Protokoll

Justeradt 1890 Apr. 9 Hugo GyldénProtokoll, hållet hos Kongl. Vetenskaps Akademien i Stockholm den 12 Mars 1890.

Närvarande: Præses, Herr Gyldén,
Sekreteraren, Herr Lindhagen,
Herrar: Friherre Fock, Friherre Nordenskiöld,
Wærn, Ångström,
Adelsköld, K. Styffe,
Almén, Bergstrand,
Dahlander, Rubenson,
C. G. Styffe, Smitt,
Nilsson, Åkerman,
Forssell, Törnebohm,
Sjögren, Malmström,
Lindström, Hamberg,
Wittrock, Retzius,
Mittag-Leffler, Sidenbladh,
Nordenström, Nathorst,
Hammarskjöld, Rosén,
Grefve Ehrensvärd, Grefve Cronstedt,
Clason, von Ehrenheim
Odhner, Hildebrandsson,
Pettersson, Ahlstrand,
Lindstedt, Ekman och
Klason,
Intendenten Aurivillius,
Fysikern Hasselberg,
Kalenderredaktören Sidenbladh,
Amanuensen vid den meteorologiska centralanstalten Hamberg samt
Amanuensen vid biblioteket Geete.

Protokollsjustering. §: 1. Protokollet för den 12 nästlidne Februari upplästes till justering och godkändes.

Angående återbesättande af ledigt rum. §: 2. Herr Præses tillkännagaf, att Akademiens inländske ledamot af fjerde klassen kommendören Carl Bertil Lilliehöök med döden afgått efter Akademiens sista sammankomst; och beslöt Akademien, i anledning häraf och på tillstyrkande af närvarande ledamot af nämnda klass, att det sålunda lediga rummet skulle i vanlig ordning återbesättas.

Angående ifrågasatt lån från Linnean Society af A J. von Höpkens bref till Linné.§: 3. Föredrogs en från Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena till Akademien aflåten skrifvelse af den 6 innevarande månad, hvaruti meddelades Akademien till svar å den af Akademien framförda önskan från Kammarherren C. G. U. Silfverstolpe att af Linnean Society på någon kortare tid få låna en samling bref från Riksrådet Grefve A. J. von Höpken till Linné, att, enligt skrifvelse från Svensk-Norska beskickningen i London nämnda sällskap icke ansett sig kunna medgifva brefsamlingens utlånande, men att tillstånd beviljats att i sällskapets bibliotek låta taga afskrifter af brefven genom någon person, som dertill af beskickningen erhölle uppdrag; anmälande Svensk-Norske Chargé d'affaires i London att en der bosatt Svenska, fröken Rachel Johnson, hvilken för närvarande för annan Svensk mans räkning verkstälde afskrifter af handlingar i Public Record, förklarat sig villig att, om så skulle önskas, afskrifva brefven för ett pris af omkring 2 shilling sterling för folioark.

Efter det Sekreteraren tillkännagifvit, att Kammarherren Silfverstolpe, som genom Sekreteraren erhållit underrättelse om innehållet af Hans Excellens Utrikes Ministerns ifrågavarande skrifvelse, meddelat att, då Kammarherren Silfverstolpe vore personligen bekant med ofvannämnde Chargé d'affaires, Kammarherren Silfverstolpe skulle sjelf vända sig till bemälde Chargé d'affaires för att genom det uppgifna fruntimret låta afskrifva brefven i fråga, lades Hans Excellens Utrikes Ministerns skrifvelse, som ej erfordrade någon vidare åtgärd, till handlingarne.

Angående meddeladt utdrag af VitterhetsHistorie och Antiqvitets Akademiens dagbok med förslag till minnespenning för nästa högtidsdag. §: 4. Sekreteraren meddelade, dels att, sedan, i anledning af det Akademiens Præses och Sekreterare vid Akademiens nästlidne sammankomst lemnade upp drag att med Vitterhets, Historie- och AntiqvitetsAkademien träffa öfverenskommelse om ändring i sistnämnda Akademis afgifna förslag till minnespenning för nästa högtidsdag öfver Generallöjtnanten Carl Fredrik Akrell, förhandlingar i ämnet egt rum, Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-Akademien inkommit med ett utdrag af sin dagbok för den 25 nästlidne Februari, enligt hvilket berörda minnespenning skulle erhålla följande utseende:

Åtsidan.
Akrells bröstbild med omskrift: Carolus Fredericus Akrell. Rei topografica præfectus samt vid nedre kanten N. 1779. O. 1868.
Frånsidan.
I fältet: ett geodetiskt instrument omgifvet af en lager- och en ekqvist.
Omskrift: Belli pacisque artibus præstans.
I afskärningen läses: Socio suo meritissime Regia Acad. Scient Suec. MCCCXC,
dels ock att jemlikt Akademiens beslut minnespenning redan blifvit bestäld att utföras enligt nämnda förslag.

Häraf påkallades ej någon vidare åtgärd.

Angående ett till framlidne Doktor R. Sundström lemnadt reseanslag. §: 5. Uti en till Kongl. Vetenskaps-Akademien ingifven skrift hade framlidne Doktor C. R. Sundströms efterlemnade enka Lilly Sundström, född Häggström, under erinran hurusom hennes man 1887 af Akademien fick sig tilldeladt ett reseanslag å 450 Kronor för att sättas i tillfälle att i egenskap af Sekreterare i Akademiens ornitologiska komité bevista en då tillernad internationel zoologisk kongress i Buda-Pest, tillika meddelat att, då nämnda kongress år från år uppsköts, Sundström icke blef i tillfälle att begagna sig af omförmälda reseanslag, hvilket han ej heller från Akademiens Kamrerare utbekommit, hemställande enkefru Sundström, att, då bouppteckningen efter mannen utvisade ett öfverskott af skuld, Akademien måtte medgifva henne att få uppbära omförmälda reseanslag såsom en ersättning för det arbete, mannen i lifstiden nedlagt på redigerandet af de till den ornitologiska komitén inkomna uppgifter, för hvilket arbete han icke bekommit något arfvode; och anmälde Sekreteraren härvid, att han anmodat så väl sistnämnda komité som den Regnellska permanenta zoologiska komitén att i ärendet afgifva yttrande samt föredrog de från dessa komitéer inkomna yttranden, hvaruti tillstyrkts bifall till ansökningen.

På grund af hvad i ärendet förekommit medgaf Akademien, att Enkefru Sundström finge utbekomma ofvannämnda, mannen i lifstiden tilldelade reseanslag å 450 Kronor.

Statsförslaget för 1890 antaget. §: 6. Det från förra sammankomsten hvilande förslag till stat för Kongl. Vetenskaps-Akademien antogs att tjena till efterrättelse för innevarande år.

Angående Herr Pettersson lemnadt uppdrag att afsluta en afhandling af Professoren F. L. Ekman. §: 7. Med tillkännagifvande, att framlidne Professoren F. L. Ekman för omkring ett halft år sedan för införande i Akademiens Handlingar anmält en afhandling om de af honom anstälda hydrografiska undersökningar, hemstälde Sekreteraren att, då ifrågavarande afhandling, hvaraf en stor del förelåge färdig i manuskript, ej varit fullständigt afslutad, Akademiens ledamot Herr Pettersson måtte erhålla uppdrag att afsluta den samma.
Efter det Herr Pettersson förklarat sig villig att åtaga sig detta arbete uppdrog Akademien åt denne att utföra samma arbete.

Penningegåfva af Grosshandlanden F. Warburg för en resa till Kamerun med entomologiskt syfte.§. 8. Sekreteraren anmälde, att Grosshandlanden F. Warburg skänkt en summa af 100 £. Sterling för en resa till Kamerun med entomologiskt syfte, och att berörda summa hitkommit i en vexel, hvilken realiserats för 1,816 Kronor; och beslöt Akademien att i anledning häraf till Grosshandlanden Warburg aflåta en skrifvelse, undertecknad af Akademiens Præses och Sekreteraren, med tacksägelse för den frikostiga gåfvan.

Reseberättelse inkommen. §: 9. Anmäldes, att från Docenten A. N. Lundström inkommit berättelse om den resa med botaniskt ändamål, som Lundström med bidrag af Akademien företagit till Luleå lappmark; och uppdrog Akademien åt Herr Wittrock, att vid ett kommande sammanträde derför lemna Akademien en redogörelse.

