Protokoll

Uti Kong. Wetenskaps Academiens sammankomst den 7:de Mars 1804 då närwarande woro 
Praeses H Ryttmästaren m.m. Adlersparre
H:r Landshöfd. m.m. Rosenstein
H:r Baron ------ Hermelin
H:r ----------- Odhelius
H:r ----------- Nicander
H:r ----------- Sparrman
H:r ----------- Hjelm
H:r ----------- Adlerbeth
H:r ----------- Geyer
H:r ----------- Schultén
H:r ------ Henric Gahn
H Stats Secret. m.m. Rosenblad
H:r ----------- Silfwerstolpe
H:r ----------- Swanberg
H:r --------- Rosenhane
H:r ----------- Öfwerbom
H:r ----------- Ackerman och Sjöstén,
blef följande föredragit.

1:o Justerades Dagboken, hållen uti nästföregående sammankomst den 22 Febr. 1804.

Justering

2:o Blefwo de af Academien uti sista sammankomsten inwoterade Ledamöter, som wistas i staden, introducerade för at deltaga i öfwerläggningarne. Desse Ledamöter woro

Nya Ledamöters Introducerande

H:s Excellence m.m. H:r Grefwe Oxenstierna
H:r Prem. Ingen. Hällström
H Bruks Patron Hisinger
H:r Professor Gistrén
och H:r Canzli Rådet Leopold

3:o Beslöt Academien enhälligt at följande af Praeses gjorde Propositioner skulle utan föregången Justering sättas i werkställighet, nemligen.

1:o Kong. Acad. Protocoll för den 8:de sistledne Februarii, hwilket justerades den 22 i samma månad, innehåller kong. Academiens enhälligt fattade beslut: "At räntan af de economiska Donationerne, och i synnerhet den Salgrenska, som blifwit gifwen i afsigt at dermed belöna dem, som inlemnat nöjagtiga swar på utsatta prisfrågor och dylikt mera, skulle, så snart swaret icke wunnit det utlofwade praemium, indragas för det året, och denna ränta anwändas, dels till de bästa utländska Oeconomiska Journalers införskrifwande, dels at på modersmålet utgifwa öfwersättningan af sådane däruti förekommande afhandlingar, som bäst tyckas passa för wårt fädernesland, Climat och hushållning. Detta trodde sig Acadmien enligt ordalydelsen i Protocollet, med första böra sätta i werkställighet".

För at bereda en således af K. Acad. förordnad skyndsam werkställighet af ofwanberörde beslut och tillika låta den mognaste öfwerläggning föregå sielfwa bestämmandet af sättet huru Academiens beslut skall sättas i werket; tar jag mig den friheten föreslå; at wissa af Kong. Acad. Herrar Ledamöter anmodas at undersöka 1: hwilka af de till Acad. Donerade Medel böra hänföras under benämningen Oeconomiska. 2:o hwartill räntan af dem för det närwarande är anwänd, samt huruwida så wäl detta närwarande anwändande som det hwilket nu af K. Acad. åsyftas, öfwerensstämmer med därom gifna behöriga föreskrifter. 3:o Huru stor årlig summa kan af samma räntemedel anses återstå och wara anwändbar till det ändamål K. Academien faststäldt, nem[ligen] utbredandet af Oeconomisk uplysning hos Swenska allmänheten. 4 Genom hwad inrättning, i afseende på Academiens biträde och medwerkan, samt arbetsform, omfattning och innehåll det faststäldta ändamålet säkrast kan winnas. Härom torde K. Academien få utbedja sig de till denna undersökning utsedda Herrar Ledamöters betänkande, hwarjemte det synes böra wara hwarje K. Acad. ledamot tillåtit at skrifteligen meddela H:rr Committerade sina tankar öfwer den projecterade 4:de punkten.

Praesidis proposition om werkställigheten af Acad:s beslut rörande Oeconomiska Journalers införskrifwande etc. etc.

Till Committerade af häröfwer yttra sig föreslog H Praeses följande Ledamöter nemligen H:s Excellence m.m. H:r Grefwe Ruuth, H Presidenten m.m. Lagerheim, H Presidenten m.m. Ehrenheim H:r Stats Secreteraren m.m. Rosenblad, H:rr Professorer Schultén och Siöstén, bland hwilka ledamöter Academien äfwen önskade at enligt H Stats Secreteraren Rosenblads anmälan få räkna H Praeses Sjelf.

2:o Hemställan, om icke det wore nödigt at det updroges wissa Herrar Ledamöter at genomläsa Academiens protocoller och samla alla de beslut Academien fattat, som antingen ändra Academiens första grundförfattning i afseende på Academiens så wäl wetenskapliga som oeconomiska styrelse eller eljest böra tjena till fortfarande efterrättelse och föranleda till successiw werkställighet. En af samma Ledamöter underteknad afskrift af dessa beslut torde böra beständigt jämte grundreglorna och Acad:s Beslut om dess Ledamöters Classification och det nya walsättet, samt alt hwad Acad. framdeles såsom ändring i dess grundlag eller såsom fortfarande werksam föreskrift i något ämne förordnar, beständigt ligga på Academiens bord, till Allmän uplysning och kännedom. Härigenom torde det för Academien blifwa lättare än det hitintills warit at Sjelf bokstafweligen efterlefwa sina egna lagar och beslut, och de Ledamöter, åt hwilka Acad. anförtrodt sin styrelse, komma ur behof, at nästan wid hwarje öfwerläggning efterfråga, hwad som innom Academien är wedertagen Praxis.

Praesidis Proposition at utur Protocollerna samla alla Academiens beslut rörande dess wetenskapliga och Oeconomiska styrelse m.m.

Föreslås till denna undersökning K. Secret. Nicander, Canzli Råderna Adlerbeth och Rosenhane, samt Riddarhus Secreteraren Silfwerstolpe med biträde af Acad:s Secreterare Professor Siöstén, så ofta det äskas.

4:o Uplästes Fru Professorskan Wilkes memorial om dess Pensions förbättring tillika med 3:dje §. af Dagboken hållen uti Inspectura Aerarii d. 4:de febr. 1804, som innehåller, at H:rr Inspectores Aerarii icke funno något skäl at bifalla Fru Wilkes ansök ning; emedan Capitalet af hwars ränta en del af Pensionen utgår är gifwen i Riksgäldsmynt.

