Protokoll

Justeradt d. 9 Dec. 1885
A. H. Fock Protokoll, hållet hos Kongl. Vetenskaps-Akademien i Stockholm den 11 November 1885.

Närvarande: Præses, Herr Friherre Fock,
Sekreteraren, Herr Lindhagen,
Herrar: S. Lovén, Edlund,
Santesson, Bolinder,
von Post, Friherre von Düben,
Friherre Nordenskiöld, Wærn,
Abelin, Friherre Skogman,
Ångström, K. Styffe,
Key, Almén,
Gyldén, Bergstrand,
Dahlander, Rubenson,
Eggertz, C. G. Styffe,
Ekman, Smitt,
Nilsson, Åkerman,
Forssell, Törnebohm,
Chr: Lovén, Lindström,
Hamberg, Wittrock,
Mittag-Leffler, Sidenbladh,
Nordenström, Warming och
Nathorst,
Intendenten Aurivillius,
Bibliothekarien Ahlstrand.
Kamereraren Rehn,
Kalenderredaktören Sidenbladh,
Amanuensen vid den meteorologiska Centralanstalten Hamberg,
Amanuensen vid Bibliotheket Géete samt
Regnellske Amanuensen Ville.

Protokollsjustering. §: 1. Det hos Kongl. Vetenskaps Akademien den 14 nästlidne Oktober förda protokoll upplästes till justering och godkändes.

Angående ett förskott, som under fregatten Vanadis expedition utbetalts. §: 2. Föredrogs en af Chefen för Kongl. Sjöförsvars-Departementet till Kongl. Vetenskap-Akademien den 27 nästlidne Oktober aflåten skrifvelse, hvaruti, med tillkännagifvande att, sedan Hans Maj:t Konungen af egna medel anslagit 6,000 Kronor för inköp af etnografiska föremål under fregatten Vanadis expedition och genom bemälde Departementschef anbefalt Chefen å Fregatten att af om händer hafvande medel ställa till Doktor Stolpes förfogande för berörda ändamål erforderliga belopp intill ofvanberörda summa och förskotten till godtgörelse anmäla efter expeditionens slut, samt hela beloppet, 6,000 Kronor, med anledning häraf blifvit till Doktor Stolpe utbetaldt, Marinförvaltningen hos Departementschefen anhållit, att Departements-chefen ville föranstalta derom, att beloppet blefve förvaltningens kassa godtgjord, Departements-chefen, enar vid förfrågan i Kongl. Hofförvaltningen det svar lemnats, att de anvisade medlen blifvit der för Kongl. Akademiens räkning lyftade, anmodat Akademien att ofördröjligen till Marinförvaltningens kassa inbetala nämnda belopp; och meddelade Sekreteraren härvid, att han till bemälde DepartementsChef aflåtit det svar, att något bemyndigande så mycket mindre kunnat af Akademien lemnas åt någon person att i Kongl. Hofförvaltningen uppbära ofvanberörda summa, som Akademien icke ens haft någon kännedom om denna Hans Maj:t Konungens gåfva och ej heller haft den ringaste befattning med Doktor Stolpes ekonomi i och för hans deltagande uti ofvanberörda expedition.

Vid det af Sekreteraren sålunda upplysta förhållandet fann Kongl. Vetenskaps-Akademien Chefens för Kongl. Sjöförsvars-Departementet berörda skrifvelse, som jemväl förevarit hos Förvaltnings-Utskottet, ej erfordra vidare åtgärd utan lades densamma till handlingarne.

Angående öfverlemnande till Akademien af profpå iridierad platinatråd för framställande af likare för det elektriska motståndet. §: 3. Med skrifvelse till Kongl. Vetenskaps-Akademien af den 31 nästlidne Oktober hade Hans Excellens Herr Stats Ministern och Chefen för Kongl. Finans Departementet, på begäran af härvarande Franske Minister, öfver lemnat prof på iridierad platinatråd för framställande af likare för det elektriska motståndet med anmodan att tillhandahålla berörda prof åt vetenskapsmän i Sverige, hvilka sysselsatte sig med arbeten af ifrågavarande art; och beslöt Kongl. Akademien, att ifrågavande metalltråd skulle å Akademiens fysiska kabinett genom Akademiens fysikers försorg hållas tillgänglig för de vetenskapsidkare, hvilka derom der anmälde sig; skolande derjemte en underrättelse härom införas i Öfversigten.

Cirkulärskrifvelse angående behof af tidningar för embetsverkens räkning. §: 4. Medelst cirkulärskrifvelse till de särskilda embetsverken, hvaraf ett exemplar tillstälts Akademien, hade Chefen för Kongl. Ecclesiastik-Departementet anhållit om uppgift å de tidningar, hvarpå prenumererades för embetsverkens räkning; och hade Förvaltnings- Utskottet i anledning häraf yttrat sig.
I enlighet med hvad Utskottet tillstyrkt beslöt Akademien att till bemälde Departementschef aflåta det svar, att Akademien för statsverkets medel ej prenumererade på några tidningar.

Angående justering af metermått, tillhöriga Svenska staten, hos den internationela meterbyrån i Paris. §: 5, Uti skrifvelse den 24 nästlidne Oktober hade Hans Excellens Herr Stats Ministern och Chefen för Kongl. Finans- Departementet meddelat Akademien, att Kongl. Maj:t, i enlighet med hvad Akademien, på sätt dess protokoll för den 14 nästlidne Oktober utvisar, hos Kongl. Maj:t begärt, uppdragit åt Kongl. Utrikes Departementet att hos den internationela meterbyrån i Paris för Svenska Regeringens räkning begära justering af de två, Svenska staten tillhöriga, uti Akademiens och Universitetets i Upsala vård befintliga, étaloner för metermåt tet; och anmälde Sekreteraren härvid, att Professoren R. Thalén i Upsala redan underrättats härom.
Vid det af Sekreteraren sålunda upplysta förhållandet fann Akademien berörda skrifvelse ej erfordra vidare åtgärd utan lades densamma till handlingarne.

Angående utlåtande öfver ansökning om understöd från statsanslaget till resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande. §: 6. Sedan Kongl. Maj:t genom särskilda nådiga remisser anmodat Kongl. Vetenskaps-Akademien att afgifva underdåniga utlåtanden öfver nedannämnda hos Kongl. Maj:t gjorda underdåniga ansökningar om understöd från statsanslaget till resestipendier samt utgifvande af läroböcker och lärda verk, nemligen:

1:o af Lektorn C. F. Lindman om 1,000 Kronor för utgifvande af logaritm- och andra tabeller;

2:o af Professoren W. Liljeborg om 1,000 Kronor för fortsatt utgifvande af hans arbete "Sveriges och Norges Fiskar";

3:o af Collega Scholæ C. A. Westerlund om 1,000 Kronor för fortsatt utgifvande af hans arbete: "Fauna der in der Palæarktischen Region lebenden Birmen-Mollusken";

4:o af Lektorn C. J. Lindeberg om 1,000 Kronor för fortsättning af ett exsiccatverk öfver Skandinaviens Rubi; och

5:o af Läroverks Adjunkten P. J. Hellbom om 700 Kronor för afslutande af en lichenologisk undersökning af ön Bornholm;

samt Kongl. Akademien vid sin nästlidne sammankomst anmodat Herrar Edlund och Lindhagen att yttra sig öfver Herr Lindmans ansökning, Herrar S. Lovén och Smitt öfver Herrar Liljeborgs och Westerlunds ansökningar samt Herr Wittrock öfver Herrar Hellboms och Lindebergs ansökningar;

så hade yttranden till Akademien afgifvits dels af Herrar Edlund och Lindhagen öfver Herr Lindmans ansökning dels ock af Herrar S. Lovén, Smitt och Wittrock gemensamt öfver de öfriga ansökningarne; och blefvo dessa yttranden nu upplästa för Akademien, som, med godkännande af samma yttranden, beslöt att till Kongl. Maj:t aflåta underdåniga utlåtanden rörande de ifrågavarande ansökningarne, grundade på meranämnda yttranden.

Angående utlåtandes afgifvande öfver Professoren Mittag-Lefflers ansökning om anslag för fortsatt utgifvande af tidskriften Acta mathematica. §: 6. Sekreteraren tillkännagaf att, sedan Kongl. Maj:t genom nådig remiss infordrat Kongl. VetenskapsAkademiens utlåtande öfver en af Professoren G. Mittag-Leffler gjord underdånig ansökning om ett fortfarande anslag för år 1887 af 4,000 Kronor för utgifvande derunder af tidskriften "Acta mathematica", detta ärende, som vore af brådskande natur, af Sekreteraren jemlikt Akademiens Grundreglor remitterats till två sakkunnige ledamöter af Akademien, nemligen Herrar Edlund och Lindhagen, för yttrandes afgifvande, samt uppläste ett af bemälde ledamöter i ärendet afgifvit yttrande, hvaruti tillstyrktes bifall till Professoren Mittag-Lefflers ifrågavarande anhållan; och blef detta yttrande af Akademien gilladt; skolande underdånigt utlåtande i ärendet aflåtas, grundadt derpå.

Skrift antagen till införande i handlingar §: 7. Till införande i Kongl. Vetenskaps-Akademiens Handlingar antogs den vid förra sammankomsten af Herr Rubenson anmälda, af Holländske Kemisten J. H. van't Hoff författade af Herrar Rubenson och Nilsson enligt då lemnadt uppdrag granskade samt af dem godkända, afhandling med titel "Lois de l'equilibre chimique dans l'état dilué, gareux ou dissous".