Ferrnerska priset bortgivfes. §: 10. På sätt Första och Andra klasserna uti nu uppläst protokoll hemstält beslöt Akademien tilldela sin ledamot Professoren G. Mittag-Leffler det Ferrnerska priset för följande två af honom i "Öfversigten" för 1889 offentliggjorda uppsatser, nemligen 1:o "Analytisk framställning af integralerna till en lineär homogen differentialeqvation för en cirkelring, hvilken icke innesluter något singulärt ställe" och 2:o "Analytisk framställning af invarianterna till en lineär differentialeqvation"; skolande priset utgå i en minnespenning i guld öfver Klingenstjerna eller Jöns Svanberg och i penningar.

Lindbomska priset bort gifves. §: 11. I öfverensstämmelse med Fjerde och femte klassernas uti nu uppläst protokoll afgifna förslag fördelade Akademien det Lindbomska priset i två lika stora delar, hvaraf Akademien tilldelade Kandidaten D. S. Hector den ena delen för hans arbeten öfver svafvelurinämne och den andra delen Amanuensen vid Upsala universitets allmänna institution för allmän kemi W. Palmær för hans arbete "Om Iridiums amoniakaliska föreningar."

Flormanska priset bortgifves. §: 12. I enlighet med hvad Sjette och Sjunde klasserna, jemlikt deras nu föredragna protokoll af den 8 innevarande månad, föreslagit, tilldelade Akademien Docenten Gottfrid Adlerz det Flormanska priset för hans i Bihanget till Akademiens Handlingar offentliggjorda uppsats "Om digestionssekretionen jemte några dermed sammanhängande fenomen hos insekter och myriopoder".

Angående beviljande af resaanslag för år 1890. §: 13. Efter det ej mindre Herrar S. Lovén, Lindström, Wittrock och Nathorst än äfven Kongl. Vetenskaps- Akademiens Sjette klass yttrat sig öfver inkomna ansökningar om erhållande af understöd från Akademiens reseanslag, fann Akademien, sedan Sjette klassens protokoll i ärendet blifvit uppläst, godt, på sätt klassen hemstält, bevilja understöd för resor inom landet till

1:o Herr H. Dahlstedt 300 Kronor för idkande af studier öfver slägtet Hieracium i Medelpad, Jemtland och Herjeådalen;

2:o Kandidaten G. O. Andersson 125 Kronor för studium af laffloran i östra Skåne;

3:o Kandidaten L. Romell 125 Kronor för att i Femsjö och andra trakter af södra Sverige studera hufvudsakligen kritiska hymenomycéter;

4:o Professoren Chr. Aurivillius 150 Kronor för entomologiska undersökningar på Öland samt för besök i Lunds och Malmö muséer för granskning af Nordiska Lepidoptera;

5:o Docenten Carl Aurivillius 150 Kronor för att vid Kristinebergs zoologiska station anställa biologiska iakttagelser öfver vissa krustacéer m. m.

6:o Kandidaten Oskar Carlgren 150 Kronor för idkande af studier vid nämnda zoologiska station öfver Bohusläns Aktinider;

7:o Kandidaten Otto Holmqvist 150 Kronor för att vid samma station undersöka dels visceralskelettets muskulatur hos fiskar dels och aphiuridernas anatomi och biologi; och

8:o Docenten J. C. Moberg 150 Kronor för undersökning af Skånes Kemperbildningar.

Derjemte ansåg Akademien, enär Akademiens reseanslag vore anvisadt för resor inom landet, en af Studeranden Axel Ohlin gjord ansökning om en resa till Norska Finnmarken för idkande af studier derstädes öfver hvalarne och deras varieteter icke böra bifallas; och fann Akademien tillika, med hänsyn till anslagets knapphet, följande ansökningar icke kunna vinna afseende, nemligen Docenten B. Haijs för en resa till Öland och Gotland samt Sveriges vestra kust för undersökningar öfver Skandinaviens Orthoptera, Kandidaten Gunnar Anderssons för studium af torfmossarne i Skåne och Halland, Kandidaten R. Jungners för idkande af Aphidologiska studier i trakten af Stockholm och Studeranden O. Ekstams för undersökning af fanerogamfloran i Sveriges högsta fjelltrakt vid Kalixelfvens källor.