Fru Wilkes Memorial om dess pensions förbättring afslagen

5:o Remitterades följande afhandlingar till nedan nämde Herrar Ledamöter at däröfwer till Academien agifwa deras utlåtande: nem. 1:o Kyrkoherden Grapes 7:de Cap. af dess beskrifning öfwer Enonteckis innehållande i orten befintelige wäxter remitterades till H:r Baron Hermelin och H:r Prof. Swartz. 2:o H:r D. E. Naezens Berättelse om en swart Domherre och en hwit husswala till H:rr Sparrman och Swartz. 3:o H:r Ad. Afzelii Beskrifning på Ardea atricapilla en ny fogel från Sierra Leona - till H:rr Paykull och Sparrman. 4:o H:r v. Engeströms afhandling om Athanor till H:rr Hjelm och Polheimer. 5:o Öfwerlemnades de af Pastor Grape Obserwator Lidtgren och Lector Heurlin insände Meteorologiska Obserwationerna till H Secret. Swanberg at dem på Obserwatorium förwara.

Memoireres Remitterande.

6:o Uplästes och gillades Projectet till tacksägelsebrefwet som Academien i underdånighet borde afgifwa till Konungen för dess i Nåder tillåtne förhöjning i priset på de små almanackorna. Hwilket bref således utan widare Justering skulle afgå.

Tacksägelse brefwet till H:s M:t konungen gillades.

7:o Till Nya Ledamöter proponerades H:r Öfw. Lieuten. och Riddaren Helwig i 5:te och Professorerna Arf. Florman och Pehr Afzelius i 6 Classen. Academien förklarade äfwen et rum ledigt i 5:te och et i 6:te Classen, så at 2:ne ledigheter nu äro i hwarje af dessa Classer, hwilka ledigheter skola besättas i början af nästa Maij månad.

Nya Ledamöter proponerade och 2:ne rum förklarade lediga at wid nästa wal besättas
Tiden till Walet utsattes i början af nästa Maij.

8:o Anmälte Praeses at Herrar Inspectores Aerarii wäl hade begynt öfwerläggningarne om Arendesummans förhöjning under den tid Boktryckaren Lindhs contract med Academien ännu warar: men at Lindh i dag hade inlemnat et nytt memorial hwaröfwer ytterligare öfwerläggning fordrades förr än detta mål Academien kunde föredragas.

Praesidis berättelse hwarföre H:r Inspectores Aerarii icke ännu inkommit till Acad. med sitt utlåtande öfwer Arende sumans förning med Lind

9:o Utnämde H:r Praeses till Parentator öfwer H:r Bergs Rådet Funk och H:r Hofjunkaren Swab BergsRådet H:r Baron Hermelin och till Parentator öfwer H:r Professor Prosperin H:r Secret. Swanberg. Hwilka functioner desse Herrar sig äfwen willigt åtogo.

Parentatorer utnämde af H:r Praeses.

10:o Uplästes det yttrande, som H:rr Praeses och Nicander afgifwit öfwer Moderator Wachsmuths memorial; hwaruti han begärt at Academien skulle undersöka den af Wachsmuth införskrifne Reberska såningsmachinen och recommendera honom till någon belönings erhållande af Patriotiska sällskapet för denna sin hafde möda och beswär; lydande bemälte yttrande sålunda.

Uppå Kong. W. Acad. begäran, har jag undersökt den sånings machin, som är påfunnen af Inspector Reber i Gordauen och Ostpreussen samt af Moderator Wachsmuth i Modell för Kong. Academien upwist, och äfwen i naturlig storlek sedermera insatt uti gången af Academiens hus för at kunna af flere beses. - Den är jämförd med dem som finnas beskrefne uti Dictionaire d'agriculture och äro Engelske franske och Chinesiske; med dem som omtalas uti K. Acad. Hand. af H Westbeck, Hellström, Thunberg och Cronstedt; med en nyare Machin, som är ifrån Engeland införskrifwen af Patron Wegelin på ulfsunda och hwaraf Majoren och Ridd. Apelqwist har en Copia. - De fläste af dessa äro mycket sammansatte och kostsamme; men en allenast af simpel byggnad och Lindrigt pris, nemligen den förbättring af Westbecks sånings machin, som Hellström beskrifwit uti 1745 års Hand. och med hwilken Rebers upfinning tämmeligen nära öfwerenskommer. - Skilnaden den emellan består däruti at i stället för en strut eller qwarn-skruf och Sko, som Hellström nytjat, till sädens hysande och spridande, har Rebers Såningskärra et Skråf, igenom hwars botten gå några pinnar, som röras up och ned af en paralllelt med botten inunder liggande grind, hwilken waggas af 2:ne kuggar på hjulet. Desse pinnar äro inemot kärnan och på längden tillika så uthuggne, at när de äro af grinden uplyftade, nedrinner säden igenom uthuggningen uti Spygattor, och så widare uti fåror som öpnas och igenfyllas af för och eftergående billar, likasom på Hellströms machin.

Utlåtande öfwer den af Moderator Wachsmuth införskrifne såningsmachinen. m.m.

Men då man kan rikta skon på den senare till sådan ställning, at så mycken säd nedrinner som man behagar, så beror det af uthuggningen uti de rörliga eller up och nedgående pinnarne på den förra, at så jämka den samma at lagom säd nedfaller; blifwer hon för stor nedfaller för mycket och twärtom. -- Dessutom, ehuru man icke haft tillfälle at försöka den af H Wachsmuth upwiste Rebers Sånings machin, så synes likwäl ofta kunna hända, at säden så läser en eller flere pinnar, at de gå hwarken up eller ned. När åter säden nedfaller, sker det endast tapptals, och blott 2:ne gångor förbi hwar pinne, under det hjulet går et hwarf ikring. hwaremot Hellströms Machin får säden uti en sträng och till behagelig myckenhet, samt äger billar af bättre skapnad och ställning. - Hellströms inwention är således efter min öfwertygelse af ypperligare byggnad och då härtill kommer, at andre utan någon åstundad ihogkommelse införskrifwit utländska såningsmachiner mycket bättre, ehuru kostsammare så kan jag för min del icke tillstyrka någon Recommendation för H:r Wachsmuth hos K. Patriotiska sällskapet, Recommendation som jag icke tror i något fall blifwa lämpelig; Men skulle K. Acad. icke dess mindre täckas hugna H Wachsmuth af egna medel med en Medaille eller några Jettoner, torde det för honom blifwa en upmuntran och tillika et bewis, at hans ådagalagda, och i hans omständigheter werkeligen berömliga nit för landtbruket, icke blifwit misskänd. - Den 13. Dec. 1803.
Henr. Nicander.

