Protokoll

5. Voterades om de 5 föreslagne Ledamöter, och fick
Herr Skepsbyggmästaren Chapman aldeles enhälligt allas röster, nemligen 20.
Herr Directeuren Grubb fick 18 ja och 2 Nei Herr Professor Planman ----- 18 ja-- 2 nei
Herr Commissarien Alströmer -- 16 ja-- 4 nei.
Herr Handels-Intend. Westerman 11 ja -- 10 nei.
Altså emedan alle hade mer än hälften, så blefvo de ock alle Candidater, och komma vid nästa Praesidii ombyte til Decisiv-Votering uti föregående ordning.

6. Sedan den Paragraphen af Reglementet om Ledamöters val, som i dag skal verkställas, blifvit upläst, företogs Voteringen om de föreslagne, och det efter den ordning, som 10:de och 11 Paragrapherne af berörde Reglemente föreskrifva.
Herr Riks-Historiographen Schönberg fick 28 Ja och 4 Nej.
Herr SkepsByggmästaren Chapman ----- 31 ---1.
Herr Directeuren Grubb --------- 30 --- 2.
Herr Professor Planman -----32 --- 1.
Herr Commissarien Alströmer ----- 21 --- 12.
Herr Handels-Intend. Westerman ----- 22 --- 11.
Altså blefvo de fyra förste nu til Ledamöter valde och antagne, men de två siste förblifva Candidater än et år.

4. Upl. Commerce Rådet Westermans ingifna afhandling, om Svenska Siöfartens förmoner och olägenheter, besynnerligen i Medel-hafvet, med många vigtiga anmärkningar.

8. Företogs votering, om de til Ledamöter föreslagne Herrar och Män, enligt Val-Reglorna, som uplästes.
Commerce Rådet Westerman fick ------- 24 ja. 5 Nei.
Commissarien Cl. Alströmer ------ 24 ja. 6 Nei.
Kyrkoherden Hjortberg ---------- 24 ja. 6 --
Presidenten Bar. Lilljenberg ------- 25 ja, 5 Nei.
Amiralen Psilandershöld -------- 20 ja. 10 Nei.
Hof-Medicus Dr Odhelius ---- 21 ja. 9 Nei.
Altså hade de fyra förste fått fulla tre fjärdedelar af Röster, och blefvo nu antagne til Ledamöter: men de två siste blifva Candidater til nästa år.

9. På Secreterarens förfrågan, i hvad ordning de nu valde skulle upföras på Förtekningen af Ledamöter, beslöts at de nu och altid må sättas efter den ordning de blifvit voterade, utan afseende på Deras värdighet, neml. Westerman, Alströmer, Hjortberg och Lilljenberg.

4. Upl. Herr Chapmans utlåtande öfver Hr. Westermans afhandling om Svenska Sjöfarten, med några vackra tilläggningar, som pröfvades förtjäna at jämväl införas i Handling

1. Herr Westerman tog Sit Inträde såsom Ledamot, med et Tal, om en trögare arbetsdrift, som är et ibland hindren til Svenska Fabriqvers och Rörelsers upkomst.

6. Upl. Herr Clasons utlåtande om Herr Westermans afhandling, se N. 4 för innevarande år. K. Academien pröfvad för nyttigt, at det jämte sielfva Afhandlingen, kunde införas i Handlingarna.

4. Rösterne til ny Praeses utföllo således.
Herr Chapman fick 21 Röster.
Herr Westerman - 18.
Herr Clason -- 17.
Herr Ferner -- 14.
Herr Runeberg -- 8.
Herr Adlerheim -- 6. etc.
Ibland de 4 förstnämnda föll Lotten på Herr Clason, som var närvarande, och åtog sig Praesidium.

2. Secreteraren anmälte, at på den första af K. Academiens Frågor för sistledet år, angående bästa sättet at använda Folkhopen uti et Folk-fattigt Land, voro 6 Svar inkomne, so nu upvistes. Et af dem uplästes. De Remitterades samteligen til Herrar Faggot, Clason, Kryger, Runeberg, B. Bergius, Westerman och Alströmer.

8. Til slut höll Herr Westerman et både vackert och vidlyftigt Tal, om Sveriges utländska handel, i synnerhet den på Levanten.

4. Sedan företogs Svaren på den andra Frågan, angående, huru en Stat, som lider brist på arbetare, kan draga bästa nyttan af Sin Folkhop, på hvilken voro inkomne 5 Svar. Herrar Faggot, Clason och Runeberg voterade på N. 5 ibland dessa Svaren. Herr Kryger, som ei var närvarande, hade meddelt sina tankar Skrifteligen, at Han tyckt N. 2, som är skrifvit på Fransyska, vara det bästa. Herrar B. Bergius, Westerman, Alströmer och Botin, tilstodo ock, at N. 5 var det passablast ibland dessa Svaren, men at ei heller det tycktes hafva förtjänt belöning. Herrar Bergius, Westerman och Botin upviste hvar Sitt Memorial här om, som uplästes, hvar uti de beviste, at N:o 5, ehuru det bästa, dock vore ofullkomligt och i många mål felaktigt, samt styrkte, i anseende därtil, at ingen belöning denna gången skulle utdelas, utan frågan andra gången upsättas til nästa År, eller ock, som är det samma, at med Praemii utdelning skulle upskjutas et år, på det antingen samma Auctorer, eller ock andre, kunde få tid at inkomma med fullständigare och mognare Svar en som Frågan förut var alt för Generelle, så hemstäldes, om Hon icke nu kunde inskränkas til Sverige, och blifva Sådan huru an i Sverige, under dess Folkbrist, må kunna bäst sysselsätta den Folkhop här är?

 2:o. at på den förnyade frågan, om bästa sättet at rätt använda vår ringa Folkhop, voro 8 Nya Svar inkomne. Til Censores öfver dem utnämndes Herrar Faggot, Clason, Kryger, Runeberg, B. Bergius, Westerman, Botin och Sandel.