Angående utdelning af anslaget till instrumentmakeriernas upmuntran. §: 14. På förslag af inspektionen öfver observatorium tillerkände Kongl. Vetenskaps-Akademien fysiske och matematiske Instrumentmakerne P. M. Sörensen och G. Sörensen de för innevarande år till Akademiens för fogande stälda anslagen till instrumentmakeriernas uppmuntran.

Angående väckta förslag om ändring af Akademiens Grundregler. §: 15. Föredrogos ånyo de från Januarisammankomsten hvilande förslag till förändringar i Akademiens Grundregler hvilka framstälts ej mindre af Friherre Nordenskiöld samt Herrar Keij, Almén, Åkerman, Chr. Lovén, Cederblom, Nordenström, Rossander och Lindstedt i syfte att öka antalet af Akademiens ledamöter och att å de ställen i Grundreglerna der ordet inländsk förekommer få detsamma utbytt mot orden Svenske och Norske, än äfven af Herr S. Lovén i syfte att ordet inländsk i stadgarne utbyttes mot Svensk och att ledamöternas antal förökades; och anmälde Sekreteraren härvid, dels att Herr Gyldén uti ingifven skrift väckt förslag till ändring i Grundreglerna för att möjliggöra inväljande af corresponderande ledamöter, dels att Herr S. Lovén jemlikt en nu föredragen skrifvelse anhållit att få återtaga det af honom framstälda förslaget dels ock att Friherre Nordenskiöld anmodat Sekreteraren hos Akademien hemställa, att Friherre Nordenskiöld måtte för sin del få afstå från ofvannämnda af honom med flere väckta förslag.

Under den öfverläggning, som derefter uppstod, hemstälde Herr Forssell, att Akademien måtte, under förklarande det Akademien fortfarande vidhölle den praxis att invälja Norrmän bland Akademiens inländske ledamöter, som allt från Sveriges och Norges förening i mer än sjutiofem år följts, finna det af Friherre Nordenskiöld med flere väckta förslaget om ändring i Akademiens Grundregler vara obehöfligt; och instämde Sekreteraren samt Herrar Adelsköld och Almén med Herr Forssell; hvarjemte Herr Gyldén anhöll att för närvarande få återtaga det af honom väckta förslaget.

Sedan öfverläggningen förklarats slutad, beslöt Akademien, med afslag å den af Friherre Nordenskiöld med flere väckta motion, att, i öfverensstämmelse med Herr Forssells förslag, fortfarande vidhålla den tolkning af sina Grundregler, som alltsedan 1815 följts, enligt hvilken tolkning Norrmän intagits bland Akademiens inländske ledamöter.

Angående återbesättande af ledigt rum. §: 16. Upplästes protokoll från Kongl. VetenskapsAkademiens åttonde klass, hvaraf inhemtades, att nämnda klass enhälligt föreslagit Professoren i statsekonomi och statistik vid universitetet i Kristiania m. m. Doktor Thorkil Halvorsen Ascehoug att intaga det efter framlidne Professoren Per Eric Bergfalk inom klassen lediga rum bland Akademiens inländske ledamöter; och blef samma förslag, efter derå anstäld omröstning med 21 ja mot 4 nej förklaradt för hvilande till nästa sammankomst, då val skulle företagas.

Utgifven skrift. §: 17. Anmäldes att efter Akademiens sista sammankomst utkommit häftet N:o1 (för Januari för) 1890 af Öfversigten öfver Akademiens förhandlingar

Erinran om högtids dagen. §: 18. Sekreteraren erinrade, att Akademiens högtidsdag komme att i vanlig ordning firas Måndagen den 31 denna månad klockan half sju eftermiddagen och att Akademiens ledamöter förty borde samlas samma dag klockan en qvart öfver sex.

Föredrag och meddelanden. §: 19. Föredrag och meddelanden.

Herr Smitt. Herr Smitt redogjorde för den resa, han förliden sommar företagit för deltagande i den internationela zoologiska kongressen i Paris samt inlemnade dels fortsättning af ornitologiska komiténs berättelse för införande i Bihanget till Akademiens Handlingar, dels ock första fascikeln af det på Prinsens af Monaco bekostnad utgifna arbetet: "Resultats des Compagnes Scientifiques accomplies sur son yacht Hirondelle", hvilket arbete bemälde Prins behagat förära Akademien; och beslöt Akademien med anledning häraf till Prinsen af Monaco aflåta en skrifvelse, undertecknad af Akademiens Præses och Sekreterare samt uttryckande Akademiens tacksägelse för gåfvan.