Med hwad H Nicander således yttrat, förenar jag mig till alla delar
Georg Adlersparre.

I anledning häraf beslöt Academien at, utan widare Justering, till Wachsmut skulle aflemnas en af Academiens större Medailler tillika med et utdrag af dagboken för idag innehållande det hufwudsakeligaste af föregående yttrande stäldt i Academiens namn.

Academiens beslut i anledning af föregående utlåtande

11:o Enligt kong[liga] Acad. förordnande den 30 Now. 1803 hade H:r Professor Swartz inkommit med sin förklaring öfwer H:r Assessor Odhelii anmärkningar wid Swensk Botanik och samtelige Herra deputerade (utom H Prof. Sparrman, hwilken nu war närwarande) med sina yttranden öfwer nämde anmärkningar och förklaring; hwarföre Academien beslöt at företaga detta mål till sluteligt afgjörande sedan de hithörande Documenter blifwit upläste i den ordning de inkommit; I kraft hwaraf Secreteraren upläste 1:o H:r Assessor Odhelii Anmärkningar wid Swensk Botanik så lydande. - Jag har lofwat upgifwa några af de anmärkningar jag gjordt wid den medicinska nytta H:rr utgifware af Sw. Bot. i sit arbete upgifwit. Min tid har icke tillåtit mig at noga granska hela detta arbete hwad läkare konsten angår, men hwad jag får anföra lärer rättfärdiga det hemställande jag gjordt at K. Acad. i första häftet åberopade inseende må uphöra!

Om Swensk Botanik
H:r Odhelii anmärkningar wid detta arbete

Såsom opålitelige läkare råd förefaller mig 1:o) at til fördrifwande af maskar dageligen gifwa 1/2 el hel skrupel pulfwer af Trifol. Aqv. och at bruka Thé däraf mot kräftan, se N:o 22. 2:o) at bota ögonsiukdommar med Decoct af Walleriana, se N:o 25. 3:o) at anse fläderblad farliga som likwäl i många särdeles wattnsigtige, åkommor, gjöra werkelig nytta. se N:o 33. 4:o) at bota lepra med fumaria, se N:o 42. 5:o) at hålla datura för opåliteligt medel, hwarom likwäl K. Acad. Hand[lingar] tala helt annorlunda, se N:o 43. 6:o) At berömma Chelidonium majus emot Stenpassion och podager, se N:o 67. 7:o) at bota lungsot med win som kokas på Hypericum, se N:o 75. - 8:o) at fördrifwa maskar med pulfwer af Ormbunkerot, se N:o 90. och wid denna ört glömt at lära fattigt folk nytja gräset torkadt till sängkläder, hwartill det är synnerligen tjenligt och beqwämligare än halm m.m. utom dess nytta at däraf gjöra potaska, som i England är öfweralt känt såsom ganska förmonligt. - Desse och troligen ganska många flere dylike omständigheter, som föga höja desse Läkare Råd öfwer hwad man läser i Palmbergs Örtekrans, synas mig förtjena förbättring, och intill dess önskade jag at werket måtte utgifwas för Priwat mans räkning och utan alt skydd af Academiens godkännande. - Det är skada at detta arbete, som i figurer och nästan äfwen i färgornas åsättande, för öfrigt förtjenar upmuntran, skall i så angelägne underrättelser som röra mäniskans hälsa icke kunna förtjena lika omdöme. J. L. Odhelius.

2:o H:r Prof. Swartz förklaring häröfwer.
Uti skrifteligt anförande till Protocollet wid K. W. A. sammankomst d. 30 sistledne Now. har H Ass. J. L. Odhelius behagat anföra 8 momenter emot de beskrifningar han af 108 uti Swensk Botanik hittils förekommande, hunnit granska, i den förmodan, at desse upgifterskola rättfärdiga det hemställande han förut gjordt at kong[liga] Academiens i första häftet åberopade inseende må uphöra.

H:r Swartz förklaring öfwer anmärkningarna.

Då kong[liga] Academien täktes förunna utgifwarne af detta redan widt kända arbete sin ynnest ålades H:r Professor Sparrman jämte mig at granska det före dess kunnigtgjörande. Detta beswär har sedermera fallit ensamt på min lott och jag har smickrat mig at icke dermed hafwa comprometteradt k Acad. Heder. Genom de föredragne Anklagnings punkterna kunde k. Acad. kan hända bringas på sådane tankar, och benytjar jag därföre den mig förunte rättighet, at, icke som författare utan som Censor, afgifwa mit Genswar.

N:o 22. Menyanthes Trifoliata (Trif. [a]quat.) Orden lyda så här: "Mot maskar ges 1/2 el[ler] hel skrupel af örten i pulfwerform dageligen på fastande maga, och decoct drickes därpå et[cetera] - Widare i Wissa inwicklade tillfällen af kräftnatur har Cullen funnit den tjenlig brukad såsom thé. Den förra upgiften grundar sig på Willii i Acta Hafn. v. 3. p. 75 och Murrays appar. Med. 2. p. 29-30. Verminantibus pueris profuisse, certiori fide pronunciatur, pulweris Scrupulus dimidius s. integer quotidie jejuno wentriculo cum decocto Herbae 1. cerewisia tenui datus, sic pergendo ad dies 12. s. 15. unde primis diebus - et[cetera] sine wermium excretione, qwi subseqwiis diebus copiose secesserunt. I afseende på den senare sjukdommen är följande Cullens ord i dess Mat. Med. ed. Leipz. 1790 p. 231. I[n] einigen Zufällen von Krebsartigen Beschaffenheit, habe Ich gute Wirkungen davon gesehen. Es wurde als ein The-aufgus genommen. Förmodeligen är kräfta annat, och annat åkommor af kräftartad natur.

Såsom opålitelige läkemedel förefalla H:r Assessoren. 1:o at till fördrifwande af Maskar gifwa 1/2 el. hel Scrupel pulfwer af trifolium aqwaticum och at bruka Thé däraf mot kräftan. Se N:o 22.

