Protokoll

Herr Præsidenten tillsade Ledamöterne at i morgon förmiddagen kl. 10 samlas, och så skildes de åt.

10. Herr Præsidenten hemstälte: till hvilcken tid det första quartalets Acter skola genom trycket utkomma, och beslöts, at det skall skie till slutet af nästkommande Augusti månad.

11. I anledning härutaf frågade Præsidenten Ledamöterne, om icke de ville med det första söka at förfärdiga något arbete, som till den tiden deruti kunde inflyta, och om icke de nu något derutaf ville nämna, hvad de till den ändan ingifva ville? Hvarföre de ock angofvo följande:
1. Herr Præsidenten: observation om växters cultur, och huru man här i Sveriget skall cultivera de utländske.
2. Herr Höpken såsom Secreterare: förtalet och förberedelsen till Acterne.
3. Herr Bielcke: memoire om Almträn och deras förökande, hvarvid inlöpa anmärckningar om träns planterande i gemen.
4. Herr Triwald: påfund af nya Drifbänckar, genom ånga af varmt vatn.
5. Herr Ahlström låfvade at inkomma med efterrättelse om åtskilliga förslag, samt något rörande Schäferier.

12. Herr Præsident en proponerade om frågor, som innehålla anledningar till nya försök, nyttig omtanka eller andre nödige efterrättelser, få uti Acterne införas? Biföls, samt komma deras namn, och derjemte svaret, om det af sådan vickt pröfvas, till den sammas heder och ytterligare upmuntran at deruti införas.

1. Inkom extraord. Cancellisten i Iustitiæ Revision Lars Salvius; och sedan Præsidenten gifvit vid handen, huruledes Academien behagat utse honom till protocollets förande och hielp för Secreteraren, med försäkran, at så snart Academien kommer i fördelacktigare omständigheter, skall hennes första omsorg syfta derhän, huru den flit och ömhet, som han dervid röna låter, må blifva belönt: yttrade han sin fägnad öfver denna Academiens berömliga inrättning och påsyftade ändamål: tackade för den ynnest Academien täckts härigenom honom tillskynda, och försäkrade at vilja så skicka sig vid den honom omförtrodde syslan, at han måtte kunna giöra sig hop och försäkran om Academiens ytterliga ynnest och gunstiga befordran.

8. Och som Academien nu hade på en ovanlig tima kommit tillsamman, så blef för denna gången intet vidare giordt: utan Præses tillsade Ledamöterne at nästa gång träda tillsamman d. 9 hujus klockan 9 för middagen

2. Præses proponerade, sedan de nu intagne Ledamöter sat sig nid på deras tillärnade rum och ställen, om icke de ville åtaga sig något nyttigt ämne till utarbetande för detta innevarande quartalet? Hvartill de samtyckte.

5. Och när Præsidenten sedan gifvit Academien till känna, huruledes Herr Ribbe åstundar at få blifva Ledamot i Academien; så vardt ej allenast sådant beviljat, och i följe deraf resolverat, at bemälte Herr Ribbe om nästa Lögerdag efter Pingesthelgen, tillika med Herr Tillas och Herr Brandt, skulle introduceras, utan Academien fan jämväl för godt och nyttigt at enkannerl:n förstärcka sig med sådane Ledamöter, som här i Stockholm voro bofaste män, på det Academien ej måtte igenom alt för många lemmars bortovarande å vida aflägsne orter komma i des välgrundade inrättning och påsyftade ändamål i framtiden at taga något hinder.

7. Præses hemstälte ytterligare Academiens godtfinnande, at emedan han snart på någon tid vore nödsakad at giöra en resa här ifrån Stockholm i en viss angelägenhet, det ingen då måtte i des frånvaro till Ledamot intagas, ej eller at någon Præsident måtte väljas förr än han sielf vore tillbaka kommen, hvarvid Ledamöterne ingen ting hade at erhindra.

10. Slutel:n tillsade Præses Academiens Ledamöter at nästa gång träda tillsamman d. 16 hujus eller nästa Lögerdag efter Pingesthelgen, klockan 10 för middagen: och vacktmästaren blef befalt at derom påminna dem i rättan tid
Hvarefter denna sammankomst slutades.

10. Præses tillsporde sedan, om icke Hr Tillas, som nu blifvit introducerad, ville taga på sig något vittert ämne at utarbeta och ingifva i Academien till den föresatte tiden; hvartill han giorde sit bifall, och sade det sådant skall enkannerl. bestå uti Minerallogien och Metamorphosi telluris, som han förmodade, bättre fram om icke nu i början, skulle bli et ibland Academiens giöromål at skiärskåda och deruti närmare uptäcka hvarjehanda rön och sanningar, som tillförene intet varit så allment bekante.

14. Præses yrckade vidare derpå, at i protocollet måtte inryckas, det inga Ledamöter uti Rötmånaden och Hr Præsidentens frånvaro måtte tagas in i Academien; hvaremot ingen hade något at säja.

15. Hvarefter Præsidenten tillsade Ledamöterne at nästa gång komma till samman d 20 hujus eller nästa Onsdag klåckan 10 förmiddagen: men innan de skildes, gingo de in uti et annat rum, dit Academien för större beqvämlighet skull täncker flytta sig. Och som bordet der befants vara något för litet, så åtog Hr Ahlström sig för egen bekostnad at låta förfärdiga et större bord. Hvarmed denna sammankomst slutades.

7. Derefter hemstälte Præses, at som han nu på någon tid kommer at resa härifrån, så förmodade han, at ej allenast de observationer, som Herrar Ledamöterne redan lofvat för detta första quartalet till Academien ingifva, måtte under den tiden mognas: utan ock at de nu inkomne medlemmar ville taga på sig något upbyggeligt ämne at utarbeta till den första nästkommande September? Hvartill alla i gemen gofvo deras bifall: och dermed framgofvo de nu i Academien till Ledamöter emottagne Herrar deras försäkrings skrifter, och Hr Faggot lofvade nu till en början villja i Academien upgifva en ny invention på vagnar och kärror, som ej allenast till lastdragande utan ock till prål och prydnad skola vara mera lämpelige, än de nu brukas.

9. Dessförinnan kom väl något at talas om kopparstickning, då Hr Præses hölt före, at plåten borde stickas först och poleras sedan, samt framförde till exempel en kopparstickare uti Holland Wandelar kallad, som på det sättet stuckit alla hans plåtar; men Hr Cronstedt, som sielf lagt handen dervid i Franckriket, ville intet tro, at det kunde vara giörligt: dock blef härom ej mera talt. Utan

10. Hr Höpken proponerade, om man icke nu, innan Hr Præsidenten reste bort, kunde få ballotera om Herr Möller och Hr Scheldon, fast än tiden, som finnes utsatt i Grundreglorne och det 7 Cap., hvilcket ock nu uplästes, ej vore förr ute än till nästa Lögerdag. Detta funno ledamöterne vara så mycket mera billigt, som de nu i Rötmånaden och uti Hr Præsidentens frånvaro ej torde komma tillhopa, med mindre något synnerligt ärende sådant fordra skulle. Giordes altså zedlarne till omröstning färdige. Men innan det skiedde

12. Vid detta tillfället gaf Hr Höpken Academien till känna, huruledes Hr Præses hade till Academien skiänckt et exemplar af sit arbete Hortus Clifortianus kallat: hvaröfver samtel. möterne betygade deras tacksamhet.

16. Hr Höpken frågade, om icke desse Ledamöter kunde i Præsid:s frånvaro tagas in; hvilcket biföls, och resolverades at Hr Ahlström skulle vara vice Præses, till des Hr Linnæus kommer igen tillbaka.

17. Sluteln proponerade Hr Præses, om det icke kunde skrifvas kallelsebref till Lieut:n Hr Nordenberg i Helsingfors och Doctor Medicinæ i Åbo Hr Spöring: hvilcket biföls. Hvarpå ledamöterne för denna gången skildes åt.

Hr Præses tog det til sig och lofvade utarbeta historien deröfver och sedan gifva det in til Academien at förvaras.

3tio Hr Præses frågade ytterligare, uti hvad format Acterne skulle tryckas? Då alla höllo för bäst, at det skulle skie i regal 8ve.

4. Præses tackade Academien för den vaksamhet och flit hon låtit röna uti dess frånvaro, och giorde sin ursäckt at nödvändigheten hållit honom så längne borta, samt betygade derjemte en fägnad deröfver, at han nu åter råkade Academiens Herrar Ledamöter i et önskeligit välstånd.

5. Sedan läste Hr Præses up et bret från Hr Roberg, deruti han tackade Academien för det han blifvit emottagen til Ledamot deruti, med försäkran at han efter giörligheten vil giöra sig förtient des benägna omdöme; hvarjemte Hr Præses ock nu upviste Hr Robergs til honom öfversände försäkrings skrift dat. den 31 Iulii.

6. Præses frågade, huru många exemplar skulle läggas up? och slöts enhällel:n, at man skulle låta trycka 500 exemplar.

7. Men Hr Præses hölt för sin del före, at denna uttolckning ej kunne ryckas in uti Academiens acter, hälst för följande skiäl skull: nembl:n
1. Är denna observation uttolckat af en fremmande Auctor, och det skulle intet väl rima sig, at Academien gier ut sådant nu i början, som intet kommit af hennes egit påfund.
2. At det Auctoren kallar Lucern, är et slag, som rättel:n heter Coronilla eller Onobrichis.
3tio. At figurerne äro alt för groft utstuckne, och at de finnas mycket vackrare hos sielfva den fransöska Auctoren. Hvarvid Hr Præses berättade, at
4. Centoine väl är et utländskt frö, men växer likvist här i Sväriget, särdeles omkring Upsala, jämväl något häromkring Stockholm, och at den tål kiöld och finnes hälst på höglänte platser.
Blef således endräcktel:n faststält, at denne från Hr Roberg ingifne uttolckningen skulle till vidare läggas ad acta.

8. Derefter gaf Hr Præses Academien ytterligare til känna, huruledes han under sit vistande i Upsala hördt Hr Roberg yttra sig vilja gifva 50 plåtar til Academien, i fall han finge veta, at de andre Herrar Ledamöter jämväl behagat giöra något sammanskott. Hvarföre Hr Præses hemstälte Academien, om icke hon för denna Hr Robergs lofven behagade låta afgå tacksäjelse bref: dertil alla samtyckte, och beslöts, at Hr Secreteraren skulle derom upsätta bref til Hr Roberg på Academiens vägnar, men Hr Præses lofvade särskildt skrifva honom til och upnemna de Herrar Ledamöter, som behagat giöra et eller annat förskott til Academien.

9no. Uti det förr omtalte bref från Hr Roberg til Hr Præsidenten tilbiuder väl Hr Roberg sig at vilja uptäncka någon devise, i fal Academien skulle åstunda någon för sina tryckte Acter. Men som Hr Præses redan förut nämt om en devise, som skal vara en gammal man, den der planterar et Palmträ, med denna öfverskrift:
in usus futuros;
Ty blef den af alla gillad och emottagen.

10. Hr Præses föredrog sedan, huruledes Hans Excell:ce Gref Gyllenborg communicerat med honom et recept för stenpassion, som af et fruentimmer uti Engelland blifvit upfunnit och vunnit så stor approbation, at Parlamentet derföre skiänkt henne 5000 pund sterling.

12. Derpå började Hr Præses at tala om Academiens Acter, som nu komma at tryckas, och hemstälte Academien
1mo. Hvad titul på dem skulle brukas? Då det endräcktel:n svarades, at titulen skulle vara följande Wettenskaps Academiens Handlingar för Iulii, Augusti och Septemb. månader 1739.

4. Imedlertid uplästes några stycken af hans anmärckningar, enkannerl:n om flygsand. Hvarvid Hr Præses giorde hvarjehanda påminnelser: och änskiönt Academiens Herrar Ledamöter ej annat kunde än berömma Hr Rosenstens goda upsåt för det en intimation skall slås ut uppå en tafla dagen förut, enär Ledamöterne skola ordinairt Onsdagar och Lögerdagar träda tilsamman. Hvarmed denna sammankomst slutades. allmenna, så pröfvade de likvist detta ärendet vara af sådan vikt, at det med synnerlig flit af Academien borde öfverläggas, innan något deruti kunde giöras allment til fäderneslandets gagn och bästa.

5. Hvarföre ock Hr Præses ytterligare hemstälte, om man icke skulle skrifva honom til på det sättet, at derest han vore sinnad at låta utgå sit arbete angående landthushåldningen. särskildt af trycket, så vore det et mål, hvarmed Academien ej kunde hafva något at skaffa. Men derest han i något mål ville framdeles tiena Academien, så skulle hon gerna se, at han gofve up sådane observationer vid landthushåldningen, som grunda sig på accurate experimenter.

7. Under det Hr Præsidenten yrckade på votering om Hr Rosensten skulle til Ledamot emottagas eller ej, steg Hr Salvius up och hemstälte Academien, om icke han efter Grundreglornes tydel:e innehåll skulle tillika med andre Ledamöter i Academien få äga votum: hvarpå Hr Præsidenten bad honom stiga ut i förmaket, och efter något litet öfverläggande blef han inkallad, då Herr Præsidenten förklarade honom Academiens deröfver fäldte utslag: nembl:n
At hon så mycket mindre kan betaga honom den begärte förmon at jemte andre vid omröstningar äga votum eller stämma, som Academiens Grundreglor tydel:n stadga, at den, som förer Academiens protocoll, sådant värckel:n åtniuta bör.

11. Herr Præsidenten tilsporde Hr Pilgren, om han icke ville igenomse detta första quartalets acter och deruti höfsa Svänskan, innan de gifvas ut af trycket? Hvartil Hr Pilgren svarade, at ehuru villig han vore dertil, så nödgade likväl hans angelägenheter honom til en resa nid åt Östergöln at der efterse sin lilla ägendom: men ville likvist se til, at han skulle vara tilbaka här efter 2 högst 8 veckor. Och som Acten för första quartalet intet kommer ut förr än i Septemb. månads slut, så mente han sig kunna likafult giöra Academien i detta mål nöje. Hvilcket pröfvades för godt öfveralt.

12. Ytterligare tilsporde Hr Præsidenten Academiens Ledamöter hvad papper skulle tagas til trycket? och upviste derhos et slags Holländskt papper, som skulle kosta 18 dr riset, hvilcket giör til 500 exemplar à 8 arck exempl. 8 rijs 6 böcker och 16 arck 150 dr kmt, utan at räkna de arck, som vid corecturen komma til spillo vid hvart och et tryck, som särskildt bör bestås.

14. Derpå kom Hr Ribbe fram och skiänckte til Academien de 108, som han tilförene hade lofvat. Hvilcka p:r Hr Secreteraren tog til sig. Utom dess gaf han til trycket ....... 1 Duc.
äfvenså Hr Præsidenten .... 1 Duc.
Hr Höpken .............. 1 Duc.
Hr Triwaldt .............. 1 Duc.
Hr Nordenberg för sig .......... 1 Duc.
för sin bror .............. 1 Duc.
Hr Sahlberg .............. 1 Duc.
Hr Pilgren .............. 1 Duc.
_________
8 st.

17. Slutel:n tilsade Hr Præsidenten Ledamöterne, at de ville inställa sig i rättan tid efter intimation, och at den, som intet hade tilfälle at komma tilstädes, borde i tid gifva sina förfal Academien til känna, hvartil alla gofvo deras samtycke.

5. Præses lät Academien förstå, huruledes Hr Walraw, som sidsta gången föreslogs at blifva til Ledamot och Academiens Ritmästare intagen, nu mera giordt sin ursäckt, hvarvid blef yrkat derpå, at den, som nu vid Academiens späda början försakar des välmenta tilbod, skulle framdeles, då hon förmodel:n kommer i större credit, aldrig böra niuta den förmon.

7. Hr Triwaldt upviste et prof af den kopparstickarens arbete, som han tänckte at betiena sig af vid detta första quartalets Acter; hvaraf Hr Præsidenten fick tilfälle at hemställa Academiens Herrar Ledamöter, om icke devisen, som kommer at stå öfver den redan faststälte sinnesbilden, kunde skie på Svenska, och heta
För Efterkommande,
hvilcket så mycket snarare fik tycke och bifall, som dermed ej allenast kunde förstås, at man med denna inrättning haft afsickt så väl på tilkommande tiders folck och deras bästa, som ock på hvarjehanda nyttiga konsters och vettenskapers upodlande och vidare utvidgande.

8. Hr Præsidenten frågade, at som Academien ej kan undgå at låta censurera de Acter, som under hennes namn komma at tryckas, och dervid torde bli någon utgift; så ville Herrar Ledamöterne nu yttra sina tanckar deröfver. Hvarvid Hr Höpken för sin del mente, at det ingalunda skulle vara orådeligt, till förekommande af alla dervid befarade olägenheter, at taga in Herr Censor til medlem i Academien, hälst som det är bekant, at han dessutom är en vitter och lärd man. Hvilcket samtycktes, och Hr Ahlström påtog sig at tala med honom derom.

9. Derpå kom vacktmästaren in och berättade, at Hr Doctor Celsius nu vore kommen i mening at blifva inkallad och till Ledamot i Academien emottagen: hvarföre han ock straxt blef införd, då Hr Præsidenten betygade Academiens fägnad deröfver, at hon nu fick sluta in uti sit sälskap en man, som igenom så många snilleprof giordt sig i hela den lärda verlden vida bekant.

16. Hr Præses tilsporde Ledamöterne, huru snart de ville komma in med sina observationer? Då Herr Triwaldt svarade, at han hade sit arbete allaredan färdigt.

17. Äntel:n kom man at tala mycket om receptet ang:de stenpassion, som förra gången blef i Academien upläst. Och Herr Præses tviflade om detta kunde vara at lita på, fast än det uti Gazetterne funnits vara infördt. Men Hr Triwaldt ville försäkra, at de Gazetter, som skrifvas från Weithall, äro aldeles tilförlitelige, och Hr Ahlström låfvade at taga dem nästa gång up med sig.

19. Hr Sahlberg mente, at man ej borde förhasta sig dermed. Detta är et påfund, sade han, som af fremmande blifvit upfunnit, och viste för den skuld ej, huruvida Academien kunde giöra sig någon heder deraf, vidare än at hon ville gifva ut det till allmän efterrättelse för sina landsmän, hvilcket ingalunda kunde skie til Academiens credit, med mindre här icke förut blifva försök el:r prof anstälte; och som han nu bekommit de snäckor, som fordras dertil, ty kunde Hr Præsidenten förut låta giöra försök på 2 el:r 3 personer, då det sedan med så mycket större tryghet kunde gifvas ut. Detta funno Hr Ledamöterne vara så mycket rådeligare, som hvarcken Hr Præsid:en el:r Hr Ribbe sågo, huru de deruti införde species voro så solventia, at stenen dymedelst skulle gå til grus sönder.

6. Herr Præsidenten upläste sedan et bref från Hr Roberg, deruti han begiärer förteckning på Academiens Herrar Ledamöter, jemte de förskotter, som redan til Academien kunde vara giorde, på det at han ock måtte efterkomma sin lofven. Hvilcket Herr Præsidenten lofvade med nästa post honom tilsända.

9. Härefter kom åtskilligt i öfvervägande angående censuren, och som Academien vid sidsta sammanträdet hade beslutit at taga Censor in til ledamot, på det han i detta ärendet måtte vara så mycket villigare at giöra Academien biträde; men nu vid närmare skiärskådande mente, at han för sina många embetes syslor skull intet kunde hinna med at gagna Academien med några nya rön, hvilcket likväl bör vara hennes närmaste syftemål, enär någon ny Ledamot skal intagas; altså hemstälte Hr Præsidenten, om icke man kunde vedergälla hans besvär med en eller 2 ducater?

2. Hr Ahlström gaf sedan up til Academien några sälsame svampar, som vuxit uti et skep mellan garneringen och utsidan. Hr Præsidenten kallade detta slaget Clavaria ramosissim cornu cervi referens, och lofvade framdeles närmare giöra sig kunnig om deras art och skickelse. Desförinnan skulle de förvaras här vid Academien.

12. Hr Præsidenten sporde Hr Brelin til, om han ville gifva in til Academien något prof af sit nya påfund? Hvartil han svarade, det han nu väl gierna ville gifva in et helt instrument, i fal hans vilckor sådant skulle tillåta, dock låfvade han nu upgifva et par tangenter at dermed visa sielfva inventionen.

13. Af det tilfället något blef talat om potatos påminte Hr Præsidenten sig en frukt Latyrus radice tuberosa kallad, som skal med stor förmon växa uti Holland, och jämväl kunna trifvas här; ty han hade sielf sedt henne i Upsala. Denna skal vara ganska god och gagnelig, och han önskade, at hon här ock måtte bli införd och planterad.

15. Härvid talte Hr Ahlström om en man nedre vid Ahlingsåhs, hvilken upfunnit et nytt och särdeles sätt på slagruta, som skulle slå på särskilte sorter af metaller; men Hr Præsidenten hölt före, at detta är bara et uppenbart svek, hvarigenom vår nation blifvit mer än altför ofta sveken af fremmande, och ville således intet tala derom.

3. Derpå gick Herr Höpken ut och kom efter en liten stund tilbaka, då han berättade honom vara nögd med den förestälning Academien behagat göra honom, och sagt det han väl ville gie sit arbete til Academien, men at Academien behagade sielf bestå al omkostnad, som dervid torde förorsakas. Detta fants vara mycket skäligt: ty blef han inkallad, då Hr Höpken lät honom förstå Academiens välbehag öfver hans utlåtande, och at hon uptog det såsom et tecken af hans välvilja emot det almenna; hvarföre hon ock nu ville taga honom til Academiens Ritmästare, med de vilkor som redan omordade äro. Hr Præsidenten viste honom sedan en blomma af Aconitum at göra prof uppå; men som den samma var något visnad, så lofvade han efter middagen skicka hem til honom en annan, den der skulle vara aldeles frisk. Blefvo ock några ritningar utur Hortu Clifortiano honom viste, och dermed tog han sit afträde.

7. Hr Præsidenten gorde en förfrågning vid det tilfälle detta vardt upläst: om man icke skulle kunna sluta ut ångan utur rören och ändock behålla hetan qvar; ty vid vissa tider på året, sade han, kan ångan vara god och vid andra åter skadelig; hvartil Hr Triwaldt svarade, at i fal denna invention skulle komma at brukas i orangerier, det sådant skal kunna skie igenom 2:ne slags rör, af hvilcka det ena är med och det andra utan små och fina hål.

8. Derpå läste Hr Præsidenten up et bref från Hr Celsius, deruti han upböd til Academien et af honom giordt försök om trästängers utvidgande i kiöld; hvilcket af Hr Höpken uplästes och var Academien til et synnerligt nöje, så at det jämväl faststältes, at ock detta nästa gång skulle komma in i Acterne.

9. Hr Præsidenten tilsporde Hr Ehrenswerd, huru snart han ville komma in med sin observation? Så snart, sade han, som han får tilfälle at göra behörigt rön derpå i torrväder, hvilcket oumgängeligen bör skie förut.

10. Likaledes förehölt Hr Præsidenten ock Hr Sahlberg, om han intet snart ville infinna sig med sit nya påfund at förvara trä ifrån förrutnelse? Hela staden, sade han, är nu blefven pikhogad at få se et så gagneligit påfund, hvaraf det meniga samhäldet skulle tilflyta så mycken förmon. Men Hr Sahlberg svarade, det han intet ännu ville uppenbara det, så för vissa orsaker skul, dem han nu intet ville nämna om, som enkannerl:n at han hölt före det vara ganska eftertänckeligt at uptäcka sådane ting, hvaraf våra grannar skulle göra sig en synnerlig förmon och förkofring. Detta mente Hr Præsidenten, at han för sin del intet kunde finna vara något skäl, hvarföre sådant skulle hållas lönt: och framdrog til exempel, at om vi skulle finna på et nytt sätt at göra bröd, hvaraf Norrlänningarne kunde hafva sin födo och uppehälle; måntro sådant borde endast för den orsaken skul nidtystas, at Ryssarne, som vistas under samma climat, torde äfven kunna gagna sig deraf? Hvilcket skulle strida emot naturen, lika som det vore, at iag intet ville göra mig sielf godt, när iag kunde, på det min granne ej eller måtte få något gagn deraf. Härvid kom jämväl at frågas, huruvida denne invention på något sätt vore så fatt, at våra grannar el:r fiender dermed kunde göra oss någon skada? i hvilcken händelse Hr Höpken hölt före, at Academien kunde uptäcka det allenast för Hans Kongl. May:tt; men Hr Præsid. svarade dertil, at utom det at det i sådant fall vore en ting, som lände til Auctorens enskylta heder, så at Academien intet borde eller kunde då befatta sig dermed, så är nu detta rön eller påfund ej så skickat, at våra fiender dermed hvarcken directe eller indirecte skulle kunna skada oss; ty, sade han, jemte någre af de öfrige Herrar Ledamöterne, hvad skada hade vi deraf, om vår grannes skiep länge kunde vara emot förrottnelse, när våra egne vore äfvenså varaktige? Men imedlertid ägde vi den heder, at invention hade först kommit från oss.

13. Uppå ytterligare tilfrågan af Hr Præsidenten, om han icke ville uppenbara denna invention? svarade Hr Sahlberg, at han ännu ville förut något betäncka sig derpå, och dessförinnan upviste han et nyt påfund at göra gärdsgårdar af planterade pijlträn, hvarpå han jämväl framdrog en ritning; men han tog den sedermera åter til sig och lofvade ingifva den en annan gång, jemte en utförlig beskrifning deröfver.

14. Hr Ahlström frågade, om det skulle åstundas något från Marseille, så hade man nu tilfälle dertil med hans Svärfars skiep, som snart kommer at gå dit? Hr Præsidenten mente, at om någon skulle åstunda Coraller, så kunde de bäst fås på den orten, och nämde dervid om en Grefve vid namn Marselius, hvilcken på deras upfiskande gordt sig mycken möda och en stor omkostnad, samt gifvit ut deröfver en beskrifning.

9. Hr Præsidenten ville så mycket mindre neka dertil, at vatnet tager af år från år, och at hafvet af uråldriga tider tilbaka varit större än nu, som deraf rönes dageligen många nya prof: men kunde dock för sin del ej se, huruvida deraf skulle följa at en almen vatuflod en gång varit öfver hela jorden. Hr Sahlberg framdrog en annan mans mening om de stenar, som ligga löse både på höga berg och vida marcken, nembl:n at en slik söndring hade skiedt under det Frälsaren led på korset. Hvarmed denna discours stannade.

10. Hr Triwaldt gaf sedan up et prof af Kopparstickaren Bergquist. Än viste han up Lieuten. Torsells utkast til ritningen af den devise, Academien täncker sätta framför den tryckte Acten. Hvarpå Hr Bergquist blef inkallad, och sedan Hr Præses hade låtit honom förstå, huruledes Academien funnit sit nöje uti hans upgifne profstycke, så blef honom nu gifvit, ej allenast den omtalte devisen at sticka i koppar, utan ock Hr Triwaldts upritning til inventionen af drefbänckar genom ånga. Äfven så låfvade ock Herr Præsidenten at gie honom hela örten Acconitum, at sticka den i koppar. Derpå tog han sit afträde.

11. Hr Præsidenten upviste sedan några ark af Rumfi Herbarium Amboinense, hvilcket värck kommer at tryckas uti Holland i 6 Tom. in fol., och priset derpå är 50 gyllen eller inemot 50 plåtar efter vårt mynt. Och som detta arbetet är öfvermåttan vackert, så tilsporde Hr Præsidenten Ledamöterne, om de ville prænumerera derpå? Men det höga priset brackte Academien på den tanckan, at Kongl. Bibliothequet kunde aldrabäst lösa den til sig, då Academien väl finge läna den til nödigt behof.

Herr Præsidenten beskådade dem hvar för sig och sade, at några af dem kallas Fungi lapidei; der var ock en crusta af en Echinnus marinus med des mun, som består af 5 maxiller, stälde in formam coni: en stor agat med ändel:a dendriter uti: och en hop Conchitæ leves så stora som lins.

5. Härvid mente Hr Faggot, det Auctoren bäst kunde vara förvissad om samma recompense, i fall han behagade upgie sin invention uti Academiens Acter; men Hr Höpken hemstälte, om icke innehållet af detta hans bref kunde föras in nästa gång uti Acten? Hvartil Hr Præsidenten svarade, at sådant så mycket mindre kunde el:r borde skie, som Academien ännu ej är förvissad om inventionens riktighet; hvarföre han ock nu hemstälte Ledamöternes godtfinnande huru och på hvad sätt Academien ville svara honom? Då Hr Triwaldt trodde för sin del, at Academien, efter giord tacksäjelse för det, at han behagat communicera detta med henne, kunde försäkra honom aldra snarast om det utsatte proemium, i fal han ville uptäcka sin invention för Academien, och den pröfvas af henne vara så riktig som vederbör. Detta biföls och slöts, at Hr Secreteraren derom skulle upsätta svar til at justeras i nästa sammankomst.

7. Hr Præsidenten sporde Hr Sahlberg til, huru snart han ville upkomma til Academien med sin invention at drifva bort väglöss? Hr Sahlberg svarade, det han allaredan börjat visa prof derpå hos Hr Nordenberg, och så snart det gådt för sig, ville han komma in dermed; ty han önskade at äga något vitne uppå des riktighet, förr än det gifves ut.

8. Likaledes frågade Hr Præsidenten, huru snart Hr Brelin ville gifva in processen om juktläders tilredning? Hvarpå Hr Brelin muntel:n berättade Academien hela denne processen, och huruledes han hade lärdt den af en Ryss, som han råkat under sina resor och frälsat utur en fara. Hvarjemte han uppå Hr Præsidentens ytterligare tilfrågan lofvade efter 8 dagar ingifva en utförlig beskrifning deröfver.

9. Och som han härvid sade, at sqvackran skulle brukas dertil, så lade Hr Præsidenten det til om denna örten, såsom något synnerligt, at hon ej allenast har den aldra starckaste aromatiske lukt bland alla växter, utan växer ock aldramäst här i norden, men altför sällan uti de södra orter.

10. Vid det Hr Sahlberg mente, at sqvackran adducerar lukten, och man något kom at tala om des olja, samt at den mister sin kraft, när hon tilredes per assensum: så frågade Hr Præsidenten, om icke Hr Sahlberg ville deraf bereda en olja, och om den kunde efter en månad bli färdig? Hvartil Hr Sahlberg samtyckte, så at han efter en månad ville framgie densamma.

12. Hr Præsidenten hemstälte Ledamöterne, om icke Hr Gabriel Polhem, den Academien för des. synnerl:a skickel:het i Mechaniquen länge sedan slutet at taga til en Ledamot, nästa sammankomst kunde introduceras, så vida han nu nyligen var kommen til staden; hvilcket öfveralt samtycktes, och faststältes at Hr Höpken skulle svara på des tal til Academien.

17. Hr Nordenberg upläste sedan et af honom til Academien ingifvit nytt påfund til kakelugnars bättrande.
Hr Præsidenten frågade 1o om detta blifvit experimenterat? Ja, svarade Hr Nordenberg, i många år. 2do om röken drager sig gierna ut? svarades: ja. 3o om någon skrifvit derom förut? Då Hr Faggot mente, at han sedt något dylikt hos en Auctor vid namn Leichman, men kunde intet vist påminna sig, om det var det samma. Hr Triwaldt sade sig hafva sedt det uti Weissenhause, fast på et annat sätt. Hvarföre det slöts, at Academien bör förut veta, om någon annan skrifvit härom, innan detta kan gifvas ut.

20. Kopparstickaren Hr Bergquist upviste sedan et prof af 20. några ritade blommor, hvilcka af Hr Præsidenten och samtel. Academiens Ledamöter gillades: och Hr Triwaldt sade, det han kunde nyttia en och samma plåt, så til blommorne, som til hans tabel.

6. Hr Præsidenten läste ock up sit til Academien ingifne nya rön och påfund om fremmande växters planterande här i Sveriget, grundadt på naturen; hvilcket med en synnerlig fägnad af samtel. Ledamöterne åhördes. Men Hr Præsidenten tog det tilbaka hem med sig, i mening at få skrifva litet mera dertil, och lofvade nästa gång at taga det up igen; yrckade jämväl deruppå, at Svenskan skulle ränsas och hyfsas, innan det kan gifvas ut.

11. Härvid yppades en frågan om icke Præsidenten här som uti andre Collegier borde äga 2:ne vota? hvartil alla i gemen efter något litet öfverläggande samtykte; och faststältes, at sådant alt framgent vid omröstningar skal vara tillåteligit.

11. Uppå tilfrågan af Hr Præsidenten hvad Ledamöterne tyckte derom? svarades, at det var ej alt så påliteligt. Hr Triwaldt tyckte, at det af honom sielf gorde rön var säkrast af alt hvad han anfördt; men förmodade derjemte, at Academien lärer bättre finna sig vid de observationer, som Hr Præsidenten täncker framdeles derom upgifva.

Hr Triwaldt mente, at det vore en sanskyldig åtskilnad dem emellan, om den ena finnes sprida sina grenar bredare ut än den andra. Äfvenså hölt ock Hr Ribbe före, at större och mindre blad skulle kunna göra differentiam specificam: men Hr Præsidenten svarade, at majus el:r minus på bladen intet hade något i slikt mål at säja, och framdrog exempel af biörcklöf, som kunna vara större och mindre, men derföre ej säjas göra särskilte species.

Detta biföls af samtel:e Herrar Ledamöterne, och i fölie deraf slöts, at Hr Præsidenten, Hr Höpken och Herr Salvius skulle, enär dem lägligt vore, träda tilsamman och utse de observationer til trycket, som af dem pröfvas vara hälst gagnelige och säkre at gifvas ut i det allmenna.

1. Sedan protocollet af den hujus var justerat, hemstälte Hr Höpken til Academiens godtfinnande hvilcka observationer el:r nya påfund, som til Academien blifvit ingifne, nu skulle pröfvas nödige at tryckas vid detta första quartalet? Herr Triwaldt svarade, det han för sin del mente, at sådant torde kunna så mycket mer lemnas til Hr Præsidis, Hr Secreterarens och Hr Actuariens ovälduga ompröfvande, som hvar och en i annor händelse gerna plägar gynna sin egen sak.

4. Derpå föredrog Hr Præsidenten til Academiens godtfinnande, om det icke skulle synas nödigt at vid den titul, som kommer at sättas fram på Acten, til en skilnad från de i främmande länder inrättade Wettenskaps Academier, här betiena sig af den tilsatsen och kalla det Svenska Wettenskaps Academiens acter med mera. Men efter något öfvervägande slöts, at titulen på Acterne skulle simpliciter bli dervid, som det förut i protocollet fants vara faststält och afgordt, utan denna tilsats af det ordet Svenska.

7. Hr Ahlström talade sedan något om almträns fortplantande och sade sig af egen erfarenhet funnit, at det skal bäst då ske, enär qvistarne böjas från sielfva stammen nid i jorden, hvaraf telningar sedan uprinna, som äro bäst tienlige til fortplantning. Likaledes ville ock Hr Ahlström intet gerna tro. at bladen skulle kunna tiena för silckes maskar til föda: hvartil ock Hr Triwaldt nekade. Och som Hr Ahlström hade pröfvat åtskilligt om almträns växart och skickelse, så gaf nu Hr Præsidenten honom denna observation, at deröfver nästa gång inkomma med hvad han dervid funne nödigt at påminna.

8. Uti berörde bref föreslås ock Hr Archiater Roséen af Hr Bielcke til Ledamot i Academien: hvilcket Hr Præsidenten sade nu vara femte gången af honom skiedt. Hr Triwaldt påminte sig härvid, det han hade hört Hr Roséen säja, at han intet ville vara Ledamot med Hr Roberg uti Upsala Societet. Men sådant oacktadt slöt likväl Academien nu, at detta förslaget om Hr Roséen skulle läggas på bordet at röstas öfver efter 14 dagar, hälst som han sielf låtit förstå, at han gerna önskar detsamma, då Hr Præsidenten för några veckor sedan var i Upsala. 

12. I följe af det som om humlan blifvit upläst, frågade Hr Præsidenten antingen man här förstod någon hvit eller röd humla? Hr Ahlström mente, at det vore alt samma och enahanda slag. Hvartil Hr Præsidenten nekade och sade, at den röda är ymnogare, mindre til växten och senare at mognas. Hr Ahlström ville veta, om uti den upläste beskrifningen något var rört om, hvad tecken humlan hade, enär han var mogen? Svarades ja, at han då hade en starck lukt, och vore liksom kådaktig.

1. Hr Höpken läste up Hans Kongl. Ma:tts nådige privilegium, af det innehåll at ingen skal på något sätt få lof at trycka Academiens Handlingar, utan des vilja och vetenskap. Och som Hr Höpken såsom Academiens Secreterare blifvit ombeden at i underdånighet söka berörde privilegium hos Hans Kongl. May:tt å Academiens vägnar, och det fördenskuld nu fants vara stält enkannerl:n på honom; så frågade Hr Præsidenten, om han icke ville ad protocollum afsäja sig samma rättighet i alla delar til Academien.

2. Hr Præsidenten hemstälte ytterligare, om icke detta H:s Kl. M:tts privilegium skulle på andra bladet i Acten tryckt införas, hvilcket samtycktes.

4. Dernäst kom man at tala om efter hvad ordning ledamöternes namn skulle tryckas, och som Hr Præsidenten är, då Academien sitter, den förnämste och har under det förflutne quartalet haft största vård om ärendernes ordentel:a fortgång, så pröfvades af Academien ock ingen ting kunna vara skäligare, än at hans namn föres in aldra först. Dernäst hvad Secreteraren och Notarien vidkommer, så emedan Grundreglorne innehålla, at hvar och en af Ledamöterne, som i det förbigångne quartalet inkommit til Academien med någon observation, skulle uti Acten få en stierna för sit namn, dels at dermed tilskynda honom sielf någon heder, dels ock at på sådant sätt upväcka en behagelig täflan Ledamöter emellan, men som hvarcken Secreteraren el:r Notarien komma någonsin at åtniuta samma heder, så vida deras göromål ingalunda tillåter at ingifva några observationer, fast de dessutom hafva mäst vid värcket at sysla; så blef endräktel:n faststält, at deras namn skulle näst efter Præsidentens införas uti den tryckte Acten, och på nästa sidan alla Ledamöter efter ordningen.

5. Man talte sedan ock något om titulen på Acten, då Hr Höpken nemde, at den är redan faststäld at bli på följande sätt: Wettenskaps Academiens Handlingar för Julii, Aug. och Septemb. månader 1739, hvarvid Hr Præsidenten sade det göra honom ondt så länge han lefver, at det intet får heta Svenska Wetenskaps etc.

Hr Nordenberg hölt före, at denna rätt för Academien kunde ledas utur Kongl. May:ts privilegio, hvilcket dock Hr Præsidenten viste ej taga lag.

2. Nu berättades, at Hr Mellercreutz var tilstädes och väntade at i dag blifva til medlem i Academien intagen. Hvarföre han ock straxt vardt införd, och sedan Hr Præsidenten låtit honom förstå, huruledes Academien, i anseende [til hans] berömliga skickelighet, velat utnämna och kalla honom til en medlem uti sit Sälskap, hölt han et tal til Academien, hvilcket lades ad acta. Hr Bielcke svarade honom å Academiens vägnar, och Hr Mellercreutz fik sedan et formulair til den vanliga försäkrings skriften, med tilsäjelse at til nästa gång dermed i Academien infinna sig.

3. Derpå justerades protocollet af den 12 hujus. I anledning hvaraf Hr Præsidenten hemstälte

5. Derpå utlät sig Hr Præsidenten
2do. Det han ingalunda ville rifva up et mål, som en gång blifvit slutet, men kunde dok nu ej undgå at berätta Academien, huruledes han haft skrifvelse från Doctor Breynius uti Dantzig, hvaruti han jemte annat begärt veta et el:r annat angående thee böners planterande. Nu har Hr Præsidenten uti sit til honom derpå öfversände svar gerna velat låta honom veta, at denna här inrättade Wettenskaps Academien vil skaffa sig friska fröböner och göra försök dermed; men har ej vetat, huru han rätt tydeligen skulle kalla denna vår inrätning, emedan det namnet Wetenskaps Academie icke syntes göra tilfyllest at kunna vederbörl:n skilja denna från andre samhälden, som i fremmande orter under lika namn blifvit inrättade. Ty, sade han ytterligare, man bör ej allenast härvid främia de orden Wettenskaps Academie såsom et genus, utan ock lägga något dertil, som utmärcker differentiam specificam, hvarigenom denna inrättning må kunna skiljas från andra, som jämväl kallas Wetenskaps Academier. Detta sade han sig tilförene hafva yrckat uppå, enär Academien öfverlagt om titulen för des utkommande Acter, och begärt, at det ordet Svenska skulle få läggas dertil: men blifvit deruti af pluraliteten öfverröstad. Nu ville han ingalunda visa sig vara något deremot: dok kunde han ej undgå at säja, hvad olägenhet sig yppar, när man för en fremmande skal utnemna någon af Academiens Acter.

15. Nu började man tala om censuren: då Hr Præsidenten frågade, huru vida Hr Salvius dertil hade gordt? Hvilcken svarade, at han å Academiens vägnar varit hos Hr Secret. Helin, som nu i Hr Benzelstiernas frånvaro är Censor. Och som han sagt honom, at Academien ej behöfver underkasta sig denna olägenhet, så vida detta 1o vore en hel Societet, 2o hade endast at göra med Oeconomica, hvaremot censuren 3o endast är inrättad at förekomma hvarjehanda villosatser i den rena läran och sunda moralen: derföre ock censor 4o när något oeconomicum förefaller, gerna sänder det [at] censureras til något Collegium, hvarunder det plägar höra; så sade ock Hr Salvius, at han för desse omständigheter skul intet velat göra något härtil, för än han hade hemskutit detta ärendet til Academiens vidare godtpröfvande.

