Protokoll
Här kan du läsa Kungl. Vetenskapsakademiens protokoll 1739-1774. Du kan antingen söka i protokollen i fulltext, eller följa omnämnanden av en enskild person.
Protokoll 1807-04-22
Uti kong[liga] Vetenskaps Academiens sammanträde Onsdagen d. 22 April 1807 då närvarande voro
Praeses herr Baron Rosenblad
Hans Exc. Liljencrantz
herr Odhelius
Sparrman
Hjelm
Arfvedson
Hagström
Adlerbeth
von Rosenstein
Svartz
Geyer
Schultén
Hennic Gahn
Broling
Edelcrantz
Svanberg
Bouck
Bar. Rosenhane
Öfverbom
Gistrén
Bar. Lagerbjelke
Svedenstjerna
Lenngren
och Åkerrén
förehades följande.
1:mo Justerades dagboken för näst föregående sammanträde onsdagen den 1:sta April 1807.
2:do Uplästes fru Sjöbergs närlaggde Memorial, hvaruti hon, i anledning af den indragning som nu mera kommer at äga rum sedan sedan Academiens afledne Secreterares Professoren Wilcke's änka trätt i annat gifte, hos Kong[liga] Academien anholler om något ringa understöd i sin innevaran de höga ålderdom. Academiens Praeses anmälte härvid at denna sak redan förevarit i Inspectura, samt at Inspectores aerarii ej trott sig kunna tilstyrka i fråga varande ansökning, så vida demedel, som endast böra användas til befrämjande af litterär verksamhet och Vetenskapers tilväxt, ej må förvandlas til blotta barmhertighets inrättningar. Dock hade Inspectores aerarii i afseende på fru Sjöbergs svåra fattigdom anset sig böra föreslå kong[liga Academien, at, sedan dom nu mera blifvit afsagd emellan Sjöbergs sterbhus delägare å ena och boets samteliga borgenärer å andra sidan, hvaribland Academien til följe af af en efter Sjöberg yppad balance på 110 Rdr 44 sk 1 % Bancomynt vederbörligen bevakat sin härå innehafvande fordran, och då kong[liga] Academien enligt nämde dom härå eger at utbekomma 75 procent af förenämde summa eller 83 Rdr 9 sk 3/4 rst[ycke] Banco, detta med åtföljande rätt på fru Sjöberg måtte transporteras. Angående begge dessa omständigheter stadfästade kong[liga] Academien hvad Inspectores aerarii härutinnan på ofvan anförde sätt tilstyrkt.
Bilag. N. 1.
3:o Uplästes följande til kong[liga] Vetenskaps Academien ankomna bref. 1:mo ifrån herr Zahn prediger im Delitz och utgifvare af Ulphilas, hvaruti han, jämte tilkännagifvandet af föräringen utaf et exemplar af ofvannämnde verk til Kong[liga] Academien, tillika anholler at Academien å dess vägnar til Kong[lig] Majt ville öfverlämna et annat i marroquin inbundit Exemplar, hvilket Secreteraren anmodades at vid tilfälle öfverlämna til herr CanzliPresidenten m.m. Baron Ehrenheim. 2:o af Riddaren Högelmüller i Wien hvaruti han upmanar lärda af differenta vetenskaper at til dess förestående resa åt Arabien upgifva de ämnen som därvid i synnerhet förtjäna at anmärkas och närmare undersökas. I afseende härå beslöt kong[liga] Academien at det til införande i tidningarne skulle öfversättas med anmodan til dem som i något hänseende önskade correspondera med herr Riddaren Högelmüller at härutinnan addressera sig til kong[liga] Academien, hvarom bref til herr Högelmüller borde afgå ifrån Secretariatet. 3:o ifrån herr Kong[lig] hofpredikanten Bexell angående et ovanligt phénomène observeradt d. 7 februarii 1807 hvilket lades ad acta. 4:o ifrån Landshöfdinge ämbetet i Jönköping angående Marknads terminers utsättande i de mindre Almanackorne hvilket remitterades til observatorium at därvid tagas til efterrättelse. 5:o ifrån Prof. Svartz an anmälan af Prof. Wildenows tacksägelse för den til honom ankomna Jetton öfver v. Linné med åtföljande quartals handlingar hvaruti hans egen handling blifvit införd.