1. Secreteraren anmälde, at på den ena af K. Academiens egna Frågor för det sist förflutna året, angående bästa sättet at befordra Landtbruket, voro 5 Svar inkomne, som nu upvistes och remitterades til Herrar Faggot, Clason, Knutberg, Runeberg, Westerman och Botin.

3. Uplästes Herr Praesidis samt Herrar Westermans, Krygers, Runebergs och Botins yttrande om de inkomna 8 Svaren på K. Academiens Fråga, om bästa sättet at använda en ringa Folkhop (Se d. 9 Jan.). De voro alle derom enige, at N:o 8, med Devise: Parcum genus est, patiensque laborum, vore det bästa; men de hade ock alle åtskilligt at påminna vid det Svaret. K. Academien stadnade i det slut, at Auctoron dertil skulle få den utlofvade Belönigen, men när han blefve bekant, skulle han anmodas at rätta och förbättra sitt Svar, i anledning af de gjorda påminnelser, innan det tryckes. Om Han det ei vill, må han trycka det, sådant som det är, för egen räkning, men utan K. Academiens approbation. När den dertillhörande förseglade Sedelen öppnades, fants Academiens Ämnesvän samt viceNotarien i K. Svea Hof-Rätt, Hr. Anders Gustaf Barchaeus, vara dess Författare, som var närvarande och lofvade gärna förbättra Sin Skrift, efter de Skrifteliga och muntliga påminnelser Han nu påhördt. Han fick strax sin Sparriska Gull Jetton af 10 Ducater.

2. Upl. Hr Notarien Barchaei Memorial, hvar uti han anhåller om något understöd til en af honom påtänkt Resa til Sachsen, Liffland och några andra för god Landthushållning bekanta Länder, i afsigt at efter hemkomsten rickta Fäderneslandet med nyttiga underrättelser. K.Academien ansåg ändamålet för nyttigt, och som Hr Barchaeus är känd för insikt uti allmänna och enskilda Hushållningen, så tycktes K.Academien ej vara obenägen at med någon liten determinerad Summa bidraga til Resekostnaden. Men innan samma Summa utsättes, ville K.Academien genom några af sina Ledamöter rådgöra med honom, samt gifva honom en Instruction. Därtil utnämndes Herrar Clason, Kryger, B.Bergius, Westerman och Sandel.

Januarius d.20.
 Närvarande Herr Praeses, Hans Excellence Grefve Liewen, samt Herrar Lehnberg, Ferner, P. Bergius, Mallet, Wilcke, B. Bergius, Westerman (som nu kallar sig Liljencrants) Marelius, Lindblom, Sandel, v. Engeström, v. Arbin och Wargentin.

2. Secreteraren berättade, at en Man ifrån Österrike, vid namn Blank blifvit af Stats-Secreteraren Lilliencrants, på Hans Maj:ts befallning förvist til K.Academien, at angifva några Mechaniska inventioner, som berörde Blank utbjuder, emot belöning. Secreteraren sade sig hafva talat med mannen, och frågat honom, hvilka dessa machiner vore, om han hade beskrifningar med Ritningar eller ock Modeller på dem, och ville dem för K.Vet.Academien upvisa. Blanck hade då endast framgifvit en förtekning på sina förmenta Inventioner, bestående af Pål- och lyft-kranar. MudderMachiner, Machiner at uprycka Pålar, stubbar, stenar etc. utan ringaste beskrifning, men tillika har han upvist en hop attester ifrån alla de förnämsta Hof i Europa, at man allestädes köpt af honom Model til en eller annan Machine, och tilbjuder han äfven Hans Majestet Model af hvilkendera Machinen Hans Maj:tet i nåder befaller, emot ett visst praemium för hvardera. Och som Blank mycket påskyndade K. Academiens yttrande, sade Secreteraren sig redan hafva gifvit Hr Stats-Secreteraren Lilliencrants skriftlig berättelse derom, med tilläggning, at sådana Machiner funnos förut här i Riket, och at K.Academien ei kunde yttra sig, om Blanks vore bättre än de förut brukliga, så länge Blank ej visar beskrifningar eller Modeller på sina. Detta alt gillade Kongl. Academien.

9. Derpå företogs Voteringen om ny Praeses, hvartil
Herr Ferrner fick ----------- 24 Röster.
Herr af Botin ------------- 17.
Herr Grefve Liljenberg -------- 14.
Herr Pet. Jon. Bergius -------- 14.
Hans Excell. Bar. Bunge -------- 10.
Herr Bar. Liljencrants --------10.
Herr Sandels ------------- 10.
Herr Liliestråle ----------- 9 etc.

3:o Röstades till ny Praeses, då Hans Exc. Höpken, Hans Exc. Falkengren, Hr. Hof-Canzleren Sparre och Hr. Stats-Secret. Liljencrants blefvo på förslag upförde; Men som Hans Exc. Höpken förebar hinder för denna gång, och undanbad Sig förslaget, blef i dess ställe Hr. Presid. Liljenberg derpå upförd, Såsom den der i ordningen hade mästa rösterna. Vid Lottkastningen blef Hr. Liljenberg Praeses.

8:o) Voterades till Ny Praeses, då följande fingo röster:
Hr. Bar. Fredr. Sparre 19
Hr. Qvist 18
Hans Excell. Falkengren 13
Hr. Sandels 12
Hr. Marelius 9
Hr. Lindblom 7
Hr. Bar. Liljencrans 5
Hr. Bar. Hermelin 5
Hr. Odelius 3
Hr. Leyonmark 1
Hr. Arbin 1
Herr Sparrman 1.
Af de fyra förste, Som på förslaget uppfördes, blef Hr. Baron Sparre under lottningen Praeses.
Slutligen höll den afgående Praeses Hr. af Botin ett Tal innehållande Jämförelse imellan Mynts och Varors värde i Sverige; hvilket var en fortsättning af det, Som hölls vid dess förra Praesidii nedläggande.

