Sedan Sista Session, enligt Kongl. Academiens begäran, besigtigat dess Hus på stora Nygatan, och äfven examinerat de Hushållnings Förslag, Som Hr. Assessor Odelius i Sitt Samma Session ingifna Memorial anfört, öfver hvilket allt de upsatt Sitt betänkande, Som upplästes och var följande:

Till fullgörande af hvad Kongl. Academien behagat oss undertecknade uppdraga, böra vi yttra våra tankar om en Sådan fördelning af rummen i Academiens vid stora Nygatan belägna hus, Som närmast stämmer öfverens med Academiens Ändamål och förmon.
Vi böra först nämna, huru alla rummen nu för tiden äro upptagne, och hvilka af dem nyttjas för Academiens eget behof; Alla bebos af Ämbetsmän och betjening vid Academien, eller äro till främmande uthyrda.
Academien uppbär icke hyra af andre eller flera rum, än för 2:e Hvalf eller Pack-bodar i nedersta våningen, samt ett stall och ett Vagnshus, upplåtna till Boktryckaren Lange för -------------------- R:dr 100: För en stor källare af Hofkällarm. Langenberg --- 44: 21,4 För 2:ne smärre källare af Hr. BergsR. Lefebure 12: tillsammans R:dr 156: 21,4
De rum åter, som icke gifva Academien någon inkomst äro:
J nedersta våningen
Academiens Kamererare-Contor
Vaktmästarens rum
En Bagar-stuga
4 Smärre rum, Som nyttjas af de i huset boende till Skafferier.
J Våningen en trappa upp
På vänstra Sidan om trappan Herr Professor Wilckes rum med kök och Skafferi.
På högra Sidan, en Sal, däruti Mineralie- och andre Naturalie-Samlingar äro uppställde.
2:ne rum innom Salen nyttjas icke,
Ännu 2:ne rum bebos af Hr. Professor Sparrman.
J Våningen 2 trappor upp
På vänstra Sidan om trappan, den stora höga Salen, Som nyttjas Sommartiden till Sessions rum, med dess förmak. Ett kök och ett Skafferi lediga.
På högra Sidan, Academiens vanliga Sessions Sal, hvilken också nyttjas af Hr. Prof. Wilcke vid föreläsningarna i Experimental-Physiken.
2:ne rum innan för Salen, icke vidare nyttjade än att där stå några Böcker.
Ännu 2:ne rum, Som Secret. Nicander bebor; i det yttra är uppställd den Samling af Svänska Böcker, Som Hr. Presidenten Rosenadler Skänkt Academien.
J Våningen tre trappor upp
På vänstra Sidan, intager högden af stora Salen jämväl denna våning, Så att där allenast äro ett kök och en Kammare, som Hr. Kammereraren Moleen innehafver.
På högra Sidan, Kammererarens Boningsrum, Samt 3:ne rum, där Academiens Apparatus physicus står uppställd.
Grunden till denna fördelning af rummen, eller med hvad rättighet den ene eller den andre kommit till nyttjande deraf, känna vi icke; förmodligen har Sedan husköpet Skedde, och Academiens Samlingar och inventarier Samt dylikt mera, som där skulle inrymmas, den ene och andre, som dermed haft befattning, efter handen upptagit de lediga rummen, under förväntan af Academiens vidare förordnande härom, hvilket likväl Sedermera eller intill denna tid icke lärer vara påtänkt. När vi således nu skola yttra oss om disposition af huset hädanefter, Sätta vi å sido, hvilka hittils innehaft rummen; dock under förbehåll att vara ursägtade om vi dermed skulle röra någon oss okänd rättighet, som en eller annan kunde uppvisa.

Som en Secreterare bor husfritt på Academiens observatorium, så Synes efter vår tanke både billigt och med Sysslornas beskaffenhet enligt, att en Secreterare må, när ock det så länge utan hinder af andre omständigheter ske kan, i Academiens hus njuta fria husrum. Härvid lärer åtminstone nu möta mindre betänklighet, Så länge Secretariatet och physices Professionen äro på sätt, som nu skedt, hos en person förenade. Men ehuru Således ingen fråga lärer blifva om de boningsrum, Som Hr. Secreteraren och Professoren Wilcke hittils innehaft, utan han komma dervid att bibehållas, så äro likväl de rummen, där apparatus Physicus förvaras och föreläsningsrummen mindre beqvämt afpassade; ty han bor en trappa upp, håller föreläsningar två trappor upp, och har i 3:e våningen, hvad som fordras till experimenterna.

Innan vi utlåte oss, huru denna olägenhet må hjelpas, böra vi ärhindra, att de rum, Som Secreteraren Nicander innehaft, blifva lediga, när han den 1 April flyttar till Observatorium; och att hvad Hr. Prof. Sparrman och Kamme[re]raren Moleen angår, det helt och hållet beror på Kongl. Academiens godtfinnande, huruvida de ännu vidare måga bibehållas vid några rum i Academiens hus med eller utan hyra, Så att i afseende på rummen, som de nu innehafva icke något hinder ligger i vägen, att så rätta indelningen af rummen för Academiens egna behof, som kan bäst passa Sig; hvarvid må tilläggas, att i händelse några rum i huset utan hyra skulle dem beviljas, en sådan förmon icke måtte anses annorlunda än såsom personell; ty ingen angelägenhet är, att den, som har inseende öfver naturalie Samlingarna, och Kammereraren, utom Academiens Contor, bo i huset. För sina göromål njuta de sina arfvoden eller löner i pänningar; Sysslorna fordra icke deras närvaro annorlunda än vissa timmar om dagen; men huset kostar Academien omkring 30,000 plåtar af egen fond, och kostar än årligen genom reparationer och utlagor, hvaremot det icke gifver i hyra, så mycket som Svarar emot tredjedelen af räntan på detta Capital, hvilket illa står tillsammans med Academiens i Senare åren medtagna pänningfond.

Vår mening är dock icke, det Academien skulle gå längre i uthyrande af rum, än att Academiens egna beqvämligheter och behof böra gå förut; hvarvid vi påminna oss det redan tagna Tvärt om äro vi af den tanken, att Academiens på Observatorium förvarade Boksamling, bör därifrån flyttas till huset i staden, och i Så måtto har det förefallit oss, att huset för det närvarande och tills vidare hälst skulle på följande Sätt disponeras:
I nedersta Våningen blifver ingen ändring.
J andra våningen behåller Herr Secreteraren och Professoren Wilcke Sina boningsrum utan hyra; Salen blir Academiens Sessions Rum, där ock föreläsningarna i Experimental Physiken hållas. De tre rummen frammanför Salen nyttjas för Biblioteket och Apparatus Physicus; och det fjerde, som är i bredd med Salen och har sin utgång åt förstugan, kan tjena till Förmak, där Ledamöterne få lägga Sina kappor och Vaktmästaren under Sessionerna vistas. Härvid hafve vi väl funnit de olägenheter, att i Salen är stengolf och Spisel; men Spislen är Snart nedtagen och en kakelugn i stället uppsatt, hvilket utan afseende på ändringen med rummens nyttjande lika fullt måste ske, om i Vinter-Månaderna Naturalie-samling en skall kunna vårdas och beses. På sten-golfvet kan läggas under bordet en bräd-botten, af den längd och bredd, att sten-golfvet endast är bart utomkring vid väggarna.
J tredje Våningen eller två trappor upp behåller Academien Sin stora Sal med dess förmak till Sessions rum Sommartiden och vid högtidliga tillfällen. Salen på andra sidan förvandlas ifrån Sessions-rum till Naturalie-Cabinett, hvartill ock läggas de tvänne rummen innanför Salen, Så att Mineralie-samlingarna såsom mycket tunga där uppställas till mindre påkänning för bjälkarne än i ett större rum.