N:o 25 Waleriana officinalis dekokten säges gagna i åtskilliga swåra ögonsjukdommar. Uttrycken at bota och sägas gagna äro säkert icke af lika beskaffenhet. Utom det at wäxten i ofwan anförde sak brukas på wisse ställen((som författ. sjelf sedt som et husmedel, torde H:r Assessoren kunna påminna sig, at Plenk (morb. oculor. p. 30) i Atonia musculorum lewatorum palpebrae (Blapharoptosis) föreskrifwer China med waleriana, äfwen så i Amaurosis. (L. c. p. 174) At Archiater von Rosenstein recomenderade för swag syn et snus af tobak och Valeriana pulfwer; äfwen et styrkande ögonwatten hwaruti watten af Walerianae rot utgjorde en betydelig del. Utaf hans formulae selectae kan detta nogsamt bestyrkas; utom flere dylike intyg som efter desse icke torde behöfwa anföras. 

2:o at bota ögonsjukdommar med decokt af Waleriana Se N:o 25.

N:o 33. Sambucus nigra. Det heter: "Ej heller tjena bladen at lägga på swullna ben." Ordet farliga finnes eij. Det som icke tjenar, kan därföre icke sägas wara farligt. Men se här Murrays ord. i App. Med. w. 4 p. 19 foliorum explicatorum hodie fere nullus. Nec probo eadem oedematibus pedum imponi in qwibus praestant uti topicis, qwae insudatione aqwam stagnantem eliminant, qwam eandem ad interiora repellant." Utgifwarne hade säkert med erkänsla i tilläggen wid slutet af deras första wolume infördt motsatsen, om den blifwit dem, enligt säker erfarenhet, meddelad.

3:o At anse fläderblad för farliga, som likwäl i många särdeles watnsigtiga åkommor gjöra werkelig nytta se N:o 33.

N:o 42. Fumaria officinalis. här anföres: sjelfwa SpetälsRan förswårad genom föreningen med tillhårdnade körtlar, har med saften af denna och Mask-ros-wäxten (Leontod.tarax.) blifwit curerad" - I Leidensrosts Disp. de Succis herb. expressis läses p. 27. "Sed. et exanthema magis adhuc foedum et curatu difficilius, Lepra, solo taraxaci et fumariae succo curatum perfecte est; och Murrays app. med. 2. p. 450. Scias Leprosam affectionem subinde induratione stipatam, succo unice hujus herbae - disparuisse." Om desse witsord anses underwigtige, kan äfwen betyg lemnas af en i Stockholm praktiserande Läkare om en öfwertygande och icke länge sedan timad casus om Fumariae oswikeliga nytta i werkelig Lepra.

4:o at bota Lepra med fumaria se n:o 42.

N:o 43. Datura Stramonium. Orden: "Stoerk i Wien och äfwen åtskillige läkare i Swerige hafwa gjordt lyckliga försök, - likwäl synas Gredings många försök ej särdeles talande till Spik-klubbörtens fördel i allmänhet. desse försök igenfinnas talrike i Ludwigs Adwers. med. pract. V. 1. p. 259, hwarföre Murray också säger: (App. Med. datura) Nemo plurium tentaminum rationem reddidit qwam Cel. Greding- dolendum ex tot aegris - maximam partem frustra daturam usurpasse, et[cetera] emellertid nekas ingalunda de lyckligare rön hwarom kong[liga] Acad. Hand[lingar] och H Assessoren hafwa talat. Sannolikt brukas Datura nu mera nog sparsamt.

5:o at hålla datura för opåliteligt medel, hwarom Academiens handlingar tala helt annorlunda. Se N:o 43.

N:o 67. Chelidonium majus: "Äfwen Podager och stenplågor sägas hafwa wikit för Chelidonii Théets bruk Upgifterna finnas hos Cramer i Act. Berolin. Dec. 8. Vol. 2. p. 45 och Murray App. Me. 2. p 303. där det heter. "Podagricis et Calculosis commendatur instar Theae"

6:o At berömma Chelidonium majus emot Sten passion och Podager Se N:o 67.

N:o 75. Hypericum perforatum. Här är meningen ändrad, ty det står: "En tid trodde man at wäxten kunde bota inwärtes Sår, t. ex. i niurarne och blodspottning m.m. Åtskillige exempel anföras om lungsigtige som med win infusion på örten sägas blifwit curerade. - Fordom ägde Hyperiken stort anseende - nu för tiden nytjas den sällan i Sjukdommar detta är snarare en kort historia om wäxten och icke uttryckeligt råd at bota lungsot. Likwäl saknas icke godkänd Auctoritet på Hyperikens nytta i Lungsot, en Autoritet som H Assessoren wäl af mer än et skäl icke lär bestrida, nemligen Hans fordne Lärares von Linnés (se diss. de Hyperico Resp. Hellenio) och utom denna Honckii de Hyperico Praes. Wedel och Zornii Botanolog. Med. p:1356 och äntel. Murrays App. Med. Vol. 3. p. 520, hwaräst läses. Phtiseos adeo ulcerosae pulmonum decocto winoso curatae, multa exempla recentiora memorantur", och hwarföre beröfwa uslingen en gnista af hopp då Läkaren som oftast är oförmögen at i slikt fall gjöra honom någon nytta? Medlet är säkert oskyldigt och anwändes lätt utan Aotheqwets åtgärd.

7:o at bota Lungsot med win som kokas på hyperioum, se N:o 75.

N: 90. Pteris aqwilina. Författaren till texten har tillåtit sig följande mening. Den (Roten) är namnkunnig såsom medel mot maskar och sättes af många i bredd med träjon roten. (Pol. fil. mas) i pulfwerform gifwes den et[cetera]. Månge författares öfwerensstämande ärfarenhet hafwa bewisat Ormbunke Rotens maskdrifwande kraft. Se Hallers Hist. Stirp. Helw. N:o 1688 Alstons Lectures on Mat. Med. 1. p. 446. Andry Generat. des wers dans le corps de l'homme. Det torde dessutom wara nog at anföra Murrays Ord i App. Med. 5. p. 473. In Laude contra taeniam apud multos pari passu cum filici mari ambulat, qwin qwidam hanc phteridem seorsim memorant 1. alteri praeferunt. Det war denna som i äldste tider under namn af filix femina berömdes som Lumbricorum latorum et longorum praestantissima pestis (Hoffman). Om änteligen Ormbunke gräsets nytta till stoppning och pottaska icke blifwit anförd, lär detta utelemnande eij wara af högsta wigt, ty om än Swensk Botanik borde wara en Encyclopedie för alt hwad som om Swenska wäxter kan sägas, hwarpå den hwarken gjör anspråk, eller som sådan är anmäld, så är ju altid en plats öpen för tillägg och förbättringar wid slutet af hwarje tom. Den första må endast i detta afseende till bewis anföras.