10:o) Voterades till Ny Praeses, då
Hr. Marelius fick 16 Röster.
R. R. Falkengren 12
Hr. Sandels 11
Hr. Liljencrants 10
Hr. Lindblom 5
Hr. Murray 5
Hr. Arbin 3
R. R. Höpken 1
R. R. Falkenberg 1
R. R. Bunge 1
Hr. Leyonmark 1
Hr. Qvist 1

4:o) Anmältes en från Hans Majt genom Herr Liljencrants ankommen Nådig befallning, att Academien skulle påtänka och uppgifva några Medel till Boskapens framfödande uti närvarande foderbrist; och på det Samma Nådiga Befallning Skyndesammast i anseende till höstens instundande måtte efterkommas, fann Academien bäst vara, att låta anmoda Herrar Wäsström, Bergius och Schulzenheim, Såsom förfarne Landthushållare, att härom med det första inkomma med Sina betänkande.

3:o) Hr. P. J. Bergii yttrande, om de medel, hvarmed foderbristen kan hielpas, tillika med Hr. Wäsströms i Samma ämne. Bägge skulle lemnas till Hr. Bar. Liljencrans, på det de genom hans försorg måtte blifva bekante i Lands-orterna.

9:o. Voterades till Ny Praeses, då
Hr. Liljencrants fick 15 röster
Qvist ---- 14
Marelius ---- 14
Sandels ---- 18

10:o) Voterades till Praeses då
Herr Sandels fick 18 röster
Liljencrants 16
Marelius 15
Lindblom 10
Hermelin 8
Engeström 7
Arbin 5
Lejonmark 2
och Några andra Herrar hvar sin. 
Vid Lottningen imellan Hrr. Sandels, Liljencrants, Marelius och Lindblom, blef Hr. Sandels Praeses.

10:o) Voterades till Praeses då
Herr Sandels fick 18 röster
Liljencrants 16
Marelius 15
Lindblom 10
Hermelin 8
Engeström 7
Arbin 5
Lejonmark 2
och Några andra Herrar hvar sin. 
Vid Lottningen imellan Hrr. Sandels, Liljencrants, Marelius och Lindblom, blef Hr. Sandels Praeses.

9:o) Voterades till ny Praeses, då följande fingo röster
Hr. Marelius ---- 19
Arbin ------- 17
Dalberg ----- 15
Liljencrants 12
Lejonmark --- 11
Hans Exc. Bunge --- 9
Liljestråle - 9
Hans Exc. C. Sparre 3
Odelius ----- 3
och någre andre Ledamöter hvar sin.
Vid Lottningen imellan de 4 förste blef Hr Gen. Lieut. Arbin Praeses.

13) Voterades till ny Praeses då 
Hr Lejonmark fick 17 röster
Hans Exc. Gr. Bunge ------ 16
Hr. Dalberg ---------11
Hr. Liljestråle ----- 10
Hr. Marelius -------- 10
Hans Exc. Gr. Bjelke ----- 9
Hr. Liljencrants ---- 8
Hr. Odelius --------- 4
Hr. Gr. Liljenberg --1

Den 3 September
Praeses Hr. Presid. Bar. Liljencrants frånvarande

16:o) Upplästes Dag-Boken, som förleden sammankomst blef hållen i Contoiret, och dervid ärhindrades, för det första, att en Pro Memoria skulle aflemnas till Herr Presidenten Baron Liljencrants, angående vissa ämnen, som han vid Praesidii nedläggande lofvade uträtta, såsom att tala vid Opera Directeurerna om någon inkomst af Opera Almanakan, tala vid Numer-Lotteri-Directionen om förhöjning på afgiften för Lotteri-Almanakan, m. m. För det andra skulle Professoren Martin tillhållas att sätta vederbörlig pant för skullden hos Academien, enligt den gifna förbindelsen.

1:o) Herr CanzliRådet Ferrner och Herr BergsRådet Sandels anmälte nu, det de Sedan Sista Session, enligt Kongl. Academiens begäran, besigtigat dess Hus på stora Nygatan, och äfven examinerat de Hushållnings Förslag, Som Hr. Assessor Odelius i Sitt Samma Session ingifna Memorial anfört, öfver hvilket allt de upsatt Sitt betänkande, Som upplästes och var följande:

Till fullgörande af hvad Kongl. Academien behagat oss undertecknade uppdraga, böra vi yttra våra tankar om en Sådan fördelning af rummen i Academiens vid stora Nygatan belägna hus, Som närmast stämmer öfverens med Academiens Ändamål och förmon.
Vi böra först nämna, huru alla rummen nu för tiden äro upptagne, och hvilka af dem nyttjas för Academiens eget behof; Alla bebos af Ämbetsmän och betjening vid Academien, eller äro till främmande uthyrda.
Academien uppbär icke hyra af andre eller flera rum, än för 2:e Hvalf eller Pack-bodar i nedersta våningen, samt ett stall och ett Vagnshus, upplåtna till Boktryckaren Lange för -------------------- R:dr 100: För en stor källare af Hofkällarm. Langenberg --- 44: 21,4 För 2:ne smärre källare af Hr. BergsR. Lefebure 12: tillsammans R:dr 156: 21,4
De rum åter, som icke gifva Academien någon inkomst äro:
J nedersta våningen
Academiens Kamererare-Contor
Vaktmästarens rum
En Bagar-stuga
4 Smärre rum, Som nyttjas af de i huset boende till Skafferier.
J Våningen en trappa upp
På vänstra Sidan om trappan Herr Professor Wilckes rum med kök och Skafferi.
På högra Sidan, en Sal, däruti Mineralie- och andre Naturalie-Samlingar äro uppställde.
2:ne rum innom Salen nyttjas icke,
Ännu 2:ne rum bebos af Hr. Professor Sparrman.
J Våningen 2 trappor upp
På vänstra Sidan om trappan, den stora höga Salen, Som nyttjas Sommartiden till Sessions rum, med dess förmak. Ett kök och ett Skafferi lediga.
På högra Sidan, Academiens vanliga Sessions Sal, hvilken också nyttjas af Hr. Prof. Wilcke vid föreläsningarna i Experimental-Physiken.
2:ne rum innan för Salen, icke vidare nyttjade än att där stå några Böcker.
Ännu 2:ne rum, Som Secret. Nicander bebor; i det yttra är uppställd den Samling af Svänska Böcker, Som Hr. Presidenten Rosenadler Skänkt Academien.
J Våningen tre trappor upp
På vänstra Sidan, intager högden af stora Salen jämväl denna våning, Så att där allenast äro ett kök och en Kammare, som Hr. Kammereraren Moleen innehafver.
På högra Sidan, Kammererarens Boningsrum, Samt 3:ne rum, där Academiens Apparatus physicus står uppställd.
Grunden till denna fördelning af rummen, eller med hvad rättighet den ene eller den andre kommit till nyttjande deraf, känna vi icke; förmodligen har Sedan husköpet Skedde, och Academiens Samlingar och inventarier Samt dylikt mera, som där skulle inrymmas, den ene och andre, som dermed haft befattning, efter handen upptagit de lediga rummen, under förväntan af Academiens vidare förordnande härom, hvilket likväl Sedermera eller intill denna tid icke lärer vara påtänkt. När vi således nu skola yttra oss om disposition af huset hädanefter, Sätta vi å sido, hvilka hittils innehaft rummen; dock under förbehåll att vara ursägtade om vi dermed skulle röra någon oss okänd rättighet, som en eller annan kunde uppvisa.