Flera rum behöfver icke Academien för det närvarande, utan kan Således disponera till annan sin förmon de två rummen på den norra sidan om den mindre salen, eller det nu föreslagne Naturalie-Cabinettet, tillika med köket och rummet där innanföre, Samt hela öfversta våningen, eller de rummen, där Apparatus Physicus nu står, och dem, som Kammereraren bebor. Om Kammereraren icke skulle få dem i sin tjenstetid behålla, och när de öfriga nu lediga rummen uthyras, torde vara bäst att icke intaga några hushåll, hälst på ett så väl beläget ställe, icke kunna tryta andra hyresmän, hvilka gifva äfven Så mycken hyra, som ett litet hushåll. Jnnan vi skilja oss ifrån huset böra vi nämna tvänne för Husets conservation högst angelägna omständigheter: Den ena, att fönstren för norra gafveln af den stora Salen, som nu äro igensatte med bräder, måtte med mur tillslutas; ty om någon eld skulle komma lös antingen ifrån granskapet på norra sidan, eller ifrån ved-bodarne i Academiens hus, kunde den igenom de med bräder tillslutna fönsteröppningarna Snart bryta in uti stora huset; Den andre, att det lilla kringbyggde gårds-rummet, Som måste bibehållas för att gifva dag åt förstugan och några rum, ständigt hållas ren ifrån Snö och vatten; ty i annat fall blifva murarne däromkring alldeles nedrutna. Om ock Vaktmästaren skulle för det besväret, få någon liten påökning i den lön, Som han nu njuter af 55 R:dr 26 s 8 %, Så vill det mindre betyda, än att låta huset fördärfvas; hvarföre det bör blifva hans ovilkorliga skylldighet, att dagligen hålla denna gård så ren, att där alldrig får Samlas vatten, Snö, eller någon Slags orenlighet, Så kärt honom är att vid Sysslan varda bibehållen.
Igenom det, som förberördt är, angående indelningen af rummen i huset, hafve vi redan yttrat oss öfver hvad i den delen Herr Assessor Odelii till vårt utlåtande remitterade memorial innehåller; och i öfrigt instämma vi med Herr Assessorens yttrade tanke, att öfver Bibliotek, NaturalieSamlingar, Jnstrumenter, med mera, böra upprättas fullständiga Jnventarier, som sedermera ständigt fortsättas, och att Så Snart Biblioteket och Musaeum kommit i behörig ordning, de böra hållas öppna en förmiddag i hvarje vecka ifrån 10 till ett.

Likaledes få vi till Academiens bifall hemställa den af Herr Assessoren föreslagna ordning och noggranhet vid ingifna Röns och Afhandlingars granskning, pröfning och införande i Qvartals-Handlingarna; ankommande nu på Academien att välja de deputerade, som efter Academiens redan tagna beslut, skola i år vid ämnenas väljande och rangerande för Handlingarna att biträda Praeses och Secreterarne.
Om Herr Assessoren, enligt sitt yttrande i Memorialet, kan få tryckare-lönen för Almanachorna nedsatt Åtta Skilling för Riset, sker Academien dermed en betydlig förmon och besparing; ty efter Kammererarens uppgift äro för år 1783 till de Små Almanachorna uppgångna 873 Ris Papper; men som Academien tillika bör vara säker, att icke något uppehåll må ske i Tryckningen, torde Academien finna för godt, att öfverlemna till Praeses, Secreterarne och några af Jnspectores Aerarii, att gemensamt med Herr Assessor Odelius bringa accorderne om Almanachs-Tryckningen till ett för Academien förmonligt och Säkert Slut.

Det kunde väl hända, att de större Almanachorna skulle blifva något begärligare, om efter Herr Assessorens förslag, uti Historiska Calendern flera af Ämbetsmän och Betjenter i Landsorterna skulle införas och om Stockholms och i synnerhet Hof-Calendern blefve prydd med vackra vignetter; men till underrättelsers insamlande ifrån Landsorterna om där varande flera tjenstemän, än uti Historiska Calendern redan äro införde, torde mera besvär och kostnad uppgå, och vignetterne likaledes blifva kostsammare, än att den förmodade större afsättningen Sådant ärsatte; dock om Academien så behagar, kunde försök göras med en eller annan Vignett för Hof-Calendern.
Om Opera och Nummer-Lotterie Almanachorna lärer nu ingen öfverläggning kunna ske, innan Academien blir underrättad, Hvad Hr. Presidenten Baron Liljencrants, efter sitt benägna löfte, kunnat uträtta, att af dessa Almanachor befordra Academien till någon större inkomst.

Med detta betänkande conformerade Sig Herrar Jnspectores Aerarii och tillade endast 1:o) att den föreslagne Jnventeringen Så väl af förut varande som sedermera tillkomna Naturalier och Böcker borde ske årligen innan sista Praesidii ombytet, på det Academien då måtte få höra tillståndet af alltsammans. 2:o) Att Vaktmästaren Viklunds lön hädanefter skall förhöjas till 60 Rdr, hvaremot han skall vara förpligtad att renhålla huset, lilla gården och ränn-stenarne, såsom i föregående betänkande anfördt är.

Detta yttrande af Hr. Maskelyne förnöjde Academien ganska mycket, hvarföre Academien ville, att det skulle biläggas vid Hr. CanzliRådet Ferrners skriftliga proposition för Hr. Landerbeck til Ledamot, samt uppläsas tillika med samma proposition, då Hr. Landerbeck nästa gång kommer under omröstning.

1:o) Sedan Kongl. Academien d. 4:de i denna månad under voteringen om nya Ledamöter låtit förmärka Sig icke så noga känna Hr. Adjuncten Landerbecks kunskaper i Mathematiska Vetenskaperna, hvilken Hr. Canzli[Rådet] Ferrner till Ledamot proponerat; Så ingaf nu Herr CanzliRådet, för att justifiera Sin proposition, följande utdrag af ett till honom ifrån Dr Nevil Maskelyne,Kongl. Astronome på Observatorium i Greenwich, skrifvet bref af d. 24 Jan. 1783. --- J return you many thanks for your kind remembrance of me Shewn by your favour of the 21 last month, and the inclosed valuable paper, containing a Method of finding Curves from the properties of the Variation of Curvature, by your learned friend Mr Landerbeck, adjunct Professor of Mathematics in the Royal Academy of Upsal. J shall present it immediately to the Royal Society and doubt not they will esteem it a valuable paper, which will be very worthy a place in their Transactions. J beg you will be So good as to present my best respects to M Landerbeck and assure him, that J have received much satisfaction from his learned Memoir and Shall be very happy if he will do me the honour to send the remainder of his thoughts on this Subject to be laid also before the Royal Society, as J perceive he intitles this: Pars prima.

4:o) Upplästes Protocollet, som blef hållet i Contoret, under Hrr. Jnspectorum Aerarii Sammanträde därstädes d. 4 i denna Månad, uti hvilket Protocoll äfven var intaget Herr Canzli Rådet Ferrners och Hr. BergsRådet Sandels betänkande, så väl öfver indelningen af rummen i afseende på behofven, i Academiens hus på stora Nygatan, som äfven öfver Hr. Assessor Odelii till dem remitterade, samt i Academien d. 21 Jan. sistl. ingifna och upplästa Memorial. Af hvad det ena så väl Som det andra innehöll, och af Hrr. Jnspectores Aerarii föreslagit blifvit, fastställde nu Kongl. Academien följande mål: näml.