4:o Uplästes herr Canzli Rådet Schulténs betänkande, i anledning af det til honom vid Academiens sidsta sammankomst remitterade Memorial, hvaruti herr Canzli Rådet i detalj upgifver det som han i synnerhet anser böra observeras vid frågan om Östersjöns stigande och fallande, äfvensom sättet huru detta bör observeras. Bägge dessa Memorialer blefvo af Academien än ytterligare remitterade til herrarne Edelcrantz Svanberg och Öfverbom.
Svanberg och Öfverbom.
5:o Anmälte herrarne Bouck och Odhelius at de, i afseende på TegelbruksMästaren Ljunggréns föreslagne nya modeller til takpannor, gort sig underrättade om förhollandet däraf vid de hus i staden, där sådane blifvit til taktäckning nyttjade och därvid funnit dem i högsta måtto ofördelaktiga i anseende til därmed förenat läck m.m. Emedlertid, som det ännu vore anledning at mistänka, at dessa bristfälligheter icke endast härrörde af sjelfva formens oduglighet, utan ganska mycket äfven af matierens beståndsdelar och dess vattn-insupningsförmåga (hvilka olägenheter med bibehollande af Ljunggréns form vid et annat Tegelbruk möjligtvis helt och hollit kunna undvikas) så beslöt kong[liga] Academien at, til detta ämnes fulkomliga utredande, föranstalta om ytterligare försöks anställande därå vid Gefle Tegelbruk, hvarförinnan Academiens betänkande rörande denna sak ej kommer at afgå til Högloflige kong[liga] Commerce Collegium. Tillika beslöt Academien at herrarne Boucks och Lidströmers yttrande skulle införas i Economiska Annalerna.
6:to Företog Academien bedömmandet af de för 1806 inkomna svar på de i Inrikes tidningen N:o 58 för år 1805 utsatte prisfrågor. N:o 1. hvilka inhemska eller lätteligen i Sverige odlingsbara växter och andra ämnen kunna genom anställde försök finnas tienliga at deraf bereda en så vacker och varaktig blå färg både på ylle, silke, bmull och linnevaror, att den i godhet svarar emot färg af indigo, och i sådan mängd och til så godt pris kan erhollas, at Svenska fabrikerne dermed kunna förses. Å denna fråga hade allenast et svar inkommit med valspråk sök at vara nyttig, och fann Academien detta för ingen del upfylla den enda fordran som härvid utgör sjelfva föremålet för all forskning, och hvarförutan någon för våra färgerier särdeles vigtig uptäckt i detta afseende hvarken saknas eller är at förvänta. I sjelfva verket är konsten at färga blått, som til utseendet täflar med indigo färg, och äfven är beständig emot all åverkan af sol och luft, ej någon hemlighet. Öfver alt på landet, särdeles i Södermanland och Finland, känner allmogen sättet at färga blått med jämna (Lycopodium complanatum) och bresilja; och en Academiens ledamot h:r lif Medicus Westring har i ny Journal för hushollningen Mars och April 1803 härå anfört en mängd försök med alla våra arter af jämna (Lycopodium). Allmogen i Husby sockn i St. Kopparbergs län nyttjar et annat sätt at med Bresilja gifva ull en blå färg som til egenskaper nog mycket liknar den som åstadkommes med Jämna och Bresilja, men faller nästan högre och bjertare i färgen, särdeles då ljusare blått åstundas. Äfven denna är ej mindr än den föregående fast och beständig emot sol och luft, men båda angripas de af syror och lut, och afhjelpandet af denna svårighet är egenteligen den upgift som härvid sökes. Likväl, ehuru Kong[liga] Academien i anledning häraf ej kunde tildöma den insända skriften det för et fulständigt svar härå utsatte priset, ansåg hon icke desto mindre den därvid upgifna färgningsmethoden förtjena at i Economiska Annalerna än vidare allmänt kungöras, hvarföre författaren til et vedermäle af Academiens upmärksamhet skulle undfå en af dess stora medailler i silfver. Uppå dessa grunder blef det Secreteraren updragit, at, til följe af Högloflige kong[liga Commerce Collegii remiss af den 25 