8. Härpå yttrade Hr Höpken sig, det en annan ändring jämväl skedt i Academien under des bortovarande angående det ordet: Svenska, hvarom tilförene blifvit slutit, at det icke skulle sättas fram på titulen i Acten, för de då upnemde skäl skul; men är nu likvist sedermera samtyckt och beviljat. Detta sade han vara en omständighet, den han i följe af sin embetes plickt icke el:r kunde undgå at tala om: och hemstälte huru det rimar sig, at Academien är så åtskillig i sina beslut. Hr Præsidenten svarade dertil, at han för ingen annan orsak begärt, at detta ordet skulle tilläggas, än allena för citerandet skul. Jag är, sade han, ledamot uti den Keiserliga och Kongl. Franska Academien, som äfven bära namn af Wetenskaps Academier. När iag nu skal citera någon Act af denna Academien, så är intet ord, som skiljer den från de ofvan nemde. Men härom blef för denne gången intet vidare tilgordt; utan Herr Triwaldt upviste några prof af kopparstickningarne til Acten, hvilcka pröfvades af Academien vara väl stuckne.

Härtil svarade Hr Præsidenten, at han för sin del intet kunde se, huru sådant deraf följa skulle, och at Ledamöterne tagit alt sådant i närmare skärskådande, förän de faststält, at detta ordet skulle bli ståndande; men hemstälte likvist nu til Academiens ytterligare utlåtande detta målet, jemte förmodan at ingen af Ledamöterne skulle kunna nu å nyo ändra et beslut, som efter mogit öfvervägande en gång blifvit beviljat och faststält. Han sade också, at han för sin del vore lika nögd uti hvad slut Academien ville stanna; men at han likvist intet kunnat undgå at säja sin mening om den ledsamheten, som yppar sig, när någon af Academiens Acter komma at citeras för fremmande, och intet ord är som skiljer denna Academien från dem, hvilcka i utrikes orter under samma namn äro uprättade.

C. Linnæus
(Sigill).

Observationer inkomne under första quartalet: Bielke om Almträds planterande.
Linnæus om Vexters cultur.
Trievald 1. om Drifmachin genom ånga för plantor.
2. om Humble skiötsel.
3. om träns cultur.
Ehrensuerd om Krut.
Nordenberg om Kackelugnar.
Polheim. Christ. om Elementernes värkan. Celsius, And. om Träds förlängande i Kiöld. Tilas om Prognosi mineralium.
Ribbe om Amausi genom vomitiv curerad.
Sahlberg om Gierdsgårdar af pihl.
[Sahlberg om] om järnplåtars och taktegels öfverstrykande.
Faggot om Experimenter vid Åckerbruket.
Bredlin om clavers förbättring.
Moræus om Aconiti gifft en casus.
Wallerius om Rep.
Rosensten om Flygsand och annat i oeconomicis.

Stockholm d. 3 october 1739.
Actum ut supra
Carl Linnæus.

Des utom Hr Trievaldt består kopparstycken för första åhret.
Linnæus skiänkt Hortum Cliffortianum.
Tourelong skänkt 2:ne chinesiske böcker om Oryza och Bombyx.
Höpken en Byreau och Ahlström ett bord.

Fundatores kastade lott om första Præsidentskapet, då lotten föll på Linnæus.

d. 2 Junii. Äffter Lottkastning emällan Fundatores blef ordningen 1. Ahlström, 2. Höpken, 3. Bielke, 4. Linnæus, 5. Triewald.

Extract af Wettenkaps Academiens Handlingar, innehållandes de beslut, som af Academiens Herrar Ledamöter blefvit beslutade åhr 1739 i månaderne Julius, Augustus och September, under mitt varande Præsidio.
Carl Linnæus.

97 Utgifvet till Wacktmästaren ....... 36 dlr kpmt.
Inkommit d. 6 Jun. Ahlström 300
Inkommit d. 6 Jun. Höpken 150
Inkommit d. 6 Jun. Bielke 150
Inkommit d. 20 Jun. Ribbe 108
Inkommit d. 5 Aug. Roberg 300 men ej incasserat.
Inkommit d. 5 Aug. Sahlberg 120 till papper.
Inkommit d. 8 aug. Linnæus 18
Inkommit d. 8 aug. Ribbe 18
Inkommit d. 8 aug. Höpken 18
Inkommit d. 8 aug. Ahlström 18
Inkommit d. 8 aug. Trievaldt 18
Inkommit d. 8 aug. Nordenberg 18
Inkommit d. 8 aug. Nordenberg frater 18
Inkommit d. 8 aug. Sahlberg 18
Inkommit d. 8 aug. Faggot 18
Inkommit d. 8 aug. Pihlgren 18

1. När protocollet af den 26 Septemb. var justerat, hölt Præsidenten Hr Linnæus et tal til Academien, hvarmed han lade från sig den härtils förde Præsidents syslan. Detta tal fants vara så sammanfattat, at det enhälleligen af Academiens Herrar Ledamöter beslöts uppå Academiens omkostnad skola tryckas med latinska bokstäfver.

4. Härpå läste Hr Linnæus up en förteckning på alla de mål och ärender, som under des förde præsidium blifvit uptagne, gillade el:r slutel:n afgorde.

7. Herr Præsidenten lät Academien sedan förstå, at han i följe af sin nu mottagne sysla icke kunde underlåta at påminna Herrar Ledamöterne om de observationers skyndesamma ingifvande, som de voro sinnade at lemna til Academien för det nu instundande quartalet: och hemstälte om icke Hr Mellercreutz och Hr Faggot ville påtaga sig at utleta pendelens längd här i Stockholm;
item Hr Brelin om jukters tilvärkande;
Hr Polhem at inkomma med något nyt påfund, som han antingen sielf upfunnit el:r ok af hans Hr Fader blifvit påtänckt; Hr Sahlberg om träbalsam;
Hr Nordenberg om en ganska gagnelig invention, som han ännu intet velat låta framkomma, men at han ej skulle vara missunsam emot publicum i sådane mål.
Likaledes påminte Hr Præsidenten Hr Ahlström, Hr Linnæus och de flere, som voro närvarande, at vilja hvar för sig i tid täncka på något nyt påfund: hvilcka alla samtyckte dertil, och lofvade med det första infinna sig dermed.

Hr Faggot mente för sin del, at om vårt rike dymedelst ingen annan vinning skulle tilskyndas, så vore den viktig nog att biuda oss til at uptäcka ett sådant påfund, som rönes deruti, at skälen kommo Hr Nordenberg at skrida ifrån sin härom fattade mening, hälst igenom det, som Hr Linnæus framfördt, nembl:n at Ledum endast finnes i desse Nordiske länder.

Härtil svarade Hr Linnæus, at Ledum, som oumbärligen tarfvas härtil, är en växt, den där intet finnes i andra länder än allenast här i de Nordiska, neml:n Ryssland och Sveriget; hvarföre också intet annat land kan gagna sig af et slikt påfund. Desutan, sade han, vil det ingalunda skicka sig väl för en Wetenskaps Academie at dölja sådant, som länder til almän förkofring i landet. Men då Hr Nordenberg ytterligare ville yrcka på sin mening med det skäl, at vi på sådant sät intet kunde vinna någon styfver derigenom, svarade

5. Hr Præsidenten frågade sedan om Hr Christop. Polhems observation kommer at föras in i det förflutne quartalet? Hvartil Hr Linnæus, som för samma quartal varit Præses, svarade ja.

Herr Linnæus yrckade också derpå, at man bör noga göra sig kunnig både om den föreslagne personens frägd och skickelighet.

Härvid yttrade sig Hr Linnæus, det han för sin del fant sådant vara så mycket skäligare, som han ej eller kunnat undgå at tala med Hr Mellercreutz, och at han låtit förnimma sig vara belåten dermed.

3. Sedan framgaf Hr Salvius några försäkrings skrifter, dem han uppå Academiens sidsta gången yttrade åstundan hade renskrifvit. De blefvo nu hvar för sig särskildt underskrefne af Hr Triwaldt, Hr Ahlström, Hr Höpken och Hr Linnæus, och lades sedan i förvar bland de andre försäkrings skrifter, som förut af de öfrige Herrar Ledamöter til Academien blifvit inlefvererade.

Hr Linnæus sade, at det är väl allaredan en gång afgiort, at trycket för hvart quartal skulle bestå af 8 ark i trycket; men som 6 kunde göra tilfyllest, och ämnen dertil äro at tilgå; så tyckte han, at det hälst kunde framgent bli dervid.

3. Nu kom man at tala om de stiernor, som skola utsättas framför deras namn af Ledamöterne, hvilcka ingifvit observationer til Academien; då Hr Linnæus mente för sin del, at för denna gången allenast så många stiernor i den tryckte Acten borde införas vid hvars och ens namn, som hans ingifne nya rön varit många til, innan det förflutne quartalet var til ända och en ny Præsident utkorades, så at de observationer, hvilcka sedermera blifvit i Academien upläste, skulle höra til den förtekning på Ledamöterne, som härnäst kommer at upställas.

Hr Linnæus tyckte för sin del at, utom hvad rät nu sades för detta ordets påsätning, så äro vi Svänska män, som skrifva våra Handlingar på Svenska enkannerl:n för Svenskar våra landsmän; ty må ok detta ordet med så mycket större fog kunna tilläggas.

3. Præsidenten frågade, om icke Hr Linnæus ville låta Hr Censor igenomse sin oration, så vida den intet kunde komma under namn af något rön el:r påfund, hvarpå Kongl. Maj:ts nådiga privilegium enkannerl:n var lydande? Detta fants godt, och Hr Linnæus tog sielf på sig at styra derom.

6. Kopparstickaren inkallades och upviste de insecter, som han hade utstuckit, och komma at omtalas vid nästa quartal. Hr Linnæus viste honom något, som uppå dem borde omlagas, hvilcket han lofvade fulgöra til nästa gång. Derjemte påminte han, huruledes han närmare eftersinnat, at han intet kan trycka plåtarne för 3 dr hundra, utan at taga skada deraf; men då Hr Præsidenten bad, at han dok ville för detta quartal trycka plåtarne för 3 dr hundra, som han en gång lofvat, svarade han sig väl villa göra prof dermed; men begärde derjemte, at Academien ville komma honom ihog med någon vedergälning, så snart görligen ske kan: hvarom Præsidenten förvissade honom å Academiens vägnar.

4. Härvid kom man at tala om omöjeligheten at kunna åstadkomma perpetuum mobile. I det samma kom Hr Linnæus in, hvilcken för sin del mente, at sådant så mycket mera torde kunna göras, som hela naturen intet annat är än et perpetuum mobile. Tog okså exempel af hiertat i menniskans krop, hvilcket rät så snart tager emot, som det häfver från sig bloden. Ty sade han, at perpetuum mobile är sådant hvars effectus resusciterar causam.

4. Hvad Hr Linnæi oration vidkommer, så fants för godt, at den skulle särskildt tryckas och säljas.

5. Sedan gaf Hr Linnæus fram et bref, hvarjemte fölgde en observation utaf Hr Heland utarbetad om sätt at finna igen hastigheten af et skeps rörelse eller lop i villa siön.

4. Nu framtedde Hr Sahlberg en af Hr Linnæo ingifven observation om renarnas brömskulor i Lapland; hvilcken uplästes och gillades; hvarjemte faststältes, at Hr Salvius skulle igenomse Svenskan, innan den gifves til trycket.

6. Hr Sahlberg lät Academien veta, at Hr Linnæus icke allenast begär, at exemplaren måtte utdelas til Ledamöterna, som vid detta quartalet komma at niuta dem gratis af Academien, utan ok at de Ledamöter, som ville, kunde få taga exemplar emot för sin til trycket förskutne ducat. Härtil svarade Hr Præsidenten, at hvad det förra vidkommer, så ha ännu inga flere exemplar hunnit bli färdige, än som det behöfts til boklådorna, men at de til nästa Lögerdag skola upsändas i Academien, som för denna gången komme at skiftas ut til Ledamöterna: det senare målet samtycktes öfver alt.

2. Hr Linnæus läste sedan up et bref från Hr Roberg, deruti han begär, at något, som han nu tillika insändt angående Nosocomium Upsaliense, skulle få läggas i behåld bland Wetenskaps Academiens samlingar; hvilcket fördenskuld lades ad acta. Hr Linnæus lofvade skrifva honom til och tillika påminna honom om de 300 dr kmt, som han yttrat sig vilja skäncka til Academien.

7. Det frågades sedan, om icke Ledamöterne nu kunde få sina tilärnade exemplar utaf det första quartalet? Hvilcket samtycktes, och deltes ut exemplar til underskrefne Ledamöter på sätt, som följer:
För ingifne observationer Exempl.
Herr Linnæus 1.
Herr Moræus 1.
Herr Ribe 1.
Herr Sahlberg 1.
Herr Brelin 1.
Herr Salvius 1.
_________
Sum. 6.

8. Och som det förut blifvit samtykt dertil, at de Ledamöter, som gifvit sin ducat til trycket, skulle få taga emot exemplar derföre, så framt de sielfva ville; så fingo nu följande Herrar Ledamöter 8 exemplar emot sin ducat, som de hvar för sig gifvit til omkostnaden vid trycket, på sätt som följer:
Exempl.
Herr Linnæus för en ducat 8.
Herr Ahlström » » 8.
Herr Cronstedt » » 8.
Herr Nordenberg för sig sielf och sin bror 2:ne ducat, hvaremot han sade sig förut fådt 3 exempl. 1. gratis för sin ingifne observation och 2:ne utom des; ty fik han nu allenast 14.
Herr Faggot för en ducat 8.
Herr Plomgren [Nb Pilgren] för en ducat 8.
_________
Sum. 54.

13. Nu lästes up en Hr Triwalds observation om renkulornes förekommande i Lapmarcken, som gillades at införas detta quartalet; men som Hr Linnæus hade något at påminna dervid, så fants för godt, at han derom skulle förut tala med Præsident. Hr Triwaldt.

Hr Præsidenten remitterade dem til Hr Linnæi närmare öfverseende, hvilcken lofvade til nästa sammankomst inkomma med hvad han dervid kunde få at påminna.

11. Hr Præsid. sade, at han mente skälspäck vara rätt godt at stryka på renarna; hvarjemte han berättade, at han hördt af några Herredagsmän under Riksdagen, at väl fodrad boskap om vinteren aldrig skal få brömskulor om sommaren, såsom ok at renkalfvarna om första året intet få några brömskulor. Men Hr Faggot mente, at smörjan faller af tillika med håren. Än utlät sig Hr Præsidenten, at renen intet transspirerar, och ville bevisa det af des täta skin, som han pröfvat et stycke ludit renskin på Antlia pneumatica; men Hr Linnæus nekade dertil, äfven som okså Hr Faggot. Men om det så vore at han transspirerar, så blir dok hela öfriga kroppen fri, fast ryggen öfvertäckes.

14. Likaledes läste Hr Linnæus up Hr Wallerii obs. om brömsar, med mera, och sina dervid giorde påminnelser, hvilcka lades ad acta.

7. Hr Tilas lät Academien förstå, huruledes han intet kunnat gifva in några rön, förän han fåt förnimma huru Academien behagade taga up det, som han redan längesedan ingifvit om Malms igenletande i anledning af lösa stenar. Hr Præsid. svarade, at det längesedan hade blifvit infördt i Acten, så framt Hr Linnæus, som nu är bortrest, icke sagt sig dervid hafva något at påminna, och som Academien altid väntat Hr Tilas til staden, så har härmed kommit at hvila; men at Hr Tilas sielf nu såsom närvarande lärer kunna ge uplysning i alt hvad som åstundas, så at denna observation kan föras in i nästa quartal.

S. d. beslöts at den afträdande Præsidenten H. Doctor Linnæi Tal til Academien skulle på Academiens kostnad tryckas med latinska bokstäfver.

Observationer detta quartal inkomne:
1. Triewald: om Historia naturalis af stenkol.
2. item om stenvallar som afskiära stenkols floen.
3. item beskrifning af berg nafvrar och theras handlag.
4. item Huru stenkol i obrutne felt opletas.
5. item angående bot för renarnes siuka Curhma.
6. Eurenius: at opfinna Longitudo Loci.
7. Strömner: angående träns bortfrysande.
8. Christ. Polheims Tanckar om huusbygnad.
9. Faggot bestyrker at alun preserverar trä för eld.
10. Brelin: om bygnings timmers sprickande.
11. Cronstedt: om leer till tegelbruuk.
12. Heland: at mäta hastigheten af et skeps fart i hafvet.
13. Linnæus: om renarnes fluga Oestrum Rangiferinum.
14. Doct. Wallerius: om brömskuulor på boskap.
15. item angående brudbröd.
16. Faggot: förslag till at bota siukan Curhma.
17. Sahlberg: giärdsgårdar af pijhl.
18. Silvii rön angående åkerbruket i Upland.
19. Cederhielm: om giöken.
20. And. Celsii jämnförelse af Svenska foter med utländska.
21. Bref ifrån en som kallar sig Inländsk angående orthographien.
M. Triewald.
(Sigill)

D. 20 Octob. underskref H. Ahlström, H. Höpken, H. Linnæus och jag särskilte försäkrings skrifter, som lades ad acta.

11. Då detta hades för händer, berättades, att Hr Grill var upkommen i mening att nu bli introducerad. Hvarföre Hr Linnæus och Hr Ribe gingo ut att följa honom in i Academien. Hr Præsidenten yttrade å Academiens vägnar en fägnad öfver des tilkomst. Och sedan Hr Grill gifvit sin försäkrings skrift från sig til Academien, hölt han ett tal, som tillika med försäkrings skriften lades i förvar. Häruppå läste Hr Strömmer upp det första Capittlet utur Grundreglorne, och sidst svarade Herr Presidenten å Academiens vägnar på det talet, som Hr Grill hållit, hvilcket svar jämväl lades ad acta.

7. Hr Linnæus, som af Academien fick in commissis att taga til sig och öfversee Hr Tilas försök, bad att Hr Tilas ville til Academien skiäncka alla de stenar, som omröres uti detta rön; hvilcket Herr Tilas lofvade, med försäkran att han skulle ge sin egen samling utur sitt malmcabinett, om han i alt fall emedlertid intet skulle hinna samla en ny suite af desse bergarter.

9. Herr Presidenten frågade, hvad Academien beslutit om Doctor Wallerii redan förledne quartal inskickade försök; hvarpå Hr Linnæus svarade, att det första af Academien intet blifvit gilladt, och att det senare vore honom anbefalt att försöka nästkommande sommar. Hr Höpken mente, att man emedlertid borde svara honom härpå.

2. Herr Linnæus gaf Academien tilkänna, hurusom Herr Degeer med mycken berömmelig flit giordt åtskillige anmärckningar öfver insecterne, hvaruti han isynnerhet vid handen gifver och theruti nämner en slächt af insecter, som skal vid stierten hafva lijka som en spänstig fiäder, hvaruppå det hoppar, hvilcket nya rön skall vara så mycket sällsyntare, som ingen af dem, hvilcka om insecter skrifvit, eij en gång den lärda Reaumur, jemte flere någon dylik nämnt, förmodandes han att bemälte Hr Degeer af kärlek för thet allmänna samma dess prijsvärda berättelse jemte flere lärer låta i dagsliuset komma och genom trycket i Academiens Handlingar utgå; hvartill Hr Degeer äfven uppå Hr Presidentens anmodan försäkrade sig både vara förbunden och villig, och lofvade samma sitt rön med det första til Academien ingifva, så att det i detta fierndels års Handlingar kunde inflyta.

9. Vijdare föredrog Hr Nordenberg Academien ett nytt rön, hvarutinnan medell gifves vid handen att förbättra ofruchtsam ängs- och skogsmarck, hvilcket med Hr Doctor Linnæus communicerades att inkomma med sine anmärckningar däröfver, hvarmed Hr Nordenberg förklarade sig så mycket mer nögd, som en sak aldrig kan blifva tydeligare, änn när den af flere öfverses.

2. Sedan uplästes ett af Hr Linnæus ingifvit rön angående en nyl:n bekandt blefven fogel, som har namn utaf Picus pedibus tridactylis, hvilcket så väl som Hr Nordenbergs rön om sättet att förbättra ofruchtsam marck, hvilcket af Hr Fagott nu återgafs, lämnades til Svenska Classen till att öfversee Svenskan.

4. Hr Linnæus påminte härvid, det Lapparne skola tilreda af fiskar en sorte lim, som eij skal uplösas af vattn. Dessutom skal bernsten och det limm därutaf tilredes vara ouplöseligit i vattn, hvarom Hr Linnæus lofvade vid slutet af Hr Brellins rön giöra en tilsats, som äfven jämte det förra på trycket kommer att utgå.

2. Uplästes Hr Linnæi observation öfver thet af Hr Brellin vid sidsta sammankomsten ingifne rön om stenlim, jämte utförlig berättelse om Lapplim, hvilcket bilades sielfva rönet och kommer att tryckas.

3. Berättades, att Ryttmästaren Svedenstierna uti Academien ingifvit en lera af sådan finhet, att contrefäijaren Arenius skall utaf den samma tilreda umbra. Herr Linnæus, Hr Tilas och Hr Brandt emottogo en del af samma lera til att bepröfva dess beskaffenhet, och ett stycke lades ad acta.

4. Hr Höpken upläste ett af Hr Sahlberg tilförene inkommit rön om sättet att innom 2 à 3 års förlopp kunna få en gärdesgård så starck, att den sedermera uti ganska lång tid utan understödiande kan bestå. Och som nuvarande Hr Presid. efter undfången del däraf med des anmärckningar inkommit, samt Hr Sahlberg sig däröfver förklarat, och så väl den förras som den sednares skiljachtige tanckar redan äro förenade på et särskilt papper, lämnades samma rön att öfverses utaf Classen om åkerbruk och plantager, och som Bothaniquen äfven kommer däruti att röras, lofvade Herr Linnæus samma rön äfven skiärskåda.

8. Herr Linnæus anhölt, att Herr Degeers rön och anmärckning öfver insecter kunde vid detta tilfälle föredragas, men som denne dagen endast är utsedd til de uti Academien antagne lagars skiärskådande, så kunde Hr Linnæi begäran denne gång eij villfaras.

9. Eljest anmodade Hr Presidenten Hr Linnæus med första inkomma med en berättelse de genere plantarum vid Caput bonæ spei, hvilcket Hr Presid. förmenar bör meddelas med Wettenskaps Academien i Frankrijket, på thet en nära förbindelse desse Academier emellan kunde åstadkommas.

Hr Linnæus anförde häremot, att enär man talar vid en annan, så tyckes den naturliga ordningen fordra, att man först känner person, förränn man är angelägen om att inhämta dess tanckar uti det mål, som åstundas.

3. I följe hvaraf uplästes Hr Linnæi rön om en nyl:n bekandt fogel, som har namn af Picus pedibus tridactylis.

9. Upvijstes den af Hr Linnæus ingifne Hortus Cliffortianus, som kommer att inbindas i sådant band, som Rosenhanes hushålds bok.

4. Uplästes ett af Hr Nordenberg fattadt rön om sättet att giöra lutsalt, hvilcket Hr Linnæus hölt före i sig sielf väl vara mycket godt, men som thet öfver hela Sverigiet, isynnerhet i Skåne, är bekandt, så förmente han ock, att thet vore onödigt att låta thetta rön på trycket utgå. Eljest berättade Hr Sahlberg, att lutsalt äfven finnes på apothequen til köps, både fijnare och gröfre, och ju mer saltet clarificeras, ju fijnare och vijtare blir thet; men aldrabäst när thet med blod clarificeras.

8. Sedermera voterades öfver dem, som tilförene til Ledamöter här uti Academien blifvit föreslagne, och äro Hr Assessoren Löfgren, Hr Archiatern Stobeus, Hr Stads Ingenieuren Tilæus, Hr Stipendiarien Solberg, Hr Biskopen Eric Benzelius, Hr Cammarherren Ehrencreutz, Cabinetts Cammarherren Gref Strömborg, och Hr Assessoren Rotman, af hvilcka per pluralitatem votorum til Ledamöter blefvo antagne Hr Archiatern Stobeus och Hr Biskopen Eric Benzelius; den förre lofvade Hr Linnæus sondera, och utaf den senare lofvade Hr Assessoren Benzellstierna, som vid voteringen sig undandragit, emedan han är Hr Biskopens broder, giöra sig underrättad, om han denne hedern vill emottaga.

10. Uplästes Hr Degers rön och anmärckningar öfver åtskillige slags insecter, hvilcket med ritning jämte bref til Hr Höpken inkommit. Det blef äfven til Svenska Classens öfverseende lämnat på Hr Linnæi intygan om dess richtighet.

6. Det af Hr Sahlberg ingifne rön och beskrifning på ett när in til Uhmeå befinteligit jordsalt af så stor halt, att utaf ett [skålpund] jord kokas 1 skolp:d salt, hvilcket med Hr Brandt varit communiceradt, lämnades nu til Hr Linnæi och Hr Sahlbergs ytterligare genomseende.

7. Uplästes Hr Ribes, Hr Linnæi och Hr Brandts observation öfver den berättelse, som Hr Sahlberg ingifvit angående en matk, som genom urin gången kommit ifrån ett qvinfolck, hvilcka blefvo lagde ad acta.

3. Hr Linnæus upläste häruppå et ifrån Hr Assessoren Ahllöf til sig ankommit bref, med svar uppå den kallelse Hr Linnæus uppå Academiens begäran til honom gordt at blifva Ledamot, hvilket han med myken tacksamhet erkänner, och önskar at medelst flit och arbete kunna göra Academien den nytta hon åstundar, och kommer Hr Assessorens namn uppå Ledamots listan ibland Correspondenternes at införas.

4. Vidare berättade Hr Linnæus, at en gammal adelsman vid namn Winblad gifvit honom 2:ne st. flaskor, den ena med en vätska af vijt och den andra af rödachtig färg, som han sagt skulle vara det så kallade aurum potabile, men vid närmare bepröfvande har befunnits, at uti den ena flaskan har varit ett slag insecter, som uti et rent auro potabile aldrig kan finnas, hvaraf Hr Linnæus sluter, at uti samma flaskor ej annat är än rent vatn och thet röda allenast med någon färg blandat.

11. Ytterligare uplästes et af Kyrkioherden Broman til Hr Linnæus ankommit bref, upfyldt med åtskillige observationer, såsom om en ört Aconitum kallad, om tufvor på ängar, om sädens förvandling ifrån korn til hafra, Guds Rikes Fatabur, med mera.

12. Sedan den af Hr Salberg ingifne berättelsen om et när in til Uhmeå befinteligit Sal Natron undergådt så väl Hr Salbergs egit, som Hr Linnæi ytterligare genomseende, blef den nu åter uti Academien upläst och til alla delar gillad, undantagandes d. 32 §, som blef utesluten, och kommer i anledning af den samma at göras Hans May:tt en särskilt proposition angående denna angelägenheten. Och på thet Academien än nogare kunskap måtte ernå om denne saltart, blef Hr Lagman Malmer, som i sommar kommer därå orten at vistas, til Ledamot föreslagen, på thet han om alla därvid förefallande omständigheter må göra sig underrättad och sedermera thet, som märkvärdigt kan pröfvas, Academien vid handen gifva.

9. Uplästes et ifrån Regements Fäldtschären Wulf til Hr Linnæus ankommit svar på Academiens fråga, huru tiära på bästa sättet skal kunna brännas. Och som bemälte Hr Regements Fäldtscher däruti nämner om en särdeles ungn, som därtil skal isynnerhet vara tienlig, så hemstälte Hr Triewaldt, om icke Academien skulle pröfva en sådan ungn vara ganska nyttig och i anseende därtil en dylik med egna omkostningar låta upbygga, isynnerhet som därigenom bäst lärer skönjas, om detta af Hr Regements Feldtschären vid handen gifne försök äger någon tilförlåtelig visshet eller ej. Hvartil Hr Presidenten svarade, det han ute på sin gård på landet en sådan ungn vil låta upsättia, samt hvad han medelst den samma försöker Academien vid handen gifva, på det Academiens svaga medel ej nu i början måtte användas til försöks anställande. Detta upläste svar lämnades först til Chymiska Classen at inkomma, i fal vid bränningen någre anmärkningar skulle göras, och sedan hvad murens construction angår, kommer thet med Mechaniska Classen at communiceras.

10. Vidare uplästes Hr Höpkens til Academien inkomne skrifvelse, hvarutinnan han berättar, huru som han för åtskillige omständigheter är föranlåten dess här vid Academien förvaltade Secreterare syssla at aflägga, men försäkrar dock, at dess ifver och nit för Academiens välgång aldrig skal uphöra. Öfver hvilken Hr Höpkens inkomne skrifvelse Academien väl i förstone förklarade sig mycket missnögd, isynnerhet i anseende til den nytta han Academien vid correspondencens förande och öfriga bearbetande tilskyndat. Men Hr Presidenten förestälte, om icke detta på bästa sättet således kunde hielpas, at Academien väl nu vil befrija Hr Höpken til en tid ifrån Secreterare sysslan, men däremot anmoda honom at icke draga sig undan, i fal Academien skulle vilja för näst instundande quartal tilbiuda honom Presidents ämbetet, i synnerhet som han jämte Commercie Rådet Ahlström äro de endaste af Herrar Fundatores, som icke varit Presidenter, och Hr Linnæus jämte Hr Triewaldt under discurserne utlåtit sig, at de vilja gärna samma heder för denna gången undgå, och Hr Ahlström samma vigtiga syssla så mycket mindre lärer emottaga, som han om dess ständiga vistande här i staden lärer vara oviss.

10. I anledning af Hr Triewaldts förestälning, at en Oeconomisk Class skulle inrättas, åtogo sig Hr Presid., Hr Linnæus, Hr Cronstedt, Hr Ehrenswerd, Hr Nordenberg och Hr Benzellstierna at vara uti samma Class Deputerade.

5. Hr Linnæus frågade, huruvida de, som redan en gång voro utvoterade, skulle å nyo kunna komma på förslag til Ledamöter: hvaruppå Hr Presidenten understälte Academien, om icke hvar och en kunde anses för värdig at komma på förslaget å nyo, så snart han til Academien inkomme med någodt rön, som blefve gillat, fast det vore dagen efter den förra voteringen, då en ny omröstning efter vanligheten kommer at för sig gå. Hvilket af Academien blef gillat.

2. Sedan anmälte Hr Linnæus, det Hr Cellsius uti bref til honom ingifvit en förtekning jämte namn uppå någre härtils obekante örter, som växa i Upland.

6. Nu anmältes, at Cammarherren Hr Gref Strömborg vore upkommen och ville sit säte som Ledamot uti Academien intaga, hvarföre, och sedan han af Hr Linnæus och Hr Gref Cronstedt blifvit införd, aflefvererade Hr Strömborg dess försäkrings skrift, hvilken, så väl som dess tal och Hr Presidentens däruppå hållne svar, finnes ad acta.

8. Hr Linnæus återgaf häruppå Hr Presidentens vid förra session upläste tankar om Medicine, hvarvid ej varit någodt at påminna, utan lämnades til Hr Brelin at öfverse Svenskan, och därmed slöts denna sammankomsten.

7. Til följe utaf Academiens til Hr Öfversten Palmstierna afgångne bref angående de fiskar, om hvilka han tilförene uti Academien anmält, har Hr Öfversten en utaf dem införsändt uti spiritu vini förvarad, hvilken nu jämte en bifogad beskrifning på Fransöska upvistes, hvilken Hr Presidenten lofvade på Svenska öfversättia och sedan til Hr Linnæi genomseende öfverlämna.

5. Hr Linnæus upläste häruppå en af honom sielf författad berättelse och anmärkning angående de diuren, som säges komma ned utur skyarne i Norige. Samma berättelse blef til alla delar gillad och kommer på trycket at utgå.

3. Uplästes änn en af Hr Linnæus författad beskrifning angående Snösparfven, som äfven blef gillad.

5. Hr Sahlberg sade, at han författat et litet memorial, som vid saltets närmare betrachtande torde vara nödigt, hvilket han änn ytterligare med Hr Linnæus lofvade genomse samt Hr Malmer til efterrättelse lämna.

8. Häruppå frågade Hr Presidenten Hr Palmstierna i anledning af Hr Linnæi påminnelse, om icke de af honom jämte berättelse tilförene ingifne fiskar kunde annatomiceras, på det man om deras invärtes structur kunde ernå någon tilräckeligare uplysning. Hvartil Hr Palmstierna var så mycket mer benägen at bifalla, som han förmente at af Hr Geheime Rådet Rab, som desse fiskar til honom lämnat, ännu kunna få andra och dem uti spiritu vini förvarade ingifva.

4. Dessutom insänder Hr Tisselius en berättelse om en gåsse a 13 eller 14 år, som genom en olykshändelse blifvit ganska illa skadd i sidan, så at tarmarne utföllo, jämte hvad medel til sårets skyndosamma läkande blifvit brukat; men som uti det upläste receptet finnes infört fint stött venedianiskt glas, som uti sår aldrig kan hafva någon god värkan, så blef thetta ingifne recept såsom odugeligit ansedt, förmenandes Hr Linnæus, at vid det tilfället har naturen mer arbetat änn det nu vid handen gifne medicament.

5. Sedan lefvererades färdigt klipte zedlar til Herrar Ledamöterne at anteknas 4 ledamöters namn af dem, som vid detta tilfälle kunna til Candidater föreslås, hvilka sedan de uti en låda voro samblade och om hvarannan blandade, befants vid deras upläsande röster fallit på Hr Linnæus, 12 på Hr Drake, Hr Ribe 9, Hr Sahlberg 7, Hr Triewaldt 2, Hr Ahlström 5, Hr Cronstedt 3, Hr Nordenberg 4, och 2 på Hr Elvius. Och emedan de fläste vota fallit på Hr Linnæus, Hr Drake, Hr Ribe och Hr Sahlberg, blefvo de vid detta tilfälle Candidater. Ytterst skreds til lottning hvilken utaf desse 4 Candidater skulle blifva President, som skedde på det sättet, at 4 st. zedlar voro uti en hattkull blandade, hvarutaf på en af dem var skrifvit President med fina bokstäfver, och den utaf Herrar Candidaterne, som den sidst nämnde zedeln skulle emottaga, skulle behedras med Presidents värdigheten. Emedan Hr Ribe vid detta tilfälle var frånvarande, emottogs en zedel på dess vägnar af Hr Triewaldt, vid hvilkens öpnande befants, at Hr Ribe Presidentssysslan blifvit tildelt för detta quartal. Hr Ehrenswerd hölt äfven vid detta vahl protocollet, som til alla delar vid dess jämnförande var lika med det, som nu uti Herrarnes närvaro justeras.

4. Hr Linnæus upläste häruppå dess beskrifning öfver de fiskar, som utaf Hr Geheime Rådet Rabe genom Hr Palmstierna blifvit ingifne, hvilken blef gillad och kommer på trycket at utgifvas.

4. Upl. et tilförene förehaft rön angående göken, hvilket, ehuru af Hr Triewaldt föregafs at Hr Linnæus vid dess upläsande ej haft någodt at erhindra, dock kommer ännu någon tid at hvila.

6. I anledning af Hr Presidentens påminnelse lofvade Hr Linnæus med första inkomma med en förtekning på de örter, som äro nyttige til mat, och på hvad sätt de skola tilredas.

3. Hr Linnæus berättade, det han i sommars ute på landet blifvit varse 2:ne slags insecter, af hvilka den ena gordt ansenlig skada på ängar och den andra på kornet, och så snart Hr Bergquist förfärdigat ritning på dem, vill Hr Linnæus sedermera beskrifning ingifva, hvarefter man äfven kan finna på utväg at sådane skadediur fördrifva. Och som denna gången ej vidare var at föredraga, så slöts härmed denna sammankomsten.

Af lika tankar är äfven Hr Linnæus, som skriftel:n sitt omdöme härom å daga lagt, ehuru han på annat sätt til någon ändring ej vil samtycka. Och kommer the öfrige Herrar Ledamöternes utlåtande, som i staden äro vistande, äfven uti denna omständighet at inhämtas.

Hr Linnæus påminte härvid, at ehuru han finner, det Hr Brellin för sitt vid Academiens Handlingars tryckande använde arbete väl så stor lön förtiänar, dock vil han ej, at detta skal lända til ett præjudicat, och en annan Archivarius efter Hr Brellin så stor årlig lön skal bestås.

5. Det af Hr Cederhielm ingifne rön angående Göken emottogs af Hr Linnæus, som lofvade det samma allenast uti skrifarten och ordningen ändra och förbättra.

2. Upl:s Hr Degers beskrifning på en märkvärdig fluga, kallad Ichneumon ater antennis ramosis, som communicerades med Hr Linnæus.

1. Sedan protocollet var justerat, gaf Hr Linnæus vid handen, hurusom han utaf andre förnummit, det rychte skal vara utspridt, at han fält någre vidrige omdömen om det tal, Hr Ribbe vid sidsta Presidents ombytet hölt angående Medecinen, isynnerhet hvad den puncten i samma tal rörer, hvaruti påstås, at ädla stenar äro onyttige i medicamenter, i anseende hvartil Hr Linnæus sig nu uti Academien i Hr Ribes närvaro velat förklara. Det en sådan om honom gord berättelse vore falsk och ogrundad bestyrktes med följande skiähl, til det första at hvar och en kan lätt finna, at ädla stenar uti medicamenter ej kunna hafva någon annan värkan, änn om man ville gifva en siuk sönderstödt fin sand, til det andra Hr Linnæus vid samma tals upläsande ej någodt däremot invändt, och ändteligen til det tredie, at han var den första, som begärte at det samma måtte genom trycket blifva det allmänna communicerat, hvilket han ej gordt, om någodt varit däremot at påminna.

3. Den til Hr Linnæi öfverseende vid förra sammankomsten lämnade och af Hr Degeer ingifne beskrifning uppå en nyl:n bekant och namngifven fluga blef nu återlefvererad, och har därvid ej varit någodt at påminna.

4. Emedan vid de förra quartals Handlingarne varit vanligit, at et förtal blifvit brukat, men för detta fierndels års Handling ej någodt är at tilgå: fördenskull lofvade Hr Linnæus därom försorg draga och til nästa sammankomst ett förtal förfärdiga samt det då uti Academien justera.

2. Sedan upl. det förtal Hr Linnæus vid sidsta sammankomsten lofvade ingifva, hvilket blef gillat och kommer uti detta quartals Handling först at införas.

3. Äfven Hr Linnæi anmärkning öfver viesen hos myrorne, som ock blef gillad.

3. Gafs tilkänna, at Hr Biskopen Eric Benzelius vore upkommen och ville sitt säte såsom sittiande Ledamot intaga; och ehuruväl bemälte Herre är en utaf Herrar Correspondenterne, så blef han dock af Hr Linnæus emottagen, samt sedan han dess säte intagit och muntel:n talt, svarade Hr Höpken, hvilkens svar finnes ad acta.

2. Hvarefter upl:s det Capittel uti Grundreglorne, som handlar om Presidents vahl, och lämnades til gemensamt genomseende en lista på dem, som vid detta tilfälle til Candidater kunna föreslås; och som Hr Ahlström äfven på samma zedel blifvit nämnd, anhölt han at ej til Candidat blifva föreslagen, i anseende til de många så väl Riksdags som andre sysslor, hvarmed han denne tiden är öfverhopad. Sedan zedlarne blifvit samblade och om hvarannan blandade, befants vid deras upläsande 10 röster fallit på Hr Drake, Hr Stobé 13, Hr Cederholm 12, Hr DeGeer 11, Hr Faggott 2, Hr Nordenberg 2, Hr Ahlström 3, Hr Linnæus 3, Hr Triewaldt 1, Hr Bielke 2 och på Hr Cederhielm 1 votum. Och som de fläste rösterne fallit på Hr Drake, Hr Stobé, Hr Cederholm och Hr DeGeer, lottades emellan desse 4 Hrr Candidater, och vid den zedelns öpnande, som Hr Benzelius tog för Hr Cederholm, befants att lotten att blifva President för detta fierndels år bemälte Herre tilfallit. Hr Cederhielm och Hr Stobée höllo äfven vid detta tilfälle protocollet, som til alla delar är likt med det, som nu uti Herrarnes närvaro justeras.

6. Hr Ahlström inlefvererade de af Hr Assessoren Holmetter til Academien skiänkte tvänne fiällmöss skinn, hvaraf det ena emottogs til närmare påseende af Hr Linnæus.

8. Slutel:n anmodade Hr Höpken, at Hr Triewaldt, Hr Linnæus och Hr Faggott ville på någodt ställe sig infinna och öfverläggia om någre Academiens oeconomiske ärender, samt sedermera deras göromåhl til Academiens ompröfvande hemställa.

3. Hr Linnæus berättade, det honom blifvit hitsändt ett slags gräs, hvaraf hästar i Södermanland i denna sommar ganska mycket dödt. Och som det samma ej skal ännu af någon Botanicus vara hvarken til namnet eller til dess värkan beskrifvit, så hemställer Hr Linnæus, om icke Academien ville af sina medell låta kiöpa en häst, hälst som de denna tiden ej äro särdeles dyre, och sedermera försöka, om detta gräs är så skadeligit, som föregifves. Hvarefter och sedan detta försök för sig gådt, lofvade Hr Linnæus det samma namngifva, och efter ärhållen noga kundskap om dess värkan kan man större flit använda at förekomma den skada, som samma gräs hos creaturen förorsakar.

4. Hr Benzelius upviste en förtekning uppå en stor del siöfogel, som isynnerhet uti Wästergöthland finnes, en del til namnet bekante, en del åter mindre kunnoge, af hvilka Hr Benzelius lofvade Academien del, allenast de med beqvämlighet och utan att blifva skadde af mahl kunde hitföras. Hvilket Hr Sahlberg förmente ganska lätt kunna skie, och lofvade lämna Hr Benzelius skriftelig underrättelse på hvad sätt de kunna förvaras. Och på det Academien måtte blifva underrättad, hvilka af dem äro förr bekante eller ej, lofvade Hr Linnæus författa ett utdrag utaf den af Hr Benzelius ingifne förtekning, til hvilken ända han ock den samma emottog.