7. Utnämndes til Deputerade vid Handlingarnas rangerande Herrarne
Ferner.
Bergius.
Runeberg.
Odhelius.
af hvilka dock Hr Ferner såsom mäst vistande på Landet undbad sig detta besväret.

S. D. Herr Praeses och Justitiae Cancelleren Liljestråle; Herr Cantzlie Rådet Ferner; och Herr Archiatern Bäck; upvisade flera vackra projecter til revers på Jetton öfver Secret. Wargentin, hvilka uplästes och samteligen remitterades til Hans Excellence Grefve Höpken.

9: d:o Hr. Adjuncten Landerbecks, af Herr Cantzlie-Rådet Ferner insände: Tilläggning vid Professor Nordmarks Rön, om Index Curvaturae.

6:to Likaledes skulle Herrarne Cantzlieråderne Ferner och Schönberg sonderas om, at Parentera öfver Hans Exc. Grefve Rudenchöld, sedan CamarRådet Botin ej kunnat sig det åtaga.

10. Förnyades af Hr Praeses påminnelserne om Parentationers hållande efter afledne Ledamöter, jemte nödvändigheten at Ledamöterne ingifva deras Biographier, i brist hvaraf de förra ofta ej kunna verkställas. Imedlertid ansogos för denne gång såsom faststälde Parentationer
öfver framl. Capit. Knutberg------- Hr Plantin
Hans Exc. R.R. Liewen ------- Hr v. Arbin.
Hans Exc. Grefve Rudenshöld ---- Hr. Ferner.
Banco Commiss. Bergius ------ Hr Schönberg.
Öfv. Directeuren Meijer ------ Hr. Runeberg.
Probsten Högström --------- Hr. Ödman.
Capit. Ekeberg ---------- Hr. Sparrman.
Hr Professor Bergman ------- Hr. Hjelm
BergsRåd. Sandels --------- Hr. Leyonmark.
Presidenten Grefve Cronstedt ---- Hr. Adlercrants.

1:o. Genom bref ifrån Köpenhamn inkom Notification om Kongl. Danska Stats-Rådet Herr Otto Friderich Müllers, berömd Hist. Natur; och K. Academiens utländske Ledam. dödeliga frånfälle. - Samma beklageliga underrättelse meddelte ock Herr Cantzl.-Råd Ferrner, om den berömde och store Mathematicus, Professor i Milan Herr Paul Frisi.

4:o. Anmältes, at Herr Canzl.-Rådet Ferrner nu hade färdigt Åminnelse-Talet öfver Hans Exc. Grefve Rudensköld, hvilket såleds innom kort kommer at hållas, och förmentes dag dertill kunna utsättas, 14 d. till.

Den 27. April. 1785.
Åminnelse-Tal öfver framledne Hans Excellence RiksRådet m. m. Grefve Carl Rudenschöld, hölls i dag af H:r Canzlie Rådet Benct Ferrner, uti Academiens Stora Sal; Hvartil utom Deras Excellencier Grefv. Bjelke, Höpken; Bunge; Falkengren; Fr. Sparre, alla öfrige Academiens i Staden varande Ledamöter, jemte en myckenhet andra Åhörare infunnit sig. Och som detta vackra Tal nu uptog ensamt Academiens tid, skilgdes Ledamöterne åt, utan at något annat i dag förekom. Joh. C. Wilcke.

Den 27. April. 1785.
Åminnelse-Tal öfver framledne Hans Excellence RiksRådet m. m. Grefve Carl Rudenschöld, hölls i dag af H:r Canzlie Rådet Benct Ferrner, uti Academiens Stora Sal; Hvartil utom Deras Excellencier Grefv. Bjelke, Höpken; Bunge; Falkengren; Fr. Sparre, alla öfrige Academiens i Staden varande Ledamöter, jemte en myckenhet andra Åhörare infunnit sig. Och som detta vackra Tal nu uptog ensamt Academiens tid, skilgdes Ledamöterne åt, utan at något annat i dag förekom. Joh. C. Wilcke.

8:o. Sedan med början af detta År tiden förflutit til ingifvande af Svar på K. Academ. År 1783. uti Inr. Tidn. N:o 61. upgifne Fråga: Om den lämpligaste Bonde Praktica, eller Afhandling til Almogens Underrättelse i Åkerbruket. Anmältes nu 7 Stycken därpå inkomne Svar. N:o 1. med Valspråk: Af kärlek för Fäderneslandet. N:o 2. Ut civis coae 3: Vördsamt Svar -inbundet i gult papper, 4. Hugad Jordbrukare ständigt. N:o 5. Homo Ars et Boves. 6. Pred. Bok. 5. 8. N:o 7. Medan man lärer en annan lärer man sjelf. och N:o 8. Pauperis Agricolae commoda magna patent.- som blott är början af ett ark, och kom för sent; och som desse afhandlingar nu komma at undergå vanlig granskning, skulle desamma först communiceras med H:rr Clas Alströmer; Dir. Utfall; Wäsström och Ferrner, samt til den ändan nedsändas med första til Götheborg.

2:o. Anmältes såsom inkomne Presenter.
Museum Carlsonianum, in quo novas et selectas aves exhibet. And. Sparrman. Holm. 1786. Fol. skänkt af Hr StatsSecreteraren Joh. Gust. v. Carlson.
Oratio in memoriam D:ni Petr. Wargentin a Petro Djupenström. 1785. Insänd at utdelas, af slägten.
Paulii Frisii Operum Tom. 2. Sk. af Salig Frisius sielf, och nu aflemnad genom Herr Canzl:R: Ferrner.

3:o) Anmältes, det har Hans Kongl. Majestet Konungen, genom Herr Cantzlie-Rådet Ferrner til Academien täckts låta aflemna, et Exemplar af: Explica[ti]on de la Planche qui représente plusieurs variétés de la Pierre aux Etoiles. mouvantes, ainsi que sa cristallisation. af Pierre Laporterie. Hamburg. 1786.

3. Anmältes Såsom Presenter til K. Academien Frisii Opera Tom. Iii. genom H:r Ferrner ifrån framledne H:r Frisii bröder. Bibliotheka Helmonthologica. Erlang. 1786. 8:o. af H:r Modeer s.s. Autor.Exercit: Academicae. Lib. Ii. 4:o. d:o. Descriptio Ossium hominis. Lugd. B. 1785. 4:o. ifr. Autorn H:r Sandifort i Leyden.Charta öfver det Sydlige Norge af Erichsen, jemte beskrifning, sk. af H:r Prof. Bugge i Coph. utomdess hade H Marelius skänkt följande til Historien om Qvadratura Circuli hörande Verk: Ludolf van Ceulen van den Cirkel ende interest. Leyd. 1615.- Longomontani cyclometria. etc. - Adr. Metii Arith. et Geom. libri m. fl. Varignon Eclaircissem. sur l'analyse d. i. petits. 1725. 4:o.

Vid samma tilfälle påmintes om Parentationer öfver aflidne Ledamöter, hvarom likväl i dag ej kom til något Slut utan upsköts til nästa gång: Dock anmodades nu HerrCantzl.R Ferrner om Talet, öfver Hans Exc. R.R. m.m. Gref Carl Scheffer. och Hr. Ödman nämndes, at hålla Tal öfver ArchieBiskopen D:r Mennander.

11:o. Anmältes at numera de inlupne Svaren på Frågan om den lämpligaste Bonde-Practica m.m. jämte skrifteliga utlåtande af H:rr Deputerade, Alströmer Wäsström och Ferrner vore återkomne, med förfrågan om desse skrifter af någon mera borde öfverses: men hvartil nu ingen mera än H:r Fischerström sig erböd, och Kongl. Academien fann vara nog med Dess Herrars granskning, för att nästa gång företaga afgörandet därmed.

