Nämns i 5 stycken:
onumr.,
onumr.,
onumr.,
onumr.,
onumr.
Frågan afsåg att med PASTEURS arbeten visa, huru svårt det skulle blifva att rätt inordna en eller annan uppsats, om afdelningarne blefve fyra. Det är lätt att finna andra sammanställningar, inför hvilka en oerfaren skulle känna sig brydd: en uppsats, t. ex. om de elektriska fenomenen vid muskelverksamheten, vid Dionæas rörelser, om de lifs¬ yttringar som äro gemensamma för djur och vexter o. dyl., men i sådana fall, säkert ganska sällsynta, tryggar sig otvifvelaktigt Akademien vid författarens eget val, och vid sin Sekreterares omdöme.
Ty äfven utan att lägga särskild vigt på den anvisning Frih. NORDENSKIÖLD sjelf ger med orden: kemisktbiologiska, reder sig frågan lätt när man tänker efter hvad PASTEURS meddelanden innehålla. De finnas i franska Vetenskaps-Akademiens »Comptes Rendus», ordnade under sina rubriker. Der stå: undersökningarna öfver Pebrinen m. m. under Physiologie och Chimie physiologique; de om fermentets inflytande på kirurgiska sjukdomar under Chimie physiologique; de om Maladies nouvelles under Physiologie pathologique; de om vaccination af mjeltbrand under Physiologie générale; de om vattuskräck under Physiologie expérinentale; de om hönskolera under Chimie physiologique; de om några allmänna sjukdomars etiologi under Chimie physiologique; och den, hvars innehåll är »théorie des germes et son application à la medecine et à la chirurgies», under Physiologie; ideligen samma rubriker, som äro att finna i programmen för motionärernas andra, tredje och fjerde band. Och när PASTEUR någon gång utbyter det ena eller andra ordet mot »pathogénie», »pathologie expérimentale» e. dyl., då vet hvar och en, att han dermed icke lemnar Fysiologins område, som innesluter organens både normala och abnorma funktioner, och öfvergången från den ena till den andra.
Ty äfven utan att lägga särskild vigt på den anvisning Frih. NORDENSKIÖLD sjelf ger med orden: kemisktbiologiska, reder sig frågan lätt när man tänker efter hvad PASTEURS meddelanden innehålla. De finnas i franska Vetenskaps-Akademiens »Comptes Rendus», ordnade under sina rubriker. Der stå: undersökningarna öfver Pebrinen m. m. under Physiologie och Chimie physiologique; de om fermentets inflytande på kirurgiska sjukdomar under Chimie physiologique; de om Maladies nouvelles under Physiologie pathologique; de om vaccination af mjeltbrand under Physiologie générale; de om vattuskräck under Physiologie expérinentale; de om hönskolera under Chimie physiologique; de om några allmänna sjukdomars etiologi under Chimie physiologique; och den, hvars innehåll är »théorie des germes et son application à la medecine et à la chirurgies», under Physiologie; ideligen samma rubriker, som äro att finna i programmen för motionärernas andra, tredje och fjerde band. Och när PASTEUR någon gång utbyter det ena eller andra ordet mot »pathogénie», »pathologie expérimentale» e. dyl., då vet hvar och en, att han dermed icke lemnar Fysiologins område, som innesluter organens både normala och abnorma funktioner, och öfvergången från den ena till den andra.
»Hvar skulle efter den nu föreslagna anordningen, en PASTEUR offentliggjort meddelanden om sina epokgörande kemiskt-biologiska undersökningar ?»
Kongliga Vetenskaps-Akademien synes mig genom en anordning af det slag, som här föreslås, från en VetenskapsAkademi sönderfalla till ett aggregat af naturvetenskapliga fackföreningar. Genom det nya förslaget blefve nemligen en mängd vetenskaper helt och hållet uteslutna från de skrifter, som redogöra för Akademiens förhandlingar. Hvar skall t. ex. en medlem af akademiens 7:e klass (för medicin och chirurgi) trycka sådana smärre, för handlingarne ej lämpade uppsatser, för hvilka en spridning kan vara önskvärd utom medicinska facktidskrifter? Hvar skulle efter den nu föreslagna anordningen en Pasteur offentliggjort meddelanden om sina epokgörande kemiskt-biologiska undersökningar? Hvar skall efter det nya förslaget ett filologiskt, historiskt, statistiskt meddelande tryckas? Icke torde den akademi, som bland sina nio klasser räknar en för praktisk mekanik, en för medicin och chirurgi, en för de ekonomiska vetenskaperna och en för lärdom i allmänhet, från sin verksamhet vilja utesluta hithörande kunskapsgrenar, representerade inom akademien af femtiofyra bland dess hundra ledamöter.