Protokoll

Den 24 Sept.
Närvarande, Praeses Hr. Bar. Liljencra[n]ts
Hans Excell. Gref Höpken Marelius
Hrr. Acrel Arbin
Ferrner Odelius
Zetzell Sparrman
P. Bergius Nicander
Wilcke Martin

1:o) Uppvistes en Bok utgifven af Hr. Prof. Martin, Samt skänkt och dedicerad till Academien, kallad Läkare-grunder till biträde för styresmän och Dommare. Stockh. 1783 in 8:o).

2:o) Hade en Lera blifvit insänd ifrån Ångermanland, Sidensjö Socken och Mosjö ägor, hvilken troddes vara Eld-fast, och hvilken blifvit lemnad till Herr Proberaren Hjelm att pröfvas. Öfver denna Lera hade nu Herr Hjelm inkommit med sitt yttrande af innehåll, att hon väl var fin, men mager och Sandblandad; var Således icke af de egenskaper, som tillkomma Eldfasta Leror.

3:o) Hade Snickaren Nils Fredmark, ifrån Nyköpings Län, Bärgshammars Socken och Ekeby, inlemnat en Modell af en Maskin, som han påfunnit, och som han trodde blifva tjenlig antingen till Blås-bälg eller Pump. Denne Modell bestod af en fyrkantig platt låda, med bottnar tillsluten, och midt uti parallelt med Bottnarna var en anna[n botten Diagonaliter Sönderskuren. De Sönderskurna triangulära styckena voro Sig imellan på ena sidan Sammansmetade med Läderrimsor, och på lika sätt fästade vid väggarna. Uti medelpunkten vid Styckenas Spitsar, Sutto märlor, uti märlorna länkar, och dessa länkar fästade vid ett Skaft, som utgickigenom den ena väggen och var ledigt i vägg-hålet, men likväl samma hål rundt omkring skaftet med läder-rimsor beklädt, att intet väder kunde ut eller inkomma. På 2:ne andra väggar voro applicerade Ventiler och Drag-rör. När man då vickade på yttra Skaft-änden, gippade mellanbotten upp och ned, utdref Luften på ena sidan genom det ena Drag-röret, och intog en större Luft-Volum på den andra genom det andra Drag-röret. På detta sätt trodde påfinnaren sig äfven kunna uppfordra vatten, om Drag-rörena förlängdes; men som Lädret nödvändigt uppblötes af vattnet, så tycktes Maskinen Svårligen till detta behof blifva tjenlig. Huruvida den åter kunde blifva en fördelagtig Blås-bälg var också ovist. Jmedlertid fann Kongl. Academien påfundet Snille-rikt, och ville framdeles tillse, huruvida påfinnaren kunde komma i åtanke af någon belöning.

4:o) Uppl. Ett Rön öfver Blod, som nyss efter åderlåtningen liknat Miölk, af Hr. Martin.

5:o) Ett Bref ifrån Conrectoren Falk i Skara, innehållande dess Observationer på Sista Månförmörkelsen d. 10 Sept.

6:o) Undersökning om vår och Höst-floders tilltagande i Finland, insänd af Hr. Gadd ifrån Åbo.

7:o) Afhandling om gäsande ämnens nytta vid Åkerbruket, insänd af Medicinae Doct. Hr. Fagraeus ifrån Alingsås.

8:o) Tacksägelse-Bref ifrån Hr. Morveau, för det Kongl. Academien valt honom till Ledamot.

9:o) Uppl. uti Conclav, sedan alle främmande blifvit utviste, Protocollet, som blef hållet på Observatorium, d. 18 Sept. då den Deputation där var samlad, som blifvit utsedd att granska, hvilka Ledamöter gjort sig till utslutning Sakfällde. Detta Protocoll blef af Pluraliteten gilladt, ehuru en och annan talte för Professoren Rosenblad, såsom en vid Universitetet i Lund förtjent man; men som Kongl. Academien d. 6 Novemb. förledet år engångafsagt Sig Doms-rättighet vid utslutningen, och utomdess nu äfven var pluralitet för Deputationens göromål, så kunde på denna talan intet afseende göras.