4. Häruppå berättade Hr Presidenten, det han tillika med Hr Cronstedt, Hr Linnæus, Hr Triewaldt, Hr Höpken och Hr Faggott sammanträdt och öfverlagt angående någre ärender, som röra Academiens enskylta hushåldning, isynnerhet hvad de trykte Handlingarnes format, caracterer med mera angår, på det at, i fal någon ändring pröfvades nödig, sådant nu i början af detta året kunde skie, och Academien ej blifva föranlåten att framdeles giöra den ena quartals Handlingen på någodt sätt den andra olik; til hvilken ända ett författat betänkande blef upläst, innehållande det som vid samma tilfälle blifvit öfverlagt, och hemstältes til Herrar Ledamöternes gemensamma bepröfvande at sig nu däröfver utlåta.

3. Uppå Hr Linnæi föreställning lofvade Hr Polheim och Hr Ehrenswerd anmoda Hr CommercieRådet sitt Contrefait til Academien lefverera.

5. Vid detta tilfälle påminte Hr Linnæus, om icke bref til Hr Roberg bör afgå, med påminnelse at betala de af honom vid Academiens början utlofvade 300 dr koppmt, då äfvenväl dess Contrefait kunde begäras, hvilken påminnelse Hrr Ledamöterne funno mycket nödig at värkställas, til hvilken ända bref härom til Hr Roberg kommer at upsättias, samt af Hr Presid. at underskrifvas.

8. Hr Presid. berättade, det han blifvit i Rådet upkallad, och var således nödsakad at bortgå, samt updrog præsidium til Hr Linnæus.

11. Hr Linnæus föredrog at, ehuru efter Grundreglorne redan den tiden är til ända, på hvilken Academien borde skrida til votering öfver Hr Bruks Patronen Tisell, som til Ledamot af dess broder Hr Kyrkioherden Tisselius varit föreslagen: dock som Academien redan äger ett så tilräckeligit antal af Ledamöter, så hemställer han til Academiens godtfinnande, om icke Academien hädanefter ej borde någon ny ledamot antaga, som icke förut någodt nyttigt rön ingifvit, eller af hvilken Academien någon besynnerlig tiänst och nytta sig kan förvänta. Hvilken föreställning emedan den af Herrar Ledamöterne blef gillad, beslöts enhälligt, det Academien med voteringen om Hr Bruks Patronen Tisells antagande ännu en tid vill hafva anstånd, och til dess han förut vist någodt prof af det arbete, han til Academien vill ingifva.

1. Emedan Hr Presidenten utaf andre sysslor är så hindrad, at han ej uti Academien kan upkomma, anmodades Hr Linnæus utaf de närvarande Herrar Ledamöterne at i dag Presidentsysslan förrätta. Hvilket han ock gorde, hvarefter det protocoll, som hölts vid sidsta sammankomsten, blef först justerat.

2. Häruppå berättade Hr Linnæus, det Hr Ankarcrona nu uti någre år anteknat hvar dag, hurudan väderleken varit, hvad väder blåst och huru ofta den omskiftat. Hvilka observationer han innan kort är sinnad til Academien ingifva, och vore väl mödan värt, at flere och på skiljachtige orter ville sådane dageliga anmärkningar göra.

7. Hr Linnæus gaf vid handen, hurusom Assessor Biörner honom berättat, at en man uti Hannover i Hamburgischen Nachrichtungen besvarat alla Academiens under Hr Triewaldts quartal utgifne frågor. Och blef Hr Ehrenmalm anbefalt at anmoda Secreteraren Hr Höpken at härom göra sig underrättad, samt sedermera låta Academien veta, på hvad sätt desse frågor blifvit besvarade.

2. Hr Linnæus upläste ett ifrån Hr Reuterholm til en af Academiens Ledamöter skrifvit bref, hvaruti han anhåller, at Hr Faggotts ofvannämnde betänckande måtte sådant som det är, och utan någon ändring, det allmänna meddelas, på det at så väl embetsmänn som andra uti riket måtte få öpna ögon och kunna se, hvaruti deras skyldigheter bestå, och huru okunnoge de om sitt egit fädernesland äro.

6. Hr Cederhielm återgaf Hr Tisselii för detta ingifne rön om rotemaskens fördrifvande ifrån rågbrådden, jämte sin egen därvid bifogade anmärkning. Hvarvid Hr Linnæus anförde, det han ej vill styrka Academien at låta denna observation, såsom stridande emot physiquen och förnuftet, på en enda mans försök det allmänna meddela, på det at, i fal detta rön vid dess ytterligare försökande af publiquen skulle misslyckas, Academien ej må underkasta sig det äfventyr at blifva af publiquen förachtad, i anseende hvartil ofvannämnde försök lades ad acta.

2. Däruppå upläste Hr Linnæus den af Hr Conducteuren Nordenberg ingifne underrättelsen om mullbete och dess förbättrande, hvaraf emedan en del är nog nyttigt at det allmänna communicera, en del åter af sådan beskaffenhet, at ej Academien utan någon förut skedd ändring kan den på trycket utgifva, altså gafs desse tanckar til Hr Nordenberg at dem med dess broders lof och samtycke ändra och sammandraga, och sedan den til Academien återlefverera.

4. Hr Linnæus frågade, om Academien ej skulle pröfva nödigt, att 100 exempl:r af Hr Faggotts författade förtal til denna quartals Handling kunde särskilt tryckas, isynnerhet som sådane lösa exempl. äro beqvämlige att föra med sig för dem, som resa landet igenom, och hvarigenom man vid sådant tilfälle äger lättare tilgång at efterse, hvad och huru man skal observera. Hvartil af samtel:e Herrar Ledamöterne samtyktes.

3. Föredrogs ett ifrån Riksens Höglofl. Ständers Cammar Oeconomie och Commercie Deputations Cammar och Oeconomie Utskott inkommit extractum protocolli af d. 20 sidstl:e Februarii, hvarutinnan utskottet vid förehafvande af det til dess utlåtande remitterade ärände angående tullfriheterne i riket för Apothequen haft tilfälle at blifva underrättad, at. Academien genom vissa af sina Ledamöter skall kunna låta upsättia en förtekning på de örter och medicinalier, som här i riket finnes, men eljest pläga dagel:n ifrån utrikes orter förskrifvas, och hvarföre Apothequen niuta vissa friheter i tullen. Och på det utskottet må blifva underrättat, huru många slags örter och medicinalier här i riket kan finnas, har utskottet funnit nödigt at begära, det Academien ville en förtekning på sådane örter och medicinalier til utskottet ingifva; til följe hvaraf och at efterkomma denna utskottets begäran berättade Hr Linnæus, det han hade en sådan förtekning färdig, men vil den förut med Hr Sahlberg genomse, samt sedan til Academiens skiärskådande ingifva.

2. Hr Linnæus frågade, om icke Academien skulle finna för godt at uppå det bladet, där ledamöternes namn tryckas, göra en skillnad på Brefväxlande och Sittande Ledamöter, hvilket bifölls, och kommer vid de Brefväxlandes namn at sättias ett kors, til skillnad ifrån de Sittande Ledamöter.

3. Gafs tilkänna, at Capitaine Leyonankar vore upkommen och ville sit säte uti Academien [intaga], til hvilken ända Hr Sahlberg och Hr Linnæus honom emottog, samt sedan han inkommit betygade muntel:n sin erkäntsla emot Academiens kallelse och beredvillighet at tiäna denna inrättning. Hr Presid. talte äfven muntel:n. Emedan ingen försäkrings skrift var Hr Leijonankar lämnad, så kommer en afskrift däraf til nästa sammankomst honom at meddelas.

4. At efterkomma den befallning, Riksens Höglofl:e Ständers Cammar Oeconomie och Commercie Deputations Utskott genom extractum protocolli til Academien lämnat, at Academien ville gifva Utskottet en förtekning uppå de i riket befintelige samt til medicamenter tiänlige örter, hvilka eljest dagel:n ifrån utrikes orter förskrifvas, och hvarföre Apothequen niuta vissa friheter i tullen, har Hr Linnæus uppå Academiens begäran en sådan förtekning förfärdigat, hvilken nu blef upläst, och hvaruti alla de örter upteknas, som i Apothequen brukas och efter Apothequare taxan af år 1699 påbudne äro at försäljas. Alla desse medicinal växter fördelas uti 4 delar: 1:o De växter, som i Apothequen brukas och i Sverige vildt växa, 2:o Växter, som i Apothequen brukas, allmänt sås och hos oss fortkomma kunna, 3:o Växter, som hos oss kunna sås, men ej med någon förmon, 4:o Växter, som nödvändigt utifrån hämtas måste.

5. Sedan denne förtekning blef gillad, anhölt Hr Linnæus, at Academien ville låta den samma förvara ibland sina handlingar, men ej på trycket utgifvas eller af någon utom Academien genomses, emedan han i annor händelse fruchtar, at dess välmente upsåt kunde blifva illa bemött, och han på oförmärkt sätt och emot sin vilja förlora deras förtroende och ynnest, hvilkas gunst Hr Linnæus så väl härtils förmärkt, som ock är angelägen at framdeles bibehålla. Oacktadt denne Hr Linnæi gorde begäran fant dock Academien nödigt at ofvannämnde förtekning til Utskottet uppå begäran ingifva; och blef Hr Ehrenmalm anbefalt ett memorial til Utskottet upsättia, hvarutinnan denne Hr Linnæi gorde begäran bör införas, samt at Academien anhåller, at Utskottet ville vara omtänkt, at Hr Linnæus för detta sitt gorde arbete ej måtte underkastas någon förtretlig påfölgd; hvarmed Hr Linnæus förklarade sig nögd, och kommer en afskrift af ofvannämnde förtekning til Utskottet jämte memorialet, sedan det uti Academien blifvit justerat, at afgifvas.

6. Til följe af Academiens för detta gorde löfte lämnades til Hr Linnæus 10 exempl:r löse af Hr Faggotts författade och uti detta quartal trykte förtal.

9. Hr Linnæus ingaf en Bondepractica, författad af en vid namn Döbeln, som åstundar uti Academien til Ledamot blifva intagen. Den remitterades til Oeconomiska Classens genomseende.

10. Sedan genom vachtmästaren blifvit anmält, at Hr Majoren Baron Hindrich Wrede var upkommen och vil sitt säte såsom sittiande Ledamot intaga, emottogs han och blef införd af Hr Nordenberg och Hr Linnæus, samt sedan han ingifvit sin försäkrings skrift och hållit sitt tal, besvartes det samma af Hr Presidenten.

3. Häruppå lefvererades färdigt klipte zedlar til Hrr Ledamöterne at antekna fyra namn uppå af dem, som hvar och en til Candidat kan föreslå. Sedan desse zedlar påskrifne voro återgifne och om hvarannan blandade, blefvo de af Hr Presidenten upläste, och befants, at 19 röster fallit på Hr Benzelius, på Hr Ehrenswerd 12, Hr Drake 22, Hr Stobée 16, Hr Benzellstierna 7, Hr Nordenberg 1, Hr Faggott 4, Hr Sandberg 1, Hr Ahlström 2 och på Hr Linnæus 1 votum. Och som de fläste röster fallit på Hr Benzelius, Hr Ehrenswerd, Hr Drake och Hr Stobé, altså skulle emellan desse 4 Herrar lottas, hvilken af dem skulle blifva President. Ehuru Hr Benzelius och Hr Ehrenswerd anhöllo at denna gången lottningen undangå, togo de dock uppå Academiens begäran hvar sin lottzedel. Emedan Hr Drake ej var närvarande, tog Hr Höpken en zedel, och Hr Triewaldt för Hr Stobé. Enär zedlarne öpnades, befants, at Presidentsysslan Hr Drake tilfallit, då vachtmästaren blef anbefalt at honom upkalla. Vid detta tilfälle hölt äfven Hr Höpken, Hr Cronstedt och Hr Ehrenswerd protocollet, som til alla delar är likt med det, som nu justeras.

6. Hr Linnæus berättade, at Auctoren återtagit den uti Academien ingifne Bondepractican.

9. Slutel:n faststältes, at Hr Linnæi til Academien lämnade och til Cammar och Oeconomie Deputation afgifne förtekning på medicinalväxterne kommer på trycket at utgifvas. Uppå Hr Presid. begäran lofvade Hr Linnæus tillsättia Svenska namn uppå alla de örter, som kunna på Svenska nämnas.

2. Därefter återgaf Hr Linnæus dess författade förtekning uppå de i Sverigie befintelige medicinal växter, vid hvilkas nämnande Hr Linnæus jämte de Latinske äfven tilsatt Svenske namn, så vida mögeligit varit. Den emottogs af Hr Brellin at til trycket lefvereras.

9. Slutel:n anmodade Hr Presid. at någre af Herrar Ledamöterne ville sammanträda och af de gillade rön utse hvilka i denna Handling böra tryckas, samt uti hvad ordning de skola införas. I anledning hvaraf Hr Höpken, Hr Linnæus, Hr Triewaldt, Hr Faggott och Hr Nordenberg detta å sig togo at besörja.

2. Däruppå berättade Hr Triewaldt, det han kort för änn han uti Academien upkommit råkat Hr Höpken, som gifvit tilkänna, at Hr Presid. utaf andre sysslor blifvit hindrad, och kan således ej denna sammankomsten bivista, utan anmodat honom at i dag præsidium uti Academien föra: hvilken begäran Hr Höpken väl velat efterkomma, om han ej nu på stunden fådt befallning att uti Cancelliet upgå, samt bedt Hr Triewaldt dess ursächt uti Academien anmäla. Och som Hr Triewaldt var den äldsta utaf de närvarande Herrar Ledamöterne, altså blef han anmodad att Presidentstolen tilträda, hvilket han ock giorde: återgifvandes först Häradshöfdingen Döbelns rön om tufvor, deras orsak samt huru de må förekommas, som til Oeconomiska Classen varit remitterat, och hvaröfver Hr Linnæus, Hr Triewaldt och Hr Cederhielm med sine skriftelige utlåtelser inkommit; och som de åtskilligt därvid haft at påminna, Academien äfven nu vid rönets handterande finner, at ej ännu är tilräckel:n bevist, om de medell, som uti detta rön föregifves, äro tiänlige til ändamålets ärnående; altså kommer detta rön tils vidare uti Archivet at förvaras.

4. Upl:s ett ifrån Hr Linnæus ankommit bref, hvaruti han berättar, at han uppå Öland funnit åtskillige örter, af hvilka han en del ej ärhindrar sig någon sin hafva sedt för änn på den orten, en del trifvas endast utomlands, och en del ej annorstädes här i Sverigie änn i trägårdar.

2. Hr Linnæus inlefvererade följande observationer:
Hr Assessor Rottmans beskrifning om en svamp, hvilken blef gillad och lämnades til Hr Brellin.
Hr Assessor Pihls i Gothland ingifne beskrifning jämte ritning uppå en lefvande groda, som blifvit funnen uppå ett berg, hvilken remitterades til Hr Ribes genomseende.

3. Hr Linnæus upviste en författad beskrifning uppå dess i Gothland, Öland och Smoland nu i sommar giorde resa, och upläste en förtekning uppå 100 st. örter, som af honom därstädes blifvit upfundne och växa vildt, af hvilka en del ej finnas annorstädes här i Sverigie änn i trägårdar, en del åter förskrifvas ifrån främmande orter, hvilken förtekning samtyktes af Herrar Ledamöterne skulle på trycket utgifvas, och lefvererades til Hr Brellin.

4. Hr Von Drake ingaf ett af en vid namn Kiellstedt ingifvit rön om sättet at bränna påttaska, hvilket lämnades til Hr Linnæi genomseende.

Hr Præsid. försäkrade Hr Linnæus däremot tilbaka å Academiens vägnar, at så säkert efterkomma dess begäran, som hon är angelägen om dess beständiga vänskap, och önskade honom slutel:n en lyckelig resa.

7. Hr Linnæus upkom och berättade, at som han nu är sinnad at resa til Upsala och tänker därstädes förblifva, så anhåller han, at Academien ville lämna honom [del] af alla hädanefter inkommande Bothaniska rön samt låta i tid veta, när Academien vill at han med någon observation skal inkomma, inneslutandes sig för öfrigit i Academiens gunstiga åtanka.

5. Hr Cronstedt upviste en af Hr Linnæus honom gifven fullmakt at å dess vägnar vid detta ombytet til en ny Præsidis antagande votera.

3. Benzellstierna upviste ett utdrag af et från Kyrkoherden Olof Bring bekommit bref angående et slags matkar Fetepölsor kallade; hvilket han lofvade efter Academiens anmodan at genom bref communicera med Hr Linnæus, efter ingen nu närvarande hade sig samma matkar bekante.

4. Baron Cederhielms rön om fördrifvande af mullvadar och möss kommer at öfversändas til Hr Linnæi vidare öfverseende.

5. Hr Degeers nyligen gifne observationer öfver några insecter, Cicadæ in spuma viventes, blefvo upläste, och resolverades, at äfven öfversändas til Hr Linnæi, så ock Hr Roseens öfverseende meddelas.

1. Kyrkoherden Olof Strands ingifne rön til förekommande af kohl uti hvete, som med Professor Linnæo varit communiceradt, approberades til trycket.

2. Samma Kyrkoherdes sätt at fördrifva mullvadar, hvilket Professor Linnæus hållit för magert, lades til vidare ad acta.

3. Kyrkoherden Brings beskrifning på matkarne fetepölsor vil Kongl. Academien i anledning af Dr Linnæi yttrande vidare låta correspondera om med Auctorn, til at få veta antalet af deras fötter med mera, hvarförinnan man kan ej veta af hvad slag de månde vara. Och åtog sig Hr Benzelstierna det samma at giöra.

6. Hr Degeers beskrifning öfver insecter, som han kallar Cicadæ in spuma viventes, approberadt til trycket, sedan Hr Linnæus den samma på det högsta berömt. Figurerne lemnades straxt åt Hr Bergquist at i koppar utstickas.

Upl:s Hans Kongl. Maj:tts til Academien ankomne nådige bref, med befalning at inkomma med sitt underdåniga utlåtande, om de ekar, som i safvetiden afbarkas på stubben, icke taga någon skada, fastän de icke förr, än därpå följande vinter fälde blifva; Och blef detta ämne meddelt Hr Linnaei, Hr Leijonankars, Hr Cederhielms, Hr Polhems, Hr Grills och Hr Degers öfvervägande, som sitt betänkande til Academien däröfver komma at ingifva. Upl:s ett ifrån Hr And. Cellsius ankommit bref, hvarjämte han öfversänder tvänne observationer, som til Vetenskaps Academien i Upsala blifvit ingifne, begärandes det Kongl. Academien behagade däremot lämna de til sig ankomne af hvilka Academien sig ej kan betiäna. I följe härutaf befaltes at Hr Cederholms beskrifning om runstafvar til Hr Cellsius skulle öfversändas.

Upl:s Hr Linnaei inkomne svar, uppå communication af Hans Kongl. Maj:tts ankomne nådige bref om ekebarkningen, hvilket til de öfrige detta ämne rörande handlingar lades.

Ehuruväl Grundreglorne påbiuda, at när någon Ledamot dör, bör äfven den samma parenteras, och Academien nu borde efter Hr Robergs timade dödsfal, draga försorg, at sådant af någon Ledamot borde värkställas; Dock som Hr Roberg i lifstiden uppå Academiens til honom afgångne bref ej inskickat sin lefvernes beskrifning, ej med något gillat rön inkommit, derlikväl han mera än tvänne år varit Ledamot, ej heller upfylt sitt vid Academiens början giorde löfte at vilja skiänka henne 300 kopp:mt. Så pröfvade Kongl. Academien skiäligt ej ännu något vist slut fatta, antingen öfver Hr Roberg skal parenteras, eller ej, innan Academien fått göra sig underrättad, om bemälte Hr Roberg för Kongl. Academien giordt någon disposition, hvarmedelst de utlofvade 300 kunna blifva betalte. Och beslöts at härom bref til Hr Linnaeus kommer at afgå.

Upl:s et ifrån Hr Linnaeus ankommit bref, hvaruti han berättar det honom ej vitterligit är, det Hr Roberg uti lifstiden giordt någon disposition til de 300 d:r kopp:mt betalande, hvilka han Academien lofvat, och önskar högel:n at Kongl. Academien ville utse någon annan, at denna summa utaf arfvingarne infordra, hälst som dess giorde löfte genom egne bref och Kongl. Academiens protocoller nogsamt lärer kunna bevisas.

Vid det tilfället, at Kongl. Academien fant för godt, at utan vidare skiärskådande, eller förut gången communication gilla Hr Linnaei inkomne beskrifning jämte ritning uppå blomman Amaryllis den Skiöna, frågade Hr MelderCreutz til sin underrättelse, hvad reglor Academien faststält, som böra i agt tagas vid inkommande sakers genomseende och bepröfvande, emedan han ganska ofta förmärkt at vid somlige rön brukas en nästan alt för stor accuratesse, somliga åter kunna gå lättare genom censure, så at de allenast genomläsas, och ej med någon synnerlig agtsamhet bepröfvas, tyckandes för sin del bäst vara, och för Academien säkrast, at låta alla inkommande saker utaf visse i hvarje sak erfarne Ledamöter genomses, på det Academien ej måtte då hennes Handlingar i dagsliuset utkomma, besvära deras läsare med critiquers författande.

Linn. giorde Brandts ursächt.

Dernäst uplästes et ifrån Linnaeus inkommit rön om fallande soten i Skåne och Verns Härad. Coram protocollo gillat af Spöring och communicerat med Ribe.

Först discourerades något om Linnaei notifications bref angående Moraei död som i acterne införes och lofvade Hr Spöring åtaga sig parentation.

Linnaei bref om parentation.

Rön och försök angående en besynnerlig underjordisk fetma funnen i Finland. Remmitterad til Linnaeus och Brandt.

Bennett om matkarne. Linnaeus Degeer.

Upl.
1:o. Spöringens beskrifning på en siukdom hos barnen kallad borst. Archiatern Ribe sett observationen ock gillat densamma. Communiceres med Linnaeus ock Rosén.

2:o. Utdrag uhr framledne Landshöfding Hiernes Actis Laboratorii, Stockh. Tentam. 6 om Hedegräset, til Kongl. Academien ingifwit af en god Wän. Upläst d. 16 May 1744, communiceras med H. Ribbe, H. Linnaeus och H. Salberg.

Denna beskrifning remitterades til H. Linnaeus, H. Mejer wiste at berätta det denna fogel blifwit skuten ei långt härifrån staden af H. Rudenschöld eller någon af dess sälskap och blifwit sedan wist för Konungen, men kunde ei weta om han blifwit upståppad ock förwarad.

Afgeck bref til H. Linnaeus, hwarmed öfwersändes twänne handlingar, som blifwit remitterade til honom. Se den 6. Aug. Art. 2. ock d. 11 Aug. Art. 1.

Återkom ifrån H. Linnaeus de twänne til honom öfwersände handlingar, med en anmärkning öfwer den ena om Hedegräset.

1:o. Innan H:r Baron Bielke war upkommen uplästes H:r Linnaei tankar om de til honom remitterade handlingar; hwad det första om Rackelhanarne widkom blef beslutit at det skulle tryckas, ock

2:o. hwad det andra om hedegräset angick, så blef det också beslutit at tryckas, ock därwid H:r Linnaei anmärkning. H:r Salberg wiste up denna måtsa.

3:o. H:r Baron Bielke upwiste för Kongl. Academien åtskilliga Siberiska örter, som woro tagne uti botaniske trägården i Pettersburg; hwaribland woro åtskilliga frodiga grässlag af wäpling ock andra örter som wäxte wilda i Siberien, samt Medicinal wäxter, såsom Lacrisrot, Baggsöta, samt trän såsom Larix ock Siberisk Ceder, som skola wara mycket tienliga för skeppsbyggeri ock nu nyttias därtil i Ryssland. I anledning härutaf understälte H. B. Bielke Academiens godtfinnande, om icke det borde på publique omkostnad utsändas twänne eller flera Botanici at samla sådane frön men hwad Larix ock Cederfrön widkommer, kunde fås igenom wåra Ministrar wid Ryska Hofwet, utaf Baronerna Stroganoverne som äro ägare af sådane orter i Siberien, där dessa trän finnas. Dette hafwer Herr Baron Bielke sielf widare skrifteligen utfört. Detta fant Kongl. Academien wara nödigt at communicera med H. A. Linnaeus, ock därom inhämta hans betänkande; Baron Bielke skulle också då resa til Upsala ock sielf berätta honom altsammans nogare.

Afgeck bref til H:r Linnaeus angående H. Baron Bielkes propositioner. Se d. 18 Aug. Art. 3.

En resa til Siberien håller wäl H:r Linnaeus före wara nyttig för botaniquen, men tror at en til Norra America skulle ännu wara nyttigare och ey så kostsam, hwartil han råder Academien ju förr, ju häldre arbeta uppå, och föreslår därtil H:r Kalm, såsom et excellent Subjectum uti Historia Naturali hwilken är därtil född, tienlig til resor och mycket arbetsam.

Kom H. Linnaei swar, däruti han berättar at Baron Bielke också communicerat med honom mer än 200 botaniska örter, och nästan alla af Botanici ohörda ock osedde, och at alla dessa örter tåla wåra wintrar och med tiden kunna blifwa en prydnad för wåra trägårdar äfwen som Pioner.

l:o. Uplästes H. Linnaei swar, angående de Siberiska örterna (se d. 29 Aug) då det också widare discourerades om H. Baron Bielkes giorde propositioner (se d. 18 Aug. Art. 3) och stadnades wid dessa slut. l:o. angående en resa för en eller hälst twänne unga Botanici til Siberien eller hälst til Norra America skulle hos Hans Excellence Gref Gyllenborg Kongl, Academien förena sin anhållan til H. Professor Linnaei, at det blefwe twänne stora stipendier wid Kongl. Academien i Upsala därtil anslagna, hwarom Herr Professor Linnaeus skulle tilskrifwas. 2:o. angående frön af den Siberiska Cedern och Larix, påtog sig H. Baron Höpken at på Kongl. Academiens wägnar tilskrifwa Hans Excellence RiksRådet Cedercreutz om dessa fröens undfående af Baronerna Stroganoverne. 3:o. för de förmåner bokhwetet hafwer, och den säkerheten at det Siberiska bokhwetet skall trifwas i wårt Climat, 1 anledning af Herr Linnaei rön uti handlingarna för detta åhr pag. 117., har Kongl. Academien hållit före wara sin skyldighet at i underdånighet gifwa Kongl. May:st detta wid handen, på det en quantitet sådant bokhwete måtte kunna införskrifwas ifrån Lifland eller andra orter af Ryska riket, til utsäde, på det at det widare måtte propageras i wårt Land, och det igenom bref til Hans Kongl. May:st.

l:o. Uplästes H. Linnaei swar, angående de Siberiska örterna (se d. 29 Aug) då det också widare discourerades om H. Baron Bielkes giorde propositioner (se d. 18 Aug. Art. 3) och stadnades wid dessa slut. l:o. angående en resa för en eller hälst twänne unga Botanici til Siberien eller hälst til Norra America skulle hos Hans Excellence Gref Gyllenborg Kongl, Academien förena sin anhållan til H. Professor Linnaei, at det blefwe twänne stora stipendier wid Kongl. Academien i Upsala därtil anslagna, hwarom Herr Professor Linnaeus skulle tilskrifwas. 2:o. angående frön af den Siberiska Cedern och Larix, påtog sig H. Baron Höpken at på Kongl. Academiens wägnar tilskrifwa Hans Excellence RiksRådet Cedercreutz om dessa fröens undfående af Baronerna Stroganoverne. 3:o. för de förmåner bokhwetet hafwer, och den säkerheten at det Siberiska bokhwetet skall trifwas i wårt Climat, 1 anledning af Herr Linnaei rön uti handlingarna för detta åhr pag. 117., har Kongl. Academien hållit före wara sin skyldighet at i underdånighet gifwa Kongl. May:st detta wid handen, på det en quantitet sådant bokhwete måtte kunna införskrifwas ifrån Lifland eller andra orter af Ryska riket, til utsäde, på det at det widare måtte propageras i wårt Land, och det igenom bref til Hans Kongl. May:st.

l:o. Uplästes H. Linnaei swar, angående de Siberiska örterna (se d. 29 Aug) då det också widare discourerades om H. Baron Bielkes giorde propositioner (se d. 18 Aug. Art. 3) och stadnades wid dessa slut. l:o. angående en resa för en eller hälst twänne unga Botanici til Siberien eller hälst til Norra America skulle hos Hans Excellence Gref Gyllenborg Kongl, Academien förena sin anhållan til H. Professor Linnaei, at det blefwe twänne stora stipendier wid Kongl. Academien i Upsala därtil anslagna, hwarom Herr Professor Linnaeus skulle tilskrifwas. 2:o. angående frön af den Siberiska Cedern och Larix, påtog sig H. Baron Höpken at på Kongl. Academiens wägnar tilskrifwa Hans Excellence RiksRådet Cedercreutz om dessa fröens undfående af Baronerna Stroganoverne. 3:o. för de förmåner bokhwetet hafwer, och den säkerheten at det Siberiska bokhwetet skall trifwas i wårt Climat, 1 anledning af Herr Linnaei rön uti handlingarna för detta åhr pag. 117., har Kongl. Academien hållit före wara sin skyldighet at i underdånighet gifwa Kongl. May:st detta wid handen, på det en quantitet sådant bokhwete måtte kunna införskrifwas ifrån Lifland eller andra orter af Ryska riket, til utsäde, på det at det widare måtte propageras i wårt Land, och det igenom bref til Hans Kongl. May:st.

l:o. Uplästes H. Linnaei swar, angående de Siberiska örterna (se d. 29 Aug) då det också widare discourerades om H. Baron Bielkes giorde propositioner (se d. 18 Aug. Art. 3) och stadnades wid dessa slut. l:o. angående en resa för en eller hälst twänne unga Botanici til Siberien eller hälst til Norra America skulle hos Hans Excellence Gref Gyllenborg Kongl, Academien förena sin anhållan til H. Professor Linnaei, at det blefwe twänne stora stipendier wid Kongl. Academien i Upsala därtil anslagna, hwarom Herr Professor Linnaeus skulle tilskrifwas. 2:o. angående frön af den Siberiska Cedern och Larix, påtog sig H. Baron Höpken at på Kongl. Academiens wägnar tilskrifwa Hans Excellence RiksRådet Cedercreutz om dessa fröens undfående af Baronerna Stroganoverne. 3:o. för de förmåner bokhwetet hafwer, och den säkerheten at det Siberiska bokhwetet skall trifwas i wårt Climat, 1 anledning af Herr Linnaei rön uti handlingarna för detta åhr pag. 117., har Kongl. Academien hållit före wara sin skyldighet at i underdånighet gifwa Kongl. May:st detta wid handen, på det en quantitet sådant bokhwete måtte kunna införskrifwas ifrån Lifland eller andra orter af Ryska riket, til utsäde, på det at det widare måtte propageras i wårt Land, och det igenom bref til Hans Kongl. May:st.

3:o. H:r James Mounsey föreslogs til Ledemot Kungl Academien af H. Triewald, warandes redan för en tid sedan också af H:r Linnaeus föreslagen, wart altså beslutit at förslaget skulle ligga på bordet i 14 dagar til votering.

Bref til H. Professor Linnaeus angående Botaniska resan (see d.Septemb. art. 1).

H:r Linnaei swar härom.

2:o. Uplästes et bref ifrån Hr Linnaeus som denna dato ankom, och war stält til Kongl. Academien, hwaruti Hr Linnaeus anhåller om Academiens recommendation för en Prästman, wid namn Christ. Ternström hos Hr Ammiralen Ankarcrona såsom Directeur af OstIndiska Compagniet och hos H. Ärkiebiskopen Benzelius såsom Biskop i Giötheborg, at blifwa antagen til Präst på något skiepp som skall gå til OstIndien, i anseende därtil at denna Präst skall wara en mycket god Botanicus, och kunde således igenom denna resa, giöra åtskillige decouverter och rön i Historia Naturali. Kongl. Academien beslöt at det skulle afgå bref härom til H:r Ammiralen Ankarcrona ock til ÄrkieBiskopen.

3.o. Uplästes Herr admiralen Ankarcronas swar på Kungl. Academiens bref af d. 20 Sept: hwaruti han berättar sig redan tilskrifwit Directeurerne af OstIndiska Compagniet om Ternström, ock försäkrade för sin del om willfarenhet. Detta skall berättas för H:r Linnaeus genom bref.

l:o. Afgeck bref til H:r Linnaeus hwarmed öfwersändes H:r Kalms handling (se d. 26 Sept.) samt berättades H. Ammiral Ankarcronas swar (se d. 26 Sept. Art. 3.).

l:o. Återsände H:r Linneeus, H:r Kalms berättelse om hafsdiuret Medusa (se den 26 Sept.) med anmärkning, at den ey är rätt wärd at införas i handlingarna om icke det wore til et upmuntra Author.

3:o. Båda desse handlingar hlefwo öfwersände igenom bref til H:r Prof. Linnaeus.

l:o. Återsände H:r Linnaeus de twenne til honom remitterade rönen, med en anmärkning wid det första (se d. Oct. Art. 1.)at det borde sättas på annat sätt, men det andra (se Art. 2) gillade han.

Återsändt til H:r Triewald dess Rön (se d. 1 Oct. Art. 1.) i anledning af H:r Linnaei anmärkning (se d. 3 Oct. Art. 1.)

3:o. Uplästes H:r Kalms berättelse om Medusa (se d. 26 Sept.) och beslöts at det skulle tryckas, men förut skulle Autor anmodas at göra den något fullkomligare efter H:r Linnaei påminnels (se d. 29 Sept.). Herr Commercie Rådet Polhem hafwer berättat at materien af Medusa är det starkaste stenlim man will begiära. Dessutan om det blandas med krut gifwer det itändt en sådan fuktighet ifrån sig at han håller före at det skulle kuna utsläcka en wådeld.

5:0. Uplästes H:r Triewalds Rön om Aardackeren ändrad efter H:r Linnaei påminnelse och beslöts at den skulle tryckas, hwarwid likwäl H:r Palmstierna påminte at halmen eller bladen för dess frodighet skulle wara för hetsigt för hästarna, och borde därföre blandas med sädes halm eller magert hö.

Ankom H:r Kalms swar, hwaruti han lofwar widare underrätta sig af H:r Prof. Linnaeus om Medusa (se d. 25 Oct.) och lofwade med det första inkomma med et särdeles rön om ängs skiötselen.

3:o. Uplästes H:r Linnaei bref til Kungl Academien, hwaruti han begär l:o. at Kungl. Academien wille låta afrita och beskrifwa en Filfras, som är sänd til Hans Kungl. Höghet ifrån Norrland af H. Högström: hwilket Academien biföll hwad ritningen widkommer, men at göra beskrifningen åstundade Academien at H:r Linnaeus reste hit, hwilken resa Academien wille bestå. 2:o. öfwersände han en figur, på blomma, hwars beskrifning han lofwade i detta quartal, och hwaraf han förut wille hafwa et aftryck, så snart den blifwit stucken i koppar, at signera, hwilket skulle ske: om alt detta skall med det första skrifwas honom til.

4:o. Dessutan berättade H:r Meldercreutz, som nu war kommen ifrån Upsala och fört detta bref, på H:r Linnaei wägnar, at i Roslagen wore funnen en blomma straxt bredewid där blomman Linearia wäxte, som också därmed hade mycken likhet, men wore ändå af et annat genus, ock efter all liknelse warit en production af den ordinaira Linearia, men nu conserverade sit Genus, och ehuru detta skulle synas alt för otroligt för Botanici, och han sielf ei warit benägen at tro det, såhar han nu likwäl blifwit öfwertygad därom. Han ärnar nu också publicera denna decouverten antingen utomlands eller i Wetenskaps Academiens handlingar.

8:o. Uplästes ännu en inkommen skrift af samma Autor, angående watnets förwandling i röd färg uti Dammar, hwilken skulle lämas til H:r Linnaei öfwerseende af denna färg är också lämnat prof.

Bref til H:r Linnaeus (se d. 3.)

Ankom H:r Linnaei swar.

l:o. Uplästes H:r Linnaei bref til Secreteraren angående skepspräst bestälningen (se d. 15 Sept. Art. 2) som han nu berättar skulle wara bortgifwen men ei åt Ternström, som Kungl. Academien recommenderat. Kungl. Academien åstundar härom nogare underrättelse af Herr Ammiralen Ankarcrona och om det så wore i sanning, om icke det ännu kunde wara någon sådan lägenhet öfrig, efter som det mentes at twänne skepp skulle i åhr komma at gå ut: det hölts före at Kungl Academien då skulle skrifwa imediate til Directeurerne i Giötheborg.

7:o. Upwistes i Kungl. Acsdemien en förtekning öfwer de raraste wäxter i Skåne ingifwen af H:r Joh. Leche M. D. som remiterades til H:r Linnaeus.

l:o. öfwersände til Prof. Linnaeus, Doctor Leches förtekning på wäxter (se d. 17 Nov. 7 Art).

5:o. Uplästes H:r Doctor Leches förtekning på wäxterne i Skåne tillika med H:r Linnaei betänkande däröfwer, hwad de ändringarne, som H:r Linnaeus påstår at däruti skall göras, angår, så måste det förut med Autor communiceras.

l:o. afgeck bref til H:r Linnaeus med påminnelsers angående filfrasen. 2:o. handlingen til den insända ritningen.

emottogs af H:r Tilas 5 buntar af Tistel dun som woro sände ifrån H. Hesselius M. D. och Provincial Medicus i Nerike, tillika med twänne bref det ena til H:r Tilas af d. 15 Sept. och det andra til H:r Linnaeus af den 16 Sept.

Öfwersändes kopparstycket af Petiveria til H:r Linnaeus.

Inkom H:r Linnaei beskrifning på den Americanska örten Petiveria.

2:o. Uplästes H:r Assessor Hesselii 2ne bref til Herrar Linnaeus och Tilas angående tisteldun, hwarwid profwen också blefwo upwiste, och beslöts at därutur skulle komma et utdrag eller berättelse at tryckas i detta Quartal. H:r Mejer tog prof utaf dunen til at wisa Momma om icke däraf skulle kunna tilwärkas papper som H:r Hesselius tror. H:r Praeses tog också prof utaf dessa tisteldun at låta Sweitzarena försöka at göra silkeswadd därutaf. H:r Faggot berättade at i Roslagen hafwer han sedt H:r Westbecks bomull brukas med mycken nytta til stoppning i sängtäcken och andra kläder.

4:o. Uplästes bref om en handling af Doct. Spöring, om ägg och ungar af snäckor och musslor fundne i petrificerade musselskal, hwilken remiterades til H:rar Linnaeus och de Geer.

l:o. Bref til H:r Linnaeus haruti öfwersändes H:r von Döbelns handling om röda färgen på wattnet.

2:o. Uplästes et bref ifrån Herr Bruksförwaltaren Hans Jacob Gahn daterat Söderhamm och Wånnebruk den 10 Dec. 1744. tillika med en berättelse om en Bonde i Helsingland som sistledne September månad jämte stenar födt et strå, hilket strå också medfölgde. Hr Linnaeus gaf wid handen at sådana händelser äro tilförene hörda, men det kommer an på hwad tro man kan därtil sätta. H:r Linnaeus lofwade inkomma til Academien med en kort berättelse om sådana händelser, hwilken beslöts då i följe med denna skulle föras in i handlingarne, emedlertid skulle det skrifwas til H:r Gahn, det han wille nogare försäkra sig om sielfwa factum och gifwa det Academien wid handen. Wid detta tilfället berättade Hr Grefwe Tessin, huru Fältskären Schytzer uttagit nederswälgde nålar utur halsen eller magen af en piga med swamp. Herr Linnaeus åtog sig at göra sig underrättad widare häro af Schytser.

4:o. Uplästes Herr Cammarherren Eric Funcks rön och försök at utrota Landthafran. H:r Linnaeus trodde at de anförda orsakerna hwarföre det ena rönet lyckats och det andra ei, wore ei riktiga, emedan de stödde sig däruppå at denna wäxt wore perennis, hwilket han försäkrade hon ei wore, skulle det också widare utröna. Det beslöts fördenskull, at dessa raisonnementer skulle uteslutas wid rönets tryckande, och H:r Funck skulle tilskrifwas härom, med anmodan at göra widare försök i synnerhet med wårsäd

5:o. H:r Tilas upläste et bref ifrån H:r Doctor Hesselius angående matkar fundne på isen och snön lefwande, hwilka han trodde wara gräsmatkar, som också härjämte upwistes, men H:r Linnaeus och de Geer försäkrade at de ei woro de förmenta gräsmatkar, utan woro af twänne slag. l:o. , 2:o.

4:o. Uplästes H:r Linnaei betänkande öfwer H:r von Döbelns handling om watnet i ruddammen som antagit röd färg och beslöts at det skulle i handlingarna införas wid berättelsen om denna handling.

6:o. Upwistes en Version af en skrift om Orsaken til Iordens fruktbarhet författad af H:r Külbel, hwarföre han wunnit Praemium i Kungl. Academien i Bourdeaux, och af H:r Linnaeus för dess godhet recommenderad at för wår Nation göras almänn. Academien hölt också före, at denna skrift wore wärd at tryckas, men lämnades förut til H:r Linnaei widare öfwerseende.

10:o. H:r Linnaeus förestälte Academien om icke grundreglorna borde efterlefwas i anseende til de Ledamöters uteslutande som ei ingifwit något rön på twänne år, efter 14. Cap:t 1. Häröfwer skulle Academien betänka sig til nästa sammankomst, hwilket är så mycket angelägnare som förtekningen af  ledamöterne kommer detta Quartal at tryckas.