Herr Pettersson. Herr Pettersson redogjorde för resultaten af den nyligen afslutade hydrografiska vinterexpeditionen i Skagerack, för så vidt dessa resultat hittills hunnit bearbetas. I denna expedition, som utrustats på bekostnad af Friherre Oskar Dickson och några andra hade 12 personer från Sverige och 1 person från Norge deltagit. Vidare lemnade Herr Pettersson en redogörelse för de nya arbetsmetoderna, expeditionen användt för att bestämma de af hafsvattnet absorberade gaserna och påvisade den stora skilnad, som expeditionen funnit uti vattnets syrehalt uti öppna hafvet och de inre, af en så kallad vattentröskel derifrån afstängda fjordarna, en skilnad, som utan tvifvel är af inflytelse på djurlifvet uti dessa delar af hafvet.

Herr Mittag-Leffler. Herr Mittag- Leffler inlemnade för införande i Akademiens skrifter följande uppsatser, utgörande meddelanden från Stockholms högskola, nemligen: N:o 98. "Om den konforma afbildningen af ett planpå ett prisma jemte några närbeslägtade problem" af Kandidaten Gust. Cassel; N:o 99. "Öfver en afhandling af H. Weber med titel "Ein Beitrag zu Poincaré's Theorie der Fuchs'schen Funktionen" af den sistnämnda; N:o 100 "Om upplösningen af ett system likheter mellan ett oändligt antal obekanta" af Kandidaten Helge von Koch; 4:o N:o 101. "Om en speciel klass af singulära ytor" af Kandidaten J. Fredholm; och 5:o N:o 102 "Analytisk härledning af eqvationerna för de ytor och linier, som äro invarianta för den Poincaré'ska generaliserade substitutionen samt några geometriska egenskaper hos sådana invarianta ytor och linier" af Kandidaten Frans de Brun.

Herr Klason. Herr Klason höll ett föredrag öfver de af honom anstälda undersökningar öfver senapsoljeättiksyra och thiohydantoin, och skulle en af Herr Klason härom författad uppsats intagas i "Öfversigten".

Sekreteraren. Sekreteraren inlemnade å författarnes vägnar följande uppsatser för införande i Akademiens skrifter, nemligen: 1:o Meddelande N:o 178 från Upsala kemiska laboratorium "Derivat af 1:3 diklornaftalin" af Akademiens ledamot Herr Cleve; 2:o "Om Ribanqours cykliska system" af Akademiens ledamot Herr Bäcklund; 3:o "Bidrag till kännedomen om Sveriges Ascomycetflora" af Kandidaten Karl Starbäck; 4:o "Bestämning af optiska vridningsförmågan hos några hartsderivat" af Kandidaten A. W. Svensson; och 5:o "Studier öfver inflytandet på blodtrycket af retning utaf ryggmärgen och nervsplanchnicus med induktionsslag af olika freqvens och intensitet" af Medicine Licentiaten J. E. Johansson.

Skänker. §: 20. Slutligen anmäldes, att Akademiens Bibliotek sedan sista sammankomsten fått mottaga åtskilliga värdefulla skänker, hvaröfver en förteckning som vanligt skulle införas i "Öfversigten".

Jettonutdelning. §: 21. Utdelades 49 jettoner. Assistenten Lindström och t. f. Regnellske Amanuensen Nilsson, hvilka öfvervarit sammankomsten, erhöllo äfven hvardera en.

In fidem:

Otto Sjögreen.

(Enskildt meddelande till K. Verenskaps-Akademiens ledamöter).
Motioner om ändringar i Kongl. Vetenskaps-Akademiens grundreglor.

I.

Till Kongl. Vetenskaps-Akademien.