8:o At fördrifwa maskar med pulfwret af Ormbunke rot Se N:o 90. och wid denna wäxt glömmes at lära fattigt folk nyttja gräset torkadt till sängkläder, hwartill det är synnerl. tjenligt och beqwämligare än Halm m.m. utom dess nytta at däraf gjöra pottaska som i Engeland är öfwer alt kändt såsom ganska förmonligt.

Om nu alt detta opartiskt betraktas, är jag djerf nog at tro at ingen i werlden skall dömma annorlunda än till arbetets fördel. Jag hoppas således at kong[liga] Acad. uplyst finner desse swar, såsom fotade på wördnadswärd auctoritet, tillräckelige mot de gjorde inkasten. - Jag har eij kändt någon tillfredsställelse uti nödwändigheten at twista med en så aktningswärd Ledamot som Herr Assessoren, men då det i min och i de flästes tanke berömwärde arbetet funnit i honom en oblid gynnare, och k[ongliga] Acad. å sine wägnar updragit åt mig Censuren, och denna äfwen naturligtwis i H Assessorens tanka kan eij wara annat än mindre hedrande för kong[liga] Academien, så befaller mig känslan af min heder at förswara mig, och i händelse jag befinnes icke förtjena förtroendet såsom granskare, anhålla at lifwa från bestyr entledigad. At k. Acad., som förmodeligen icke kan wara responsable för sine egne handlingar, skulle nu återtaga dess benägit lofwade inseende öfwer arbetet, torde medföra mindre angenäma fölgder genom upstående af frågan hwarföre? Sker detta för begångna fel, hvarföre icke ädelmodigt och billigt rätta dem? Författarne ärkänna alla rättelser med liflig tacksamhet. Och om Censor icke förtjenar förtroendet, bör harmen falla på honom ensamt. Månne k[ongliga] Acad. kan sakna mera uplyste, till hwilkas granskning det utkommande arbetet kunde öfwerlemnas? Det wore snart brottsligt at förmoda kong[liga] Acad. icke wilja befordra en sak, som har medborgares uplysning och nytta, äfwen som Den samma till ärofullt ändamål. Föregående ber äfwen blifwa till protocollet intagne. Stockholm d. 25 December 1803.
O. Swartz

3:o därpå uplästes utdrag af dagboken hållen uti kong[liga] W. Acad. d. 3:dje Febr. 1802. §. 6.

4:o H:r Professoren m.m. Dawid v. Schulzenheims yttrande så lydande
Ehuru obehagligt det wara kan, at yttra sig i et mål af twistig öfwertygelse imellan 2 aktningswärde Ledamöter, så nödgas jag dock till åtlydnad af kong[liga] Wet. Acad. befallning afgifwa mina tankar om de i frågan warande wäxters medicinska nytta som i den under kong[liga] Acad. öfwerinseende utgifna skriften kallad Swensk botanik, blifwit anförd.

H:r Pr. D. w. Schulzenheims utlåtande öfwer twisten emellan H:rr Odhelius och Swartz om Swensk Botanik

Som den med figurer utgifna Swenska Botaniken eij tillika är en omständelig för läkare ärnad materia medica, så torde i allmänhet hafwa warit försigtigast, at blott anföra wäxternas oswikeligen bepröfwade medicinska kraft, och hwaraf en allmänhet sig sedan förutan läkares biträde, lätteligen begagna kunnat. eller åtminstone då något wigtigt nytt rön skulle anföras, så undwiktes bäst all twekan och twist, då upfinnarens egna ord oförändrade utsättes.

I anseende till Menyanthes trifoliata will jag icke twifla uppå dess kraft emot maskar, ehuru icke af många Läkare i det hänseendet försökt; men med aktning för en Cullens utsago, så kan icke möjeligen et Té af denna ört gjöra någon nytta wid inweklade tillfällen af kräftnatur; utan måste därmed menas den så kallade Wattenkräftan, som är en swår Skörbjuggs Symptome; Norma är en aldeles olik sjukdom med Skirrhus och Cancer. - Det twiflas ock, at Watnwäplingen ingår uti den mycket sammansatta drycken, kallad Porter; utan lärer wid dess tillredande, utom malt och humla, nytjas roten af gentiana och Liqwiritia samt Oxblod och litet galla. Skulle all trifolii nytta anföras, så hade ock dess infusion uti öl under gäsningen kunnat omnämnas, såsom et werksamt medel wid wårfråssor samt wid cachexie och Leucophlegmatie då primae wiae tillika blifwit rensade.

At Valeriana officinalis blifwit nytjad wid ögonsjukdommar, saknar icke Auctoritet; men som desse äro af så högst olika art, så hade rådet blifwit mera bestämt om det sades wid nerweusa och krampaktiga ögonsjukdommar.

Af fläderblads läggande på oedemateusa ben kan swårligen någon skada wara at befrukta. En repulsion af en wattenaktig swulnad är icke lika möjelig, som af en giktaktig swulst; och af resorption kan så mycket mindre något äfwentyras, som denna wäxtens nytta wid wattusot är tillräckeligen bestyrkt.

Wid Datura stramonium synes mindre någon anmärkning äga rum som det medgifwes, at både i Wien och i Swerige lyckliga försök blifwit gjorde, till den lidande mänsklighetens förmon med denna annars så farliga wäxt.

At både rot och blad af Chelidonium majus, alt sedan Helmontii tid af några läkare blifwit nytjadt såsom et urin drifwande medel, är kändt; men dess kraft emot podager och Stenplågor samt wid lungans förstoppning, synes så litet sannolik och är med så swag förfarenhet bestyrkt, at sådant i denna Botaniska afhandling icke behöft anföras.

Hypericum perforatum har ännu icke förlorat sit åldriga beröm såsom et wälgjörande medel emot all slags Haemorrhagie och som blodspottning ofta åtföljer Lungsot, så måste det ock således hafwa fått namn af et Läkemedel emot lungans sår. Örten har blifwit kallad fuga daemonum såsom et af äldre läkare beprisadt anthelminthicum och hwilket i senare tider förmodeligen med oskäl blifwit förglömt.