Ibland desse Skrifter hade Herrar Censores tildömt Priset af 100 Rd:r och Accessit af 50 Rd:r åt följande Numror och Diviser, neml;
Cantzl.R. Baron Alströmer; Priset N:o 5. Acc: 3.
Cantzl. R. Ferrner -------- N. 5. ---- 7.
Camrera[re]n Wäsström ------ N. 5. ---- 7.
H:r Fischerström -------- N. 5. ----6.
H:r Baron och C.R. Alströmer hade vid slutet af sitt Votum anmärkt, at des aflidne broder Direct. Johan Alströmer i Lifstiden förenat sig med des omdöme; hvaraf såleds 2:ne röster för N:o 3 til accessit, gjordt paritet med N:o 7; Men såvida intet särskildt Votum var insändt och alle öfrige funnit N:o 3 mera vara en physisk nu icke i fråga varande tractat, eller dock inblandar mera, dels icke med nog praecision anförde physiska saker, än landtman kan begripa så förenade Kongl. Academien sig med Herrar deputerades betänkande däruti At Priset tildelas Skriften N:o 5, med Valspråk: Homo Ars et Boves, hvilken fått allas röst; och Accessit, skriften sub N:o 7 med Valspråk: Medan man lärer en annan, lärer man sjelf; såsom den där tillika mäst i form och ställning nalkades en för Landtman nödig anvisning. Vid de förseglade NamnSedlarnes öpnande funnos Autorerne til Desse Skrifter vara til N:o 5 eller Prisskriften: Lagman Johan L: Munthe; N:o 7 var som får accessit: Insändt af Eric P: Möller, Kongl. Oeconomie Håfmästare. Til hvilka således af Sahlgrenske Praemiefonden kommer at utbetalas, til Lagmannen Hr Joh. L. Munthe, Etthundrade, och til Kgl. Oeconomie Hofmäst: Eric P. Möller, Femtio Rd:l Specie; skolandes sjelfva skrifterne, med förbehåll af därvid nödigt pröfvade erhindringar, så fort sig göra låter skyndsamt til trycket befordras.

1:o. Praeses behagade nu återlemna och yttra sig om H:r Chapmans afhandling om Centrum Grav. i lastade Skepp, som var til det bästa; dock fanns nödigt at ytterligare remittera den til Hrr. Ferner och Melanderhjelm eller Mallet i Upsala.

11:o Upl. H:r Landerbeks Mathematiska Afhandling om visse Arter krokliniers egenskaper: som kommer efter H:rr Melanderhjelms och Mallets samt Ferrners utlåtande at med första införas uti Handlingarna.

3:o Såsom present til Academien genom Hr. Ferrner, ifrån Grefve Verri uti Meiland, framlades: Memorie appartenenti alla vita ed agli Studj del Signor Don Paolo Frisi. in Milano 1787. 4:to it: Elogio del Signor d'Alembert. in Milano 1786.

4:o) Hrr Ferrner, Odelius och Vilcke deputerades till att inkomma med project för den mindre detaillen.

3. Upl. ett bref ifrån M:r l'Abbé Pouget i Paris, hvarjämte han insändt Exemplar af en liten Tractat: Observations sur l'Arc en Ciel. Paris. 1788. 8:vo hvaruti han förmenar sig finna Newtons förklaring öfver Regnbågen otilräcklig och gifver en ny. Rem: til Hr. Ferrners utlåtande.

8:o Anmärkningar om Hägring och Sjö-Syner, af Ljeutn. Wetterling Rem. t. Hr. Ferrner.

10. Uplästes följande yttranden öfver remitterade Rön. - Hr. Ferrners, om Österbottnings tankar om Orsaken til Missväxt. det han tror bäst böra hvila tils man får se de af K. Patriotiska Sälskapet belönte Svaren öfver sama fråga. - Ej: Om Hr. Ljeutn. Wetterlings Obs. på Hägring och Sjösyner, hvilke gillas til införande uti Handl: - d:o Hr. Nordmarks om Abbé Pougets Considerations sur l'Arc en Ciel; dem han i anseende til en deruti rådande okunnighet i Optisk Mathematik ej finner förtjena någon vidare consideration. - Hr Plantin om Ehrnströms föreslagne Kapplands-Scala. som väl i sig sjelf är ricktig, men pröfvas vara onödig i anseende til den lätthet man vid denne reduction har af dertil vanlige uträknade Tabeller; dels orådlig i anseende til en deraf befarad förblandning af Scalor.

8:o Anmältes H: Doct. Hornstedts anhållan det Academien, före dess nu tilstundade afresa som Medicus med Kgl. Flottan, ville låta besigtiga det af honom numera i ordning bragte Natural-Cabinettet, hvilket af K. Academien updrogs Hrr. Ferrner, Bergius, Hagström och Fischerström, hvilke ock til den ändan, jämte flere af K. Acad. Ledamöter, strax efter Sessionen begofvo sig öfver til samma Cabinet.

6:o Upl. Herr J. Abr. Grills, beskrifning och Försök med timbrade Gärdesgårdar; af hvilka ock upvistes en liten Modell; rem: til Hrr. Wrede och Ferrner.

5. K. Commerce Collegii Protocolls utdrag af d. 9 Mart. angående Urmakaren Anders Sundbergs, hos KgL. Maj:t til Privileg. exclus. erhållande anmälte Inventioner. och hvarigenom K. Academien anmodas, at lemna underrättelse, om Sundbergs skicklighet i Mathem. Instrumenters förfärdigande? huru vida des omtalte machiners tilverkning vore någon ny och härstädes förut okänd konst, samt medförde sådan nytta at idkaren med Privileg. exclus. förtjente upmuntras? samt om Sundberg verkl. äger den skicklighet i Instrumentmakeriet at han för mästare därutinnan kunde anses? - Därjämte upläste Praeses afskrift af Sundbergs inlaga hos Kgl. Majt; och Sundberg upviste nu åtskillige af des Inventioner. Om hvilket alt K. Academien ikväl nu icke kunde yttra sig och företaga, innan desse påfund af visse deputerade Ledamöter blifvit granskade; hvartil nämdes, Hrr. Melanderhjelm; Ferrner, af Arbin, Wilcke och Nicander.

2. Upl. Kongl. Utrednings Commissions bref af d. 17 Dec. 1789 innehållande påminnelse om Svar på den af Stabs Adjutanten von Schantz upgifne och til Academien remitterade Inrättning af en Fält-qvarn. I anledning hvaraf Secret. gaf vid handen det Acterne som angå denne Qvarn, hafva sedan Modellen hitkommit, blifvit communicerade med därtil nämnde Deputerade, af hvilka ock Hrr. v. Gedda Wäsström och Ferrner redan sine utlåtande inlemnat, hvilka nu in extenso uplästes, och instämde äfven nu Herr Amiralen Nordenanckar med Herr Wäsström och de öfriges tankar. Såsom likväl någon närmare kunskap om hittils brukeliga Stålqvarnar tycktes blifva nödig, til ämnets fulla utredande, skulle Acterne än ytterligare remitteras til Herr Qvist, och Sedermera i anledning deraf Svar afgå til K. Utrednings Commissionen.

7:o Anmältes Bar. Cederhjelms Memorial om Hästkötts införande uti de små Almanachorna, upläsandet hvaraf upsköts til nästa Sammankomst. Rem. til Hr. Odhelius, Ferrner.