Som en Secreterare bor husfritt på Academiens observatorium, så Synes efter vår tanke både billigt och med Sysslornas beskaffenhet enligt, att en Secreterare må, när ock det så länge utan hinder af andre omständigheter ske kan, i Academiens hus njuta fria husrum. Härvid lärer åtminstone nu möta mindre betänklighet, Så länge Secretariatet och physices Professionen äro på sätt, som nu skedt, hos en person förenade. Men ehuru Således ingen fråga lärer blifva om de boningsrum, Som Hr. Secreteraren och Professoren Wilcke hittils innehaft, utan han komma dervid att bibehållas, så äro likväl de rummen, där apparatus Physicus förvaras och föreläsningsrummen mindre beqvämt afpassade; ty han bor en trappa upp, håller föreläsningar två trappor upp, och har i 3:e våningen, hvad som fordras till experimenterna.

Innan vi utlåte oss, huru denna olägenhet må hjelpas, böra vi ärhindra, att de rum, Som Secreteraren Nicander innehaft, blifva lediga, när han den 1 April flyttar till Observatorium; och att hvad Hr. Prof. Sparrman och Kamme[re]raren Moleen angår, det helt och hållet beror på Kongl. Academiens godtfinnande, huruvida de ännu vidare måga bibehållas vid några rum i Academiens hus med eller utan hyra, Så att i afseende på rummen, som de nu innehafva icke något hinder ligger i vägen, att så rätta indelningen af rummen för Academiens egna behof, som kan bäst passa Sig; hvarvid må tilläggas, att i händelse några rum i huset utan hyra skulle dem beviljas, en sådan förmon icke måtte anses annorlunda än såsom personell; ty ingen angelägenhet är, att den, som har inseende öfver naturalie Samlingarna, och Kammereraren, utom Academiens Contor, bo i huset. För sina göromål njuta de sina arfvoden eller löner i pänningar; Sysslorna fordra icke deras närvaro annorlunda än vissa timmar om dagen; men huset kostar Academien omkring 30,000 plåtar af egen fond, och kostar än årligen genom reparationer och utlagor, hvaremot det icke gifver i hyra, så mycket som Svarar emot tredjedelen af räntan på detta Capital, hvilket illa står tillsammans med Academiens i Senare åren medtagna pänningfond.

Vår mening är dock icke, det Academien skulle gå längre i uthyrande af rum, än att Academiens egna beqvämligheter och behof böra gå förut; hvarvid vi påminna oss det redan tagna Tvärt om äro vi af den tanken, att Academiens på Observatorium förvarade Boksamling, bör därifrån flyttas till huset i staden, och i Så måtto har det förefallit oss, att huset för det närvarande och tills vidare hälst skulle på följande Sätt disponeras:
I nedersta Våningen blifver ingen ändring.
J andra våningen behåller Herr Secreteraren och Professoren Wilcke Sina boningsrum utan hyra; Salen blir Academiens Sessions Rum, där ock föreläsningarna i Experimental Physiken hållas. De tre rummen frammanför Salen nyttjas för Biblioteket och Apparatus Physicus; och det fjerde, som är i bredd med Salen och har sin utgång åt förstugan, kan tjena till Förmak, där Ledamöterne få lägga Sina kappor och Vaktmästaren under Sessionerna vistas. Härvid hafve vi väl funnit de olägenheter, att i Salen är stengolf och Spisel; men Spislen är Snart nedtagen och en kakelugn i stället uppsatt, hvilket utan afseende på ändringen med rummens nyttjande lika fullt måste ske, om i Vinter-Månaderna Naturalie-samling en skall kunna vårdas och beses. På sten-golfvet kan läggas under bordet en bräd-botten, af den längd och bredd, att sten-golfvet endast är bart utomkring vid väggarna.
J tredje Våningen eller två trappor upp behåller Academien Sin stora Sal med dess förmak till Sessions rum Sommartiden och vid högtidliga tillfällen. Salen på andra sidan förvandlas ifrån Sessions-rum till Naturalie-Cabinett, hvartill ock läggas de tvänne rummen innanför Salen, Så att Mineralie-samlingarna såsom mycket tunga där uppställas till mindre påkänning för bjälkarne än i ett större rum.