Pteris aqwilina har utan twifwel mycken auctoritet för sig såsom et Anthelminticum ehuru icke jämförligt med den så kallade Filix mas emot Bennikemasken. Ormbunkars Oeconomiska nytta till sängkläders stoppning samt at däraf tillreda de namnkunniga glas verres de fougere, må föga vidröras. I oeconomisk wäg torde wid denna wäxt såsom ock wid flera åtskilligt wara at erinra eller tillägga. Den fordna meningen t. ex. at bästa sättet till bewarande af wäxternas kraft, egenskap och grönska, wore at långsamt torka dem i skuggan, såsom här wid ormbunkan föreskrifwes, har med skäl blifwit af denna tidens hushållare och materialister förkastadt. Jag twiflar ock, at ormbunken just wäljer ofruktbara ställen, utan wäxer i synnerhet på Svedjeland, och kan swårligen undwikas på en god odalåcker, om där löf eller halm blifwit brändt, och någon ormbunke finnes i negden. Men d k. Academien walt till Censores wid denna Swenska Botanikens öfwerseende blott Ledamöter af tredje Classen och icke någon af den 1:a och 6:te Classen, så har Naturalhistorien förmodeligen blifwit ansedd såsom hufwudföremålet af denna skrift, likasom Allmänheten däruti sker at winna Örtkännedom, och eij at egenteligen dymedelst lära sig Läkarekonst och Landhushållning.

H:r Prof. Swartz har uti dess förklaring wisat, at han icke utan auctoritet utsatt de anförda örters medicinska kraft; hwarwid likwäl framdeles, till undwikande af fåfänga om eij äfwentyrliga försök af en okunnig läsare, mera warsamhet kunde iakttagas. Uti 1:a häftet af swenska Botaniken underrättas allmänheten på hwad sätt kong[liga] Wetenskaps Academien åtagit sig öfwerinseendet å detta werk, nemligen genom updragandet däraf åt dess Ledamot H Professoren Swartz. Om således wid Herr Professorens allmänt kända insigter möjeligen någon anmärkning af wärde wid den ofta nämde Swenska Botaniken göras kunde, så blefwe icke kong[liga] Academien en corps därwid comprometterad. Werkets författare synas icke eller wara intagne af et öfwerdrifwet sjelfförtroende, då de offenteligen och wördsamligen i 9:de häftet anhållit, at erfarne läsare behagade insända sina rön, tillägg och förbättringar wid de förekommnde wäxter, för allmänt gagn till Intendenten wid k. Acad. Naturaliesamling, H:r D:r Quensel, hwilken bemödat sig med alla de beskrifningar som eij med S-z finnas teknade. Uti 12 Häftet synes ock, huru tacksamt och wärdigt man begagnat sig af de insända erinring ar som i Åbos Litteratur tidning blifwit gjorde; och lärer icke mindre nytta dragas af de ytterligare gjorda påminnelser uti samma med så mycken urskilning författade Litteratur tidning N:o 63.

At nu retrahera kong[liga] Academiens inseende genom en utsedd Censor, wore at förolämpa en högt förtjent medlem och at skada fortsättningen af et arbete som icke utan skäl wunnit Allmänhetens bifall. Men icke desto mindre önskade jag, at kong[liga] Academiens täktes, till undwikande af brydsamma följder, taga det beslut, at i framtiden aldrig utlofwa sitt öfwerinseende åt utkommande och förut ogranskade skrifter. Kong[liga] Acad. har för detta upmuntrat och understödt författare wid nyttiga skrifters utgifwande, såsom af[ledne] kong[lige] Secret. Sahlstedt m. f[lere] men har blott genom sin Secreterare eller genom et protocolls utdrag, efter förtjenst därå lemnat sitt godtfinnande. Huseby d. 12, Jan. 1804.
D. v. Schulzenheim.

5:o H:r Öfwerdirecteuren m. m. Hagströms yttrande.
Uppå kong[liga] Wetenskaps Academiens befallning har jag genomläst de anmärkningar H Assessoren Doctor Odhelius gjordt wid den i så kallade Swenska Botaniken upgifne medicinska nytta af några wäxter, samt den af H Professoren Doctor Swartz, såsom detta arbetets censor, till Protocollet lemnade förklaring, af hwilken jag funnit, det H Professor Swartz anfört giltig autoritet till sine upgifter. Stockholm d. 30 Jan. 1804. A. J. Hagström.

H:r Öf. Dir. Hagströms yttrande öfwer nämde twist

6:o H:r Generaldirecteuren m.m. C. F. von Schulzenheims yttrande
Ändamålet af Swenska Botanikens utgifwande måste enligt utgifwarenas underrättelse till första tomen egenteligen hafwa warit, at kringsprida en mera lätt och allmän botanisk kännedom af märkwärdigainhemska wäxter; för samma orsak har förmodeligen äfwen k. wet.Acad. utaf sina Ledamöter anmodat 2:ne H:rr Natural Historici Professorerna Sparrman och Swartz, at biträda utgifwarena med öfwerinseendet däraf. - Allmänheten lärer således af detta arbete icke hafwa at fordra en på practiske grunder fullständig medicinsk och Oeconomisk afhandling öfwer alla däruti anförde wäxter, och för de wid hwarje ört bifogade antekningar tillkänna gifwa utgifwarena sjelfwa uti företalet det de egenteligen hafwa at tacka H:r Doctor Quensels nit. - Om därföre kon[liga] Wet. Academien flere gångor tillförene med sitt bifall upmuntrat utgifware af andra nyttiga werk, ehuru de icke altid upnått all möjelig fullkomlighet och om Academien låter hwarje författare answara för de rön Academien finner wärdiga, at i egna Handlingar låta tryckas, så skulle jag förmoda, at äfwen detta wackra arbete kunde förtjena kong[liga] Wetenskaps Academiens fortfarande protection, hälst utgifwarena icke lära underlåta, at hädanefter som hitintils skedt, wid hwarje toms slut anföra de nödiga tillägg, billiga granskare till dem behaga insända. Stockholm d. 1:a febr. 1804.
C. Fr. v. Schulzenheim.

H:r Gen. Dir. C. F. v. Schulzenheims yttrande öfwer samma ämne.