7. Uplästes H: Bar. Cederhjelms Memorial, rörande des om Häst-kötts ätande upsatte skrifts införande uti de små bodealmanackorna för alla Horizonter: jämte H:r Ferrners utlåtande därom, som tilstyrker detta införande. Academien påminte sig härvid Dess förledit år d. 22 April fattade beslut: At icke taga någon del uti detta så mycket omtvistade ämne, ej heller under sin Stempel låta införa den upgifne Afhdl. uti Almanackorna: Men sedan numera frågan åter genom skedd resning å nyo vore uptagen; så upsköts med densamma til nästa Sammankomst, mot hvilken tid alle, som uti ämnet hade något at andraga, behagade yttra sig, likasom alla uplysningar och förut afgifne yttranden därom då skulle vara til hands.

9: Företogs til afgörande den, förmedelst Baron Adam Cederhjelms memorial, å nyo väckte frågan; Om des Afhandling rörande hästslagt skal bifogas de små Almanachorna; hvarom Hr. Ferrner hade utlåtit sig, och nu äfven Hrr. Odhelius och Nicander med betänkanden, som uplästes, inkommit; Deröfver voterades: Då proposition: Om B. Cederhjelms afhandling, under des Namn, och med Academiens Stempel skal bifogas Almanachorna, eller ej? besvarades med Sexton Nej och Ellofva Ja; i följe hvaraf den kommer at läggas ad Acta.

5:o Väcktes af H:r StatsSecreteraren v. Carlson frågan: Huruvida någon viss af K. Academien antagen stadga, utsätter antalet af de Ledamöter hvilke såsom Inspectores Aerarii vid des Contor hafva tilsyn öfver Räkenskaperne och Academiens économio? samt huru vida nödigt vore at uti flere afgångnes rum anmoda andra at härutinnan taga del. För det närvarande blefvo såsom ännu lefvande upgifne. Herrarne af Acrel, Runeberg, Grill, Presid. Gr. Liljeberg, Ferrner, v. Arbin, Odhelius, och Arfvedson, ibland hvilka Herrar Gr. Liljeberg och Grill äro merendels frånvarande, och således i Contoret, när Praeses och både Secreterarne tilkomma, Ledamöternes antal består af Njo personer; af hvilka likväl jämväl flere som oftast af sjuklighet eller vistandet på landet hindras at infinna sig och bivista öfverläggningarne. Hvarföre ock nu Academien fann nödigt at föröka detta Antal med ännu Tre Ledamöter, samt fixera det vid Tolf personer, Praeses och Secreterarne inräknade; samt af närvarande anmodade Herrarne von Carlson, Plantin och Schröder at åtaga sig detta besvär, hvilket jämväl af bemälte Herrar antogs och lofvades. Kommandes hädanefter som hittils såsnart någon af förenämde Herrar Deputerade afgår, Vacancen in Pleno at fyllas.

Återstod således nu at efterkoma de Rydmanske och Rönnowska Donationer til hvilken ända ock nu Academiens Ledamöter hade i beredskap flera såväl Economiska som Medicinska och Physiska frågor, hvilka uplästes, och til vidare granskning och öfverläggning öfverlemnades åt vissa Deputerade; hvartil nämndes för de oeconomiske frågor Herrarne von Carlson, Ferrner och Fischerström; för de Medicinske åter Herrar Bäck, af Acrel och Odhelius; hvilka och lofvade uti serskildte Sammanträden komma öfverens och med sine utlåtanden til Academien inkomma.

Til följe häraf trodde Academien sig först och främst böra taga något beslut om det Mathematiska priset som af Strömerska Donation blifvit År 1787 lofvat för en fråga: Om Planeternas saeculera Aeqvationer; och hvarå intet annat Svar inkommit än det, som finnes uti en til Academien samma År insänd Bok, af en berömd Fransk Astronom Hr. De la Place. Om denne bok yttrade sig nu, uti ett därom skriftligen upsatt betänkande, Herr Melanderhjelm, jämte Herrar Ferrner och Nicander: At Academiens fråga däruti til alla delar var fullkomligen uplöst, i det Hr. De la Place genom den finaste Analyse härledt såväl Saturni och Jupiters seculäre Aeqvationer af Gravitations Lagen och tillika bestämt deras mensur inträffande med Observationerne; och därigenom tillika gjordt en af de största Decouverter uti Naturens sammansättning, som kunna pryda det menskliga Snillet. Hvarföre ock desse Herrar tilstyrka K. Academienat tildela Herr De la Place det utlofvade priset af 50 Ducater icke allenast som den där ensamt uplöst den framsatte frågan, utan ock til betygande af Academiens synnerliga Aktning för Auctoren af en så märkvärdig Decouvert. Academien biföll med allmänt synnerligt Nöje denne Proposition, och beslöt, at förenämnde Praemium af 50 Ducater, skulle Herr De la Place tilfalla och med första til honom öfversändas: hvarom Herrar Nicander och Melanderhjelmmed förste
draga försorg.

6:o Optiske Instr. Mak. Herr Collin upviste en af honom nyss förfärdigad Astronomisk Tub med 3 dubbelt Objectiv Glas; ny art af reflexions Micrometer; och sittande på en väl gjord Ställning eller Parallactisk Machin at jämt följa Stjernornas lopp; Alt detta tycktes efter utseende vara ganska väl och vackert gjordt, samt gaf et berömligt prof af H:r Collins både flit och skicklighet at upöfva sig uti Optiska arbeten: hvarföre ock K. Academien deputerade Hrr. Melanderhjelm, Ferrner, Baron v. Gedda, Wilcke och Nicander at på Observatorium vidare examinera detta Instrument och med berättelse inkomma; samt därjämte underrätta sig om tilståndet och arbetet på des under Glassliparen Holmbom stående Verkstad.

4:o Sedan numera med den 1 Julius den tid är förlupen, som Academien til besvarande af de uti Inr. Tidn. N:o 18 d. 1 Mart. 1792 kungjorde Frågor utsatt: Så anmältes nu de derom inkomne Svaren, och utnämndes de Herrar Deputerade til hvilka samma Svar til öfverseende och pröfvande borde öfverlemnas. Svaren voro in alles Ellofva, märkte med följande Valspråk.
1. Frågan. Om Svenska Sjöfolkets sjukdomar.
N.o 1. Ut Medicina Valetudinis sic vivendi ars est prudentia.
N:o 2. Usus et experientia. Colum.
N:o 3. Civem servare praestat hostem vincere. Desse remitteras til Herrar Bäck, Odhelius, Sparrman, Praeses.
2:dra Fr: Om Veneriska Smittans botande.
N:o 4. Qvi potest mederi simplicibus, dolose et frustra qvaerit composita.
Willanow.
N:o 5. Experientia dulce veritas.
Remitt. til Hrr. Af Acrel, Hagström och Odhelius.
3:die Fr: Om carieuse bens afsöndring.
N:o 6. d. 20 Maj. 1793.
Remitt. til desamme som 2:dra Frågan.
4:de Frågan. Om Potatos fröets härdande.
N:o 7. Coelum non Naturam mutavit.
5:te . Om Boskapsskötselens nytta. m. m.
N:o 8. Den vinst ett Land af Boskapsskötsel får, På dubbel grund all annan öfvergår.
N:o 9. Något ondt och något godt, det är mensklighetens Lott.
6:te Fr: Om Eldstäders förbättrande.
N:o 10. Eric Svedbergs Modell på en Spiskakelugn, med Attester.
N:o 11. Af ett Fruntimmer; Innehåller Svar på alla 6 Frågorna med ännu några flera upgifter.
Desse 3 Economiska Frågors besvarande underställes, Herrar Fischerström, Rappe, Ferrner, Carlson och Schröder; kunnandes såväl desse, som de öfrige Svaren sedermera communiceras med de flere Ledamöter som åstunda få se dem.