Flera rum behöfver icke Academien för det närvarande, utan kan Således disponera till annan sin förmon de två rummen på den norra sidan om den mindre salen, eller det nu föreslagne Naturalie-Cabinettet, tillika med köket och rummet där innanföre, Samt hela öfversta våningen, eller de rummen, där Apparatus Physicus nu står, och dem, som Kammereraren bebor. Om Kammereraren icke skulle få dem i sin tjenstetid behålla, och när de öfriga nu lediga rummen uthyras, torde vara bäst att icke intaga några hushåll, hälst på ett så väl beläget ställe, icke kunna tryta andra hyresmän, hvilka gifva äfven Så mycken hyra, som ett litet hushåll. Jnnan vi skilja oss ifrån huset böra vi nämna tvänne för Husets conservation högst angelägna omständigheter: Den ena, att fönstren för norra gafveln af den stora Salen, som nu äro igensatte med bräder, måtte med mur tillslutas; ty om någon eld skulle komma lös antingen ifrån granskapet på norra sidan, eller ifrån ved-bodarne i Academiens hus, kunde den igenom de med bräder tillslutna fönsteröppningarna Snart bryta in uti stora huset; Den andre, att det lilla kringbyggde gårds-rummet, Som måste bibehållas för att gifva dag åt förstugan och några rum, ständigt hållas ren ifrån Snö och vatten; ty i annat fall blifva murarne däromkring alldeles nedrutna. Om ock Vaktmästaren skulle för det besväret, få någon liten påökning i den lön, Som han nu njuter af 55 R:dr 26 s 8 %, Så vill det mindre betyda, än att låta huset fördärfvas; hvarföre det bör blifva hans ovilkorliga skylldighet, att dagligen hålla denna gård så ren, att där alldrig får Samlas vatten, Snö, eller någon Slags orenlighet, Så kärt honom är att vid Sysslan varda bibehållen.
Igenom det, som förberördt är, angående indelningen af rummen i huset, hafve vi redan yttrat oss öfver hvad i den delen Herr Assessor Odelii till vårt utlåtande remitterade memorial innehåller; och i öfrigt instämma vi med Herr Assessorens yttrade tanke, att öfver Bibliotek, NaturalieSamlingar, Jnstrumenter, med mera, böra upprättas fullständiga Jnventarier, som sedermera ständigt fortsättas, och att Så Snart Biblioteket och Musaeum kommit i behörig ordning, de böra hållas öppna en förmiddag i hvarje vecka ifrån 10 till ett.

Likaledes få vi till Academiens bifall hemställa den af Herr Assessoren föreslagna ordning och noggranhet vid ingifna Röns och Afhandlingars granskning, pröfning och införande i Qvartals-Handlingarna; ankommande nu på Academien att välja de deputerade, som efter Academiens redan tagna beslut, skola i år vid ämnenas väljande och rangerande för Handlingarna att biträda Praeses och Secreterarne.
Om Herr Assessoren, enligt sitt yttrande i Memorialet, kan få tryckare-lönen för Almanachorna nedsatt Åtta Skilling för Riset, sker Academien dermed en betydlig förmon och besparing; ty efter Kammererarens uppgift äro för år 1783 till de Små Almanachorna uppgångna 873 Ris Papper; men som Academien tillika bör vara säker, att icke något uppehåll må ske i Tryckningen, torde Academien finna för godt, att öfverlemna till Praeses, Secreterarne och några af Jnspectores Aerarii, att gemensamt med Herr Assessor Odelius bringa accorderne om Almanachs-Tryckningen till ett för Academien förmonligt och Säkert Slut.

Det kunde väl hända, att de större Almanachorna skulle blifva något begärligare, om efter Herr Assessorens förslag, uti Historiska Calendern flera af Ämbetsmän och Betjenter i Landsorterna skulle införas och om Stockholms och i synnerhet Hof-Calendern blefve prydd med vackra vignetter; men till underrättelsers insamlande ifrån Landsorterna om där varande flera tjenstemän, än uti Historiska Calendern redan äro införde, torde mera besvär och kostnad uppgå, och vignetterne likaledes blifva kostsammare, än att den förmodade större afsättningen Sådant ärsatte; dock om Academien så behagar, kunde försök göras med en eller annan Vignett för Hof-Calendern.
Om Opera och Nummer-Lotterie Almanachorna lärer nu ingen öfverläggning kunna ske, innan Academien blir underrättad, Hvad Hr. Presidenten Baron Liljencrants, efter sitt benägna löfte, kunnat uträtta, att af dessa Almanachor befordra Academien till någon större inkomst.

Med detta betänkande conformerade Sig Herrar Jnspectores Aerarii och tillade endast 1:o) att den föreslagne Jnventeringen Så väl af förut varande som sedermera tillkomna Naturalier och Böcker borde ske årligen innan sista Praesidii ombytet, på det Academien då måtte få höra tillståndet af alltsammans. 2:o) Att Vaktmästaren Viklunds lön hädanefter skall förhöjas till 60 Rdr, hvaremot han skall vara förpligtad att renhålla huset, lilla gården och ränn-stenarne, såsom i föregående betänkande anfördt är.

4:o) Blef uppå Hr. Presidenten Baron Liljencrantses ärhindran resolveradt, att Bref skulle afgå till Hans Excellenz Herr Grefve Carl Fersen, såsom nu varande Directör öfver Svänska Operan, med tillkänna gifvande, det Academien, som ifrån den tid, den så kallade Theater-Calendren blifvit utgifven, icke fått den för privilegium af Kammarherren Barnelofvade
kow, då han var Directör, contraherade lofvade Summan, icke annat kan än återkalla reclamera samma privilegium, som Opera Directionen fått att utgifva berörde Calender, Så vida Directionen icke finner för godt, att först och främst för den förflutna tiden och Sedermera årligen, Så länge Calendren continueras, att contentera Academien med den utfäste Accorderade Summan.  

5. Hr Baron och Presidenten LiljenCrants påminte, at såvida Academien har Privilegium Exclusivum på Almanakor, borde ej heller andra utan vedergällning få utgifva hvad Art af Almanakor det vara må. Och i denna afsigt skulle bref afgå ifrån Academien til ------ Fersen, at det vid Theater Almanakens utgifvande lofvade och betingade löfte om ----- Dlrs afgift til Academien måtte gå i verkställig het.

4. Vid samma tilfälle påmintes om Parentation öfver framledne BergsR. Sandels, hvarom nu, sedan Hr Presidenten Liljen-Crantz för bristande tid sig afsagt, Herr Bergs-Rådet Leyonmark af samtel. Academiens närvarande Herrar anmodades.