7:o I ordning följde nu at H:r Professor Sparrman såsom närwarande skulle afgifwa sit utlåtande öfwer detta Mål. H Professoren framtog äfwen i denna afsigt en skrift som Han för Academien ärnade upläsa. Uppå Praesidis tillfrågan, om Academiens Secreterare genomläst densamma? lemnade både H:r Professoren och Secreteraren det swar, at den sistnämde icke läst nämde skrifteligen författade yttrande. Hwarföre äfwen H Praeses i stöd af grundreglornas 2:a Cap. § 8. och 4:de Cap. § 3. yttrade at H:r Professoren icke sjelf fick upläsa sit yttrande, förr än det af Secreteraren blifwit genomläst och approberat. Dock, på det sluteliga afgjörandet om Swenska Botanikens öde i afseende på Academiens öfwerinseende icke skulle upskiutas till en anan gång, hemstälte H:r Praeses till Academiens egit godtfinnande: om icke Secreteraren Sjöstén genast skulle genomläsa i fråga warande yttrande, för at utröna huruwida det samma kunde få upläsas eller icke. Denna hemställan biföll Academien. Sjöstén började därföre at genomläsa nämde skrift och sedan han i samråd med H Praeses funnit et och annat som beledsagades med nog starka uttryck förklarade Praeses at skriften icke fick upläsas men at H Professoren i dess ställe kunde munteligen anföra sina tankar och Secreteraren enligt 5 §. Cap. 2:a af nämde grundreglor med skriften förfara. H Professor Sparman lemnade därpå Academien underrättelse om det hufwudsakeligaste af skriftens innehåll: nemligen, at H:r Professoren till åtlydnad af kong[liga] Acad. befallning genomläst handlingarne rörande Swensk botanik som till dess utlåtande blifwit remitterade, nem[ligen] H Assessor Odhelii anmärkningar emot detta arbete, H Prof. Swartz's Apologie för sin Censur däröfwer och H:r Öfwer Directeuren Hagströms tankar om den giltiga Auctoriteten, hwilka Herrars yttranden han ansåg wara på goda grunder afgifne. - Emellertid trodde H:r Professoren sig böra anmärka at H:r D:r Quensels upgifne skäl till Lafartens Lecideae Pustulatae Swenska namn touche Laf wore mindre passande; emedan denna lafart icke enligt H:r Quensels utsago skall fått sit namn för de swarta fläckarnes skull utan för det den werkeligen liksom många andra naturalster kan nytjas till touche. Den skyndsamhet hwarmed utgifwarne altid welat befordra manuscriptet till tryckning ansåg äfwen H:r Professoren såsom enda orsaken hwarföre de twärtemot Academiens beslut undandragit sig all hans åtgärd wid censuren, och hwarigenom H:r Prof. icke eller haft tillfälle at utgallra det felaktiga eller gagna arbetet med nyttiga tillägg in re medica et oeconomica.

H:r Prof. Sparrmans yttrande öfwer nämde twist.

Med H:r Assessoren Odhelius instämde H:r Professoren däruti, at de, ehuru få, af nämde Assessor, mot arbetet gjorde anmärkningar redan äro af den wigt at Academiens öfwerinseende wid utgifwandet bör uphöra, i synnerhet om till dessa ännu lägges alt det som efter en nogare granskning kan anmärkas. H:r Professoren tror därföre at Swensk Botanik bäst promoweras om Academien i början eller slutet af andra tomen låter annoncera Det H Professor Swartz på kong[liga] Acad. anmodan, allena såsom hittils benägit fortfar at så mycket Hans tid tillåter hafva inseendet på särdeles det botaniska af detta arbete, samt at Academien instämmer uti utgifwarnes önskan det sakkunnige Män wille i slutet af hwarje wolume rikta detta arbete med anmärkningar.

För at än ytterligare styrka nödwändigheten häraf anser H Professoren sig behöfwa gjöra Academien upmärksam på följande anmärkningar hwilka H Assessor Odhelius icke uptagit. Sålunda finner H Prof. at författaren skrifwit obestämt omfläckar på Hornhinnan, då han dit räknar pannus och till botemedel däremot föreslår Succus eller extractum Chelidonii [twänne helt olika kraftiga medel]. Hinner pannus till hornhinnan, så är patienten genom detta medels brukande bedragen och ulcera corneae, som äfwen både kallas och äro fläckar skulle det förwärra. I dess ställe hade man bordt wentilera frågan om Chelidonii roten liknar radix Chynlein såsom Acta Nat. curios. en[ligt] en Botanists anförande omförmäla. - Om trädslagets beskaffenhet, som uti Almen är af 2:ne olika sorter, har icke något blifwit anfördt.

Uti artiklen om Smultron, lärer med Linnei exempel menas Lin. erfarenhet, hwilken äfwen hade kunnat åberopas om dessa bärens förmåga at lösa tartarus dentium och Bärsaftens Cosmetiska egenskap. Båda dessa omständigheter äro förgätne, hwilka dock tillika med Odor fragrans snarare tillkännagifwa at et alcali, wolatile är närwarande hos de mogna bären än någon kylande egenskap, hwilken sista är i uppenbar contradiction med en nog allmän erfarenhet och med det författaren sjelf anförer at Bären förorsaka frisel yrsel och Rus hos somlige.

Wid Hyoscyamus hade H:r Professoren wäntat det författaren bordt råda till Örtens utrotande omkring hus och boningsplatser emedan den är et gift eller åtminstone ganska skadelig för kycklingar och kalkonungar och äfwen för barn som leka därmed. Oleum expressum hyoscyami borde snarare omtalas som nog kraftlös och efter närwarande tids uplysning Oleum coctum af Semina i dess ställe recommenderas.

Ättickans bruk såsom et ypperligt motgift för giftiga wegetabilier hade nogare bordt utstakas, m.m.

Detta har H:r Professoren blott haft at anmäla wid de 4:a förste utgifne häften och anser onödigt trötta Academien med granskningen af de öfrige som hittils utkommit, öfwertygad at det anförde är tillräkeligt för at med skäl hemställa till Academiens pröfning Om icke både Hoh och dess utnämde Censorer samt Swenska Botanikens författare och utgifware säkrast undweko all ledsamhet genom en annonce författad i likhet med den H Professorn föreslagit.

8:o H:r Assessor Odhelius öfwerlemnade därefter till Secreteraren et anförande till Protocollet at genomläsa och sedan han förklarat at han däruti icke funnit något som hindrade dess upläsande blef det Academien föredragit.

