Protokoll

Justeradt den 5 Juni 1878. Areschoug Protokoll, hållet hos Kongl. VetenskapsAkademien i Stockholm den 8 Maj 1878.

Närvarande: Præses, Herr Areschoug,
Sekreteraren, Herr Lindhagen,
Herrar: Berlin, Berg,
Edlund, Santesson,
Friherre von Düben, Grefve Hamilton,
Nordenskiöld, Wærn,
Holmgren, Stål,
Friherre Skogman, Adelsköld,
K. Styffe, Bergstrand,
Rubenson, Stenberg,
Smitt, Forssell och
Törnebohm,
Bibliothekarien Ahlstrand samt
Kamereraren Rehn.

Protokollsjustering. §: 1. Akademiens protokoll för den 10 nästlidne April upplästes till justering och godkändes.

Angående kanonångbåten Gunkilds användning vid en zoologisk expedition. §: 2. Med skrifvelse till Akademien den 20 nästlidne April hade Chefen för Kongl. Sjöförsvars-Departementet meddelat Akademien, att Kongl. Maj:t, på Akademiens framställning, i nåder medgifvit, att kanonångbåten Gunhild finge klargöras för att den 1 instundande Juli kunna utgå på sex veckors expedition för utförande af zoologiska undersökningar i de Sverige omgifvande hafven, samt att Kongl. Maj:t dervid bestämt, att kostnaden för de stenkol, som å berörda kanonbåt komme att användas från och med fartygets afgång från Carlskrona och intill undersökningarnes slut, skulle af Akademien ersättas; och då, enligt hvad Sekreteraren nu anmälde, berörda skrifvelse redan blifvit delgifven Herr S. Lovén, hvilken erhållit Akademiens uppdrag att öfvervaka ifrågavarande undersökningar, föranledde sagda skrifvelse ej vidare åtgärd, utan lades till handlingarne.

Angående upphörande af en marknad i Södertelje. §: 3. En af Kongl. Commerce Collegium under den 12 nästlidne April till Akademien aflåten skrifvelse med underrättelse; att den marknad för försäljning af kreatur och landtmannavaror; som hittills varit medgifven att årligen i Oktober månad hållas i Södertelje, hädanefter komme att upphöra, skulle meddelas Almanacksredaktionen för behörigt iakttagande vid tryckningen af almanachan.

Angående utlåtande i ett besvärsmål rörande fiskets bedrifvande i Närsåns och Österviks fiskevatten inom Gotlands län. §: 4. Upplästes och godkändes det utlåtande, Herrar O. Torell och Smitt, på uppdrag af Akademien, afgifvit i anledning af Kammar Collegii remiss i ett besvärsmål rörande fiskets bedrifvande i Närsans och Österviks fiskevatten inom Gotlands län; och skulle svar, grundadt på berörda utlåtande, till Kammar Collegium aflåtas.

Angående inbjudning till en fest i Lüttich för Professoren Th. Schwann. §: 5. Föredrogs en till Akademien ankommen cirkulärskrifvelse med inbjudning att deltaga i en fest, som för Akademiens ledamot, Professoren Theodor Schwann, komme att hållas i Lüttich; och beslöt Akademien; som ansåg någon särskild delegerad för deltagande i festligheten ej behöfva utses, att till festkomitén aflåta en skrifvelse med tacksägelse för inbjudningen och med lyckönskning till föremålet för festen.

Skrift antagen till införande i Handlingarne. §: 6. Till införande i Akademiens handlingar antogs en af Docenten W. Leche författad, af Herrar S. Lovén och O. Torell på uppdrag af Akademien granskad samt utaf dem godkänd, afhandling med titel: "Öfversigt öfver de af de Svenska expeditionerna till Novaja Semlja och Jenissej 1875 och 1876 insamlade Hafsmollusker".

Skrifter, antagna till införande i Akademiens Handlingar. §: 7. Sekreteraren anmälde, att efter Akademiens nästlidne sammankomst till Akademien inlemnats två afhandlingar afsedda att införas i Akademiens Handlingar, nemligen 1:o "Undersökning af badgytjan vid Marstrand" af Professoren N. P. Hamberg; och 2:o "Spinnen, eingesammelt von den Schwedischen Expedition nach Jenisei und Sibirien in den Jahren 1875 und 1876" af Medicine Doktorn L. C. Koch i Nürnberg; samt att Sekreteraren anmodat Herrar Berlin och Ekman att yttra sig öfver den förra afhandlingen och Herrar S. Lovén och Stål öfver den senare; och hade bemälde Akademiens ledamöter tillstyrkt sagda afhandlingars intagande i Akademiens handlingar, hvartill äfven Akademien lemnade sitt bifall.

Angående öppnandet af en nautisk-meteorologisk byrå i Stockholm. §: 8. Föredrogs ett till Akademien inkommit cirkulär med underrättelse att en nautisk-meteorologisk byrå i Stockholm blifvit inrättad och redan begynt sin verksamhet; och lades berörda cirkulär; som ej erfordrade någon åtgärd till handlingarne.