Uti § 2 af Akademiens grundreglor indelas Akademiens ledamöter efter nationaliteten i tvenne kategorier, »inländska» och »utländska»; nämnde paragraf lyder nämligen sålunda: »Akademien utgöres af ett hundrade inländska och sjuttiofem» utländska ledamöter». Enligt en praxis, som egt bestånd ända sedan unionen mellan Sverige och Norge stiftades, hafva såsom inländska ledamöter invalts icke blott svenskar, utan äfven norrmän, men enär epitetet inländsk i förevarande fall ej kan rätteligen tillkomma andra än svenskar, så har det sedan många år tillbaka varit brukligt, så väl uti Akademiens tryckta katalog som uti Statskalendern, att ej indela Akademiens ledamöter uti »inländska» och »utländska», utan i »svenske och norske» å den ena sidan och »utländske» å den andra. Då emellertid härigenom onekligen en afvikelse från ordalydelsen i Akademiens grundreglor egt rum, hafva hos en del af Akademiens ledamöter på senare tiden allt mera framträdande betänkligheter uppstått mot att fortfarande invälja norrmän på samma sätt som hittills, och detta så mycket mer, som det för de inländske ledamöterna fastställda antalet ingalunda kan anses vara för stort för svenskarne allena. Å andra sidan möta icke mindre betänkligheter mot att med utlänningar i allmänket likställa norrmännen, hvilka stå till oss i ett vida närmare förhållande än någon annan nation. Så göres ej heller af flertalet bland våra vetenskapliga samfund, och om Akademien beslöte sig för att hädanefter invälja norrmän bland sina utländske ledamöter, så skulle en sådan åtgärd helt säkert icke undgå att blifva tolkad såsom ett slags unionsfiendtlig demonstration, som stode i skarpaste strid med Akademiens gamla häfd och med hennes städse följda princip att hålla sig utom och öfver det politiska lifvets skiftningar.

I fråga om den ställning norrmän böra intaga i Akademien förefinnes således för närvarande en ganska brydsam oklarhet, och denna torde i väsentlig mån hafva varit orsak till, att allt sedan år 1878 ingen norrman blifvit invald i Akademien, oaktadt mycket framstående norske vetenskapsmän mer än en gång varit föreslagne. Det torde derför vara på tid att söka få denna oklarhet undanröjd. Det enklaste och tillika riktigaste sättet härför synes oss vara, att det tillvägagående, som nu genom mångårig praxis vunnit häfd, erhåller nödig sanktion, och att samtidigt antalet af Akademiens ledamotsplatser får en tillökning, så att det ursprungligen fastställda antalet etthundrade för de inländske ledamöterna må utan inskränkning kunna tillfalla endast svenskar. Med hänsyn till Akademiens klassindelning torde denna tillökning lä̈mpligen kunna bestämmas till tio (10), platser, nämligen tvenne för 6:te klassen (botanik och zoologi), samt en för hvar och en af de öfriga klasserna.

På grund af hvad vi nu haft äran anföra få vi derför föreslå:
att Akademien ville ingå till Kongl. Maj:tmed underdånig anhållan om, att §§ 2 och 3 samt § 26, mom. a, af Akademiens grundreglor må erhålla följande förändrade Iydelse:

§ 2. Akademien utgöres af etthundradetio svenske och norske samt sjuttiofem utländske ledamöter.

§ 3. De svenske och norske ledamöterna fördelas i nio klasser, nämligen:
1:a klassen, hvars föremål är ren mathematik, har ledamöter __ 7
2:a » tillämpad mathematik __________________________________ 7
3:e » praktisk mekanik ______________________________________ 9
4e » fysik ___________________________________________________ 7
5:e klassen, kemi geologi och mineralogi ____________________ 13
6:e » botanik och zoologi ___________________________________ 18
7:e » lä̈karevetenskaperna ___________________________________ 16
8:e » tekniska, ekonomiska och statistiska kunskaper ________ 16
9:e » utgöres af personer, som hafva förtjenster om vetenskaperna och lärda yrken i allmänhet __ 17

§26, a). Äro bland Akademiens svenske och norske ledamöter ett eller flera rum på detta sätt obesatta, kan en fulltalig klass föreslå inväljandet af en ledamot utöfver det i § 3 fastställda antal, då personer förefinnas af utmärkt förtjenst i de vetenskaper, som utgöra klassens föremål. Dock må aldrig flere än 11O svenske och norske ledamöter kallas;
äfvensom om, att i §§ 32 och 34 ordet »inländsk» må utbytas mot »svensk och norsk», samt i § 35 ordet »inländske» mot »svenske och norske». Stockholm den 30 december 1889.

