höll ett inträdestal
(onumr.)
och antogs som ledamot
(§ 15).
Nämns också i 11 stycken:
onumr.,
onumr.,
onumr.,
§ 2,
§ 4,
§ 5,
§ 7,
§ 15,
§ 17,
§ 18,
§ 21.
Efter en liten stund kom han tilbaka och gaf Academien vid handen Hr Tourlons yttrade vederkänsamhet deröfver. Hvarpå Hr Tourlon blef införd och hölt ex tempore et tal til Academien, deruti han tackade för den benägenhet Academien velat tilskynda honom, i det hon behagat kalla honom til en medlem uti des Sälskap, tvekade om sin skickelighet, men låfvade ej mindre flit än upriktig åhoga vid alt hvad han kunde til väga bringa; dertilmed berättade han, huruledes han en och annan gång talt med Hr Ahlström om det folckets idoghet, som bo uti Indien, och til bevis deraf framdrog han de tvenne böcker, som tilförene blifvit af Hr Ahlström i Academien upviste, hvilcka Hr Tourlon sade sig fördt med sig från Ostindien. Och som han förmärckt, at Academien funnit behag uti dem, så updrog han dem ock nu såsom en äre skänck til Academien.
15. Nu berättades, at Hr Tourlon var tilstädes, hvarföre Hr Höpken påtog sig at stiga ut och å Academiens vägnar tala med honom; men frågade likväl förut cum reservatione ad protocollum, om icke alla Ledamöterne vore enige derom, at Hr Tourlon nu skulle tagas in til medlem i Academien? Svarades ja öfveralt.
Efter en liten stund kom han tilbaka och gaf Academien vid handen Hr Tourlons yttrade vederkänsamhet deröfver. Hvarpå Hr Tourlon blef införd och hölt ex tempore et tal til Academien, deruti han tackade för den benägenhet Academien velat tilskynda honom, i det hon behagat kalla honom til en medlem uti des Sälskap, tvekade om sin skickelighet, men låfvade ej mindre flit än upriktig åhoga vid alt hvad han kunde til väga bringa; dertilmed berättade han, huruledes han en och annan gång talt med Hr Ahlström om det folckets idoghet, som bo uti Indien, och til bevis deraf framdrog han de tvenne böcker, som tilförene blifvit af Hr Ahlström i Academien upviste, hvilcka Hr Tourlon sade sig fördt med sig från Ostindien. Och som han förmärckt, at Academien funnit behag uti dem, så updrog han dem ock nu såsom en äre skänck til Academien.
Efter en liten stund kom han tilbaka och gaf Academien vid handen Hr Tourlons yttrade vederkänsamhet deröfver. Hvarpå Hr Tourlon blef införd och hölt ex tempore et tal til Academien, deruti han tackade för den benägenhet Academien velat tilskynda honom, i det hon behagat kalla honom til en medlem uti des Sälskap, tvekade om sin skickelighet, men låfvade ej mindre flit än upriktig åhoga vid alt hvad han kunde til väga bringa; dertilmed berättade han, huruledes han en och annan gång talt med Hr Ahlström om det folckets idoghet, som bo uti Indien, och til bevis deraf framdrog han de tvenne böcker, som tilförene blifvit af Hr Ahlström i Academien upviste, hvilcka Hr Tourlon sade sig fördt med sig från Ostindien. Och som han förmärckt, at Academien funnit behag uti dem, så updrog han dem ock nu såsom en äre skänck til Academien.
Efter en liten stund kom han tilbaka och gaf Academien vid handen Hr Tourlons yttrade vederkänsamhet deröfver. Hvarpå Hr Tourlon blef införd och hölt ex tempore et tal til Academien, deruti han tackade för den benägenhet Academien velat tilskynda honom, i det hon behagat kalla honom til en medlem uti des Sälskap, tvekade om sin skickelighet, men låfvade ej mindre flit än upriktig åhoga vid alt hvad han kunde til väga bringa; dertilmed berättade han, huruledes han en och annan gång talt med Hr Ahlström om det folckets idoghet, som bo uti Indien, och til bevis deraf framdrog han de tvenne böcker, som tilförene blifvit af Hr Ahlström i Academien upviste, hvilcka Hr Tourlon sade sig fördt med sig från Ostindien. Och som han förmärckt, at Academien funnit behag uti dem, så updrog han dem ock nu såsom en äre skänck til Academien.
2. Det hemstältes sedan, at som Hr Tourlon snart skulle resa härifrån, och han ej allenast ville skäncka til Academien de 2:ne ritade böcker, som han fördt med sig från Ostindien, om deras der brukeliga process uti silkets tilredning och risplantering, utan ock vore i stånd at än ytterligare under sina resor taga vara på hvarjehanda gagnel:e påfund, hvarmed Academien kunde giöra det almenna mycken förmon, om icke han nu i anseende dertil kunde til Ledamot i Academien emottagas?
4. Alla voro derom ense, och hvad Herr Tourlon nu enkannerl:n vidkommer, så hölt Academien för godt, at Ledamöterne hvar för sig kunde ingifva vissa frågor om sådane stycken, som vore nödige at få veta från Ostindien, hvaraf Hr Tourlon kunde få tilfälle at på det nogaste göra sig derom kunnig och vid återkomsten gifva sådant Academien vid handen.
5. Hr Triwaldt berömde ej allenast det af Hr Tourlon til Academien nu gifne arbetet om silckesmatkarne, och sade at det kommer honom mycket väl til pas vid sin beskrifning om silckesmaskar, utan han nemde ock nu, huru han kunde deruti efterspana och sedan til Academien ingifva en utförlig berättelse om deras thee planterande, om risplanteringen, med mera. Hr Sahlberg sade, at de uti Ostindien skola veta et särdeles behändigt sätt at rena silfret, som här intet ännu är bekant.
7. I följe häraf blef nu enhälleligen slutit, at Hr Tourlon skulle tagas in til Ledamot i Academien, i fal han i dag kommer up.
15. Nu berättades, at Hr Tourlon var tilstädes, hvarföre Hr Höpken påtog sig at stiga ut och å Academiens vägnar tala med honom; men frågade likväl förut cum reservatione ad protocollum, om icke alla Ledamöterne vore enige derom, at Hr Tourlon nu skulle tagas in til medlem i Academien? Svarades ja öfveralt.
17. Sedan berättade Hr Tourlon, at desse böcker voro för 5 år sedan giorde, då den nu rådande Kejsaren kom på tronen, åt hvilcken de blifvit skänckte at dermed visa för honom all den möda och myckna arbete, som den gemena hopen måste utstå, och at Kejsaren endast derigenom är stor och väldig.
18. Vid detta tilfället begerte Hr Triwaldt få veta hvad det vore, som maskarne spinna uppå, emedan det ser ut som mattor? Hr Tourlon svarade, at det vore bambou el:r et slags rör, som til den endan varda sammanflätade, och at han hade fördt några deraf hem med sig. Hr Triwaldt frågade, om han intet fördt frödigt ris med sig? hvartil Hr Tourlon svarade, det han ej allenast hade ris utan ock sjelfva jorden deruti det växer, men at det altsamman ännu vore nedre i Götheborg.
21. Och som man härvid kom at nemna, huruledes man skulle kunna göra tapeter af sågspån; så påminte Hr Tourlon sig, at Indianerne göra sit papper af bambou. Hvaraf Hr Præsidenten fik tilfälle at för sin del yttra sig vara af den tanckan, at papper torde kunna giöras af våra här växande rör, och at derföre deruppå bör göras försök.