Porträtt af Friherre Charles de Ger föräradt Akademien. §: 9. Med skrifvelse till Akademien hade Kammarherren Friherre Louis de Geer, med tillkännagifvande, att hans nyligen aflidne broder, Kabinettskammarherren Friherre Carl Emanuel de Geer, som erfarit att det porträtt af Akademiens framlidne ledamot Entomologen Friherre Charles de Geer, hvilket funnes i Akademiens samling, lemnade åtskilligt att önska, utlofvat att skänka Akademien ett annat porträtt; tillika å framlidne Friherre Carl Emanuel de Geers vägnar förärat Akademien ett nytt porträtt af Friherre Charles de Geer och dervid tillika anhållit att återbekomma det hittills i Akademiens porträttsamling befintliga; och beslöt Akademien att till Friherre Louis de Geer aflåta en skrifvelse med tacksägelse för gåfvan samt dervid tillika återställa det äldre porträttet.

Angående ifrågasatta repentioner af den för ethnografiska samlingen i egendomen qvarteret Grönlandet Södra upplåtna lokal. §: 10. Uti en till Akademien stäld, till FörvaltningsUtskottet ingifven, nu uppläst, skrift hade Intendenten, Professoren F. A. Smitt, enär utsigt torde förefinnas att från den nu pågående ethnografiska utställningen i Arfprinsens palats erhålla åtskilliga föremål för Riksmuséi samling under förutsättning, att förevisning af berörda samling kunde ske, men sådant nu ej låte sig göra till följd af dels otillräckligheten af den lokal i Qvarteret Grönlandet Södra, hvari muséi ethnografiska samlingar förvarades, dels ock lokalens otjenliga anordning derför, hemstält:

att berörda lokal måtte så snart som möjligt under ledning af Akademiens Arkitekt på uppgifvet sätt repareras och medel dertill ej öfverstigande ett belopp af 2000 Kronor, från de af förenämnda egendom inflytande hyresmedel utgå;

att för den händelse efter utställningens slut en så stor tillökning skulle tillflyta Riksmuséi ethnografiska samling, att densamma ej lämpligen skulle kunna i den nuvarande lokalen inrymmas, nådigt tillstånd måtte utverkas till återförhyrande af en bredvid den nu i ofvanberörda egendom dertill upplåtna våning belägen lokal om tre rum och kök, hvilken lokal för närvarande är uthyrd för 500 Kronor, samt aftal med hyresmannen träffas om upplåtande af sistnämnda lokal för ändamålet; samt

att Akademien; under förnyadt åberopande af de skäl, som derför i Akademiens underdåniga skrifvelse i September månad nästlidne år blifvit framstälda, och med hänvisande till de ökade kostnader; som med den ethnografiska samlingens förevisning för allmänheten blefve förenade måtte hos Kongl. Maj:t söka utverka nådig framställning till näst sammanträdande Riksdag om beviljande af ett statsanslag af 1,500 Kronor årligen till den ethnografiska samlingens vårdande; i anledning af hvilken framställning Inspectores för den zoologiska afdelningen sig yttrat och dervid tillstyrkt bifall derå.

Efter det Sekreteraren vidare meddelat, att FörvaltningsUtskottet, som tagit detta ärende under ompröfning, uppdragit åt Herr Edlund och Arkitekten, att vid den hussyn, de erhållit uppdrag att förrätta, undersöka i hvad mån den för den ethnografiska samlingen nu upplåtna lokal kunde erfordra förändring, eller reparation samt härom yttra sig i sammanhang, med det förslag till reparationer i Akademiens fasta egendomar för innevarande år, hvilket Arkitekten hade att afgifva, samt att Herr Smitts framställning om beredande af utvidgad lokal för berörda samling och om särskildt statsanslag för samlingens vårdande derefter komme att framdeles för Akademien ånyo anmälas, fann Akademien något beslut för närvarande ej påkallas af Herr Smitts ifrågavarande skrifvelse.

Angående uppskof för Fr. Svenonius med hans af Akademien understödda resa. §: 11. Hos Akademien hade Filosofie Kandidaten Fredr. Svenonius; hvilken undfått ett reseunderstöd af 400 Kronor för en geologisk resa under instundande sommar till vissa delar af Jemtland och Lule Lappmark, uti ingifven skrift anhållit att, då utsigt för honom möjligen kunde ng åg att få deltaga i de expeditioner; som från Norsk och Finsk sida under innevarande års sommar vore afsedda att afgå för undersökning af guldfyndigheterna i Norra Skandinavien, Akademien måtte medgifva att, om hans önskan i sådant afseende kunde förverkligas, ofvanberörda reseunderstöd måtte få innestå till sommaren 1879 för att då användas enligt den faststälda reseplanen; i anledning af hvilken ansökning Herrar Nordenskiöld och O. Torell, på uppdrag af Sekreteraren sig yttrat och dervid till densamma tillstyrkt bifall. och bifölls ifrågavarande ansökning jemväl af Akademien.

Angående utnämning af Amanuens vid Akademiens bibliothek. §: 12. På förslag af Bibliotheks Inspektionen och Bibliothekarien kallade och antog Akademien extra ordinarie Amanuensen vid Kongl. Bibliotheket Doktor Knut Robert Géete att vara Amanuens vid Akademiens bibliothek mot åtnjutande från och med innevarande månad af den för denna befattning af Akademien under den 10 nästlidne April estämda aflöning af 1,500 Kronor för år räknadt; hvarom utdrag af protokollet skulle Doktor Géete meddelas.