12:o. H:r Salander förestälts, i anledning af en discours at man borde gifwa Ledamöterna anledningar at inkomma med sådant, som man wiste, rörde deras kundskap, innan man giorde något steg til deras uteslutande, om icke det borde skrifwas til Landshöfd. H:r Reuterholm och begiära hwad han kan hafwa  sig kunnogt angående de inrätningar och medel här i Swerige kan wara at tilgå til de fattigas föda, hwarom H:r Salander sade sig talt med H:r Reuterholm, och skulle äga deruti en besynnerlig kundskap. Äfwen påminte H:r Linnaeus det H:r Reuterholm skulle hafwa en fullkomlig kundskap om sädes   Magaziner, huru mycket säden evaporerar, hwilket också skulle ställas til dess utlåtande, och kunde detta ske igenom H:r Hesselius som kunde inhämta H:r Reuterholms kundskap härom, och därmed inkomma til Academien, hwarom skulle skrifwas til H:r Hesselius.

2:o. H:r de Geer inlämnade sina tankar öfwer H:r Spörings rön (se den 30 Jan.) som också woro underskrefne af H:r Linnaeus, i anledning hwaraf bemälte handling skulle hwila til dess de lofwade skalen öfwerkommit.

4:o. Upläste H:r Triewald sit Rön och försök angående möyeligheten at Swea Rike kunde äga egit rådt silke: hwilket remiterades til H:rar Linnaeus och Strömmer. H:r Triewald berättade at H:r Linnaeus redan igenomläsit denna handling och at H:r Linnaeus lofwat så snart den wore publicerad ibland  Academiens handlingar det han wille inkomma med angifwandet af den orten, hwarifrån frön til mulbärsträn skulle kunna hämtas som tålde wåra wintrar, en ort derest också wåra Norrländska åkerbär wäxa.

5:o. H:r Praeses berättade at H:r Linnaeus lofwat inkomma med en handling til detta quartal angående fårgräset, hwarom H:r Linnaeus skulle widare påminnas och därjämte at, (pro 2:o) insända ritning på det Swänska höfrö, som han i 1742 års handlingar beskrifwit p. 191, äfwen efter H:r Praeses  påminnelse, och (pro 3:o) at gifwa ritning och beskrifning på tätgräset efter dess lofwen uti dess anmärkningar öfwer en til Academien 1742 insänd handling om tätmiölk, som warit lagt ad acta.

3:o. Uplästes en skrift underskrifwit med et fingerat namm Eric Tubingson, bestående uti en fråga om sättet och hielpemedel at bäst förkofra hallonträns plantering: hwaröfwer han i synnerhet åstundar H:r Professor Linnaei utlåtelse, men som Herr Linnaeus ei wil inlåta sig i någon correspondenoe med denna Autor innan han gifwer sit namn tilkänna, så beslöts at et sådant swar skulle införas i handlingarna.

Insände H:r Linneeus til Academien beskrifning och ritning på Stormäders foglen.

7:o. Uplästes H:r Linnaei handling om stormwädersfogeln, som remiterades til H:rar Triewald ock de Geer.

9:o. H:r Praeses upwiste 12 sorter kål ock salads frön, som han fådt ifrån Livorno igenom sin correspondent därpå orten: af alla dessa slag blef något meddelt H:r Triewald, det öfriga skulle skickas til H:r Linnaeus.

4. Uplästes Hr Dalins berättelse om en dumbe som kan siunga jemte Hr Linnaei påskrift om Glömska af alla namn aphonia substantivorum e podagra occipitis. som sköts til Herrar Ribarnas öfverseende.

5. Uplästes Hr Kalms åtskillige märken som fiskarena, Lodsar och annat siöfolk des vid Östersiön, dels vid Västerhafvet hafva vid tilkommande väderlek, hvarvid Hr Malmerfelt giorde nogra anmärkningar, hvilka skola lämnas genom bref til Hr Kalm jemte påminnelse det han ville gifva nogra obekanta ords eller termers uplysning, samt jemnföra desse märken med de som förut skola ut vara gifna på et ark i patent och äfven i vissa almanachor. Eljest remiterades handlingen til H:rar Linnaeus och Meldercreutz.

4. Hr Triewald begärde at Hr Linnaeus skulle påminnas om angifvandet af mulbärs träden som skola uthärda våra vintrar som han lofvat, sedan Hr Triwald först berättat de öden våra vanliga mulbärsträd undergåt i dessa kalla vintrar, hvilket också nu skedt i handlingarna för förledit quartal.

1. Upvistes den af Doctor Spöring insände petrificerade muslan tillika med de inneliggande snäck äggen och ungarna, öfver hvilka, sedan Hr Linnaeus dem en stund beskådat, gaf sit betänkande, och det at de ej kunde vara ungar af samma musla, som H. Spöring förment, emedan en del var af et annat species, och en del af et annat genus, modren som förmenas var helt glat med striis longitudinalibus, men de unga musselskalen som nys blifvit utkläckte hade strias transversales retroflexae och derföre af et annat species men det andra slaget vore dochleae univolves & spir der modren var en cochlea bivolvis. och således af annat genus. Desutan mente Hr Linnaeus det ej vara vant at finna innom musselskal alla handa slags grus och deribland snäckeskal emedan muslorna, när de dö gapa up med sit skal. Derjemte är det svårt at säga om denne musla är petrificerad eller icke emedan des skal är kalk som det varit.

4. Uplästes en handling om sätt at utöda sparfvar och annan kramsfogel af Hr Leche hvilken remiterades til Hr Linnaeus.

3. Uplästes Hr Schuzers berättelse om Knapnålarna som han uttagit utur halsen på en Cammarjungfru som Hr Linnaeus af Hr Schuzer infordrat i anledning af Hans Exellences Hr Grefve Tessins angifvande (se d. 16 Febr.). Denna berättelse lämnades til Hr C. F. Ribes öfverseende.

4. Uplästes et bref til Secreteraren ifrån Hr Baron Biellke af den 6 Iunii, hvaruti han berättar hvad anstalt han giort om Bokhvetets öfversändande ifrån Borgo siövägen, hvilka ochså för nogra dagar sedan voro ankommit och nu upvistes i Academien, och ehuruväl Hr Baron Bielke begärde at detta Bokhvete skulle utdelas ibland academiens ledamöter, så fant likväl Academien rådeligit at der med hafva anstånd til en nästkommande vår emedan tiden at så det vore nu redan förbi, och det emedlertid skulle bäst kunna förvaras tilsammans uti academien. Dock kommer at öfversändas nogot til Prof. Linnaeus och äfven tog Hr Trivald et stop at försöka slaget.

5. Härjemte hafver äfven Hr Baron Bielke öfversändt Hr Prosten Poppii berättelse om Bokhvete med et bifogat kort företal om svedjelandets nödvändighet och nytta i Savolax, hvilken remiterades til Linnaei öfverseende.

6. Upläste Hr Alström 2:ne bref ifrån Hr Hesselius och en handling angånde jordtorfven hvars aska blifver et mycket hvit puder, och kolen duga til svart färg. Af brefven lofvade Hr Alström lämma et utdrag, men  handlingen remiterades til Hr Linnaeus. Härjemte följer prof af den svarta torfaskan, jemte försök af målare giort med olja, hvilka berömma den såsom hafvande et got corpus, men med et annat slags svart torfaska som ej gifver så fin hvit aska när den är fullbränd, gifver ej så god corpus såsom profven utvisa. Man hafver äfven prof af denna svarta aska brukad som Touche och jemnförd med Indianiskt touche.

4. Uplästes Hr Salbergs fortsätning om väglössens fördrifvande, som. remiterades til Hrr Linnaeus och Brandt.

3. Hr Baron Bielke påminte om de trenne af honom förledit år giorde förestälningar. Hvad Siberiska bokhvetets införskaffande vidkommer så hölt han det för nästan omögeligit i anseende til den ortens aflägsenhet, hvarest det skall finnas näml. vid Krasnagar nogra hundrade mil här ifrån, men 2:o. at införskaffa Cedern och Larix kom man öfverens om efter nogot rådgörande at våra Ledamöter som äro handlande skola antingen igenom Volf eller Bardevik, tvänne Engelska köpmän i Petersburg som hafva underslagit sig hela den asietiska handelen, införskrifva et partie frö af bägge dessa trän. I synnerhet bör man taga i ackt at de förblifva i sina kottar emedan de då ej skola så snart härskna. Det samma kunde också ske med te frö ifrån Norra delen af China som skall vara bättre the än det som förs hit ifrån Canton eller Bengalen. Och 4:o. angående en botanisk resas anställande kom Hr Baron Bielke öfverens med det Hr Linnaeus yttrat sig här om at det skulle vara fördelacktigare at anställa en sådan til Norra America, åt Hudsons vik och åt Canada, hälst som resebeskrifningarna gifva anledning at der upsöka många nyttige örter, som de likväl ofullkommeligen beskrifva, såsom mulbärs trän, vilt ris, &c. desutan skola der finnas et slags vilda oxar hvars hår skulle tiena til spånad.

7. Hr Baron Bielke anhölt at en eller annan af Kongl. Vetenskaps Academiens ledamöter ville göra sig den mödan at vara honom följacktig til Löfstad straxt vid Upsala, at der bese de försök han giort med åtskilliga gräslags culturer, dels utländska dels svänska som lända at förbättra våra ängar, och nu ju för ju heldre innan samma gräs förfalna. för hvilken inventation Kongl. Acadomien tackade och giorde sig et nöje af at blifva här om underrättad, och åtogo sig altså Hrr Alström, Triewald och Faggot at jemte Secreteraren göra denna resan. och skulle man äfven anmoda Hr Professor Linnaeus at också vid samma tilfälle infinna sig på Löfstad.

Öfversändes til Hr Profesor Linnaei öfverseende Hr Hesselii handling om torfaskan och Prosten Poppii om bokhvetet. jemte begäran at vara de Hrr  deputerade af Kongl. Academien til mötes uti Löfstad.

Svar uppå Hr Professor Linnaei bref med utsatt termin när resan skulle ske.

Sedan Hrr Alström, Triewald, Classon och Secreteraren voro dagen förut ankomme til Löfstad, derest också Hr Linnaeus infant sig, besåg man först plantagen af de ifrån Norra delarna af Asien och Europa samlade växter hvilka alla härda ut våra vintrar och kunna med fördel här i Riket växa vilda, hvaraf en del voro nyttige til föda för folk, 1:o. åtskillige ärtslag såsom Aspalatus, hafsärter, 2:o. Rötter såsom Martagon. 3:o. Sädesslag såsom Siberiske bokhvetet. 4:o. Kolarter såsom den perrenne Strandkolen. en del voro nyttige til foder för creatur såsom den stora Vicia, Tataria, Siberisk Lucern och förutan en  myckenhet gramina. En del voro nyttige eljest för vår hushåldning såsom det Siberiske perenne stora linet, den Siberiske Isatis.

2. Hr Triewald upläste sin tridge fortsätning om Rå silkes afvelen uti Svea Rike som remiterades til Hr Linnaeus.

1. Uplästes några Rön och försök om Hånungsdaggen samt tankar och anmärkningar deröfver insände af en autor som gifvit initialerna af sit namn E. A. A. detta remiterades til Hr Linnaeus.

2. Uplästes Hr Hesselii berättelse om et slags torf som då han brännes gifver en Gul aska såsom en Gulokra  tienlig til Oljefärg för målare äfven ock om en torf nyligen påfunnen Vermeland som efter bränningen gifver en hel fin och hvit aska, hvaruppå äfven profver voro öfversände, äfven och uppå åtskilliga hvilka blefvo lämnade til Hr Mejers skärskådande om de voro eldfasta- äfven upå en fin sand som man hölt före skulle blifva en  särdeles god jutsand, hvarföre Hr Hesselius skulle anmodas at öfversända vid tilfälle nogon quantitet deraf til profs anställande. sielfva handlingen remiterades til Hrr Linnaei och Sädhs öfverseende jemte 4 st. profver der til hörande.

3. Uplästes Hr Moraei den yngres rön om en giftig ört, blå stormhatten kallad, hvilken redan var öfversedd och gillad af Hr Linnaeus ochaf academien samtyckt at införas i handlingarne.

1. Uplästes Hr Rådmannen Kyronii berättelse om et monstreust Rågax hvilken Hr Linnaeus redan öfverset och gillat, men academien fant at der vid vore nogre nödige omständigheter at erhindra näml. arten af jordmånen och skötseln, om detta ax vaxt der för sig sielf eller ibland annan råg &c,  hvilket fordrar Hr Kyronii vidare berättelse.

3. upvistes Hr Linnaei censur och gillande af Rönen om Engsskötseln d. 7 Sept. och Honungs daggen d. 14 Sept. i anledning hvaraf academien vill föra dem in i sina handlingar för detta quartal.

1. Upvistes en växt af tvänne pomerantzer den mindre med fullkoml. skal och äfven tecken efter blomman fästad inuti den större, hvilken H:s Exell. Gref Tessin insänt til academien.  Denna växt kommer at öfversändas til Hr Linnaeus med begäran at inkomma med des betänkande der öfver och fulkomlig beskrifning.

l. Secreteraren berättade Academien at Prästmannen Ternström är uppå academiens recommendation (d. 15 Sept. 1744) til Präst antagen uppå et af de skeppen som komma i vinter at gå här ifrån til Ost Indien, och blifvit föredragen 6 Competitorer, igenom Hr Ammiralen Ankarcronas starka bearbetande, hvilket Hr Ankarcrona viste utaf Directionens bref af Götheborg d. October, härom har också Secreter. redan tilskrifvit Hr Linnaeus, at han måtte tilsäga prästen at göra sig rese färdig och meddela honom Instruction hvad han i historia naturali på den orten at taga i ackt. Öfver Hr Ammiralen Ankarcronas bevågenhet härutinnan kommer Secreteraren at tacka honom på Academiens vägnar.

2. Som ibland de oafslutne ärender var upförd den förestälning Hr Baron Bielke giordt uti Academien angånde den botaniska resan til America så blef deröfver discurerat och mente Baron Bielke at åtskilliga privata skulle der til göra et sammanskot allenast de blefve deruti nogot understödde af publique medel, hvartil han redan sonderat en ock annan, och ehuruväl H:s Exel:s förestelte sig at det skulle blifva nog svårighet at der til erhålla nogot af publicum, så mente han likväl at det skulle gifvas nogon utväg, allenast man upsatte et memorial eller Instruction för en sådan resande hvarutaf man kunde inhämta nvttan och nödvändigheten af resan, hvilken Baron Bielke i samråd med Hr Linnaeus ville göra.

5. Uplästes Prästens Ternströms bref til Academien der uti han tackar Academien för des recomendation hvarigenom han blifvit befordrad til skeps prästs bestälningen vid Ostlndiska Compagniet och anhåller ytterligare om academiens recomendation til et af Konungens stipendier vid Upsala  Academie såsom en hielp at göra resan uti Landet när komme til Canton. äfven underkastar han sig den Instruction som Academien vil föreskrifva  honom för deña resan. angånde recomendation kommer Consistorium Academieum at tilskrifvas, men Hr Linnaeus at upsätta Instruction och den til academien öfversända, då man sedan kan tillägga hvad man finner nödigt.

6. Uplästes et bref ifrån Hr De Geer til Secreteraren angånde maskarna som förtära säden uti Cronans magazin hvilket ärende blifvit honom  comunicerat, hvaruti han til deras utrotande gifvit nu straxt et medel igenom svafvel rök men lofvar så snart de undergådt sin förvandling at inkomma med beskrifning af hvad species Insecterna äro och huru de kunna utrotas. detta hafver äfven Prof. Linnaeus lofvat, derföre kommer man at hafva anstånd med svaret til Stats Contoiret til dess dessa rön inkommit.

1. Uplästes Hr Helands auscultantens i Commercie Collegio Handling innehållandes rön och anmärkningar om des generation, hvilken Hr Linnaeus redan öfversedt och funnit vara värd at tryckas ibland Academiens handlingar hafvandes allenast giort nogra små erhindringar på et och annat ställe, hvarföre denne handling blef autoren tilstäld med begäran han ville taga dem i ackt,  hvarefter Academien fant godt at den skulle tryckas.

2. Uplästes Hr Kalms tacksägelse bref för anbudet at blifva Ledamot, jemte des handling om några färg gräs som växa vildt här i Sverige som remiterades til Hr Linnaeus.

8. Uplästes Hr Linnaei bref med Instructions project för Hr Ternströms resa.

3. Upläste Hr Triewald des fierde fortsätning om silkes skötseln som innehöll silkesmatkarnas anatomie. hvilken, efter den var redan öfversedd och gillad af Hr Linnaeus, kommer i detta quartal at tryckas.

5. Uplästes Hr Linnaei beskrifning på en Pomerantz med et inneslutit foster, inlämnad til Kongl. Academien af H:s Ex. Gref Tessin, som lämnades til Hr Baron Bielkes öfverseende. (se d. 6. Upläste Gref Cronstedt sina påminnelser om Skånska halmtaken med tillägning af de här brukliga ordtermer, och lofvade Hr Cronstedt at låta renskrifva denna handling ändrad efter påminnelser som Academien fant skäliga, som sedan skulle öfversändas til at derom inhämta autorns bifall innan den trycktes.

7. Uplästes Hr Liñaei memorial om den Americanska resans nytta, som ofta blifvit omtald i Acad. och man ämnat at Hr Kalm skulle sig företaga, til åtskillige nyttige växters införande i Sverige, sådana som växa i lika nordligt Climat med Sverige. angånde metil denne resa discurerades mycket. man stannade ändteligen i det slut at Academien skulle först skrifva manufactur Contoiret til som torde af denna resas nytta låta beveka sig at göra nogot förskott til fleras upmuntran, äfven Academierna i Upsala och Lund, Hr De Geer lofvade för sin del äfven contribuera.

äfven kommer at lämnas Hr Linnaei tankar om vatnets förvandlande i rödfärg til at införas i Lärda tidningarna i anseende til det man funnit folket göra sig vidskeplige tanckar härom i synnerhet nu vid boskaps siukans gångbarhet.

5. Upläste Hr Praeses et bref daterat Malmoe d. 23 Jan. 1746. af en Lochneus, hvaruti han berättar om vatnets förvandling i blod uti en liten insiö hvarjemte fölgde en liten flaska af samma vatn. Hr Praeses berättade at Hans Kongl. Höghet igenom microscop beskådat detta vatn jemte andra och funnit äfven det bestå af maskar af 8 fötter, hvilket Hr De Geer bestyrkte med sin berättelse om dessa maskar, som han kallade monoculi, och pläga växa til en sådan myckenhet i största hast på vatnet. Secreteraren upläste et bref af Hr Linnaeus om denna saken som bestyrker det samma, och hölt academien värdt at införa et utdrag deraf [i] Lärda tidningarna, samt sedermera på slutet uti Academiens handlingar för detta quartal. Dttaqartal. Detta vatn beskådades nu äfven af Hr DeGeer med Hans Kongl. Höghets microscop som var upburit uti academien men maskarna befunnos igenom förrutnelse aldeles mistat sin figur.

4. Uplästes Herr De Geers beskrifning af små hvita maskar som förtära säden i spanmåls magaziner, och försök at utrota dem. hvarvid Hr Mejer påminte at Mr Hales uti des Instructions pour les mariniers de conserver l'eau douce, le bles &c. försökt det denna spanmål som är rökt med svafvel har mistat sin vegitationskraft, men funnit henne ej vara osund til bröd och dricka. detta kommer at gifvas Hr de Geer vid handen at taga i ackt i denna handling. hvilken eljest remiterades til Hr Linnaeus.

5. Hr Baron Bielke upläste des handling om Finska Bokhvetet hvilken remiterades til Hr Linnaeus.

4. Hr Triewald upläste sin femte fortsätning om Rå silkes afvelen uti Svea Rike, hvilken remiterades til H. Linnaeus och De Geer.

7. Uplästes Hr Linnaei beskrifning på Lycktmasken. som Hr GeheimeRådet Raben insändt til Kongl. Vetenskaps Academien jemte Hr De Geers ritning deraf och anmärkningar. Academien beslöt at denna handling skulle införas i detta quartal, dock remiterades til Hr Klingenstierna på Hr Linnaei åstundan i anseende til den discursen han gör deruti angånde Phosphorn.

2. Uplästes Hr Rudenschölds Rön om furuträdens ålder i Finland, som emiterades til Hrr Linnaeus, Polhem och Tilas.

2. Uplästes en handling om nogra funna stenarter uti VesterGötland tillika med ritningar af stenar som hade intryckningar uppå sig som vore efter autorens gisning af nogot slags Hummer eller Kräftor, upsat af Rector Scolae uti Scara, H. Sven Hof. som var redan öfversed af H. Professor Linnaeus hvars anmärkningar äfven blefvo upläste, dock innan academien tog nogot slut häruti, blef denna handling remiterad til H. Tilas.

2. H. Brandt återlämnade H. Rinmans anmärkningar om den jernhaltiga tenmalmen som han ej alenast gillade at tryckas utan gaf också der til sina egna rön i den saken. hvar til Academien samtyckte. 3. I anledning af H. Linnaei betänkande om misfostret i Malmoe kommer detta at läggas ad acta, men Post Inspectoren som det insändt skall tillskrifvas med tacksägelse.

1. Uplästes H. Linnaei beskrifning öfver en obekant vext. Limnia kallad, som Academien fant för godt at ibland des handlingar.

1. H. Triewald upläste des siette fortsätningen om silkes afvelen uti Sverige som remiterades til H. Linnaeus och deGeer.

2. Et sätt at utrota iglar och fyrfotor utur Rude dammar. som äfven remiterades til H. Linnaeus hvarvid H. Triewald låfvade at lämna storleken af Rude dammen som var förgit i handlingen, men påmintes vara nödigt.

2. upvistes H. Triewalds bägge handlingar af H. Linnaeus gillade.

3. Upvistes en rar växt funnen på en våt äng i Vesmanl. lik en fiskcasse som remiterades til H. Linnaeus.

4. äfvenså en monstreus ört ifrån Wermeland och var en Ranunculus. hvilken äfven skulle tilsändas Prof. Linnaeus.

6. Uplästes H. Linnaei bref til Secreteraren deruti han uppå Academiens begäran til den OstIndiska resans föreslår H. Lidbäck, som studerat nogra år i Botaniquen och oologien och äfven nu i sommar giort resa med honom til Väster Götland at göra rön i Natural Historien. han har desutan giort sig känd af Academien igenom uptäckandet af Kuveaus konster.

4. Upvistes en vit mullvad som H. Brukspatron Johan Gustaf Angerstein funnit förleden augusti månad uti Trollbo gård vid Hedemora. ehuru den befants i Professor Linnei fauna Svecana- nämd under n. 17så kommer den likväl at öfversändas til bem:te professor at inhämta des mening om det vore nogon märkelig variation.

1. Uplästes et ifrån H. Ternström ankommit bref til Academien daterat ifrån Ost Indiska skeppet Calmar til ankars i Cadix bay den 5 Maj 1746. hvarjemte fölgde nogra stycken inlagde örter och 40 slags frön som var hämtat på de Spanska stranderna och Landet så långt tilfälle för honom varit at komma up. hvilket alt ekalle remiteras til H. Professor Linneus til at undersöka om deruti voro nogra nya species eller nyttiga för culturen.

5. Uplästes H. Hesselii rön och försök at göra bröd af renmåssa til de fattigas hielp och understöd i dyr tid och hungersnöd. Hvarvid Academien tog i betracktande om denna mossa skulle kunna recomenderas framför barken hvilket man hölt före äfven skulle kunna inhämtas deraf hvilken af dessa bägge slag lät bättre mosa sig eller satte sig gelé. men förnämligast komme det an på värkeliga försök som kunde ske med fattigt folk der på orten. H. Salberg åtog sig at göra nogot försök med det öfversände renmåsse miölet så väl som med bark hvilket likväl ej kunde ske för än nästkommande vår. efter barken bör hämtas vid savetiden. emedlertid kommer denna handling at remiteras til H. Linnaeus.

6. Uplästes H. Salanders rön om Svänsk krapp jemte prof af färgad fris och ull der med hvilket remiterades til H. Linnaeus.

9. Uplästes H. Linnaei betänkande angående Renmåsse bröd hvaruti han yrrkar så mycket mer på försök som mossan ej nogot matnyttigt slag i sin släckt och dessutan tycktes smaka nogot vidrigt. skall gifvas H. Hesselius vid handen och anmodas at anställa jämförande försök med bark bröd.

4. Uplästes H. Linnaei betänkande om vita mullvaden. hvaruti han gifver vid handen at den ej är af mullvadssläcktet utan vore snarare en mus som varierat uti färg. dock har han nogot besynnerligit i ansende til öron och framben.

7. I anledning af H. Linnaei betänkande öfver rönet med krappen kommer detat tryckas i detta quartal med tillägning angående des plantering och skötsel som H. Linnaeus der vid anfört.

8. Uplästes H. Linnaei handling om boskaps siukan som varit gångbar i Skåne i anleding af et bref som han fåt ifrån H. Lacroage professor i Montpellier, hvilken denna siukdom som äfven nu varit gångbar i Frankrike noga undersökt och gifvit derföre medel som med framgång blifvit brukade. denna beslöts straxt at tryckas i detta quartal.

6. Uplästes en beskrifning som H. Brelin författat angånde en af sig uptänkt lerplog, som han den kallar, bestånde i synnerhet i torfvens ristande i många delar innan plogen den omvänder. denna handling remiterades til H. Linnaeus, B. Cederhielm och H. Schulze.

11. Uplästes H. Linnaei betänkande angånde classifi af siukdomarna, hvarigenom han ville visa at det vore fåfängt at föreslå nogon sådan så länge ingen präst kände nogon siukdom. dock til at göra et prof der med lofvade H. Baeck at sätta up et förslag at practicera i Stockholm stad.

3. Uplästes H. Linnaei bref til Secreteraren der han berättar at Consist. Academicum för sin del hade tillägnat H. Kalm det Helmfeldska stipendiumet och det nu komme an på Magistr. här i Stockholm. man skulle ördenskull derom påminna och H. Ledamöterna lofvade at tala vid sina bekante af Magistats personerna. 4. äfven uplästes H. Linnaei betänkande om perlefiskeriet i anledning af det öfversände Cam. och Comercie deputationens extractum protocolli, berättande sig sielf ej hafva nogot tilräckeligit, men gaf förslag på sal. Erkebiskopens Benzelii samling och sist at en kunig i historia naturali dit sändes på et par månader. härom kommer vidare at rådgöras. 5. Uplästes en beskrifning om den så kallade tång laken en fisk som fångas i Norland, af Hl. D. och Physic. Lectoren i Hernösand H. Gisler, tillika med en fisk förvarad uti Spiritus vini. detta remiterades till H. Linnaeus och H. Baeck.

2. Uplästes en beskrifning öfver en profil ritning uppå Kinne kulle tillika med åtskilliga utsikter deraf som Volontairn vid fortification H. Iohan Svenson Lidholm upsatt och H. Professor Linnaeus insändt til Academien, denna remiterades til H. Praeses och H. Triewald.

3. Uplästes Dr Spörings berättelse om en gumma hos hvilken et stycke af binnike masken kommit utur en bålde i liumskan. Jemte H.H. Linnaei och Baecks betänkande här öfver, som redan voro inkomne åstundade Academien jämväl H. Roséns.

1. Uplästes H. Triewalds betänkande angånde Kinnekulles beskrifning, hvilken han hölt vara så mycket angelägnare at införa i handlingarna och i detta quartal som den tienar til uplysning så väl för den resebeskr. öfver Vester Götland som H. Linnaeus nu är i begrep at utgifva som H. Kalms öfver Bohus län, uti hvilken detta märkvärdiga bärg mycket omtalas. H. Praeses var också af samma mening.

5. Uplästes en vidlöftig berättelse om stuterier, som innehölt en hop observationer om hästar, men utan ordning eller tienlig skrifert. Denna remiterades til Hr Linnaeus, Rosén och v. Walden.

1. H. Praeses så väl som H. Tilas, som hade igenomläsit Magister Hofs handling voro af enahanda mening med H. Linnaeus at deruti var föga nogot som lönte mödan at införas i handlingarna, och kommer fördenskull alenast at anföras berättelse derom i Utdraget af Iournalen som hädan efter kommer at bifogas handlingarna.

4. Uplästes en anmärkning om Näslors kraft och nytta för boskapskreatur i synnerhet för miölkkor, hvilken H. Linnaeus redan öfversedt och Academien tillika med honom fant vara mindre värd at införas i handlingarna, om ike igenom berättelse uti utdraget.

1. Uplästes H. Kalms berättelse om rön af åtskilliga Siberiska örters nytta i landthushåldningen, som varit cultiverade på B. Bielkes gård Löfstad vid Upsala. Och som H. Linnaeus redan gifvit denna handling sin aprobation så blef det beslutit at den i detta quartal skulle tryckas, och dervid bifogas et utdrag utur Academiens dagbok angånde den berättelse som Academiens Herrar deputerade giorde i Academien angånde H. Baron Bielkes cultur af de Siberiska örterna som de uppi Löfstad besedt i Iulii månad 1745.

4. Uplästes et utdrag utur Riksens ständers Cammar, Oeconomie och Comercie deputations Cammar Oeconomie utskotts protocoll d. 6 Mart. 1747, hvaruti Utskottet anmodar Academien at så föranstalta det ju förr ju häldre påliteliga underrättelser så väl om otatos plantering och skötsel som om sådana skogsträns som här i riket bäst kunna fortkomma och äro nyttigast. B. Bielke åtog sig straxt at inkomma med hvad han i detta målet kunde åstadkomma, men H. Linnaeus konmer här om at anmodas, emedlertid vill Academien med det första svara deputation det hon vill efterkomma des åstundan, men deput. föreställa at til detta ändanålet vore nödigt at låta inkomma en quantitet potatos som man ej i orterna, der denna plantering skulle idkas, hade deraf tillgång. H. Triewald påminte det H. Roman hade vid Academiens början inlämnat en trykt skrift om oxelträns plantering och nytta hvilken vid detta tillfälle kunde vara nyttig, i fall den ej finnes kommer H. Roman at at vidare derom anmodas. H. Praeses berättade också det Ass. Biörner skall hafva et manuskript om oxelbärs bruk, som hans fader skall hafva sammenskrifvit.

Mineralogien
H. Gmelin          H. Linnaeus
H. Kirkbach          H. Blixenstierna.
H. Rouäl          H. Baeck.

för Botaniquen och Historia Natur.
H. Iussieu          H. Baeck.
H. Gesnerus          H. Linnaeus.
H. Raben          Secreteraren.
H. Reaumur          De Geer.
H. Clayton          H. Linnaeus.
H. Gledisch          -"-
H. Colinson          H. Baeck.

för Botaniquen och Historia Natur.
H. Iussieu          H. Baeck.
H. Gesnerus          H. Linnaeus.
H. Raben          Secreteraren.
H. Reaumur          De Geer.
H. Clayton          H. Linnaeus.
H. Gledisch          -"-
H. Colinson          H. Baeck.

för Anatomien
H. Haller          H. Rosén.
H. van Swieten          H. Baeck.
H. Sauvager          H. Linnaeus.
H. Hevin          H. Acrel.

3. Uplästes et utdrag utur Finska deputationens rotocol hvaruti Academien anmodas at låta utgå nogot af trycket, som kunde tiäna til uplysning för alns uptäckning för invånarena i Finland och derföre borde på Finske språket öfversättas, men man hölt före at saken ej vore hielpt med en kort anledning, sådana voro Bromels, Tilas Bergsmans frågor, utan det fordras systemer som Linnaei och Valerii, således kommer det an på at en god malm kännare vistas i orten som gemene man med sina fynd kunde adressera sig til.

6. Uplästes en berättelse om Linsädet och des handtering i Angermanland af H. Haquin Ioh. Huss Lands secreterare i Gefle, hvilket remiterades til Herrar Linnaeus, Triewald och Schultze.

1. Uplästes rön och försök huru man af lintågor kan få det utvaldaste linbast af H. Pehr Schisler auscultant i Kongl. Svea hofrätt, hvilket remiterades, til H.H. Linnaeus, Rudenscöld och Kalm.

4. Uplästes en skrift til Academien ifrån Kyrkoherden Lars Neogarel uti Östergarns församling på Godtland, som innehölt en berättelse om en fårsiuka som bestod i maskar i hornen. Remiterades til Herrar Alström, Linnaeus och de Geer.

2. H:s Exl. RiksRådet Ehrenpreus gaf en berättelse om en papegoja som nu värpt ägg första gången efter 27 års vistande här i Sveriget som remiterades til Herrar Linnaeus, Browallius och Kalm.

4. Uplästes H. Ian Otto Hagströms sätt at föda svin creatur med allöf, hvilket remiterades til H:ar Linnaeus och Malmerfelt.

3. H:s Exl. Riksrådet Höpken berättade det man har tillförlåtelig berättelse det igenom skakande af et bårkläde masken på frukt trän c. blifvit fördrifven och frågade om detta tilförende var bekant och utrönt som ej eler nogon af de närvarande hade hört och skulle derföre Herrar Linnaeus och De Geer förfrågas derom.

2. Uplästes H. Linnaei beskrifning på en sällsam Insect, som han förer til Phryganeas. Denna hafver H. Carleson funnit uti Moldavien och som H. De Geer denna beskrifning förut set och der vid ej haft nogot at påminna så blef den också nu straxt gillad.

5. Uplästes H. Linnaei bref, hvaruti han underställer Academien om icke H. Kalms resa kunde nu med det första anställas til först til Engeland och sedan til America emedan pasagen emellan desse tvänne orter fortsättes med större säkerhet höstetiden ända til Iul än långt in på våren för de norra siöarnas osäkerhet för Is och töcken den tiden. Det beslöts altså efter man nu fådt medel til denna resa, d:r af Upsala Academie fullmackten för H. Kalm til oeconomiae Professionen i Åbo utfllen at resan nu i höst skulle anställas. Til den änden kommer hos H:s E: Gref Tessin at anhållas det tilstädjelse til resan måtte utvärkas jemte Rese pass ej alenast af H. Maj:tt utan ock af Konungarna af Frankrike, Spanien, Engeland och af Hr General staterna desutan kommer för observationers anställande öfver magnetens declinetion i desse orter och öfver köld och hetta at förse H. Kalm med en compass och en thermometer som skola beställas hos H. Ekström, och i fall man skulle finna nödigt en Quadrant för polhöjdernas uttagande.

3. Uplästes H. De Geers handling om små insecter som hålla sig på en annan liten insect monoculus kallad lika såsom grenar på et träd. Denna handling remiterades til H. Linnaeus.

1. Uplästes utur Kyrkoherdens Montans resebeskrifningar det som angår ön S:t Ascention, som efter H. Linnaei mening skulle kunna flyta in i handlingarna men man trodde at denna öö skulle vara alment bekant efter hon ligger i allnänna farvägen til OstIndien, hvilket H. Carleson åtog sig at se efter.

5. Uplästes tvänne memorialer som inkommit i följe af Kongl. Directionens öfver Eclesiestique värket i Lapmarken gifne utdrag af protocollet, det ena af H. Linnaeus och det andre af H. Hellandt. af hvad discourerades Jemte i anledning af korta pro mem. af H.H. Meldercreutz, Baeck och Secret. Elvius upsattes 9 puncter som kunde lända til en instruct. för Lapprästerna hvilken kommer at lämnes direction som et utdrag af protocollet, hvilken justerades den 5 Dec. 1747.

6. Uplästes en beskrifning på et americanskt diur som H. K. Höghet gifvit til undersökning, uptäld af Carl Linnaeus. Remiterades til H. de Geer och H. Baeck.

1. H. Baron Bielke föreslog H. Capitaine Utfall til Ledamot i anseende til des förfarenhet och håg för landtskötseln af hvilken mening han berättade at Herrar Linnaeus och Kalm vore den sennare så mycket mera som han nu besedt des anstälta rön och försök på en des gård vid Götheborg, hvilket des bref så väl til Baron Bielke som Secreter. Elvius intygat, hvaruti ibland annat H. Kalm berättar at han vil sända til Academien en machin hvarmed chineserna ränsa sin säd eller ris, som är ganska simpel och bequäm.

1. H. Doctor Ioh. Gotsk. Walerius har nu igenom trycket låtit utgå en Mineralogie som han sammanskrifvit på Svenska språket. Häraf har han förärt Academien et exemplar. Uppå des bref af d. 7 Dec. som dermed fölgde svaras med tacksägelse af S. Elvius. Härvid förestälte H. Meldercreutz om icke, i fall detta arbete innehölt nogon ny uptäckning Academien borde af den samma gifva det almänna del uti sina handling. och således borde denna mineralogie lämnas til en och annan af des Ledamöter at derom gifva academien sin berättelse, såsom H.H. Linnaeus, Tilas och Browallius, men H. Tilas som var närvarande berättade at därutinnan såsom en method at känna stenar, jordarter och metaller ej innehölt nogra nya rön.

3. Uplästes et bref ifrån Geheime Rådet Raben til Secreter. Elvius, hvarmed fölgde en fiäril hvars vingar voro beströdde med gullfläcker, H. De Geer fant samma fiäril rer, tog den emot at afrita och sedan lämna det åt H. Linneeus at beskrifva.

4. Vidare uplästes H. Hiorters bref til Sec. Elvius angånde nogra frågor om Almanachen 1. Om ick väderleken efter des bruk får införas nämligen den som värkelig observerades för 19 år, beviljades, och är uti Academien at fylla den bristen i Observationer som han berättar vara för åren emellan 1732 och 1738 inclusive, hvilka observationer des ämnesvän H. Stricher har inlämnet och äro hålne här i Stockholm af gerfvaren och bör i almanechan införas hvarest observationerna äro hålne på sätt som sket i sal. Celsii så väl Hiorters almanachor. 2. Om ick för posterna afgång och ankomst för Lund, Götheborg och Torneå kunde införas, hvilken underrättelse i Post Contoiren kunde fås, om marknads therminer, och andra underrättelser som pläga införas i Almanachorna, frågas om H. Hiorter skall draga derom frsorg, svaras at Academien vill detta besörga sedan almanachen blifvit öfversänd. Angånde merknaderna lärer fås i Kongl. Commercie Collegio eller i småtullscontoiret hos Cammereraren Gris, underättelsen om Postgången hos Stats Secret. Klinkowström, och nogre nyttiga underrättelser uti hushåldningen kan utdragas utur handlingarna, dessutan lofvade H. Linnaeus om ölets dygder och misbruk. 3. huruvida den röde stilen skall behållas, svaras alenast för detta året.

8. H. Baron Cederhielm upläste sin berättelse om de försök han giort at kläcka ut kyklings ungar, hvilken lämnades til H. Linnaei, Baecks och Carlesons öfverseende.

3. Uplästes Prostens Kiellins berättelse om tvänne personers ovanlige fastande och svåre tillfällen som i Kroppa och Lungsunds församlingar i Vermeland sig tildragit. Denna handling remiterades til H.H. Linnaeus och Baeck och Ribbé archiat.

5. H. Gisler som hade til Academien inkommit med en omständig berättelse om strömings fisket i Norland hvilken lämnades til H. Linnaeus at öfverse föreslogs til Ledamot af H. E. H. Praeses vid hvilket tillfälle H. Linnaeus erhindrade det Dr Gisler borde anmodas at skaffa en fiskmåse af et synnerligit slag kallas Labben i Norland som aldrig sielf kan taga ströming på annat sätt utan at jaga en annan slags fiskmåse til des den måste släppa des ströming som han slukat, den förra hämtar strömingen i luften. Denna fiskmåse bör hitsändas förvarad i Spiritus vini.

3. H. Carleson hade för en tid sedan upvist och lämnat uti Academien petrificater eller stenvendlingar af åtskilligt slags träd som han hämtat vid en by Belgrad benämd 2 mil ifrån Constantinopel, H. Carlesons beskrifning om detta ställe blef nu inlämnad och upläst som tillika med petrificaten lämnades til Herrar Linnaei och Tilases utlåtande.

9. H. Alström föredrog et pro memoria om de stycken hvaruti shiffror discontern skola informeras, hvilken varit upläst i Kongl. Commercie Collegio och remiterad til Academien, beslöts at häröfver inhämta Baron Bielkes och H. Linnaei utlåtande.

11. H. Baeck upläste en des hendling som innehölt rön om ormars bett huruvida de äro mer eller mindre farlige. Detta remiterades til Herrar Linnaeus och Rosén.

8. Uplästes . Doctor Gislers rön om stäkgräsets nytta, hvilket remiterades til Herrar Linnaeus, Cederhielm och Baeck.

2. Uplästes Dr Gislers hendling om strömings fiskets beskaffenhet i Norrbotn. hvilken remiterades til Herrar Linnaeus, Malmerfelt, och Baeck. Herrar Linnaeus och Malmerfelt hade redan genomläsit denna handling, H. Linnaeus gifver den synnerligt beröm men H. Malmerfelt hade dervid nogra anmärkningar upsat som under upläsningen tillades hvilka H. Baeck åtog sig vidare at undersöka och der det ej kunde concilieras skulle de meddelas autor.

6. Uplästes en handling inlämnad af H. Ankarcrona om bruket af Barbaris i stället för citrons saft. hvilken remiterades til Herrar Linnaeus och Baeck.

2. Uplästes et bref ifrån H. Kalm til H. Hårleman dat. Grimstad i Norige d. [datum saknas] Jan. 1748. som innehölt åtskillige af honom giorde rön angånde tecken til vatnets affall i hafvet vid Norska stranderna, angånde åtskillige slags muslor snäckor, och ostron med nyttor deraf, angående växter och åkerbruket i Norige. och som detta bref således innehölt åtskilligt märkvärdigt och gagneligit hölt man före at det kunde införas ibland handlingarna, remiterades fördenskull til Baron Bielke och H. Linnaeus.

7. Uplästes en beskrifning om stäke Siukan ingifven af herr Gisler, som remitterades til Herrar Rosén, Bäck, Cederhielm, Schultze, och Linnaeus.

8. Upvistes af Grefve Piper en besynnerlig fin maskväfnad tagen ute på landet af ett HäggeTräd. Kongl. academien befalte et denna väfnad skulle öfversändas till Herrar Linnaeus ock de Geer, som skulle anmodas at underrätta Academien om den uti ett eller annat mål kunde tiena til någon nytta.