4:de Fr: Om Potatos fröets härdande. var ett Svar. N:o 7 inkommit, som bestrider Sakens nytta och föreslår annat.
Hr. Ferrner voterar på full belöning.
Hr. v. Carlson d:o ---------
Hr. Fischerström icke så, utan at Frågan å nyo må upsättas.
Hr. Schröder nekar äfven Praemium så vida Frågan icke är besvarad, och ett misslyckadt försök ej kan mot andra Rön, bestrida Sakens nytta. Således blir detta Svar, ehuru i sig vackert icke til belöning antaget.

5:te Fr. Om Ladugårds-Skötslen. N:o 8. 9.
Herr Ferrner tildömde fullt Praem. åt N:o 8 ----
v. Carlson d:o --- d:o ----- N:o 8.
Herr Schröder d:o fullt Praem. f. N:o 8. ----
Fischerström d:o d:o---- N:o 8.
Til följe hvaraf alla röster voro ense om at Svaret N:o 8 bord få den utsatte belöningen af 100 Rd:r Specie; hvarföre och des tilhörande NamnSedel med Valspråk: Den Vinst et Land af Boskapsskötsel får; På dubbel grund all annan öfvergår; af Praeses upbröts, och Auctorn deraf befanns vara; Hr Lagman Johan Lorens Munthe; som redan för detta vunnit et Praemium för Bonde-Praktican.

5. Upl. Collins Memorial tillika med Herrar Ferrners, Melandrh: v. Geddas, och Nicanders utlåtande, om et af honom för Observatorium förfärdigadt Parallactiskt Instrument, med ny inrättning af Micrometer, som af Deputerade fullkoml. berömmes, och af Collin hembjudes för en Summa af EtthundradeSjuttio-Fem, Rd:lr Hvilket Köp ock Academien nu beviljade, och remitteras til Contoret at efter Cassans tilstånd och lägenhet därom liqvidera.

6. Upl. H:r Liljestråles betänkande om den skrift H:r Riegel från Danmark insändt, rörande Wattuminskningen i Östersjön och Sjön Thorets aftappning på Falster m. m. Hvilken jämte Öfversättning och project til Svar, remitt. t. H:r Ferrner.

8. Upl. Hr. Odhelii d. 17 Jan. til Protocoll vid Contoret ingifne Dictamen; hvaruti han 1:o begär at Hrr. Melanderhjelm. Ferrner Nicander måtte få sammanträda at öfverlägga om Afhjelpandet deraf at samma ämnen förekomma uti alla 3 Almanachorna, och göra dem onödigt dyra m. m. Detta bifölls och remitterades til förenämnde Herrar, då och Hr. Odhelius anmodas därvid biträda och upgifva sina tankar: Hvarjämte Academiens Arrendator Herr Lindh borde höras. 2:o Til afhjelpande af vissa Olägenheter, som medfölja Academ. nuvarande Voterings sätt til Ledamöter; föreslås at anmoda Hr. Czl.Rådet v. Rosenstein at därom inkomma med sine tankar och förslager til förbättring; beviljades och skulle Hr. v. Rosenstein af Praeses anmodas om sitt utlåtande, innan flere Deputerade i den Saken blifva utnämnde.

10. Upl. Hr. Ferrner sine Anmärkn. vid det latinska Svar Hr Liljestråle projecterat, til H:r Riegel om Vattuminskningen Östersjön och Sjön Thorets aftappning, gåendes ut derpå at detta Svar i vissa delar kunde förkortas, som ock nu lemnades til Secreterarens vidare bestyrande.

3:o Notificerades Kgl. Acad. Ledamots, fver-Intendenten och Commend. af K. Nordst. Orden Friherre Carl Fredric Adelcrantz frånfälle d. 1. Mart. 1796 i des 81 ålders år; och som han i Lifstiden påtagit sig at parentera öfver Framl. ÖfverHofintendenten Grefve Cronstedt, så anmodades nu Herr CantzlieRådet Ferrner samt lofvade at åtaga sig detta Åminnelsetal. Hvem åter kommer at tala öfver Herr Adelcrantz sjelf, blef denne gång ej faststäldt.

7:o) Företogs val till Ny Praeses, då Hr. Professoren och Riddaren David v. Schultzenheim fick ------ 12 Röster
Hr. Berghauptman Berndtson ----------------- 9
Hr. Professor Joh. Gust. Acrel i Upsala ---- 9
Hr. Professor Nordmark i Upsala ------------ 7
Hr. Secreteraren Modeer ------------------ 4
Hr. Baron Gedda ---------------------------- 2
Hr. Mynt-Verdien Hjelm --------------------- 2
Hr. Professor Swartz ----------------------- 2
Hr Canzli Rådet och Riddaren Ferrner ------- 1
Hr. Öfver-Directören Hagström -------------- 1
Hr. Professor Schultén --------------------- 1
och genom lottningen imellan de fyra Förste, som fått de mäste Rösterne, blef Hr. Acrel utnämnd till Praeses för innevarande qvartal.

i Presidis frånvaro justeradt
B: Ferrner.
Henr. Nicander.

4:o) Anmältes, det Konungen och Regenten d. 3 Sistl. med Särdeles Nådigt välbehag emottagit de Medailler, som Academien i afseende på Protectoratet öfver Dem låtit Slå i guld, och hvilka, enligt den öfverenskommelse Som d. 1 Junii efter Parentationen öfver Baron Clas Alströmer, blef tagen, öfverlemnades af Deputerade Ledamöterne Herrar Ferrner, Schultzenheim, Hermelin, Odhelius, Nicander, Sparrman, Swartz, och Schulten, anförde af Herr Rosenstein, såsom den närmaste i staden varande Pro-Praeses under Praesidis frånvaro.

2:o) Uppl. Herrar Ferrners och Lejonmarks yttrande öfver Bergmästaren Lindboms Beskrifning om en ny Hästvind vid Persbergs grufva, i följe hvaraf Academien fann för godt att denna Beskrifning uti Handlingarne skulle införas.

3:o) Uppl. En Tilläggning till förenämnde Beskrifning, eller en Jämförelse imellan den Coniske och Cylindriske Linkorgen, hvilken Herr Lejonmark ingifvit och hvilken Hr. Ferrner och Nicander igenomsedt och funnit lämplig, att tillika med den omförmälte Beskrifningen införas i Handlingarne. Detta blef bifallit.

3:o) J afseende på tidens instundande till Krigs- och CivilCalenderns tryckning för nästkommande år, Så anmältes den förledet år af Hrr Ferrner, Melanderhjelm och Odhelius, föreslagne förändringen eller Sammanfogningen af alla 3:ne de större Calendrerne till Slutligt afgörande, och att Boktryckaren Lindh, hvilken såsom arendator af Almanacks Friheten saken mäst angick, öfver det inlemnade Projectet blifvit hörd i Kongl. Academiens Contor d. 28 Sistl. Junii och Han Svarat Sig vilja detsamma verkställa, i fall Academien funne Sådant för godt; men som både i Civil-Calendern och Hof-Calendern mer och mindre Artiklar förekommo, som berodde af Regentens Censur, och det således torde väcka Dess uppmärksamhet, om något ovanligt och ändradt där förekomme; så var Academien enhälligt af den tanken, att Regentens Bifall borde inhämtas och afgöra, huruvida det uppgifna projectet i detta mål skulle verkställas, eller Calendrerne förblifva vid sin vanliga forme.

4:o) Uppl. en Beskrifning på en Dikes-Harf, inlemnad och författad af Hr. Magister Docens Sjösten, hvilken skulle Remitteras till Herrar Liljestråle, Ferrner och Modeer.