1. Hr. Amiralen af Chapmans insände Ritning och förslag til en MudderMachin för hamnen i St. Barthelemy upvistes; jem te Kostnads förslaget därtil, hvarvid Hr Amiralen tillika var af den tankan at samma Machin säkrast och med minsta Kostnad vid Kongl. Skeppshvarfven härhemma borde förfärdigas och jämte en arbetare som förstod dess samansättning och bruk Sjöleds försändas til Barthelemy. Hvilket ock nu K. Academien fant vara ganska väl grundadt. Men som detta angick någon Utgift och bekostnad för Kronan, och man dessutom icke nogsamt har sig bekant sielfva Arten och beskaffenheten af hamn-botten vid St Barthelemy kunde ingenting därvid med visshet fastställas, utan fann K. Academien för bäst, at samma Project, jämte den nu färdiggjorde Modellen öfver den af Herr ÖfverDirect. af Thunberg vid CarlsCrona dockebyggnad brukade Muddrings anstalten, som i alla händelser kan blifva nyttig, skulle til Hr. Presidenten och Statssecreteraren Liljencrants öfverlemnas, at däröfver höra Dess utlåtande.

9:o. Öfver Direct. Thunberg hade, i Anledn. af Academiens förfrågan om bästa Inrättning af en Mudder-Inrättning, upsändt: Ritning öfver Dess vid Docke Byggnaden i CarlsCrona brukade Mudder Pråm; jämte Utkast af sielfva fördämningen vid hvars uptagande den blifvit brukad, samt Intygande om Dess verkan. Hvilka documenter nu i Anledning af Kongl. Maj:ts befallning Om Modell til Mudder Machin för St Barthelemy, skulle til H:r Statssecreteraren Baron Liljecrants upgifvas, til de förr aflemnade; at få däröfver Dess yttrande, och förnimma om något vidare därom vore tilgörandes. - Men öfver den af Herr Thunberg tillika bifogade: Afvägnings Charta öfver Vadsbo härad uti Skaraborgs Län, med Dessein til Segelled imellan Venern och Vettern; såsom ett för Handlingarne tjenligt Document, skulle om någon mera uplysning och beskrifning deröfver hos H:r Sweder, anhållas.

9:o. Uplästes Hr. Baron Hermlins yttrande öfver det af Chemiae Laborator insände Svar på Frågan om Trangrums, des bestånds delar och nyttjande: och har detta Svar befunnits innehålla åtskilliga försök och nyttiga Anmärkningar om Trangrumsets beskaffenhet så at förra delen af Acad. fråga neml en Chemisk Analysis öfver detta ämne är til större delen fullgjord; Til den sednare delen eller en på försök grundad beskrifning om bästa Sättet til des nyttjande äro Anledningar gifne, men man lär svårligen och inom den utsatte tiden kunna vänta en utarbetad Process för tilverkningen i stort. Fördenskuld hemställes at K. Academien behagade tildela Auctoren Accessit af 50 Rd:r spec. och utsätta frågan vidare med tilökadt Praemium af Sahlgrenske fonden. Såsom nu H:r Baron och Bergsrådet härutinnan aldeles instämmer med det tilstyrkande, som förut ifrån H:r Baron och CanzliRådet Alströmer inkommit, och jämväl andre som sedt denne skrift därmed förenat sine tankar: fann Kgl. Academien ingalunda vidare någon betänklighet därvid: At tildela detta Svar, som ock är det enda i detta ännu inkomne, den uti Academ. tryckte kungörelse af d. 10 Aug. 1785 lofvade belöningen för Accessit af Femtjo Rd:lr Spec. Auctoren därtil, befanns vid den förseglade och med påskrift Chaemiae Laborator, teknade Namnsedelns öpnande vara, Kongl: Oeconomiae Hofmästaren Eric P. Möller, med adress Torps Pottaskebruk vid Örebro. d. 27 Dec. 1786. såleds samma Autor, som nyligen vunnit Accessit för des ingifne Försök til en Bonde-Practica. Vid ytterligare discours om denne frågans åter upställande, behagade H. Exc. Bar. Liljencrants gifva tilkänna, det för någre år en Holländare varit här, som trott sig veta den konsten at torka, och til bränsle såsom en art af Torf använda Trangrumset hvilket på en skoglös Ort vore af största Nytta och såleds vid frågans å nyo upgifvande framdeles borde ihågkomas.

11. Anmältes Optiska Glassliparen Gabriel Collins Memorial, hvaruti han til nödige Verktygers och materialiers anskaffande anhåller om Förskott af penningar utom hvilket han icke ser sig vara istånd at fullgöra de beställningar som dageligen göras m. m. Contorets Herrar Deputerade hafva tagit Saken uti öfvervägande; och i anseende därtil at Collin för detta är lofvat åtnjutande af 1/3 del, eller 1000:de D:lr Kopp. M: af den til Optiske Verkstaden anslagne Pension, beviljat Collin et Förskott af 55 Rd:lr Spec. utur Academiens Cassa, hvilket åter af de med tiden inflytande ensions medlen afdragas och godtgöras skall. Och som desse Medel en tid bortåt icke blifvit utbetalte längre än til och med 2:dra Qvart. 1789, samt såleds något öfver Sex Qvartaler deraf innestå. Så anmodades och lofvade Hans Exc. Herr Praeses at jämte Secreteraren hos Hans Exc. Bar. LiljeCrantz såsom Président uti K. Commerce Collegium omröra angelägenheten af desse Pensionsmedlens utbekommande för verkstäderne. Academien ratifierade til alla delar Contorets beslut angående Collin, at til honom i förskott på förenämnde pensions Medel måtte få utbetalas en Summa af 55 R:dr 26 sk 8 % Specie.