Angående öfverlemnande till Riksmuséum af samlingar från nordvestra Ryssland, hopbragta af Löjtnanten H. af Sandeberg. §: 13. Upplästes det utlåtande Herrar S. Lovén, Stål och Smitt på uppdrag af Akademien afgifvit öfver Löjtnanten H. af Sandebergs skrifvelse till Akademien af den 29 sistlidne Mars i fråga om öfver lemnande såsom gåfva till Riksmuséum af samlingar, som utaf Sandeberg hopbragts under hans år 1877 företagna arktiska expedition till nordvestra Ryssland; och hade bemälde Intendenter, med afseende å hvad Löjtnanten Sandeberg uti särskilda derefter aflåtna skrifvelser af den 3 nästlidne April och den 6 innevarande månad anfört, förordat, att den värderika gåfvan måtte med största beredvillighet för Riksmuséum mottagas; och beslöt Akademien, med bifall härtill, att till Löjtnanten Sandeberg aflåta en tacksägelseskrifvelse derför.

Angående honorarium åt Docenten Hj. Theel för en afhandling. §: 14. På derom af Herr S. Lovén skriftligen gjord framställning tilldelade Akademien Docenten Doktor Hjalmar Theel af det för bearbetningen utaf Riksmuséi samlingar anvisade anslag ett honorarium af 400 Kronor för författandet af den vid Akademiens nästlidne ordinarie sammankomst till införande i dess handlingar antagna afhandling om de under Herr Nordenskiölds två expeditioner till Jenisej funna Annilider.

Angående beviljad tjenstledighet.§: 15. I anledning af derom gjorda, af vederbörande Inspektioner tillstyrkta; ansökningar beviljade Akademien tjenstledighet dels åt Professoren Nordenskiöld under den tid, som åtginge för utförande af den naturvetenskapliga expedition; hvilken, afsedd att kunna verkställas på ett års tid, komme att under Hans Maj:t Konungens beskydd och med understöd af allmänna medel under Herr Nordenskiölds ledning den 1 nästinstundande Juli afgå till de arktiska trakterna, dels ock åt Professoren Hugo Gyldén under nästkommande Juni och Juli månader för helsans värdande.
I sammanhang härmed uppdrog Akademien åt Professoren Lindström att under Herr Nordenskiölds frånvaro utöfva tillsyn öfver den mineralogiska afdelningen.

Angående en förändrad anordning af Akademiens verksamhet. §: 16. Föredrogs ånyo den vid Akademiens sammanträde den 13 sistlidne Mars bordlagda motion af Friherre von Düben angående en förändrad anordning af Akademiens sammankomster jemte de deröfver afgifna utlåtanden, hvilka samtliga handlingar finnas detta protokoll bifogade; och beslöt Akademien, efter en längre öfverläggning, att från och med nästkommande September månad följande stadganden skulle vid Akademiens sammankomster lända till efterrättelse nemligen:

1:o "Lista öfver de ärenden, som väntas förekomma vid hvarje sammankomst; skall genom Sekreterarens försorg i lithografiskt öfvertryck senast tre dagar före sammankomsten kringsändas till alla i hufvudstaden eller dess närhet, äfvensom i Upsala, boende ledamöter af Akademien.

2:o Handlingarne till de ärenden, som vid en stundande sammankomst förekomma, skola, i den män de inkomme, på tid och ort, som å ofvan nämnda lista angifves; vara tillgänglige för Akademiens ledamöter under de två dagarne närmast före sammankomsten.

3:o. Sammankomsterna börjar klockan 6 eftermiddagen.

4:o De vetenskapliga föredragen, der sådana äro anmälda börja, derest icke Akademien för tillfället annorlunda beslutar, efter slutet af det ärende, som senast före klockan åtta blifvit föredraget; då det ankommer på Akademien att, om ej alla administrativa ärenden till denna tid medhunnits, bestämma, huruvida föredragningen af dem skall efter de vetenskapliga föredragen fortsättas eller ej; samt att, om mål återstå, som ej på sammanträdet företagas, Sekreteraren i samråd med Præses eger afgöra, om dessa mål kunna till Akademiens sammankomst i nästa månad uppskjutas; eller om nytt sammanträde skall under samma månad hållas.

5:o. Hvarje vidlyftigare administratiot ärende, hvaröfver utlåtande blifvit af särskilda inom Akadenien utsedde komiterade infordradt, bör helst i fritt föredrag, utan utlåtandets uppläsande, af någon bland dessa komiterade, efter dem emellan träffad öfverenskommelse; föredragas; dock att derjemte ett i ämnet affattadt skriftligt utlåtande skall senast vid sammankomsten till Sekreteraren aflemnas, äfvensom att i hvarje fall, detta utlåtande eller någon annan till ärendet hörande handling skall uppläsas; när någon ledamot sådant begär.

6. Alla omröstningar med ja och nej skola verkställas medelst hvita och svarta kulor, af hvilka de hvita beteckna svaret ja och de svarta svaret nej på en framstäld proposition".