A. E. Nordenskiöld. Christian Lovén. A. E. Törnebohm. Carl J. Rossander. Rich. Åkerman. Axel Key. G. Nordenström. Aug. Almén. J. E. Cedeblom. And Lindstedt.

II.

Till Kongl. Vetenstaps-Akademien.

Akademiens grundreglor stadga att hon utgöres af ett hundrade inländske och sjuttiofem utländske ledamöter. Under en lång följd af år har det varit sed, att bland inländske ledamöter tid efter annan invälja norrmän. Denna sedvänja, hvilken utan tvifvel innebär en afvikelse från grundreglorna, har efter hand allt mera sällan blifvit iakttagen, så att för närvarande bland Akademiens inländske ledamöter endast fyra äro norrmän, af hvilka den siste invaldes för snart tolf år sedan.

Detta småningom fördröjda erkännande af vetenskaplig förtjenst hos broderfolket skulle kunna synas föga rättvist om man ej toge i betraktande, att det väsentligen beror på den föreställningen, att dess form inom Norge ej ses med full tillfredsställelse, enär den synes antyda att erkännandet är förenadt med ett ringare aktgifvande på den norska nationalitetens vetenskapliga likställighet med andra nationers. Det torde med allt skäl kunna antagas, att denna uppfattning skall å ömse sidor efter hand vinna styrka, och på vår sida föranleda, att antalet af bland Akademiens svenske ledamöter invalda norrmän ej blott stannar vid det ringa nuvarande, utan med tiden aftager.

Det förfarande, som hittills sålunda iakttagits, är icke grundadt på något Akademiens beslut, det är ett bruk framgånget ur en längesedan förfluten tids förhållanden, och kan således också af sig sjelf upphöra.

Å andra sidan har under de sjuttiofem år, som forgått, vetenskapligheten inom Norge utvecklat sig med en kraft, som ställer den fullt i jemnbredd med andra kulturlands, och berättigar den att uppskattas i likhet med deras, äfven oberoende af den naturliga sympatien för ett broderfolks lysande framsteg.

Bland Akademiens ledamöter har derför den meningen blifvit uttalad, att norrmän, framstående i de vetenskaper som utgöra Akademiens område, hädanefter borde inväljas bland hennes utländska ledamöter, en utmärkelse egnad att med oblandad tillfredställelse emottagas i Norge, och det så mycket heldre som den hvarje gång komme att framgå ur en vidsträcktare täflan.

Denna återgång från en på sidan om grundreglorna vidtagen sed skulle ske helt småningom; Akademien har ej nödigt att derom fatta beslut.

Emellertid, och då antalet af Akademiens utländska ledamöter, 75, redan länge på flera håll befunnits nog inskränkt, och antagligen blir det ännu mera, samt derjemte ett förtydligande af en i sammanhang dermed stående bestämmelse synes påkalladt, tillåter jag mig härmed föreslå, att Akademien ville besluta, att till Kongl. Maj:t ingå med underdånig anhållan,

att § 2 af hennes grundreglor som nu Iyder: »Akademien utgöres af ett hundrade inländske och sjuttiofem utländske ledamöter», må erhålla följande Iydelse: »Akademien utgöres af ett hundrade svenske och åttiofem utländske ledamöters»;

samt att i § 3, mom. 2, följande ord:
»Utländske ledamöter kunna i hvar och en af de sju klasserna vara lika många som de inländske, men den 8:de har blott sex», må förändras till:
Utlä̈ndske ledamöter kunna vara, i
1:a klassen __ 7
2:a » __ 7
3:e » __ 9
4:e » __ 7
5:e » __ 14
6:e » __ 18
7e » __ 16
8:e »; samt att i §§ 26, 32, 34, 35, ordet »inländsk» eller »inländske» utbytes mot ordet »svensk» eller »svenske».

Stockholm den 8 januari 1890.
Sven Lovén.

III.

Till Kongl. Vetenskaps-Akademien.