5:o) Uppl. Början till en Granskning öfver Ståhlsvärds Theorie angående Fästnings-Murars styrka, hvilken Herrar Ferrner, Leyonmark och Nicander läst och funnit väl raisonnerad, men öfver hvilken de dock icke fullkomligen kunde yttra sig förrän de fått se hela Afhandlingen uti sin vidd.

14:o Anmälte H:rr Cancellie Rådet och Ridd. Ferrner, det han sökt erhålla vederbörliga uplysningar af General Adjutanten och Gouverneuren vid Krigsacademien, Herr Grefve Nils Cronstedt, om dess aflidne Faders Presidenten Grefve Cronstedts lefverne, men at han sådane icke hafver bekommit, och derigenom blifvit utur stånd satt at hålla det utlofvade åminnelsetalet öfver denne Kongl. Vetenskapsacademiens framlidne ledamot.

Vid öfvervägandet häraf och huruvida Jungfru Brigitta Vidte i följd af detta testamente kunde hafva rättighet at til sit vidare uppehälle få sälja gården i Torne, utan at den borde bibehållas såsom tilhörande Kongl. VetenskapsAcademien, voro Academiens ledamöter af skiljagtiga tankar, i anseende hvartil omröstning anställdes, då Herrar, Praeses Swartz och Edelcrantz voro af den mening at Jungfru Vidte icke skulle få försälja gården til sit behof;† deremot och emedan framlidne Directör Hellant uti förberörde Testamente tillägger Brita Vidte all sin egendom både i löst och fast, och det utan alla vilkor, såsom ock utan redogörelse och ansvar, funno Herrar Ferrner Liljestråle Odhelius och Melanderhielm at hänne Brita Vidte icke vägras kunde at til sit uppehälle uppå dess ålderdom få försälja den hänne testamenterade gården i Torne. Och emedan Pluraliteten utföll för denna senare meningen beslöts, at bref skulle afgå til Jungfru Brita Vidte af innehåll, det Kongl. Vetenskaps Academien icke hade något at erinra dervid, at hon til sit vidare uppehälle måtte försälja den hänne af framlidne Directör Hellant testamenterade gården i Torne.

4:o J följd af Kongl. Vetenskaps Academiens beslut i dess sammanträde den 5:te Julii sistlidne at Academiens Bibliothek tillika med dess öfriga tilhörigheter borde inventeras, blef CancellieRådet Ferrner tillika med Secret. Melanderhielm anmodad at bivista inventeringen af Bibliotheket, CancellieRådet Paykull och Professor Swartz anmodade at inventera Naturalie samlingen, och kammarRev. Rådet Baron von Gedda tillika med Secret. Melanderhielm anmodade at åtaga sig inventeringen af Physiska Jnstrumentsamlingen; vid hvilket alt Secreteraren Melanderhielm updrogs at afpassa tiderne til dessa inventeringar efter det som omständigheterna lämpligast kunde medgifva.

3:o Anmälte Melanderhielm at med verkställigheten af Kongl. Vet. Academiens beslut, det alla Academiens tilhörigheter skulle inventeras vore så vida avancerat, 1:o at Bibliotheket som är i detta hus var af Herr CancellieR. och Riddaren Ferrner tillika med Melanderhielm sistlidne höst inventerat och funnit enligt då varande cataloger, sedan flera utlånta böcker blifvit infordrade, vara i behåll; hvarjemte upgafs at Secreteraren Sjösten med mycken sorgfällighet och möda hade uppå denna boksamling författat en ny och i bättre ordning än de förutvarande ställd alphabetisk catalog; 2:o at det Mathematiska och Astronomiska Bibliotheket, som förvaras uppå Observatorium, tillika med de Astronomiska Jnstrumenterne, voro af Bemälte Herr CancellieRådet och Riddaren Ferrner och Melanderhielm äfven inventerade, och i behåll, enligt de deruppå förut författade cataloger och inventarier, fundna; och 3:o at Academiens Naturalie samling var af Herrar, Professoren Svartz och CancellieRådet Paykull, likaledes inventerad, i anledning hvaraf bemälte Herrar til Kongl. Academien ingofvo et yttrande om det tilstånd hvari de funnit denna samling, tillika med et förslag til den sammas bättre och med nu varande tids uptäckter mera öfverensstämmande i ordning sättande, igenom antagandet af en särskilt Demonstrator, som dertil vore skicklig och dermed skulle sysselsättas, emedan det vore mindre billigt at för den lilla lön, som Herr Professor Sparrman njuter, vänta af honom det han med et så vidlyftigt arbete sig skulle sysselsätta. Detta Herrar Svartz och Paykulls Memorial, hvilket skulle läggas til Protocollet, remitterades til Kongl. Vet. Academiens Herrar Jnspectores aerarii at taga denna sak uti behörigt öfvervägande, och at derom med sit yttrande til Kongl. Vet. Academien inkomma.

Femte Classen
De Mathematiska Vetenskaperne
1. Herr Biskop Gadolin -- 2 Herr Ferrner ----- 3 Melanderhielm
4. Herr af Chapman ------ 5 Herr Planman ----- 6 Herr Prosperin
7. Herr Lejonmark ------- 8 Herr Nicander ---- 9 Herr Plantin
10. Herr Landerbeck ----- 11 Herr Nordmark ---- 12. Herr Liedtgren
13. Herr Nordenankar ---- 14 Herr Schulten -- 15 Herr Polheimer
16. Herr Tegman -------- 17 Herr Nordvall ---- 18 Herr Svanberg
19. Herr Bouk.

3:o Företogs val til nya Ledamöter af Academien, hvilket utföll på följande sätt. I första Classen skulle alenast et rum enligt Academiens beslut tilsättas, hvartil voro föreslagne Herr vice Presidenten och Riddaren af Kongl. Nordstjerne orden Carl Erik Lagerheim tillika med Herr CancellieRådet Baron Carl Gustaf Adlermark. Sedan de ifrån Classens frånvarande Ledamöter inkomna voterings sedlar voro lagde til de voteringssedlar, hvilka Academiens närvarande Ledamöter afgofvo, och upräkningen af alla gjordes utaf Herr CancellieRådet och Riddaren Ferrner såsom äldste närvarande ledamoten i Praesidis ställe, befanns at Herr vice Presidenten Lagerheim hade aderton röster och Herr Baron Adlermark sju; och emedan Herr vice Presidenten Lagerheim således hade fått pluraliteten af röster, och denna pluralitet tillika öfversteg hälften af de röstandes antal, förklarades äfven i följd af 4 § uti Academiens beslut om valsätt til nya Ledamöter bemälte Herr vice President at vara denna Kongl. VetenskapsAcademiens Ledamot. I fjerde Classen skulle enligt Academiens beslut 3:ne rum tilsättas, hvartil voro föreslagne Herr Premier Ingeniören Jonas Öfverbom, Herr BergsMechanicus Olof Åkerrén, Herr Geschvorner N. Hagström, Herr BruksPatron Vilhelm Hisinger, och Herr Chemiae Laboratorn vid Kongl. Academien i Upsala Herr Anders Ekeberg. Vid öpnandet af så väl Classens frånvarande som Academiens närvarande Ledamöters voteringssedlar på sätt, som förut är nämnt, befunnos Herr Åkerren hafva tjugutvå, Herr Ekeberg tjuguen Herr Öfverbom femton, Herr Hagström åtta och Herr Hisinger sju röster. Och emedan de trenne förstnämnde hade pluraliten, hvilken för hvar och en öfversteg hälften af de röstandes antal, blefvo äfven de, nämligen Herrar, Åkerrén, Ekeberg och Öfverbom förklarade at vara Academiens Ledamöter. I sjette Classen skulle et rum tilsättas, hvartil voro föreslagne, Herr Assessoren i Collegium Medicum Doctor Carl Fredrich von Schulzenheim, samt Herrar Professorerne vid Åbo Academie och Doctorerne Gabriel Haartman och N. Pipping. Emedan vid öpnandet af så väl Classens frånvarande som Academiens närvarande Ledamöters voteringssedlar befanns, at Herr von Schulzenheim hade erhållit Tjugu röster och Herrar Haartman och Pipping hvardera två röster, och tillika at den förstnämndes nämligen Herr von Schulzenheims pluralitet öfversteg hälften af de röstandes antal, blef han äfven förklarad at vara Academiens Ledamot. I sjunde Classen skulle et rum tilsättas, hvartil voro föreslagne Hans Excellence m. m. Herr Grefve Johan Gabriel Oxenstierna, Herr Generalen med mera Baron Carl Gideon Sinclair, och Herr CancellieRådet m. m. Baron Schering Rosenhane. Och som vid öpnandet af så väl Classens frånvarande som Academiens närvarande Ledamöters voteringssedlar befanns, at Hans Excellence Herr Grefve Oxenstierna hade fått sex och Herr Baron Schering Rosenhane erhållit treton röster, hvilken sistnämnde numer innehöll pluraliteten och tillika öfversteg hälften af de röstandes antal, blef altså bemälte Herr Baron och CancellieRådet förklarad at vara Academiens Ledamot.