Angående förändrad dag för Akademiens Juni sammankomst §: 17. Enär i år Akademiens Junisammankomst, enligt den stadgade ordningen, skulle inträffa så sent som den 12 Juni samt efter Pingst, och sålunda en stor del af Akademiens ledamöter vid den tiden antagligen redan skulle hafva lemnat staden, beslöt Akademien, på framställning af Förvaltnings-Utskottet att utsätta berörda sammankomst till Onsdagen den 5 samma månad.

Angående Utskottens reglerande.§: 18. I enlighet med föreskrifterne i §§: 53, 57 och 68 uti Akademiens Grundreglor anstäldes val för reglering af Redaktions-, Inspektions- och Förvaltnings Utskottens personaler under nu pågående Akademiår hvarvid samtliga de ledamöter, som voro i tur att afgå, åter valdes.

Angående återbesättande af lediga rum.§: 19. Upplästes protokoll från nedannämnda två Kongl. Vetenskaps-Akademiens klasser, hvaraf inhemtades att å förslag till återbesättande af följande två inom Akademien lediga rum blifvit uppförda:
dels bland inländske ledamöter af Sjette klassen, efter Professoren Elias Fries, Intendenten vid Riksmusei Palæontologiska afdelning, Professoren Gustaf Lindström enhälligt;
dels ock bland utländske ledamöter af Sjunde klassen efter Medicine Professoren William Stokes i Dublin och efter Medicine och Fysiologie Professoren i Paris, Ledamoten af Franska Institutet Claude Bernard, likaledes enhälligt, Läkaren vid Royal Ophtalmological Hospital i London Professoren William Bowman och Professoren i Kemi vid Sorbonne Ledamoten af Franska Institutet Louis Pasteur; och blefvo, vid anstälda särskilda omröstningar öfver dessa förslag, desamma enhälligt förklarade för hvilande till nästa sammankomst, då val skulle företagas.

Angående återbesättande af ledigt rum§: 20. Föredrogs ånyo sedan sista sammankomsten hvilande protokoll från Kongl. Vetenskaps-Akademiens Fjerde klas, hvaraf inhemtades, att nämnda klass å förslag till återbesättande af det efter framlidne Professoren Henri Victor Regnault inom klassen lediga rum bland utländske ledamöter enhälligt uppfört: Professoren vid Universitetet i Bonn Robert Julius Emanuel Clausius. och utsågs vid anstäld omröstning öfver detta förslag Professoren Clausius enhälligt till Ledamot af Akademien efter Herr Regnault. För den sålunda valde skulle i vanlig ordning utfärdas kallelsebref.

Utgifna skrifter. §: 21. Anmäldes att sedan sista sammankomsten utkommit dels 14:de bandets 2:dra häfte af Kongl. Vetenskaps-Akademiens Handlingar dels ock 4:de bandets 2:dra häfte af Bihanget till Handlingarne.

Föredrag och meddelanden§: 22. Föredrag och meddelanden.

Herr Törnebohm. Herr Törnebohm redogjorde för en af honom utförd undersökning om den mikroskopiska strukturen af den jernförande basalten vid Ovifak på Grönland; om hvilken undersökning en uppsats för "Öfsigten" utlofvades.

Sekreteraren.Sekreteraren aflemnade för intagande i Akademiens skrifter följande af Herr Cleve författade uppsatser, nemligen:
1:o "Om några derivat af y diklornaftalin";
2:o "Om några Lantan- och didymföreningar"; samt
3:o "Diatoms from the West Indian Archipelago"; och skulle de båda första af dessa uppsatser intagas i Öfversigten" samt den sista i Bihanget till Handlingarne.

§: 23. Slutligen anmäldes att Akademiens Bibliothek sedan sista sammankomsten fått mottaga åtskilliga värdefulla skänker hvaröfver en förteckning som vanligt skulle intagas i "Öfversigten".

Skänker. Jettonutdelning. §: 24. Utdelades 27 jettoner. Assistenten Lindström, Aktuarien Börtzell och tillförordnade Amanuensen vid den Meteorologiska Centralanstalten Doktor Hamberg, hvilka öfvervarit sammankomsten, erhöllo äfven hvardera en.

In fidem:
Otto Sjögreen.

Motion af Friherre von Düben, om förändrad anordning af Vetenskaps Akademiens sammankomster, skall, enligt Akademiens beslut den 12 Dec 1877, meddelas dess ledamöter.

Till Kongl. Vetenskaps Akademien

Den långa tid, som vid Akademiens sammankomster upptages af föredragning af remisser och ekonomiska mål, inskränker i hög grad det vetenskapliga arbetet; af sådana icke vetenskapliga ärenden upptages största delen af de till Akademiens möten bestämda aftnar och det är icke sällsynt att två timmar eller mera förgått innan de vetenskapliga meddelandena tagit sin början. Men trotts sin längd och trotts den stora möda H:r Sekreteraren har för först nämnda föredragning, kommer dock hithörande, ofta ganska vigtiga ärenden såsom öfverraskningar för alla dem af Akademiens ledamöter, som icke tillhöra Förvaltningsutskottet eller haft sig uppdragen ärendets beredning. Huru stor lit man än må och bör sätta till dessa Akademiens eller H:r Sekreterarens förtroendemän, vill man dock, då man skall deltaga i det moraliska eller vetenskapliga ansvaret för ett beslut, åtminstone hafva tillfälla att lära känna och bedöma saken, så vidt man det kan.