Angående öfverlemnande af en kemisk afhand ling af Professoren E. S. Fatigati i Madrid §: 8. Med skrifvelse till Kongl. Vetenskaps-Akademien hade Svenske och Norske Konsuln i Madrid G. Ekman öfverlemnat en af Professoren vid universitetet i nämnda stad Enrico Serrano Fatigati författad afhandling med titel: "Recherches sur les reactions chimiques dans le champ de microscope" jemte åtskilliga mikrokemiska fotografier; och skulle denna afhandling med bilagor tillställas Rikmuséi mineralanalytiska laboratorium för att der förvaras.

Skänk af naturhistoriska och etnografiska samlingar utaf Löjtnanten H. af Sandeberg. §:9. Till det under Kongl. Vetenskaps-Akademiens inseende stälda Naturhistoriska Riksmuséum hade Löjtnanten Herman af Sandeberg med skrifvelse den 2 innevarande månad öfverlemnat såsom gåfva särdeles värdefulla samlingar af naturalier och etnografiska föremål, gjorda af bemälde Löjtnant under expeditioner till Hvita hafvet och Ryssland åren 1876-1879, och beslöt Akademien att för uttryckande af Akademiens tacksamhet för gåfvan aflåta en tacksägelseskrifvelse till Löjtnanten Sandeberg äfvensom tilldela honom ett exemplar i guld af Akademiens minnespenning öfver J. A. Wahlberg.

Reseberättelse från Doktor P. J. Hellbom. inkommen. §: 10. En från Läroverksadjunkten Doktor P. J. Hellbom till Kongl. Vetenskaps-Akademien inlemnad berättelse om den resa med lichenologiskt syfte, Doktor Hellbom med bidrag af statsmedel nästlidne sommar företagit till Sveriges vestra kust och ön Bornholm, remitterades till Herr Wittrock med uppdrag att vid ett kommande sammanträde lemna Akademien en redogörelse derför.

Angående uppkommen meningsskiljaktighet vid gäldande af köpeskillingen för Bergiilund. §: 11. Sekreteraren anmälde, att, då köparne af Bergiilund den 2 innevarande månad skulle enligt det med dem afslutade köpekontrakt betala köpeskillingen för Bergiilund, desse infunnit sig tillika med Notarius publicus och aflemnade köpeskillingsreverser å 500,000 Kronor enligt stadgadt formulär med rätt till inteckning i de särskilda tomter, hvari Bergiilund skulle styckas, i enlighet med den fördelning, som blifvit bestämd, hvilka reverser köparne, på derom till dem framstäld förfrågan, medgifvit skulle få anses såsom afbetalning å köpeskillingen för egendomen, hvarjemte de företedde ett kontant belopp å 370,000 Kronor, hvilket belopp köparne dock ej ville aflemna, enur de, till följd af den om egendomen Bergiilund mellan Akademien och en arfvinge till Professoren P. J. Bergius uppkomna rättegång, ansåge det vara tvifvelaktigt, huruvida de kunde få lagfart på egendomen utan aflemnade genom Notarius Publicus en handling, hvari de anmälde sin protest mot att Akademien icke vore i stånd att tillhandahålla dem sådana handlingar att på grund af dem lagfart å egendomen kunde erhållas.

Efter det ifrågavarande handling blifvit föredragen, meddelade Sekreteraren vidare, att, ehuru till följd af bristande köpeskillingsliqvid, köpebref ej kunnat till köparne vid berörda tillfälle öfverlemnas, Akademiens åtkomsthandlingar till "Bergiilund blifvit för köparne företedda dock utan rätt för dem att granska samma handlingar; tillkännagifvande Sekreteraren derefter, att sedermera genom en af köparne hos Ombudsmannen mundtligen framstälts förslag om träffande af förlikning i ärendet mellan Akademien och dem, under vilkor, att de genast erlade det kontanta belopp å 370,000 Kronor, som de enligt köpekontraktet hade att betala men sluppe erlägga ränta på de aflemnade köpeskillingsreverserne för Bergiilund, till dess de erhållit lagfart å nämnda fastighet, samt förbunde sig att, så fort sig göra läte, med företeende af de åtkomsthandlingar, Akademien tillhandahölle, söka lagfart å egendomen; och hade Förvaltnings-Utskottet, som vid sin sammankomst den 6 innevarande månad tagit denna fråga under ompröfning, funnit sig böra, i anledning af berörda framställning hos Ombudsmannen, hos Akademien hemställa, att Akademien ville uppdraga åt Præses, Sekreteraren, Ombudsmannen och Kamereraren att träda i underhandling med köparne af Bergiilund för uppgörelse i godo på ofvan omförmälda grunder, samt att äfven med bemälde köpare träffa aftal i frågan, sedan För valtnings-Utskottet blifvit i ärendet hördt.

Slutligen anmälde Sekreteraren, dels att, efter Utskottets berörda sammankomst, köparne af Bergiilund ingifvit ett skriftligt förslag om träffande af uppgörelse med Akademien i berörda hänseende, hvilket förslag vore väsendtligt olika med det tillförene framstälda, ithy att uti det senaste, skriftligen ingifna förslaget hemstälts, bland annat, att den kontanta köpeskillingen å 370,000 Kronor ej skulle erläggas förr än den 15 nästinstundande Januari, samt att, derest lagfart ej erhölles senast den 15 Maj 1886, Akademien skulle från och med sistnämnda dag godtgöra köparne ränta efter fem procent å omförmälda kontanta belopp 370,000 Kronor till dess de erhållit lagfart; dels ock att Förvaltnings-Utskottet, efter det Akademiens Ombudsman, på uppdrag af Sekreteraren yttrat sig öfver sistnämnda anbud och dervid afstyrkt antagandet af detsamma, ansett sig böra instämma i Ombudsmannens mening.

På grund af hvad i ärendet förekommit uppdrog Akademien, som icke fann skäl fästa afseende å koparnes af Bergiilund skriftligen framstälda förslag till förändradt sätt för gäldande af köpeskillingen för Bergiilund, åt Ombudsmannen att, derest öfverenskommelse ej kunde inom denna veckas slut träffas med köparne om uppgörelse enligt det först framstälda alternativet, i laga ordning indrifva den kontanta köpeskillingen för Bergiilund.

Angående antagande af trädgårdsmästare vid den till Haga-Freskati flyttade Bergianska trädgården.§: 12. På derom af Professor Bergianus Herr Wittrock gjord framställning, hvartill Förvaltnings-Utskottet tillstyrkt bifall, antog Kongl. Vetenskaps-Akademien Trädgårdsmästaren E. J. Eriksson att under ett år, räknadt från den 1 innevarande November, vara trädgårdsmästare vid den till Haga Freskati flyttade Bergianska trädgården med rätt för Eriksson till en aflöning af 2,000 Kronor för år jemte fri bostad af 5 rum och kök uti dervarande hus samt 5 famnar björkved och 3 famnar barrved äfvensom nyttjande rätt till de planteringsland, som låge mellan trädgårdsmästarebostaden och den stora, från norr till söder gående, gången i gamla trädgården vid Bleket; och skulle Eriksson ega att, derest ej uppsägning af Akademien hos Eriksson gjordes eller af Eriksson hos Akademien tre månader före hvarje 1 November, vid befattningen bibehållas under det kommande året.

I sammanhang härmed beslöt Kongl. Akademien på hemställan af Förvaltnings-Utskottet, åt Professor Bergianus tillsvidare upplåta de planteringsland vid Bleket, som låge öster om omförmälda stora gång i gamla trädgården, dels ock medgifva honom att afstånga ett litet område omkring det till honom upplåtna badhuset vid Brunnsviken.

Angående ifrågasatt upplåtelse af mark från Haga-Freskati till Stockholm-Rimbo jernväg. §: 13. I anledning af en utaf verkställande Direktören för Stockholm-Rimbo jernvägsaktiebolag Godsegaren Gust. Silfverstolpe, å nämnda bolags vägnar, till Kongl. Vetenskaps-Akademien ingifven skrift med anhållan, att Akademien ville till bolaget kostnadsfritt upplåta den mark, som för jernvägens framdragande öfver lägenheten Haga Freskatis egor erfordrades, beslöt Kongl. Akademien, i enlighet med hvad Förvaltnings-Utskottet tillstyrkt, att lemna nämnda bolag det svar, att, då Akademien ännu ej vore egare af ifrågavarande lägenhet, Akademien för närvarande icke kunde inlåta sig i några förhandlingar i berörda hänseende.

Angående betäckande af bristen i anslaget till plancher till Akademiens skrifter §: 14. Sedan, på sätt Kongl. Vetenskaps-Akademiens protokoll för den 16 sistlidne September utvisar, utredning lemnats öfver den brist, som då uppstått i anslaget till plancher till Akademiens skrifter, samt Akademien vid sin sammankomst nämnda dag uppdragit åt en komité, bestående af Præses och Sekreteraren samt Herrar S. Lovén, Edlund och Wittrock att yttra sig i ärendet, så hade bemälde komiterade uti afgifvet yttrande hemstält:

att ingen framställning måtte hos Kongl. Maj:t göras om förhöjdt anslag för ändamålet utan borde den nuvarande bristen balanceras och småningom amorteras genom användande för ändamålet af en behållning för innevarande år å anslaget till bearbetning af Riksmuséi samlingar och genom användande af hela detta anslag för nästa år samt genom något tillskott af Akademien.

att för framtiden borde tillses: dels genom vederbörande intendenter vid Riksmuséum, att i hvarje fall anspråken på plancher begränsades till det nödvändiga och särskildt att icke onödig kolorering förekomme; dels att ingen afhandling med plancher antoges utan känd kostnadsberäkning, dels att konkurens framkallades mellan litografer genom infordrande af kostnadsförslag från mer än en sådan, dels ock att de med plancher förenade afhandlingar befordrades till tryckning endast i mån af tillgångar för plancher; samt

att Akademien ville låta tillse, huruvida Akademien icke kunde från och med nästa år af egna medel bidraga till bekostande af plancher med ett belopp af 4,000 Kronor, särskildt med hänsyn dertill att ett tillförene för ändamålet af Akademien anvisadt anslag af 2,000 Kronor blifvit indraget.