4. Uplästes Herr Carl de Geers beskrifning öfver en Chinesisk ock en inländsk Fiärill ingifne till Kongl. Academien af geheime Rådet Raben, samt dess anmärckninger om Fiärillar i gemen. Denna beskrifning remitteredes till Herrar Bäck ock Linnaeus.

5. Uplästes andra gången ett til Herr Hårleman från Herr Kalm för någon tid sedan ankommit bref, innehållandes åtskilligt som han i ackt tagit under dess vistande i Noriige, så i anseende til Vatnets aftagande uti Vestersiön som uti oeconomien ock Historia naturali. Herrar Linnaeus ock Bielcke til hvars genomseende detta bref hade blifvit lemnat, styrckte fuller Academien genom påskrift, at låta det samma införa såsom Rön uti Handlingarne, men Friherre Lövenhielm berättade at han härtill ei kunde gifva sitt bifall, i synnerhet som den saken angående vatnets aftagande vore mycket oviss ock hittils utan grundade skäl antagen. Härutinnan stämde Hans Exellence Ehrenpreutz med Friherre Lövenhielm öfverens. Sedan häröfver en stund blifvit öfverlagdt, stadnade Kongl. Academien uti det slut, at alt hvad uti detta bref rörde natural Historien, det samma skulle införas såsom rön uti handlingarne, men de observationer som angingo vatnets aftagande komma at införas ibland utdragen ur Dagboken.

5. Uplästes en af Herr Jennings ingifven berättelse om den Dufvan med 3:ne fötter, som han i spiritu vini för någon tid sedan lemnat til Academiens Cabinet. Denna berättelse remitterades til Herr Linnaeus.

5. Uplästes et bref til Secret. Elvius ifrån Baron Gyllenpistol hvarmed fölgde en så kallad perla som han funnit i en braxen. remiteras til Herrar Linnaeus och Baeck.

2. H. Rudenscöld upläste et til sig skrifvit bref af H. Linnaeus angånde de stora gräshopporna som fördärfvat grödan i Polen, hvaraf han funnit trenne stycken vid Upsala, berättandes derjemte at H. de Geer äfven funnit nogra i Roslagen dem han utlåtit sig vilja beskrifva för Academien.

3. Uplästes en berättelse om en bergskulle Kureklint kallad och i Östergötland belägen, som hålles före vara sönderslagen eller klufven af åskan. Denna berättelsen är upsat af Magister Tiburtius som är kyrkoherde i Vreta Klosters församling der denna kulle ligger och sänd til H. E. Riksrådet Palmstierna som den inlämnade i Academien, reiterades til Herrar Linnaeus och Strömer.

3. Uplästes en handling angånde Skogars plantering som H. Linnaeus uti bref til H. Baron Hårleman och på des begäran öfversändt, hvilken remiterades til Herrar Faggot och Rudenscöld.

5. Uplästes en beskrifning om Svenska bräntorfven som H. Kyrkoherden Hallman upsatt hvarjemte fölgde prof af trenne slags torf uptagne på Vislandaholms ägor i Vesmanland och Skedevi socken. Capitaine Svedenstierna tilhörige. som också deraf låti bränna kåhl som han brukar til smedian. Detta remiterades til Herrar Linnaeus, Svab och Stockenström.

1. Uplästes H. Tvists, auscultant i hofrätten anmärkningar om Spindlar, under upläsandet påminte H. De Geer et ock annat hvaruti Autor farit vilse i sina observationer. men ville gifva det samma skrifteligit hvarföre denna handling remiterades så väl til H. De Geer som Linnaeus.

2. Upläste H. E. gref Bonde sina tankar om nyttan af löfven på trän som han upsatt i anledning af den frågan som Vetensk. Academien i Bourdeaux framstält at vinna praemium. Denna handling remiterades til Herrar B. Bielke och D. Linnaeus.

4. H. Rosén hade uplämnat et utdrag af H. Aurivilli bref ifrån Berlin angånde 2:ne rön som H. Gleditsches giort för vexternas fortbringande och förmerande, det ena igenom vägg mossa och det andra igenom vatn. Remiterades til Herrar Bielke och Linnaeus.

4. H. Baron Cederhielm upviste porsfrön som han hölt före at den brännande smak de hafva skulle göra samma värkan och nytta som peppar i synnerhet för gemene man, men ehuru patriotiskt detta förslag syntes, så fruktade man at detta porsfrö skulle hafve nogon skadelig förvirrande art. dock kommer H. Linnaei utlåtande här om at inhämtas.

1. Uplästes en handling om ängsskötseln i Vestergötland och et nytt påfund af plog eller skyffel at taga bort mossan uppå ängar. upsatt af H. Lectorn Sven Hof uti Skara. samt insänd af H. Landshöfdingen Baron Falkenberg ifrån Mariestad. Remiterades til H.H. Linnaeus, Faggot och Schulze.

4. H. Ofverste Klinkowström hade upsänt til K. Academien nogra naturalier ifrån Lapmarken bestående i foglar, sneckor, växter &c. H. Öfversten kommer härföre å Academiens vägnar at tackas. men förtekningen at öfversändas til H. Linnaeus i fall deribland vore nogot märkvärdigt nyt.

6. Uplästes Kyrkoherdens Fiällströms observationer angånde fiällmössen som remiterades til H.H Linnaeus och de Geer.

1. Uplästes trenne bref ifrån H. Kalm, til Herr Linnaeus, Baron Bielke och Secreteraren af Academien, alla daterade uti Philadelphia i October månad förledit år, hvaruti anfördes sumariter hvad han observerat der på orten, hvilket academien beslöt skulle införas i handlingarna ibland utdragen af dagboken, men som 2:o af dessa bref förnams at H. Kalm ville inskränka sin resa innom Virginien, tvärt emot hvad han feck i commision vid sin afresa näml. at han skulle gå så långt han kunde i Norden af America, på det man måtte få sådene växter som kunde här i Riket skötas och trifvs så fick Secreteraren af Academien i befallning at antyda honom at fullfölja detta academiens upsåt och på det medel måtte ernås til denna resas fortsättande som redan lärer stigit til så kommer Academien at skrifva manufactur Contoiret til med påminnelse om des lofven at vilja biträdo med hvad som kunde öfverskiuta sedan andra stater förut utfäst hvad medel de der til kunde disponera, fördenskull kommer bref at afgå til Dr Browallius i Åbo hvad nu kan vara at få af H. Kalms lön i Åbo.

5. Uplästes H. Assessor Adelheims bref angånde måssars cultur som remiterades til herrar Linnaeus och Faggot.

4. Uplästes H. Kalms trenne bref, daterade uti America och Pensilvanien den 14 October 1748 till H. Linnaeus, Baron Bielke och Secret. af Academien, hvaraf Academien fant nödigt at utdrag borde göras och föras in i detta quartals handlingar.

2. Angånde den frågan som Riksens ständers Manufactur contoir giort Academien om H. Hedmans utgifne bleknings method, hvarföre honom med hvilkor blifvit lofvat premium, vore redan påfunnen, har man väntat på de Herrars utlåtelse hvartill den varit länlad at hos Autorer och på annat sätt härom göra sig underrättade. H. Linaeus hade väl straxt berättat det han läsit nogot dylikt hos nogon autor men ännu ej fådt rätt på stället. Baron Bielke råder till at (under till) at här om göra förfrågan i Berlin om icke uti Slesien der både mycket lärft blekes och ymnig gran är till fångs, at till bleket hämta kådan efter Hedmans sätt, hvarföre här om skrefs til Baron Höpken för detta Kongl. M:ts minister vid Berlinska hofvet, hvaruppå likväl intet svar kommit, men som Manufactur contoiret yrkar på svar så måste man nöga sig med den kunskap som våre egna handlingar gifva vid handen. Uti 1741 års handlingar p. 212 berättar Herr Nordenberg at han giort god och mycket spislig tvål af renad kåda med tillsatts af litet påtaska eller lut. Således har grankåden til et dylikt gagn varit förut bekant.

Beslöts at man vidare skulle öfverlägga med H. Linnaeus härom, innan Kongl. Academien stednade uti något vist slut.

7. Herr Praeses berättade, at Herr Bäck hade anmodat honom, at på dess vägnar underställa Kongl. Academien, om icke H. Linnaei Systema naturae, Flora och Fauna Svecica genom Academiens försorg måtte blifva af någon öfversatte på Svenska, i nseende til den märckeliga nytta, som uti Hushållningen, Trägårds skiötseln och Handtvärcken däraf kunde hämtas, men at denna öfversättning borde ske under H. Linnaei anförande.

4. Upvistes en låda med åtskillige frön, den H. Kalm öfversändt til Kongl. Academien ifrån America. Beslöts, at denna låda skulle sändes til Upsala, at för varas hos Academiae Trägårdsmästaren därstädes, til dess H. Linnaeus kommer tilbakars från Schåne.

2. Öfverlämnades af Herr Linnaeus, som var närvarande en til Honom af Kongl. Academien remitterad beskrifning om Rågmatken, samt någre Rön och anmärckningar därvid. Och som ett ock annat nödvändigt saknades uti denna beskrifning, så fants för godt, at densamma skulle läggas ad acta.

4. Öfverlades i anledning af Herr Bäcks proposition, huru Herr Linnaei Systema naturae med flere af honom tid efter annan utgifne Böcker uti Historia Naturali måtte blifva öfversatte på Svänska, i anseende til den nytta man kunde hava däraf uti den allmänna hushållningen. Men som det fents, at Debiten af desse Böcker förmodeligen ei skulle svara emot den kostnad, som uplagan däraf fordrade, äfven, at de mäste som nyttia sådane Böcker kunna gierna så mycket latin, som fordras at förstå dem, så anmodades Herr Linnaeus allenast, at på Svänska styckevis inlämna til Kongl. Academien sådane utdrag af bmt:e böcker, som kunna tiena färgerierne och Hushållningen, hvilcke utdrag efter handen kunde blifva införde uti Academiens Handlingar.

1. Uplästes bref från Herr Högström til Secreteraren af d. 6 Septemb. ang:de ett vildt sädeslag, som växer uti Hafsklipporne i Skärgårdarne i Schellefteå. Detta bref remitterades jemte profvet, som Herr Högström äfven insändt däraf til Herrar Linnaeus ock Bielcke.

4. Uplästes beskrifning uppå Diuret Manis på Svänska myrätare, inlämnad af Herr Dahlman. Remitterades til Herr Linnaeus.

1. Uplästes en af Herr Linnaeus til Kongl. Academien insänd beskrifning om ormen Äsping kallad. Denna beskrifning remitterades til Herr Bäck.

2. Uplästes berättelse om en, i urinblåsan på en präst fastvuxen, sten af 10 lods tyngd, hvilcken af Herr Herman Schutzer lyckeligen blifvit utdragen. Jemte berät1. Uplästes en af Herr Linnaeus til Kongl. Academien telsen har Herr Schutzer lämnat sielfva stenen, som kommer at förvaras uti Academiens Cabinett.

8. H. E. R. R. Palmstierna anmälte, huruledes Hennes Kongliga Höghet, ( i anledning af en nyligen i Frankrike utkommen bok, hvaruti ibland annat berättes, at H. Gujol skall hafva påfunnit en liqueur, som mycket bettre förvarar allahanda växter och djur, då de deruti inläggas, än spiritus vini, samt at en annan påfunnit en mycket konstig Anemometer som skulle gifva allahenda väderlekens förändringar förut tillkänna uti et klock-spel:) behagat begiära Kongl. V. Academiens utlåtelse der öfver, huru vida och en sådan liqueur eller en sådan anemometer må vara möjelig, och om icke Academien kunde upfinna något dylikt. K. Academien uptog med diupaste vördnad Hennes K. Höghets nådiga förtroende, och låfvade i underdånighet inkomma med sit betänkande. Utur bemälte bok giordes utdrag, som, hvad liqueuren angick, remitterades til Herrar Linnaeus, Brandt och Salberg. men beskrifningen på Anemometern til Herrar Pålhem och Ekström.

10. Så ock H. Patr. Alströms berättelse, om Potatoes plantering, utan rötter, allenast med afskurna stiälkar. Rem. til Herrar Linnaeus, Landstingshausen och Schultze.

1. Uplästes et bref, af d. 10 Nov. ifrån H. Linnaeus, om den bok, som Directeuren och Boktryckaren Merckel låfvat utgifva uti historia Naturali. Och som bemälte bref gifver en ny omständighet vid handen, hvilken ei kunnat anföras, uti det redan til Höglofl. K. Canc. Collegium om bemälte Bok, ifrån K. V. Acad. afgångna bref, låfvade H. Exc. RiksRådet Baron von Höpken, at begära bemälte K. V. Academiens bref tillbaka, på det den omständigheten, som H. Linnaei bref medgifver, må kunna tillika anföras, i det ifrån K. V. Academien, til höglofl. K. Canc. collegium, bemälte Bok rörande bref, när K. V. Acad. för godt finner, sådant åter at afgifva. Hvar med beslöts at tils vidare upskjuta. Ärhindrade H. E. R.R. von Höpken och H. Baron Hårleman, at K. V. Academien ei måtte, igenom något förbuds begiärande emot bemälte Boks tryckning, gå videre, än Des grundreglor tillåta och förmå.

9. Doctor Hagströms rön, om de örter, som, då de ätas af boskapen, giöra mjölken och kiöttet osmakelige. Remitt. til H. Linnaeus och Bäck.

10. H. Hagströms rön, om de örter, som Renarna hälst äta om Somaren. Remitt. till H. Linnaeus och Bäck.

3. Herr Linnaei beskrifning på en Orm, Esping, blef ock gillad at tryckas.

8. Uplästes en ifrån landshöfdingen Liljeberg i Åbo, insänd beskrifning, på en Corall-växt, funnen på ön Tenerifa af en siöfarande. Denna beskrifning berättades i et bifogat bref vara upsatt af H. Landshöfdingen, i samråd med Herrar Browallius, Hasselbom, Menander, Leche och Lauraeus i Åbo. Sielfva Corallen låfvar H. Landshöfdingen med första tilfälle hit försända, och til Academien skiänka. Beskrifningen remitt. til H. Linnaeus.

16. Uplästes Herr Tourséns ingifna under-rättelse, om Ekars Plantering, som remitterades til Herrar Linnaeus, och Cederhielm och Baron Bielke.

2:o. Upvistes af H. Ex. R.R. Baron Ehrenpreutz extract af et bref ifrån H. Öfversten Klinkowström, gifvit Strömstad, d. 20 Nov. 1749, angående en ovanligt stor så kallad Wahl-ross, som nyligen vid Uddevalla blifvit fången. Til1 vedermäle af sama hafs-djurs storlek upvistes en ofantelig stor tand, tagen utur käften af samma djur. Secreteraren fick befallning at begära af H. Linnaeus kundskap om detta djur, samt anledning, hvad vid des beskrifning torde fattas. Hvarpå H. Linnaeus innan nästa samankomst svarade, at duret vore ei af Vahl- utan af Skiäl-slägtet, och tilförene någorlunda beskrifvit. Tanden kommer dock i Archivo såsom en raritot at förvaras.

5:o. Upvistes prof af et slags mossa, hvar med man i Norige plägar förgifva vargar, tillika med en kort beskrifning, huru sana mossa skal brukas. Berättelse här om tillika med profvet har Danska Gen.Majoren och Gräntse-Commissarien Mangelsen lemnat til Herr öfversten och Gräntse-Commissarien Klinkowström, hvilken åter til Hans Konglige Höghet det samma i underdånighet upskickat. Hafvandes Hans Konglige Höghet nu allernådigst behagat lemna Academien del der af. Secreteraren fick befallning, at skicka någon del af mossan til H. Linnaeus, at få under-rättelse, på hvad träd den växer. Det öfriga jämte beskrifningen lemnades til H. Baron Cederhielm, at giöra försök om des värkan.

10. H. Tourséns anmärkningar öfver Wolffs rön, om Sädens underbara förmering, uplästes, och remitterades til Herrar Linnaeus, Bielke och Schultze.

10. Anmäldes studiosi Historiae Naturalis H. Pehr Löflings åstundan, at få på det ostindiska skeppet, som innom kort kommer at afgå til Ostindien ifrån Götheborg, niuta den förmån, som K. M. förbehållit Kongl. V. Academien, at fritt få med hvart skepp utskicka någon af sina ämnesvänner, at giöra rön i historia naturali. Denne H. Löfling har af Herr Linnaeus et ganska godt vitnesbörd om flit och vacker insigt. Academien låfvade altså skrifva Directeurerna af Ostindiska Compagniet til, angående H. Löflings antagande, men Herr Grill stod up, och berättade, at det nu mera vore för sent, sedan skeppet är redan segelfärdigt, så at ingen passagerare kan vidare antagas.

3. Upvistes en fogel, som H. Rosenborg fångat i Finland, hvilken ingen kände igen. Bör skickas til Herr Linnaeus.

6. Uplästes Herr Doctor Hasselqvists bref til Archiater Linnaeus, skrifvit i Smirna, hvaruti han beklager, at des resepengar ei voro tilräckelige, och Proponerades til en Stambok, at gå omkring hos H. Ledamöter, hvaruti hvar och en älskare af Vetenskaper må antekna, huru mycket han af egna medel behagar til H. Hasselqvists resas befrämjande skänka. Detta förslag gillades, hälst Herr Linnaeus och Erckebiskopen redan hade giordt början med hvar sina hundrade daler kopparmynt.

8. Upvistes trenne böcker, hvilka för detta kyrkoherden i Pensylvanien H. Samuel Hesselius skänkt til Academien, nemligen: Humphreys Account of the Propagation of the Gospel in Foreign parts, in octavo, 1730, Coldens, history of the five indian Nations in America, in octavo, 1727, Warders, Monarchie of the bees, 1704 in octavo. Dessutom upvistes ock en afmålning af et obekant Americaniskt djur, kallat Possum, som samma H. Hesselius skänkt. Beskrifningen på samma djur uplästes. Secreteraren fick befallning at hos H. Hesselius betyga Academiens ärkänsla för dossa skänker igenom bref. Böckerna tog Secreteraren emot, afmålningen på Possum lernades til Archivarien at förvaras, men beskrifningen på djuret remitteaes til Herr Linnaeus.

10. Uplästes en ifrån H. Probsten Solander insänd berättelse om Sabelmössen eller de så kallade Lemlar eller fiellmöss, upsat långt för detta[af en vid namn Burman. Berättelsen tycktes vara artig, men emedun H. Linnaeus redan fullkomligen i handlingarna beskrifvit detta djur, håller Academien för onödigt, at låta trycla denna berättelse, utan lägges den ad acta.

5. Ulästes Herr Scheffers anmärkningar öfver H. Seländers svar på en af Academiens frågor uti handlingerna för år 1740, angående förslag til en ferg, som finnes här henma i Landet, och i godhet och pris ken svara emot Brasillie färgen. Och emedan Herr Scheffers tankar befunnos ganska mogna, hölt Academien dem för värdiga, at införas i detta qvartals handlingar, allenast at H. Scheffer anmodas at mildra några ord, som tyckas stöta Herr Seländer. Til yttermera säkerhet remitteras dock alt til Herrar Linnaeus och Rudenschöld, i fall der vid skulle vara något at påminna. Seländers svar är inryckt uti det så kallade Hamburgische vermischte Bibliotheque, första tomen, pag. 982.

Academien beslöt at formält af H. Praeses underskrifvit bref skal efgå til H. Lagerström med tacksejelse för des upmärksemhet at meddela Academien hvad henne kan tjäna. Ritningarna komme af H. Archivarien at förveras, men de tre nya Rese-beskrifningar, komma at af vederbörande Ledamöter öfverses, til at få underrättelse hvad gagn Acadomien med dem kan giöra. I synnerhet afgår Hiortbergs bok til Herr Linnaeus.

10. Och som Herr Lagerström i samma bref berättar, det han redan i höstes til Academien upskickat en låda, med allahanda naturalier och rariteter, hvilken igenom des Commissionairs oförsigtighet afgått til Upsala och af H. Linnaeus blifvit bruten, och sakerna uti Musaeo Academico i Upsala insatte, så kommer bref at afgå til H. Lagerström, om Academien skal få utfordra samma saker af H. Linnaeus, eller om han dem skall få beålla.

4. Uplästes Herr Linnaei beskrifning på en Fogel, kallad af honom Sommarguling, hvilken af H. Rosenborg nyligen blifvit skuten i Finland: Se N:o 3, d. 17 Februarii. Den skal genomses af Herrar Bäck och Rosén.

5. Uplästes Herr Linnaei bref, hvaruti berättas, det han funnit frön på mossor, hvilka ännu aldrig någon menniskia sedt förr än honom. Om denna nya decouvert skal han anmodas at lemna Academien underrättelse, til at der med pryda sina handlingar.

6. H. Linnaei recension af en nyligen i Venedig tryckt bok, hvar uti bevises, at hafsvatnets lysende om nattetid somliga års-tider, hvar til ingen här tils vetat rätta orsaken, förorsakas af små Insecter, kommer at införas i lärda tidningar.

3. Uplästes H. Lagerströms svar på Academiens sista bref, hvar uti han sliter tvisten emellan Herr Linnaeus och Academien, angående de misstagne naturalier, på det sättet, at H. Linnaeus får dem behålla, hvar emot H. Lagerström låfvar komma i håg Academien med så mycket och än mera af samma slag, hvarföre han å Academiens vägnar bör betackas.

10. Herr AnkarCrona inlemnade en beskrifning, huru Sparris skall anläggas, och des rötter i många år bibehållas. Remitt. til Herrar Linnaeus och Hårleman.

Närvarande H. Praeses och 15 af Herrar Ledamöter. 1. Uplästes Comministerns vid Domkyrkan i Giötheborg, H. Hammars tankar om kiöksträgårdar, som roade Academien rätt mycket. De remitt. til Herrar Ahlström, Linnaeus och Dalin.

2. Samma Herr Hammars artiga tankar, om vilda djurs tämjande. Till Herrar Linnaeus och Bielke. Han bör få et höfligt bref til tack.

5. Uplästes Doctor Hasselqvists bref til Arch. Linnaeus. skrifvit i Smirna d. 29 Januarii sistledne, hvar uti Academien får yfte om åtskilliga nya rön uti natural-historien ifrån den orten.

6. Uplästes H. Kalms bref til Vet. Acad. daterat Philad. d. 15 Febr. jämte en förtekning på 408 slags frön, som nu äro under vägen hem ifrån America. Detta bör Communiceras med H. Linnaeus.

4. H. Bielkes beskrifning om Siberiska ärte-trädet, uplästes. Remitterades til H. Linnaeus.

5. En fisk, kallad sju-rygg-fisk, upskickad i spiritu vini, af H. Major Ehrenswerd ifrån Vaxholm, upvistes. Herr Linnaeus skal frågas, om han vil se den.

1. Uplästes Friherren Bielkes beskrifning på åtskilliga slag af Bohvete, besynnerligen det Siebriska. Remitt. til Hrr Linnaeus och Faggot,

10. Uplästes et försökt sätt, at af Ek-ållon tilreda miöl och bröd. Detta rön, som inlemnades af Herr Grefve Piper, och hvar til Kyrkoherden Jacob Torslund sades vara uphofsman, lemnades til Hrr Linneus, Faggot och Rudenschöld. at skiärskådas.

4. H. Bäck berättade, at sedan de af H. Kalm ifrån America skickade frön nyligen oskadde framkommit, hade han tillika med Archivarien, något af alla slagen uttagit, och til H. Linnaeus afsändt.

1. Uplästes en af Herr Linnaeus ingifven beskrifning på en Indianisk sparf, kallad Fringilla, som strax gillades til trycket.

4. Uplästes Secreteraren H. Gothers förslag til Trägårds-skiötselens i stånd-sättande här i Riket. Remitt. til Herrar Hårleman, Rudenschöld, Linnaeus.

1. Uplästes H. Linnaei ingifne rön, om orsaken til Slökorn, hvilket, sedan det af H. De Geer, Rosén och Bäck blifvit skärskådat, fants värdigt at införas i Handlingarna.

1. Uplästes Bruks-bokhållarens H. Algot Fahlbergs ingifne berättelse, om Åhl-fiskens alstrande, som skall lemnas til H. Linnaei och De Geers öfverseende.

4. H. Renström, som på H. Linnaei vitnesbörd om des goda insigt i Botaniqven blifvit antagen til ämnesvän, blef nu med et kort tal af H. Praeses intagen.

6. Uplästes H. Linnaei och De Geers utlåtelser öfver Falbergs, d. 25 Augusti upläste berättelse om Ålens alstrande. Academien beslöt, på H. De Geers tilstyrkande, at införa den i Handlingarna, och at jämväl bifoga H. De Geers anmärkningar der öfver, til sakens uplysning.

4. Uplästes Doctor Hagströms rön, om Orrarnas föda, och hvad örter de hälst äta. Remitt. til Herrar Linnaeus, Nordenberg och Bielke.

4. Herr Beijerstens, M. studiosi, af Herr Linnaeus insände berättelse, om Sium Aqvaticum, huruledes Horn-kreaturen der af må illa och dö. Och emedan H. Linnaeus redan yttradt sig om detta röns nytta, och de närvarande Ledamöter jämväl voro af samma tankar, blef rönet strax gilladt at tryckas.

5. Lectorens vid Kongl. Gymnasium i Calmar, H. Frigelii, af ÖfverIntendenten Friherre Hårleman ingifne beskrifning om Ölands-stenen, och de der uti befintelige figurer och Petrificater, uplästes, och Remitt. til Herrar Linnaeus och Bäck, som sedermera inkommo med sit betänkande, at Frigelius, uti det som angår Petrificaterna, farit vilse, och ei haft sig bekant Nautilens och Sargazos historier.

7. Uplästes några rön, inskickade af styrmannen Ekeberg, om Pir-ålen, fisk-lusen, berg-pattar, sätt at fånga Torsk, med mera. De blefvo remitterade til Herrar Linnaeus och Gisler.

1. Uplästes et nyligen ifrån Herr Kalm ankommit bref, hvar uti, ibland annat, var en utförlig berättelse, om et lätt sätt som de vilde Americaner bruka at curera fransoser genom decoct af rötterna af en ört vid namn Lobelia. Detta fant Academien värdigt at strax låta införa i Handlingarna, dock at Herrar Linnaeus och Rosén först skulle höras, om de hade något der vid at påminna.

1. Uplästes Herrar Linnaei och Roséns utlåtelser öfver H. Kalms vackra decouverte af et specificum emot Fransoser, hvilken af dem båda med mycket beröm gillades.

5. Så uplästes ock et H. Linnaei bref til Secreteraren hvar uti han gifver förtekning på det vackra och märkvärdiga rön och observationer, som samme Doctor Hasselqvist til honom insändt, at införas i Upsala Societetens handlingar. Och emedan denne Dr Hasselqvist är i stånd at meddela mycket märkvärdigt, och Academien redan tagit sig honom mycket an, så at hon jämväl giordt sammenskott til Des resekostnader, förestälde Secreteraren, om icke Academien behagade antaga honom til Ledamot, hvilket Academien biföll så vida, at der om vid nästa Praesidii ombyte skal efter vanligheten omröstas.

10. Uplästes tvänne nya rön, som en historiae Naturalis studiosus vid namn Rolander ingifvit om tvänne insecter, det ena kallat Skjut-flugan, och det andra sikt-biet. Och emedan H. Linnaeus sätter stort värde på denne ynglingens skickelighet och mycket berömmer dessa båda decouverter, beslöt Academien, at H. Rolander skulle vid nästa sammankomst antagas til Ämnesvän, och des rön införas i handlingarna, sedan de först blifvit lemnade til Herr De Geer at vidare skärskådas.

14. Uplästes Herr Bäcks utlåtelse om Lector Frigelii, d. 20 October i Academien upläste beskrifning om Ölands-stenen, med de der uti befintlige dartar eller piggar. H. Bäcks mening är, at hvad der af är historiskt och stöder sig på rön, förtjänar at anföras i hendlingarna: men hvad som är hypothetiskt och Polemiskt utslutas, samt H. Archiater Linnaeus anmodas at i det stället ingifva en riktig historia om dessa stenpiggar, om Nautilus, hvar af de äro lemningar, samt om Sargasso, hvar uti Nautilerna pläga uppehålla sig, med de anmärkningar som der vid kunna giöras, på det publiken ei må lefva i mörker om dessa märkvärdiga lemningar af forna verldens flod.

1. H. Praeses upviste et svingel-strå, som Bruks-Patron Antonson från Wermland föregifvit sig hafva funnit sistledne sommar i sin åker, som förutan en myckenhet svingelkorn, jämväl bar tvänne hafver-korn, hvilka med sin Pedunculus suto i Calyce af svingel klasarna. Detta fick Secreteraren befallning at berätta för H. Linnaeus, och tillika skicka strået, hvilket då det skedt, svarade han nästa Påst, at han hölt detta för et skalkstycke, samt trodde at hafverkornen voro med konst ditsatte.

3. Uplästes H. Hellants ingifne rön och anmärkningar, om Bohvetets trefnad under Pol-Cirkelen. Remitt. til Friherren Bielke och H. Linnaeus.

5. Friherre Hårleman giorde Academien fägnesam berättelse, huru Kongl. Spanska Ministern här vid håfvet, Marqvis Grimaldi giordt sin Konung, Hans Catolska Majestet, underdånig föreställning, hvad nytta man i Sverige började giöra sig af kundskapen om Landets Natural historia: och om icke Hans Majestet skulle finna nyttigt, at jämväl låta undersöka Natural historien i sit Land, och til den ändan låta någon af Linnaei Disciplar komma dit, at resa omkring, i några somrar: Hvilket förslag Hans Catholske Majestet gilladt, och låfvat respängar, förtäring samt 100 Ducater årligen åt den, som sig en sådan resa ville åtaga: At Archiater Linnaeus redan vore af Ministern sielf här om underrättad, som utsedt der til en sin bäste Discipel Pehr Löfling, hvilken ock redan varit här och upvagtat Ministern: med mera. Academien såg strax med fägnad, hvad förmån Vetenskaperna och heder Nationen här igenom skulle tilflyta, och emedan Marqvis Grimaldi alt detta utvärkat, beslöt Academien at igenom bref betyga Des ärkiänsla och högagtning för den tjänst Han här igenom giordt Vetenskaperna, och, i följe der af, Academien. Brefvet skal skrifvas på Latin, upsättas af Secreteraren och underskrifvas i Academiens namn af Praeses, som det ock torde kunna sielf afgifva.

8. Uplästes Herr Gesvoren Cronstedts märkvärdiga rön, om en ny järnhaltig malmart, som liknade berg-beck eller sten-kol, hvar af kiörtlar undertiden skola finnas i en och annan grufva. Herr Tilas, som lemnat detta til Secreteraren, hade redan gifvit detta rön sin skrifteliga approbation. Vidare remitt. det nu til H. Stockenström, Linnaeus och Gotts. Wallerius.

6. Uplästes början af andra stycket ag Gisler berättelse om Lax-fisket, nemligen 9, 10, 11 och 12 Paragrapherne. När et par Paragrapher til, hörande til detta stycket, hunnit upläsas, kommer det at lemnas til Herr Linnaeus och Bäck, at öfverses, emedan det andra stycket helt och hållet angår Natural-historien: såsom det första hörde til Geographien och Physiquen.

3. Upvistes en af Doctor Hagström författad beskrifning om Jämtland, efter den anledning H. Faggot gifvit, huru et Land bör beskrifvas. Några ställen der af uplästes, hvar öfver Academien förklarade sit nöje. Men emedan D. Hagström giordt resan til Jemtland på H. Professor Berchs och Archiater Linnaei tilstyrkande, och på Academiens i Upsala kostnad, pröfvade Academien för godt at, jämte sin approbetion, skicka Manuscriptet til Upsala, at låta det af Herrar Linnaeus och Berch Censureras.

7. Uplästes Magister Kullins ingifne rön, om växters föda. Remitt. til Herrar Klingenstierna, Linnaeus och Bäck.

6. Uplästes Herrar Linnaei och Berchs ingifne betänkande om Doctor Hagströms bok, kallad Jemtlands kiänning, se Dagboken d. 9 Martii sistledne. Och emedan de icke allenast gillat, utan ock högeligen berömdt detta arbete, samtyckte Academien at Herr Doctoren kan få utgifva det i Academiens namn och under Des censure. Dock må han sielf draga försorg om tryckningen.

2. Uplästes Doctor Hasselqvists öfversände beskrifning, om Aegyptiske Berg-Falken, som redan af H. Linnaeus var gillad, och nu af Herrar Bäck och Kalm äfvenledes gillades at införas i Handlingarna. De Påstpenningar, som Secreteraren därföre betalt til H. Linnaeus, under hvars couvert rönet ankommit, och som enligt H. Linnaei qvittence stego til 24 daler kopparmynt, samtyckte Academien at låta til Secreteraren återbetala.

4. Uplästes Doctor Hagströms redan förledit år insände men nu mer utarbetade och tilhopa dragne rön, omsättet at upföda orrar i stället för höns. Var redan gillat af Herrar Linnaeus och Bäck, samt gillades nu ytterligare at få rum i Handlingarna.

7. Uplästes H. Kalms ingifne berättelse, huru socker tilvärkas i America af allahenda Träns saft. Detta rön, som redan vunnit Herrar Bäcks och Linnaei bifall, gilla des nu at införas i de under trycket varande Handlingar.

2. Upviste H. Kalm några rariteter ifrån America, såsom en hel hop Ormar, ödlor, grodor, m. m. smt Trä-vax och socker af Lön, hvilket alt han skänkte til Acad. Cabinett. Dock så, at då de blifvit inlagde uti nya flaskor och frisk Spiritus vini, hvar om Baron Seth lofvade strax draga försorg, skulle de upvisas för Hennes Majestet på Drottningholm. Vore dupletter af något slag, låfvades de til Upsala Cabinett åt Herr Linnaeus.

2. H. Linnaeus upviste och giorde sin berättelse med beskrifning på de uti spiritu vini förvarde Naturalier, som Herr Kalm hemfördt ifrån America och skiänkt til Academiens Cabinett. De bestodo mäst uti ormar, ödlor, grodor, schölpaddor, som ei tilförene varit tillräckeligen beskrefne.

7. Uplästes Acad. Ämnesväns, H. Renströms beskrifning på et nytt Insect, kalladt Karborre-Fiärill, hvilken af H. Linnaeus och Bäck mycket berömdes och strax gillades. Remitteras til H. De Geer, som tillika anmodas at afrita kräket.

4. Uplästes Secreterarens Historia om Ornithologien, hvilken gillades at införas i detta qvartals Handlingar såsom inledning, sedan hon först blifvit med H. Linnaeus communicerad.

6. Uplästes H. Adjuncten Lidbecks anmärkningar om Climaternas skildnad i Lund och Upsala, i anledning af rön giorde i växt-riket. Remitterades til Herrar Linnaeus och Bäck.

5. Uplästes Academiens Ämneswäns, H. Rolanders rön, om vägg-smeden, eller det kräk, som plägar knäppa uti trä-väggar. det Remitt. til Herrar Linnaeus och De Geer.

6. H. Öfverste Klinkowströms insände berättelse, huru Socker-rör, Bom-ulls-frön och Caffe-bönor planteras i Surinam, remitt. til H. Linnaeus.

1. Uplästes et utdrag af Råds-Protocollet, af d. 31 Oct. hvar uti andrages, det H. Exc. General Gouverneuren Frih. von Rosen ifrån Finland inskickat en der funnen, på jord-fasta stenar växande art af Byssus. H. K. Majestet befaller Academien inkomma med Dess underdåniga betänkande, hvad det är, och hvar til det kan nyttjas. H. Tilasåtog sig at der om inkomma med Dess betänkande: då jämväl Academien sedan vil höra Herrar Linnaeus och Wallerius.

5. Uplästes Herr Tilases betänkande, om Finska Bergullen, i anledning af H. K. Majestets allernådigste vid sista sammankomst föredragna befallning. När Herrar Linnaeus och Wallerius sig jämväl här öfver yttradt, skal strax underdånigt svar afgå til H. K. Majestet.

3. H. Löflings ifrån Spanien inskickade märkvärdiga beskrifning på tvänne Coraller, uplästes, och remitterades til Herrar Linnaeus, De Geer och Bäck.

6. Sammaledes upvistes Skeps-Predikantens på Ost-Indiska Compagniets skepp Ad. Fredric, anmärkningar, giorde under des sista resa til och från China, på allahanda öfverråkade Naturalier. Best. at de skola communiceras H. Linnaeus, at se om der uti är något som kan nyttjas. För öfrigt skal jämväl Han få sin välförtjänta tacksegelse uti de eftertryckeligaste termer, emedan han under förra resan äfvenväl giordt artiga observationer, som då blefvo Academien meddelte, utan at han derföre fick någon tack.

6. Uplästes utdrag af Dr Grants bref ifrån Skåttland, til Herr von Haller, om Laxens generation, hver uti bevises, at Laxar hafva membra genitalia såsom andre djur. R:s til Herrar Linnaeus och Bäck.

3. Uplästes H. Roséns rön, om insecter i menniskians kropp. R:s til Herrar Linnaeus och Bäck.

4. H. Hasselqvists insände beskrifning på Egyptiska Berg-råttan. R:s til Herrar Linnaeus och Bäck.

6. På Herr Arch. Linnaei skrifteliga föreställning, anmodade ock Academien H. Praeses at vid samma tilfälle, på Academiens vägnar, hos Högbemälte H. Excellence recommendera Licentiaten Käler til Wrediska stipendium, hvar til han står på förslag, emedan samma Käler är sinnad begifva sig til Caput bonae spei at botanicera, om han får detta stipendium, hvilket ändamål Academien mycket gillar, och önskar må vinna fullbordan.

1. Uplästes et bref til Secreteraren, ifrån GeneralConsulen i Smirna Herr Rydelius, af d. 21 Februarii sistledne, som medbrackte den obehageliga tidning, at Academiens värde Ledamot, Doctor Hasselqvist, den 9 i samma månad, der med döden afgångit, efter et par Månaders svår utstånden sjukdom. Men at Des skrifter och semlingar dock voro uti godt förvar.tagne, hvar på en medsänd förtekning nu uplästes. Derjämte gaf samma bref vid handen, at Dr Hasselqvist sig der fördjupat uti en ansenlig skuld, bestigandes sig til inemot 3000 Piaster, hvilka H. Consulen Rydelius tror Academien vara skyldig at betala, helst Hasselqvists saker och samlingar voro för samma skuld af Creditorerna seqvestrerade. Nu ehuru väl en del af denna skuld är redan betalt genom en nyligen afgången växel på 744 Piaster, är dock ännu skulden så stor, at Academien ei i hast kunde sinna sig, hvad utvägar böra tagas til så stor summas upbringande. Academien fant väl på ena sidan, at hon icke utskickat Hasselqvist, mycket mindre accrediterat honom at upbära så mycket penning ar, och således aldeles icke är skyldig at betala des giorde skulder. Men å andra sidan såg hon nogsamt, at Academiens så väl som Nationens heder fordrar, at sådana steg måga tagas, at icke Hasselqvists härliga giorde rön, observationer och samlingar må förkomma. Archiater Linnaeus låfvade vid sin hemkomst til Upsala upsöka och hitskicka de sista salig Hasselqvists bref, hvar af Academien torde få någon anledning at visa, det Des skuld ei måtte hafva varit så stor. I medlertid ville Academien til nästa sammankomst hafva betänke-tid.

5. Upl. H. Fält bokhållaren Sundells insände Tankar, om orsaken til de vanskapelige sädes-axen, som i Norrland pläga kallas Miöl-öka. Remitt. til H.H. Linnaeus och Bäck.

4. Uplästes H. Commissarien Klerks beskrifning på en här vid staden funnen hugg-orm, jämte Linnaei anmärkningar der öfver, af hvilka tilsamman et utdrag skal införas uti Academiens Handlingar.

5. Uplästes H. Argillanders rön, om gäddornas lek och parnings sätt. Gillades af H. Linnaeus och H. Bäck, som voro närvarande.

6. H. Linnaeus berättade, at det uti Finland växta så kallade mandelträdet, se d. 21 Nov. ei vore annat än en slån.

8. Uplästes utdrag af K. Commerce Collegii Protocoll af d. 1 sistledne Februarii, hvar uti K. Collegium anmodar Academien at aflemna Des utlåtande, huru vida de inhemska växter, af hvilkas frön Lands Fiscalen Mannercrants angifvit sig vilja tilvärka olja, äro der til tjänlige, om af dem kan blifva någon olja, och om den vore nyttig och hälsosam. Den af H. Mannercrans upgifna förtekningen på växterna uplästes ock. Detta ärende aflåtes til Herrar Linnaei och Bäcks betänkande.

6. Upl. Herr Linnaei betänkande om de af H. Mannercrans upgifne fröns tjänlighet til olje-slageri, i anledning hvar af, svar kommer at afgå til K. Commerce Collegium.

3. Upl. et memorial, hvars auctor ei vill vara känd, hvar uti han söker bevisa, at Porss-trädet är den rätta Chinesiska The-Busken. Remitt. til H. Linnaeus och Bäck.

5. Uplästes H. Hallonqvists memorial, angående sättet at förekomma, det swin ei rota, som består der uti, at öfversta kanten af sielfva trynet skal afskäras, hvilket med försök skal vara funnit nyttigt. Academien tviflade ei eller der på, men hölt det för samma, som at på et han-djur, i stället för at på vanligt sätt förtaga mandoms kraften, aldeles afskära sielfva instrumentet. Archiater Linnaeus försäkrade, at det af honom til samma ändamål upgifna sättet, neml. at afskära et par senor, som gå til Trynet, igenom många anstälde försök vore funnit aldeles tilräckeligt.