Man har visserligen rätt (enl. §10 Ordningsstadgan) att begära ärendet på bordet; men dels kan det ibland behöfva afgöras utan 28 dygns dröjsmål, dels tvekar man att, möjligen i strängdt mål, besvära med dubbel föredragning, och ärendet afgöres, utan att Akademiens i beslutet deltagande Ledamöter kunna sägas verkligen känna det.

Detta allt och åtskilligt annat synes nu lätt kunna hjelpas genom ändring i sättet för ärendenas föredragning, och får jag i sådant hänseende vördsamt under ställa Akademiens pröfning följande förslag.

Sedan ärendena, på sätt grundreglor, ordningsstadga och sedvänja gifva vid handen, äro förberedda, förfares sålunda med deras föredragning i Akademien.

1:o) De i grundreglorna §§39 & 40 omtalade remisser, förvaltningsutskottets hemställanden och förslag, samt öfver hufvud alla ärenden, skola i regeln vara beredda 10 dagar före Akademiens sammankomst dag.

2:o) Uppgift på alla hemställanden och förslag till beslut skall genom Sekreterarens försorg öfvertryckas och utdelas till alla Akademiens i Stockholm bosatte eller enl. anmälan vistande ledamöter en vecka före Akademiens sammankomst. Då så nödigt anses må denna uppgift äfven innehålla en kort recit af något eller några mål.

3:o) Alla handlingar som röra de å denna föredragningslista upptagna ärenden skola derefter och intill Akademiens sammanträde på viss tid och ort vara tillgängliga för Akademiens ledamöter att taga kännedom om deras innehåll.

4:to) Denna föredragningslista skall ock, så vidt möjligt år, upptaga ämnena för de vid sammankomsten tillernade vetenskapliga föredragen; i alla händelser skall förteckning på dessa vid början af hvarje sammanträde finnas anslagen i Akademiens förmak.

5:to) Då val af ledamot förestår i Akademien skall den eller de af klassen eller klasserna föreslagne till namn och röstetal upptagas å föredragningslistan.

6:o) Val af förvaltningsutskott och inspectores, af ledamöter i komitéer för stipendier, belöningar, m.m., anmälas ock på denna lista, hvarjämte uppgifvas de personer som senast för ändamålet haft Akademiens förtroende i de särskilda hänseendena.

7:o) Denna föredragningslista följes nu vid Akademiens sammankomst; hon, men intet mera, föredrages rörande de innehållna ärendena utom de vetenskapliga meddelandena och föredragen, så framt icke någon ledamot, på anförda skäl, sådant äskar, dåman förfar som hittills varit brukligt eller för tillfället beslutas. Härvid observeras att vid val af ledamot, Sekreterare och öfriga embetsmän måste förfaras efter grundreglorne §§8–18, 23–30, o. s. v.

8:o) Skulle ärende af den brådskande beskaffenhet, att det icke utan olägenhet kan uppskjutas till Akademiens nästa sammanträde, från Kongl. Majst. eller allmänna embetsverk (§39 grundreglorna) inkomma under de 10 dagarna före närmaste sammanträde eller af någon då timad händelse föranledas; då må det i nu bruklig ordning föredragas.

Till dessa förslag tillåter jag mig lägga några motiv och anmärkningar.

Tiden, hvarinnom ärendena skola vara beredda (1:o) är beräknad med afseende på möjligheten af föredragninglistans utsändning och för beredande af tid för vinnande af kännedom om handlingarna, 10 dagar före sammankomsten lemna dock 18 dågars rådrum för ärendernas beredning.

Skulle likväl denna beredningstid anses för kort, kan saken något förbättras derigenom att beredningens afslutande utsättes till 1 vecka före sammankomstdagen, att föredragningslistan tryckes och utdelas under de 2 derpå följande dagarna samt att handlingarna hållas till handa under de 3–4 följande till och med sammankomstdagens förmiddag.

4:to) är önskligt, såsom enda sättet att åstadkomma vetenskaplig diskussion, för så vidt sådan är möjlig i anseende till de heterogena ämnen som inom Akademien äro representerade.

Att förestående val äro på förhand kända (5:o & 6:o) kan icke annat än försäkra om större förtanka vid dem än hittills.

Att ärendena icke på nu brukligt sätt föredragas sparar mycken tid och möda för H:r Sekreteraren, såväl som mycken tid skall vinnas för Akademiens vetenskapliga verksamhet vid sammanträdena. Derigenom torde ock varda möjligt att, utan intrång i denna, kunna låta sammankomsterna börja något senare än nu år brukligt; förändrad lefnadsordning sedan detta bruk infördes, torde motivera ändring deri.

Utförandet af nu väckta förslag torde icke göra någon väsentlig ändring behöflig, hvarken i grundreglor eller i ordningsstadga och således icke heller från den synpunkten kunna vålla någon svårighet.

Stockholm d. 14 November 1877. Gust. von Düben. 