Förvaltnings-Utskottet, som af Kongl. Akademien vid dess nästlidne Oktobersammankomst erhållit uppdrag att jemväl i ärendet yttra sig, hade jemlikt nu föredraget protokoll tillstyrkt Akademien att godkänna hvad ofvannämnda komité föreslagit, dock att Akademien, hvad anginge det belopp, Akademien sjelf skulle för ändamålet tillskjuta, måtte förklara sig vilja framdeles taga denna fråga i öfvervägande vid uppgörande af förslag till stat för nästkommande år.

Kongl. Akademien biföll hvad bemälde komiterade och Förvaltnings-Utskottet sålunda hemstält.

Angående förändrad anordning af skrifter. §: 15. Föredrogs den från föregående sammankomsten hvilande frågan angående väckt förslag till förändra anordning af Kongl. Vetenskaps-Akademiens skrifter; och inhemtades af de uti detta ärende till Akademien inkomna handlingar, hvilka finnas härhos i tryckta exemplar bifogade, att Inspektores för bibliotheket, hvilka först till öfverläggning framstält denna fråga, uti en tryckt handling, på grund af hvad i ärendet förekommit, gifvit sitt förslag följande form:

"Öfversigten af Kongl. Vetenskaps-Akademiens Förhandlingar utgifves, i nummer, ett för hvarje sammankomst, af högst två ark, utan taflor alltid färdigt till följande sammankomst; den upptager: dagordningen, titlarne å alla meddelanden, och de korta referater deraf, som inom viss dag äro inlemnade, vidare skänkförteckningarna samt, på lämpligt ställe, Sekreterarens Årsberättelse.

Bihang till Kongl. Vetenskaps-Akademiens Handllingar utgifves årligen i fyra band, fördelade i tvångfria häften. Af dem upptager
I: Uppsatser i Matematik, Astronomi, Mekanik, Fysik, Meteorologi och beslägtade ämnen;
II: Uppsatser i Kemi Mineralogi, Geognosi, Fysisk geografi och beslägtade ämnen;
III: Uppsatser i Botanik: Systematik, Morfologi, Anatomi, Fysiologi, Vextgeografi och beslägtade ämnen, omfattande både lefvande och fossila former; och
IV: Uppsatser i Zoologi: Anthropologi, Anatomi, Fysiologi, Morfologi, Djurgeografi, och beslägtade ämnen, omfattande både lefvande och fossila former."

Derjemte hade Inspectores i öfrigt hänvisat till sitt först ingifna förslag i ämnet.

Sekreteraren begärde härvid ordet och yrkade på anförda skäl, att Kongl. Akademien måtte besluta, att såväl "Öfversigten" som "Bihanget till Akademiens Handlingar" skulle hädanefter utgifvas efter samma plan som hittills, endast med den förändring, att i Öfversigten upptoges endast smärre uppsatser och sådana, som icke vore förenade med plancher, samt att Bihanget fördelades i två afdelningar, som utgåfves i fria häften, hvilka åter förenades i fria, af årgångar ej bundna band af lämpligt omfång, nemligen:
Första afdelningen, omfattande de fysikomatematiska vetenskaperna jemte kemi, mineralogi och geognosi och
Andra afdelningen, omfattande de biologiska vetenskaperna.

Under den öfverläggning som derefter i frågan uppstod yrkade dels Inspectores för Bibliotheket och Sekreteraren bifall till sina förslag sådana de funnes här ofvan upptagna; dels ock Friherre Nordenskiöld bifall till det af honom framstälda förslag sådant det funnes härvid i tryck bifogadt, hvaremot Herr Smitt framstälde ett särskildt förslag gående derpå ut, att Öfversigten borde anordnas på sätt Sekreteraren hemstält men Bihanget förblifva vid sin gamla anordning.

Sedan Friherre Nordenskiöld derefter afstått från sitt förslag och förenat sig med Sekreteraren och Herr Smitts förslag blifvit efter af Herr Præses derå framstäld proposition, med öfvervägande nej besvaradt, framstälde Herr Præses proposition på de båda återstående förslagen särskildt, hvarvid Herr Præses förmälde sig anse Sekreterarens förslag vara med öfvervägande ja besvaradt.

Då votering begärdes, uppstäldes följande voteringsproposition:

Den, som godkänner Sekreterarens här ofvan upptagna förslag, röstar ja. Den det ej vill röstar nej. Vinner nej, har Akademien bifallit det af Inspectores för Bibliotheket framstälda förslag till förändrad anordning af Akademiens skrifter.

Voteringen utföll efter det en sedel blifvit aflagd, med 15 ja mot 19 nej hvadan alltså "Öfversigten" och Bihanget till Akademiens handlingar från och med nästkommande år skulle utgifvas efter den förändrade plan, bemälde Inspectores här ofvan upstält.

Emot Akademiens i detta ärende fattade beslut anmälde Sekreteraren sin reservation, på sätt bilagan till detta protokoll närmare utvisar.

Med anledning af hvad sålunda förekommit uppdrog Akademien derefter, på hemställan af Sekreteraren, åt Inspectores för Bibliotheket att inkomma med förslag å de närmare detaljbestämmelser, som kunde erfordras.

I sammanhang härmed hemstälde Herr Mittag-Leffler, att för framtiden ingen vetenskaplig uppsats af icke medlem utaf Akademien finge offentliggöras uti Öfversigten eller Bihanget utan att först vara för Akademien anmäld af någon bland Akademiens medlemmar, samt att namnet på den, som anmält uppsats, alltid skulle tryckas omedelbart efter afhandlingens titel; och biföll Akademien denna hemställan.

Angående anmälan om den Wallmarkska belöningen. §: 17. Sekreteraren anmälde, att då så många sökande anmält sig till erhållande af den Wallmarkska belöningen för året, cirkulationen af handlingarne mellan den Wallmarkska komiténs ledamöter ej ännu medhunnits, och att komitén följaktligen ej kunde förr än till nästa sammankomst inkomma med förslag till belöningens bortgifvande; och påkallas ej någon åtgärd af denna anmälan.

Val af komité för afgifvande af förslag till bortgifvande af Letterstedt ska resestipendiet. §: 18. Till ledamöter i den komité, som borde afgifva förslag till bortgifvande af det Letterstedtska resestipendiet för innevarande år, valdes Herrar S. Lovén Edlund, Wittrock, Törnebohm och Nilsson.

Val af två utländske ledamöter af sjunde klassen. §: 19. Föredrogs ånyo det från sista sammankomsten hvilande protokoll från Sjunde klassen med dervid fogade vota, hvaraf inhemtades, att nämnda klass enhälligt föreslagit Professoren i Hygien vid universitetet i München, Geheimerådet, Doktor Max von Pettenkofer och Professoren i fysiologi vid universitetet i Wien, Doktor Ernst Wilhelm von Brücke att intaga de efter Professorerne Jakob Henle och Peter Ludvig Panum inom klassen lediga rum bland Akademiens utländske ledamöter; och blefvo vid anstälda särskilda omröstningar öfver hvar och en af de sålunda föreslagne desamma enhälligt invalde till ledamöter af Akademien; skolande kallelsebref för de sålunda valde i vanlig ordning utfärdas.

Angående återbesättande af lediga rum. §: 20. Upplästes protokoll från nedannämnda Kongl. Vetenskaps-Akademiens klasser, hvaraf inhemtades att å förslag till återbesättande af följande inom Akademien bland dess utländske ledamöter lediga rum blifvit enhälligt uppförda:

dels af tredje klassen efter Professoren Henri Edouard Tresca f. d. Professoren i mekanik vid Steewens Teknologiska institut, Presidenten vid universitetet i Ithaca, staten New York, Robert H. Thurston.

dels ock af sjette klassen, efter Professorerne Henri Milne-Edwards och C. Th. E. von Siebold, Professoren vid naturhistoriska Muséet i Jardin des plantes i Paris, ledamoten af Franska institutet, Doktor Alphonse Milne-Edwards och Professoren vid medicinska fakulteten i Heidelberg Carl Gegenbaur.

Efter det omröstningar blifvit öfver hvart och ett af dessa förslag särskildt anstälde, blefvo samma förslag enhälligt förklarade för hvilande till nästa sammankomst, då val skulle företagas.

Utgifna skrifter. §: 21. Anmäldes, att sedan sista sammankomsten lemnat pressen dels häftena N:o 3 och 4. (för Mars och April) af "Öfversigten" för år 1885 dels ock "Linnés brefvexling", förteckning upprättad af Doktor E. Ährling.

Föredrag och meddelanden. §: 22. Föredrag och meddelanden.

Herr Chr. Lovén.Herr Chr. Lovén redogjorde för innehållet af en genom honom vid Akademiens sammanträde i sist lidne Maj månad inlemnad afhandling af Laboratorn vid Karolinska Institutet Doktor Robert Tigerstedt och Medicine studeranden G. Santesson med titel "Einige Betrachtungen und Versuche über die Filtration in ihrer Bedeutung für die Transsudationsprocesse im Thierkörper.

Herr Nilsson. Herr Nilsson lemnade en redogörelse för ofvannämnda, till Akademien ingifna, afhandling af Professoren Fatigati.

Herr Gyldén Herr Gyldén inlemnade för införande i Öfversigten en uppsats af Kandidaten C. V. L. Chalier med titel "Om integrationen af differentialeqvationerna för den internediära banan."