3. Uplästes Landshöfdingens i Jönköping, H. Saltzas bref til Secreteraren, hvar uti berättas, hvad anstalter H. Landshöfdingen giordt uti Des Lähn, til Skogs-Planteringar, medelst fröns utsåning tillika med Rågen uti suedjelanden, som almogen sig påtagit. H. Landshöfdingen begärde derföre någon underrättelse, om tiden och sättet at samla allahanda träds frön, med flera påminnelser, som K. Academien kunde pröfva nödiga til Ändamålets vinnande. Academien fägnade sig här öfver, och giorde några påminnelser, som Secret. har at meddela H. Landshöfdingen tillika med et exemplar af Stockholms almanach för år 1750, hvar uti finnes införd en utförlig och grundelig underrättelse, upsatt af H. Archiater Linnaeus, angående Grans, Talls och Biörks frön, deras sam ling och utsåning.

5. Uplästes H. Commissarien Clercks ingifne Beskrifning på en präcktig Svensk Fiäril, som ei står i Fauna Svecica, hvilken utkläckes på Asp-löfven. H. Archiater Linnaeus påminte, at samma fiäril väl tilförene är af andra beskrefven, men Des förvandlingar ei så noga observerade och beskrefne, som uti denna Handling, hvilken han derföre hölt värdig at införas uti K. Vet. Academiens Handlingar, hvar til Academien samtyckte. Dock kommer H. Archiater Linnaei påminnelse, och namnet på dem, som samma Fjäril tilförene beskrifvit, at såsom en nota bifogas, hvar til H. Archiatern lofvade upsätta skrifteligen sit utlåtande.

7. Academiens ämnesvän, H. Lieutenant Corvin, som nyligen hemkommit ifrån Des sjö-resor, och jämväl giordt en sjöCaravan med Maltesiska Riddarna, samt bivistat en skarp drabbning med Algirerna, upviste och skänkte Academien några stycken af Cynomorium eller Fungus melitensis, hvilka han såsom en besynnerlig raritet fått af sielfva Stormästaren vid afresan. H. Archiater Linnaeus och hela Academien fägnade sig så mycket mera öfver denna adqvisition, som ingen tilförene sedt denna fungus, emedan den skal växa sparsamt, endast på Malta, och jämväl där hållas hemlig. Och emedan den skal vara souverain at dämpa allahanda Haemoragier, lemnades et stycke til H. Archiatern Bäck, at der med giöra försök. Et stycke lemnades ock så mycket villigare til H. Linnaeus, som Han anmodat Lieutenant Corvin vid afresan, at skaffa et stycke, om mögeligt vore, af denna rara växt. Et par stycken lemnades til Academiens Archivarius at förvara ibland Academiens curiosissima.

Linnaei Species Plantarum, tvänne Tomer Elvii Tractat om Vattu-drifter.
Linnaei Amoenitates, tvänne Tomer.
Sista Tomen af Actis Upsaliensibus har Petersb. Academien redan fått. De til Petersbourg afgående, äro alle bundne, men de andre allenast häftade.

Linnaei Species Plantarum, tvänne Tomer Elvii Tractat om Vattu-drifter.
Linnaei Amoenitates, tvänne Tomer.
Sista Tomen af Actis Upsaliensibus har Petersb. Academien redan fått. De til Petersbourg afgående, äro alle bundne, men de andre allenast häftade.

1739, 4 Tomer. Sista Tomen af samma Acter, ifrån år 1740 til 1750, äro redan för Tu år sedan skickade.
K. Vetensk. Academiens Handlingar för åren 1751 och 1752.
De Geers Memoires pour servir à l'Histoire naturelle des Insectes.
Linnaei Species Plantarum, båda Tomerna. Linnaei Amoenitates Academicae, båda Tomerna. Elvii Tractat, om Vattu-drifter.
Königs inledning til mechaniken, för ritningarna skuld, på salig Commerce Rådet Polhems Machiner. Trollhätte Chartorna.
Sammaledes til Kongliga Engelska Societeten. De Geers Memoirer.
Academiens Handlingar för åren 1750, 1751, och 1752. De förra äro tilförene skickade.
Linnaei Species Plantarum.
Elvii Tractat om Vattu-drifter.
Linnaei Amoenitates Academicae.
Til Kejserliga Petersbourgiska Vetenskaps Academien sades ock nu vara färdige at afskicka.

3. Uplästes H. Kalms ingifne berättelse, om de Americanska skogs-lössen, som gillades af H. Praeses, men skal likväl också lemnas til H. Linnaei vidare öfverseende.

3. Upläste H. Bäck några bref han fått ifrån Provincial-medicus i Skåne, Dr Retzius, som innehöllo några observationer, hvilka komma at med H. Linnaeus communiceras. Han har sedermera utlåtit sig, at der ibland ei vore något nytt eller märkvärdigt.

9. Herr Bäck aflemnade, på Hennes Majestets nådiga befallning, några så kallade Stachel-nötter, som blifvit til Hennes Majestet skickade ifrån Saxen, jämte underrättelse om deras Plantering och nytta. Ledamöterna togo några nötter til mans: det öfriga skal delas emellan Herrar Linnaeus och Lidbek, at försöka, om de vilja växa i Sverige.

4. Upl. Academiens ämnesväns Herr Åmans beskrifning om Snö-Ripan, en Norrländsk Fogel. Den behagade Academien. Skal öfverses af H. Linnaeus.

6. Herr Faggot upviste ock en liten fisk, förvarad i Spiritu vini, som blifvit skickad ifrån Baron Reuterholm, emedan ingen kände honom eller mins någon dylik til förene i Hiälmaren vara fångad. Den skal upvisas för Herr Linnaeus vid Des hitkomst.

1. Uplästes H. Linnaei anmärkningar öfver H. Åmans beskrifning på Snö-ripan (se N. 22.) hvilka skola meddelas Auctoren, at dem förklara.

4. Secreteraren upviste prof af et slags Thé, som skal mäst brukas af allmänheten i China och kallas, Batschia. Inspectoren öfver Perlefiskerierna i Österbotn, H. Hedenberg, som giordt en resa til China genom Siberien, och vistats der några år, har skaffat sig frön der af, och planterat på sin gård i Finland, hvarest det växer frodigt. Ledamöterna togo något der af hem at försöka. Herr Ekström och Secreteraren berättade, at de redan smakat der å kokadt Thé-vattn, hvilket de funnit nog osmakeligt. H. Hedenberg har låfvat Secreteraren at skicka frön der af, at meddela Herr Linnaeus.

2. Upl. et utdrag af et bref ifrån Dr Kähler, til Archiat. Bäck, innehållande berättelse om Beskrifning på en ny art af Polyper, som äta sten. detta har Herr Arch. Linnaeus redan sedt och gillat.

5. Upl. Herr Linnaei insände beskrifning oå Markattan Diana. Herr Bäck har redan gillat den samma.

3. Upl. Herr Linnaei Tankar, om nyttiga växter, som kunde och borde planteras i Lappska fiällen. Denna vackra Handling, som Herr Bäck redan läsit och gillat, beslöt Academien at låta införa uti innevarande Quartals Handlingar.

2. Upl. Herrar Linnaei, Roséns och Bäcks föreställningar til Academien, at något understöda med penningar, unga Doctor Kähler, som nu vistas i Neapel, på det han må vara i stånd at fortsätta sina resor, eller åtminstone gå i förskott för de 100 Plåtar, som af Wrediska Stipendio ännu för honom innestå och utfalla inom et år eller halft-annat. Academien kunde, uti Skattmästarens H. Grefve Cronstedts frånvaro, och ovisshet om Cassans tilstånd, ei fälla något visst slut här på, utan befalte Secreteraren fråga Gref Cronstedt, och i fall pengar vore i Cassan, åtminstone til en början, unna Kähler det begärda förskottet. 

2. Upl. en berättelse om en händelse, som visar, at örten Anthirrinum, Lin. Hort. Ups. pag. 176, N:o 9, är giftig: inlemnad af studiosus, Herr Anton Martin. Remitt. til Herr Linnaeus.

3. Upl. Herr Rolanders ingifne beskrifning nå en Fjäril hvars Eruca håller til och närer sig i smör, fläsk, oljor och slika feta saker. Remitt. til Herrar De Geer och Linnaeus.

5. Sedan Herr Linnaeus tagit afträde, berättade Herrar Faggot, Meijer, Bäck, Clason och Scheffer, at de, enligt Academiens anmodan, genomläsit förra årets tryckta Handlingar, och funnit, at ibland de Auctorer, som ingifvit Rön i Oeconomiska ämnen, har Herr Stridsberg i synnerhet giordt sig berättigad til et af de Sparriska Praemierna, för des nya Rön om Hummelgårdar. Det andra Praemium hafva de tildömt Herr Linnaeus, för des ingifna nyttiga och vackra anledning, at bättre nyttja vissa i våra Fiäll vildt växande växter, än här tils skedt, och at på Fiällen plantera några andra nyttiga träd och växter, som växa på utländska Fiäll, och derföre förmodeligen lika lätt kunde komma fort på våra. Des utom Proponerade de, om icke K. Academien skulle behaga gifva Kyrkoherden Hedin en Jetton af silfver, til någon heders betygelse för des ingifna mogna oeconomiska beskrifning öfver Kräklinge soken i Nerike, til at der med upmuntra andra, at på samma sätt beskrifva vissa soknar och orter? Sist proponerades, om icke Acad. ville visa sin ärkänsla för Herr Lidbeck, som ingifvit et vackert Rön, om Mulbärs-trädens skötsel, i det K. Academien antoge honom til Ledamot? Hvilket alt af K. Academien med största nöje och fägnad gillades. Herr Praeses tackade Herrar deputerade på Academiens vägnar, som så oväldugt och enhälligt afgiordt detta målet.

3. Upl. Herr Magister Osbecks beskrifning på en Fisk af Scomber slägtet, fångad i Stora hafvet vid Linien, som af våra Ostindie-Farare kallas Lods, emedan han altid följer Haijen och likasom visar honom vägen, och förmenes vara den samma, som Plinius omtalar, och berättar följa hval-fisken. Denne skal ei tilförene vara beskrefven. Remitt. til H. Linnaeus.

1. Upvistes Jettonerna, tvänne i gull och en i silfver, som enligt Academiens beslut, d. 22 Febr. sistledne, skola tildelas H. Linnaeus, H. Stridsberg och H. Hedin, såsom Praemier. På ena sidan var preglad salig Gref Fredric Sparres vapn, med omskrift, Superstes in scientias amor Friderici Sparre Comitis. Academien förklarade der öfver fullkomligt nöje, och befalte Secreteraren aflemna dem til vederbörande.

6. H. Archiater Linnaei beskrifning på en ny vacker ört, kallad Mirabilis longiflora.

7. Herr Linnaei beskrifning på en art af Spansk Crassa. Som Herr Linnaeus för ritningarna til dessa tvänne örter måst til Upsala Academies Ritmästare betala 18 dr. kmt, beslöts, at de skola honom af Academien ärsättas.

5. Secreteraren berättade, det HandelsMannen och Riksdagsmannen ifrån Götheborg, Herr Petter Bagge, tilbudit Academien at fritt få med des å Hval-fiske-fånge utgående skep, utskicka någon uti Natural-historien förfaren, at under resan göra de nyttiga observationer, som kunna förefalla. Academien insåg nogsamt, huru berömligt och ädelmodigt detta Herr Bagges tilbud var, samt huru nyttig en sådan utskickning kunde blifva, och befalte Secreteraren at det för Herr Bagge betyga, samt at gifva Herr Linnaeus del der af, på det han kunde gifva förslag på någon skickelig yngling af sina Disciplar. Om ingen i år vore tilreds så snart, at begifva sig på en sådan resa, ville Academien förbehålla sig samma frihet til nästa år.

3. Upl. Herr Linnaei beskrifning på en ny ört, kallad Aijenia.

3. Upl. et märkvärdigt Rön, om Coccus aqvaticus, ingifvit af Mathematum och Hist. Naturalis Studiosus, Torbiörn Bergman. det var redan af Herr Linnaeus med eloge hedrat, och gillades at införas i detta qvartals Handlingar.

D:o til Kongl. Franska Vetenskaps Academien, vår Academies Handlingar ifrån Julii månad, år 1753, til Septemb. månads slut innevarande år: Acta Societatis Upsaliensis för åren 1744 til 50. Linnaei Amoenitates, Vol. Tertium, Museum Tessinianum och Linnaei Flora Svecica, Editio altera. Desse voro allenast häftade. N. B. Museum Tessin. och Flora kommo icke med nu, utan besparas til våren.

D:o til Kongl. Franska Vetenskaps Academien, vår Academies Handlingar ifrån Julii månad, år 1753, til Septemb. månads slut innevarande år: Acta Societatis Upsaliensis för åren 1744 til 50. Linnaei Amoenitates, Vol. Tertium, Museum Tessinianum och Linnaei Flora Svecica, Editio altera. Desse voro allenast häftade. N. B. Museum Tessin. och Flora kommo icke med nu, utan besparas til våren.

Denne höst blefvo för K. Vet. Academiens räkning, skickade til Keiserliga Academien i Pettersbourg, Academiens Handlingar för Åren 1753, 1754 och 1755, Museum Regis, Linnaei Amoenitatum Academicarum, Tomus III:s och Linnaei Flora Svecica af andra uplagan, alla mycket vackert inbundne.

Denne höst blefvo för K. Vet. Academiens räkning, skickade til Keiserliga Academien i Pettersbourg, Academiens Handlingar för Åren 1753, 1754 och 1755, Museum Regis, Linnaei Amoenitatum Academicarum, Tomus III:s och Linnaei Flora Svecica af andra uplagan, alla mycket vackert inbundne.

4. Herr Linnaei beskrifning på örten Gaura.

6. Upl. Herr Schönbergs anmärkningar om en fogel, som kallas Svensk Papegoja, och är en art af Loxia. Remitt. til Herr Linnaeus.

2. Upl. en af H. Joh. Silander ifrån Suriname insänd berättelse om Caffe-trädet och des plantering i Suriname. remitt. til Herr Linnaeus.

3. Upl. Herr Linnaei beskrifning på örten Löflingia Hispanica.

1. Upl. en af Herr Thorbern Bergman insänd beskrifning om Iglar, hvar af lofvas flera fortsättninar. Denne var redan af Herr Linnaeus påskrifven och berömd.

5. Emedan Herr Bagge i Götheborg åter tilbudit at låta med des på Hval-fiske utlöpande Böuser, någon uti Natural Historien kunnig yngling fritt få medfölja, at göra nyttiga observationer, beslöts at låta anmoda Herr Archiatern Linnaeus, det ville han gifva förslag på någon, som vore der til skickelig och ville sig åtaga en sådan resa.

1. Upl. Archiater Linnaei bref, hvar uti berättas, at en i Natural-Historien väl öfvad student, Hr Roland Martin, åtagit sig at följa med Hvalfisk fängare Bäusserna. Och som han til des resa til och från Götheborg, samt til Spiritus Vini och andra förnödenheter behöfver något penninge förskott, beslöts, at af Academiens medel honom skal lämnas til resepenningar sexhundrade Daler kopparmynt, samt Herr Bagge anmodas at vid hemkomsten, för Academiens räkning, låta honom få något mera, i fall han funnes oumgängeligen det behöfva. De närvarande Herrar Ledamöter lofvade hvar sig upsätta några puncter at gifva Herr Martin, såsom anledningar för honom, hvad han bör söka at utröna och observera på denna resa.

4. Upl. Manufactur Contoirets bref til Kongl. Academien hvar uti Academiens utlåtande begäres öfver trenne frågor. l:o. Huru vida Mulbärs träd kunna i vårt Climat drifvas til starkare bördighet på blader, än här tils varit bekant, utan at i längden gå ut der af eller åtminstone fara illa? 2:o. Om bladen på Mulbärs träd kunna hos oss, utan trädets skada, tvänne gångor om sommaren aldeles afplåckas? 3:o. Huru vida silkesmaskar kunna tvänne gångor om året utkläckas, hvarigenom man kunde komma til dubbel afkomst och skörd af silke? K. Academien beslöt at här öfver höra Herrar Linnaeus, Kalm och Lidbeck.

1. Uplästes Herr Praesidis ingifna Rön om sättet och orsakerna, hvarföre ytan småningom förvandlar sig til kärna på träd, samt om de utvägar som synas tjäna at befordra trädens växt til mera kärna. Remitt. til Herr Linnaeus.

4. Upl. Herr Linnaei yttrande öfver Rönet om ytan och kärnan på träd, hvilket han i superlativo gradu berömer och gillar.

4. Upl. några af Herr Linnaeus ingifna anmärkningar, om et föregifvit Petrificat, som plägar kallas Penna Pavonis, och befinnes ei vara nåot Petrificat. Herr J. G. Wallerius, som var närvarande, tog dessa tväne papper, at öfverse.

5. Upl. Herr Linnaei märkvärdiga berättelse, om et nyligen giordt fynd af Svensk Coccionelle.

1. Secreteraren anmälte, at som K. Franska Vetensk. Academien alla år skickat vår Academie en Tom af sina Memoirer, samt somliga år några flera böcker, men härifrån, sedan år 1756 intet blifvit skickadt tilbaka, så har han nu nyligen affärdat en kista, som för K. Franska Vetenskaps Academien innehöll följande Böcker.
Museum Regis, Adolphi Friederici, auctore Linnaeo. in Folio. Bunden.
Museum Tessinianum, auctore Linnaeo. in Folio. häftad. Clercks Svenska Spindlar, in Q:o. Bunden. Linnaei Flora Svecica, nyare Editionen. in 8:o. häftad. Linnaei Systema Naturae, af nyaste edit. de två första Tomerna, in 8:o. häftade.
K. Vet. Academ. Handl. ifrån Oct. 1756 til Apr. 1759, 10 lösa qvartal.
Dr Hasselqvists Resa til Aegypten och Palestina. in 8:o häftad.
Herr Osbecks Resa til China, in 8:o häftad. Herr Löflings Resa til Spanien och America, in 8:o häftad.

5. Til Keiserliga Academien i Pettersbourg äro nu äfven färdige at afskickas:
Kongl. Academiens Handlingar för åren 1756, 1757 och 1758 samt halfva 1759. lösa, häftade.
Clercks Svenska Spindlar. Häftad.
Linnaei Syst. Naturae, editionis novissimae, Tomi duo priores. häftade.
Hasselqvists, Osbecks och Löflings resor, samt Herr Acrels Chirurgiska operationer, alla häftade i blått papper.

6. Til Kongl. Ängelska Societeten, som redan förledit år fått en del af dessa Böcker, skickas nu allenast: K. Academiens Handl. för de två senare qvartaler 1758 och de tvänne första för detta år.
Andra Tomen af Linnaei Systema Naturae. Löflings resa och Herr Acrells Chirurgiska operationer.

3. Secreteraren upläste et bref, som han samma dag fått, ifrån Studiosus Martin, den samme som förledit år var til Spitsbergen, hvilken nu i sommar, på Archiater Linnaei inrådande, begifvit sig in i Norige, at söka Naturalier. Brefvet var daterat i Trundhem, d. 29 Julii. Han supplicerar däruti på det bevekeligaste om något understöd af Kongl. Academien, til Resans fortsättande. Academien beviljade honom 50 Plåtar, och updrog Secreteraren, at föranstalta, det samma 50 Plåtar må honom i Bergen tillställas.

1. Upl. Kongl. Majestets nådigste befallning til K. Academien, at inkomma med des underdåniga utlåtande öfver följande mål. Kongl. Majestet har redan för några år, på Academiens tilstyrkande befalt, at de Ekar som skola fällas til Amiralitetets behof, böra föregående vår uti safvetiden barkas på stående rot, på det garfverierna må få fullt gagn af barken, som i safve-tiden är bäst, och Amiralitetet tillika få hårdare och varaktigare trä-värke. Här emot har K. Amiralitets Collegium nyligen invändt, at träd, som et par eller flera År förut blifvit barkade på roten, innan de fäldes, hafva befunnits skadade af mask och röta, samt til skepsvärke aldeles odugelige. Den undersökning som K. Amiralitetet Här om insändt, uplästes, och befants där af, at man låtit Ekarna stå afbarkade i flera år, då det ei är underligt, at de blifvit imedlertid angripne af mask och röta. Herr Linnaeus, som redan haft del af alla Documenterna, hade skrifteligen och ganska moget utlåtit sig, at om träden barkas i safvetiden, och sedan fällas nästa höst eller vinter, skola Ekarna ei däraf taga minsta skada, utan tvänne angelägna ändamål tillika vinnas, som äro, durabelt virke til Skepsbyggerierna och god bark för Garfverierna. De närvarande Ledamöter voro så mycket mera härom ense, som saken redan flera resor varit ventilerad i Academien, neml. år 1742 och 1752. Beslöts ock, at Herr Linnaei eget betänkande skal biläggas och inlemnas til Hans Majetet.

1. Uplästes tvänne bref ifrån Herr Linnaeus, hvaruti han styrker K. Academien, at genom löfte om något litet praemium upmuntra dem, som hafva tilfälle, at söka få någon reda på et Insect, som kallas Furia infernalis, hvilket skal vara rätta orsaken til en sjukdom, som tilförene varit allmän i Europa, men nu endast skal vara gänse i några socknar uti Österbotn, och där kallas skott-siuka, hvar af både Människior och Boskap ofta dödas i ögnablecket. Academien tog detta mål i öfvervägande, och som Secreteraren upviste och upläste en kort berättelse om skott-sjukan, hvilken i denna sommar blifvit af trycket utgifven af en Präst vid namn Snellman, hvar af befinnes, at sjukdomen har sitt förnämsta säte uti [en] socken i Österbotn, som heter [Tervola], beslöts, at Academien låter skrifva til bemälte Snellman, och lofvar honom 300 dr kmt, om han kan skaffa Academien sielfva Insectet, som förorsakar sjukdomen och af almogen i orten kallas Pihl, inlagdt och väl conserveradt i brännvin: til hvilken ända Prästen bör väl instrueras. Men därjämte beslöts, at Academien vil anmoda Herr Tursén, som snart ärnar resa til Torne, at begifva sig til samma socken, som ligger ei långt från Torne, och underrätta sig så väl om sjukdomen, som om Bane-mannen Furia.

3. Upl. Herr Linnaei betänkande öfver N:o 36. som ogillades.

1. Upl. Kongl. Majestets Nådigste skrifvelse til Academien, hvar uti det updrages Academien, at af Herrar Linnaei, And. Berchs, Kalms och Lidbecks, på hög befallning upsatta underrättelser om allahanda vilda Träns Plantering, skyndesammast utdraga en fullständig Afhandling öfver detta angelägna ämne. Som Academiens Ledamot, Herr Leche redan, så väl i anledning af egna, som Herrar Linnaei ock Kalms Rön i denna sak, upsatt en ganska vacker och i mögeligaste korthet tilräckelig underrättelse om Skogs-Plantering, hvilken vunnit Academiens fulla approbation och redan är aflemnad til Trycket, at under Academiens namn utgifvas, men dock ei ännu påbegynt at tryckas, så hölt Academien för bäst, at lägga detta Herr Leches arbete til grund, samt tillägga hvad hon i anledning af Herrar Berchs och Lidbecks påminnelser finner nödigt. Til så mycket större visshet, at alt må blifva riktigt, vil Academien sedan låta Herr Linnaeus öfverse altsammans, och när det af honom blifvit gilladt, inlemna det til Hans Kongl. Majestet, såsom sitt eget.

Secreteraren anmälde, at Han nyligen afskickat Til Kongl. Franska Vetensk. Academ.
Continuat. af K. Vet. Acad. Handl. til Apr. Månad innevarande år.
De tvänne siste Tomerne, IV & V, af Linnaei Amoenitates.
Til K. Chirurgiska Acad.
Continuat. af Acad. Handlingar til Mart. månads slut i år.
Til Kongl. Ängelska Societeten.
Continuat. af Acad. Handl. til Jun. Månads slut i år.
Tom. IV & V af Linnaei Amoenitat. Acad. Linnaei Fauna Svecica, Editio nova.
Til Keiserl. Acad. i Petersbourg.
De samma, som til K. Ängelska Societeten. Des utom 20 stycken Tal af de bästa. Äfven några af Joh. G. Wallerii Disputat.

Secreteraren anmälde, at Han nyligen afskickat Til Kongl. Franska Vetensk. Academ.
Continuat. af K. Vet. Acad. Handl. til Apr. Månad innevarande år.
De tvänne siste Tomerne, IV & V, af Linnaei Amoenitates.
Til K. Chirurgiska Acad.
Continuat. af Acad. Handlingar til Mart. månads slut i år.
Til Kongl. Ängelska Societeten.
Continuat. af Acad. Handl. til Jun. Månads slut i år.
Tom. IV & V af Linnaei Amoenitat. Acad. Linnaei Fauna Svecica, Editio nova.
Til Keiserl. Acad. i Petersbourg.
De samma, som til K. Ängelska Societeten. Des utom 20 stycken Tal af de bästa. Äfven några af Joh. G. Wallerii Disputat.

Secreteraren anmälde, at Han nyligen afskickat Til Kongl. Franska Vetensk. Academ.
Continuat. af K. Vet. Acad. Handl. til Apr. Månad innevarande år.
De tvänne siste Tomerne, IV & V, af Linnaei Amoenitates.
Til K. Chirurgiska Acad.
Continuat. af Acad. Handlingar til Mart. månads slut i år.
Til Kongl. Ängelska Societeten.
Continuat. af Acad. Handl. til Jun. Månads slut i år.
Tom. IV & V af Linnaei Amoenitat. Acad. Linnaei Fauna Svecica, Editio nova.
Til Keiserl. Acad. i Petersbourg.
De samma, som til K. Ängelska Societeten. Des utom 20 stycken Tal af de bästa. Äfven några af Joh. G. Wallerii Disputat.

Altså blef ingen decision, emedan vota voro paria. Därföre blef öfverenskommit, at Secreteraren skulle skrifva til Herr Linnaeus, och anmoda Honom at decidera. Men at för öfrigt bägge dessa svaren förtjänte at tryckas. Samma Dag,
efter middagen, sammanträdde, uti Herr Praesidis och Secreterarens närvaro, Herrar Faggot, Nordenschöld, Schultze, Clason, Tiburtius och Runeberg, hvilke alle haft hos sig och läsit de inkomna svaren på den andra förledet år framstälda frågan, angående bästa sättet at upodla Mosslupna Ängar, och af Academien varit anmodade, at utlåta sig, hvilket af dem förtjänte hälst belönas.

2. Upl. Herrar Medicorum yttrande, angående bästa svaret på frågan om Gickt, se d. 20 Febr. samt Herr Linnaei i dag inkomne yttrande, som deciderar, at svaret N. 5 är det bästa, och bör hafva Praemium, om något skal gifvas. Därföre öppnades den til svaret N:o 5 hörande sedel, som hade til märkespråk, non fingendum aut excogitandum, sed inveniendum, qvid Natura faciat aut ferat. Då fick man se, at Academiens Ledamot Herr Bergius var auctor til detta svar, och altså bör få den utlofvade Gull-Jettonen.

3. Upl. Herrar Linnaei och De Geers fördelaktiga utlåtande öfver Landtmätaren Moders beskrifning på en för Bi-afvelen högst skadelig mask.

4. Upl. General-Majoren Klinckowströms Memorial, hvar uti Han begärer, det ville K. Academien ifrån Ryssland förskrifva frön af några Siberiska växter. som Hr Linnaeus uti Academiens Handlingar visat kunna med fördel planteras på våra Fiäll. Secreteraren åtog sig at skrifva där om til Svenske Consulen i Muscow. Svar skal ock afgå til Herr GeneralMajoren.

6. Uplästes Herr Mullers på Danska ingifne Rön, om et slags slags Svamp, som kallas Lim-svampen; hvilket Rön redan af Herr Linnaeus är gilladt. Academiens Ämnesvän, Herr Commissarien Clerck, som nu var närvarande, åtog sig, på anmodan, at öfversätta detta Rön på Svenska.

1. Upl. Herr Linnaei utlåtande öfver Hr. Leches Historia om Honungs-daggen, som gillades.

5. Upl. Herr Bergmans Beskrifning på et sällsamt Galläple, som af Herr Linnaeus redan är gillad.

3. Upl. Herr Linnaei vackra Rön, huru Åkerbär lätt kunna planteras uti våra Trägårdar.

2. Upl. Herr Osbecks beskrifning på Flyg-sands Svampen, redan gillad af H. Linnaeus.

4. Uplästes Herr Linnaei Dotters, Fröken Linnaeas Rön om Indianska Crassans blickande.

1. Secreteraren berättade, at på de tvänne af K. Academien förledet år framstälda frågor, voro åtskilliga Svar inkomne: neml. 10 på den som angick Maskars utödande på fruktträden, och 6 på den, om Ekars Barkning. Beslöts, at de förra skulle remitteras til Herrar v. Linné, Gr. Cronstedt, De Geer, Faggot, Bäck, Classon, Carleson, Adelcrants och Bergius. Den senare til Herrar v. Linné, Gr. Cronstedt, Faggot, Brandt, Polhem, Rudenschöld, Schultze, Clason, Carleson Knutberg och Kryger.

På den ena frågan, angående Löfmaskars fördrifvande af fruckträd, voro 11 svar inkomne. Öfver dem hade Herrar Linnaeus, De Geer och Adelcrantz inkommit med skrifteliga utlåtande, som uplästes. Med dem instämde Herrar Gr. Cronstedt, Faggot, Bäck, Bergius och Herr Praeses, at N:o 6, som har til märkespråk nunqvam aliud Natura, aliud Sapentia dicit, vore det bästa, och at Auctoren därtil borde få Praemium: men at äfven N:o 3, 7, 8 och 11 innehålla åtskilliga mer och mindre pröfvade medel emot maskar; hvarföre det pröfvades för nyttigt, at äfven låta trycka dem, samt at hedra auctorerne med hvar sin Silfver-Jetton.

4. Beslöts, at Herr Linnaei anmärkningar om Öl, som varit förut införde uti Stockholms Almanach för år 1749, kunna ock nu införas i Handlingarne, såsom et bihang til Herr Faggots beskrifning på Öl-profvaren. Se N. 10.

6. Upl. Kongl. Majestets nådiga Remiss, angående et af Conducteuren Åkerhielm upgifvit påfund af Gärdesgårdar, til Skogs besparing. K. Academien fant af Herr Åkerhielms beskrifning, at des förmenta påfund, ei är nytt, utan at sådana Gärdes gårdar, med perpendiculairt stående gärdsle, redan i många år varit brukeliga på Fahle-bygden i WesterGöthland, samt äro beskrefne uti Archiater Linnaei WestGötha Resa. Desutom påminde Herr Faggot om et slags Gärdesgårdar, brukeliga på Öland, vid hvilka äfven mycken Gärdsel bespares. Därföre kommer underdånigt betänkande at afgå, at Åkerhielms gärdesgårdar värkeligen hafva åtskilliga förmoner, men at det ei är något nytt påfund. Där vid skal ock bifogas en Ritning på de Öländska gärdesgårdar, som Herr Faggot lofvade göra.

1. Upl. Kongl. Majestets nådigste befallning, at yttra sig öfver det af Conducteuren Åkerhielm upgifna påfund af Gärdesgårdar. Herr Åkerhielm inkallades, och förklarade, hvaruti des invention består: neml. däruti, at Gärdslet ei efter vanligheten skal ligga lutande, utan stå perpendiculairt, hvarigenom icke allenast mycket gärdsel bespares, utan ock gärdslet mindre hastigt tager röta. Secret[er]aren upviste därpå uti Arch. Linnaei WestGötha Resa, ritning och Beskrifning på Gärdesgårdar, med uprättstående Gärdsle, hvilka K. Academien fant uti hufvudsaken vara nästan enahanda med Åkerhielms. Beslöts därföre, at underdånigt utlåtande skal afgå, det inventionen är god, men ei ny.

5. Upl. Doctor Bloms Boskrifning på en nyligen här i Sverige först inkommen Fjäril, som ödelägger Bistockarna. Remitt. til Herr von Linné.

I Maji Månad skickades
til Academien i Petersburg
Sviten af vår Academies Handlingar, til och med 1 qvart. 1763.
Linnaei Fauna, senare Editionen.
Linnaei Species Pl. Tom. 1. Senare Edit. Linnaei Filii Decas 1:a.

I Maji Månad skickades
til Academien i Petersburg
Sviten af vår Academies Handlingar, til och med 1 qvart. 1763.
Linnaei Fauna, senare Editionen.
Linnaei Species Pl. Tom. 1. Senare Edit. Linnaei Filii Decas 1:a.

I Maji Månad skickades
til Academien i Petersburg
Sviten af vår Academies Handlingar, til och med 1 qvart. 1763.
Linnaei Fauna, senare Editionen.
Linnaei Species Pl. Tom. 1. Senare Edit. Linnaei Filii Decas 1:a.

2. Upl. et Bref ifrån Herr Linnaeus, hvaruti Han anhåller, det ville Kongl. Academien öfvertala Medailleuren Fehrman, at låta Linnaeus för egen kostnad låta slå några Exemplar af den Jetton, som Hans Excellence Gref Tessin för några år sedan lät prägla öfver Honom. Secreteraren sade sig hafva talt med Herr Fehrman, som utlåtit sig, at emedan Stämplen vore Honom nu tilhörig, och den lätt kunde taga skada, om flera Jettoner med honom skulle slås; så ville och kunde han ei där til samtycka, om icke K. Academien ville betala Stämpelen, i den händelse han creverade. Därpå förestälde Herr Berch, om icke K. Academien ville aldeles til sig lösa bägge stämplarna til Linnaei Jetton, emedan Academien dock en gång lärer pröfva billigt at hedra denna des Stiftare och värdaste Ledamot med en Jetton. Detta förslag bifölls icke allenast, utan det blef och beslutit, at denne Jetton öfver Herr Linnaeus, skal blifva Premie-Jetton för alla gillade Rön i det nu påbegynta året. Til den ändan, och sedan Academien betalt stämplarna med 600 dr kmt: skola först därmed, för K. Academiens egen räkning, präglas 40 à 50 stycken Jettoner, sedan skal Herr v. Linné få låta för Sin räkning slå, så många Honom behagar.

2. Upl. Doctor Retzii Beskrifning på Orchis, som på Apotheken kallas Salep, tillika med Herr Linnaei tvetydiga utlåtande däröfver, men Herr Praeses tyckte detta förtjäna et litet rum i Handlingarna.

4. Upl. Herr Arch. v. Linnés utlåtande öfver N. 28.

1. Uplästes et Memorial ifrån Herr v. Linné, hvaruti Han på det ömaste upmuntrar Academien, at söka hos Hans Kongl. Maiestet eller hos Riksens Ständer befordra Herr Clerck til någon hiälp och understöd, til at fortsätta des begynta präcktiga och nästan makalösa Verk [Icones Insectorum], om Insecterna, hvilka Han med de lifligaste färgor afmålar. Academien fant nogsamt huru hederligt detta Verk vore för hela Nationen och Academien, samt at det ei utan Publikt understöd kan fortsättas. Om arbetets förträffelighet vittnade ock et exemplar, som Herr Clerck (: hvilken nu hade tagit sit afträde:) låtit upskicka. Men K. Academien var rådlös, hvart hon skulle vända sig, emedan man befarade, at i dessa penningelösa tider, det allmänna ei skulle vilja betunga sig med något förlag här til. K. Academien lofvade betänka sig här på, och befalte imedlertid Secreteraren, at visa Memorialet för några af deras Excellencer, som äro K. Academiens Ledamöter, samt höra Deras råd i denna öma sak. 

3. Upl. Herr Öfversten Strussenfelts Beskrifning på Sjö-djur, Hafs-Spöke kalladt, tillika med Herr v. Linnés hedrande omdöme om detta Rön.

5. Uplästes Herr Commissarien Claes Alströmers Beskrifning på en besynnerlig slags Babian, som Han under sina Resor sedt lefvande, och där på tagit en ganska noga Ritning. Remitt. til Herr von Linné.

7. Secreteraren berättade, at han nyligen blifvit varse det et slags små Maskar börjat göra skada på Banden i K. Academiens Bibliothek, och frågade om råd där emot. Beslöts, at Herr v. Linné skal där om frågas, och Problemet des utom framställas för allmänheten uti Inrikes Tidningarne.

2. Upl. et Bref ifrån Herr Linné, angående det Insectet, som angriper banden på K. Academiens Böcker, hvar af en blifvit honom tilskickad. Den heter Cerambyx fur, och är den samma, som fördärfvar alle Naturalie samlingar, i synnerhet af upstoppade djur och foglar. Herr Linné har sielf varit rådlös för honom, emedan denne Cerambyx ei aktar Moschua och andra dylika starka saker, som döda andra Insecter. Bränd alun i Bok-klistret tros dock kunna afhålla, och rök af Svafvel fördrifva honom.

5. Upl. Herr Dir. Argillanders observationer på Spolmasken och met-masken, som redan af Hr. von Linné äro gillade.

2. Upl. Biskopens i Tronhim Hr. Doct. Gunneri Beskrifning på några Säll-synta Sjö-kräk, som kallas Sjö-Pungar. Herr B. Bergius åtog sig at på Svenska öfversätta denna vackra och af Hr. von Linné redan gillade afhandling.

3. Secret. upviste en liten Tysk tractat om et slags träd, som kallas Acacia, och skal vara mycket fördelaktigt til Plantering berättandes tillika, at Auctoren, Geheime Rådet i Baden Durlach, Herr Reinhard, högeligen åstundar at blifva Ledamot. Tillika upl. Herr Archiat. v. Linnés utlåtande där om, hvaruti vises, at Skriften allenast är en öfversättning ifrån Fransyskan, och at Acacia med stor möda kunnat förmås at växa i Botaniska Trägården i Upsala, samt således ei med fördel kan planteras i Sverige.

4. Upl. Herr von Linnés mycket hederliga yttrande om Rönet No 2 för innevarande år.

6. Lectorens vid Linköp. Gymnasium Herr Nyréns Rön, om sättet at uti kalk förvara Insect- och andra Naturalie samlingar ifrån förgängelse, med Hr. Archiat. Linnaei gillande utlåtelse där om.

2. Upl. Herr Linnaei utlåtande om det af Auctoren omskrefna Rönet N. 46 för förledet år.

3. Upl. Herr Kyrkoherden Hjortbergs Beskrifning på Holouria Physalis samt på en Species Guapervae eller rättare Lohius Histrio, jämte Herr v. Linnés approbation på dem bägge.

4. Upl. en af Herr von Linné sielf ingifven Bekrifning på Mus Aguti.

1. Upvistes de inkomna 6 Svar, på den ena af K. Academien för sistledna år framstälda frågan, angående Biskötslen, och 4 Svar på den andra Frågan, om Fiske-Dammar. De förre Remitterades til Herrar v. Linné, Bäck, P. Bergius etc. de senare til Herrar Grefve Cronstedt, Faggot, Runeberg etc. med tilstånd för hvar och en af Ledamöterne, om ville, at läsa dem och utlåta sig öfver dem. Och som ibland de förra är et på Italienska och et på Tyska, bägge vidlyftiga, så rådgiordes, om de först borde öfversättas. Men som K. Academien påminde sig, at vid frågans framställande begärdes Rön och förfarenhet, förvärfvad här inom Riket, och allenast af våra Landsmän, så fant K. Academien, at de utländska Svaren ei kunna medtäfla om Praemium. Dock anmodades Hr. Ferner at genomläsa det Italienska Svaret, och Hr. B. Bergius det Tyska, och utdraga om något nytt och märkvärdigt samt til vårt Climat lämpligt där uti finnes.

6. Upl. en af Herr Alströmer giord öfversättning af det inkomna Italienska Svaret på Frågan om Bi-skötsel, som fans vara rätt vackert, ehuru ei alt är tjänligt uti vårt Climat. Herr Bar. Lilljenberg tog, på anmodan, detta och de öfriga Svaren til genomläsande, hvar efter de skola Skickas til Herr v. Linné.

NB. Hr. Archiater von Linné hade ock varit hörd öfver dessa Svaren, hvilken i synnerhet och högt recommenderat N. Frågan framställes å nyo til år 1772.

1. Upl. Herr v. Linnés ingifne Beskrifning på Djuret Narica, samt tvänne andra Des Observationer uti NaturalHistorien. I anseende til några uti Des uti Bref til Academiens Secreterare anförda Skäl, bifölls, at dessa Rön må införas uti detta Qvartals Handlingar.

1. Medicinae Doct. Hr. Wänman som nyligen hemkommit ifrån Ostindien, upviste et lefvande Djur af besynnerlig skapnad, som förmentes vara en Species Viverrae. Det är ärnadt åt Hr. v. Linné.

5. Upl. Herr v. Linnés utlåtande om Rönen N. 35 och 37, som bägge gillades.

6. Upl. Hr. Osbecks ingifna Rön om det så kallade Sprit-hvetet, eller Triticum Spica multiplici, hvar med han giordt lyckligt försök i Halland. Ingen af de närvarande har sedt eller hördt omtalas sådant sädes-slag. Af det medsända axet fick Hr. Bergius lof at uttaga några korn. Det öfriga, tillika med sielfva Rönet, skal meddelas Hr. v. Linné.

2. Upl. Hr. v. Linnés utlåtande om Rönet N. 38, som gillas.

5. Upl. Hr. Gisslers Bref, innehållande några helt besynnerliga Observationer på Snäckor, Iglar, Flugor, m. m. til ex. at om fötter och vingar afplåckas på en Fluga, skola de återväxa. Flere skola anmodas at gifva akt på, om så sker, såsom Herrar Linné, De Geer och Bergman.

2. Uplästes de 4 inkomna Svaren på den för sistledna året andra gången framstälda Frågan, om bästa sättet at fördrifva maskar, som förtära blad och blommor på frukt-träd. Til Censorer däröfver utnämndes Herr Praeses, samt Herrar von Linné, Adlerheim, Bäck, P. Bergius och Alströmer. Emedan tre af dessa svar voro artiga nog, och gåfvo förslag på åtskilliga til en del förut obekanta sätt, om hvilkas ricktighet man ei kunde vara säker, förr än de genom förfarenhet hunnit stadfästas, så voro somlige af den tankan, at man borde utgifva alla 4 Svaren, och anmoda allmänheten at pröfva och döma, hvilket medel vore i praxi det bästa, samt at K. Academien då först skulle utdela den utlofvade belöningen: men på Secreterarens föreställning, at det på sådant sätt skulle draga ut flere år, innan utslaget kunde utfalla, och dessutom hända kunde, at den ena funnit det, den andra et annat medel bäst, så at Academien stadnade uti lika ovisshet, så bifölls, at Premium må strax gifvas åt den Auctor, hvars föreslagna botemedel emot maskar af Herrar Censores anses för det bästa efter al sannolikhet; men at K. Academien förklarar, det hon framdeles vil gifva lika stort praemium åt den, hvars medel af förfarenhet kunde finnas vara än bättre.