Efterföljande utlåtanden, här tryckta såsom manuskript, meddelas Kongl. Vetenskaps Akademiens Herrar ledamöter, på grund af Akademiens beslut den 13 Mars 1878.

Till Kongl. Vetenskaps Akademien.

Med anledning af erhållet uppdrag att afgifva utlåtande om en af Friherre von Düben hos Kongl. Akademien väckt motion om förändrad anordning af Akademiens sammankomster, få vi, rörande detta ärende, äran anföra följande.

Motionen har tre särskilda syftemål, i det den afser dels att bereda mera tid åt de vetenskapliga föredrag, som vid sammankomsterna pläga hållas, dels att göra Akademiens ledamöter på förhand mera bekanta med föreliggande administrativa ärenden än hittills varit fallet, och dels slutligen att söka få en annan, efter de förändrade lefnadsvanorna mera lämpad tid för sammankomsternas början bestämd.

För att afgöra, huruvida det första af dessa syftemål, eller beredande af mera tid åt de vetenskapliga föredragen, skulle kunna vinnas genom inskränkning af den tid, som egnas åt de administrativa ärendena, torde vara nödigt att tillse af hvilken beskaffenhet dessa ärenden äro och huruvida en mindre omständlig behandling af dem må vara tillrådlig. Ifrågavarande ärenden hafva afsende dels på besvarande af remisser från Kongl. Maj:t och Embetsverken, hvilka mål icke sällan beröra samhällsangelägenheter af den största vigt, dels på administrationen af de institutioner, – det Naturhistoriska Riksmuseum och den Meteorologiska Central-Anstalten, – hvilka Statsmakterna ställt under Akademiens inseende, dels på det Akademien nästan ända sedan hennes stiftelse anförtrodda uppdraget att besörja utgifvandet af Rikets Statskalender och Almanachor, dels på Akademiens egna angelägenheter, såsom hennes publikationer, hennes egna icke obetydliga ekonomiska förvaktning och hennes egna särskilda institutioner, nämligen Observatorium, den Fysiska Institutionen och Bibliotheket, och dels på de många, till en del storartade donationer, som blifvit Akademien anförtrodda, hvaribland må nämnas Bergianska stiftelsen, Letterstedtska och Wallmarkska donationerna, Berzeliska stipendii-stiftelsen, m. m. Man torde böra medgifva, att alla dessa ärenden äro af den vigt, att all nödig omsorg bör åt dem ägnas vid deras behandling inom Akademien, och att beslut rörande dem icke böra af Akademien fattas utan att hvar och en närvarande och således i besluten deltagande ledamot eger tillfälle att dessförinnan om ärendena få fullständig kännedom. Då det nu väl kan antagas, att den af motionären föreslagna utvägen, eller att de handlingar, som höra till ärendena, skulle några dagar före sammankomsten vara tillgängliga för Akademiens ledamöter, svårligen skulle leda till målet, enär sä̈kerligen högst få, om ens någon af Akademiens ledamöter skulle i längden underkasta sig besväret att före hvarje sammankomst göra ett särskildt besök i Akademiens hus för att taga kännedom om handlingarne, och enär på långt när icke alla handlingar torde kunna antagas vara inkomna ens dagen före sammankomsten, så lärer väl intet annat förfarande med dessa ärenden kunna ifrågasättas, än att vid sjelfva sammankomsten en fullständig redogörelse för hvarje ärende lemnas, hvadan alltså någon förkortning af tiden för samma ärendens föredragning icke lärer kunna påräknas, äfven om ett annat sätt för föredragningen blefve tillämpadt. Under sådant förhållande kunna vi icke finna någon annan utväg för beredande af mera tid åt de vetenskapliga föredragen, än att Akademien håller två sammankomster hvarje sådan månad, då de föreliggande administrativa ärendenas mängd och omfattning är större, än att tillräcklig tid kan under en enda sammankomst i månaden beredas för de vetenskapliga föredrag, som blifvit anmälda; och torde då såsom allmän regel böra fastställas, att de vetenskapliga föredragen skola senast börja vid ett bestämdt klockslag, då föredragningen af de administrativa ärendena afbrytas för att fortsättas vare sig efter de vetenskapliga föredragen vid samma sammankomst eller vid en följande sammankomst under samma månad.

Den omsorg, som bör egnas, åt de administrativa ärendena, torde fordra, att afseende fästes vid motionärens förslag, att en förteckning på de ärenden, som på förhand kunna antagas skola förekomma vid en sammankomst, en eller annan dag förut meddelas Akademiens i hufvudstaden boende ledamöter, om också denna förteckning rimligtvis icke torde böra eller kunna erhålla den omfattning som motionären förutsatter, utan måste inskränkas till angifvande af ärendenas titlar, äfvensom att de inkomna handlingarne hållas tillgängliga för dem af Akademiens ledamöter, som tillä̈fventyrs skulle önska deraf taga del, äfvenledes en eller annan dag före sammankomsten, hvarjemte kringsändningen af förteckningen på ärendena torde böra utsträ̈ckas jemvä̈l till Akademiens i Upsala eller i hufvudstadens närhet bosatte ledamöter. Någon tidigare kringsändning af förteckningen på ärendena eller tidigare tillgång till handlingarne lärer neppeligen vara behöflig och knappast möjlig; åtminstone vore derför en förändring af §40 mom. c. af grundreglorna nödig. Handlingarnes tillgänglighet blott en eller annan dag före sammankomsten förutsätter redan, att alla utlåtanden, som med anledning af remisser böra afgifvas, skola vara inlemnade tidigare än ifrågavarande paragraf-moment föreskrifver. Men en af Akademien en gång för alla uttalad önskan derom, att alla remisser måtte besvaras innan Lördagen före hvarje sammankomst, torde vara tillräcklig för att i de festa fall leda till efterföljd.