November 1806, härå författa det betänkande, som i Academiens namn, och i afseende på klädesväfvaren i Askersund Sven Pettersons härvid angifna upfinning, kommer at afgå; Därjämte beslöt kong[liga] Academien, at, til besvarande innom d. 31 December 1809, än vidare upgifva samma fråga, med en därvid utsatt belöning af et hundrade femtjo ducater för tilfredsställande upgifter i afseende på hvad som därvid i det föregående blifvit föreskrifvit. Äfven anbefaltes Secreteraren, at, i anledning af den synnerliga upmärksamhet hvarmed Hans Majestät konungen i nåder omfattar detta för våra fabriker och färgerier,. samt för fäderneslandets handelsvåg i allmänhet vigtiga ämne, til näst skeende sammankomst författa en summarisk berättelse, som i underdånighet bör afgå til Hans Majestät, rörande den åtgärd Academien härutinnan vidtagit, samt följderna däraf, och de ytterligare upmuntringar Academien utfäst vid denna i Vetenskapligt ej mindre än practiskt och Technologiskt afseende vigtiga uptäckt.
Bil. N. 2. 3. 4. 5.
N:o 2. Afhandling om et lätt, och til den uplystare allmänhetens begrep och verkställande lämpadt sätt, at genom chemisk och Physisk undersökning uptäcka de förnämsta beståndsdelarne af särskildte jordmåner, och derigenom med all den probabilitet som Vetenskapernas och åkerbrukets nu varande tilstånd samt erfarenheten tillåter, bestämma deras relativa fruktbarhet, samt graderna af deras värde. Äfven å denna fråga hade allenast et svar inkommit med valspråk usus est optimus Magister. Academien, som i et ämne af denna art ej kunde med sit bifall sanctionera åtskilliga origtigheter i theorien, och vid tillämpningen til jordens olika fruktbarhet antagne förslags meningar, samt deraf vågade slutsatser, saknade äfven i det upgifna sättet at undersöka jordmåners beståndsdelar den tydlighet och fulständighet hon fordrat för tildelandet af den utsatte belöningen; Likväl erkände hon hos författaren mycken kunskap i åtskilliga til ämnet hörande delar, jämte skarpsinniga anmärkningar om jordmånernas och fruktbarhet i allmänhet, samt oförtrutenhet at anställa en mängd försök som verkeligen förtjäna at göras allmänt bekanta. I anseende härtil beslöt Academien at et exemplar af någon utaf dess stora medailler i silfver skulle tildelas författaren;
Bil. N. 7. 8. 9. 10. 11.
N:o 3. Afhandling om nödvändigheten och rätta sättet at beräkna de medel af kostnad, arbetskraft och tid som användas vid alla företag i Landthushollningen, med i akt tagande af de särskildta omständigheter, som i dessa calculer böra ingå, tillika med förslag eller plan til en fulständig journal eller dagbok för antekningar i detta ändamål, af nog enkel sammansätning at förstås och nyttias äfven af allmänheten bland Landthushållare. Äfven å denna fråga hade allenast et svar inkommit med valspråk Le travail est le premier devoir de l'homme, et le premier travail est celui de la terre - Raynal. Academien fann detta författadt med verkelig redighet och kännedom af ämnets vigt, smt lätthet i det föreslagna beräkningssättet för at göras användbart; Likväl ännu något för ofulständigt at helt och hollit upfylla frågans ändamål, och så vida svara emot den billiga väntan man har af et arbete som vunnit högsta belöningen. Emedlertid ansågs författaren detta oaktadt så nära hafva fullgort Academiens väsendteligaste fordringar härvid, at Academien, häldre än at tildela den mindre belöningen, ytterligare trodde sig böra upgifva samma fråga til täflan för 1808, på det författaren ej måtte sakna tilfälle at genom et lätteligen fulkomnadt arbete möjligen vinna en högre; i hvilket afseende han borde anmodas at så vida han det åstundar okänd correspondera med Secreteraren för t af honom vinna uplysning om det som vid den insända afhandlingen i synnerhet blifvit anmärkt.