Sekreteraren. Sekreteraren anmälde för införande i Akademiens skrifter; 1:o "Hæmatocleptes Terebellidis, une nouvelle Annélide parasitique de la famille des Euniciens" af Docenten A. Wirén; och 2:o Meddelanden från Upsala kemiska laboratorium: N:o 109. "Om konstitutionen hos några naftalinderivat" af Docenten A. G. Ekstrand och N:o 110 "Om phenyltetrazolföreningar" af Amanuensen J. A. Bladin.

Skänker. §: 23. Slutligen anmäldes, att Akademiens Bibliothek sedan sista sammankomsten fått emottaga åtskilliga värdefulla skänker, hvaröfver en förteckning som vanligt skulle införas i "Öfversigten".

Jettonutdelning. §: 24. Utdelades 48 jettoner. Assistenten Lindström samt Doktorerne Bohlin och Shdanow, hvilka öfvervarit sammankomsten, erhöllo äfven hvardera en.

In fidem:
Otto Sjögreen.

Anförande till Kongl. Vetenskaps-Akademiens protokoll den 14 Oktober 1885, i fråga om förändrad anordning af Akademiens skrifter, af A. E. Nordenskiöld.

Det nu föreliggande, af Inspectores för Akademiens Bibliotek uppsatta förslag till förändrad anordning af Kgl. Vetenskaps-Akademiens skrifter torde knappast medföra en fullt tillfredsställande lösning af den vigtiga reformfrågan. Detta synes mig framgå af följande, med den nu föreslagna anordningen förenade olägenheter.

En ytterlig oreda måste uppstå, om öfversigten utgifves i fyra, samtida, tvångsfria afdelningar, hvilka sällan annat än af en bibliotekarie ex professo torde kunna hållas i ordning, och för hvilkas tryckning, ifall ofta förekommande misstag, dröjsmäl och inkonseqvenser skola kunna undvikas, en särskildt aflönad redaktör helt sä̈kert kommer att erfordras.

Den nya anordningen kräfver åtskilliga ej obetydliga kostnader, hvilka så mycket hellre böra undvikas, som kostnaden för akademiens tryck redan nu stiger till betydliga belopp, och visar en ständig tendens att ytterligare ökas.

Ett onödigt slöseri med papper och trycksvärta kommer att äga rum derigenom att redogörelsen för sammanträdena och sekreterarens årsberättelse äfvensom förteckningen på skänker till Biblioteket skola intagas i hvarje afdelning, således på fyra särskilda ställen.

Kongliga Vetenskaps-Akademien synes mig genom en anordning af det slag, som här föreslås, från en VetenskapsAkademi sönderfalla till ett aggregat af naturvetenskapliga fackföreningar. Genom det nya förslaget blefve nemligen en mängd vetenskaper helt och hållet uteslutna från de skrifter, som redogöra för Akademiens förhandlingar. Hvar skall t. ex. en medlem af akademiens 7:e klass (för medicin och chirurgi) trycka sådana smärre, för handlingarne ej lämpade uppsatser, för hvilka en spridning kan vara önskvärd utom medicinska facktidskrifter? Hvar skulle efter den nu föreslagna anordningen en Pasteur offentliggjort meddelanden om sina epokgörande kemiskt-biologiska undersökningar? Hvar skall efter det nya förslaget ett filologiskt, historiskt, statistiskt meddelande tryckas? Icke torde den akademi, som bland sina nio klasser räknar en för praktisk mekanik, en för medicin och chirurgi, en för de ekonomiska vetenskaperna och en för lärdom i allmänhet, från sin verksamhet vilja utesluta hithörande kunskapsgrenar, representerade inom akademien af femtiofyra bland dess hundra ledamöter.

Åfven geografiska uppsatser blefve för framtiden, för så vidt de ej lämpade sig för intagande i »Handlingarnes», uteslutna ur Akademiens skrifter. Fysisk geografi, den enda afdelning af denna vetenskap, som förslagställarne i sitt förslag upptagit och nog godtyckligt hänfört till samma afdelning som kemi och mineralogi, utgör endast en afdelning af geografien och kanske just den som minst representerats vid de svenska forskningsfärderna.

Slutligen skulle genom det nu föreliggande förslaget en förändring, man kan nästan säga revolution af onödig omfattning i sättet för offentliggörandet af akademiens skrifter ega rum, hvilket, såsom hvar och en, hvilken någon gång ordnat och rådfrågat publikationsserier, vet, i och för sig alltid är ledsagadt af svåra, för all framtid fortbestående olägenheter.

Dessa anmärkningar synas mig vara fullt tillrä̈ckliga att visa huru föga välbetänkt en så genomgripande förändring som den nu föreslagna skulle vara, och hurusom den skulle medföra en högst väsentlig, kanske allt annat än lyckobringande förändring i den svenska Vetenskapsakademiens verksamhet. Då i alla fall någon ändring i det nuvarande publikationssättet torde vara önskvärd eller åtminstone önskas af många bland akademiens ledamöter, så vågar jag, med sammanjemkning af de 2:ne vid Redaktionsutskottets utlåtande fogade reservationerna (af herrar Lindhagen och Gyldén) och under bibehållande af så mycket som möjligt af nu gällande anordningar, föreslå:

Att akademiens publikationer i oktav måtte såsom hittils fördelas i 2:ne afdelningar:

1:o Öfversigten af akademiens förhandlingar, hvilken utgifves och tryckes på samma sätt som hittills och med samma begrä̈nsning af innehållet, dock så, att i densamma inga vetenskapliga meddelanden må intagas, hvilkas längd öfverskrider ett visst omfång — jag vill härvid exempelvis föreslå högst ett ark för de vetenskaper, som äro representerade i Bihanget, och för de till klasserna 3, 7, 8 och 9 hörande, i Bihanget ej representerade kunskapsgrenar, tre ark. Endast undantagsvis torde ett öfverskridande af det sålunda stadgade maximum böra medgifvas och det endast på grund af beslut i hvarje särskildt fall af akademien, som innan beslutet fattas eger att infordra motiveradt utlåtande i frågan af 2:ne sina ledamöter. I »Öfversigten» må endast intagas afhandlingar på svenska, norska eller danska språken.

2:o Bihanget till Vetenskaps-Akademiens Handlingar. Detta utgifves och tryckes äfvenledes på samma sätt som hittills, på det när att det delas i 2:ne särskildt häftade underafdelningar, innehållande:

A). Uppsatser i de matematiskt-fysiska och kemiska vetenskaperna, häri äfven inbegripet geologi och geografi.

B). Uppsatser i de biologiska vetenskaperna.

I »Bihanget» få uppsatser ingå ej allenast på något af de tre skandinaviska språken utan äfven på latin, franska, engelska eller tyska.

Stockholm, 1885. Kongl. Boktryckeriet.

Med anledning af Frih. Nordenskiölds anförande till Kongl. Vetenskaps-Akademiens protokoll den 14 Oktober 1885, i fråga om förändrad anordning af Akademiens skrifter.

Inspectores öfver K. Vetenskaps-Akademiens Bibliotek, som i December 1884 väckte det ännu hvilande förslaget till förändrad anordning af Akademiens skrifter, få härnedan framställa några erinringar vid de af Frih. NORDENSKIÖLD emot detsamma anförda betänkligheter, och derefter i något förändrad form å nyo framlägga sitt förslag.

Frih. NORDENSKIÖLD yttrar:
»En ytterlig oreda måste uppstå, om Öfversigten ut gifves i fyra, samtida, tvångsfria afdelningar ... för hvilkas tryckning en särskild aflönad redaktör helt säkert kommer att erfordras.»

För närvarande utgifves Öfversigten i 10 nummer, Bihanget i 2 häften, tillsamman v. p. 12, alla tvångfria, d. v. s. ej bestämda att utkomma på vissa dagar. Om hvarje af de af motionärerna föreslagna fyra afdelningarna under året utgifves i tre tvångfria häften, som säkerligen blir deras högsta antal, blifva dessa också v. p. tolf, men deras innehåll blir ej, såsom nu, blandadt, utan fördeladt och ordnadt. Derigenom blir det lättare att, såsom motionärerna uttalat, bland Akademiens Ledamöter och Embetsmän samt Riks-Museets Intendenter finna önskvärdt biträde redaktionsbestyret blir icke väsentligen förökadt, och en särskild Redaktör icke behöflig.

»Den nya anordningen kräfver åtskilliga ej obetydliga kostnader, hvilka så mycket hellre böra undvikas, som kostnaden för Akademiens tryck redan nu stiger till betydliga belopp, och visar en ständig tendens att ytterligare ökas.»

I afgifvet utlåtande af den 6 Febr. 1885 har Akademiens Förvaltningsutskott förklarat sig anse, att de med det föreliggande förslaget förenade kostnader för Akademiens boktryck icke borde belöpa sig till mer än 500 à 600 kronor årligen, och att derför ur rent ekonomisk synpunkt något hinder för förslagets antagande icke torde finnas.

»Ett onödigt slöseri med papper och trycksvärta kommer att äga rum derigenom att redogörelsen för sammanträdena och sekreterarens årsberättelse äfvensom förteckningen på skänker till Biblioteket skola intagas i hvarje afdelning, således på fyra särskilda ställen.»

Efter att hafva öfvervägt de olika sätt, på hvilka de här omnämnda särskilda tre artiklarne kunna inordnas i motionärernas förslag, dervid flera skäl, bland annat det, att de fyra afdelningarna utan tvifvel komma att genom bokhandeln spridas särskildt hvar för sig, syntes tala för det af oss föreslagna, beslöts att underställa detta Akademiens bedömande, och voro motionärerna då beredde att deri föreslå den förenkling, att de nämnda tre artiklarne införas ensamt i första bandet. Den ökade tryckningskostnaden, som i dessa och öfriga punkter, enligt uppgift, skulle gå till 500 kronor, nedsättes derigenom med 200 kronor.