6:o Som sex månader voro förlidne sedan Academiens nu varande Praeses, Herr Rosenblad, emottog Praesidium i Kongl. Vetenskaps Academien, och nu var färdig at nedlägga det samma, företog Academien votering til ny Praeses för nästkommande sex månader, hvilken på det sätt utföll, at Herr Schutzercrantz erhöll en, Herr Ferrner en, Herr Adlerbeth fem, herr Schultén tjugu två, Herr Brolin åtta, Herr Silverstolpe femton, Herr Nordmark femton, Herr Norberg tolf, Herr Lagerheim en, Herr Öfverbom fyra Herr Carl Fr. von Schulzenheim En, Herr Baron Rosenhane två, röster. Och emedan Herrar Nordmark, Schulten, Silverstolpe, och Norberg, erhållit de flästa rösterne, blefvo äfven dessa fyra Academiens Herrar Ledanöter uppå förslaget til ny Praeses upförde, då lotten utföll för Herr Schultén at vara Kongl. Academiens Praeses under nästkommande sex månaders tid.

6:o Anmältes följande Proposition til utländsk Ledamot af Kongl. VetenskapsAcademien. Til utländsk Ledamot af Kongl. VetenskapsAcademien proponeras Herr Joan Pasquisch, Matheseos Professor i Lejpsig och Ledamot af åtskilliga Lärda samhällen. Denne Geometre bör med skäl räknas ibland de nu varande ypperste Mathematici, hvilket han utom andra arbeten äfven nyligen har ådagalagdt genom et utgifvit verk i Mechaniken, hvaraf han också gjort present til Academien. Antalet af denna Academies utländska Ledamöter som öro Mathematici har altid varit det minsta, och blifvit ännu mera minskat igenom Herrar Kaestners och Evlers nyligen skedda dödsfall. Då Kongl. Academien skulle til någon fylnad i denna brist antaga den förut proponerade Professor Schubert i Petersburg och den nu proponerade Professor Pasquich kunna underteknade försäkra, at tvänne mycket värdige män i de mathematiska vetenskaperne komma at upfylla de afgångnas ställen.
Ferrner Melanderhielm

3:o Uplästes Dagboken hållen i Herrar Jnspectorum aerarii sammanträde den 14 Jan. år 1803 hvari förmäles, at Academiens framlidne ledamot Herr CanzliRådet och Riddaren af Kongl. NordstjerneOrden Bengt Ferrner genom Testamentarisk författning gifvit Academien et capital stort ettusen Riksdaler hvaraf räntan borde användas til premier för mathematiska afhandlingar som införas i Academiens Handlingar, på sätt som sjelfva dispositionen härom närmre utstakar, såsom ock at Herrar Jnspectores aerarii för sin del hafva funnit at minnet af en så värdig och emot Academien välgörande ledamot borde bevaras genom preglandet af en jeton på Academiens bekostnad, hvilket skulle underställas Academiens närmare bepröfvande vid dess sammanträde. Academien som var intagen af samma känslor af salig Herr Ferrners förtjenster som Herrar Jnspectores aerarii, biföll denna proposition, och blef Herr CanzliRådet och Commendören Adlerbeth som var närvarande, af Academien anmodad at vara så god och föreslå någon til detta tilfälle passande devise och inscription på denne jeton, hvilket Herr Adlerbeth äfven lofvade samt at föredraga den samma til Kongl. Vitterhets Academiens approbation.

8:o Upläste Melanderhielm til rättelse vid tilstundande Ledamotsval en af sig författad förteckning på dem som äro proponerade at blifva så väl utländska som inländska Ledamöter. De förra voro 1:o Herr Bourgoing, Franska Republikens Minister hos Hans May Konungen proponerad af H von Rosenstein och Adlerbeth i December månad 1802. 2:o Herr John Lattam of Darford af H:rr Sparrman, Svartz och Tengmalm d. 4 Dec. 1799. 3:o Herr Lovitz berömd Chemicus och Ledamot af Keis. Vet. Acad. i Petersburg af H:rr Hjelm och Gadolin. den 26 Febr. 1800. 4:o Herr von Mons, Secreterare vid Medicinska Societeten i Brüssel af H:rr Gadolin och Sjösten d. 26 Febr. 1800. 5:o Herr Martin Klaproth, Chem. Prof:r vid Artill. Acad. i Preussen, af H:rr Hjelm och Gadolin d. 26 Febr. 1800. 6:o Herr Pasquich, en ibland Europas nu varande ypperste Mathematici af sal. Cancellie R. Ferrner och Melanderhielm d. 26 Nov. 1800. 7:o Abboten Cavanille, spanior, en mycket berömd Historicus Naturalis, som äfven samlat och utgifvit en del af Löflings efterlemnade skrifter, af H:rr Sparrman och Svartz, d. 30 Sept. 1801. 8:o Herr Gruner, en mycket berömd Medicus och Professor i Gena, af Herr Odhelius d. 30 Sept. 1801. 9:o Herr Chr. Lasteyrie, känd för flera utgifna arbeten i agriculturen, har rest mycket äfven för några år sedan varit i Sverige, af H:rr D. von Schulzenheim och Norberg. d. 29 Julii 1801. Til inrikes Ledamöter äro tid efter annan proponerade; H:rr Probsten i Sahla Grefve Schwerin i 1:a Classen. Herr Assessoren och Regiments Fältskären Lindroth i 3:die Classen. Herr Bruks Patron Wilhelm Hisinger i 4:de Classen. Herr Amiralen m.m. Baron Lagerbjelke i 5:te Classen. Hans Excellence m.m. Herr Grefve Oxenstjerna, Herr Generalen m.m. Baron Sinclair, Herr Cancellie Rådet m.m. Leopoldt, Herr Rector Djurberg, i 7:de Classen.

Efter förteckningens upläsande öfver alla de afhandlingar, hvilka från och med 1812 till och med 1818 varit i Academiens Handlingar tryckta, och som, enligt framledne Canzli Rådet och Ridd. Ferrners testamentariska föreskrift härvid kunde komma i fråga; blef Classens uprättade förslag af Academien stadfästadt, så att till hvar och en af de deruti namngifne Auctorerne skulle för motsvarande året utbetalas 50 Rd:r B:co, eller den summa, hvilken, såsom praemium var af Testator årligen anordnad.