N:o 4. Hafva febrar och andra sjukdomar på de förflutne sidsta hundrade åren förändrat sin beskaffenhet? Månne några af dem på denna tiden försvunnit? och hvilka? Hafva andra nya sjukdomar åter upkommit? och hvilka? och hvad förändring har botningssättet i anledning deraf undergått?
N:o 5. Då man anser brist på modersmjölken för en af de betydligaste orssker til den stora dödlighet ibland barn under första och andra lefnadsåret, frågas: hvilka näringsmedel äro de tjenligaste, mest tilgängelige och således minst kostsamme, at på alla orter i Riket, så väl vid barnhus inrättningar som eljest både på landet och i städerna, ersätta modersmjölken, samt hvad skjötsel må för dessa späda barn fordras til förekommande af sjukdomar från denna orsak.
N:o 6. Hvad är det som förorsakar, at så många af den arbetande classen, både män och qvinnor plågas af bensår, som göra dem til arbetsodugliga? och huru skola dessa bensår förekommas: samt hvilket är det enklaste och mest användbara botnings sätt deremot?
N:o 7. Huru skall det reformslika och urartade veneriska utslag, som hos allmogen och det fattigare folket i sednare tider så allmänt kringspridt sig, säkrast och med minsta kostnad kunna botas och dess återkomst förebyggas.
Å dessa hade följande svar inkommit
N:o 1. å frågan N. 6 med valspråk: Mon unique objet est d'etre utile.
N:o 2 å frågan n. 6 med valspråk: Expertus novit.
N:o 3. å frågan N:o 6 med valspråk: Tig - Tänk - Gör.
N:o 4 å frågorna N:o 6 et 7 med valspråk Välment och okonstladt.
N:o 5 å frågan N:o 7 Utan Valspråk med namnsedel.
N:o 6 å frågorna N:o 5 et 6 af samma författare.
N:o 7 å frågan N:o 4 af samma författare.
N:o 8 frågan N:o 5 med valspråk: Qvae crescunt plurimum habent calidi innati, plurimo igitur egent alimento, alioqvin corpus absumitur.
Hippocrates
Ibland dessa fann Academien allenast N:o 4 om Bensår, och N:o 8 om Modersmjölken, äga det värde som härvid i synnerhet borde utmärkas; och, änskönt Academien vid N:o 4 saknade den bestämda cur-methode, och i alla hänseenden scientifika beskaffenhet som vid en skrift för högsta belöningen äro nödvändiga fordringar, smt, ibland de för sår i allmänhet upgifna botemedlen, äfven ansåg et eller annat ofta kunna blifva högst äfventyrligt, erkände hon likväl ibland dessa ganska många som en äldre erfarenhet godkände; hvarjämte de upgifna föreskrifter befunnos mycket fatteliga för menige man, och därigenom ännu mera lämpade at snart kunna vinna et gagneligt förtroende. Äfven var användandet af en hop inhemska växter, hvars nytta än icke blifvit nog allmänt erkänd, därvid nogare bestämd, och blott i anledning af en längre erfarenhet til nyttjande föreslagen. Til följe hvar af Academien beslöt at författaren til et vedermäle af dess agtning skulle undfå en af dessa stora medailler i silfver.