»Genom det nya förslaget blefve nemligen en mängd vetenskaper helt och hållet uteslutna från de skrifter, som redogöra för Akademiens förhandlingar.»

Frih. NORDENSKIÖLD utgår från Akademiens klassindelning, hvilken han önskar se fullständigt representerad i hennes publikationer.

Inspectores Bibl. utgingo från det faktiskt gifna innehållet af Öfversigt och Bihang, sådant det gestaltat sig under en lång följd af år. För hvarje af de fyra banden gåfvo de ett program, kortfattadt i synnerhet der ämnena voro dem mera främmande, och väntade att vid behandlingen inom Akademien få det förbättradt. Frih. NORDENSKIÖLD är öfvertygad, att Akademien icke vill utesluta den praktiska Mekaniken, och fjerran från oss var hvarje tanke ditåt, när vi tänkte oss i första bandet representerade de vetenskaper, för hvilka Matematiken är grundvalen. Ordet Mekanik anhålla vi att nu få tillägga.

Geografien skulle också vara förkommen i motionärernas förslag.

»Fysisk geograf, den enda afdelning af denna vetenskap, som förslagställarne i sitt förslag upptagit och nog godtyckligt hänfört till samma afdelning som kemi och mineralogi, utgör endast en afdelning af geografien och kanske just den, som minst representerats vid de svenska forskningsfärderna.»

Men Frih. NORDENSKIÖLD förlägger sjelf geografien jemte geologien till de matematisk-fysiska och kemiska vetenskaperna, och när man delar dessa i två grupper, följer geografien med geognosien, och båda lämpligast med mineralogien, och således i samma band som kemien.

Vextgeografien, djurgeografien och kunskapen om menniskoracernas utbredning hafva alltid obestridt behandlats af Botanister, Zoologer och Anthropologer, och rubriker för dem finnas i motionärernas tredje och fjerde afdelning.

När den nu gällande klassindelningen uppgjordes hade man nödvändigtvis att taga hänsyn till Akademiens dåvarande personal, och mer än en klass har, genom att tid efter annan under förändrade förhållanden tillegna sig nya ledamöter, fått ett innehåll i någon mon skiljaktigt från det ursprungliga. Särskildt har detta blifvit fallet med den sjunde klassen under en tidrymd, då Fysiologien i förening med Anatomi och Histologi från att betraktas som den praktiska Läkekonstens förberedande studier, vunnit fullt erkännande såsom sjelfständiga vetenskaper inom Biologiens stora område. I den fysiologiskt anatomiska riktningen är den sjunde klassen representerad i programmen för tredje och fjerde afdelningarna, der man läser deras namn, och mellan raderna än fleras. Hvad deremot den praktiska Medicinen oeh Kirurgien beträffar, ega de, sedan mycket länge, så betydande egna organ för sina publikationer, att, i följd häraf, på många år intet meddelande fran dem ingått till Vetenskaps-Akademiens skrifter.

Skulle, såsom Frih. NORDENSKIÖLD antyder, den frågan uppstå:
»hvar skall t. ex. en medlem af Akademiens 7:e klass ... trycka sådana smärre ... uppsatser, för hvilka en spridning kan vara önskvärd utom medicinska facktidskrifter?»

då är det i hög grad sannolikt, att dessa smärre uppsatsers innehåll, om ingen annan tidskrift eller någon tidning står dem åter, i den föreslagna andra, tredje eller fjerde afdelningen skulle finna sitt sökta hem. Just sådant är svaret på frågan:

»Hvar skulle efter den nu föreslagna anordningen, en PASTEUR offentliggjort meddelanden om sina epokgörande kemiskt-biologiska undersökningar ?»

Ty äfven utan att lägga särskild vigt på den anvisning Frih. NORDENSKIÖLD sjelf ger med orden: kemisktbiologiska, reder sig frågan lätt när man tänker efter hvad PASTEURS meddelanden innehålla. De finnas i franska Vetenskaps-Akademiens »Comptes Rendus», ordnade under sina rubriker. Der stå: undersökningarna öfver Pebrinen m. m. under Physiologie och Chimie physiologique; de om fermentets inflytande på kirurgiska sjukdomar under Chimie physiologique; de om Maladies nouvelles under Physiologie pathologique; de om vaccination af mjeltbrand under Physiologie générale; de om vattuskräck under Physiologie expérinentale; de om hönskolera under Chimie physiologique; de om några allmänna sjukdomars etiologi under Chimie physiologique; och den, hvars innehåll är »théorie des germes et son application à la medecine et à la chirurgies», under Physiologie; ideligen samma rubriker, som äro att finna i programmen för motionärernas andra, tredje och fjerde band. Och när PASTEUR någon gång utbyter det ena eller andra ordet mot »pathogénie», »pathologie expérimentale» e. dyl., då vet hvar och en, att han dermed icke lemnar Fysiologins område, som innesluter organens både normala och abnorma funktioner, och öfvergången från den ena till den andra.

Frågan afsåg att med PASTEURS arbeten visa, huru svårt det skulle blifva att rätt inordna en eller annan uppsats, om afdelningarne blefve fyra. Det är lätt att finna andra sammanställningar, inför hvilka en oerfaren skulle känna sig brydd: en uppsats, t. ex. om de elektriska fenomenen vid muskelverksamheten, vid Dionæas rörelser, om de lifs¬ yttringar som äro gemensamma för djur och vexter o. dyl., men i sådana fall, säkert ganska sällsynta, tryggar sig otvifvelaktigt Akademien vid författarens eget val, och vid sin Sekreterares omdöme.

Frih. NORDENSKIÖLD fortfar:
Hvar skall efter det nya förslaget, ett filologiskt, historiskt, statistiskt meddelande tryckas? Icke torde den akademi, som bland sina nio klasser räknar ... en för de ekonomiska vetenskaperna och en för lärdom i allmänhet, från sin verksamhet vilja utesluta hithörande kunskapsgrenar...

Akademiens åttonde klass följer utvecklingens företeelser och derur upphemtade lagar, sådana de röja sig i statslifvet och det sociala lifvet, i de produktiva krafternas, samfärdselns, utbytets skeden. Den nionde klassen är som en Akademi för sig, af män från forskningen i häfder och språk, från theologien, filosofien och rättsläran, från det skönas verld, och från det varma intresse för våra värf, som lifvar mæcenaten. Båda dessa klasser hafva till sina organ ej blott andra Akademier än denna, och särskildta Statens verk, utan äfven en vidsträckt, af gammalt dem egnad litteratur. Alltsedan de bildades och Akademien vann deras deltagande i sin verksamhet, och hvarje gång de genom val förnyades, skedde det icke med tanke på att i hennes skrifter få emottaga frukterna af deras arbeten, utan för att gifva ett fullt uttryck åt denna Akademis uppfattning af den oupplösliga och rikligt fruktbärande förbindelsen mellan de vetenskaper som äro henne egna, och alla andra den menskliga odlingens verksamheter.

Men om således det icke är meningen, att Vetenskaps-Akademiens publikationer skola omfatta omne scibile, om under långa tider deras innehåll stadgat sig inom en viss begränsning, då måste vi fortfarande hålla det för rätt, att lägga detta faktiskt gifna innehåll till grund för den fördelning vår motion afsåg.

Frih. NORDENSKIÖLD anser motionen leda till en »revolution» och att en så genomgripande förändring ... skulle medföra en ... kanske allt annat än lyckobringande förändring i den svenska Vetenskaps-Akademiens verksamhet, samt att Akademien skulle från en Vetenskaps Akademi sönderfalla till ett aggregat af naturvetenskapliga fackföreningar.

Inspectores Bibliothecæ, som tänka mycket högt om denna Akademis kallelse, och icke kunna inse att hennes bestånd i den ringaste mon beröres deraf, att en af hennes publikationer ordnas i fyra band i stället för två, hafva med sitt förslag, hvars modifikation i vissa delar de med all aktning emotsett, ej afsett mera än en nära liggande ätgärd, ej svår att genomföra, och mycket välkommen för alla som begagna Akademiens skrifter. Frih. NORDENSKIÖLD, som underkänner vårt förslag på de grunder vi ofvan berört, framställer ett eget förslag af innehåll,

Att akademiens publikationer i oktav måtte såsom hittils fördelas i 2:ne afdelningar:

1:o Öfversigten af akademiens förhandlingar, hvilken utgifves och tryckes på samma sätt som hittills och med samma begränsning af innehållet, dock så, att i densamma inga vetenskapliga meddelanden må intagas, hvilkas längd öfverskrider ett visst omfång – jag vill härvid exempelvis föreslå högst ett ark för de vetenskaper, som äro representerade i Bihanget, och för de till klasserna 3, 7, 8 och 9 hörande, i Bihanget ej representerade kunskapsgrenar, tre ark. Endast undantagsvis torde ett öfverskridande af det sålunda stadgade maximum böra medgifvas och det endast på grund af beslut i hvarje särskildt fall af akademien, som innan beslutet fattas eger att infordra motiveradt utlåtande i frågan af 2:ne sina ledamöter. I »Öfversigten» må endast intagas afhandlingar på svenska, norska eller danska språken.

2:o Bihanget till Vetenskaps-Akademiens Handlingar. Detta utgifves och tryckes äfvenledes på samma sätt som hittils, på det när att det delas i 2:ne särskildt häftade underafdelningar, innehållande:

A). Uppsatser i de matematiskt-fysiska och kemiska vetenskaperna, häri äfven inbegripet geologi och geografi.