2. Uplästes Herrar Linnaei, Bäcks, P. Bergii och Alströmers yttrande, om de 4 förledet år inkomna Svaren på Frågan, om bästa sättet at förekomma och fördrifva Löf-Mask på Fruckt-träd. Herr Praeses och Secreteraren, som äfven läsit dessa Svar, instämde med dem, at N. 4, med Devise: Af Skadan blir man vis, oförnekeligen vore det bästa, emedan det gifver tilkänna et nytt och efter al sannolikhet säkert sätt at åtminstone förekomma Frostfjärils masken, som är den almännaste och gör mästa skadan. Därnäst höllo de före, at N:o 3 förtjänte upmärksamhet, och at det äfven vore närmare berättigadt til Belöningen, om man kunde lita på det af Auctoren upgifna lätta sätt at förekomma maskar, nemligen igenom friska kådiga Tall- och Granqvistars hängande i fruktträden de Års-tider, då Fjärilarna para sig och lägga ägg. Men som Academien först borde göra sig genom Rön förvissad därom, tilstyrkte de, at K. Academien skulle gifva den utlof vade belöningen åt Auctoren til N. 4, och försäkra Auctoren til N: 3 om lika stor Belöning, så snart Academien blifvit viss om des påfunde riktighet. Då de til dessa 2 Svaren hörande Sedlar öppnades, befants Professor Bergman i Upsala vara Auctor til det förra, och Borgmästaren Lund i Linköping til det senare. hvilken imedlertid får 2 Silfver-Jettoner, äfven som Auctoren til N:o 2, som är Ingenieuren Modér. Dessa 3 Svar skola tryckas tilhopa, tillika med Herr Alströmers mogna utlåtande om dem.

3. Upl. Herr von Linnés gillande utlåtande öfver N. 16, samt Herr Bergmans hedrande om N. 11.

4. Upl. et Bref ifrån en Svensk Prästman, vid namn Laxman, som många år varit Pastor i Siberien, och är icke allenast väl hema uti Natural-Historien, utan ock visat sig mycket villig at med underrättelsers och allahanda Naturaliers insändande til Herrar v. Linné, Gadd och Bergius, tjäna Vetenskaperne. Uti Brefvet berättar Han sig hafva skickat K. Academien en Samling af Siberiska Mineral-stuffer, hvilken K. Svenska Envoyén vid Petersburgiska Hofvet, Baron Ribbing emottagit at hitsända. Secreteraren anmodades at igenom Bref å K. Academiens vägnar förklara Des tacksamhet.

7. Upl. Den Danske Herr Müllers beskrifning på tvänne nya Species af Monoculus. Rem. til Herrar v. Linné och De Geer.

5. Upl. Herr Secreteraren Helléns ifrån Ulricehamn insända Skrift, rörande flera Oeconomiska Ämnen, såsom om Kalkoners upfödande, om Skogs-fogels förökande, om masteträd, om Sädes korns dubbla rötter, m. m. Rem. til Herr von Linné.

6. Upl. Herr v. Linnés utlåtande om N. 25, hvaruti en del af Hr. Helléns tankar visas vara oriktiga, en del ei nya.

5. Upl. Herr Osbecks Beskrifning på Vår-Rågs Masken. Remitt. til Herr von Linné.

1. Academien förklarade Sin fägnad öfver Herr v. Linnés närvaro, som nu gillade de til Honom remitterade Rönen N. 15 och 39.

3. Upl. Herr Bergmans beskrifning på et slags Maskar, som göra stor skada på Tall-skogarna, och uti nyssnämnde Rön N:o 31 nämnas. den skal communiceras med Herr von Linné.

3. Upl. Herr Lidbecks Beskrifning om Inscriptionen på et Bokträd, som invuxit i trädet. Se Dagb. för d. 27 Sept. detta år. Remitt. til Hr. v. Linné.

6. Upl. Herr Praeses öfversättningen af några Bref, som blifvit til honom skrifne ifrån en Spansk Medicus i America, vid namn Mutis, innehållande åtskilliga observationer och anmärkningar uti Natural-Historien, ibland andra, en utförlig Beskrifning på et Americaniskt Djur. Herr Praeses lofvade sjelf communicera dem med Herr v. Linné, och anhöll, at samma Beskrifning må införas uti innevarande Qvartals Handlingar, om den af Herr Linné gillas, hvilket bifölls, så vida rum därtil öfrigt blifver uti Qvartalet, hvaraf redan en stor del är tryckt.

3. Upl. Herr v. Linnés yttrande om Rönet N. 14, som gillades.

3. Upl. Herr Osbecks Beskrifning på Forellen, en Fisk, som remitterades til Herr v. Linné, hvilken strax där efter yttrade sig, at Forellen vore redan tilräckeligen beskrifven.

2. Upl. Herr v. Linnés utlåtande om Rönen N. 17 och 18, som gillades, med tillagde anmärkningar.

6. Uplästes Herr Osbecks Beskrifning på Fisken Rua, Cyprinus Erytrophthalmus, som remitterades til Herr von Linné, hvilken sedan gillat den samma.

5. Upl. Herr Professor Murrays i Göttingen insända Beskrifning på Capiska Örten Aletris. Den är redan af Hr. v. Linné gillad.

3. Påmindes Herrar Medici om den nya Medicinska Frågan, som enligt beslutet af d. 2 Maj skal framställas. Hr. Bäck tog til sig de Frågor, som af Herrar Linné och Rosenstein voro projecterade, och lofvade tillägga en eller annan ny, at välja på.

2. Upl. en af Herr von Linné insänd Beskrifning på en rar Ört, Calceolaria pinnata, med en stor figure.

3. Upl. Herr P. Bergii anmärkningar om Salep, i anledning af N. 33. Bägge tilhopa remitterades nu til Herrar v. Linné och Rosenstein.

5. Uplästes Academiens flitige Pensionairs, Hr. Anton Martins Rön, om Gordier, knut- eller trådlike Maskar, fundne både hos Människor och Diur, men i synnerhet hos Fiskar, med försökte medel at fördrifva dem. Remitt. til Herrar von Linné och v. Rosenstein.
Härmed slötos detta Års Sessioner.
Soli Deo Gloria!

2. Upl. Herr v. Linnés yttrande öfver Herr Ant. Martins Rön om Maskar hos Människor, se Dagb. för d. 12 Dec. för sistledet år. Det rättas uti et och annat, men gillas i öfrigt.

6. Beslöts, på Secreterarens föreställning, at i anseende til de många och dyrbara verk, som Academien nästan årligen fått ifrån Keiserliga Ryska Vetenskape Academien, skal, utom suiten af Academiens Handlingar samt de nyaste Linnaei arbeten, i år ditsändas för Kongl. Academiens Räkning, et Exemplar af Clercks Icones Insectorum rariorum, samt et Exemplar af Herr Chapmans Ritningar på Skepp, af hvilka senare K. Academien Praenumerat på 2 Exemplar, och altså har et til öfverlopps.

6. Upl. Herrar v. Linnés och v. Rosensteins approbation på Rönet N. 48 för år 1770.

8. Upl. Herr Wäströms Rön om sättet at förekomma Soteller Kol-ax på Hvete. Det remitterades til Hr. v. Linné, som ansåg för troligt, at medlet skulle slå an. K. Academien beslöt därföre, at det uti innevarande Qvartals Handlingar må införas.

6. Upl. Hr. Anton Martins ytterligare Rön, om Gordiis eller Knutmaskar hos människor. Det skal tillika med de i en Flaska insända Maskarna, communiceras med Hr. von Linné.

7. Uplästes Herr Modeers anmärkningar om Getingarna eller Vesporna. Remitt. til Herrar Linné och De Geer.

K. Academien påminte, at Hon jämväl ville hafva Herr von Linnés, samt Herrar Klingenstiernas och And. Celsii Portraiter, hvilka efterhand skola anskaffas.

Til K. Petersburgiska Academien äro i år skickade
Clerks Icones Insectorum rariorum.
Chapmans Architectura navalis.
Ihres Glossarium.
1 Tom af Linnaei Amoenitates.
Bergii Flora Capensis.
6 Tomer af K. Vet. Academiens egna Handlingar. Värda tilhopa öfver 1200 dr kmt.
Däremot har vår Academie i detta och förledna året fått många och vackra nya verk til Skänks.

 1. Upl. Hr. Linnaei approbation på N. 1.

5. Upl. Hr Joh.Abrah.Grills berättelse, om sättet, som brukas uti Ostindien, at eftergöra äckta Perlor, hvilcket vid sista Sammankomst allenast var anmält. Det remitt. til Hr.v. Linné.

2. Upl. Hr. v. Linné's utlåtande om N:o 7. Neml. at djuret vore nytt och ganska märkvärdigt, men beskrifningen ej nog tydelig, hvarföre han önskar, at auctoren ville insända sjelfva kräket. 

8. Upl. Herr Gyllenhahls vackra Rön om de så kallade Cristall-äpplen, tillika med Herrar v.Linné's och Bergmans approbation derpå.

4. Upl. Herr Capitaine Kinninmunds berättelse, om något som aldeles liknade små vackra Örter, som vuxit på en slät och ren Fönsterruta. Sjelfva rutan med de förmenta växterna upvistes. Man höll det för någon slags mögel eller något dylikt vegetabile. Beslöts, at det skulle communiceras med Herr v. Linné. 

4. Upl. Hr. v. Linnés yttrande om Rönet N.29, at de förmente växterne intet annat voro än ägg af Insectet Hemerobius Perla, som på det sättet på sina strån såsom pistiller läggas, hvilket förut vore bekant. 

8. Upl. Herr Strussenfelts Beskrifning om tvänne sällsynta Fiskar, som redan af Hr. v. Linné var gillad.

3. Secreteraren anmälte, at Academiens Ledamot, Herr Osbeck, hade hos sig en fattig sjuklig yngling, som han upöfvat at mästerligen och med lifliga färgor afmåla Insecter, hvarpå några prof upvisades, som af Hans Majestet och alla andra med högsta nöje åskådades. Secreteraren förestälde, om icke K.Academien ville, dels för at gifva samma yngling någon förtjenst, dels ock öfr at skaffa sig en samling af väl ritade Insecter, låta honom, emot något betingadt visst arfvode, för K. Academiens räkning afmåla alla Svenska Insecter, som finnas uti Herr Osbecks talrika Insect-Cabinet. Datta bifölls enhälligt, och som K.Academien fann det arfvode Herr Osbeck föreslagit, neml, 12 styfver stycket öfver hufvud, alt för ringa, så beslöts, at Ritaren skall få 16 styfver stycket för hvart och et af honom med lifliga färgor och i naturlig storlek afmåladt Svenskt Insect: då han sjelf skaffar sig papper och färgor där til. Uti hvad Format papperet bör vara, uti hvilken posture Fjärilar skola ställas, om flera små kunna sättas på et och samma blad med mera, skola Herrar Linné och De Geer rådfrågas.

4. Uplästes et Memorial, ingifvit af den nu här varande Tripolitanske Ministern, hvaruti han på ganska höfligt sätt, tilbjuder Academien at med honom til Tripoli få utsända någon uti Natural. Historien förfaren Medicus, at såsom Doctor Hasselqvist gjordt i Ägypten och Palestina, upsöka och beskrifva de uti det Tripolitanska och på Södra kusterna af Medelhafvet befintelig Naturalier. Han försäkrar Missionairen om det beskydd, den säkerhet och befordran uti sitt förehafvande, som önskas kan, samt lofvar sielf på det ömaste hiälpa, gynna och recommendera honom, m.m. Detta oförmodade hederliga tillbud ansågs af Hans Majestet med mycken nåd: Academien fägnade sig ock öfver et så godt tillfälle at få upsöka nya Naturens under uti et Land, som förmodeligen är rikt dårpå, och hvarest ingen rätt kännare förut lärer hafva granskat Naturens Riken. Det beslöts, at Archiater v.Linné skulle anmodas at gifva förslag på någon af sina Elever, som han anser för skickelig at med största nytta göra denna resa; och Hans Majestet behagade nådigt af sig sjelf befalla, det skulle Academien, när resan gäller, i underdånig Skrifvelse gifva tilkänna, hvad understöd til Resans företagande och fortsättande kunde pröfvas nödigt.

6. Upl. Doctor Lindwalls Beskrifning på en Jerf eller så kallad Vielfras, som blifvit lefvande fångad i Jämtland och til Hans Maiestet upsänd såsom et mycket rart och sällsynt Djur. Emedan ingen Auctor har någon god Figure på detta Djur, skal Academiens Ritmästare Herr Årre anmodas, at i flera posturer, på bästa sätt, aftekna Djuret. Hvar förutan anstalt göras skall, at Archiater Linné får se det lefvande eller dödt.

 6. Upl. et Bref ifrån Herr v. Linné, hvar uti han föreslår, såsom skickelige at företaga den Tripolitanska Resan: 1:o Herr Doct. Salberg, såsom den skickeligaste. 2:o Doct. Lindwall. 3:o Doct. G. Rothman.

1. Upl. Herr Montins Beskrifning på Örten Thunbergia, som redan af Herr v. Linné var gillad.

5. Upl. Herr Demonstratoren Retzii Beskrifning på Species af örten Sophora. Remitt. til Hr. v. Linné, som det ogillade.

6. Upl. Herr v. Linnés yttrande om Herr Retzii förmenta Species af Örten Sophora, se N:o 53 för sistledet år; hvaruti vistes, at Hr. Retzius irrat sig, och at det allenast vore små varieteter af Sophora, hvilket ock Herr P.Bergius höll med.

 10. Upl. Herr Hollstens afhandling om Renen Cervus angifer som öfverlemnades til Herr v. Linnés pröfning.

 1. Innan Hr. v. Linné kom up, proponerade Secreteraren, om icke K.Academien nu, då Herr v. Linné någon tid qvarblifver i Staden, ville låta någon af våra bästa Mästare göra et Portrait af honom, at pryda Sammankomst Salen och förvara til Hans åminnelse. Det bifölls enhälligt, och Secreteraren fick befallning at fråga Baron Adelcrants, antingen Professor Pasch eller Professor Kraft ansågs skickeligast at göra det. Hr. Adalcrants tilstyrkte sedan, at Hr. Kraft skulle görat.

 1. Innan Hr. v. Linné kom up, proponerade Secreteraren, om icke K.Academien nu, då Herr v. Linné någon tid qvarblifver i Staden, ville låta någon af våra bästa Mästare göra et Portrait af honom, at pryda Sammankomst Salen och förvara til Hans åminnelse. Det bifölls enhälligt, och Secreteraren fick befallning at fråga Baron Adelcrants, antingen Professor Pasch eller Professor Kraft ansågs skickeligast at göra det. Hr. Adalcrants tilstyrkte sedan, at Hr. Kraft skulle görat.

2. Upl. Herr Doctor Montins Beskrifning på en Capisk rica, som af Herr v.Linné redan är gillad.

7. Upl. Hr. Major v. Spångens Bref til Secreteraren, och upvistes en i Spiritu vini inlagd fisk, som medfölgde Brefvet, hvilken blifvit fångad i Finland, men af ingen där kändes, ei heller af någon ibland de nu närvarande. Herr Mallet anmodades at föra Fisken med sig til Herr Archiat. v. Linne i Upsala som svarade at Fisken var nog bekant.

7. Ditto Hr. Thunbergs Beskrifning på et nytt Örte genus, alladt Rothmannia. Desse bägge voro af Hr. v. Linné redan gillades, undantagandes namnet på den senare.

5. Upl. Studenten Holmbergers Rön, om de växter, som ätas eller ock ratas af Svin Kreatur, som redan var gilladt af Hr. v. Linné.
N.21.

4. Upl. Comministern Bjerkanders anmärkningar om olika växter på olika högder på Kinnakulle, tillika med Hr. Arch. v. Linnés mindre favorabla yttrande derom.

2. Upl. Doctor Thunbergs ifrån Caput Bonae Spei insända Beskrifning på et nytt Genus ibland Insecterna, som han kallar Pnevmora, redan gillad af Herr v. Linné.
N.37,Se 3dje Qvart. 

3. Upl. Herr Retzii Beskrifning på tvänne nya Species af Dianthera, jämte Hr. v. Linnés yttrande derom.
N.38 Se 4:de Qvart.

2. Herr P. Bergius gillade de tvänne Hr. Bierkanders Rön, redan förledet år insände, det ena om Maskar af Fluguslägtet, som skada Bistockar: det andra, om örternas stationer på Kinnekulle. Herr v. Linné hade ei hellar ogillat, dock mindre approberat dem. Beslöts, at af det förra skulle et utdrag, men det senare helt och hållet införas.
N.42.Se 3je Qv.

2. Upl. Kongl. Majestets Nådiga Skrifvelse til Academien, med befallning at låta utarbeta en fullständig underrättelse om de här i Riket växande Vegetabiler, utom Säd. hvar af Bränvin kan tilverkas. Herr P.J. Bergius anmodades at så snart möjeligt är, inkomma med sina tankar här om. Herrar v. Linné, Bergman, Kalm och Gadd skulle ock genom Bref derom anmodas, hvilket följande dagarne skedde.

3. Upl. Herrar Gadds och Kalms inkomne yttrande om de Sverige befintlige ämnen af Vegetabilier, hvar af Bränvin an tilverkas, utom vanlig Spanmål. Som nu alla de, hvilka blifvit derom anmodade, inkommit med deras Svar, och ibland dem Herr Professor Bergii funnits det fullständigaste och grundeligaste, beslöt K.Academien at til Hans Majestet ingifva det såsom sitt eget Svar, dock under Auctorens namn, men at tillika bifoga Herrar Bergmans, Gadds och Kalms, såsom innehållande åtskilliga nyttiga upplysningar och tillägningar ti ämnet, hvarjämte ock uti sjelfva den underdåniga Skrifvelsen til Hans Majestet någre omständigheter skulle nämnas, som dels Herrar v. Linné och Bäck skrifteligen omrört, dels ock vid discourserne uti sjelfva Academien förefallit. Det skedde inom några dagar, och bifogades jämväl K.Academiens ämnesväns, Herr A.Hagströms, ei til föraktande Memorial.

7. Upl. Herr Bjerkanders Rön, om Sot- eller kol-ax, som redan af Herr v. Linné var gilladt, dock lemnades nu til Herr Wäsström, at vidare pröfvas.

1. Upl. Herr v. Linné's yttrande om N:o 54. som gillades.

6. Upl. et Bref ifrån Herr v. Linné, hvartil han berättar sig så väl af Doct. Thunbergs eget Bref, som af det insända Specimen af Hydnora Africana, som Herr Thunberg uti sistledna årets Handlingar beskrifvit, hafva funnit, at denna förunderliga växt ei är någon Svamp, såsom Hr. Thunberg mente, utan en Cryptogamist. Herr Archiatern lofvar framdeles ingifva en ny och fullständigare beskrifning på denna ört. I anledning häraf höll K.Academien för nödigt, at uti fjerde Qvartalet af Handlingarna för förledet år, som nu är under trycket, införa en Nota om detta misstag, at det ei må förvilla Botanicos. N.4.Se 4/4 för år 1775. 

5. Upl. Herr Odhelii Rön om Ascaris lumbricoides. Rem. til Hr. v. Linné.

3. Upl. Doctor Kalms Beskrifning på Norr-Americanska Svarta Mulbärs trädet. Remitt. til Hr. v. Linné.
N.19.Se 2 Qvart. 

3. Som Tidning ankommit, at Herr Archiat. v. Linné vore mycket svag, anmodades Herr Praeses, at på K.Academiens vägnar, resa til honom och göra sig underrättad om hans tilstånd, samt visa honom den ömhet, som en så stor och högt förtjent Man förtjenar.

1. Herr Praeses berättade, at han, på Kongl. Academiens och tillika K.Collegii Medici anmodan besökt Herr Archiatern och Riddaren v. Linné, och väl funnit honom mycket försvagad til hälsan, dock ei så illa, som ryktet gått, och i synnerhet til humeuret muntrare, än han kunnat vänta. Herr Linné har mycket fägnat sig öfver den attention K.Academien och Coll. Medicum, medelst denna beskickning, visat.

4. Upl. Herr Professoren v. Linné, Sonens Beskrifning på en ny Species af Örten Erica, som han kallar Erica Sparrmanni.

5. Upl. samma Hr Linnés Beskrifning på en ny Species af örten Arum, kallad Arum muscivorum.

3. Upl. ock et Hr. Thunbergs Bref til Herr Prof. Bergius, hvaruti han beklagar sig hafva försport, det vore han råkad i ogunst hos Arch. v. Linné och andre, och säger sig hafva nästan beslutit at aldrig hemkomma, utan antaga det fördelaktiga tilbud honom blifvit gjordt i Batavia, och där sin öfriga lifstid qvarblifva. Det samma har han ock skrifvit til Hr. Arch. Bäck. Detta bekymrade K. Academien rätt mycket, och beslöts, at Secreteraren, så väl som Herrar Bäck och Bergius, skulle med de nu snart til OstIndien utgående skeppen, skrifva honom til och försäkra, at det ryktet om någons ogunst, vore så mycket mer ogrundadt, som han i år, på Arch. Linnaei egen recommendation, blifvit utnämnd til Botanices Demonstrator vid K. Academien i Upsala: at han tvärtom hade här idel gynnare och vänner, som längtade efter hans hemkomst, och alle tillika med K. Vetenskaps Academien råda honom at ju förr ju häldre begifva sig på hemvägen.

6. Efter så hugneliga tidningar och öfverläggningar, föredrogs den beklageliga, at K. Academiens högt vördade Ledamot och Stiftare, den vida berömde Archiatern och Riddaren Carl v. Linné, vore, d. 10 hujus, i Upsala, med döden afgången, efter tvänne års afmattande sjuklighet. Ehuru länge befarad, således ei oväntad, denne förlust var, ömade den dock K. Academien ganska högt, och rådgjordes, huru K. Academien på något särdeles utmärkt sätt må kunna hedra sin store v. Linnés minne. Til en början, anmodades Herr Bäck enhälligt, at åtaga sig åminnelse-Talet.

13. Herr P. Bergii proposition, at K. Academien skulle förskrifva den nya Edition af Linnaei Systema Naturae, med Figurer, som nu i Holland utgifves af Houtuÿn, bifölls.

2. Upl. et Bref ifrån den berömde Svenske Hof-Målaren i Paris, Hr. Roslin, hvaruti han berättar sig, på åtskilliga Academiens Ledamöters begäran, då han år 1776 var här, hafva accorderat med en af de berömdaste kopparstickare i Paris, som åtagit sig at emot 1000 Franska Livrers betalning, gravera framledne Archiater Linnés Portrait, efter det lyckliga Original-Portrait, som Hr. Roslin sjelf här gjorde, nämnde år, och frågade, om Kongl. Academien ville bestå dessa 1000 Livres, emot vilkor at de ega både den graverade Plåten och alla de afdrag, som deraf komma at göras, hvilka til en del kunde säljas och troddes blifva så begärliga öfver hela den lärda verlden, at icke allenast de utlagde penningarne skulle åter inflyta, utan ock K. Academien kunna derpå något vinna, m. m. Kongl. Academien biföll detta med största nöje, och befalte Secreteraren svara, samt göra anstalt om Vexel, hvilket ofördröjeligen skedde. Huru förhållas skall med exemplaren eller afdragen, när så vida kommer, förbehöll K. Academien sig at vidare få öfverlägga och besluta.

December, d. 5.
Behagade Hans Majestet allernådigst hugna Academien med sin höga närvarelse, då Herr Bäck, uti stora runda Salen på gamla Slottet, höll et åminnelse-Tal öfver Academiens i lifstiden vidtberömde Ledamot och en af Dess Stiftare, Archiatern och Riddaren v. Linné. Ledamöters och förnäme åhörares antal kunde ej räknas.

7. Uplästes Bref til Secreteraren ifrån Herr Roslin i Paris, med några förfrågningar angående Sal. Archiat. Linnés Portrait, som han åtagit sig i Paris låta sticka i koppar. Se förledet års Dagbok. Secreteraren fick befallning at svara derpå, och göra anstalt om litet mera penningar dertil, genom växel, hvilket strax skedde.

1. Upl. et Bref til Secreteraren ifrån Hr. Roslin i Paris, af d. 12 Maj, hvaruti han berättar, at Sal. Arch. v. Linnés i koppar stuckna Portrait nu är färdigt, samt 500 Exemplar deraf afdragne, hvaraf 150 blifvit hitsände med Herr Särgel, som inom kårt hit hem förväntas. De öfriga 350 tror han skola kunna debiteras i Paris och annorstädes utomlands, à 2 Franska Livres stycket. Utom de 1000 Livres, som kopparstickaren efter accord fått för sjelfva stickningen, äro ock 86 Livres betalte för afdragningen och för Paperet dertil. Plåten behåller Hr. Roslin tils vidare, då man får se, om flera afdrag behöfvas. Sjelfva Original-Portraitet, som Hr. Roslin här sjelf för egen räkning gjorde, tilbjuder han at skänka K. Vetenskaps Academien: Alt detta fägnade K. Academien, och upsköts öfverläggningen, huru de 150 Exemplaren skola disponeras, til des de hitkomma.

2. Upvistes nu exemplar af det i Paris graverade Sal. Archiatern v. Linnés portrait, hvaraf 150 afdrag af Herr Roslin blifvit hemsände med den nyligen hemkomne snälle Svenske Bildthuggaren Herr Sergel. Tillika uplästes Herr Roslins Bref til Secretraren, af d. 12 Maj, hvaruti gifves tilkänna, at hela kostnaden på detta Portraits graverande bestigit sig til 1086 Franska Livres, inberäknadt papper och 500 exemplars afdragning, samt at han af dessa 500 exemplar behållit 350, at debiteras i Paris, för K. Academiens räkning. Alle närvarande funno det ganska väl gjordt, men de voro af olika tycke om dess mer och mindre likhet med vår saknade Linné. K. Academien beslöt, at Enke-Frun och Sonen, samt Hr. Bäck, som Parenterat och Hr. Sergel, skola få hvarsitt exemplar til skänks, men at de öfriga hemkomna skola säljas til Herrar Ledamöter och andra, som det åstunda köpa, å en half Riksdaler stycket.
Herr Roslin tilbjuder ock, uti sitt Bref, K. Vetensk. Academien til skänks sjelfva Original-Portraitet, som han här, för 4 år sedan, målade, och hvarefter det graverade är gjordt i Paris. Secreteraren fick befallning at med de utsöktaste ord tacka honom för detta tilbud, som af Academien med största fägnad emottages, samt at anmoda honom at af det graverade, å Academiens vägnar, lemna K. Parisiska Vetensk. Academien, den nya Medicinska Societeten, samt bägges Deras Secreterare, Marqvis de Condorcet och Hr Vicq d'Azir, som Parenterat öfver vår Linné, hvar sitt Exemplar. Likaledes til Dess fordne Correspondent, Hr. Guettard samt til Professoren de Bäer.

7. Uplästes et Bref ifrån Parisiska Medicinska K. Societetens Secreterare, Mr Vicq-d'Azir, hvaruti han på Societetens och egna vägnar tackar för de exemplar af Sal. Archiater Linnés i koppar stuckna Portrait, som K. Academien låtit dem tilställa.

12 Upl. Herr Bergmans yttrande öfver Jglarna och Nativa kalken, Som förehades d. 26 Jan. Sistl., af följande innehåll: Observationen öfver Jglarna är artig nog, men här felas uplysning i två omständigheter, Som Autor bör lemna innan den tryckes, neml. 1:o) Hvad Species af Jglar Han menar under namn af Blod-Jglar, antingen de som brukas i Medicinen eller någon annan. Kort Sagt, Han bör antingen beskrifva den, eller häldre bara nämna, det namn den har hos Linné. 2:o) bör Autor gifva vid handen, huru äggen Sågo ut, Sedan ungarna voro utkrupne. Hvad Hr. Sturtzenbeckers Nativa kalk vidkommer, Så torde väl deruti vara något, som förtjenar upmärksamhet, men ännu icke kommit uti rätt dag. Han kallar honom Nativ, och Sådan är all kalk. Han bör fylla en Bouteille dermed och skicka till Academien, Så kan man dermed göra nödiga experimenter, ty dem han anförer äro icke tillräckliga, att finna, om uti ämnet är någon ting besynnerligt.

2:o Anmältes, att en ung Natural-Historicus i Upsala, af Nerikes Nation, vid namn Lundmark, önskade få göra en resa till Lappmarken, för att derstädes uptäcka i Vetenskapen, hvad ännu återstode, Men vore fattig och Medellös. Några andra kunnige Män ernade Sig dit med det första i annat ärende, hvilka hafva lofvat, att Lundmark Skulle få följa dem; men de kunde dock icke Lofva honom något underhåll på resan, Som försloge, icke heller kunde Han underhålla Sig Sjelf. Jcke dess mindre vore Han ganska väl känd både för skicklighet och kunskap af äldre Naturforskare, ibland hvilka nämndes Hrr. Linné och Thunberg. Desse hafva bägge Skrifteligen recommenderat Honom uti K. Academiens åtanka, och deras bref uplästes. J afseende Så väl på denna recommendation, som på den fördel Natural Historien kunde vinna af denna Lundmarks resa, Så beviljade Honom K. Academien Femtio R:dr i Resepenningar, dock med förbehåll, att Han vid återkomsten inlemnar uti K. Academiens Cabinett ett exemplar af hvarje Natur-ämne, som nytt kan finnas.

4:o Anmältes, det Hans Exc. Höpken skänkt till Cabinettet, framl. Archiatern Linnés Bröstbild, modellerad i gips i form af Medaillon af Prof. Särgel.

  1:o) Uplästes ett Bref ifrån Portrait-Målaren och Riddaren af Kongl. Wasa Ord. Hr. Roslin dat. Paris d. 11. Aug. hvarutinnan Han gör en gåfva till Kongl. Academien af det Portrait, Som Han författat öfver framledne K. Academiens Ledamot, Archi[a]tren och Ridd. af K. Nord. Ord. v. Linné, och Som Han nu tillika med brefvet ifrån Paris öfversändt. Detta Portrait blef begynt, då Hr. Roslin var i sitt fädernesland 1776, och Roslin då Hr. Linné ännu lefde. Sedermera tog Han det med Sig till Paris för att detsamma fullkomna.

  1:o) Uplästes ett Bref ifrån Portrait-Målaren och Riddaren af Kongl. Wasa Ord. Hr. Roslin dat. Paris d. 11. Aug. hvarutinnan Han gör en gåfva till Kongl. Academien af det Portrait, Som Han författat öfver framledne K. Academiens Ledamot, Archi[a]tren och Ridd. af K. Nord. Ord. v. Linné, och Som Han nu tillika med brefvet ifrån Paris öfversändt. Detta Portrait blef begynt, då Hr. Roslin var i sitt fädernesland 1776, och Roslin då Hr. Linné ännu lefde. Sedermera tog Han det med Sig till Paris för att detsamma fullkomna.

7:o) Uppl. Ett Bref ifrån Hr. Linné, som nu var vistande i London, dat. d. 26 Jan. hvaruti bland andra nyheter berättades, att Åskan nedslagit i ett Hus därstädes, på hvilket voro uppsatte 8 Spitsiga Ledare. Ett bevis, att på detta förvarings-medel emot Åskan icke är att med Säkerhet bygga.

3:o) Omtaltes, att Secreteraren i Franska Vet. Academien, Marquis De Condorcet ganska vackert utfört Linnés Leverne och bedrifter uti Samma Academies memoirer. Res. att Condorcet derföre skall hafva de Medailler,

12:o) Anmältes att Hr Blom, uti Götheborgska Månads-skriften kallad Samling af Rön och upptäckter m. m, beskedligen förSvarat framl. Arch. och Ridd. von Linné, emot de insimulationer, Som Fransmannen Vicq d'Azir uti sin Eloge öfver bemälte Archiater här och där framsmygt; frågades derföre, om icke Hr Blom i Sådant afseende borde af Academien med någon belöning ihogkommas. Res. att han skall få en Medaille i Guld af 9 Ducaters vigt.

9:o) Anmältes såsom en nyhet, att Professoren J. Hope i Edinburg låtit där uppresa en Pyramid till framl. Arch. och Ridd. v. Linnés heder.

6:o) Öfver hela Academiens Cabinett uppsätter Jntendenten en fullständig Catalog, Som inrättas efter Linneanska Systemet, efter Classes, Ordines, Genera och Species. Dock behöfs ingen vidare beskrifning, än att han endast inskrifver nomen Genericum och Triviale med citation från Linnés system. Förekommer något obeskrifvet Species, så anföres endast Dess Differentia Specifica. På Mineral-samlingen har Hr. BärgsRådet von Engeström för Academien utlofvat att upprätta Catalog, hvilken Jntendenten emottager; doch bör häraf äfvensom af Jntendentens generala Catalog en Afskrift tagas, som på Academiens Contor, såsom Jnventarii Document kommer att förvaras.

En annonçant à V. E. la reception de sa très honorée du 26 Mars, je dois commencer par Lui assurer que je suis penetré de la plus vive reconnoissance de ce qu'une Academie aussi respectable et illustre que celle de Stockh:, ait bien voulu m'aggréger au nombre de Ses membres. J'en ai eté si long tems l'admirateur et relisant mes Journaux de l'année 1746, composés à Stockh: et dans les Provinces de Suede, j'y retrouve les noms de mes instituteurs et meilleurs amis. Les Linneus, Trievald, Stockenström, Cronstedt, Polheim, Tilas, Salberg, Wallerius, Elvius, Brand, De Geer, Bentzelstierna, Svab, Ekström, Funk, Dalin, Psilanderhielm, Leyel, Ferber, et Scheffer etc: seront à jamais chers à ma memoire. S'il y en a encore d'existans parmi les vivans, je Vous prie de me rapeller à l'honneur de leur souvenir. Om peut affirmer avec certitude que ces savans ont posé des fondamens solides et inebranlables pour la celebrité de cette Société, qui certainement n'a pas son egal, et dont les travaux tendent tous à l'utilité publique. Quoique je sois deja honoré du titre de membre de quelques Academies celèbres, j'ose cependant le dire, que celui dont Vous venés de me decorer, m'est le plus flatteur. Que V: Ex: en fasse agréer mes remercimens auxquels j'ajoute la protestation que je desire beaucoup de pouvoir être utile à cette illustre Academie, par mes foibles lumières et meriter son approbation...

1. Hans Exc Grefve Bjelke anmälte, at Herr Bonnet icke ärhållit, de tränne sidsta Tomerna af De Geers verk, och Jettonen öfver von Linné, ehuru desamme två gånger förut blifvit med lägenhet öfversände; och fants såleds nödigt at desse Böcker, jemte såväl von Linnés, som den öfver Secret: Wargentin under arbete varande Jettonen, blefvo med första ytterligare til Hr Bonnet öfverskickade.

1. Upvisades några til Kong:l Academien inkomne Presenter, som voro. 1:o ifrån Hr Hofrådet Murray i Göttingen: Comment: Societatis Götting. Vol. V.;

8:vo Til Ledamot i K. Academien proponerades af Herr Professoren Bergius; Herr Ioseph Celestino Mutis, Praefectus för Kongl. Spanska botaniska Expeditionen i America, Spansk Astronom i America, och Medicus hos Vice-Roy i America; hvilken i flera År varit i Correspondence med framl. Archiater v. Linné och til honom såväl som äfven nu til flera Academ. Ledamöter sändt de vackraste ritningar och beskr. på nya orter. Academien biföll denna Proposition, och valde genom Votering, hvarvid emot 12 ja fans intet Ney; Herr D:r Mutis til utländsk Ledamot.

11:o. Til utländsk Ledamot proponerades, af Hans Excellence Grefve Höpken, Secreteraren vid Kongl. Vetenskaps Academien i Paris M:r le Marquis de Condorcet, såsom den där icke allenast för utmärkt Lärdom vore känd, utan ock visat Svenska Nation mycken heder i det han Parenterat öfver Trenne såväl Den K. Svenska som Kgl. Franska Academies Ledamöter; Hrr: v. Linné, Bergman, och Wargentin. Tillika företogs votering öfver samma Franska Vet. Academies längesedan proponerade Ledamot, som äfven sjelf därom anhållit, och insändt des utgifne Arbeten M:r le Marquis de Chabert; och då ej mera än en enda nekande röst nu förekom, blefvo både desse Herrar til Acad. Ledamöter nämnde; hvarom de vanlige kallelse brefven med första til dem komma at afgå.

1. Upvisades för K. Academien det af Hr. Dryander i London skänkte Natural-Montinska Cabinettet, bestående af tvenne Skåp med et stort och efter Linnéi System i bästa ordning inlagt Herbarium; jämte Catalog: Et d:o mindre Skåp med Conchylier: d:o. En Kista med Cranier, något torra Djur, och diverse Mineralier, hvilket alt genom H:r Borgmästarens i Halmstad - Saefström, omsorg ganska väl inpackadt, Sjöleds hitkommit och nu uti Naturalie Salen var upstäldt. K. Academien satte nu ock så mycket större värde på denna Present, och isynnerhet det vackra Herbarium, som Academien icke förut ägt något städadt Herbarium, och detta Montinska finnes vara et af de största och raraste, som finnas uti riket, sedan Linnei egna blifvit såldt til England, och såleds gått ifrån oss.

1:o. Upvistes den Guld Jetton slagen öfver framledne Herr Arch. v. Linné med Reversen Illustrat som skulle sändas til Hr Dryanders Mor, Fru Djuberg, til erkänsla för det skänkte Montiska Nat. Cabinettet. Jetton kostar 7. Duc:

1. Såsom Presenter til K. Academien anmältes: Joan. Hedwigii Theoria generationis et fructificationis Plantarum cryptogamicarum Linnaei. Petrop. 1784. från Princessan Daskow i Petersburg, Director af därvarande Keis. Vetensk. Academie, och Ledamot af K. Svenska Vet. Academ. Den härvid upkomne frågan om en contra Present af K: Academ. Handlingar, remitterades til H:rr Deput: vid Contoiret. 2:o. Anleitung Wetterableiter an allen Gattungen von Gebäuden auf die sicherste Art anzulegen. von J. Jac. Heer Manheim. 1786. insändt af Secreteraren vid Ch. Furstl. Manheimske Meteorolog. Societeten Hr. J. J. Hemmer.

7:o. Upl. Rön och Undersökning i hvad mån Insecter och Zoophyter bidraga til Stenhärdningar. af Pehr Adrian Gadd. Rem: til H:r Engströn och Hielm. Såsom och i slutet af detta Rön något var sagt om oäkta Pärlors förfärdigande, gaf detta H:r Praeses anledning at om framledne H:r Arch. o. Ridd. v. Linnés för detta anmälte konst at göra äkta pärlor berätta förloppet af denne Upgift, och den anecdot, at samma Konst som blifvit såld til H:r Bagge i Götheborg, numera vore köpt af en Engelsman, och således gått utur Riket.

2:o. Anmältes följande Presenter.
Af Hans Exc. Gref Bjelke; en stor låda med Naturalier ifrån S:t Barthelemy.
d:o. ifrån Hr. De La Peir[o]use; Traité sur les Mines et les forges du Comté de Foix. à Toulouse. 1786.
H:r Assess Gjörwell; Tunelds Geographie. 1. B. 2. d. 1786.
K. Societeten i London: Contin. af Astronomical Observations. by Maskelyne.
Hr. Dryander i London. l'Heritier. Stirpes Novae. Flor: Cantabr. Suppl. a. R. Relhan. 1786. Linné, on the Sexe of Plants. L. 1786.
Mr. Broussonet, Opuscules de Pierre R. de Belleval. Paris 1785. 8:o.
Hr. Dryander, D:r Montins Meteorolog. Observat. i Manuscript. A:o ----
Hr. Modeer; des Bibliotheca Helminthologica. StenRikets Upställning.
D:r Faxe. tvänne Skiffvor Stenpapper med Påtryckt År då det påfunnits.

8:o. Upl. Memorial ifrån Hr. Baron och Cantzl. rådet Clas Alströmer, hvaruti föreslås och anordnas 200 Rd:lr af Sahlgrenske Fonden til resepenningar för Med. Doctorn H:r Anders Dahl, som företagit en utländsk resa at göra sig, såsom Naturkännare och flerårig Discipel af H:r v. Linné i det nogaste underrättad om de utomlands gjorde försöken med hvarjehanda Träd, Buskars och Örters flyttning ifrån varmare Climat til kallare, m.m. Hvilka penningar Herr Baron begär måtte sig ofördröjelig tilsändas at öfverlemna til D:r Dahl, hvars qvitto Han derefter skall insända. I anseende til detta H:r Canzl. Rådes förord, D:r Dahls kända Skicklighet och ändamålets nytta, kunde K. Academien ej annat än bifalla denne Proposition; och skulle desse Två-hundrade Rd. Spec. med snaraste til H:r Baron Alströmer medsändas.

19:o. Upläst. H:r Ödmans ingifne påminnelser och förslag, til utgifvande, under K. Academiens tilsyn, af en ny Uplaga af von Linnés Fauna Svecica, som nu är både rar, dyr och otilräcklig, sedan så mycket efter den tid blifvit uptäckt; af hvem och efter hvad afdelningar detta kunde ske, föreslås härvid: Men innan K. Acad. därom utlåter sig, skulle vederbörande H:rr Bergius; Sparrman, Modeer och Thunberg tankar om detta förslag inhemtas.

12:o Ett utländskt bref om ett Carmen öfver Linné från en Anonym: Remitt. til K. Vitterhets Academien.