2:o H. Exc. Bar. Liljecrants gaf Academien tilkänna, at målet rörande Instrumentmakarenas Pensioner, hvarom såväl Herr Praeses som Secret[er]aren genom upgifvet ProMemoria anmälan gjordt, blifvit af H Bar. och Présidenten uti K. Comm. Collegio anmält, samt bifallet, och at bref därifrån til Staats Contoret afgått med reqvisition af de innestående Medlen at på en gång utbetalas; Såsom ock redan i dag det 3:die Qvartalet för 1789 af desse Pensioner til Academien blifvit utbetalt. För at få nådigt och gynnande biträde betygade Academien sin erkänslan, och vidare til Herr Baron och Presidentens ynnest recommenderade angelägenheterna af desse Academiens upsigt och försorg anförtrodde Verkstäder.

5. Företogs Valet til Praeses för nästa Qvartal; hvarvid mästa och nästan lika mycket, ja alla rösterne föllo på: Hans Exc. Baron LiljeCrants; H. Exc. Bar. Fred. Sparre. Herr Statssecr. och Commendeuren Schröderheim, och Herr Cantzl. Rådet von Rosenstein; Ibland hvilka Herrar Lotten träffade Hr. Schröderheim til Praeses.

7:o Uplästes H. Exc. Bar. Liljencrants skrifvelse til Academiens Secreterare, rörande Nyttan och nödvändigheten af K. Academiens åtgerd, vid frågans afgörande, om den bästa och fördelacktigaste Trösk-Machin, hvaraf så många olika constructioner äro upgifne at Landhushållare hafva svårt at deribland den fördelacktigaste; hvilket genom en Praemie fråga på Sahlgrenska kunde utrönas, om detta Ämne til belöning utsättes. K. Academien fann saken aldeles värdig sin upmärksamhet och skal hafva den i minne til den tid sådana frågor komma at upgifvas. Imedlertid skulle Contoret frågas och förklara sig om tilgången af de härtil erforderliga Medel.

1. von Schulzenheim ---- H: Excell:e H:r Baron Liljencrantz ---.  
1. Herr Runeberg ------ 2 Herr von Schulzenheim 3 H: Excell:e H:r baron Liljencrantz
4. H:e Excell:e Herr Grefve Bunge 5 Herr Dalberg ---- 6 Herr Uggla -------
7. Herr Modeer -------- 8 Herr Hellenius -- 9 Herr Grefve Ehrensverd
10. Herr Baron Rappe. --- 11 Herr Dubb.

1. von Schulzenheim ---- H: Excell:e H:r Baron Liljencrantz ---.  
1. Herr Runeberg ------ 2 Herr von Schulzenheim 3 H: Excell:e H:r baron Liljencrantz
4. H:e Excell:e Herr Grefve Bunge 5 Herr Dalberg ---- 6 Herr Uggla -------
7. Herr Modeer -------- 8 Herr Hellenius -- 9 Herr Grefve Ehrensverd
10. Herr Baron Rappe. --- 11 Herr Dubb.

Kong[liga] Academien behagade gilla det af Sjöstén upgifna förslag at utse wissa deputerade, hwilka gemensamt med honom skulle ytterligare granska det som angick de omförmälte oordningarne och den tillsyn Academien bör hafwa öfwer Mathematiska Instrumentmakeriet, samt sluteligen inkomma med et project, som wisar huru Instrumentmakeriets upkomst och förkofran hädanefter beqwämligast och säkrast kan befordras. Till Deputerade utnämdes H:s Excellence m.m. H:r Baron LilljeCrantz, H Stats Secreteraren m.m. Rosenblad, (med hwilken H:rr Deputerade skulle communicera projectet, då det blifwit utarbetat) H Bergs Rådet Leyonmark, H kong[lig] Secret. Nicander, H:r Prof. Schultén, H:r Secret. Swanberg, och H:r Professor Sjöstén.

6:o Företog sig Acad:n at wälja ny Praeses då rösterna så utföllo, at
H:s Exc. m.m. H:r Grefwe Ruuth erhölt ------- 19
H:r Öfwerbom ----------------------------- 18
H:s Exc. m.m. H:r Baron Liljencrantz ------- 13
H:r CanzliRådet Leopold -------------------- 10
H:r Kong[lig] Secret. Nicander -------- 9
H:rr Hisinger, Gistrén och Helwig hwardera 4 och någre hwar sin röst. Wid lottningen emellan de 4:a första som på Praesidis förslag upfördes blef H:r Canzli Rådet m.m. Leopold Praeses.

5:o Anmärkte Hans Exc. m.m. Liljencrantz, at, som Academiens Hufvud Bok för sidstledne år troligen ännu icke vore afslutad, emedan Professor Sjöberg aflidit före den termin då den enligt föreskrift bör vara det, vore det angelägit at, innan Camreraren verkeligen tillsattes förut stadga huruvida den blifvande borde vara förpligtad eller icke at afsluta den; Och beslöt kong[liga] Academien som med Hans Excellence instämde i i angelägenheten af denna erinran, at ordentlig boks afslutande för förlidna året vore et vilkor med förutsättande af hvars fullgörande allenast den blifvande tilförordnades, och at följakteligen någon ansökning om särskildt arfvode för detta besvär icke kunde ega rum.

5:o Anmärkte Hans Exc. m.m. Liljencrantz, at, som Academiens Hufvud Bok för sidstledne år troligen ännu icke vore afslutad, emedan Professor Sjöberg aflidit före den termin då den enligt föreskrift bör vara det, vore det angelägit at, innan Camreraren verkeligen tillsattes förut stadga huruvida den blifvande borde vara förpligtad eller icke at afsluta den; Och beslöt kong[liga] Academien som med Hans Excellence instämde i i angelägenheten af denna erinran, at ordentlig boks afslutande för förlidna året vore et vilkor med förutsättande af hvars fullgörande allenast den blifvande tilförordnades, och at följakteligen någon ansökning om särskildt arfvode för detta besvär icke kunde ega rum.