Hvad åter angår svaret N:o 8, så fann Academien detta förtjena all upmärksamhet. Dock kunde hon, innan vidare försök i anledning däraf blifvit anstälda på stadens stora barnhus, samt resultaterna däraf nöjakteligen befunnits öfverens-stämmande med författarens upgifter, härå ej lämna den sanction som naturligt vis bör åtfölja tildelandet af högsta belöningen. För at fulkomligen som sig bör få detta stadfästadt, erbjödo sig de ledamöter som tillika äro Assessorer i Collegium Medicum at under dess auctoritet föranstalta om försöks anställande, hvarförinnan något i afseende på prisets beskaffenhet ej kunde afgöras.
Bil. N. 12. 13. 14. 15. 16. 17.
7:mo Företog Academien afgörandet af de prisfrågor som för 1808 böra til allmän täflan framställas. I detta afseende hade ledamöterna af första classen inlämnat 2:ne förslag: det ena af hans Excellence Liljencrants (se bilagan N. 18) det andra af Ryttmästar Adlersparre (se Bilagan N. 19). och beslöt Academien härvid at denna gång til täflan upgifva det ämne hvartil hans Excellences proposition gifver anledning. Andra classen hade ännu icke inkommit med något förslag; Tredje classen ansåg ingen prisfråga i dertil hörande Vetenskaper för det året böra af Academien upgifvas i anseende til Doctor Wahlenbergs Lappska resa som af dess medel understödjes. Fjerde classen, häldre än at upgifva et nytt ämne, föreslog den förut nämnde tilökning i belöningen för den som kan upgifva sättet ataf Svenska producter och utan Indigo bereda en varaktig blå färg. Femte classen hade förenat sig om det af Svanberg ingifna förslag (se Bilagan N:o 20) hvilket af Academien blef antagit; och sjette classen önskade förnyandet af de Medicinska frågor som i Inrikes Tidningen N. 58 den 24 Maji 1805 blifvit upgifne, med undantag af den som angår ersättandet af modersmjölken, så vida denna provisionelt antages för besvarad, hvilket äfven af Academien stadfästades. Dock blef definitiva afgörandet af alt det som i detta moment blifvit anfört rörande prisämnens reglering för 1808 än vidare upskutit til näst skeende sammankomst, då Academien i anledning af upgifter öfver sina tilgångar och därtil anslagne medel, samt med afseende på det ifrån andra classen inkommande förslaget, ytterligare ville besluta hvilka ämnen därvid borde framställas, samt huru stor belöning borde tildelas författaren til de bästa härå inkommande svar.
Jöns Svanberg
Bil. N. 1.
Högvälborne, Wälborne, Högädle samt Ädle och Högaktade Herrar Ledamöter vid Kong[liga] Wetenskaps Academien.
Då det nu är at förmoda at, sedan afledne Herr Professoren Wilkes Enkefru ingått annat gifte, Kong[liga] Academien indrager den årliga pension hon under sitt Enkostånd åtnjutit, så är min ödmjukaste anhållan, det Kong[liga] Academien täckes i sådant fall ihogkomma mig med litet understöd i min olyckliga belägenhet.
Jag eger visserligen intet anspråk på någon slags pension vid Kong[liga] Academien, i anseende till en mig redan bevist godhet i det, at min afledne mans skuld blifvit mig eftergifven, men om min salige mans 22 årige tjenstetid vid Kong[liga] Academien och min olyckliga belägenhet vid 70 års ålder med 4. oförsörjda döttrar, och utan alla tillgångar till bergning för mina återstående dagar, kan värka något tillmin fördel, vågar jag visserligen hoppas alt af Kong[liga] Academiens Herrar Ledamöters ädelmod. Utom detta hopp, ser jag för närvarande ingen annan utväg för mig, såsom sjuklig och utan all förmåga till arbete, än at gripa till tiggarestafven, sedan min af[led]:ne mans lilla qvarlåtenskap åtgått till hans skulds betalande, hvilket vore det hårdaste öde för mig, som utan eget förvållande råkat i denne olyckliga belägenhet.
Framhärdar med djupaste vördnad
Högloflige Kong[liga] Academiens
Ödmjukaste Tjenarinna
Anna Sjöberg.
Enka efter Professor Sjöberg.
Föregående möte