Hvad särskilt angår vidlyfttigare mål, öfver hvilka utlåtanden blifvit af sakkunniga Akademie-ledamöter på förhand afgifna, hafva de Komiterade trott, att uppfattningen af deras föredragning skulle icke oväsentligt underlättas och uppmärksamheten derpå stegras, om redogörelserna för dessa mål framställdes i fria föredrag, och icke, såsom hittills, genom uppläsning af de inkomna utlåtandena, hvarvid dock bör förutsättas, att den fria föredragningen i hvarje särskildt fall sker med den fullständighet och noggranhet, som för ett riktigt bedömande af den föreliggande frågan äro erforderliga. Men då en sådan föredragning icke kan utföras af någon annan än den som är med ärendet och alla dess detaljer fullt förtrogen, så torde det lämpligen böra blifva ett åliggande för någon af dem, som erhållit uppdrag att afgifva utlåtande i ämnet, att föredraga ärendet, och detta helst på nämnda sätt, eller, med andra ord, att för ärendet vara rapportör, om hvilket åliggandes fullgörande de ifrågavarande förtroendemännen må ega att sinsemellan träffa öfverenskommelse. Huruvida genom ett sålunda förändradt satt för föredragningen af vissa ärenden någon tidsparing skall komma att vinnas, är icke latt att på förhand afgöra, likasom någon sådan vinst icke heller varit af de Komiterade afsedd. Det är till och med möjligt, att ett dylikt föredragningssätt fordrar längre tid än blotta uppläsandet af till ärendena hörande utlåtanden.

Deremot anse vi, att någon, om också icke betydlig tid skulle besparas, om de ofta förekommande omröstningarne med ja och nej, som nu verkställas medelst tryckta lappar, i stället komme att utföras medelst kulor af olika färg, t. ex. svarta och hvita, enär uppläsningen af hvarje särskild afgifven röst derigenom bortfaller.

Hvad slutligen angår motionärens förslag att, på grund af förändrade enskilda lefnadsvanor, framskjuta tiden för sammankomsternas början, så kunna vi icke frånkänna det anförda skälet för en sådan förändring en viss giltighet. Framflyttningen lärer väl dock icke kunna blifva särdeles betydlig, om man icke vill göra hela tiden för hvarje sammankomst ännu otillrä̈ckligare än den nu är. Måhanda skulle dock utan olägenhet sammankomsternas början kunna utsättas till kl. 6 e. m. i stället för kl. ½ 6, och således Förvaltnings-Utskottets ½ 6 i stället för kl. 5.

På grund af det anförda tillåta vi oss alltså hemstä̈lla, det Kongl. Akademien ville besluta följande förandringar i anordningen af dess sammankomster, att träda i verkställighet från och med nästkommande September månad, nämligen

att lista öfver de ärenden, som väntas skola förekomma vid hvarje sammankomst, skall genom Sekreterarens försorg i litografiskt öfvertryck senast tre dagar före sammankomsten kringsändas till alla i hufvudstaden eller dess närhet, äfvensom i Upsala boende ledamöter af Akademien:

att handlingarne till de ärenden, som vid en stundande sammankomst skola förekomma, skola, i den mån de inkomma, på tid och ort, som å ofvan nämnda lista angifvas, vara tillgängliga för Akademiens ledamöter, under de två dagarne närmast före sammankomsten

att början af sammankomsterna bestämmes till kl. 6 e. m.

att de vetenskapliga föredragen, der sådana äro anmälda, börja efter slutet af det ärende, som senast före kl. 8 blifvit föredraget. Hafva ej alla administrativa ärenden före kl. 8 medhunnits, ankomme det på Akademien om föredragningen af dem skall efter de vetenskapliga föredragen fortsättas eller ej. Återstå mål, som ej på sammanträdet företagas, afgöre Sekreteraren i samråd med Præses om dessa mål kunna till Akademiens sammankomst nästa månad uppskjutas, eller om nytt sammanträde skall under samma månad hållas

alt, i sammanhang härmed, Akademiens Ordningsstadgars § 1 mom. å måtte erhålla följande förändrade lydelse: "Akademiens Ordinarie sammanträden hållas andra och, der målens mängd dertill föranleda, äfven tredje Onsdagen i hvarje månad, med undantag af Juli och Augusti, då Akademien har ferier";

att hvarje vidlyftigare administrativt ärende, hvaröfver utlåtande blifvit af särskilda inom Akademien utsedde komiterade infordradt, skall helst i fritt föredrag, utan utlåtandets uppläsande, af någon bland dessa komiterade, efter dem emellan träffad öfverenskommelse, föredragas; dock att derjemte ett i ämnet affattadt skriftligt utlåtande skall senast vid sammankomsten till Sekreteraren aflemnas, äfvensom att i hvarje fall detta utlåtande eller någon annan till ärendet hörande handling skall uppläsas, när någon ledamot sådant begär; och

att alla omröstningar med ja och nej skola verkställas medelst hvita och svarta kulor, af hvilka de hvita beteckna svaret ja och de svarta svaret nej på en framstalld proposition.