B). Uppsatser i de biologiska vetenskaperna.

I »Bihanget» få uppsatser ingå ej allenast på något af de tre skandinaviska språken utan äfven på latin, franska, engelska eller tyska.

Således skulle: Bihanget till Vetenskaps-Akademiens Handlingar utgifvas som hittills, på det när, att innehållet ordnas i två band, det ena för uppsatser i de matematiskt-fysiska och kemiska vetenskaperna, deri äfven inbegripna geologi och geografi; det andra för uppsatser i de biologiska vetenskaperna; Öfversigten, i hvilken endast svenska, norska och danska spräken få begagnas, skulle upptaga, utan ordning, dels sådana meddelanden hörande till 1:sta, 2:dra, 4:de, 5:te och 6:te klassernas ämnen, som icke öfverstiga ett tryckark, dels sådana meddelanden hörande till 3:dje, 7:de, 8:de och 9:de klassernas ämnen, som ej öfverskjuta tre ark. Det stadgade maximum finge i intet fall öfverskridas utan på grund af särskildt beslut af Akademien, som dessförinnan egde att infordra utlåtande i frågan af två sina ledamöter.

Det vill synas som om de två här afsedda grupperna af meddelanden blefve något olika lottade. För ett sådant meddelande af den första gruppen, som öfverstiger ett ark, begär författaren utan tvifvel alltid plats i Bihanget, der det finner den bland beslägtade ämnen; och Öfversigten får de kortare uppsatserna, nemligen de bland dessa, hvilkas författare icke begära att få äfven dem upptagna i Bihanget.

Meddelanden åter, hvilka innehålla Praktisk Mekanik, Praktisk Medicin och Kirurgi – ty Fysiologi, Anatomi, Histologi m. m. ingå i Bihangets biologiska del – eller något af 8:de och 9:de klassernas ämnen, äro utestängda från Bihanget, och inskränkta till ett af de tre Skandinaviska språken. Men om de öfverskrida maximum af tre ark, skall före deras tryckning Akademiens beslut afvaktas. Om således uppsatser, som enligt Frih. NORDENSKIÖLD tillhöra Bihanget, antagligen dit öfvergå, utan tvifvel åtföljda af uppsatserna i Mekanik, och om meddelanden i ämnen tillhörande den sjunde, åttonde och nionde klasserna blifva lika sä̈llsynta som hittills, är det icke lätt att finna Öfversigtens blifvande innehåll. Hvar Frih. NORDENSKIÖ̈LD ämnar gifva rum åt dagordningen, Sekreterarens berättelse och Bibliotekets skänklistor, nämner han icke.

Öfversigt och Bihang hafva efterhand ökats i omfång. De uppsatser i dem båda, som borde hafva samlats i det af Frih. NORDENSKIÖLD föreslagna bandet A, skulle är 1882 hafva utgjort 728 sidor, 1883: 1098 sidor, 1884: 1168 sidor, ett digert band, som vunne på att delas. Det biologiska bandet B skulle hafva innehållit, 1882: 1225 sidor, 1883: 395 sidor, 1884: 750 sidor, och hade icke förlorat på en delning.

Akademiens Redaktions-Utskotts flertal beslöt den 10 Januari d. å. att tillstyrka antagandet af det af Inspectores Bibliothecæ väckta forslaget. Mot detta beslut reserverade sig Herr GYLDEN, som ansåg, att Öfversigten i sin nuvarande form ej borde helt och hållet upphöra, men inskränkas till att upptaga dagordningen och kortare uppsatser, med hvilket förbehåll han för öfrigt instämde med förslagsställarne.

Vi tro oss icke mycket afvika från Herr GYLDÉNS syfte då vi tillåta oss att gifva detsamma följande form:

Öfversigten af Kongl. Vetenskaps-Akademiens Förhandlingar utgifves, i nummer, ett för hvarje sammankomst, af högst två ark, utan taflor, alltid färdigt till följande sammankomst; den upptager: dagordningen, titlarne å alla meddelanden, och de korta referater deraf, som inom viss dag äro inlemnade, vidare skänkförteckningarna samt, på lämpligt stä̈lle, Sekreterarens Årsberättelse. En sådan publikation, ungefär motsvarande de engelska samfundens »Abstracts», eller t. ex. Wiener-Akademiens »Anzeiger», synes oss i någon mon vara ett behof.

Bihang till Kongl. Vetenskaps-Akademiens Handlingar utgifves årligen i fyra band, fördelade i tvångfria häften. Af dem upptager
I: Uppsatser i Matematik, Astronomi, Mekanik, Fysik, Meteorologi och beslägtade ämnen;
II: Uppsatser i Kemi, Mineralogi, Geognosi, Fysisk geografi och beslägtade ämnen;
III: Uppsatser i Botanik: Systematik, Morfologi, Anatomi, Fysiologi, Vextgeografi och beslägtade ämnen, omfattande både lefvande och fossila former;
IV: Uppsatser i Zoologi: Anthropologi, Anatomi, Fysiologi, Morfologi, Djurgeografi, och beslägtade ämnen, omfattande både lefvande och fossila former.

I det vi för öfrigt hänvisa till hvad vi i vår första motion anfört, är det vår afsigt att anhålla, det Akademien ville taga denna dess förändrade form i öfvervägande, beträffande såväl Öfversigten som Bihanget.

Stockholm den 4 Nov. 1885.
S. LOVÉN. AXEL KEY.
Stockholm, 1885. Kongl. Boktryckeriet.

Förslag till förändrad anordning af Kongl. Vetenskaps Akademiens skrifter.

Till Kongl. Vetenskaps-Akademien.

Inspectores öfver Kongl. Akademiens Bibliotek tillåta sig härmed framställa ett förslag till förändradt sätt för utgifvandet af vissa Akademiens publikationer.

Akademiens mindre publikationer, in 8:vo, Öfversigten och Bihanget, utgifvas hittills på det sättet, att

Öfversigten, som utkommer med ett nummer för hvarje af Akademiens sammanträden, innehåller: den korta redogörelsen för dagens förhandlingar, två sidor; af till Akademien inlemnade uppsatser endast de som äro skrifna på svenska eller latin; samt förteckningen på förärade böcker, och på skänker till Museum. April-numret innehåller dessutom Sekreterarens på högtidsdagen den 31 Mars afgifna berättelse. Hvarje af de 10 månadsnumren har sin egen paginering; hvarje serskilt uppsats begynner på udda sida, med endast öfverskrift, men ej eget titelblad.

Bihanget innehåller till Akademien inlemnade, på svenska eller på norska, danska, tyska, franska, engelska eller latin författade uppsatser, af hvilka hvarje har titelblad, eget ordningsnummer, och egen paginering.

Detta utgifningssätt medfor: att uppsatser i de mest olika vetenskaper, i begge serierna Ö. och B., blandas om hvar andra utan ordning. Sålunda t. ex. ingå i årgången 1881 af Öfversigten:

Matematik ............ med 3 uppsatser,
Fysik ..................... » 5 »
Kemi ..................... » 8 »
Mineralogi ............. » 3 »
Geologi ................. » 1 »
Zoologi.................. » 2 »
Fysiologi ............... » 1 »
Botanik ................. » 4 »
Palæontologi ......... » 3 »
30;

likaså i följande årgångar, med andra siffror.
I Bandet V af Bihanget ingå Matematik ...... med 1 uppsats,
Astronomi ..................................................... » 1 »
Fysik.............................................................. » 4 »
Kemi.............................................................. » 1 »
Mineralogi ..................................................... » 1 »
Geologi ......................................................... » 1 »
Zoologi ........................................................ » 11 »
Botanik......................................................... » 4 »
Meteorologi ................................................. » 1 »
25.

Så äfven i de följande banden och årgångarne med andra siffror. I hvarje band förekomma de talrika uppsatserna, hvilkas antal varierar mellan 10–25 i Bihanget och mellan 30–44 i Öfversigten, införda i den oregelbundna följd, som föranledes af dagens datum då de anmäldes, eller då de verkligen insändes till Sekreteraren, d. v. s. nödvändigtvis utan något slags afseende på deras mycket skiftande innehåll.

För en hvar, som vill begagna dessa band, men i all synnerhet för den som, t. ex. i afsigt att vinna en öfversigt af någon vetenskaps framsteg inom Sverige, har att söka samman de för honom vigtiga i dessa publikationer förekommande afhandlingarna, är besväret betydligt ökadt genom denna regellösa sammanblandning. Å författarens sida är det på intet vis likgiltigt att hans uppsats blir lätt förbisedd, blandad med andra i heterogena ämnen, der den lätt undgår uppmärksamheten och man icke väntar att finna den, och det är icke att undra öfver om han heldre ser den intagen i någon, äfven utländsk fack-publikation.

Vid utbytet af Akademiens skrifter, hvilket, redan länge högst betydande, med hvarje år vidgas och tager i anspråk ökadt arbete, vållar äfven denna oregelbundenhet ej ringa olägenhet. Akademien utsänder sina publikationer dels i fullständiga band, dels ock, till sådana mindre samfund som sysselsätta sig med vissa särskilda vetenskapsgrenar, i separater, d. v. s. ur banden utbrutna och hvar för sig hä̈ftade afdrag, så att t. ex. ett samfund får de uppsatser i kemi, som innehållas i Handlingar, Öfversigt och Bihang, ett annat de botaniska, och åter ett annat de Zoologiska eller endast de af dessa, som röra vissa djurklasser, o. s. v. Det inses lätt, att ett sådant sätt att förfara, i sig sjelf tidsödande och egnadt att föranleda misstag och oregelbundenheter samt medföra kostnader, måste blifva än mera olämpligt, när det som i hvarje särskildt fall skall urskiljas, är inblandadt emellan annat icke dermed sammanhörande.