  2. Uplästes, Hrr. Gaussen i Montpellier, och Baron de Puymaurins fils i Toulouse bref, hvarjämte af Hr. Gaussen såsom présent til Academien blifvit skänkt,: En complet samling af: Séances publiqves de la Sociéte Roy. des Sciences, å Montpellier ifrån 1771 tils nu; tilhopa 16 stycken, hvaraf förut här finnas få. d:o Explication du Systême Botaniqve du Chevalier v. Linné, par M. Góuan Montp. 1787. 8:o. Lettres sur l'Agriculture du Bas-Langvedoc. à Nimes; 1787. - jämte Listan af Ledamöterne. H:r Puymaurin åter har tillika medsändt et profstycke af den af honom påfundne konst, at förmedelst Schéeles Spatsyra gravera figurer på Glas, föreställande på en Glastafla med förgylld ram, en Epitaph öfver Schéele, där En Urna står på en Pelare, på hvilken står: Aux Manes de Schêle; och bredevid ett Sörjande Genie jämte Chemien, framföre Cypresser; tillika medföljer, en Memoire om l'Acide fluoriqve &c. hvaruti sättet at gravera på glas beskrifves af M:r de Puymaurin fils, 4:o- Recherches Sur le Ver blanc (Cran) qui detruit l'écorce des arbres. 4:o- Extrait d'un Memoire sur la pierre calcaire du lieu de Puymaurin en Gascogne. Academien, som med mycken acktning anser desse Herrars Vänskaps prof för sig och våre Lärde, befallte at vederbörliga tacksägelse bref derföre afgå.

3. M St. Amants bref med Eloge öfver v. Linné, lemnades til H:r Professor Bergius.

2. Yttrade H: Prof. Bergius sig om M:r H:r Amants Minne öfver v. Linné, at ehuru vackert vore därvid ej annat tilgörande än at Autor, som äfven skickat samma Minne til flere, får derföre ett Complim: bref.

2. Uplästes et Tacksägelse bref för kallelsen til Ledamot från Hofrådet Schreber i Erlangen; hvarmed fölgde som Present 1sta delen af des nya Edition af v. Linné Genera Plantarum, dedicerad til K. Academien, väl inbunden.

7:o Anmältes et ifrån Antwerpen til Academien ankommet bref, som innehåller Project til en Inscription öfver frl. Hr. Arch. v. Linné; och som deraf finnes at den förmodl. varit ärnad til K. Vitterhets Academien, så aflemnades brefvit nu til Herr Cantzl. Rådet v. Rosenstein.

3. Skänkte Hr. Arch. Bäck til Acad. Bibliothek La Vie de M. Des-Cartes. 1. Partie. a Paris. 1691 par A. B. 4:to 2 Vol. jämte
Archiater v. Linnés eget Manuscript öfver Insecterna i H. M. Drottn. Lovisa Ulricas cabinett när han dem första gången beskref på Drottningholm omkring År 1760 och sedan utgafs 1762 i Stockholm hos Salvius i 8:o s. t. Musaeum Reginae och därom han i Företalet til samma bok säger - conjeci in schedulas observatiunculas meas nonnullas propria inprimis usui dicatas.

3:o Såsom inkomne Presenter upvistes: En Samling af äldre Böcker i Svenska Historien 21. Volumer; skänkte af Herr Kammarherren Carl H. Uggla.
D:o Nova Acta Physico Medica Academiae Nar. Curiosorum. Tom. Viii. Norimb. 1791. insänd af Hr. Hofrådet Schreber i Erlangen, som denne tid är Academiens Praeses. Hr. D:r Naezén från Um[e]å, har insändt, tvenne Ekorn Skin, af den Varietet, som v. Linné kallar: Cauda, pedibus, hypochondriise albis; jämte et mindre Skinn af en annan icke så allmän art från Tarrivenome vid foten af Kjedkevare Fjäll, gråhvit med brunacktig rand längs efter Ryggen; Med samma lägenhet fölgde ock Originalerne til de af H:r Naezén sednast beskrifne Insecter. Silpha truncata; Carabus sulcatus; och Mordella maculosa.

3:o Uplästes Herr Doctor Stoevers i Altona bref; hvarjemte han til Academien insändt, och til Academien dedicerat des utgifne: Leben des Ritters von Linné. 8:vo 2 delar 1792. Academien som med behag ansåg detta arbete, remitterade Boken til Hr Arch. Bäcks utlåtande, hvarefter Academien vill bestämma det Svar Herr D:r Stoever derföre har at undfå.

2. Upl. Hr. Bäcks utlåtande om Doct. Stövers, Vita Linnaei, som berömmes för den fullständighet hvarmed här fin nes samladt nästan alt, hvad som kunnat vara bekant om denne lustre Man; äfven somt, det man ej förut vetat af; såsom des första Skrift: Hortus Upsaliensis; därjämte gofvos några rättelser om vissa förekommande namn; och tycktes Autor i öfrigt hafva gjordt sig förtjent til något betygande af Academiens acktning, hvartil föreslogs, at jemte tacksägelse bref honom tilsändes ett aftryck i Guld af den öfver von Linné slagne Jettonen, Illustrat: hvilket och nu af K. Academien bifölls och beviljades.

4:o Sedan flere Privati kommit öfverens at förmedelst sammanskott låta uti Upsala Domkyrka resa et Monument öfver framledne Archiatern och Riddaren Carl v. Linné; och man förmodade at Kongl. Vetensk. Academien icke torde finnas obenägen, at äfven för sin del bidraga något til samma ändamål, såsom hedrande Minnet af en stor Man som varit en ibland des förste Stiftare och berömligaste Ledamöter, öfver hvilken på flera ställen utomlands men hittils icke inom Riket något Monument blifvit upsatt. Häraf m. m. föranlåten beviljade Kongl. Academien en Summa af Etthundrade Riksdaler at til förenämde ändamål användas, helst då man vidare fram får se hvad Plan til sjelfva utförandet blifver företagen.

6:to Up:l Hr. Probst. N. Collins i Philadelphia bref; hvaruti han tackar för den honom af Academ. tilsände Guld Jetton öfver Linné; och tillika som presenter til Academien insänder
1:o En kista med 15 upstoppade Foglar.
2:o Bartrams Resa genom N. America. 8:o
3. Seamans Diss. om MineralVatten i Saratoga. 8:o

7:o Anmältes såsom inkomne Présenter.
Ifrån Hr. Pennant i England. Des nya Edition af Arctic Zoologie. 3 Vol. 4:to
och Litterary Life 4:to 
Ifrån London R. Society; Phil. Transact. för År. 1793. 1. Part.
Ifrån Herr Dryander i London
L'Heritiers, Geraniologie. Fol. Max.
Smiths Icones pictae plantarum Fsc. Ii.
------ Specilegium Botanicum. Fsc. Ii.
------ Plantarum Icones ex Herb. L. F. Iii.
Capt. Blighs resa til Söderhafvet. 4:to
Rennels Map of Indostan ny Edit. 4:to
------- Mem. of a map of the Penins. of India. med tilhörande Charta.
------ The Marches of British Armies in India 8:vo med tilhörande Charta. och tvänne andra Kopparstick, öfver the Fortresse of Gwalior; och Marattes.
----- Chart of the Bank of Lagullus. f. m.
Transactions of the Linnean Society. Vol. 1.
Proceedings of the Association for discovering the interior Parts of Africa. 4:to
Elucidations of the African Geography. by M. Houghton and Magra. 4:to
W. Woodwille Medical Botany. Vol. 1. 2. 4:to
C. Linnaei Flora Lapponica; ny edition af D:r Smith Lond. 1792. 8:vo
Jam. Sowerby English Botany. 8:o
Joh. Smeaton Report on Ramsgate Harbour. 8:o
Blumenbach, Essay on Generation by Crichton 8:o

3:o På Hr. Sparrmans anmälan beslöts at Gmelins Edition af Linnaei System. Naturae skal inköpas för Academien.

3:o) Uppvistes Nya Böcker insände och skänkte af författarne:
1:o Eloge de Linné, jämte ett Bref till Academien af Hr Saint Amants, Natural-Historicus uti Agen och Departementet Garonne i Frankrike.
2:o) En Afhandling om Globerne, af Academiens Ledamot Hr. Professoren Schultèn.
3:o) En Öfversättning af en Samling Bref om Portugal, af K. Academiens Ledamot Hr. Theol. Adjuncten Ödman.
4:o) En Öfversättning af Fortmans Trägårds Cateches, af K. Acad. Ledamot Hr. Professor Swartz, af hvilket arbete, 20 Exemplar för Academiens Medel skola inlösas för att till Dess Correspondenter utrikes bortskänkas.
D. 13 April. 1796.
Hos Desse Författare kommer å K. Academiens vägnar tacksägelse af Secreteraren att afläggas.

Sluteligen höll den afgående Praeses, Hr Canzli-Rådet Paykull ett Tal om Zoologiens Tillstånd i Sverige för Linnés tid, hvilket af Secreteraren besvarades, hvarefter Academien åtskildes.

3:o) Upplästes ett Bref ifrån Academiens Ledamot Doctor Smith i London af d. 17 April Sistl., hvaruti han tackar för dend. 18 Maji 1796.
Jetton, som han af Academien fått öfver Linné, jämt. 4:de qvartalet af Academiens Handlingar för år 1794, hvaruti hans Afhandling om Örten Sprengelia var införd.

Til utländsk Ledamot af denna Kongl. VetenskapsAcademie få vi den äran at föreslå Hist. Nat. Professoren i Berlin samt Ledamoten af K. V. Academien dersammastädes, m. m. Doctor C L Wildenow. Det anseende han genom sina talrika skrifter, särdeles i Botaniken sig förvärfvat, den agtning med hvilken han af sina samtida landsmän och andra lärde bemötes, samt den sorgfällighet med hvilken han genom en ypperlig uplagas utgifvande af Linnaei Species plantarum bidrager til förevigandet af denna Kongl. Academiens stiftares minne. Alt detta ger osshopp at Professor C. L. Wildenow må anses ega förtjenster som berättiga honom til et framdeles ledigt rum på de utländska Ledamöternes lista.
Acharius, Thunberg, Swartz.

6:o Uplästes följande Propositioner til utländska Ledamöter. Til et ledigt rum på listan af K. Academiens utländske ledamöter få vi den äran föreslå Aboten Cavanilles, spanior, hvilken genom sina mångfaldiga arbeten i Naturalhistorien, jemte flera lärda arbeten gjort sig icke alenast högligen förtjent af sit Fädernesland, utan ock förvärfvat sig en stor agtning hos alla idkare af den vetenskap som han i synnerhet idkat. Hans utmärkta böjelse, som han i sina verk visat, för förevigandet af von Linnés minne, berättiga honom utan tvifvel äfven til denna K. Academiens åtanka
Sparrman Svartz

Uti artiklen om Smultron, lärer med Linnei exempel menas Lin. erfarenhet, hwilken äfwen hade kunnat åberopas om dessa bärens förmåga at lösa tartarus dentium och Bärsaftens Cosmetiska egenskap. Båda dessa omständigheter äro förgätne, hwilka dock tillika med Odor fragrans snarare tillkännagifwa at et alcali, wolatile är närwarande hos de mogna bären än någon kylande egenskap, hwilken sista är i uppenbar contradiction med en nog allmän erfarenhet och med det författaren sjelf anförer at Bären förorsaka frisel yrsel och Rus hos somlige.

N:o 75. Hypericum perforatum. Här är meningen ändrad, ty det står: "En tid trodde man at wäxten kunde bota inwärtes Sår, t. ex. i niurarne och blodspottning m.m. Åtskillige exempel anföras om lungsigtige som med win infusion på örten sägas blifwit curerade. - Fordom ägde Hyperiken stort anseende - nu för tiden nytjas den sällan i Sjukdommar detta är snarare en kort historia om wäxten och icke uttryckeligt råd at bota lungsot. Likwäl saknas icke godkänd Auctoritet på Hyperikens nytta i Lungsot, en Autoritet som H Assessoren wäl af mer än et skäl icke lär bestrida, nemligen Hans fordne Lärares von Linnés (se diss. de Hyperico Resp. Hellenio) och utom denna Honckii de Hyperico Praes. Wedel och Zornii Botanolog. Med. p:1356 och äntel. Murrays App. Med. Vol. 3. p. 520, hwaräst läses. Phtiseos adeo ulcerosae pulmonum decocto winoso curatae, multa exempla recentiora memorantur", och hwarföre beröfwa uslingen en gnista af hopp då Läkaren som oftast är oförmögen at i slikt fall gjöra honom någon nytta? Medlet är säkert oskyldigt och anwändes lätt utan Aotheqwets åtgärd.

4:o Biföll kong[liga] Academien enhälligt at H:r Allan å nyo skulle, enligt sin begäran, få trycka Linnei afhandling om Öl hvilken är införd uti 1763 års Handlingar.

Då Kong[liga] Wetensk. Acad:n till mitt utlåtande remitteradt början af Hr Prof Quensels monographi öfwer swenska flundrorna, måste jag lemna till wördsamt swar, att efwen som en Theater piece icke kan gillas eller ogillas då endast ett par scener deraf äro färdiga lika litet kan efter min tancka en monographi i Naturhist:n bedömmas och granskas utom i sitt sammanhang och för än den öfwerlemnas helt och hållit utarbetad efter granskaren eljest omöj[ligen] kan weta hwad Författ: i det följande ärnar säga eller fatta sambandet emellan detta och hwad han redan anfört. Ännu mindre tror jag att någon Afhand[ling] så styckewis bör till tryckning i Hand[lingar]:na af Kg[liga] Acad emottagas och om det redan mot förmodan någon gång så skulle skedt bör det åtminstone icke tjena till eftersyn för framtiden. Kong[liga] Acad finner lätt att denna anmärkning ingalunda minskar wärdet af Hr Quensels Afhandling] och att twärtom derest genom litet upskof i i tryckningen ett fortare utarbetande af det hela kunde åstadkommas, så skulle både Wetenskapen winna och Auctor förtjena förökad tacksamhet. Af hwad han i inledningen sagt finner jag emedlertid, hwilka species Hr Quensel ämnat beskrifwa och ser deraf att Hr Prof Sparman har i sin anmärkn[ing] mindre rätt, då han säger att bland flundrorna skola 3 à 4 rikta Fauna svecica; ty utom en enda nem[ligen] Pleur limandoides, äro icke allenast alla de öfriga redan för flera år sedan uptagne och beskrefne i Hr Prof. Retsii F:na svecica utan han har ock till öfwerflöd som swenska uptagit twenne species neml[igen] Pleur. linguatula och hirtus som af Hr Quensel blifwit förbigångne. Alla af Hr Quensel nämde ha äfwen af sjelfwa Linné blifwit beskrefne utom limandoides som finnes hos Gmelin Bloch Lacepede & &c. Öfwer det proponerade nya Genus Solea kan jag tilswidare mig icke utlåta; men icke är jag af samma mening med Hr Quensel deruti att underdelningarna bland Pleuronect. derigenom skulle bli onödiga, sedan Lacepede redan af detta Genus beskrifwit 29 species och många flera förmodlig[en] framdeles uptäckas. Lacepedes underdelningar i detta genus synas mig äfwen för öfrigt rätt goda och jag wet ej hwad deremot för öfrigt skulle kunna inwändas om icke att han hänfört Pleur. Limanda till dem som ha cauda semilunata då denna likwäl efter Hr Quensels yttrande är subrotundata. Om bägge Auctorerna en[ligt] hwilka en sådan olikhet finnes menat samma fisk lemnar jag till andras afgörande då Hr Qsls arbete blir färdigt; men det är emedlertid wisst att de äfwen wid andra tillfällen ej sett på samma sätt och att således Hr Qsl kallar Pleuron. platessa laevis då Lacepede uttryck[ligen] säger henne ha cinq ou six eminences sur la partie anterieure de la ligne laterale. Då hela Hr Qsls afhand[ling] blifwit lemnad till Kong[liga] Wetenskaps Acad: torde lätte[ligen] kunna utrönas hwilkendera har rätt och skulle det då icke blifwa Lacepede har denne Europas nuwarande ypperste Ichtyolog ändå stor förtjenst af sina förtreffeliga och widlöftiga beskrifningar så öfwer flundrornas många species som deras Anatomie och hushållning samt sätten att fånga dem och förmånerma wi deraf draga i wår egen economi.

2:o Vill Hr Professoren på Linnei, Gronovii och Pennant auctoritet, bestrida mina tvifvelsmål om flunderögonens va rierande läge. Frågan:om flundrornas ögon, kunna på samma arter, förekomma än på högra än på venstra sidan? kan efter de hittils gorda försök och observationer, omöjligen genom någon Författares auctoritet afgöras. Också har jag uttryck ligen sagt, att saken ännu vore obevist. Likväl har jag dervid velat fästa Granskarens upmärcksamhet, emedan det synes mig alt för mycket strida mot Naturens vanliga gång, att en artförändring skulle med ögonens förändrade läge, så betydligt ombyta hela kroppens beskaffenhet.

2:o Uplästes Konungens Nådiga skrifwelse till Academien af innehåll at Hans Maijstät med nöje anser, at Academien inköper et Exemplar af von Linnés Bröstbild en Biscuit, förfärdigad af H Professor Forslund.

3:o Uplästes följande til kong[liga] Vetenskaps Academien ankomna bref. 1:mo ifrån herr Zahn prediger im Delitz och utgifvare af Ulphilas, hvaruti han, jämte tilkännagifvandet af föräringen utaf et exemplar af ofvannämnde verk til Kong[liga] Academien, tillika anholler at Academien å dess vägnar til Kong[lig] Majt ville öfverlämna et annat i marroquin inbundit Exemplar, hvilket Secreteraren anmodades at vid tilfälle öfverlämna til herr CanzliPresidenten m.m. Baron Ehrenheim. 2:o af Riddaren Högelmüller i Wien hvaruti han upmanar lärda af differenta vetenskaper at til dess förestående resa åt Arabien upgifva de ämnen som därvid i synnerhet förtjäna at anmärkas och närmare undersökas. I afseende härå beslöt kong[liga] Academien at det til införande i tidningarne skulle öfversättas med anmodan til dem som i något hänseende önskade correspondera med herr Riddaren Högelmüller at härutinnan addressera sig til kong[liga] Academien, hvarom bref til herr Högelmüller borde afgå ifrån Secretariatet. 3:o ifrån herr Kong[lig] hofpredikanten Bexell angående et ovanligt phénomène observeradt d. 7 februarii 1807 hvilket lades ad acta. 4:o ifrån Landshöfdinge ämbetet i Jönköping angående Marknads terminers utsättande i de mindre Almanackorne hvilket remitterades til observatorium at därvid tagas til efterrättelse. 5:o ifrån Prof. Svartz an anmälan af Prof. Wildenows tacksägelse för den til honom ankomna Jetton öfver v. Linné med åtföljande quartals handlingar hvaruti hans egen handling blifvit införd.

5:o Upwistes Herr von Linnés Buste som nyligen hitkommit och af Academien blifwit inköpt. Inspectores Aerarii, som haft sig updragit at besörja om Bustens inköpande, wågade dock icke at besluta något om den piedestal hwarpå den borde stälas och icke eller om den plats Busten borde få uti Academiens Sessionsrum; utan öfwerlemnade alt detta till sluteligt afgjörande åt Academiens egen pröfning och godtfinnande.

Bil N. 2

Bil N. 6.

16:o Anmältes följande til Academiens Bibliothek gorda föräringar, nämligen af
Praeses Första 3 tomerna af Memoires de L'institut National, Classe des sciences Phys. et Math. af Prof. Svartz. En til honom ankommen och af Prof Sprengel i Halle utgifven ny samt förökad uplaga af Linnaei Philosophia Botenica hvilken äfven blifvit til Kong[liga] Vetenskaps Academien jämte til Linnaeiska Societeten i London dedicerad.
semt af Prof Retzius i Lund dess nyligen utgifna Flora virgiliana.

11:o Blef Herr Öfver Intendenten m.m. Edelcrantz ytterligere anmodad at besörja verkställigheten af den för Linné's buste af Academien decreterade piedestal.

7:o På Secreterarens widare anmälan att D:r Maton som för flere år sedan till K. Academien insändt sin sköna Uplaga Pulteney's Life of Linneus och icke derföre erhållit något bewis af K. Academiens erkänsla, beslöt Academien, att D:r Maton bör, jemte bref, få sig tillsänd den af Academien öfver Arch. von Linné slagne jettonen, i guld afpräglad, hvartill bör bifogas, i Silfver, den förut af Tessin etc. slagne, om Stämpeln dertill finnes; samt den på Högstsal. K. Gustaf 3:s befallning, efter von Linnés död slagne stora Medaillen. - alt hvarom Secreteraren bör draga behörig omsorg. 

L'établissement que Votre Altesse Royale honore maintenant de La présence, est un monument honorable du patriotisme Suédois. Quelques particuliers distingués par leurs talens et leurs connaissances, Triewald, Ahlström, Höpken, Linné, et Cederhjelm, se reunirent en 1739, pour former cette société littéraire, sous le nom d'Academie de Sciences. La Maison qu'elle occupe, les fonds possède, ses collections et sa Bibliotheque, elle les doit uniquement à la munificence de ces Concitoyens, qui ont trouvé juste de venir au secours d'une société, qui faisait tant pour l'honneur de la Suède.

D:r Maton. F.R.S. Vice president i Linn. Society i London
Utgifvare af den Nya splendida editionen af the life of Linnaeus insänd af honom till K. Academien för 5 år sedan.
----------

Bil. N:o 1.

14:o Subscr. på Linnés anteckningarFöreteddes en subscriptionslista på et arbete som kommer at utgifvas af Hr. Adam Afzelius och som innehåller några egenhändiga anteckningar af Linné. Beslöts at prénumerera på tvenne Ex. på velin-papper, et för Academiens Bibliothek, samt et för at tilställas Dr. Maton i London, som författat en utförlig lefvernes beskrifning af v. Linné, hvaraf han gort Academien présent, och hvilken Hr. Afzelius önskar få låna til detta arbetes utgifvande, hvartil Acad. gaf sit bifall.

Medalj till högtidsdagen.

Den till utdelning för tillfället präglade Minnespenning öfver Archiatern v. Linné, presenterades i underdånighet H.K.H. Kron Prinsen och tillställdes derefter så väl K. Academiens närvarande Herrar Ledamöter, som de församlade Åhörarne.
Kong. Academien åtskiljdes.

Afhandlingar

20:o Anmältes, af Presidenten uti Linnaean Society i London, Smith, till Academien föräradt, ett af honom utgifvet arbete i 2. Tomer, kalladt: Selection of the correspondence of Linnaeus and other Naturalists. Kong[liga] Academien anmodade Herr Agardh att om innehållet af detta arbete framdeles lemna kong[liga] Academien närmare besked.

Recensioner.

afhandlingar

Presenter.28:o Företeddes, Kong[liga] Academien tillhandakomne föräringar:
a) af Hof Rådet Hausman: Göttingische Gelehrte anzeigen 6 volumer 1823 - 1825.
b) af Herr John Lindley: dess Collectanea Botanica N:o 1 - 8
c) af Herr von Buch: atlas hörande till gifvarens beskrifning om Canariske öarne.
d) af Kamereraren Nybleus: abregé du Systeme de la nature de Linné, par Gilibert.
e) af Professor Fallén: Disputationer, Supplementum Cemicum Sueciae
Hemiptera Sueciae
Supplementum Dipteronum Sueciae.
fortsättningar af föregående arbeten.
f) af Professor Bode: dess Astronomischer Jahrbuch för år 1829.
g) af General Consuln i New York Lorichs:
Systeme of Penal Law for the State of Louisiana.
Code of Procedure for giving effect to the Penal Code of the State of Louisiana.
On Longevity by Worcester.
Sistnämde arbete remitterades till Herr Carlander för att om innehållet lemna berättelse.
h) från American Philosophical Society N:o 1. Vol. 3. af dess Transactions.
Remitterades till Herr Almroth.
i) af Grosshandlaren Kreuger: några Insecter och Snäckor från Brasilien.
k) af Capitaine Törnqvist: en större orm och några foglar från Brasilien.
l) af H. E. Suchtelen: ett ex. af Emberiza Raradisea.
m) af Herr Grefve. von Platen: åtskillige petrificat från Skarpåsen i Östergötland. 
n) af Grossh. Åbom: ett helt hufvud af en fullvext Wallross från Hammarfest i Norrige.
o) af Grossh. G. Beskow: någre Grönländske foglar och Conchylier, samt en samling af i Grönland förfärdigade modeller af Grönländarnes klädedrägter, fiskredskap, båtar m.m.
p) af Professoren Pasch en slöja af Insect-väfnad.
Jemte det Secreteraren anmodades betyga gifvarne Academiens erkänsla, skulle föräringarne öfverlemnas till vederbörandes förvar.

Sedan H. E. Herr Grefven och Praeses öppnat sammankomsten med ett Tal, innehållande jemväl en skildring af de förtjenster, som utmärkt den aflidne Ledamot, Presidenten och Commendeuren Friherre Edelcrantz, öfver hvilken Academien detta år låtit prägla en minnespenning; och vidare uppläst en korrt berättelse rörande de hufvudsakligaste ämnen, hvilka under årets lopp utgjort föremål för Academiens omsorger och verksamhet, tillkännagaf H. E. derefter att Fernerske och Lindbomske Prisen denna gång blifvit tillagde, det förra Magister Docens Rudberg för en uti Academiens Handlingar införd afhandling: förslag till en förbättrad Reflexions Goniometer; det senare åter Licentiaten Lychnell och Chirurgiae Magistern Mosander gemensamt, likaledes för införde afhandlingar uti Academiens Handlingar: af Lychnell, om Serpentin arter, af Mosander om Cerium; dock så, att, uppå den sistnämdes anhållan, Lychnell får uppbära beloppet af Lindbomske priset odeladt; äfvensom att Academien tilldelat sitt stora Pris åt Herr Wahlenberg för dess Flora Svecica, hvilket pris H. E. Herr Grefven och Praeses öfverlemnade åt Herr Wahlenberg, nu närvarande, uti en öfver Linné i Guld präglad Medalj.

Schoerbingsskrift

Presenter.17:o Anmältes, Kong[liga] Academien tillhandakomne, föräringar:
från Wetenskaps Academien i Paris 8:de Tomen af dess Handlingar med en åtföljande skrifvelse.
" Academia Naturae Curiosorum i Bonn 14:de Tomens 1:a afdelning af dess handlingar jemte en skrifvelse
" Herr Amiralen Nordensköld: en samling stuffer och fornlemningar från Africa.
" Doctor Hedenborg: några smärre Africanske antiqviteter.
" H:r Alex. Brongniart: extrait des annales des sciences naturelles. 6. häften.
" H:r Adolf Brongniart: Prodrome d'une Histoire des végétaux fossiles.
Considerations generales sur la nature de la vegetation &c.
Och anmodades Herr af Pontin att om innehållet af den förra skriften lemna Academien underrättelse.
af Herr Grefve Löwenhjelm: Ferrusac's Tal rörande en allmännare correspondance mellan de lärde.
Schlicks berättelse om arbetet under Themsen år 1826.
" Major Nordensköld: ett stycke petrificeradt träd.
" Franske Handlanden Ramel: några mineral stuffer från Dauphinée.
" Robert Brown: Microscopical observations on the particles contained in the pollen of Plants &c. Rörande innehållet hvaraf Secreteraren meddelade en korrt underrättelse.
af Herr Gråberg: Prospetto del commercio di Tripoli d'africa.
" Dubitazioni e conghietture intomo Tombiutu.
Herr Fries: Elenchus Fungorum. 2:a Tomen.
" H.E. m m Herr Grefve Fleming: första editionen af Linnés Systema Naturae.
Jens Esmark: Reise fra Christiania till Trondhjem.
Och anmodades Herr Hisinger att af innehållet lemna Academien del.
Kong[liga] Academien betygade sin erkänsla för dessa föräringar med anmodan att densamma af Secreteraren för vederbörande tolkades.

Bok lån

Linnes bref

Linnes bref

Presenter17:o Företeddes föräringar:
af Abbé Ranzani i Bologna:
Elementi di Ornitologia 9 Tomer 8:vo
Elementi della Storia naturale. 3 Tomer 8:o
Introduzione generale alla Zoologia 8:vo
Memoria di Storia naturale. 4:o
Oposcoli Scientifici. 24. häften. 4:o
af M:r Fee, Professor i Strasburg, med en skrifvelse: Vie de Linné.
Caroli Linnaei, Svecici [sic.], Systema naturae.
af Professor Nilsson: Prodromus Ichtyologiae Scandinavicae.
af Ministerium för offentliga undervisningen i Konunga Riket Holland: Flora Batava. fasc. 89.
af M:r Quetelet, med en skrifvelse: Recherches sur la reproduction et la mortalité de l'homme aux differentes ages. Bulletin de l'Academie des Sciences à Bruxelles.
af Grefve Gustaf Löwenhjelm:
Chevalier Essai sur l'art de l'Ingenieur en Instrumens de Physique.
Le conservateur de la vue.
Catalogue des Instrumens de Physique.
Gaynard et Gérardin: Traité du Cholera morbus.
Trädgårdsföreningens Statuter och årsberättelse.
Till Museum voro förärade af Abbé Ranzani 50 st. Italienska Mineral Stuffer, och hade Zoologiska Museum fått emottaga de i bifogade förtekning upptagne presenter.

Presenter17:o Företeddes föräringar:
af Abbé Ranzani i Bologna:
Elementi di Ornitologia 9 Tomer 8:vo
Elementi della Storia naturale. 3 Tomer 8:o
Introduzione generale alla Zoologia 8:vo
Memoria di Storia naturale. 4:o
Oposcoli Scientifici. 24. häften. 4:o
af M:r Fee, Professor i Strasburg, med en skrifvelse: Vie de Linné.
Caroli Linnaei, Svecici [sic.], Systema naturae.
af Professor Nilsson: Prodromus Ichtyologiae Scandinavicae.
af Ministerium för offentliga undervisningen i Konunga Riket Holland: Flora Batava. fasc. 89.
af M:r Quetelet, med en skrifvelse: Recherches sur la reproduction et la mortalité de l'homme aux differentes ages. Bulletin de l'Academie des Sciences à Bruxelles.
af Grefve Gustaf Löwenhjelm:
Chevalier Essai sur l'art de l'Ingenieur en Instrumens de Physique.
Le conservateur de la vue.
Catalogue des Instrumens de Physique.
Gaynard et Gérardin: Traité du Cholera morbus.
Trädgårdsföreningens Statuter och årsberättelse.
Till Museum voro förärade af Abbé Ranzani 50 st. Italienska Mineral Stuffer, och hade Zoologiska Museum fått emottaga de i bifogade förtekning upptagne presenter.

Stat

Pris9:o I enlighet med framställdt förslag från 6:te classen, beslöt Academien att, å Hennes förestående Högtidsdag, tilldela Professoren Elias Fries, för de af honom utgifne arbeten Novitiae florae Suecicae och Lichenographia Europaea, såsom en gärd åt hans djupa insigter och verksamma bemödanden för Botanikens utveckling, en medalj öfver Linné med inskrift: Deam luctus angit amissi, om 25 Ducater; äfvensom att Directeuren A. Lundström skulle vid samma tillfälle, för den af honom utgifne Handbok i trädgårdsskötseln, deraf andra upplagan nyligen utkommit, erhålla om belöning, genom ett exemplar i guld om 12 ducater, af minnespenningen öfver Linné föreställande naturens 3:ne riken; Och anmodades Secreteraren draga försorg om präglingen af berörde medalj och skådepenning.

7:o Uppå vederbörandes anmälan att Snickaren Broman under under de, genom hans försorg nyligen fulländade arbeten i zoologiska Museum,Broman till samlingarnes uppställning, ådagalagt sällsynt pålitlighet i hänseende till det verkställda arbetets grannlaga men ändock fullgoda beskaffenhet, jemte mycken beredvillighet, drift och skyndsamhet; och då Herr Broman likaledes vid reparationen af Academiens hus med särdeles nit och redbarhet tillhandagått, ville Academien, såsom ett vedermäle af tillfredsställelse öfver Herr Bromans berörde åtgärder, öfverlemna till honom vid någon offentlig sammankomst i Academien ett ex. i silfver af minnespenningen öfver Linné jemte protocolls utdrag utmärkande anledningen.

föräringar22:o Anmältes presenter:
från Ministerium för offentliga undervisningen i Holland, Flora Batawa. fasc. 102.
från Wetenskaps-Academien i Berlin, med skrifvelse: årgången 1833 af hennes handlingar jemte en belönt skrift af v. Hammer, über Landesverwaltung &c.
från Zoological Society i London, med skrifvelser, Vol. 1. pars 2, 3 af hennes handlingar och proceedings pars 2 1834.
af Herr Grefve G. Löwenhjelm:
Resumé des travaux statistiques de l'administration des mines en 1834.
Documens statistiques sur la France, publiés par le Ministre de Commerce 1835.
af M:r L. A. Necker: le regne mineral ramené aux methodes de l'histoire naturelle.
Remitterades till Herr Mosander.
af Baron d'Hombre firmas: sur le murier des Philippines.
Notes sur quelques Vegetaux qui croissent spontanément dans le departement de Gard.
Sistnämde 2:ne skrifter remitterades till Herr Wahlberg.
Nivellement Barometrique des Cevennes. - Remitterades till Herr Praeses.
af Magister J. Agardh: Synopsis generis lupini.
M:r Morin: Introduction à une theorie générale de l'univers.
Remitterades till Herr Selander.
Recueil des proverbes meteorologiques et agronomiques des Cevennes.
Remitterades till Herr Ankarswärd.
Essai sur la nature et les propriétés d'un fluide inponderable, ou nouvelle theorie de l'univers materiel, par Morin.
Remitterades till Herr Selander.
Fête seculaire de Charles de Linné, célébrée par la Société Imperiale des naturalistes de Moscou, le 24/12 Juin 1835.
Academien betygade sin erkänsla för vederbörande gifvare.

Ledamotsförslag

Praeses öppnade sammankomsten med ett tal och meddelade vidare en korrt öfversigt af Academiens åtgärder och af tilldragelserna inom densamma under det förflutna året, med tillkännagifvande derjemte att Academiens stora pris, i en guldmedalj öfver Linné, blifvit tillagdt Professoren vid Lunds Universitet Sven Nilsson för det af honom från trycket utgifne förtjenstfulla arbete: Skandinaviens fauna, foglarne 2:ne delar in 8:vo. Som Herr Nilsson icke var närvarande skulle belöningen honom tillsändas genom Secreteraren. Lindbomske och Fernerska prisen hade blifvit tilldömde Herrar Sefström och Selander för deras i Handlingarne för året införde afhandlingar. Till utdelning för tillfället hade Academien låtit prägla en minnespenning öfver hennes bortgångne ledamot, Öfverste Lieutenant-Mechanicus, Riddaren af Kongl. Wasa Orden Erik Nordewall.

till biblioteket:
från Wetenskaps-Academien i Petersburg: Handlingar, i Physiska och Mathematiska Wetenskaperna, Tom. 2. 5:te och 6:te häften, Tom 3. 1:a häftet. I Politik, Historie och Philologi Tom. 2. 2:dra, 3, 4 och 5:te häften.
afhandlingar af personer utom Academien, Tom. 2. 1:a, 2 och 3:dje häften.
Handlingar rörande Academiens allmänna sammankomster den 29 December 1826 och 29 December 1833.
från Wetenskaps-Academien i Brüssel, nya handlingar Tom. 8. Die Beugungs-erscheinungen von Schwerdt.
Remitterades till Herr Baron Wrede.
Sistbemälte Academies annuaire 1835.
Bulletins N:rs 25-27 med register för år 1834 samt N:ris 1 - 4 för år 1835.
af M:r Theodore de Virlet: des Cometes et de leur queues. Remitterades till Herr Selander.
af Professor Benzenberg: Die Sternschnuppen sind Steine aus den mondvulcanen.
Remitterades till Herr Selander.
af Herr C. J. Ekström: Leonhardi Turneisseri opus.
Anmältes en bilagd förtekning å presenter till Zoologiska Museum.
Academien betygade sin tacksamhet mot Vederbörande gifvare; Och som Herr Simeon Didricksson på Christineberg i Bohus Län till Zoologiska Museum insändt en ganska vacker samling af hvarjehanda Crustacéer, Mollusker, Annelider och Zoophyter från Bohusläns skärgård, så ville Academien af sådan anledning, hafva betygat Herr Didrichsson Academiens erkänsla, och, såsom ett vedermäle deraf till honom öfverlemna ett ex. i silfver af den större medaljen öfver Linné, beledsagadt af Utdrag utur Academiens Protocoll.

Stipa Pennata

Correspondance7:o. Secreteraren meddelade Academien en skrifvelse af den 24 förlidne April från Professoren Fries, rörande hans senare upptäckter och insamlingar å Bohuslänske kusten, hvilket meddelande Herr A. Retzius fortsatte genom uppläsning af en från Herr Fries nyligen anländ skrifvelse, deruti omförmältes, bland andra vigtiga upptäckter i vestra skärgården, äfven den af en liten fisk, troligen den minsta af alla, som lefva i Oceanen, och som tillhör brosk-fiskarne med rund mund. Detta lilla djur har Pallas en gång sett i spiritus vini, taget vid kusten af Cornwall i England, och hänfört det till Linnés maskar, under namn af Limax Lanceolatus. Sedermera har ett exemplar af samma djur blifvit funnet af Doctor Yarrel, hvilken, då han icke haft tillgång till mer än detta enda exemplar, ej eller derpå kunnat anställa någon Anatomisk undersökning. Imedlertid har Yarrel insett djurets slägtskap med Myxinus och Petromyzon, och deraf bildat ett eget genus Amphioxus. Herr Fries hade, då brefvet skrefs, redan bekommit 10 exemplar, af hvilka 2:ne ännu voro lefvande i hans rum. Han väntade ytterligare flere, af hvilka en del komme att användas till anatomisk undersökning. Troligtvis komme detta slägtet att bilda en afdelning af brosk-fiskarne. Fries hade gifvit honom det ganska passande namnet af Lancettfisken.

Present

Recensioner7:o. Herr Wahlberg återställde den af Professor von Martius till Academien förärade skrift: Reden und Vorträge im Gebiete der Naturforschung. Denna skrift innehölle en mängd interessante uppgifter om Linné, innefattade uti Tal hållne vid serskildte tillfällen af den snillerike författaren.
Herr Åkerman meddelade innehållet af Comptes rendus des travaux des ingenieurs des mines de France; pendant l'an 1837, i enlighet med ett aflemnadt utdrag af berörde arbete.

Afhandling

Vetenskaps Academien, som med stor saknad erfor den förlust hon sålunda gör af en serdeles utmärkt Embetsman, beslöt att för Herr t. f. Expeditions-Chefen von Baumgarten genom Utdrag af Protocollet, förklara sin warma erkänsla och sina stora förbindelser för den utmärkta skicklighet, ordning och drift, hwarmed han till Academiens stora nöje under 20 år upfyllt alla åligganden wid den befattning han inom Academien innehaft. Såsom minne af sin tacksamhet beslöt Academien att, wid något af dess blifwande sammanträden till Herr von Baumgarten öfwerlemna ett exemplar i Guld af den skådepenning Academien låtit pregla öfwer sin första Praeses Archiatern von Linné.
H. Exc. H:r Grefwe Löwenhjelm anmärkte att den föreslagna medaljen wore ett alt för ringa uttryck af Academiens erkänsla emot von Baumgartens förtjenster och önskade att någon större medalj borde wäljas.

Professor Martius: Linné und der Zweifler (Brochure)

H:r Praeses uttryckte å Academiens wägnar dess erkänsla för denna gåfva och beslöt Academien att utdrag af Academiens protocoll häröfwer skulle till H:r Nisser åtföljas af ett exemplar i silfver af Academiens medalj öfwer Archiatern von Linné, såsom ett minne af Academiens tacksamhet.

Phytelephas

I dag för 25 år sedan waldes Friherre Berzelius till K. V. Academiens Secreterare. Vi känna alla det nit och den, för Academien lyckliga werksamhet, hwarmed han nu i ett fjerdedels sekel förwaltat detta kall, och wi erkänna det med tacksamhet! Det är likwäl icke blott såsom embetsman wid denna Academie Friherren förwärfwat sig förtjenster; som vetenskapsman har han ärorikt uprätthållit det anseende inom den vetenskapliga werlden, hvilket Linné åt fäderneslandet förwärfwade. Denna högtid är således ej blott ett uttryck af den enskildta wänskapen, den är det af wår kärlek till vetenskapen, en gärd af högaktning, rättwist egnad åt den utmärkt man, som bidragit till Swenska namnets ära; en hyllning åt förtjensten, som fordrar erkänsla hwarhelst den må finnas: på slagfältet, i rådkammaren eller på vetenskapens fridlysta bana. Sjelf, en tacksam lärjunge af Friherre Berzelius, är jag lycklig att i dag, å Academiens wägnar till honom få framföra hennes tacksamhet.
Friherre Berzelii skål!
Härefter yttrade Friherre Berzelius:
  Nådige Herre!
Mine Herrar!

Linnes portraiti grafvur

Linnes portraiti grafvur

Skrifvelser.30:o. Uplästes skrifwelser:
Från Franska Vet. Acad:s Secreter. M:r Flourens med tacksägelser för emottagne Handlingar och årsberättelser.
-- Baron L. D. Hombr. Firmas: med löfte om öfwersändande af en brochur, innehållande 43 st: aftryckta bref från Linné till Prof. Boissie de Sauvages.
-- M:r Blondlot: med öfwerlemnande af nedan anteknade arbete.
-- Brittisch Association for the Advancement of Science, med inbjudning till ett möte i York som börjar d. 26 nästkommande September.
-- Degli Scienziati Italiani i Milano med inbjudning till möte uti Padua, som börjar den 12 instundande Sept
-- Finska Läkaresällskapet med för[är]ande af dess handlingar.

Linnes portraiti grafvur

Nemesis Divina