7:mo Företog Academien afgörandet af de prisfrågor som för 1808 böra til allmän täflan framställas. I detta afseende hade ledamöterna af första classen inlämnat 2:ne förslag: det ena af hans Excellence Liljencrants (se bilagan N. 18) det andra af Ryttmästar Adlersparre (se Bilagan N. 19). och beslöt Academien härvid at denna gång til täflan upgifva det ämne hvartil hans Excellences proposition gifver anledning. Andra classen hade ännu icke inkommit med något förslag; Tredje classen ansåg ingen prisfråga i dertil hörande Vetenskaper för det året böra af Academien upgifvas i anseende til Doctor Wahlenbergs Lappska resa som af dess medel understödjes. Fjerde classen, häldre än at upgifva et nytt ämne, föreslog den förut nämnde tilökning i belöningen för den som kan upgifva sättet ataf Svenska producter och utan Indigo bereda en varaktig blå färg. Femte classen hade förenat sig om det af Svanberg ingifna förslag (se Bilagan N:o 20) hvilket af Academien blef antagit; och sjette classen önskade förnyandet af de Medicinska frågor som i Inrikes Tidningen N. 58 den 24 Maji 1805 blifvit upgifne, med undantag af den som angår ersättandet af modersmjölken, så vida denna provisionelt antages för besvarad, hvilket äfven af Academien stadfästades. Dock blef definitiva afgörandet af alt det som i detta moment blifvit anfört rörande prisämnens reglering för 1808 än vidare upskutit til näst skeende sammankomst, då Academien i anledning af upgifter öfver sina tilgångar och därtil anslagne medel, samt med afseende på det ifrån andra classen inkommande förslaget, ytterligare ville besluta hvilka ämnen därvid borde framställas, samt huru stor belöning borde tildelas författaren til de bästa härå inkommande svar.
Jöns Svanberg

H:r Öfwerbom fick ------------------- 22
H:r af Tibell ---------------------- 17
H:r Nordmark ----------------------- 16
H:r Edelcrantz ------------------------ 8
H:r Helwig --------------------------- 6
H:s Excell. H:r Grefve Oxenstierna ---- 4
H:r Nicander ------------------------- 4
H:r Ackerman ------------------------- 4
H:s Excellence H:r Grefwe Ruuth ------- 4
H:r Swedenstierna ----------------- 4
H:s Excell. H:r Baron Lilljencrantz ---- 3
och någre hwar sin röst.

N:o 2 Med Valspråk: för Fäderneslandet:
Om Jordens proportionella fördelning i större eller mindre egendomar, hvilket remitterades til Hans Excel. Liljencrantz samt Herrarne Edelcrantz, Schultzenheim och Schultén.

13:o Skreds til val af af Praeses för nästföljande halfva år, hvarvid herr af Tibell erhöll 23 röster, h. Edelcrantz 18, h. von Rosenstein 17, h. Svartz 14, h. Exc. Oxenstjerna 5, h. Hedin 5, H. Exc. Liljencrantz 3, H. Odhelius 2, H. Nicander 2, H. Hällström 2, H. Svedenstjerna 2, H. Adlerbeth 1, h. Gahn 1, h. Silfverstolpe 1, H. Ackerman 1, H. Exc. Ruuth, 1, H. Gistrén 1 och H. Helvig 1. Til följe heraf blervo herrarne af Tibell, Edelcrantz, v. Rosenstein och Svartz lottande, hvarvid lotten föll på Herr Generalen m.m. af Tibell som således för nästföljande halfva år blef Academiens Praeses.

Å denna hade annat svar icke inkommit än det redan 1807 bedömda, och då författaren enligt derom införd Annonce okänd brefväxlat med Secreteraren, smt dervid förklarat sig smickrad af äfven et mindre vedermäle af Academiens upmärksamhet, men mindre benägen at af sit arbete företaga någon essentiellare omarbetning, så blef f Academien ytterligare remitteradt til Hans Excellence m.m. Liljencrantz, Bar. Hermelin, Prof. Svartz och Öfv. Intend. Edelcrantz at upgifva förslag til den belöning som i anledning f alt detta likväl torde böra författaren tildelas.

6:to Uplästes Committerades Hans Exc. m.m. Liljencrantz's samt Prof. m.m. Schultzenheims utlåtanden öfver den til Academien med valspråk för fäderneslandet inkomna afhandlingen såsom svar å prisfrågan om fördelarne och olägenheterne af Jordens proportionella fördelande i större eller mindre egendommar, och blef definitiva bedömandet häraf upskjutit til näst blifvande sammankomst då äfven det yttrande som kong[lig] Secreteraren Nicander häröfver upsatt, blef beslutit skulle upläsas.

3. Notificerades K. Academien om Trenne af sine Ledamöters afgång med döden, såsom timad sedan k. A:s sista sammankomst, neml. H. E. m m. Grefve Liljencrantz, K. Academiens fordna Astronom och Secreterare, Canzli-Rådet Nicander, och f. d. Astronomiae Observatorn i Lund Lidtgrén. Öfwer H. E. Grefve Liljencrantz åtog sig, på K. Academiens anmodan, Herr Von Schulzenheim att hålla Åminnelse-Tal.

10:o Slutel. anhöll Secreteraren att få upläsa de Biographier han författadt till införande i detta årets handlingar: neml. öfver Prosten D:r Osbeck, Riks R. m.m. Gref Liljencrantz, Assessoren D:r Blom och Canzli R. Nicander, och blefvo desse antekningar af K. Academien till tryck godkände.

Onsdagen, den 24 April. 1816, samlades K. Vet. Academien, efter på vanligt vis gifven kallelse, att afhöra Åminnelse Talet öfver Dess aflidne Ledamot, f. d. Riks Rådet, Presidenten m.m. Grefve Joh. Liljencrants, författadt och hållet af Presidenten och Commendeuren Dav. von Schulzenheim.

Onsdagen, den 24 April. 1816, samlades K. Vet. Academien, efter på vanligt vis gifven kallelse, att afhöra Åminnelse Talet öfver Dess aflidne Ledamot, f. d. Riks Rådet, Presidenten m.m. Grefve Joh. Liljencrants, författadt och hållet af Presidenten och Commendeuren Dav. von Schulzenheim.