I ändamål att undgå dessa och andra olägenheter vid Akademiens mindre publikationer få vi, efter samråd med Akademiens Bibliotekarie, föreslå:
att publikationen: Bihang till Kongl. Vetenskaps-Akademiens Handlingar upphör med nionde bandet, som nu är undertryckning;
att öfversigten ensam bibehålles, och att i denna må kunna intagas uppsatser på hvilket som helst af de skandinaviska språken, samt på tyska, franska, engelska eller latin;
att Öfversigten från början af 1885 utgifves i fyra samtidiga afdelningar, I, II, III, IV, hvar för sig i tvångfria, på lämpliga tider utgående häften, som tillsammans utgöra en årgång af hvarje afdelning; att af dessa:

I innehåller uppsatser
i Matematik,
Astronomi,
Fysik,
Meteorologi.
II i Kemi,
Mineralogi,
Geognosi (ren Geologi),
Fysisk geografi, äfven i form af reseberättelser.
III i Botanik; systematisk, morfologisk, fysiologisk, geografisk (floristisk), omfattande både lefvande och fossila former.
IV i Zoologi och Anthropologi, Anatomi, Fysiologi, Morfologi, Faunistik, lefvande och fossil;

och under iakttagande, att redogörelsen för sammanträdena förekommer i hvarje häfte af hvarje afdelning, i början deraf;
att Sekreterarens berättelse införes på sitt ställe i hvarje afdelning;
att förteckningarna öfver skänker till Akademiens Bibliotek och Riksmuseum införas samlade på ett ställe i hvarje afdelning;
att hvarje afdelning har oafbruten sidföljd; att hvarje uppsats får särskildt titelblad.

För att visa, huru denna förandring skulle slå ut i verkligheten, få vi här anföra följande af Akademiens Bibliotekarie meddelade uppgifter, hvilkas detaljer framgå af bilagda, af honom uppgjorda tabell.

Under elfva år, från 1872 t. o. m 1882, under hvilka både Öfversigt och Bihang utkommit, hafva de innehållit uppsatser af ett sammanräknadt antal sidor:
i ämnen tillhörande afdelningen I ........... 3062 med 45 tafl.
i » » » II ........... 2544 » 5
i » » » ............ 2359 » 86 »
i » » » IV ........... 2616 » 125 »
hvilket gör i medeltal för hvarje af de elfva åren:
inom afdelningen I ........................... 327 med 4 tafl.
» » II ........... 231 » 5 »
» » III............................. 214 » 8 »
» » IV......... 329 » 11 »
Det synes häraf, att hvarje af de fyra afdelningarna skulle komma att för hvarje år erbjuda ett för ett band ej olämpligt sidotal, ungefär mellan 200 och 350.

Det är nu mera än fyrtio år sedan Öfversigten af Vetenskaps-Akademiens Förhandlingar började. Under denna titel, bildad efter den, som då användes för en motsvarande publikation utgifven af Vetenskaps-Akademien i Berlin, blef Öfversigten snart en verklig svensk tidskrift för naturvetenskaperna, som villigt upphemtade och offentliggjorde meddelanden af mångfaldigt slag, vexlande betydenhet och omfång. Den lifaktighet, som sedan dess röjts hos oss inom dessa forskningsgrenar, har otvifvelaktigt i ej ringa mon blifvit väckt och underhållen genom denna tidskrift, hvilken, tack vare den säkra ekonomiska grund, på hvilken Akademiens publikationer hvila, kunnat hafva en lång och stadig tillvaro, medan i många andra ämnen begynta tidskrifter efter få år fått afstanna. Under tiden har, såsom en följd af den ofantliga mångfalden i de fenomen som biologien har sig förelagda, dess arbete blifvit allt mera noggrant skiftadt mellan botanik och zoologi, och dessa två arbetsfält i de flesta afseenden vidt skilda från hvarandra. Det är i betraktande häraf, och af det derpå beroende praktiska skälet, att det, för tidskriftens regelbundna gång och beqvämliga begagnande både af författare och läsare, är lämpligt, som vi föreslagit, att egna en afdelning deraf, III, ensamt åt de botaniska ämnena, en annan, IV, ensamt åt de zoologiska.

Hvad beträ̈ffar de genom hela denna fördelning på fyra delar ökade redaktionsbestyren, föreställa vi oss att Akademiens Herr Sekreterare bland hennes ledamöter och embetsmän samt Riksmuseets Intendenter skall finna allt önskvärdt biträde.

Vid försändningen af Akademiens skrifter skulle härigenom vinnas den förenkling, att till ett stort antal speciela samfund, som icke erhålla Akademiens publikationer fullständiga, kunde sändas odelade årgångar innehållande de ämnen, med hvilka de företrädesvis sysselsätta sig, jemte sådana som äro med dessa beslägtade.

För dem, som till Akademien insända sina vetenskapliga bidrag, skulle det utan tvifvel blifva af vigt att veta, att de komma der hvarest de lättast träffas, och för läsaren, att behöfva söka hvad han önskar endast på det ställe, hvarest det utan tvifvel säkrast är att finna, och att kunna sjelf hålla en svensk tidskrift i den vetenskapsgren han studerar, utan att derjemte bekosta uppsatser i andra för honom mer eller mindre främmande ämnen.

Hvad Akademiens största publikation, Handlingarna, beträffar, anse vi att äfven denna skulle vinna genom att utgifvas enligt i viss mon samma grund. För närvarande erhåller hvarje författare deri sina friexemplar, när hans afhandling är tryckt, och han utsänder dem vanligen genast. Men med utdelningen från Akademien dröjes till dess hela bandet blifvit färdigtryckt och häftadt. De talrika samfund, med hvilka Akademien byter skrifter, få i följd deraf ofta länge vänta på afhandlingar, som under flera månader varit i enskilte vetenskapsmäns händer, och, när de slutligen komma, befinnas de, i de flesta fall, sammanbundna i ett digert band jemte andra af helt skiljaktigt innehåll. Dessa olägenheter skulle i betydlig mon undanrödjas, om hvarje afhandling häftades för sig, och försändning gjordes på lämpliga tider af de afhandlingar, som då vore tryckta. Derigenom skulle ock utdelningen till speciela samfund ansenligen förenklas, i likhet med hvad ofvan nämnts angående de mindre publikationerna. Med den afhandling, som afslutar bandet, borde följa dettas titelblad och innehållsförteckning.

Det lämpliga i en delning, hufvudsakligen sådan vi här föreslagit den, af publikationer jemförliga med denna Akademis, är längesedan erkändt inom andra betydande samfund och har föranledt en motsvarande förändring af utgifningssätt.

Sådana förändringar, antingen af såväl större som mindre publikationer, eller af endera, äro vidtagna af Royal Society i London och Dublin, Akademierna i Wien och Petersburg, Samfunden i Köpenhamn och Haarlem, Linnean Society i London, Naturhistoriska Sällskapen i Boston och i Jena, Smithsonian Institution i Washington m. fl.

Hvad beträffar den ökade kostnad, som de nu här föreslagna åtgärder skulle komma att medföra, vid de mindre publikationerna genom några nya titelblad och innehållsförteckningar, samt ökadt papper och tryck för Dagordningen, Årsberättelsen och Skänkerna, samt vid Handlingarna genom ett ökadt antal omslag, lärer den icke kunna blifva särdeles betydlig, och motsvaras, synes oss, mera än till fullo af de fördelar i flera afseenden, som dermed skulle vinnas.

Stockholm d. 6 Dec. 1884.
SVEN LOVÉN. AXEL KEY.

Vid behandling af detta ärende inom Kongl. VetenskapsAkademiens Redaktions-Utskott den 10 Januari 1885 beslöt utskottets flertal att tillstyrka antagande af det väckta förslaget, emot hvilket beslut reserverade sig dels Hr GYLDÉN, som ansåg, att Öfversigten i sin nuvarande form ej borde helt och hållet upphöra, men inskränkas till att upptaga dagordningen och kortare uppsatser, med hvilket förbehåll han för öfrigt instämde med förslagställarne, dels Akademiens Sekreterare Hr LINDHAGEN, som mot förslaget framstälde åtskilliga anmärkningar och yrkade, att detsamma måtte åtminstone så vida begränsas, att för det närvarande de föreslagna afdelningarne af Öfversigten inskränktes till två, af hvilka den första omfattade de i förslaget under afdelningarne I och II upptagna vetenskaper och den andra de under III och IV angifna.

I afgifvet utlåtande den 6 Februari 1885 har Akademiens Förvaltnings-Utskott förklarat sig anse, att de med det föreliggande förslaget förenade ökade omkostnader för Akademiens boktryck icke borde belöpa sig till mer än 500 à 600 kronor årligen, och att derföre ur rent ekonomisk synpunkt något hinder för förslagets antagande icke torde finnas.

Vid Akademiens sammanträde den 11 Februari 1885 beslöts uppskjutande af ärendets vidare behandling till hennes nästinstundande Oktober-sammankomst.

Anförande till Kongl. VetenskapsAkademiens protokoll den 11 November 1885, i fråga om förändrad anordning af Akademiens skrifter, af D. G. Lindhagen.

Till förändrad anordning af Akademiens skrifter föreligga för närvarande tre förslag, nämligen:
a) det af bibliotheksinspektionen ursprungligen framställda,
b) Frih. Nordenskiölds förslag i anförande till Akademiens protokoll den 14 Oktober 1885,
c) ett nytt och i en tryckt uppsats meddeladt förslag af bibliotheks inspektionen.