Sedan förslag inom Kungl. Vetenskaps-Akademien blifvit väckta att öka dess ledamöters antal, det ena de inländske ledamöternas, det andra de utländskes, och dessa förslag blifvit förklarade hvilande till sammankomsten i mars; samt då kungl. Akademien derjemte beslutit, att det intill utgången af denna januari månad skulle stå öppet för Akademiens ledamöter att inkomma med ytterligare förslag i berörda hänseende, tager jag mig friheten att till Akademiens bepröfvande vördsammast inlemna ett sådant.

Ingalunda förbiser jag behofvet att i någon mån öka antalet platser, genom hvilkas besättande berömda vetenskapliga namn kunde införlifvas i förteckningen öfver Akademiens personal; det på alla områden af den vetenskapliga forskningen stigande antalet idkare lemnar det genast i ögonen fallande motivet härtill. Men det förekommer mig, som om Akademien kunde vinna ett sådant ändamål utan att benämningen ledamot dervid alltid behöfde användas. - Ibland de utländske vetenskapsmännen och inom de utländske vetenskapsakademierna - jag talar ej om vetenskapliga sällskap och föreningar af mera enskild karaktär - är nämligen denna benämning, då den af en berömd Akademie tilldelas en utländing, förbunden med förestallningen om en alldeles synnerlig och ovanlig utmä̈rkelse, hvilken ej annat än undantagsvis kan komma i fråga. Sålunda förekommer inom franska vetenskapsakademien endast åtta utländske ledamöter; Vetenskapsakademien i Berlin utnämner endast ytterst sällan utländska ledamöter och akademien i S:t Petersburg aldrig. Det ter sig derföre såsom något temligen ovanligt, då den svenska vetenskapsakademien tilldelar denna utmärkelse åt icke mindre an sjutiofem utländske personer; och icke bör man vä̈l sträfva efter att ytterligare öka detta antal.

De omnämnde akademierna, och flere andra dertill, utnämna deremot ett större, dock vanligen begränsadt antal s. k. korrespondenter: franska vetenskapsakademien har 100 in- eller utländska korrespondentplatser, den math.-naturvetenskapliga klassen af vetenskapsakademien i Berlin har likaledes 100 för in- eller utländingar afsedde sådana platser, och akademien i S:t Petersburg räknade i sin math.-naturvetenskapliga klass år 1886 faktiskt 109 korrespondenter, deraf 31 Iydde under kejsar Alexanders spira.

Jemte de anförda uppgifterna må ännu omnämnas, att den math.-naturvetenskapliga klassen af vetenskapsakademien i München 1886 räknade 82 korrespondenter, deraf 8 bairare; denna klass egde nämnda år derjemte det stora antalet af 63 utländske ledamöter. År 1888 hade motsvarande klass af akademien i Kö̈penhamn 50 utländske ledamöter, men inga korrespondenter. Likaledes saknar i fråga varande klass af akademien i Amsterdam korrespondentplatser för utländingar (endast et mindre antal korresrondentplatser, afsdda för holländare i kolonierna finnas), men antalet utländske ledamöter är dock icke större än 20.

Dels på grund af den erfarenhet, som kan inhämtas om utländska akademiers organisation, dels emedan jag personligen ar djupt öfvertygad om nyttan af inrättandet af korrespondentplatser, vågar jag härmed vördsammast föreslå, det kungl. Akademien ville småningom utbyta större delen af de nu befintliga rummen for utländske ledamöter mot korrespondentplatser, hvilka äfven någon gång kunde besättas af svenskar. Jag föreställer mig, att korrespondenternas antal lämpligen kunde faststallas till 100, men att derjemte 10 utlä̈ndske ledamotsplatser skulle reserveras for utlandets verkligen store och verldsberömde vetenskapsmän. Korrespondenterna skulle fördelas i klasser, hvaremot de utländske ledamöterna finge inväljas oberoende af det vetenskapliga område, på hvilket de vunnit sin ryktbarhet.

Om denna min framställning skulle lyckas tillvinna sig kungl. Akademiens bifall, så kunde 25 korrespondentplatser omedelbart tillsättas, men de öfriga endast i den mån nu lefvande utländska ledamöter afgå.

Stockholm 1890, januari 28.
Hugo Gyldén.

Stockholm, 1890. Kongl. Boktryckeriet.