H:r Professor Swartz har i sit utlåtande, till förswar förswar för de upgifter som i Swensk Botanik finnas om wisse örters Läkedoms kraft, anfört Auctoritet af en Murray, en Cullen som bägge utgifwit arbeten i materia medica, en Willius m f[lere] och H:r Öf. Dir:r Hagström har ganska rätt anmärkt at desse auctoriteter äro giltige. Man hade kunnat, om detta wore förswar, anföra ännu många fleres auctoritet, och jag förundrar mig då, at wår berömde Bergius är glömd, som i sin materia medica eij är sparsam at omtala hwartill örter blifwit nytjade. I Pharmacopeerne Wurtenbergica, Borussica, Danica m. f[lere] finnas dessutom öfwerflöd på berättelser om örters föregifne kraft. Men härwid bör man påminna sigat Auctorer i materia medica böra anföra både det påliteliga och det som har warit ansedt för påliteligt, emedan de äro ärnade till föreläsningar för studerande Ungdom, som behöfwer underwisas i Wetenskapens Historia, och af läraren få muntelig uplysning om hwad som af erfarenheten är bestyrkt eller icke. Det skulle wara et fel om ungdomen annorlunda underwistes. Men at utur sådana slags böcker, utan at urskilja det säkra, utskrifwa för allmänheten hwad som om wisse örters kraft säges wara kändt är ingen nyttig upgift för allmänheten, som saknar muntelig underrättelse; och som det lärer wara meningen med de i swensk Botanik införde upgifter om örternas Läkedoms kraft at de äro tillförlitelige, så försäkra utgifwarne i förtalet till första häftets första stycke, at allmänheten äger borgen för arbetets wärde genom k. W. Academiens öfwerinseende.

Ännu et Memorial rörande Swensk botanik inlemnat af H:r Assessor Odhelius

I den Botaniska delen har och detta sin fulla riktighet; där äro, mig wetterligen inga opåliteliga upgifter anmärkta; men at det icke bör medgifwas om alla där befintelige läkedoms råd, har jag redan bewist, och om jag eij hade billig försyn at trötta k. Acad tålamod skulle det ännu ytterligare kunna bewisas.

Almänheten wore mycket belåten och tjänt om, för hwarje wid dess fötter wäxande ört, han får en enda pålitelig underwisning hwartill den kan med fördel brukas, men till ingen nytta kan det tjena om allmänheten får berättelse at samma ört säges wara god i många flere olika händelser; Det är troligen en usel tröst för Sjuklingen som, i förtroende till k. Acad:s borgen för Swenska Botanikens wärde, försöker, i sin nöd, hwad där tillrådes, men af sit bedragna hopp öfwertygas at han blifwit missledd. Månne sådant styrker allmänhetens förtroende till Läkare [cke]
konsten? Månne i k. Acad:s inseende, hwaruppå Allmänheten med så mycket skäl sätter wärde, och som skall borga för Swenska botaniken, blir härigenom compromitteradt? hälst när werket, såsom present, till utländske Wetenskaps samhällen gifwes.

Om ock rättelser af det felaktiga, blifwa efter H:r P:r Swartz förslag, efteråt i följande häften införde, så blifwa dock de förut trykte misstagen icke oskyldige förr, än werket å nyo uplägges. I sådant fall, som kanske aldrig eller åtminstone ganska sent inträffar, har K. Acad:s inseende emellertid icke warit wäl anwändt.

När en priwat person utgifwer et dylikt werk äro sådane misstag ganska förlåtelige; han kan eij hafwa haft annan erfarenhet; men at et lärdt samfund, med så wäl förtjent anseende ör kännedom af Wetenskaperna, som k. Academien, skall borga för et sådant arbetes wärde, synes mig icke wara at befordra, utan snarare at föranleda till förfall af Wetenskaperna; och Wetenskapernas förfall är oundwikeligt när Wetenskaperna utan noggranhet wårdas. Hwem af oss wille bidraga till fullbordande af den Uplyste Ihres så ofta yttrade farhåga?

Af föregående skäl förnyar jag mitt ödmiuke hemställande at k. Academiens öfwerinseende må uphöra, eller ock inskränkas blott till den Botaniske delen af Swensk Botanik.
Joh. L. Odhelius.

Uplyst af de nu upläste Handlingar om detta målets rätta beskaffenhet, fästade Academien i synnerhet sin upmärksamhet wid H:r Professoren m.m. D. von Schulzenheims utlåtande och wid det wäl kände bifall hwarmed Swensk botanik blifwit af allmänheten emottagen, samt beslöt efter wederbörlig öfwerläggning häröfwer (under hwilken flere Ledamöter yttrade sina tanckar, hwarföre de önskade, at detta arbete skulle fortsättas på samma sätt som hitintill dock med strängare Censur) at en ledamot af 1:a och en af 6:te Classen skulle utses, hwilka, jämte H:r Prof:r Swartz, borde å Academiens wägnar tillse, at i fråga warande arbete utgifwes så felfritt som möjeligen är: och at detta skulle werkställas utan någon föregående annonce i tidningarne eller wid början och slutet af de Volumer arbetet kommer at innehålla: korteligen utan at Publicum blifwer underrättadt om dessa af Academien tagne mått och steg. - Till Censorer af första och sjette Classen utnämdes Academiens nu warande Praeses H Ryttmästaren m.m. Adlersparre och H Assessoren Henric Gahn, hwilka äfwen benägit lofwade at åtaga sig ofwannämde beswär med censuren.

Academiens beslut rörande dess inseende öfwer Swensk Botanik
Wid Justeringen tillade Herr Assessoren Odhelius at et sådant förbehåll emot publicite syntes honom så mycket onödigare som då Acad. första gången utsåg Ledamöter at hafwa inseende öfwer detta werk intet dylikt förbehåll gjordes det eij heller lärer kunna nekas utgifwaren att härom underrätta almänheten.

12:o Uplästes Handlingarne rörande utländska Ledamöters wäljande jämte H Silfwerstolpes därwid giorde anmärkningar, hwaröfwer Academien icke för närwarande tog något annat beslut än det at nämde Handlingar och anmärkningar, hwilka angå et mål som enligt grundreglorna bör communiceras med både närwarande och frånwarande Ledamöter, skulle läggas på bordet jämte Journalerna, på det flere af H:rr Ledamöter måtte äga tillfälle at läsa dem och sedermera till Academien afgifwa sina utlåtanden förr än det projectet upsättes, hwilket med frånwarande Ledamöter skall communiceras.

Handlingar rörande wal af utländska Ledamöter.

13:o Upwiste Herr Assessor Odhelius en uti Spiritus wini förwarad insect eller larwe som blifwit funnen på snön och troligen med den samma nedfallit. H:r Assessoren önskade at Naturalhistorici skulle anmodas at undersöka till hwad art den hörde och i anledning däraf ansåg Academien tjenligast at remittera denna undersökning till Herrar Paykull och Thunberg.

En på snön funnen Larf eller insect remitterad till H:rr Paykull och Thunberg.

Justeradt den 21 Martii 1804.
C. G. Sjöstén