Det första af dessa förslag åsyftar ett förenande af Akademiens nuvavande publikationer: Öfversigten och Bihanget, och den sålunda uppkomna nya publikationens fördelning i fyra afdelningar, af hvilka hvardera skulle utkomma i häften och årgångar, med fortlöpande paginering genom hel årgången och med särskildt tilelblad för hvarje deri ingående afhandling eller uppsats.

Enligt Bibliotheks-inspektionens nya förslag skulle både Bihanget Öfversigten och Öfversigten Bihanget  bibehållas, den förra förminskad till omfång och innehåll, så att den komme att omfatta endast två ark för hvarje sammankomst, det senare styckadt i fyra, i häften och årgångar utkommande afdelningar, hvadan altså i stället för Öfversigten och Bihanget efter nuvarande anordning skulle erhållas fem af hvarandra oberoende publikationsserier.

Frih. Nordenskiölds förslag åsyftar ingen annan förändring af nuvarande publikationsserier än Bihangets fördelning i två afdelningar och någon inskränkning af Öfversigtens omfång.

Utaf Bibliotheks-inspektionens båda förslag har, enligt mitt förmenande, det senare framför det förra i det hänseendet ett företräde, att derigenom undvikes den fyra gånger repetenade tryckningen af hvad man kallat dagordningen samt af skänkförteckningarne och Sekreterarens årsberättelse, hvilken omtryckning är förenad med det första förslaget. Men båda dessa förslag anser jag behäftade med så betänkliga olägenheter, att jag icke kan med min röst biträda något af dem. Den vigtigaste källan till dessa olägenheter är den föreslagna, allt för långt drifva sönderstyckningen af Akademiens skrifter, då, i stället för Öfversigten och Bihanget, skulle enligt det första förslaget sättas fyra och enligt det senare icke mindre än fem publikationsserier. Jag har icke kunnat finna, att någon af Europas större vetenskapliga samfund drifvit sönderdelningen af sina skrifter så långt som här blifvit föreslaget, oaktadt deras omfång är ansenligt större än det af vår Akademies skrifter. Hvad särskildt angår Wiener-Akademiens SittzungsBerichte, hvilken tidskrift synes hafva tjenat våra förslagställare såsom förebild, så har densamma en första afdelning för Mineralogi, Botanik, Zoologi, Geologi och Palæontologi, en andra för mathematik, Fysik, Kemi, Mekanik, Meteorologi och Astronomi, samt en tredje afdelning för Fysiologi, Anatomi och theoretisk medicin. Med inberäkning af medicin och dermed närmast sammanhängande vetenskaper sönderfaller altså denna tidskrift i tre afdelningar; men om man frånser från den tredje afdelningen, som knappast har någon motsvarighet i svenska Vetenskaps Akademiens skrifter, så är tidskriften endast delad i två afdelningar, omfattande de vetenskaper som egentligen och hittills nästan uteslutande äro represeuterade i Bihanget och Öfversigten; och likväl hafva dessa två WienerAkademiens publikationsserier minst dubbelt så stort omfång som vara två nämnda publikationer. Nu skulle dessa våra två publikationer, Bihanget och Öfversigten, enligt Bibliotheksinspektionens senare förslag sönderstyckas i fem af hvarandra oberoende serier, som skulla utgifvas häftesvis med häftena förenade till band efter årgångar. Följden häraf skulle blifva, att band eller årgångar af en afdelning icke sällan skulle förekomma, hvilka till omfånget motsvarade en måttlig brochure af 200 sidor och mindre. Huruvida så beskaffade band vore synnerligen värdiga representanter i yttre måtto för vårt lands hufvudsakliga produktivitet inom en viss grupp af vetenskaper, torde med skäl kunna sättas i fråga, då deremot ostridigt är, att vår Akademies samfälda publikationer, förenade, såsom för närvarande sker, i ett mindre antal serier, presentera sig på ett högst aktningsbjudande sätt: Inom bibliotheker, vare sig offentliga eller enskilda, der Akademiens publinationer förekomma, skulle de mångtaliga serierna icke lätt urskiljas och hållas i ordnadt skick. Samma sönderstyckning medför äfven den olägenheten, att svårighet icke sällan måste förekomma att afgöra, till hvilken afdelning en inlämnad afhandling bör hänföras, såsom exempel hvarpå må anföras, afhandlingar i fysikalisk kemi, i geologi, i textil teknik, om bakterier eller baciller o. s. v. ja fråga torde vara, huruvida t. ex. teknologi, statistik och ännu andra med naturvetenskaperna nära beslägtade kunskapsgrenar kunna subsumeras under någon af förslagställarnes fyra grupper af vetenskaper. Vidare innehålla de af Bibliotheksinspektionen framlagda båda förslagen, att inom hvar och en af de fyra eller fem publikationsserierna pagineringen skall fortgå oafbruten genom hvarje årgång, i olikhet med hvad hittills egt rum, i det att hvarje i Bihanget ingående afhandling har sin särskilda paginening, och likaså af Öfversigten hvarje häftes-nummer. Den i detta hänseende föreslagna bestämningen skulle vara hinderlig för tryckningens raska bedrivande, emedan derigenom den samtidiga sättningen af två eller flera afhandlingar inom samma afdelning eller serie nästan omöjliggöres, samma anordning skulle säkerligen icke blifva välkommen för författarne, hvilka ha helst se sina afhandlingar försedda med särskild pagineving. Särskildt beträffande Öfversigten innehåller Bibliotheks Inspektionens senare förslag, att denna tidskrift skall för hvarje sammankomst omfatta högst två ark samt omfatta upptaga dagordningen, tillärna å alla meddelanden och de korta referaten deraf, som inom viss dag äro inlemnade vidare skänkförteckningarne samt Sekreterarens årsberättelse. Häraf framgår icke med tydlighet, huruvida Öfversigten skulle innehålla något mer än de uppräknade ämnena. Skulle detta icke vara förhållandat, blefve vår Öfversigt till sitt innehåll för visso rätt torftig. Är åter meningen den, att i Öfversigten äfven skulle upptagas vetenskapliga original-uppsatser, så synes den utsatta omfångsbegränsingen till två ark för hvarje sammankomst icke vara synnerligen välbetänkt och in praxi icke lätt att iakttaga. Ty om, såsom oftast torde blifva fallet, vid en sammankomst uppsatser inlemnas till Öfversigten, hvilka upptaga mer än de två föreskrifna arken, så skulle dem emellan en utgallring ske af sådana, som skull bibehållas för Öfversigten och de öfriga, som väl skulle öfverföras till Bihanget. Men efter hvilka grunder skulle en sådan utgallring ske, och af hvem skulle den verkställas? Slutligen kan jag icke underlåta att fästa uppmärksamhet derpå, att redaktionsbestyret med det stora antalet skiljda publikationsserier, enligt Bibliotheksinspektionens senare förslag samt med inberäkning af Handlingarne och Biografierna uppgående till icke mindre än sju, kommer att blifva i ganska hög grad försvåradt och ansenligt större än förslagställarne föreställa sig; ty det är ofantligt mycket lättare att t. ex. ombesörja redaktionen af en enda stor publikation än sju smärre, hvilka tillsammans till omfånget icke äro större än den förra, och svårigheterna växa hastigt med de senares antal, då det erfordras att vaka öfver, att icke någon sammanblandning dem emellan eger vum, och att i afseende på tryckningsordning den ena publikationsserien icke eftersättes för den andra. Jag har haft tillräcklig erfarenhet af detta förhållande, då jag nu snart i 20 år ensam haft att ombesörja i början tre och sedan 1872 fyra publikationsserier. Det ligger derföre ingen öfverdrift i Frih. Nordenskiölds i hans skriftliga anförande fällda yttrande, att den af Bibliotheksinspektionen föreslagna anordningen kunde medföra behofvet af en särskild redaktör för Akademiens skrifter; och jag vill dertill foga, att bestyret med distributionen af dessa skrifter jemväl skulle komma att icke obetydligt försvåras, så att fråga han uppstå, huruvida icke en särskild distributör äfven skulle blifva behöflig.

I betraktande af dessa omständigheter kan jag icke anse någotdera af de förslag, som Inspectores för Akademiens bibliothek framlagt, välbetänkt. Deremot synes mig Frih. Nordenskiölds förslag i hufvadsak innebära en lämplig förmedling mellan de olika åsigter, som i denna fråga yppat sig, i det att detsamma i möjligaste mån tillmötesgår de första motionärernas önskningar och derjemte undviker de med deras förslag förenade olägenheter, på samma gång det så lite som möjligt rubbar den hitlillsvarande anordningen af Akademiens skrifter, i hvilken omständighet jag för min del ser en icke oväsentlig förtjenst.

På grund af det anförda tillåter jag mig vördsamt hemställa, det Kongl. Akademien måtte besluta, att så väl Öfversigten som Bihanget skola hädanefter utgifvas efter samma plan som hittills, endast med den förändringen, att i Öfversigten upptagar endast smärre uppsatser och sådana, som icke äro förenade med planscher, samt att Bihanget fördelas i två afdelningar, som utgifvas i fria häften, hvilka åter förenas i fria, ej af årgångar bundna band af lämpligt omfång, nämligen

1:o) Första Afdelningen, omfattande de fysiko-mathematiska vetenskaperna, jemte kemi, mineralogi och geognosi;
2:o) Andra afdelningen, omfattande de biologiska vetenskaperna.

D. G. Lindhagen

Tillägg.
Emot Akademiens fattade beslut att godkänna och antaga det af Bibliotheks Inspektionen framlagda senare förslaget till förändrad anordning af Akademiens skrifter får jag till protokollet anföra min alvarliga reservation, åberopande de skäl, vom jag här ofvan andragit.

D. G. Lindhagen