Stockholm den 4 Februari 1878.

FR. TH. BERG. C. FR. WÆRN. ER. EDLUND.
GUST. VON DÜBEN

Undertecknad, som för sin del instämmer i alla öfriga här ofvan framställda förslag, har likväl icke kunnat biträda förslagen derom, att, om föredragningen af de administrativa ärendena vid en sammankomst icke hinner afslutas intill kl. 8, denna föredragning skall afbrytas för att fortsättas antingen efter de vetenskapliga föredragen vid samma sammankomst, eller vid ett nytt sammanträde under samma månad, och att i sammanhang dermed Ordningsstadgarnes § 1 mom. a) skulle erhålla en förändrad lydelse.
D. G. Lindhagen.

I förestående af Komiténs pluralitet framställda förslag har Akademiens Förvaltnings-Utskott instämt, men med den förändringen, att i fjerde momentet, hvars början är: " att de vetenskapliga föredragen, der – –", mellan orden börja och efter insattes mellanmeningen: "derest Akademien för tillfället icke annorlunda besluter, så att början af momentet skulle blifva: "att de vetenskapliga föredragen, der sådana äro anmä̈lda, börja, derest Akademien för tillfället icke annorlunda besluter, efter slutet af det ärende, som senast före kl. 8 blifvit föredraget".

Till protokollet vid K. Vetenskaps Akademiens Förvaltnings-Utskotts sammanträde den 8 Mars 1878, med anledning af Komiterades utlåtande öfver Friherre V. Dübens motion om förändrad anordning af Akademiens sammankomster.

I hufvudsaken instämmande i hvad Komiterade yttrat angående den stora och väsendtliga betydelse, som de ärenden, hvilka man kallat administrativa, hafva för Akademien och hennes verksamhet, anser jag dessa ärendens betydelse t. o. m. vara sådan, att derest Akademien skulle besluta, att, i de fall då det vanliga tidmåttet för en sammankomst icke är tillrä̈ckligt för allt som är till föredragning anmä̈ldt, sammankomsten må ajourneras t. ex. till närmast följande Onsdag, det är mera lämpligt, att ett eller annat af föredragen uppskjutes, än att ett sådant fördröjande träffar ett administrativt ärende. Ty dels kan det hända, att uppskjutandet af sådant ärende, i ett eller annat afseende, medför verklig skada, hvilket deremot icke gerna kan blifva händelsen med ett föredrag; dels blir det af sjelfva den lifliga önskan, som uttalar sig i Friherre v. Dübens motion, att främja föredragen, under namn af vetenskapligt arbete, framför de administrativa ärendena, sannolikt, att, derest endast de senare skulle kunna uppskjutas till en följande sammankomst, eller i bästa fall till tiden efter föredragen, skulle deras afgörande mången gång blifva öfverlemnadt åt ett ringa antal ledamöter. Om det nemligen är så, att hos Akademiens ledamöter intressets bästa del tillfaller de vetenskapliga föredragen, kan man med skä̈l förvänta, att för ett sådant föredrags skuld många skola stanna qvar till en sen timme, eller t. o. m. besvära sig med en vandring till Akademiens hus, men deremot icke för att allenast åhöra föredragningen af administrativa ärenden. Det är dessutom fara värdt, att om sammankomsternas antal ökas, mången skall finna sig verkligen förhindrad att dervid komma tillstades. Och likväl, såsom Friherre v. Düben uttrycker sig: "huru stor lit man än må och bör sätta till Akademiens eller Hr Sekreterarens förtroendemän, vill man, då man skall deltaga i det moraliska eller vetenskapliga ansvaret för ett beslut, åtminstone hafva tillfälle att lära känna och bedöma säken, så vidt man det kan. Men då så är, böra också sådana tillfällen snarare erbjudas och framhållas, än undanskjutas och fördröjas.

I förslaget, att utlåtanden i remitterade mål må dragas, ber jag att få instämma, dock icke derhä̈n, att de kunde få förvandlas till fria föredrag, en form som är alldeles olämplig, enär Akademiens mening bör uttryckas i noggrannt afvägda uttryck. Men huru än härmed förhålles, lärer likväl icke någon nämnvärd tidsbesparing dermed kunna vinnas. En sådan besparing torde deremot kunna beredas vid votering med ja och nej, dock svårligen genom det vanliga begagnandet af svarta och hvita kulor, vid hvilket hänsynen till omröstningens hemlighet medför vida större omgång än när det röstas med tryckta lappar. Måhända skulle Akademien vilja besluta, att låta förfärdiga en mekanisk apparat som upptar vota och angifver utslaget

St. 8/3 78.

S. Lovén.

STOCKHOLM, 1878. P. A. NORSTEDT & SÖNER.